RAPPORT. Klimat- och sårbarhetsutredning för Upplands Väsby kommun UPPDRAGSNUMMER UPPLANDS VÄSBY KOMMUN V

Transkript

1 UPPLANDS VÄSBY Klimat- och sårbarhetsutredning för Upplands Väsby kommun UPPDRAGSNUMMER V1.1 SABAH AL-SHIDIDI (UL för ) ROBERT ELFVING (UL för ) KARIN LINDSTEN ANDREAS GYLLENHAMMAR MARTIN BJARKE

2 Sammanfattning Sweco har tagit fram en klimat- och sårbarhetsutredning för Upplands Väsby kommun med fokus på de risker och de samhällsfunktioner som kommunen prioriterat. Rapporten beskriver dessa risker och konsekvenserna för de aktuella samhällsfunktionerna, med förslag till fortsatt arbete. Några utmaningar inom kommunen är instängda områden, s.k. blue spots, inom områden med befintlig och planerad bebyggelse i synnerhet i de östra kommundelarna, samt rasoch skredrisker också inom befintlig och planerad bebyggelse. Ras- och skredrisken utanför dessa områden är ej heller helt känd, då stabilitetskartering saknas i nuläget. VAnätens kapacitet idag och i framtiden behöver utredas ytterligare. Rekommendationer för fortsatt arbete finns i slutet av denna rapport. Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning är, vid tidpunkten för denna rapports färdigställande (sommaren 2014), just färdig. Den ger ytterligare vägledning och rekommendationer för fortsatt arbete. Omslagsbild: Terrängmodell av Upplands Väsby kommun (Upplands Väsby kommun/sweco 2014) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Sabah Al-Shididi Uppdragsledare MSc Engineer Telefon direkt +46(0) Mobil +46 (0) Sabah.al-shididi@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Bakgrund och syfte 4 3 Kartläggning av risker Fokusområde skyfall Allmänt Lokala klimatdata Analys av områden känsliga för skyfall De instängda områdenas betydelse för VA-systemet De instängda områdenas betydelse för den kommunala planeringen Fokusområde översvämning Analys av områden med risk för översvämning från vattendrag Analys av risker för VA-systemet Risker relaterade till grundvatten och snösmältning Fokusområde ras, skred och erosion Allmänt Systembeskrivning Analys av lokala förhållanden Bedömd påverkan på olika systemtyper av olika klimatfaktorer Analys av risker inom Upplands Väsby Fokusområde temperatur Sammanfattning riskkarta 25 4 Konsekvenser för bebyggelse (befintlig och planerad) Befintlig bebyggelse Planerad bebyggelse Älvsundadalen och södra delarna av kommunen FÖP Nordvästra Väsby m.fl Nordöstra delarna av kommunen Centrala Upplands Väsby Övriga kommande bebyggelseområden 33 5 Konsekvenser för teknisk infrastruktur El VA Vattenförsörjning Spillvatten Dagvatten Fjärrvärme och övrig teknisk infrastruktur 38 1 (61)

4 6 Konsekvenser för kommunikationer 39 7 Konsekvenser för kommuninvånarnas hälsa Värmeböljor och sårbara grupper Förslag på åtgärder Extrem kyla Förslag på åtgärder Försämrat inomhusklimat Förslag på åtgärder Skogsbränder Förslag på åtgärder Smitta via livsmedel och vatten Förslag på åtgärder Smitta via insekter och djur Förslag på åtgärder Föroreningar och nederbörd Förslag på åtgärder 51 8 Sammanfattande karta konsekvenser Sydvästra delen inklusive centrala Upplands Väsby Nordvästra delen Nordöstra delen Sydöstra delen 57 9 Diskussion, rekommendationer för fortsatt arbete 58 Bilagor Bilaga 1: Sammanfattande riskkarta Bilaga 2: Sammanfattande karta - konsekvenser 2 (61)

5 1 Inledning Sweco har på uppdrag av Upplands Väsby kommun, Enheten för stadsutveckling och hållbar planering, tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys. Arbetet har utförts av Robert Elfving (vattendrag, konsekvensanalys samt uppdragsledning), Alexander Myrsten (VAsystem samt GIS-bearbetning), Anna Suska (terrängmodell samt GIS-bearbetning), Sabah Al-Shididi (skyfallsanalys), Catarina Pettersson (geoteknik), Karin Lindsten (geoteknik), Martin Bjarke (värmeböljor och hälsoaspekter) samt Andreas Gyllenhammar (klimatscenarier). Per Engström och Johannes Sandberg har bistått med expertgranskning. Huvudkontaktpersoner på Upplands Väsby kommun har varit Anna Åhr Evertson och Andrea Rishaug. 3 (61)

6 2 Bakgrund och syfte Klimat- och sårbarhetsanalysen för Upplands Väsby kommun syftar till att ta fram underlag till klimatanpassningsarbetet och på sikt underlag till kommunens planeringsarbete. Fokus ligger därför på att peka ut områden som anses speciellt känsliga för effekter som kan härledas till klimatförändringen och som därför t.ex. kan vara olämpliga som exploateringsområden. Analysen görs på en översiktlig nivå för hela kommunen. En väsentlig del av uppdraget består av att identifiera risker och sårbarheter utifrån befintligt underlag och presentera detta på kartor och i text, och även som GIS-skikt som kommunen kan använda dynamiskt i sin fortsatta planering, t.ex. för att se hur riskerna sammanfaller med framtida utvecklingsområden. Kommunen har tidigare identifierat skyfall/översvämning, värmebölja, ras och skred som fokusområden. Bebyggelse, teknisk infrastruktur, kommunikationer och hälsa är aspekter som är högt prioriterade vad gäller påverkan. Eventuella övriga risker och konsekvenser av klimatförändringen beskrivs därför endast i mindre omfattning, eller inte alls, i denna rapport. Det framtidsscenario som beskrivs avser perioden vilket är en vanligt förekommande tidshorisont i de nationella och internationella klimatunderlag som finns. Rapporten berör även effekter klimatförändringen beräknas medföra innan år (61)

