Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Hökensås Semesterby

Transkript

1 Nr 1/2012 Sida 1/8 Linda Griffiths Vätternvårdsförbundet Tel Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Hökensås Semesterby 1. Mötets öppnande Mötet inleddes med presentationsrunda eftersom det tillkommit två nya representanter; Anna Österlund, Kräftriket samt Ingemar Bergbom, Habo kommun. Beslut: Mötet förklarades öppnat. 2. Förslag till dagordning Beslut: Dagordningen fastställdes med framflyttning av punkt 10 pga att Anton Halldén behövde avvika tidigare än mötets planerade slut. 3. Val av justeringsperson Förslag gavs på Zeth Rylander, Insjöfiskarna. Beslut: Mötet valde Zeth Rylander till justeringsperson. 4. Föregående protokoll Protokollet var justerat och bifogat till utskickade handlingar. Följande kommentarer gjordes: P 34. Vvfb beslöt att Ingvar Thorsholen deltar i fält som representant från fritidsfiskarena under nästa år i GAP-studien. P 35. Fortfarande inget svar från Länsstyrelsen Västra Götaland angående Vätternvårdsförbundets upprepade förfrågningar angående det uteblivna intresset för åtgärder i de Vätterbäckar som finns inom länet. Länsstyrelsens fiskekonsulenter har möte inom en månad, Anton Halldén tar upp frågan då. Vätternvårdsförbundet har inte heller fått kopia för kännedom på Fiskevårdsmedelsansökan 2012 från Länsstyrelsen Västra Götaland, däremot från övriga län. P 36. Frågan om lämpliga åtgärder hänvisas till Fiskevårdsgruppen. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post lförnamn.efternamn@lansstyrelsen.se Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 Sida 2/8 P 37. Inget förslag på deltagare från Sportfiskarna i Kräftgruppen, Johnny Norrgård kollar med Urban Hjälte igen. Både Johnny och Alfred Sandström har varit i kontakt med HaV med anledning av deltagande i Samförvaltningen och ev. arbetsgrupper, något klart svar har ej erhållits ännu. Beslut: Protokollet kan läggas till handlingarna. 5. GAP 2 Stort EU-finansierat projekt med deltagare från 16 länder, där del två startade i april I Vättern bedriver SLU tillsammans med Vätternvårdsförbundet och yrkesfiskarna ett projekt som syftar till att minska bifångst av oönskad fisk vid sikfiske. Hittills har man prövat nät av olika kvalité (maska och trådgrovlek) på olika platser under olika tid på året. Fiskare runt hela sjön deltar, preliminärt kan man se att olika metoder fungerar olika bra beroende på när och var man fiskar i sjön. Generellt är det renare sikfiske under senhösten i samband med lekperioderna för de olika sikformerna. Det finns en hemsida där bl a jobbet från Vättern finns presenterat i text och bild. SLU och Vätternvårdsförbundet kommer att kalla till möte med yrkesfiskarna i mars för att gå igenom resultaten hittills. SLU samarbetar med forskare från Lake Superior, USA, och har bl a börjat nyttja deras modeller för att beräkna biomassa fisk i Vättern. Hittills tyder det på att det finns mycket sik i Vättern även i den fria vattenmassan, dvs sik som man inte fångar med bottensatta nät. Zeth: Innehåller inte Kanada-siken mycket dioxiner också? Kontrolleras inte detta vid importen? Alfred: Det finns kostrekommendationer i USA för sik från Lake Superior, likt dem för sik från Vättern. I Sverige görs stickprover på mat, inklusive fisk, som importeras, men eftersom importerad sik i det stora hela utgör endast en marginell del av all mat som importeras så sker det inte troligt i detta fall. Alfred är dock osäker och ska kolla det. Marie: Är det bara sik i fångsterna? Alfred/Johnny: Mest sik, generellt endast lite röding. T ex senaste vittjningen utanför Gränna gav över 200 kg sik och endast tre rödingar. Dock förekommer det att man enstaka gånger kan få relativt mycket röding och öring, t ex om stim med betesfisk uppehållit sig i området. 6. En främmande art i Vättern ekologiska effekter av utsättningar av Gullspångslax (publikation från FiV) Alfred kommer att redovisa detta inom Övervaknings- och undersökningsgruppen vid nästa möte, eftersom han vill räkna mer på materialet. Alfred återkommer efter det. Alfreds del i rapporten handlar om att beräkna hur mycket betesfisk laxen äter. Viss

