Referat från Vätterndagen i Karlsborg den 8 maj 2007

Transkript

1 Referat från Vätterndagen i Karlsborg den 8 maj 2007 Plats: Fästningsteatern, Karlsborg Tid: 8 maj 2007 Närvarande: ca 100 pers, varav 11 kommuner, 4 länsstyrelser, 5 statliga verk/myndigheter, 4 nationella förbund (ex SNF), 2 båtklubbar/förbund, 10 fiskeorganisationer, 4 företag/industrier, 8 övriga organisationer, 1 miljökonsulter, 3 försvar/militär, 1 vattenvårdsförbund (Mjösa, Norge), 1 media, 2 studerande Inledning Kjell Aldsten, vice ordförande i Vätternvårdsförbundet, hälsade alla välkomna och gjorde en kort återblick av tidigare Vätterndagar och de teman som då berörts: 2003 i Hjo och 2005 i Vadstena. Särskilt välkomnade hälsades styrelsen för Vassdragsforbundet for Mjösa med tillöbselver från Norge. Kjell Aldsten informerade om att syftet med Vätterndagen är att ha ett samlat tillfälle för att svara på behovet av att få/delge information kring hela Vättern. Kjell Sjölund, KS ordf Karlsborgs kommun, välkomnade till Karlsborg som är en kommun med knappa invånare. Efter viss utflyttning i samband med försvarsnedläggning ökar nu kommunens invånarantal igen. Orten har traditionellt haft försvarsbetydelse bl a ur nationell centralförsvarstaktik där tanken var att tre borgar skulle byggas i inlandet: endast Karlsborgs fästning blev byggd men var inaktuell redan vid färdigställandet. Fästningen tog 90 år att bygga. Ett annat stort byggnadsverk är Göta kanal som går igenom Karlsborg. Det finns mycket att upptäcka om natur och kultur i kommunen bl a Tivedens nationalpark. Gemensamt viktigt objekt är Vättern som binder regioner samman. Foto 1. Vätterndagen 2007 ägde rum på Fästningsteatern i Karlsborg. Kjell Sjölund, KS ordf i Karlsborg hälsade välkomna. Postadress Gatuadress Telefon Bankgiro Organisationsnr Vätternvårdsförbundet Hamngatan Länsstyrelsen i Jönköpings län E-post Fax Postgiro Jönköping mans.lindell@f.lst.se

2 Marianne Jägerström, föreståndare på Fästningsteatern, berättade om byggnaden som byggdes 1917 och utgör idag soldathem och biograf men har även tjänstgjort som realskola. En sägen är att det finns gömt en liten summa pengar i byggnaden - liksom i fästningen. Soldathemmet är en civil ö i en grön värld där värnpliktiga kan erbjudas alternativ till vardagen. I Karlsborg finns idag ca 300 värnpliktiga mot ca för ett antal år sedan. Niklas Holmgren, Vattenmyndigheten i Södra Östersjön, inledde det officiella Samrådet för arbetsprogrammet för Södra Östersjöns Vattendistrikt Kallelse till samrådet och underlag hade skickats till dryga 400 adresser inom Vätterns avrinningsområde (inkl alla 21 kommuner). Liknande samråd har ägt rum inom Skåne, Blekingekusten, Motala ström, Gotland samt Smålandskusten, och inom kort det sista delområdet inom distriktet Emån. Vattendirektivet syftar till god vattenkvalitet år 2015 och att utgångspunkten är vattnets avrinning och inte administrativa gränser. Södra Östersjöns distrikt karakteriseras av 2,2 milj invånare, km2, industrier med vattenuttag samt animalieproduktion. Största gemensamma problem inom området är övergödning samt kvaliteten på grundvattnet. På länsstyrelserna finns s k beredningssekretariat som genomför det som beslutas av en vattendelegation vilken består av såväl myndigheter som universitet som intresseorganisationer. Skötsel av vatten ska ske genom en sk förvaltningsplan som innehåller bindande normer mm. Besluten som tas riktar sig till andra myndigheter och ej till personer. Det som sker just nu är: 1. Övervakningsprogram är igång 2007 samt framtagande av s k väsentliga frågor läggs förslag till åtgärdsprogram som beslutas Åtgärdsprogrammen påbörjas ska prispolitiken vara klar ska målen vara uppfyllda, men förlängningsperioder finns. Där det inte finns mätningar eller faktaunderlag sker expertbedömningar. Här blir allmänhetens kunskaper viktiga att få in i arbetet och därför är en rad samrådstider inplanerade. Kommunikationen är tänkt ske via sk Vattenråd för att underlätta förankringen inom området. Niklas Holmgren visade därefter vattenkartan och systemet VattenInformationsSystem Sverige VISS, där området just kring Karlsborg visades och vilken information som kommer att finnas i VISS ( Foto 2. Niklas Holmgren, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns distrikt förklarade hur arbetet med genomförandet för "vattendirektivet" är tänkt att ske. 2