7 3 Kartläggning av risker 3.1 Fokusområde skyfall Allmänt Skyfall 1 tillhör de väderhändelser som urbana områden påverkas mest av, redan under dagens förhållanden. Många hårdgjorda ytor i staden snabbar på avrinning som skapar vattenansamlingar som skapar påfrestningar på vägar, byggnader, VA-nät och övrig infrastruktur. Dessa episoder med intensiva och kortvariga regn- och snömängder kan, liksom övrigt extremväder, förväntas påverkas av klimatförändringarna. Dessvärre tillhör också extremväderhändelser de som är svårast att förutspå, såväl i väderprognoser som i klimatanalyser. Detta beror på att de, av naturen, är ovanliga, vilket gör dataunderlaget litet. De är svåra att mäta och kan vara väldigt lokala. Trots detta har kunskapen om kopplingar mellan skyfall och klimatförändringar ökat och IPCC konstaterar i sin senaste kunskapssammanställning (IPCC, 2013) att frekvensen eller intensiteten av händelser med kraftig nederbörd har troligtvis ökat i Nordamerika och Europa. De globala klimatmodellernas resultat kan sammanfattas i att det är mycket troligt att kraftiga nederbördshändelser ökar i frekvens, intensitet och/eller omfattning över våra breddgrader. För Sverige kommenterar SMHI de framtida skyfallen med att vi kan förvänta oss att skyfallen kommer att inträffa oftare och att intensiteten kommer att öka, men med stora lokala och regionala skillnader. Regnintensiteten för s.k. 10-årsregn (en regnepisod som återkommer i snitt vart tionde år) tros öka med i snitt 10 %. Återkomsttiden för ett 20-årsregn under sommaren förväntas minska till 6-10 år och för vinterperioden till 2-4 år, när perioden jämförs med Lokala klimatdata För att zooma in så långt det går på Upplands Väsby får vi göra en utsökning ur SMHI:s uppdaterade dataunderlag. Antalet skyfall är inte modellerat men de klimatparametrar som redovisas med bäring på skyfall är redovisat nedan. Utsnittet av klimatscenarierna har valts till SMHI:s huvudavrinningsområde nr (Tämnarån, Forsmarksån, Olandsån, Skeboån, Broströmmen, Norrtäljeån och Åkersström) som är det geografiska område som klimatmässigt bedömts att bäst beskriva Upplands Väsby, även om kommunen hydrologiskt sett tillhör Mälarens avrinningsområde (nr 61000, Norrström). Beräkningsdata baseras på 9 globala klimatmodeller. Såväl min-, max- som medelvärde för dessa modellberäkningar presenteras. Jämförelserna gäller också gentemot klimatet under normalperioden RCP 8.5 är ett utsläppsscenario som är pessimistiskt och där utsläppen tillåts öka. RCP 4.5 beskriver en optimistisk världsutveckling där 1 Olika definitioner finns, några vanliga är att skyfall avser >40 mm eller >50 mm nederbörd under ett dygn, det senare används t.ex. i försäkringsbranschen 5 (61)

8 utsläppsökningen avtar och insatser kommer att ha genomförts för att begränsa mänskliga klimatpåverkan. Data är hämtade från SMHI. 1 Figur 1. Ökning av antal dagar med kraftig nederbörd per år (RCP 4.5) Figur 2. Ökning av antal dagar med kraftig nederbörd per år (RCP 8.5) I Figur 1 och Figur 2 kan utläsas att antal dagar med kraftig nederbörd beräknas öka med ca 6-10 dagar per år beroende på utsläppsbana, men spridningen mellan modellresultaten är stor (61)

9 Figur 3. Förändring (%) av årets största dygnsnederbörd (RCP 4.5) Figur 4. Förändring (%) av årets största dygnsnederbörd (RCP 8.5) Ur Figur 3 och Figur 4 kan utläsas att förändringen av årets största nederbörd beräknas öka med 25-30% beroende på utsläppsbana, men spridningen mellan modellresultaten är stor. 7 (61)

10 Figur 5. Förändring (%) av årlig nederbördsmängd (RCP 4.5) Figur 6. Förändring (%) av årlig nederbördsmängd (RCP 8.5) Enligt Figur 5 och Figur 6 kan utläsas att ökningen i årlig nederbördsmängd uppgår till 20-30%, beroende på utsläppsbana, även här med relativt stora variationer beroende på vilken klimatmodell som används. Gemensamt för klimatparametrar som rör nederbörd är att spridningen är stor i modellresultaten och att osäkerheten gör att man bör ta höjd för förändringar i det högre registret. Skyfallen beräknas således inte öka dramatiskt men man bör vidta åtgärder för att ta höjd för den osäkerhet och spridning som finns i klimatmodellerna. Åtgärder för att bromsa skyfallens effekter handlar bl.a. om att skapa friktion i tätbebyggda områden och öka 8 (61)

11 vattnets retentionstid. Åtgärder kan vara allt från gröna tak till lokalt omhändertagande av dagvatten, täckta diken, svällzoner, parker som kan fungera som översvämningsytor vid höga flöden samt förbereda VA-system för en flexiblare reglering där t ex väderprognosdata kan användas för att anpassa systemen för kommande skyfall Analys av områden känsliga för skyfall Analysen har genomförts genom att för hela kommunen kartera s.k. instängda områden, sänkor i terrängen. Definitionen av ett ej instängt område är enligt Svenskt Vatten ett område varifrån dagvatten ytledes kan avledas med självfall 1. Dvs. från ett instängt område råder motsatsen: att dagvatten inte kan avledas med självfall på ytan. I första hand är syftet att identifiera områden med betydande översvämningsrisk vid skyfall. Detta pga. att man i instängda områden är helt beroende av att underjordiska system i form av t.ex. dagvattenledningar och kulvertar fungerar, och har tillräcklig kapacitet för att avleda vattnet. I marker med dålig infiltrationskapacitet kan vatten bli stående en längre tid i dessa områden. Dessa områden är översvämningsbenägna redan i dagens klimat, men med ökad regnintensitet kommer de att översvämmas till en högre nivå och därmed i de flesta fall större utbredning. Som underlag till studien har en terrängmodell tagits fram. Den har tagits fram genom triangulering och baseras på kommunens höjddata som har sitt ursprung i flygburen laserskanning. Den interpoleringsmetod som använts är natural neighbor. Den aktuella terrängmodellen är i formatet ASCII GRID och har upplösningen 2 x 2 m i plan. Figur 7 visar en översikt över terrängmodellen. 1 Publikation P90: Dimensionering av allmänna avloppsledningar (Svenskt Vatten 2004). 9 (61)

12 Figur 7. Översikt över terrängmodellen. I den metod som använts för att kartera de instängda områdena har Hydrotools-verktygen i ESRI:s programvara ArcGIS Spatial Analyst nyttjats. I en stegvis process tas bl.a. rinnstråk, flödesriktningar och avrinningsområden fram. Resultatet är sänkorna inom studerat område. Resultatet avser de områden i terrängen som fylls upp innan vattnet bräddar till lägre liggande områden, och tar inte hänsyn till huruvida det handlar om ett 10- eller 100- årsregn eller regn med annan återkomsttid. Beräknat maximalt vattendjup ger dock en fingervisning om vilka områden som drabbas redan vid kortare återkomsttider. De områden som har störst maximalt vattendjup inom ett instängt område fylls som regel på först. Metoden och underlaget har vissa begränsningar. Det kan finnas diken, bäckar m.m. som är för smala för att de ska fångas upp av terrängmodellen. Likaså kan det finnas klassningsfel i höjddata, t.ex. vägbroar o.d. som är markklassade, och då utgör en 10 (61)

