KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Förskolan Utsikten Läsår 2009/2010 Kristina Lindström Föreståndare

2 Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt Förordning om kvalitetsredovisning, (1997:702) skyldiga att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitets- och förbättringsarbete är ett medvetet skolutvecklingsarbete som bygger på att fokusera på mål och resultat skapa delaktighet arbeta långsiktigt och uthålligt Under åren har det också framgått att det är viktigt att göra arbetet så enkelt och tydligt som möjligt. En bild av målstyrningsprocessen har här varit till god hjälp i att synliggöra och skapa gemensamma bilder av kvalitetsarbetet på olika nivåer.

3 Innehållsförteckning Del 1 Beskrivning av verksamheten Enhetens/Förskolans rutiner för kvalitetsarbete Del 2 Läroplanens och kommunens prioriterade områden: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom: Normer och värden Utveckling & lärande / Språk, läs- och skrivutveckling / Hälsa och livsstil Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan, fritidshemmen Förskolan och omvärlden, VISA Prioriterat av Barn- och utbildningsnämnden Förskolans utvecklingsområde: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom förskolans valda utvecklings-område / ex. aktionsforskningsområde Del 3 Förutsättningar/Nyckeltal Barngrupp Personal Matriella resurser

4 Del 1. Beskrivning av verksamheten Förskolan Utsikten är en kristen förskola som drivs av Missionskyrkan i Falköping. Den är belägen på sluttningen av Mösseberg, med utsikt över hela Falköping. På vår förskola bedriver vi verksamheten utomhus med utomhuspedagogik som arbetssätt. Utomhuspedagogik är enligt Anders Ohlsson 1 att vara aktiv tillsammans med barnen och använda sig av naturen som medel för att stimulera barns utveckling och inlärning. Förskolan är kristen och det får vi naturligt in i vår dagliga verksamhet genom t ex kristna barnsånger, bordsbön och i de naturliga samtalen med barnen. Vi har också en samling/vecka, Himlakul, där vi bl. a berättar något från bibeln. På detta sätt blir strävansmålen under normer och värden en naturlig del av verksamheten. 4 dagar/vecka utnyttjar vi vår vackra närmiljö i våra olika grupper. Där får barnen tillfälle att både leka och upptäcka naturen. I skogen får barnen möjlighet att träna och upptäcka sin kreativitet eftersom skogen inte erbjuder några färdiga leksaker. Därför blir leken även mindre genusstyrd då barnen själva fantiserar fram sin lek. Vi ägnar mycket tid till den fria leken som är bra på många sätt, bl. a får barnen tillfälle att öva på det sociala samspelet. En dag/vecka lagar vi vår lunch över öppen eld och äter på vår äng. Vi arbetar i tre åldersindelade grupper för att kunna tillgodose barnens speciella behov bättre. Smultron är de yngsta barnen, Lingon är mellan ca 3-4 år och Blåbär är de äldsta barnen, ca 4-5 år. Vi tar emot ca 38 barn. Rutiner för kvalitetsarbete Eftersom vi arbetar med relativt små barn är det svårt att exakt veta vad de tycker om vår verksamhet. De större barnen får alltid svara på frågor inför utvecklingssamtalen med föräldrarna. Detta ger oss en fingervisning om vad de tycker. Under föräldrasamtalen får vi i lugn och ro diskutera vår verksamhet med föräldrarna. Detta ger oss ett underlag för vårt kvalitetsarbete. Vi stänger förskolan ca 4 gånger/läsår då vi utvärderar vår verksamhet och även gör en grovplanering för kommande termin. I augusti gjorde vi en plan för vårt kvalitetsarbete. Arbetet har vi utvärderat kontinuerligt på våra personalmöten och på våra stängningsdagar. En kopia på aktuella läroplansmål har funnits med vid all planering både enskilt och i grupp. 1 Ohlsson, A. (2009). Utevistelsens mål eller att nå upp till läroplanens mål med hjälp av utevistelsen i förskolan. Örebro: Utikuligt.