3 Frågor om vattenförvaltningen från publiken rörde: Hur ska kommunerna (allmänheten) hinna informeras? Vem kollar att kommunerna blir informerade och att saker och ting utförs? SVAR: Samverkan är viktig därför är det föreslaget vattenråd, utställningar, samrådstider, via länsstyrelserna, egna initiativ mm. Måste ske på bred front. Länsstyrelserna har en viktig roll att kontrollera att samverkan sker. Den status som sätts nu kan få stora konsekvenser för åtgärder mm. Varför hastar man fram något som man ev inte vet? Kan en expertbedömning som senare visar sig vara fel vara juridiskt bindande? SVAR: Initialt görs ett fåtal rapporteringar, för att byggas på efter hand det finns fakta. Att göra tvärtom, d v s gissa svaren, har ofta visat sig vara förödande för möjligheten att ändra det senare. Därför får det inte hastas fram. Varför nyttjas gamla data som ej är representativa? SVAR: Det är bara pågående miljöövervakning i program som hittills är rapporterad ej några gamla dataunderlag, möjligen kan de komma till användning vid expertbedömning (med stor försiktighet). Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet, följde med hur informationsutbytet mellan vattenmyndigheten och lokala aktörer (samt mellan regionerna runt själva Vättern) kan tänkas ske. Vätternvårdsförbundet har under 50 år bedrivit en sådan samverkansform som avses i stora delar i direktivet, om än endast med sjönära kommuner. Under åren har förbundet t ex gemensamt tagit fram fem vattenvårdsplaner. Nu avses hela avrinningsområdet vilket innebär en utökning av verksamhetsområdet. Vätternvårdsförbundet har anmält sig till vattenmyndigheten för att ge förslag på hur vattenråd för Vättern kan genom/utföras och för detta tecknat ett avtal med Länsstyrelsen i Jönköping som är ansvarigt län/beredningssekretariat för Vättern. En genomgång av avrinningsområdets särarter visades med bilder med kommentar till gemensamma drag inom olika områden. Samverkan och informationsutbyte runt Vättern sker redan idag inom olika områden t ex: Turismen har gemensamma projekt, kataloger etc riktat mot hela Vättern Försvaret har forum för både intrångsersättningar och planering av skjutdagar etc Provtagningsprogram utförs gemensamt i utsjön Fiskets intressenter bedriver en samverkan kring fiskets utformning Östra Vätternbranterna som är en samverkan för skapa höga landskapsvärden Framtagande av vattenskyddsområde för dricksvattentäkten Vättern Samverkan enligt Vattenmyndigheten Delaktighet inom avrinningsområde? Vattenråd Helhetsperspektiv (speglar intressena) Deltar tidigt i processen Lokal förankring Realistiska förslag Miljötillstånd Åtgärder Gemensamt forum Lära av varandra Nyttja befintliga nätverk Mjölby 1% Tibro 2% Aneby Laxå 2% Töreboda 4% 4% Nässjö 4% Motala 6% Vadstena 6% Vätterns avrinningsområde? Habo 7% Tidaholm 1% Hjo 8% Vaggeryd 1% Ödeshög 9% GullspångMullsjö Boxholm Tranås Askersund 12% Hallsberg Jönköping 22% Karlsborg 12% Foto 3. Måns Lindell informerade om att Vätternvårdsförbundet fått uppdrag att ta fram förslag på hur vattenråd kan/ska utformas för hela Vätterns avrinningsområde. 3