13 barriär i terrängmodellen. Det kan innebära att några områden som redovisas som instängda, i verkligheten inte är det. För att med säkerhet kunna avskriva dessa områden, kan man behöva göra en manuell kontroll, ev. med platsbesök. I de yttersta delar av kommunen som avrinner mot grannkommuner är resultatet osäkert eftersom vi inte har höjddata ända fram till recipienten. Ett antagande som gjorts är att att vattnet fritt kan rinna vidare mot recipient i nästa kommun. Dvs. här kan i verkligheten finnas fler instängda områden, om det skulle finnas höjdmässiga barriärer i grannkommunen. Figur 8 visar en översikt av instängda områden. Figur 8. Instängda områden. Översikt med maximalt vattendjup i varje område. Översikten visar att instängda områden är vanligast i den östra delen av kommunen. De största vattendjupen kan dock bildas i området vid Glädjens trafikplats i centrala delen av kommunen, samt vid Vällstaverkens bergtäkt i sydvästra delen De instängda områdenas betydelse för VA-systemet För VA-verksamheten är det generellt inte önskvärt med instängda områden inom bebyggelse som är ansluten till VA-näten. Förutom den direkta översvämningsrisken finns även risk för ökat inläckage av tillskottsvatten (oönskat vatten som t.ex. dagvatten) 11 (61)

14 till spillvattennätet. Man bör vara medveten om att för instängda områden ställs större krav bl.a. på dimensionering av dagvattenledningar och kombinerade avloppsledningar. 1 De instängda områdena kan dock i praktiken fungera som öppna dagvattenmagasin och därmed en utjämningsvolym, och om området skulle fyllas igen kan översvämningsrisken i andra delar av dagvattennätet att öka pga. att man i praktiken tar bort utjämningsvolymen De instängda områdenas betydelse för den kommunala planeringen Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet. Om bebyggelse planeras inom ett idag instängt område bör det tas upp till diskussion huruvida marken kan anses som lämplig. Även om den anses som lämplig kan åtgärder behöver tilltas för att risknivån ska bli acceptabel. 3.2 Fokusområde översvämning Detta fokusområde omfattar de typer av översvämningar som inte är direkt skyfallsrelaterade, utan istället beror av mer långsamma hydrologiska, geohydrologiska och hydrauliska förlopp Analys av områden med risk för översvämning från vattendrag Översvämningskartering finns utförd för de två största vattendragen inom kommunen, Mälaren samt Oxundaån. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som tar fram dessa karteringar och reviderar dem vid behov. MSB bifogar till sina rapporter ett antal GIS-skikt vilka har använts i utredningen. För Mälaren är den senaste revideringen från maj Normalt redovisar MSB:s aktuella översvämningskarteringar klimatanpassade flöden för år ca 2100, men för Mälarens del saknas beräkningar av framtida flöden och nivåer bl.a. pga. att frågan om regleringen av Slussen ej är helt klar. 2 Det är därför i dagsläget ej möjligt att redovisa riskområden för översvämning från Mälaren pga. klimatförändringar. Vad som däremot är möjligt att redovisa är dagens riskområden för översvämning från Mälaren. Figur 9 visar vilka områden som berörs vid olika vattennivåer. Endast en liten del av kommunens bebyggelse ligger idag inom eller i närheten av riskområde för översvämning från Mälaren däremot finns planer på mer bebyggelse i dessa delar av kommunen, se vidare bl.a. i kap Publikation P90: Dimensionering av allmänna avloppsledningar (Svenskt Vatten 2004), Tab Oversvamningsdirektivet/PM_hotkarta_Mälaren.pdf 12 (61)

15 Figur 9. Översvämningskartering för Mälaren med utbredning av de nivåer (m, RH2000) som tagits fram i samband med karteringen. Källa till GIS-lager: MSB. Pga. de förändringar av förutsättningar (Slussen-reglering samt nya beräkningar) som förväntas, redovisas vattennivåerna stegvis. I dagens klimat gäller nivåerna enligt Tabell 1 för Stockholm. 1 Tabell 1. Vattennivåer som används i MSB:s hotkartor för Stockholm (2013): 50-års nivå 100-års nivå Beräknad högsta nivå 1,46 m.ö.h. (RH2000) 1,50 m.ö.h. (RH2000) 2,70 m.ö.h. (RH2000) För Oxundaån är den senaste revideringen daterad I Bilaga 7 till MSB:s rapport framgår att 100- och 200-årsflöden, med hänsyn tagen till klimatförändringen, beräknas öka. Högre flöden ger högre vattennivåer och större spridningsarea. Risken för översvämning beräknas således öka på grund av klimatförändringen. Figur 10 visar en översikt av översvämningskarteringen för Oxundaån. Generellt är det först vid beräknat högsta flöde (BHF), ett extremflöde, som kommunen berörs. I första 1 Hotkartor för Mälaren vid Stockholm, PM , MSB 2 Översvämningskartering utmed Oxundaån. Rapport nr: 2, (MSB 2013) 13 (61)

16 hand är det sträckan av Väsbyån som rinner genom centrala Upplands Väsby. Sannolikheten för att detta flöde inträffar beräknas som mycket låg, i storleksordningen 1/10000 under ett år. BHF kallas därför ibland, lite slarvigt, för årsflöde. Figur 10. Översvämningskartering för Oxundaån med utbredning av de flöden som tagits fram i samband med karteringen. Källa till GIS-lager: MSB. För övriga vattendrag i kommunen saknas översvämningskartering. Terrängmodellen ger en fingervisning om vilka områden som är flacka och därmed kan vara översvämningsbenägna, men detta kan behöva utredas ytterligare Analys av risker för VA-systemet En analys av vilka dagvattenutlopp som påverkas av höga vattennivåer i Oxundaån har genomförts. Analysen visar hur långt bakåtdämning beräknas ske vid olika scenarier. För Oxundaån (se Vattendrag) har 100-årsflödet inkl. klimatfaktor analyserats. Den geografiska avgränsningen är de dagvattensystem som har utlopp till Oxundaåsystemet. 14 (61)

