Tillväxtproblem hos snabbväxande företag

Transkript

1 Mälardalens Högskola Ekonomihögskolan Kurs: C-uppsats i Företagsekonomi, EX0010 Gruppnr: 703 Tillväxtproblem hos snabbväxande företag Seminariedatum: Handledare: Erik Lindhult Författare: Camilla Carlsson Erik Heisl

2 Författarnas tack Uppsatsgruppen vill rikta ett hjärtligt tack till dem som möjliggjorde detta arbete. Först och främst vill vi tacka Verkställande Direktörerna och grundarna i de tre utvalda företagen: Håkan Carlsson, VD för Kvalitetsasfalt AB i Sala, Gunnar Råbe, Verkställande Direktör för Radscan Intervex AB i Västerås samt Hardy Skoog, VD för JH-Spårservice AB i Hallstahammar. Utan deras medverkan hade inte den empiriska studien i denna uppsats kommit till stånd, ett hjärtligt tack! Vidare vill uppsatsgruppen också skänka ett varmt tack till Pernilla Andersson, bibliotekarie och informationsansvarig på Mälardalens Högskola, högskolebiblioteket i Västerås, för all den hjälp med informationssökning som vi fått av dig. Ett tack skall också riktas till personalen i lånedisken på högskolebiblioteket i Västerås, för att ni stod ut med våra förfrågningar. Tillsist vill uppsatsgruppen också rikta ett tack till vår handledare, Erik Lindhult, för all hjälp och support. Återigen ett hjärtligt tack! Camilla Carlsson Erik Heisl

3 Sammanfattning Datum Nivå C-uppsats i företagsekonomi. 10-poäng, organisation Författare Camilla Carlsson Erik Heisl Siggesborgsgatan 7c Vallonvägen Västerås Skultuna ccn01002@student.mdh.se ehl00001@student.mdh.se Handledare Erik Lindhult Titel Problem Syfte Metod Resultat Tillväxtproblem hos snabbväxande företag Små företag som växer kan komma att stöta på problem under sin tillväxtperiod. Dessa problem kan antas vara knutna till bland annat organisationsstrukturen, organisationskulturen och organisationspolitiken i företaget. De flesta studier som genomförts om hinder för tillväxt hos småföretag, har varit av generell karaktär. Studierna har sällan varit intresserade av att studera de generella barriärerna, på ett mer detaljerat sätt, med syftet att finna underliggande orsaker. Det kan dock vara av intresse att särskilja olika barriärer, eftersom de påverkar småföretag på olika sätt. Att särskilja de olika barriärernas ursprung och karaktär kan göra det enklare att få en bättre förståelse för vilka handlingar som ska göras för att överkomma tillväxtbarriärerna. Dessa hinder kan antas vara lättare att upptäcka hos företag som gått igenom en snabb tillväxt. Uppsatsen syftar till att undersöka de organisatoriska problem som uppstår på grund av en kraftig tillväxt under en kort tidsperiod. Efter urval av teori på området genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktär med Verkställande Direktör på tre snabbväxande företag inom Västmanlands län. Dessa intervjuer analyseras sedan med hjälp av teorin för att komma fram till vilka problem som uppkommit till följd av tillväxten. Från uppsatsens resultat kan flera slutsatser dras, flera av dem ger stöd till de studier som gjorts tidigare inom området men en del slutsatser har även dragits som skiljer sig ifrån teorin. En slutsats är att de tre valda teoriområdena förefaller gå in i varandra och därmed vara ömsesidigt beroende av varandra. En annan att en funktionell organisationsstruktur och delegering av makt, är nödvändigt för att en organisation ska kunna växa och fungera på ett effektivt sätt. Ytterligare en slutsats är att en ökning av antalet anställda i ett företag, medför en förändring i organisationskulturen. Slutligen kan det även konstateras att organisationspolitik förekommer i alla organisationer, även i de små företagen.

4 Summary Date Level Undergraduate thesis in Business Administration Authors Camilla Carlsson Erik Heisl Siggesborgsgatan 7c Vallonvägen Västerås Skultuna Tutor Title Problem Purpose Method Result Erik Lindhult Growth Problems in Fast Growing Companies When small companies grow they can come upon some problems because of their growth. An assumption is that these problems can be tied to for instance the organizational structure, the organizational culture and the organizational politics in the companies. Earlier studies about barriers to growth have been on a general level. The studies has seldom been interested in examine the general barriers in a more detailed way, with the purpose of finding underlying reasons. However it can be of interest to separate the different barriers origin and character since they affect small companies in different ways. Separating the different barriers origin and character can make it easier to receive a better understanding for what actions to take in order to overcome the barriers of growth. An assumption is that it is easier to discover the barriers in companies that have been through a fast growth, during a short period of time. The purpose of the thesis is to examine the organizational problems that occur as a result of a fast growth during a short period of time. After a selection of theory on the subject, three interviews with the President of three different fast growing companies in Västmanlands län took place. With support from the theory these interviews then analyses in order to result in what kind of problems that occurred because of the growth. Several conclusions can be drawn from the thesis results, some of them give support to earlier studies but some of them differ from the theory. The first conclusion is that the three chosen theory perspectives appear to be connected and are thereby interdependent of each other. Another conclusion is that a functional organization structure and delegation of power is necessary for an organization, in order to grow and function in an efficient way. Further an increase in the number of employees cause a change in the organizational culture. Finally a conclusion can be drawn that organizational politics occurs in all organizations, even the small ones.