4 Måns Lindell avslutade med att föreslå att Vätternvårdsförbundet får i uppdrag att ta fram ett förslag på hur vattenråd kan utformas. Ett förslag är att en arbetsgrupp skapas för att bereda detta underlag. Till denna arbetsgrupp önskas intressenter som redan nu kunde meddela sitt intresse till sekretariatet. De samlade instämde i att så var lämpligt. Mikael Nilsson, Naturvårdsverket, förklarade vad som avses med strandskydd och vilka bestämmelser som gäller för dispenser från strandskyddet. En rad exempel på särskilda skäl för dispens gavs, men även skäl som ej utgör grund för dispens togs upp. Det är inte lätt att få till ytterligare nya särskilda skäl. Ett vanligt fall vid dispensansökningar är att det slarvas med själva ansökan, d v s den är ej fullständig. Naturvårdsverket överklagar bara ca 1 % av ansökningarna även om 6 borde få avslag. Under tal handlade det om att hindra exploatering d v s skydd nu är det mer att öka allmänhetens tillgänglighet till områden. För närvarande pågår en översyn av strandskyddet och nya s k Allmänna råd är under utveckling. Strandskydd bör ses som : möjlighet och ej som begränsning Ett sätt att behålla värden Det är lätt att bygga bort värden genom oförsiktighet Tillgängliga stränder är en attraktivitet i sig. Under 2006 gavs 71 dispenser runt Vättern. Frågor från publiken rörde: Är vindkraft inom strandskyddsområdet OK? SVAR: Nej det är ej ett särskilt skäl. Får man bedriva s k vattenverksamhet ( d v s bygga i vatten)? SVAR:, tillstånd för vattenverksamhet undanröjer normalt strandskyddet. Beslut tas då av Miljödomstolen. En åtgärd för att hålla landskapet öppet t ex hjorthägn kan innebära att allmänhetens tillgång ökar(under förutsättning att landskapet har inpasseringar). Berör det strandskyddet? SVAR: Nej, strandskyddet torde ej beröras. Ett hjorthägn med passagemöjligheter torde vara ok. Foto 4: Mikael Nilsson förklarade vilka skäl som är giltiga för dispens från strandskyddet. Johnny Norrgård. Vätternvårdsförbundet, arbetar som samordnare för fisket i Vättern vilket bedrivs som ett projekt av Vätternvårdsförbundet gavs ett regeringsuppdrag åt Fiskeriverket om att finna ett antal kustområden och inlandsområden där projekt om samför- 4