5 Del 2. Läroplansområden Normer och värden Läroplanens strävansmål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Skolplanens önskvärda resultat: Barn och elever ska trivas och känna trygghet i förskole- och skolmiljön Alla medarbetare ska vara goda förebilder Genusperspektivet ska beaktas inom alla verksamheter Förskolans strategier/metoder: Barnen utvecklar öppenhet, respekt och ansvar genom att lyssna på varandra i t ex samlingar. I samlingen får de övning i att prata inför en grupp. Genom pedagogernas agerande mot andra människor synliggör man för barnen hur de ska visa empati och hänsyn. Viktiga delar i detta är att trösta, berömma och hjälpa varandra. Mycket handlar om att prata med barnen och få dem att själva sätta ord på sina tankar och känslor. Är vi pedagoger goda lyssnare och inte nonchalerar dem, blir barnen också goda lyssnare och vågar berätta. Det är viktigt att vi i personalen är förebilder. När det anställs nya pedagoger är vi noga med att de har en pedagogisk utbildning och att de har en livsstil som vilar på kristen grund. Det här året har vi haft en pedagog från Kenya som berättat om hur barnen har det där. Samtalen om etiska dilemman och livsfrågor lägger vi stor vikt och tid till. För att barnen ska förstå människors lika värde trycker vi mycket på vår kristna profilering. Vi jobbar mycket utifrån Gyllene regeln: Matt 7:12. Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. I Guds ögon är alla människor lika värda. Sånger med kristet budskap är en del av vår verksamhet. På Himlakul-samlingen sjunger vi sången: Jag blir så glad när jag ser dig.

6 Naturen är viktig för oss. Vi är en utomhusförskola och därmed vistas vi mycket i naturen. Eftersom vi dagligen vistas ute blir respekten för allt levande och omsorgen om vår närmiljö ett naturligt lärande. Barnens intresse av att plocka upp skräp har lett till att vi har gått med i Håll Sverige Rents kampanj: Skräpplockardagar. Vad det gäller utomhusverksamheten är den även bra ur genusperspektiv. Utomhus finns inga speciella flick- och pojkleksaker utan de leker med vad naturen ger. På vår förskola har vi inget staket. För att barn och föräldrar ska känna trygghet finns pedagogerna redan vid inskolningen vid barnens sida för att visa var det osynliga staketet finns. Kliver man över markerar pedagogen tydligt och förklarar varför. Resultat: Eftersom vi haft en pedagog med många års erfarenhet från Kenya har barnen fått ytterligare perspektiv av att leva sig in i andra människors situationer. Utvecklingen av öppenhet, respekt och solidaritet syns tydligt i att barnen vågar prata inför grupp i våra samlingar. Barn som vill men inte vågar har klarat det med en pedagog vid sin sida. Utvecklingen av ansvar märks när barnen får små tilldelade uppgifter som de klarar av att utföra samt håller de gemensamt uppsatta reglerna på förskolan. Till exempel att barnen håller sig innanför vårt osynliga staket. Det märks tydligt att förmågan till empati och hänsyn har utvecklats. Det kan utläsas av att barnen genom egna initiativ gör förlåt med varandra samt hjälper varandra i olika vardagssituationer så som av- och påklädning och matsituationer. Vi som pedagoger har tagit oss tid till att stötta och uppmuntra barnen i olika vardagssituationer samt gett barnen tid till att hjälpa varandra. Barnens många funderingar och tankar om olika etiska dilemman och livsfrågor/händelser i vardagen har lett till många bra samtal. Barnen har haft tankar om: vad händer när man kommer till himlen, vad en tjuv är och hur Gud skapade mig i mammas mage. I och med vår kristna profilering kan man utläsa att barnen utvecklat förståelse för att alla människor har lika värde. Exempelvis lämnas oftast inget barn utanför i leken utan alla får vara med.

7 Respekten för naturen visar barnen genom att följa allemansrätten till exempel plocka upp skräp, inte bryta grenar från träd. Myror och andra småkryp behandlas väl av barnen, det kommer sig av att de utvecklat sin respekt för allt levande. Eftersom utomhusverksamheten medför genusneutrala lekar märks detta även inomhus då pojkar kan klä ut sig i prinsesskläder och leka med dockhus och flickorna leka med bilar på bilmattan. Vid utvecklingssamtal säger föräldrarna att de och barnen trivs och känner sig trygga. I de fall då föräldrarna känner oro har vi arbetat särskilt kring det barnet. Vid Camilla Odens utvärdering av vår verksamhet konstaterade hon att barnen kände sig trygga inom vårt osynliga staket. Analys: Vi kan konstatera att våra strategier har fungerat väl. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering och grund för bedömning: barnobservation bilddokument pedagogernas diskussioner svaren från frågorna inför utvecklingssamtal alla pedagoger har utbildning Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: Vi fortsätter att arbeta som vi pedagoger har gjort tidigare och vara noga med att inte tappa någon del. Hålla en kontakt med vår pedagog som flyttar tillbaka till Kenya och därmed skapa en kontakt mellan våra förskolor för att få en ytterligare förståelse för hur andra barn kan ha det.