17 Beräknade vattennivåer för det aktuella flödet har hämtats från tvärsektioner som levererats i GIS-format av MSB till Upplands Väsby kommun. Höjdsystemet är enligt MSB:s dokumentation RH2000, dvs. samma som kommunens höjdsystem. GIS-skikt med information om dagvattenledningar har tillhandahållits av VA-enheten och är ett utdrag ur kommunens VA-databas daterat Eftersom vattennivåerna varierar längs åsträckan, har för varje dagvattenutlopp ett avrinningsområde skapats. Avrinningsområde definieras i detta fall som område med dagvattenledningar som avrinner till aktuellt utlopp. Detta avrinningsområde har tilldelats beräknade vattennivåer för närmast uppströms liggande tvärsektion. I vissa fall är den beräknade vattennivån samma för flera utlopp. I dessa fall har aktuella avrinningsområden slagits ihop. Resultaten visar att det låglänta området längs Väsbyån genom centrala Upplands Väsby har störst risk för påverkan. I anslutning till Norrviken är det i synnerhet en låglänt strandremsa med bebyggelse i Bollstanäs som beräknas påverkas. Påverkan avser i detta fall direkt påverkan av Oxundaåns vattennivå. Står vattnet dämt till denna nivå bör det beaktas att även indirekta effekter kan uppstå, t.ex. att trycknivåer sprider sig till uppströms liggande system (i synnerhet vid nederbörd då dagvattenavrinning sker), och att inläckage i spillvattenledningar kan öka. Kartan visar även dagvattenledningar där nivåer saknas och som därför ej kan analyseras. För att få en heltäckande bild bör motsvarande analys genomföras för bräddutlopp/bräddledningar från spillvattennätet, samt pumpstationer och andra VAobjekt. Pga. att heltäckande data om bräddnivåer inte finns i dagsläget är det inte möjligt att genomföra denna analys inom ramen för denna utredning. Det pågår för närvarande ett arbete hos VA-enheten att inventera pumpstationer och bräddnivåer. Framtagna nivåer kan användas som randvillkor i hydrauliska modeller om man vill analysera vad som händer i t.ex. ett scenario där 2-årsregnet inträffar samtidigt som 100- årsflöde i Oxundaån. Vill man skydda de områden där uppdämning beräknas ske, kan möjliga åtgärder vara t.ex. backventiler som används vid höga vattenstånd, samt invallning. Står systemet dämt/avstängt en längre tid, behöver dagvattnet innanför sannolikt pumpas ut Risker relaterade till grundvatten och snösmältning Länsstyrelsen 1 skriver bl.a. att Högre grundvattennivåer kan förväntas vintertid i framtiden beroende på mildare väder då mer nederbörd faller som regn än idag. Under årets varmare period (maj-oktober) sker en sänkning av grundvattennivåerna. Slutsatsen av detta är, att då vintern redan är en period med högt grundvatten ökar översvämningsrisken genom att mättad mark blir ännu mer mättad. Infiltration hinner då 1 Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län - för dagens och framtidens klimat. Länsstyrelsen i Stockholms län/sgi/smhi (2011) 15 (61)

18 inte ske i lika stor utsträckning om det skulle falla regn under samma period, och vattnet rinner snabbt av på markytan. Översvämningar pga. snösmältning beräknas däremot minska då en mindre andel av årsnederbörden lagras som snö pga. temperaturhöjningen Fokusområde ras, skred och erosion Allmänt Hur ett förändrat klimat komma att påverka jordrörelser som ras, skred och erosion beskrivs i Klimat- och sårbarhetsutredningen 2. Klimatförändringar med större och intensivare nederbördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets sydvästra/västra delar och delar av den östra kusten är utsatta. Framförallt låg bebyggelse ligger inom de skredbenägna områdena. Inom andra områden minskar istället risken då snösmältningen blir förlängd och vårfloden minskar liksom de höga flödena. (Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007) Känsliga klimatfaktorer och systemtyper kopplade till ras, skred och erosion beskrivs nedan (se även Bilaga B14, Klimat och sårbarhetsutredningen, 2007) Klimatfaktor Ökad nederbörd Långvarig nederbörd Intensiv nederbörd Grundvattenförändring I vattendrag ökade medel- och höga flöden Systemtyp Jord Geometri Systembeskrivning Nedan redovisas en översiktlig beskrivning av de förhållanden som har betydelse för jordars benägenhet att röra på sig. Jordrörelser som behandlas är skred, ras och erosion. Skred inträffar i finkorniga jordarter såsom silt- och lerjordar och innebär att en sammanhängande jordmassa kommer i rörelse. Ras inträffar i slänter av sand, grus, sten eller block. Ett ras kan även omfatta en bergslänt. Vid ras rör sig de enskilda jord/berg delarna fritt i förhållande till varandra. Både skred och ras inträffar ofta snabbt och kan orsaka stora skador på mark, byggnader och anläggningar inom det drabbade området, se Figur Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län - för dagens och framtidens klimat. Länsstyrelsen i Stockholms län/sgi/smhi (2011) 2 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter (SOU 2007:60), Statens offentliga utredningar, Regeringskansliet, (61)

19 Figur 11. Skred (till vänster) och ras (till höger). Källa: MSB, Erosion inträffar främst i finkornig jord såsom sand och silt. Med erosion menas den process där vågor, strömmande vatten, vind och is för bort jordmaterial från stränder, botten i vattendrag, sjöar och hav. Inre erosion innebär att grundvattenströmmar för med sig partiklar och på så sätt orsakar materialvandring. Erosion kan bl.a. medföra underminering av anläggningar och konstruktioner samt även ge försämrad säkerhet mot skred och ras Analys av lokala förhållanden En översiktlig stabilitetskartering har utförts för Upplands Väsby och finns redovisad i en rapport 1. Skredriskkarteringen utfördes enligt en metod som användes före 1997 och omfattar endast områden med då befintlig bebyggelse. Rapporten och tillhörande kartmaterial redovisar områden tillhörande stabilitetszon I, det vill säga delar där det finns förutsättningar för ras och skred. Utredningen omfattar geoteknisk undersökning och en riskbedömning genom beräkning av en säkerhetsfaktor (F c ). Inom de områden där förutsättningar för ras och skred ansetts föreligga har F c beräknats till mellan 2,4 och 5, vilket innebär tillfredsställande stabilitetsförhållanden. I översiktliga utredningar bedöms stabiliteten vara tillfredsställande när säkerhetsfaktorn F c är större än 2,0. Hur klimatförändringar kommer att påverka risken för naturolyckor, såsom skred, ras, erosion och översvämning, inom Upplands Väsby finns översiktligt utrett och redovisat i Länsstyrelsens rapport om riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i dagens och framtida klimat. 2 I rapporten bedöms hur klimatförändringen kan komma att påverka risken för skred och ras inom de områden där förutsättningar för ras och skred ansetts föreligga vid karteringen I rapporten finns även en översiktlig bedömning av förutsättningar för skred och ras inom potentiella framtida utbyggnadsområden. Bedömningen är gjord utifrån geologiskt kartunderlag och nivåer enligt terrängkarta. 1 Översiktlig skredriskkartering, Räddningsverket/Upplands Väsby kommun/kjessler & Mannerstråle uppdrag :06, Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat, SGI/SMHI (61)