5 valtning av fisket ska provas. Vätternvårdsförbundet ansökte om att utgöra ett s k pilotområde och erhöll medel för uppstart. Vättern ansågs lämpligt objekt p g a ett tydligt avgränsat område, innehåller såväl enskilt som allmänt vatten, sviktande rödingbestånd, dokumenterade kunskapsunderlag, har en befintlig plattform att genomföra projektet på. Såväl myndigheter som brukare deltager. Målen är: Långsiktigt nyttjande, Lokalt inflytande Tolkningar och efterlevnad av regelverket Fördelning av resursen Styrning via någon form av förvaltningsplan Foto 5. Samförvaltning av fisket i Vättern drivs av Vätternvårdsförbundet vilket syftar till hållbart nyttjande av fisket. Johnny Norrgård är samordnare på Vätternvårdsförbundet. Projektet har slutredovisats i december 2006 men kommer att fortsätta och förhoppningsvis permanentas. Samförvaltningen svarar direkt under styrelsen. I projektet har fem arbetsgrupper initierats: 1. Forskning och undersökning, 2. Information, 3. Tillsyn, 4. Fiskevård i tillflöden, 5. Regelgrupp. Under 2007 kommer man att ta fram underlag för förvaltningsplan för fisket, skarvplan, åtgärder i vätternbäckar, undersökningar, regler, informationsfoldrar. Fråga från publiken: Varför har vi fritt handredskapsfiske i Vättern? Varför ej fiskekort som skulle kunna ge intäkter? SVAR: Flera statliga utredningar gett förslag på hur ett sådant system skulle lösas, men politikerna har ännu inte nappat på idén. Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköping, är samordnare för länens fiskekonsulenter runt Vättern. Anton gav en överblick vad som görs för Vättern beträffande såväl nyttjande som fiskevård. Yrkesfiske: Idag finns 20 st yrkesfiskare vilkas inkomster idag utgörs >9 av kräftfiske. Fritidsfisket i Vättern är fritt med uppskattningsvis fiskedygn/år och fångar troligen lika mycket som yrkesfisket. Turistfiske: Det finns få stationära guider i Vättern men stort antal rörliga guider som erbjuder fiske i Vättern. För närvarande finns en arbetsprioritering för såväl att beskriva som förbättra förhållanden för röding, lax, öring, harr sik, kräfta och flodnejonöga. Fisketillsyn är en form av fiskevård som 5

6 ser till att regelverket efterlevs. Tillsynen består av sjöbevakning och frivilliga tillsynslag utmed bäckar. Sjöbevakningen utför ca 40 tillsynsdagar per år där röding och allmänhetens kräftfiske prioriteras. Årligen sätts numera laxar i Vättern (första 1959) till en kostnad på ca kr. En miljökonsekvensbeskrivning för lax är planerad. Det finns ett fåtal moment som är löpande, men för närvarande genomförs mycket undersökningar för såväl beståndsbeskrivningar, biologisk mångfald som olika ekosystemeffekter. Frågor från publiken: Var är abborrarna i norra Vättern? De har minskat rejält. SVAR: Samma information har nått länsstyrelserna. För närvarande görs dock inga riktade undersökningar på just abborre. Finns bäcknejonöga i/runt Vättern? SVAR:, ute i Vättern finns dessutom flodnejonöga, som vandrar upp i bäckarna för lek. Kan skarven ha ätit upp abborren? SVAR: Det saknas underlag för att besvara frågan. Inte otroligt att skrämseleffekter av skarv på grundvatten också kan ske mot flera arter. Det verkar som det fångas sterila abborrar i norr? SVAR: Informationen ej känd. Abborren kan ibland hoppa över ett års lek för att satsa på nästkommande för att komma i fas. Vid höga temperaturer växer fisken så snabbt att den är snabbt stor men könsmognaden hänger ej med. Foto 6. Anton Halldén gav en överblick av vad som görs för fiskets skötsel, undersökningar och förvaltning i Vättern. Alfred Sandström, Fiskeriverket, höll föredrag om s k fiskefria områden i Vättern. Anledningen till fiskefria områden (globalt) är att skydda värdefulla fiskbestånd och miljöer och samtidigt förbättra fisket. Stängda områden utgör ofta s k refuger som genererar hög avkastning för ett större område instiftades 3 fiskeförbudsområden i Vättern som bedöms vara särskilt värdefulla för rödingens utveckling. Stängda områden är välstuderade i marin miljö men sällan i inlandsvatten. Vättern är därmed tämligen unik som har stängda områden. Hittills tyder uppföljningen i Vättern på att det inte hunnit hända något signifikant, tiden är än så länge för kort. Rödingen rör sig dessutom över stora delar av sjön och t ex Alm erhöll på 1950-talet märkt röding 8 km från märkningsplatsen. De flesta fiskarter som erhållits vid provfisken har ökat vilket till viss del kan förklaras av minskat nätfiske. Siken växer sämre numera med största sannolikhet p g a minskad näring. Minskade sikfångster behöver således inte nödvändigtvis bero på minskade bestånd utan kan bero på ändrad storleksfördelningen så att de inte är fiskbara längre. Även beståndet av röding är vikande vilket dock inte kan förklaras på samma sätt. Även studier av de olika formerna av sik som finns i Vättern pågår. Det ser 6