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMOMRÅDE Problemformulering SYFTE AVGRÄNSNING METOD METODANSATS METODVAL Forskningsstrategi Intervjumetod Uppsatsens tolkningsperspektiv Teoretisk referensram Reliabilitet och validitet i kvalitativa undersökningar Källkritik Urval TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID DATAINSAMLINGSPROCESSEN TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID GENOMFÖRANDET AV INTERVJUERNA OCH VID ANALYSEN 17 3 TEORI SNABBVÄXANDE FÖRETAG ORGANISATIONSSTRUKTUR Generella förhållanden mellan organisationsstruktur och storlek (antal anställda) Organisationsstruktur i små företag Förändring i organisationer ORGANISATIONSKULTUR Grupperingar Subkulturer Förändring av organisationskulturen Bevarande och reproducerande av kultur i organisationer ORGANISATIONSPOLITIK Det traditionella synsättet kontra det politiska perspektivet Organisationen som ett politiskt faktum Organisationer som politiska medel och scener Fördelar och nackdelar med organisationspolitik TEORISAMMANFATTNING Undersökningsmodell EMPIRI FÖRETAG 1, KVALITETSASFALT AB Intervju med Håkan Carlsson Kommentarer till intervjun FÖRETAG 2, RADSCAN INTERVEX AB Intervju med Gunnar Råbe Kommentarer till intervjun FÖRETAG 3, JH-SPÅRSERVICE Intervju med Hardy Skoog Kommentarer till intervjun ANALYS SNABBVÄXANDE FÖRETAG ORGANISATIONSSTRUKTUR ORGANISATIONSKULTUR ORGANISATIONSPOLITIK EGNA KOMMENTARER SLUTSATSER...71

6 6 AVSLUTANDE DISKUSSION IMPLIKATIONER FORTSATTA STUDIER METODREFLEXIONER...74 REFERENSER... BILAGA 1, GASELLFÖRETAG I VÄSTMANLANDS LÄN... BILAGA 2, ANBUDSFÖRFARANDE... KVALITETSASFALT AB... RADSCAN INTERVEX AB... Figurförteckning Figur 1: Arbetsprocess under uppsatsarbetet... 4 Figur 2: Relation mellan strukturella faktorer, storlek och prestation på en generell nivå Figur 3: Relation mellan storlek och struktur i olika storleksklasser Figur 4: Förhållande mellan strukturella faktorer, storlek och prestation på en generell nivå för småföretag Figur 5: Undersökningsmodell... 38

7 1 Inledning I det inledande avsnittet får läsaren ta del av orsakerna till varför uppsatsgruppen finner detta arbete vara av intresse, samt vilka undersökningar som har genomförts inom området. Här presenteras även syftet med arbetet, och dess avgränsningar. 1.1 Bakgrund Tillväxt är en förutsättning för att ha möjlighet att trygga och säkra samhällets välfärd. Genom politik kan generella förutsättningar skapas, men utan entreprenörer och aktiva medborgare står byggandet av välståndet stilla. (Messing, Näringsdepartementet 2004). Små och medelstora företag står idag för en stor del av en regions tillväxt och sysselsättningsgrad. Nya arbetstillfällen uppstår i allt större utsträckning i nya och små företag än i stora. (Grönbok s.7) Forskning som genomförts kring företagandets villkor visar att det är så kallade Gasellföretag som står för det expansiva företagandet, de är de snabbast växande företagen i den svenska ekonomin. Gasellföretagen står för en stor del av tillväxten och det är även hos dem som många nya arbetstillfällen skapas. Begreppet Gasell myntades på 1990-talet av den amerikanska ekonomen dr David Birch och är en metafor för ett snabbt växande företag. Dr Birch ställde också upp vissa kriterier som ett företag måste uppfylla för att kunna betraktas som ett Gasellföretag. Ett Gasellföretag är ett snabbväxande företag som fångar förändringens vindar, en Gasell springer fram, och växer genom hårt arbete och skapar sysselsättning. ( ) Småföretag kan växa på olika sätt exempelvis genom att deras marknadsandel ökar eller genom att företaget köper upp en affärskonkurrent. Ytterligare en förklaring till hur ett företag kan växa snabbt är ett kraftigt tillskott av finansiellt kapital. Exempelvis en småföretagare som blir uppköpt av ett större företag, där det större företaget erbjuder finansiellt stöd för att företagaren ska expandera sin verksamhet på ett snabbt sätt. Genom det finansiella kapitaltillskottet kan småföretagaren på väldigt kort tid växa exceptionellt snabbt och mycket. 1.2 Problemområde När småföretag växter snabbt kan de stöta på problem. Dessa problem kan antas vara knutna till bland annat organisationsstrukturen, organisationskulturen och organisationspolitiken i företaget. Enligt Artmann, et al. (2001) är ännu förståelsen för utvecklingsprocessen i företag med hög tillväxt i sitt första skede. Entreprenörskapvetenskapen måste, enligt de ovanstående författarna, utveckla nya modeller och teorier för tillväxt som tar hänsyn till den unika karaktären och naturen hos företag med hög tillväxt. En artikel av Choueke och Armstrong (2000) som utgör det sista stadiet av ett femårigt forskningsprojekt har haft till syfte att söka förklaringar till och skäl för organisatorisk tillväxt och företagsframgångar i den små och medelstora företagssektorn (SMF). Grunden för den empiriska studien omfattade en litteraturgenomgång avseende befintliga aspekter på utveckling och tillväxt i den tidigare nämnda företagssektorn. På grundval av den ovanstående - 1 -