20 Eftersom bedömningen är översiktlig redovisas områdena endast i text och inte i kartmaterialet. Risken för översvämning har detaljerat karterats för sträckan från Vallentunasjön till utloppet i Oxundasjön och redovisas i MSB:s översvämningskartering 1. För planområdet Väsby entré finns en förstudie om klimatanpassning utförd Bedömd påverkan på olika systemtyper av olika klimatfaktorer I detta avsnitt redovisas hur olika typer av klimatförändringar kan komma att påverka risken för skred, ras och erosion. Det är dock viktigt att veta att konsekvensen av skred, ras och erosion till följd av klimatförändring beror helt på de lokala förutsättningarna. Stabiliteten för en slänt styrs av släntens geometri, jordlagrens egenskaper, grundvattennivå och portryck samt yttre faktorer såsom last av en byggnad, trafik, fyllning etc. Faktorer som kan öka risken för ras och skred är: Förändring av släntens geometri genom erosion. Ökat portryck/grundvattennivå. Sänkning av vattennivån i ett eventuellt vattendrag i släntens nedre delar. På uppdrag av Klimat- och sårbarhetsutredningen utfördes 2007 en översiktlig utredning, för hela Sverige, om hur ett förändrat klimat kan komma att påverka jordrörelser som erosion, skred och ras, ravinutveckling, samt moränskred och slamströmmar. Nedan redovisas framtagen figur över förändringen i benägenhet för skred och ras i ler- och siltslänter på grund av klimatförändringen (Figur 12). 1 Översvämningskartering utmed Oxundaån. Rapport nr: 2, (MSB 2013) 2 Rapport Förstudie om klimatanpassning planområdet Väsby Entré, Tyréns (61)

21 Figur 12. Förändrad benägenhet för skred och ras på grund av ökad avrinning, som leder till ökat portryck och erosion, beroende på klimatförändringen fram till perioden Källa: SGI Varia 603, Fallsvik et al (2007) Klimatförändringen bedöms medföra att årsmedelnederbörden ökar med den största ökningen under vintermånaderna. Ökad nederbörd kommer att ge högre grundvattentryck och ökade maximalflöden i vattendrag och dagvattensystem. I MSB:s kartering av Oxundaån (2013, Bilaga 7) 1 framgår som tidigare nämnts att 100- och 200-årsflöden, med hänsyn tagen till klimatförändringen, beräknas öka. Klimatförändringen bedöms medföra högre flöden under höst och vinter och lägre flöden under våren. Grundvattennivåer förväntas bli högre under vintermånaderna och lägre under sommarmånaderna. Ökad nederbörd gör att vattenmängden i marken ökar och vattentryck mellan jordkornen blir högre. Detta kan leda till att jordens hållfasthet minskar vilket i sin tur leder till att risken för ras och skred ökar. Ökad nederbörd medför även ökad avrinning och ökad erosion. Erosion förändrar geometrin i slänter vilket kan medföra att risken för skred och ras ökar. Om vattennivån i 1 Översvämningskartering utmed Oxundaån. Rapport nr: 2, (MSB 2013) 19 (61)

22 åar och sjöar sjunker hastigt efter ett stort flöde kan, om vattentrycket fortfarande är förhöjt i marken, finnas en ökad risk för ras och skred eftersom vattnet i vattendragen utgör en mothållande kraft i strandslänter. Hastiga vattenståndsvariationer ökar ytterligare risken för skred och ras Analys av risker inom Upplands Väsby I Upplands Väsby genomfördes 1995 en översiktlig stabilitetskartering av bebyggda områden. 1 I rapporten bedöms risk för ras och skred finnas vid Väsby station [1], Njursta [2], Mellangården [3], Odenslunda [5], Frestaby [6] och Bollstanäs [7]. Angivna områden finns utmärkta i Figur 13. Område Skälby [4] är markerat på översiktskartan i rapporten, dock finns ingen fältundersökning och stabilitetsberäkning utförd inom detta område. Figur 13. Ras- och skredrisk. Figur baserad på Räddningsverket (1995). Ökad nederbörd, högre flöden och grundvattenförändringar kan förväntas ge sämre säkerhet mot skred. Inom potentiella utbyggnadsområden finns endast en översiktlig bedömning av förutsättningar för skred och ras utförd (MSB 2011). I rapporten bedöms områden med risk för ras och skred finnas vid Vällsta, Bisslinge, Kolartorp, Wäckare äng och Fornboda ner mot sjön Fjäturen. Eftersom skredriskbedömningen är översiktlig redovisas områdena 1 Översiktlig skredriskkartering, Räddningsverket/Upplands Väsby kommun/kjessler & Mannerstråle uppdrag :06, (61)

23 endast i text och inte i kartmaterialet. Ökad nederbörd, högre flöden och grundvattenförändringar kan med tiden förväntas ge sämre säkerhet mot skred. Inom planområdet Väsby Entré (Upplands Väsby station) finns 2013 en förstudie om klimatanpassning utförd 1. I rapporten redovisas lerområden där marken lutar mer än 1:10 respektive 1:20. Vanligtvis anses lutningar brantare än 1:10 i finsedimentområde (ler- och siltmark) utgöra en gräns för skred i naturligt avlagrade slänter. Karteringen från 2013 är översiktlig och är inte verifierad mot fältundersökningar eller geotekniska beräkningar. Grundvattennivåer förväntas bli högre under vintermånaderna och lägre under sommarmånaderna. Det gör att intervallet mellan högsta och lägsta grundvattennivå sannolikt kommer att öka, men det är svårt att bedöma om grundvattnets medelnivå kommer att höjas eller sänkas. Sänkt medelgrundvattennivå skulle kunna ge sättning inom områden med lermark. Utförd översvämningskartering visar att flera bebyggda områden och potentiella utbyggnadsområden, där förutsättningar för skred och ras bedöms finnas, ligger inom områden som även är karterade översvämningsområden. Dessa områden är Väsby station, Njursta och Bollstanäs. Översvämning kan även påverka områdenas stabilitetsförhållanden med ökad risk för skred. Många områden torde dock ha marginal till att förändrade grundvattenförhållanden och vattenstånd skall göra stabiliteten otillfredsställande. Förutsättningar för erosion till följd av ökade vattenflöden finns längs sjöar och vattendrag där jorden utgörs av finkornig jord såsom sand och silt. Klimatförändringen gör att erosionen lokalt kan öka i slänter vid vattendrag där förutsättningar redan idag finns för erosion. I rinnande vattendrag, såsom åar och bäckar, kan dock idag rådande erosionsprocess förväntas successivt ske snabbare med ökad nederbörd. 3.4 Fokusområde temperatur Upplands Väsby står inför höjda temperaturer under hela året. Temperturöverskottet fördelar sig relativt jämnt över årstiderna men med en något högre relativ uppvärmning under vintermånaderna. Detta innebär ett minskat uppvärmningsbehov men samtidigt ett ökat kylbehov under de allt mer frekventa värmeböljorna. Ur klimatanpassningssynpunkt bör fokus ligga på ändrade sommarförhållanden där effekterna kan förmodas bli de som kräver vidare analys och efterföljande strategiarbete. Nedan redovisas de klimatförändringar som bedöms vara relevanta ur temperatursynpunkt. 1 Rapport Förstudie om klimatanpassning planområdet Väsby Entré, Tyréns (61)