8 Utveckling och lärande Läroplanens strävansmål: Förskolan skall sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som i lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Skolplanens önskvärda resultat: Språk-, läs- och skrivutveckling samt matematik ska fokuseras för att öka barns och elevers måluppfyllelse. Biblioteken är en viktig resurs i detta arbete. Informations- och kommunikationsteknik ska ses som naturliga verktyg för alla elever. Alla barn och elever ska få grundläggande kunskap om betydelsen av hållbar utveckling. Förskolans strategier/metoder: Genom TRAS-observationer finns det möjlighet att upptäcka barn med språksvårigheter, och vi kan därefter ta kontakt med logoped. Under våra samlingar i smågrupper ger vi barnen möjlighet att lyssna på varandra, berätta och säga vad de tycker. Pedagogen ansvarar för att leda samtalet och låta alla barn komma till tals. Vi använder oss ofta av öppen scen där ett barn får välja en sång att framföra för de andra. Matsituationen ger också möjlighet till många intressanta samtal. Barnen ges även mycket tid för fri lek, där de får tillfälle att öva sig i att kommunicera. Boken Leka och lära matematik ute finns med som en naturlig del av verksamheten för att barnen skall få möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga så som tal, mätning och begrepp. När vi planerar den dagliga verksamheten utgår vi från läroplanens mål vilket leder till att sång, musik, rim, ramsor, högläsning, matematik, dans, drama, grupplekar och rörelselekar är en naturlig del i barnens vardag. På vår kristna samling då hela förskolan är tillsammans sjunger vi mycket och barnen får även här öva sig i att lyssna och prata.

9 Barnens läs- och skrivutveckling stimuleras genom högläsning, att barnen själva får skriva med hjälp av datorn, intervjuer då pedagogerna skriver ner vad barnen säger. Skräpplockardagar. Barnens intresse för det skrivna ordet stimuleras även genom att de har fri tillgång till böcker i olika svårighetsgrader. I detta arbete är boklån på biblioteket en viktig del. Barnen ges många möjligheter till skapande aktiviteter. Särskilt eftermiddagstid ägnas åt detta. Stafflimålning med vattenfärg och täckfärg, ritbräden, pärlor, sömnad och arbete med trä. Verksamheten fokuserar på att barnen ska få tid att klara av saker själva, exempelvis vid påklädning och matsituationen. Resultat: Blåbärsgruppen hade under hösten tema Hitta Vilse där de fick lära sig hur man skall bete sig när man går vilse. Förståelse av symboler och deras kommunikativa funktioner blev naturligt i detta tema. Barnen fick exempelvis lära sig att man skall krama ett träd, klä ett träd och rita tecken på marken för att påkalla andras uppmärksamhet. Vinterns gemensamma tema OS innehöll exempelvis att barnen fick skriva egna referat av dagens idrottsgren med hjälp av datorn och blev intervjuade av oss pedagoger. Referaten resulterade sedan i en OS-tidning som var uppsatt på förskolan. Barnen fick även måla flaggor och i samband med detta pratade vi om olika länder och världsdelar. Barnen upptäckte då att det fanns kamrater på förskolan som kom från andra länder än Sverige och kunde prata ett annat språk. Matematiken framträdde genom att barnen hade nummerlappar, vi använde oss av matematiska begrepp så som först, sist, bakom framför, barnen fick bedöma avstånd och kraft. Exempelvis så fick barnen bedöma hur mycket kraft som behövdes för att curlingklotet skulle hamna inne i boet. Under våren har Smultrongruppen haft tema Färger. Då har de fått skapa, sjunga sånger, ta med sig en sak i aktuell färg som de sedan fick visa och berätta om för kompisarna. Temat har resulterat i att flera av barnen kan urskilja de olika färgerna röd, blå, gul och grön. Lingongruppen har haft tema Sagan om pannkakan. Detta tema innehöll mycket högläsning vilket resulterade i att barnen lärde sig sagan utantill och kunde sedan med egna ord berätta den för varandra. Under temats gång har även barn och pedagoger tillsammans surrat ett kök av träslanor och sisalgarn. Temat avslutades med att barnen dramatiserade sagan för föräldrar och släktingar på den årliga sommarfesten.