7 ut som om det finns två huvudtyper av sik i sjön näbbsik (lokalt: blånäbb) och sandsiken (även kallad landsik, fetsik). Foto 7. Alfred Sandström förklarade för- och nackdelar av Vätterns tre fiskefria områden vilka är mycket ovanliga i inlandsvatten. Foto 8. Per Nyberg visade resultat från att det är stor "fest i Vättern" under rödingleken. Alla fiskarter äter rom - frågan är om kräftan utgör "droppen som får bägaren att svämma över". Per Nyberg, Fiskeriverket, berättade att kräftor äter rom på rödinggrunden. Fiskeriverket har genom flera olika försök studerat saken såväl på lab som ute i Vättern. Kräftor är allätare och finns det ett synligt romkorn så äts det. Men väl ute i naturen finns det många andra arter som har fest vid rödingleken. Rödingen försöker därför vifta ned sina romkorn mellan stenarna så att de ej ska vara nåbara för de flesta fiskarter. Det finns inte fler kräftor på rödinggrunden än på grund där det ej förekommer rödinglek. Fiskeriverket har analyserat fiskmagar från olika fiskarter på rödinggrund i samband med lek och flertalet abborrar och mörtar har huvudsakligen rödingrom i sig. Slutsatsen är att alla fiskarter, undantaget de minsta som simpor och elritsa, äter rödingrom i större eller mindre omfattning när så är möjligt. Det finns flera exempel på sjöar i Nordamerika med signalkräfta och kanadaröding där samlevnaden fungerar. En viktig aspekt är att om avgiven rommängd är liten, så som är fallet t ex för röding, finns det en viss risk för att ökad predation på rommen kan bromsa eller förhindra en beståndstillväxt. Frågan är om kräftans enskilda predation kan utgöra en påverkan på marginalen för 7

8 rödingen. Kräftans enskilda påverkanskraft på rödingrommen bör dock inte överdrivas. Frågan är dock inte slutligen besvarad. Frågor från publiken: Kan inte kräftor krypa ned mellan stenarna och ta rom? SVAR: Jo, vi har försökt att kompensera för detta genom att använda såväl sten som kräftor av olika storlekar. Mikael Ljung, Länsstyrelsen i Jönköping, berättade om åtgärder som görs i tillflödena runt Vättern och vilken potential åtgärderna förväntas ha på Vätterns öringsbestånd. Genom s k biotopkartering och smoltmodell har man beräknat att tillflödena idag genererar drygt smolt (öringungar) till Vättern. Genom att möjliggöra att öring (och andra fiskarter) kan nå områden ovanför mänskligt byggda hinder kan ytterligare smolt kunna nå Vättern. Det är framför allt i Vätterns sydvästra hörn i de s k Habobäckarna som potentialen finns. Mikael Ljung visade därefter en rad olika objekt före och efter åtgärd. Åtgärden är oftast utrivning av damm eller omlöp runt dammen. Även vägtrummor kan behöva åtgärdas för att bättre möjliggöra att fisk kan simma igenom. Foto 9. Om öring tillåts reproducera sig i bäckarna upp till första naturliga vandringshinder kan ytterligare 70 % smolt nå Vättern, berättade Mikael Ljung. Frågor från publiken: Är det aldrig konflikt med kulturintressen?. SVAR: Det förekommer men inte så ofta. På Länsstyrelsen i Jönköping har kultur liknande karteringsunderlag för sina intressen. Genom att sakunderlag finns möjliggörs ofta saklig diskussion. Men visst är det ibland motstående intressen. Hur är det med dammar är gäddor ett problem?. SVAR:, i vår beräkningsmodell har vi använt schabloner för hur mycket smolt t ex gäddor tar. Ett långt tillflöde med hög produktion där det finns en sjö/damm på slutet påverkar antalet utvandrande smolt. Utrivning av damm helt är att föredra ur den aspekten. Men ibland är dammen även önskvärd att ha kvar. Edsån (Forsviksån) utgör ett stort vandringshinder med kulturhistoriskt värde. Är det möjligt att komma förbi det?. SVAR: Den diskussionen har inte förts hittills men det kan mycket väl vara möjligt. 8