24 Figur 14. Förändring ( C) i årsmedeltemperatur (RCP 4.5). Figur 15. Förändring ( C) i årsmedeltemperatur (RCP 8.5) 22 (61)

25 Figur 16. Förändring ( C) av sommarens högsta dygnsmedeltemperatur (RCP4.5) Figur 17. Förändring ( C) av sommarens högsta dygnsmedeltemperatur (RCP8.5) MSB ger i sin kunskaps- och forskningsöversikt 1 en sammanställning av potentiella effekter av värmeböljor och man konstaterar att forskningsläget fortfarande är något oklart. Kvalitativt beskriver man hur effekter kan förväntas inom ett flertal sektorer. Effekterna kan sammanfattningsvis komma att beröra såväl människor som infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner. - Arbetsplatser blir för varma - Värme och torka leder till ökat antal bränder - Elsystemet påverkas negativt såväl för komponenter som belastning 1 Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet. MSB publikationsnummer MSB362, jan (61)

26 - Dricksvattentillgången kan minska och varma ledningar kan behöva kylas eller riskera påväxt och kvalitetsförsämring. - Förstörda läkemedel samt dålig arbetsmiljö kan förutspås inom sjukvårdssektorn men de stora effekterna är antagligen inom patienthälsan där äldre och sjuka utsätts för stora påfrestningar. Speciellt kan hemsjukvården drabbas där ett säkert inneklimat och en tät patientkontakt är svårare att garantera. - Transportsektorn påverkas också med blödande asfalt och solkurvor på rälssystemet. Man pekar på ett stort forskningsbehov när det gäller tekniska system samt arbetsmiljöförutsättningar. En reflektion är att klimatet i Upplands Väsby enligt klimatmodellerna inte kommer att gå utanför vad som återfinns i delar av Centraleuropa idag och att därför mycket kunskap kan inhämtas från hur man idag hanterar värmeböljor i städer med ungefär samma förutsättningar som Upplands Väsby. 24 (61)

27 3.5 Sammanfattning riskkarta Figur 18 visar en sammanfattning av de risker som har en känd geografisk utbredning. En version i storformat (A1) finns i Bilaga 1. Figur 18. Sammanfattande riskkarta. 25 (61)

28 4 Konsekvenser för bebyggelse (befintlig och planerad) 4.1 Befintlig bebyggelse Dagens bebyggelse är till stor del koncentrerad kring centrala Upplands Väsby, längs med transportstråken järnvägen och E4, och däremellan. I centrala delarna (Figur 19) är det i synnerhet området öster om järnvägen och Väsbyån som beräknas vara instängda och drabbas vid skyfall samt vid t.ex. blockering av Väsbyåns kulverterade sträckor. Dessa områden berörs också av karterad ras- och skredrisk samt av dämda dagvattenledningar vid höga nivåer i Väsbyå- Oxundaåsystemet. Figur 19. Konsekvenser för befintlig bebyggelse, centrala Upplands Väsby 26 (61)

29 I Upplands Väsby tätort öster om E4 (Figur 20) berörs i synnerhet Skälby-området både av skyfallsrisk och eventuellt av ras- och skredrisk (området har pekats ut men är ej utrett av Räddningsverket 1995, se avsnitt 3.3.5). Någon genomgång av ev. geotekniska utredningar i samband med utbyggnaden av Skälbyområdet har dock ej gjorts eftersom detta faller utanför klimat- och sårbarhetsanalysens ramar). Figur 20. Konsekvenser för befintlig bebyggelse, östra delarna av tätorten 27 (61)

30 I Frestaby finns ett stort instängt område vid Pepparbodavägen och Östra Frestaby som är beroende av en Ø 1200 mm dagvattenkulvert (kulverterad bäck) för avledning av dagvatten och ytvatten från området. Dessutom finns ett område vid Trollsländevägen- Guldvingevägen (område 6) samt en del av Odenslunda (område 5) som förutom att delvis vara instängt, även berörs av ras- och skredrisk. Figur 21 visar dessa områden. Figur 21. Konsekvenser för befintlig bebyggelse, Odenslunda-Frestaby 28 (61)

31 Bebyggelse vid Norrvikens strand i Bollstanäs (Figur 22) berörs både av ras- och skredrisk och dämda dagvattenledningar vid höga nivåer i Norrviken som är en del av Oxundaåsystemet. Figur 22. Konsekvenser för befintlig bebyggelse, Bollstanäs Vad gäller bebyggelse vid Mälaren som kan drabbas vid en översvämning finns en rad GIS-analyser framtagna av MSB 1. Syftet var att ge en översiktlig bild av hotet för olika vattennivåer i Mälaren, och hur påverkan ökar med stigande vattennivå. Se Figur 23 för ett exempel gällande friliggande småhus. 1 Konsekvenser av en översvämning i Mälaren, MSB (61)

32 Figur 23. Ackumulerad area för berörda friliggande småhus i Upplands Väsby kommun enligt Fastighetskartans byggnadspolygoner. Källa: Konsekvenser av en översvämning i Mälaren, Bilaga 3 (MSB 2012) Vid en analys av antal byggnader med samhällsfunktion som berörs i kommuner runt Mälaren klarar sig Upplands Väsby bra jämfört med andra kommuner, med endast 1 byggnad som drabbas och först vid +3,0 m, strax under dimensionerande nivå (Figur 24). Figur 24. Jämförelse av samhällsfunktioner som drabbas i olika kommuner vid oika nivåer i Mälaren. Källa: Konsekvenser av en översvämning i Mälaren, datasammanställning (MSB 2012) Se vidare under kap (61)