10 Fler och fler barn vågar prata, dramatisera och även sjunga solo inför de andra barnen. Många barn har blivit intresserade av skriftspråket och flera har knäckt läskoden. Under hösten var förskolan med i ett examensarbete gjort av studenter vid Göteborgs Universitet gällande matematiklärande i förskola och förskoleklass. Detta gav oss en intressant inblick i hur de såg på vårt sätt att arbeta kring matematik vilket har gjort att vi ännu mer analyserar vårt arbete omkring just detta område. Vi ser att vår satsning på att barnen kan har gett stora reslutat. Alla barn i lingon- och blåbärsgruppen kan nu ta på och av sig sina ytterkläder själva, dela sin mat själva och ta mat själva. Analys: Vi kan konstatera att våra strategier har fungerat väl. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering och grund för bedömning: Genom barnobservationer, samtal med föräldrar, mattematikstudien och personalens diskussioner har vi kommit fram till våra bedömningar. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: Vi vill under nästa läsår ta tillvara på pedagogernas olika kompetenser inom exempelvis läs- och skrivinlärning. Vi vill även lyfta in datorn i verksamheten. I framtiden vill vi även arbeta med Grön Flagg.

11 Hälsa och Livsstil Detta område skall redovisas enligt de allmänna råden för kvalitetsredovisning Läroplanens strävansmål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Skolplanens önskvärda resultat: Barn och elever ska ges möjlighet att utveckla ett gott välbefinnande och en god psykosocial och fysisk hälsa. Alla medarbetare ska arbeta för en hälsofrämjande skola. Cittaslow-andan ska genomsyra förvaltningens verksamheter. Lokala Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn Ska få en sund matupplevelse Ska få en god tandhälsa Ska få vistas ute så mycket som möjligt och röra sin i skog och mark Förskolans strategier/metoder: Vi har minskat sockerintaget genom bättre kost vid frukost, mellanmål och födelsedagsfirande, t ex ingen sylt, saft, glass, kakor, godis eller kräm. När vi lagar egen mat väljer vi bort halvfabrikat och lagar mer mat från grunden. När vi firar barnens födelsedagar får barnen välja mellan att bjuda på fruktfat eller popcorn. Barnen får tandkräm på sitt finger som de borstar med efter lunchen. Detta gör vi eftersom vi inte var nöjda med förvaringen av tandborstarna. Vår verksamhet bedrivs till största delen utomhus, detta ger mycket grovmotorisk träning i skog och mark. Det ger större ytor att vistas på och smittor sprids inte lika lätt ute som inne. För att barnen ska söka sig ut i naturen och använda sig av vad den har att erbjuda, har vi valt att inte ha så mycket leksaker på vår gård som t.ex. cyklar och gungor.

12 Resultat: Genom samtal med föräldrarna pekar resultatet på att de är nöjda med det minskade sockerintaget därför nu kan de själva styra barnens sockerintag. Vid födelsedagsfirande tycker barnen att det är spännande att få välja vad de vill bjuda de andra barnen på. Det märks att barnen tycker att det är roligt att borsta sina tänder, eftersom barnen frågar efter tandkrämen vid lunchen. Vi upplever att både personal och barn är friskare och får bra grovmotorik genom vår utevistelse. Barnen är duktiga på att gå långa sträckor. Detta är något som både vi pedagoger och föräldrarna ser tydligt. Det syns också tydligt att aptiten hos barnen är stor efter en dag utomhus. Att vi inte har så mycket leksaker på gården och att ytorna är stora gör att vi upplever att det inte är så mycket konflikter mellan barnen. Barnen får uppleva ett lugn när de får leka på en stor äng. Det ger avstressade barn. Barn som leker i skogen utsätt för mindra UV-strålning och skadligt buller. Under våren hade vi tema OS detta stimulerade också barnen till mycket rörelser på en lustfyllt sätt. Personalen har gått en utbildning om utevistelsens mål. (Anders Ohlsson Utikuligt ) Analys: Vi kan konstatera att våra strategier har fungerat väl. Utbildningen bidrog till nya insikter om utevistelsens betydelse. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering och grund för bedömning: Genom diskussioner med föräldrar, folktandvården och i personalgruppen har vi kommit fram till vår bedömning. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: Vi fortsätter att jobba för att barnen ska ha en bra hälsa och livsstil. Men vi kan bli bättre i vårt arbete med egen matlagning. Regelbunden fortbildning.