9 Hans Göran Hansson, Hjo Fiskevårdsområdesförening, berättade om ett långvarigt arbete med fiskevård i Hjoån. Ån är 5 km lång och har en fallhöjd på 45 m. Sträckan hade på tidigt 1900-tal 6 dammar. På 1980-talet håvade entusiaster fisk förbi vandringshindren fick kommunen medel ta fram den gamla åfåran och riva ett dämme. Vid Grebbans kvarn med en fallhöjd på 9 m erhöll kommunen s k LIP-medel för bygga omlöp på 180 m. Kvarnen var kulturhistoriskt intressant. Omlöpet blev uppmärksammat av media då det genomfördes under ett s k designår. Vid ett tillfälle annonserades det att ån skulle städas vilket innebar att 27 st illegala vattenuttag togs bort. Sedan 1991 inventeras ån regelbundet och man bedriver även en informationssatsning i sk öringsafari (patenterat ord!) där man tittar på lekande fisk och ger information i en kvarnbyggnad i olika konceptpaket. Populärt är kräftfiske som lottas ut till skolungdomar. Fiskevård i Hjoån är exempel på lokal initiativkraft, informationssatsning och lyckad miljövård. Ån är idag ett naturreservat. Hans-Göran Hansson visade ett rikt bildmaterial från såväl gången tid som hur det ser ut idag. Frågor från publiken: Hur har det gått med gödselutsläppet i ån i höstas? SVAR: Det ägde rum ett omfattande gödselutsläpp som spårades till källan och prover togs. Sakutlåtande antydde att skadan skulle kunna vara stor med i princip inget syre i ån. Saken polisanmäldes och utredning om brott pågår. I utredningen ingår att belägga effekter på bottendjur och fisk. Utredningen förväntas bli klar framåt hösten Foto 10. Hans-Göran Hansson visade rikt bildmaterial om fiskevårdsåtgärder i Hjoån. 9

10 25 20 Vilka ämnen bör tas upp nästa gång Forskning Trafikens påverkan Båtfart/hamnar Kultur Fiske Försvaret /militär Åtgärder i sjö och bäck Biologisk mångfald Friluftsliv/turism (Dricks)Vattenförsörjning Avloppsverk Klimatförändringar och effekter Samhällsplanering/Exploatering Länsstyrelsers redovisning Miljötillstånd Miljömål och planer Industrier Vattenmyndigheten Kommunvis redovisning 10

11 Referat från Vätterndagen.doc Har dagen varit givande Vet Nejej Utgjorde kostnaden något hinder Vet ej 6% 4% 10 Nej 9 Har årets teman varit aktuella Har du lärt dig något Nej 2% Vet ej Nej 8% Vet ej 98% 92% Kvalitet på föredragshållare Dåligt 13% vet ej Var du på förra Vätterndagen vet ej 35% Bra 87% Nej 65% Lokalen Dålig 38% vet ej Ska vi fortsätta med Vätterndagen Nej 2% Bra 62% 98% Var infon tillräcklig om att dagen skule äga rum Vet ej Nej 4% 13% Är flera korta föredrag bra som upplägg bra Vet ej Dåligt 7% 7% 83% Bra 86% 11