33 4.2 Planerad bebyggelse Det pågår ett antal planer inom kommunen och de koncentreras främst till fyra huvudområden: Förtätningar i centrala Upplands Väsby Älvsundadalen, gränsar mot Sollentuna FÖP Nordvästra Väsby mot Mälaren Mindre delar av nordöstra delen av kommunen Älvsundadalen och södra delarna av kommunen Delar av pågående planområden beräknas kunna få betydande påverkan vid skyfall. I synnerhet Program Johanneslund där en stor del av området sammanfaller med ett instängt område, det område där infiltration till Uppsalaåsen sker. Även det mindre området Vatthagen 1:103 ligger inom det instängda området. Delar av Älvsundadalen beräknas bli påverkade, och i södra delarna av detta område som avrinner mot Sollentuna kommun kan finnas fler instängda områden, eftersom avrinningsförhållanden i Sollentuna inte utretts. Se Figur 25. Figur 25. Planerad bebyggelse, södra delarna Vad gäller övrig översvämningsrisk karaktäriseras områden öster om E4 (Vatthagen, Odenslunda m fl) av tillskottsvattenproblematik (stora volymer oönskat läck-, drän-, grund- och/eller dagvatten i spillvattensystemet som leds vidare till reningsverket med 31 (61)

34 energikostnader, reningskostnader och översvämningsrisker som följd) vilket förväntas öka med klimatförändringen. Någon ras- eller skredrisk har ej identifierats inom dessa delar av kommunen. Området kan dock beröras då 1995 års kartering endast avser bebyggda områden FÖP Nordvästra Väsby m.fl. Detta är ett geografiskt stort område. De pågående planer som finns i denna del av kommunen beräknas inte påverkas nämnvärt av skyfall. Påverkan sker i begränsade områden och med relativt sett små vattendjup. Se Figur 26. Figur 26. Planerad bebyggelse, nordvästra delarna Vad gäller övriga typer av översvämningar som analyserats beräknas inte nordvästra delen av kommunen påverkas i större utsträckning, dock finns här flera mindre vattendrag som ej är analyserade vad gäller översvämningsrisk. FÖP Nordvästra Väsby påverkas vid höga nivåer i Mälaren. Delar av Prästgårdsmarken berörs av ras- och skredrisk enligt Räddningsverket (1995). Ytterligare områden kan beröras då 1995 års kartering endast avser bebyggda områden. 32 (61)

35 4.2.3 Nordöstra delarna av kommunen De pågående planer som finns i denna del av kommunen beräknas inte påverkas nämnvärt av instängda områden/skyfall. Påverkan sker i begränsade områden och med relativt sett små vattendjup. Brunnby Mosse beräknas få störst påverkan. Se Figur 27. Figur 27. Planerad bebyggelse, nordöstra delarna Vad gäller övriga typer av översvämningar som analyserats beräknas inte nordöstra delen av kommunen påverkas i större utsträckning. Fysingen kan komma att påverkas vid höga Mälarnivåer och detta berör strandnära områden i Program Löwenströmska parken. Delar av Vik trädgårdsstad berörs av ras- och skredrisk enligt Räddningsverket (1995). Ytterligare områden kan beröras då 1995 års kartering endast avser bebyggda områden Centrala Upplands Väsby Då detta handlar i första hand om förtätning inom befintlig bebyggelse, se avsnitt Övriga kommande bebyggelseområden I Länsstyrelsens (2011) 1 rapport finns en beskrivning av aktuella utbyggnadsområden där det finns förutsättningar för skred och ras. Någon geografisk avgränsning finns inte på 1 Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län - för dagens och framtidens klimat, SGI/Länsstyrelsen i Stockholms Län (61)

36 karta, men vid vidare planering i dessa områden bör man i första hand stämma av mot denna lista, där förutsättningar för skred och ras finns. Om andra områden blir aktuella för nybyggnad täcks inte dessa av tidigare gjorda utredningar, varför en ny stabilitetskartering blir nödvändig. En ny kommunplan 1 (översiktsplan) tas för närvarande fram, och planerad markanvändning i denna bör stämmas av mot de riskområden som tagits fram i denna utredning (61)

37 5 Konsekvenser för teknisk infrastruktur 5.1 El Eltransformatorstationer finns spridda över kommunen, och vi fokuserar här på de som ligger i områden med störst risk. Vid E4/trafikplats Glädjen, Figur 28, ligger fem transformatorbyggnader inom riskområdet för skyfall (instängt område). Figur 28. El, trafikplats Glädjen med omnejd 35 (61)

38 Frestaby har fyra transformatorstationer inom riskområdet för skyfall (Figur 29). Figur 29. El, Frestaby med omnejd Utöver dessa områden finns transformatorstationer i instängt område vid Löwenströmska, Väsbyån genom centrala tätorten, Runbyrondellen, samt Lindhemsvägen. De eltransformatorstationer som finns i kommunens primärkarta är de som redovisas. Ev. kan vissa stationer saknas, E.ON har inte kontaktats för verifiering. Det har ej heller gjorts någon analys av vid vilken t.ex. vattennivå stationerna kan slås ut eller vilka områden de försörjer och därför berörs vid ett stopp. Samtliga bebyggda områden som berörs av ras- och skredrisk enligt Räddningsverket (1995) innehåller en eller flera transformatorstationer. Karteringen är dock inte gjord på en sådan detaljnivå att det går att beskriva i vilken omfattning dessa stationer berörs. 36 (61)