8 litteraturgenomgången urskiljdes från början två huvudsakliga perspektiv. Det första av dessa två perspektiv kom att rikta koncentrationen mot en grupp författare vars förklaringar på detta område stimulerats av litteratur som grundas på tillväxtmodeller (Choueke & Armstrong 2000). Detta perspektiv identifierar, enligt de ovanstående författarna, tydliga stadier för tillväxt och utveckling under en längre period, och vart och ett av dessa stadier utvecklar faktorer för organisatorisk utveckling. Det andra perspektivet avseende utveckling och företagstillväxt fokuserar på individuell förmåga och entreprenörskap. Under litteraturstudien kom emellertid artikelförfattarnas fokus att koncentreras på forskning vilken behandlade organisationskulturens påverkan på företagsprestationer inom bolagssektorn. Vad som mer var framträdande, enligt de ovanstående författarna, från litteraturstudien, var en avsaknad av hänvisningar som exempelvis till organisationskulturens inverkan på små- och medelstora företags utveckling. Tidiga analyser av det empiriska materialet anger ett flertal delade synsätt på innebörden av termen organisationskultur bland forskningsmaterialet. I en övervägande del av fallen där intervjupersonerna urskiljde särskilda organisationskulturer i deras organisationer, ansåg de att dessa unika kulturer hade en avgörande effekt på deras företags prestationer. Denna effekt var, enligt Choueke och Armstrong (2000), tydligare uttryckt bland de intervjupersoner som uppfattade att deras företag var tillväxtorienterade (Choueke & Armstrong 2000). Det finns olika faktorer som fungerar som barriärer eller hinder för småföretag när de ska växa. (Barth 1999, s. 2) En del av dessa faktorer är interna för företaget, medan andra är externa och utanför företagets kontroll. De flesta studier som genomförts om hinder för tillväxt hos småföretag, har varit av generell karaktär. Studierna har sällan varit intresserade av att studera de generella barriärerna, på ett mer detaljerat sätt, med syftet att finna underliggande orsaker.(barth 1999, s. 9) Det kan dock vara av intresse att särskilja olika barriärer, eftersom de påverkar småföretag på olika sätt. Att särskilja de olika barriärernas ursprung och karaktär kan göra det enklare att få en bättre förståelse för vilka handlingar som ska göras för att överkomma tillväxtbarriärerna. (Barth 1999, s. 10) Som nämnts tidigare står små och medelstora företag idag för en stor del av en regions tillväxt och sysselsättningsgrad, Gasellföretagen har en stor roll i detta. Eftersom organisatoriska problem i snabbväxande företag kan antas bli mer uttalade, har uppsatsgruppen valt att studera tillväxtproblem hos Gasellföretag. För att bli ett Gasellföretag ställs det krav på tillväxt och god ekonomi. Dagens Industri har en speciell klassificeringsapparat för Gasellföretag. För att ett företag skall få utmärkelsen, Gasellföretag, måste det uppfylla vissa kriterier, företaget måste ( ): offentliggjort minst fyra årsredovisningar. ha en omsättning som överstiger 10 Mkr. ha minst tio anställda. de senaste tre åren kontinuerligt ökat omsättningen. under samma period minst ha fördubblat sin omsättning. ha ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt. Dessutom har tillväxten i allt väsentligt skett organiskt, inte genom förvärv eller fusioner

9 En Gasell har också sunda finanser. Ett företag som växer ändrar inte bara sin omsättning och antalet anställda utan tillväxten påverkar som tidigare nämnts även andra faktorer såsom organisationsstruktur organisationskultur och organisationspolitik. