Minnesanteckningar förda vid möte med VU-fisk, Samförvaltning Vättern

Transkript

1 Minnesanteckningar förda vid möte med VU-fisk, Samförvaltning Vättern Plats: Länsstyrelsen, Jönköping Närvarande: (LM=ledamot av VU-fisk): Lars-Eric Andersson, Sveriges Fisketurism Företagare (LM) Ingvar Thorsholen, Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbund (LM) Urban Pettersson, Sportfiskarna (LM) Urban Hjälte, Sportfiskarna (LM) Håkan Carlstrand, Sportfiskarna Zeth Rylander, Yrkesfiskarna (LM) Marie Kristoffersson, Motala kommun (LM) Jari Carlsson, Hjo kommun (LM) Anders Gustafsson, Fiskevattenägareförbundet (LM) Cecilia Lundholm, Pedagogiska inst. Stockholms universitet Laura Piriz, Fiskeriverket Ingemar Berglund, Fiskeriverket Martin Rydgren, Fiskeriverket Per Nyberg, Fiskeriverket (LM) Alfred Sandström, Fiskeriverket (LM) Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköpings län (LM) Per-Erik Larsson, Länsstyrelsen i Östergötlands län (LM) Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet (LM) Kjell Aldsten, Vätternvårdsförbundet (LM) Leif Thörne, Vätternvårdsförbundet (LM) 1. Dagordning och föregående möte Kjell hälsade alla välkomna till Jönköping och fastslog förslaget till dagordning. Inga synpunkter på minnesanteckningar från föregående möte. 2. Provfiske inom förbudsområde I samband med den pågående studien som Fiskeriverket och yrkesfiskare genomför med syfte att undersöka möjligheterna att fiska sik på djupt vatten, utan att riskera bifångst av småröding, beviljade Fiskeriverket dispens till fiske även inom ett förbudsområde, Norrgrundet. Fisketillsynen i Vättern var ej informerad om denna dispens och beslagtog och polisanmälde i december 2005 nät inom förbudsområdet. Polisanmälan drogs tillbaka när det stod klart att näten var en del av provfisket. Händelsen resulterade i en stor massmedial uppmärksamhet och reaktioner från många fiskande runt sjön. Postadress Gatuadress Telefon Bankgiro Organisationsnr Vätternvårdsförbundet Hamngatan Länsstyrelsen i Jönköpings län E-post Fax Postgiro Jönköping leif.thorne@f.lst.se

2 Ingemar Berglund lämnade en redovisning över Fiskeriverkets arbete med stadgar för Vättern och de ståndpunkter och överväganden som legat bakom det förslag, som efter ett brett samråd med fiskets olika intressenter runt sjön, trädde i kraft Till de nya reglerna hör bl a införande av några fiskeförbudsområden. Ingemar Berglund beklagade det inträffade och den brist på information och intern kommunikation som varit inom Fiskeriverket samt mellan verket och länsstyrelserna. Ingemar erkände att man handlat fel inom Fiskeriverket och var tveksam till att det överhuvudtaget genomförts fiske inom ett totalfredat område. Det har även varit ett möte mellan Fiskeriverket och länsstyrelserna där ärendet diskuterats. Ingemar ansåg nu att frågan inte behövde analyseras mer i detalj utan att det var viktigare gå vidare istället och att rutinerna nu håller på att ses över så att det inte ska hända igen. Förhoppningsvis kan samförvaltningsinitiativet bidra till att forma ett forum för en bättre samordning och kommunikation avseende fisket i Vättern. Urban Hjälte konstaterade att det inträffade skadat förtroendet för Fiskeriverket och acceptansen för regelverket. Ingvar Thorsholen, som kommer att besöka många av fritidsfiskarnas årsmöten framöver, betonade vikten av att händelsen inte får upprepas eftersom förtroendet för Fiskeriverket då skulle rasa totalt. 3. Förslag om regeländring Martin Rydgren redogjorde för en skrivelse till Fiskeriverket från Vätterns Trollingklubb, Trolling Vättern Vadstena och Vättern trolling charter där man begärt en ändring av det totalfredade området Tängan, eftersom det är besvärligt att komma runt Fjuk-öarna. Frågan har behandlats och avstyrkts av Länsstyrelsen i Östergötland, i samråd med övriga länsstyrelser runt Vättern. Ingemar Berglund betonade att syftet med att införa frednings- och förbudsområden var att minska fiskeridödligheten och att detta måste vara i fokus när justeringar av gränser diskuteras. Urban Hjälte påpekade att det ändå är viktigt och motiverat att kunna göra vissa justeringar för att få en acceptans för förbudsområdena. Mötet var överens om att det finns fler önskemål om olika justeringar av gränser men att det inte var lämpligt att göra några ändringar innan nästa stadgeändring Mötet enades om att VU-Fisk under 2006 skall ställa samman ett samlat förslag på ändringsönskemål, vilket sedan lämnas till Fiskeriverket efter årsskiftet för vidare beredning inför stadgeändring. Leif fick i uppdrag att formera och sammankalla gruppen, se vidare under punkten Arbetsgrupp Fisketillsyn Arbetsgruppen för fisketillsyn har haft ett första möte i januari och gruppen lämnade en kort presentation av sitt arbete och hur fisketillsynen bedrivits i Vättern under 2004 och 2005, samt redovisade ett förslag till tillsynsplan för Arbetsgruppens förslag på prioritering för fisketillsynen 2006 är: 1. Åtgärder som har en gynnsam effekt på framför allt rödingen. 2. Allmänhetens kräftfiske på allmänt vatten. 3. Information.