3 Sida 3/8 svårighet att beräkna biomassan lax i sjön eftersom fritidsfiskets fiskeansträngning och uttag inte är känd ännu. Fritidsfiskeenkäten (Länsstyrelsen Jönköping) är dock klar om en månad och kommer ge viktig input. Zeth: Kan man inte använda märkningsförsöken då? Johnny: Långvariga märkningsförsök resulterar i samtliga undersökta fall runt om i världen, oberoende av fiskart, i vikande återrapportering av fiskmärken med tiden, och därmed underskattning av fångsten. Återfångsterna är så låga att man borde märka betydligt mera fisk, i flera utsättningsgrupper, för att märkningarna skall vara godtagbara ur ett statistiskt perspektiv. T ex i Vänern har märkningarna skett så ostrukturerat att man trots över inrapporterade fiskar har svårt att utvärdera materialet på ett hållbart sätt. Ingvar: Det finns skräckexempel på fiskare som samlat märken ordagrant på burk. Mötet: Idag får man en trisslott, höj ersättningen så kommer det in fler märken! Trots ökade kostnader är det motiverat att se över denna sak. Anton: Det är Länsstyrelsen som ansvarar för märkningarna i Vättern. Anser att man har en tydlig strategi för märkningarna i Vättern, 10% av den utsatta fisken märks. Alf och Ingvar: Alfred får gärna kontakta dem för mera information om hur trolling respektive svirvelfisket bedrivs och mera detaljerade fångster. Mötet diskuterade därefter olika morötter för att uppehålla intresset för att skicka in märkningarna, dock utan att komma till något förslag. Beslut: Johnny tar med sig laxmärkningsfrågan till Länsstyrelsernas laxgrupp (där han representerar Vätternvårdsförbundet). 7. Rödingfiskets framtid hur hantera ökade bifångster av juvenil röding Vätternvårdsförbundet och Johnny har tagit emot e-post och samtal angående fritidsfiskets till synes omfattande hantering av juvenil fisk. På många bloggar och hemsidor kan man läsa om fångster på rödingar under gällande minimimått per fisketur/dag. Även bilder på landad lekfärgad fisk under fredningstid har publicerats. Denna typ av information sprids snabbt över Internet, och ger bilden av att det är så fritidsfisket generellt ser ut på Vättern. Ingvar, Ulf och Alf: Detta är inte en generell bild av fritidsfiskets fångster och agerande. Ibland kan det bli enstaka fisketurer med