39 5.2 VA Vattenförsörjning Norrvatten är kommunens leverantör av dricksvatten och ansvarar för vattenproduktion samt huvudledningsnätet från vattenverket fram till anslutningen till kommunens nät. Norrvatten har även reservvattentäkter. Vattenverket, Görvälnverket i Järfälla kommun, tar sitt vatten från Mälaren. Mälaren är dricksvattentäkt för närmare två miljoner människor. Några klimatrisker som nämnts i samband med Mälaren som vattentäkt är: - En högre havsnivå skulle bl.a. innebära att risken för saltvatteninträngning ökar - Ökad mängd humus, som försvårar reningsprocessen - Med ökad frekvens av skyfall ökar risken för läckage från förorenad mark, bräddningar från spillvattennätet m.m. Norrvatten har ett antal pågående och planerade forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med universitet och högskolor, för att utveckla robust och klimatsäkrad reningsteknik, som adresserar ovanstående risker. Några exempel är CoW och NOMINOR som bl.a. studerar hur klimatet påverkar halten naturligt organiskt material, Genomembran som berör humus, samt Mälarmodellen som syftar till att utveckla en spridningsmodell för utsläpp som kan nå dricksvattentäkten. Ambitionen är också att starta forskningsprojekt med avseende på vilka effekter en förändrad vattenkemi och - temperatur får på korrosion och mikroorganismer i ledningsnätet. 1 Vad gäller huvudledningsnätet för vatten kan det påverkas vid ras och skred, då det finns risk för fysiska skador på ledningarna. Samma gäller för de kommunala delarna av vattennätet, även om konsekvenserna i de flesta fall blir mindre (färre abonnenter drabbas) jämfört med om en huvudledning skulle rasa. Av sekretesskäl redovisas varken konsekvenserna för Norrvattens huvudledningar eller det kommunala vattennätet i denna rapport. Vattenkvaliteten i enskilda brunnar beräknas också påverkas av klimatförändringen, och detta kan övervakas genom kontinuerlig provtagning Spillvatten Ett antal spillvattenpumpstationer berörs av de risker som beskrivits. Liksom för vattennätet ökar risken för fysiska skador på ledningarna i områden med ras- och skredrisk. Dessa skador kan medföra betydande in- och utläckage till och från spillvattennätet. Även med ökad sättningsbenägenhet kommer ett ökat in- och utläckage pga. att ledningsskarvar blir otäta. 1 Uppgifter från Per Ericsson, Norrvatten. 37 (61)

40 Utöver detta beräknas belastningen på spillvattennätet med tillhörande pumpstationer öka med ökad frekvens av intensiva regn och därmed ökad mängd tillskottsvatten (i praktiken är de flesta spillvattensystem påverkade av en mer eller mindre stor andel tillskottsvatten, några områden har dock identifierats av VA-avdelningen som särskilt påverkade av tillskottsvatten). Detta medför i sin tur att bräddning av spillvatten kommer att ske mer frekvent, vilket påverkar vattenkvaliteten i recipienten. Dimensioneringen av nya spillvattensystem som ska hålla i hundratalet år bör anpassas så att de tar höjd för klimatförändringen. Svenskt Vatten rekommenderar att dimensionering görs med hänsyn till den ökning av regnintensiteten som kan utläsas från SMHI:s aktuella klimatscenariokartor 1. Ur scenariodata från 2010 tolkar Svenskt Vatten en ökning av maximal nederbördsintensitet med % för Svealand, varför värdet 20 % idag används av flera kommuner i Stockholmsområdet för dimensionerande regn, i form av en klimatfaktor (1,2). Denna siffra kan dock komma att behöva revideras Dagvatten En pumpstation för dagvatten vid Ladbrodammen kan beröras vid höga nivåer i Mälaren. Uppdämning av dagvattenledningar vid höga nivåer i Oxundaån, som tidigare identifierats, medför att dagvattnet inte kommer vidare och denna dämning kan därför sprida sig längre upp i systemet vid intensiva regn. Svenskt Vattens rekommendationer vad gäller nederbördsintensitet för dimensionering (se Spillvatten ovan) gäller i ännu högre grad för dagvattensystemet. 5.3 Fjärrvärme och övrig teknisk infrastruktur Fortum är ledningsägare för fjärrvärme och fjärrkyla i kommunen. Viss sekretess råder och kommunen har redan tillgång till delar av kartmaterialet som beskriver nätens och objektens geografiska lägen. Det rekommenderas att detta analyseras av kommunen tillsammans med de risker som identifierats i kap. 2. Vid behov kan kommunen göra motsvarande analys av annan teknisk infrastruktur t.ex. tele- och optoledningar. 1 Publikation P104, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsystem, Svenskt Vatten (61)

41 6 Konsekvenser för kommunikationer De viktigaste transportstråken inom kommunen är järnvägen (Ostkustbanan) samt E4. Dessa är klassade som riksintresse 1, liksom länsvägarna 265 (Häggviksleden/Norrortsleden) och 267 (Rotebroleden/Stäketleden), vilka passerar genom kommunen (dock endast kortare sträckor). Järnvägen och E4 utgör viktiga pendelstråk för kommunens invånare. Upplands Väsby station är en viktig knutpunkt för t.ex. arbetsresor till och från centrala Stockholm. Dessa transportleder utgör också viktiga regionala transportstråk, t.ex. för personer och varor som passerar kommunen på sin väg mellan Stockholm och Arlanda/Uppsala samt som nationella transportstråk mellan Stockholm och norra Sverige. Utöver dessa finns också några större vägar identifierade som regionala intressen. Se Figur 30. Figur 30. Trafik. Riksintresse samt regionalt intresse. Källa: Upplands Väsby Trafikstrategi Enl. Trafikverkets GIS-skikt över riksintressen för trafikslagens anläggningar, (61)

42 Järnvägen passerar genom, eller i nära anslutning till område 1, 2, samt 2A som identifierats som ras- och skredriskbenägna. Se Figur 31. Figur 31. Risker i anslutning till riksintresse Järnväg. 40 (61)

43 Utredningen om konsekvenser vid en översvämning av Mälaren 1 anger även att järnvägsspåren genom Upplands Väsby beräknas kan påverkas vid vattennivån 3,1 m (RH 2000): Ev blir spåren översvämmade, oklart pga osäkra höjddata, konsekvenser för alla verksamheter som är beroende av tågtransporter. All norrgående trafik går genom Upplands Väsby. Konsekvensen klassas som katastrofal. Längs E4 finns inom kommunen två instängda områden. Området vid trafikplats Glädjen är det mest utbredda och också det med störst maximalt vattendjup. Ett skyfall beräknas här kunna få stora konsekvenser för vägtrafiken, eftersom även anslutande vägar med regionalt intresse berörs. Se Figur 32. Figur 32. Instängt område vid trafikplats Glädjen. 1 Bilaga 6, Konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Delrapport, Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Bilagerapport. Regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK (WSP/MSB 2012) 41 (61)

44 Normalt sker i området vid trafikplats Glädjen infiltration till Uppsalaåsen, vilket i sig kan innebära en risk att föroreningar från vägtrafiken och närliggande industriområden sprids till grundvattnet, i synnerhet vid ett översvämningsscenario. Se vidare kap Det andra området ligger vid Infra City, strax norr om trafikplats Bredden. Maximalt vattendjup är här relativt litet, och endast den södergående körbanan beräknas bli berörd (Figur 33). Figur 33. Instängt område på E4 vid Infra City. 42 (61)