3 Arbetsgruppens förslag på planering av tillsynen 2006: 1. Val av bevakningsdag baseras på när behovet för fisketillsyn är som störst utifrån helger, semester och väder. 2. Viktigt med kort tid mellan tips och tillsynsinsats. 3. Schema för tillsynens fördelning under året finns framtaget, totalt 40 dagar. 4. Införskaffande av en ny tillsynsbåt är prioriterat. 5. Frivilligtillsynen i vissa vattendrag prioriteras av Länsstyrelsen i Jönköping. Arbetsgruppens förslag till Plan för fisketillsyn i Vättern 2006 godkändes av mötet och överlämnades till Länsstyrelsen i Jönköpings län, som har samordningsansvaret för frågor som rör Vättern. Arbetsgruppen planerar att ha nästa möte i juni. 5. Arbetsgrupp Fiskevård i Vätterns tillflöden Arbetsgruppen för fiskevård i Vätterns tillflöden har haft ett första möte i januari och bl a diskuterat vad gruppen ska arbeta med. En prioritering av arbetet med fiskevårdsåtgärderna i tillflödena är att de skall ha största möjliga vinst för Vättern. Andra uppgifter för arbetsgruppen är att: 1. Färdigställa ett förslag till fiskevårdsplan för Vätterns tillflöden. 2. Initiera och upprätthålla ett nätverk för erfarenhetsutbyte. 3. Organisera en fadderverksamhet för bäckar runt Vättern. 4. Verka för att nuvarande tillsynsorganisation i Vättern blir navet i kommande övervakning av Vätterns tillflöden. 6. Information och kommunikation Marie Kristoffersson framförde synpunkter och idéer på uppgifter som en arbetsgrupp Information och kommunikation skulle kunna arbeta med. Det informationsprojekt som länsstyrelserna genomförde i början på 2000-talet resulterade i att det sattes upp ett drygt 50-tal informationstavlor runt Vättern, det skapades en hemsida (som är mycket välbesökt), samt att det trycktes upp enkla regelblad över fiskereglerna. Framställning av en informationsfolder om Vättern diskuterades då, men blev inte gjord eftersom kommunerna inte nappade på idén. Sedan dess har en översyn av informationstavlorna gjorts en gång och nu finns ny text tryckt till tavlorna, som kommer att uppdateras igen under våren Turistbyråerna efterlyser informationsmaterial om Vättern och vi bör göra riktade informationsinsatser om fisk och fiske till turistbyråernas personal, kanske ta dem med ut på sjön. Dessutom bör kommunerna kontaktas för att få dem att via deras egna sidor länka till Vätternsidorna på Måns Lindell påpekade att vi borde kunna få in information i tidskriften Runt Vättern som sprids runt sjön. Vidare nämnde han om det turistprojekt för Vättern som drogs igång för ett par år sedan och som bl a Kanalbolaget var inblandade i, men där fisket inte fick något utrymme. Håkan Carlstrand efterlyste återigen en studie av fiskets socioekonomiska värde för kommunerna runt Vättern och i det fortsatta arbetet med information bör en fråga som Vad betyder Vättern för kommuninnevånarna? finnas med. En möjlig väg för att göra