4 Sida 4/8 många fiskar, men t ex vid trollingtävlingarna som anordnas av Motala Trollingklubb betecknas 3-4 fiskar/båt som ett bra resultat. Anton: Fritidsfiskets fångstenkät är snart klar, och överlevnaden vid återutsättning kommer att undersökas under 2012 förutsatt att medel erhålls från HaV. Frågan är viktig för hållbart fiske efter t ex röding. Zeth: Trollingfisket är inte något selektivt fiske! Yrkesfisket regleras hårt genom t ex maskstorlek på näten och vilka djup man får fiska med, då har man ett selektivt fiske! Ingvar: Överlevnaden beror på hanteringen! Tar man in röding långsamt och rapar fisken genom att sticka ner lillfingret i svalget och därefter låter den återhämta sig i en vattenbalja innan återutsättning, då har man hög överlevnad även på liten röding! Beslut: Avvakta till dess att vi får in mer data från fritidsfisket och sett närmare på överlevnad hos återsatt fisk. Kan konstateras att information lätt sprids på Internet, och att det därmed finns anledning att vara försiktig med informationsspridning och uttalanden. 8. Gäddlarvsinventering Alfred visade bildspel från förra vårens gäddlarvsinventering. Johnny och en student från Forshagaakademins Sportfiskelinje var under våren ute och inventerade gäddlek på sträckan Granvik Olshammar. Därefter åkte Johnny, Alfred och Adam Ludvigsson (som under flera år deltagit i provfisken i Vättern) ut för att inventera områdena på förekomst av gäddlarver. Utrustningen bestod av grunda finmaskiga vita håvar. Larverna, dvs. innan de blivit så stora att de liknar den vuxna fisken och betecknas som yngel, håller ofta till på grunt vatten i skydd av gammalt gräs och fjolårsvass som bildar ett skyddande tak på ytan. Oftast är larverna, och ynglen, koncentrerade på mindre fläckar och det är därmed viktigt att man vet på vilka specifika områden man skall leta. Den prövade metoden fungerade bra, och det kan komma att bli ett viktigt verktyg för att följa gäddans reproduktionsframgång. 9. Nytt från arbetsgrupperna Kräftgruppen sammanträder den 22 februari i Vadstena Övervakning och Undersökningsgruppen sammanträder i mars då beslut om fiskevårdsmedel kommit från HaV. Tillsynsgruppen har inte haft sitt årliga möte ännu, Johnny påpekar detta för sammankallande. Infogruppen jobbar på, nuvarande projektperiod (FOG) tar slut i april. Bl a fisk och fiskefolder skall tas fram innan dess. Texten till denna folder skickas ut för översyn till Samförvaltningsgruppen innan den trycks. Aktiviteten i Fiskevårdsgruppen oklar, Johnny kollar upp detta.

5 Sida 5/8 Beslut: Johnny tar kontakt med sammankallande i Fiskevårdsgruppen för att se om de haft någon aktivitet under de senaste två åren. 10. Nytt från Länsstyrelserna Länsstyrelserna kommer att yttra sig positivt till att två yrkesfiskare, som övertagit fisket från äldre yrkesfiskare, erhåller licens som omfattar både kräft- och fiskfiske. I dagsläget har de två fiskarna erhållit endast kräftfiskelicens. Dispenserna för fiskfisket kommer dock att vara restriktiva, i huvudsak vill berörda fiskare fiska sik, abborre och betesfisk till kräftfisket. Länsstyrelsen Jönköping har genomfört s.k. samråd om provborrning efter malmfyndigheter under södra delen av Vättern. Tidigare har man borrat från land, in under Vättern, men nu vill man ankra ut en pråm för att kunna borra rakt uppifrån. Länsstyrelsen frågar samförvaltningen om åsikter: Ingvar: Samförvaltningen opponerar sig mot att en pråm skall ligga utankrad i det aktuella området flera månader eftersom det kommer att innebär en störningskälla för fritidsfisket i denna del av sjön. Zeth: Inget som påverkar yrkesfisket. Under 2011 sänktes en båt för att fungera som dykmål vid Fjuk, tillstånd beviljades av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Östergötland utan samråd med Vätternvårdsförbundet eller andra län. Nu har det inkommit förfrågan till Länsstyrelsen i Jönköping om att sänka två sanerade träbåtar, 7 och 10 meter långa, i sjöns södra del. Ansvarig dykklubb vill använda målen som dykmål, och önskar märka ut vraken med ytbojar. Ingvar: De två föreslagna platserna nyttjas av fritidsfiskare, risk att man fastnar med redskapen. Om man vill sänka ner något är det bättre att göra detta på plats närmare angöringsplatser/hamnar, t ex utanför hamnen i Jönköping på lämpligt djup. Måns gör återkoppling till sökande angående detta. Trafikverket kommer att muddra och bygga om hamnarna vid Gränna och Visingsö eftersom en större färja skall införskaffas. Man har villkorats att undersöka ev. fisklek vid tilltänkt dumpningsplats i djuprännan, samt i anslutning i/till hamnarna. Lekmogen sik har påträffats på den tilltänkta dumpningsplatsen, men pga isläget har man inte kunnat kartera ev. lekområden vid hamnarna ännu. Sedan tidigare vet man dock att harr leker vid Visingsö hamn. Johnny: Kan man nyttja dumpningsmassorna (grus och sten) till något positivt, t ex anlägga litet rev på grundhyllan utanför Visingsö? Skulle kunna fungera som lek- och uppväxtområde för t ex abborre och kräfta. Mötet: Låter som en god idé förutsatt att man hittar lämplig lokal med lämpliga djupförhållanden.