13 Barns inflytande Läroplanens strävansmål: Förskolan skall sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin egen situation, Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Förskolans strategier/metoder: Barnen kan få vara med och påverka: Vilken bok som ska läsas genom att rösta om det Vilken skogsplats vi ska gå till Bordsplacering vid frukost och mellanmål Vilken grupplek som ska lekas Vilken sång som ska sjungas Vad som ska serveras, popcorn eller fruktbåt, när de fyller år Resultat: Barnen har lärt sig att acceptera resultatet av omröstningen exempelvis när barnens skulle få olika roller i tema Sagan om pannkakan då barnen först fick önska vilken roll de skulle ha och sedan lottade vi om det var flera som ville ha samma roll. Som introduktion till tema OS fick barnen frågan Vad vet du om OS? Detta gav oss en inblick i vad barnen hade för förkunskaper om OS vilket sedan låg till grund för planeringen av temat. Samma fråga användes sedan efter temats slut och vi pedagoger kunde på så sätt se vad barnen lärt sig. Barnen gjorde även själva en form av utvärdering då de lyfte fram det som var viktigt för dem då de skrev om temat i sina referat. Barnen har lärt sig att nästa gång kanske det blir deras tur att välja skogsplats, lek, bön eller sång. Det har även blivit en viktig del av födelsedagfirandet att få bestämma själv vad som ska serveras. Analys: Vi kan konstatera att våra strategier har fungerat väl. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X

14 Motivering och grund för bedömning: Genom barnobservationer, föräldrasamtal och pedagogernas diskussioner med barnen och varandra. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: Inför utvecklingssamtalen använder vi oss av en frågeenkät som barnen får svara på. Där skulle vi kunna lägga till en fråga om barnens delaktighet. Vad får du vara med och bestämma på förskolan? Vi vill bli ännu mer lyhörda inför barnens intresse vid val av teman.

15 Förskola och hem Läroplanens riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall: visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tilllitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer Förskolans strategier/metoder: Dagliga möten vid hämtning och lämning där pedagogerna tar sig tid för den enskilda föräldern. Två föräldramöten per läsår Två utvecklingssamtal per läsår Extra samtal om pedagoger eller föräldrar önskar Inskolningssamtal/inskolningsdagbok Månadsbrev och information via mejl. Gudstjänst, lucia- och sommarfest där familj, släkt och vänner är välkomna. Pedagogerna möter föräldrarnas tankar, funderingar, oro och frågor med respekt och stor förståelse. Resultat: Vi har haft utvecklingssamtal under både höst och vår för samtliga barns föräldrar. Där fick alla föräldrar svara på frågor om hur de som föräldrar upplevde förskolans verksamhet och hur de upplevde sina barns situation på förskolan. Vi har även haft två föräldramöten, ett under hösten och ett under våren. Under dessa möten skriver någon av föräldrarna ett protokoll som sedan mejlas ut till samtliga. Under mötena har det uppstått goda pedagogiska diskussioner som verkat utvecklande för vårt arbete. Både utvecklingssamtalen och föräldramötena har gett bekräftelse på goda relationer mellan pedagoger och föräldrar då både ris och ros har framkommit. I de lägen det varit något negativt har vi genast gjort åtgärder för att förbättra situationen. Föräldrarnas åsikter och tankar vid både föräldramöten och utvecklingssamtal har även fungerat som viktiga komponenter vid utvärdering av våra teman. Under inskolningen grundas en god relation mellan pedagoger och föräldrar. De dagliga mötena mellan pedagog och förälder ger en fortsatt avslappnad och trygg relation. Att vi är en liten förskola tror vi är gynnsamt för denna relation. Att skicka ut månadsbrev och information via mejl har vi fått positiv respons på från föräldrarna till exempel miljövänligt, försvinner lappen kan de själva ta fram en ny, vi vet att informationen kommer fram och föräldrarna kan läsa informationen när de själva har tid. Vid gudstjänst, lucia- och sommarfest så har det varit stor uppslutning.

16 Analys: Vi kan konstatera att våra strategier har fungerat väl. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering och grund för bedömning: Vid personalens utvärderingar vid till exempel sommarfest och föräldramöten kan vi se att de är välbesökta och att vi har en god kommunikation med föräldrarna. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: Fixarkvällar där pedagoger och föräldrar träffas och umgås.

17 Del 3. Nyckeltal (barn per den 1 maj) Kategori barn förskola 1-5 år, totalt varav i 4-5 årsverksamhet varav modersmål Antal varav svenska 2 familjedaghem