4 en sådan studie är att kontakta t ex Tema Vatten vid Linköpings universitet. Fiskeriverket kan bidra med viss handledning. En arbetsgrupp med Marie, Jari och Per-Erik bildades, men plats finns för fler. 7. Provfisken 2005 Alfred Sandström redogjorde för en del av de data som kommit fram vid provfiskena Fiskeförbudsområden har tidigare endast prövats i havsområden och de förbudsområden som infördes i Vättern under 2005 är de första som skapats i sjöar. Erfarenheter från andra försök har visat på följande effekter inom fredningsområdena: Fler individer Ökad reproduktiv biomassa Större individer genetisk refugie Habitatskydd, dvs områdena påverkas inte längre fysiskt av fiskeredskapen, ex vis trålning. I omgivande områden har effekter kunnat märkas genom ökade fångster, vilket visar på fredningsområdenas möjlighet att öka fiskbeståndet. Det första årets provfiske i Vättern (2005), som är att betrakta som referensår, gav bl a följande resultat: Få rödingar fångades (endast ett 20-tal) Provfisket gav bättre data på sikbeståndet Gers var en dominerande art i sjön, framför allt i norra delen Sötvattenslaboratoriet bedriver även fler studier där data från Vättern används, t ex Genetiska studier på röding Predationsförsök på rödingrom Rumslig modellering var finns fisken Anton Halldén redovisade resultat från rödingprovfiskena på lekområden 2004 och 2005 som bl a innefattat inventeringsfiske på tidigare kända lekområden, intensivfisken på tre lekområden samt kompletterande nätprovfisken med översiktsnät lekområden och referensområden. Totalt har 58 lekgrund inventerats, rödinglek konstaterades på 26 lokaler, ingen lek på 16 lokaler och 16 bedömdes som osäkra. Dessutom har kräftprovfisken genomförts på tre rödinglekgrund samt på referenslokaler till dessa. Kläckningsförsök av rödingrom pågår på tre lokaler; Kärraviken, Stava och i en odling. 8. Samförvaltningsinitiativet förslag till studie Cecilia Lundholm presenterade översiktligt sitt intresse att i en studie följa hur arbetet inom samförvaltningsinitiativet för Vättern utvecklas, hur personer kommer till tals och hur erfarenheter och kunskap förs in i det fortsatta arbetet samt hur kunskap sedan förs vidare. Cecilias arbete skulle bl a bestå i intervjuer med initiativets inblandade ledamöter, men utan att det läggs på ett personligt plan så att enskilda personers synpunkter lyfts fram. Synpunkter på om man inte vill delta kan lämnas till Leif.

5 Frågor som framfördes av mötet var om det kommer att göras jämförelser med andra initiativ och om det pågår liknande studier i andra projekt. Det konstaterades att Therese Petersson från Linköpings universitet följer samförvaltningsinitiativet Kustlandet. Den studie som Cecilia planerar är långsiktig, vilket innebär att samförvaltning Vättern måste ha en längre tidshorisont än , som är den projekttid som meddelats hittills. 9. Fiskevårdens finansiering Anders Gustafsson, som suttit med i Utredningen om fiskevårdens finansiering (SOU 2005:76) lämnade en kort redogörelse för innehållet i utredningen, som nu är ute på remiss. Det förslag till yttrande från Vätternvårdsförbundet som bifogats kallelsen diskuterades och antogs efter ett mindre tillägg. 10. Kräftfiske i Vättern - dispensansökningar Hur ska länsstyrelser och Fiskeriverket förhålla sig till dispensansökningar avseende kräftfiske i Vättern? Ett flertal ansökningar har kommit in till länsstyrelserna och ett par fall är nu föremål för prövning i länsrätten efter att de sökande fått avslag. Samförvaltning Vättern behöver analysera frågan närmare för att därefter återkomma med någon form av ställningstagande. Beslutades att en arbetsgrupp får i uppdrag att se över denna fråga liksom de olika önskemålen om justeringar av förbudsområdenas gränser m m som tagits upp tidigare. Att ingå i denna grupp föreslogs Leif (samordnar), Per N, Björn Dieker, Urban P, Ingvar T och Zeth R. 11. Övriga frågor - Fiskevattenägareförbundet bjuder in till en kräftkonferens 4-5 april i Jönköping, för mer info se Nästa möte Nästa möte för VU-fisk bestämdes till den 28 mars kl i Askersund, lokal meddelas senare. Vid anteckningarna Leif Thörne \\berta\enheter\5 - Naturvård och miljöskydd\50\502\5025\vätternvårdsförbundet\samförvaltning\möte&minnesanteckning ar\minnesant060208webb.doc