6 Sida 6/8 Beslut: Måns återkopplar till de sökande, som vill sänka två träbåtar i sjöns södra del, att de föreslagna platserna nyttjas av fritidsfiskare och de kan då fastna med sina redskap i de sänkta båtarna. 11. Nytt från HaV/SLU HaV har ekonomiska problem, till stor del relaterat till deras forskningsfartyg. Man har upptäckt stora asbestproblem på Argos, varvid hon skall saneras och sedan skrotas. Mimer har visat sig vara en felsatsning, hon klarar inte av sjön. För tillfället hyr man in sig på danska fartyg, vilket är ytterst kostsamt. Därmed har normala arbetsuppgifter och tilltänkta satsningar fått stå tillbaka. Malin Setzer kommer att försvara sin avhandling vid Högskolan i Skövde den 13 april, hennes studier har fokuserat på Vättern och rödingen. Alfred föreslår att Malin bjuds in för att presentera sina studier. SLU jobbar vidare med att försöka detektera djurplankton vid ekoövervakningen och -trålningarna. Med specialtrål och ekolod lyckas man skatta mängderna rovätande plankton, dessa fyller en viktig del i ekosystemet. De uppträder i mängder som överträffar t ex siklöja, och betar effektivt växtplankton. De största är över mm stora. Beslut: Malin Setzer bör bjudas in till ett möte för att presentera sina studier på Vättern och rödingen. 12. Övriga frågor Undersökningsborrning i Vättern, avklarad under punkt 10. Möte om sjötrafik- och fiskeövervakningen i Vättern hölls den 8/ Sjöpolisen kommer att fortsätta sin närvaro. Kustbevakningen har fortsatt inte mandat att utföra fisketillsyn i Vättern, krävs Regerings- alt. riksdagsbeslut för att ändra detta. Alf kommer att ta upp problematiken som beskrivits i punkt 7 internt i Motala Trollingklubb. Alf: Varför har inte Mer Lax i Vättern någon representant i Samförvaltningen? Johnny: Stiftelsen finns tillsammans med Vätterns Fiskefond representerade i Fiskevårdsgruppen. Eftersom flera av representanterna i Samförvaltningen sitter med i styrelsen för Mer Lax i Vättern har man tidigare inte ansett att det behövs någon särskild representant från stiftelsen. 13. Nästa möte Nästa möte är onsdagen den 23 maj i Jönköpings län.

7 Sida 7/8 14. Mötets avslutande Mötet förklarades avslutat. Beslut: Ordförande avslutade mötet. Jönköping den 13 februari 2012 Johnny Norrgård Vid protokollet Kjell Aldsten Mötesordförande Zeth Rylander Justeringsperson

8 Sida 8/8 BILAGA 1 Närvarande: Kjell Aldsten, Vätternvårdsförbundet Zeth Rylander, Insjöfiskarna Lennart Rogsberg, Insjöfiskarna Ingvar Thorsholen, Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbund Ulf Lindell, Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbund Björn Dieker, Fiskevattenägarförbundet Alf Hultqvist, Sportfiskarna Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköping tom punkt 7 (och punkt 10 som flyttades fram) Marie Kristoffersson, Motala kommun from punkt 4 Ingemar Bergbom, Habo kommun Alfred Sandström, SLU Anna Österlund, Kräftriket Johnny Norrgård, Vätternvårdsförbundet Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet tom punkt 7 (och punkt 10 som flyttades fram)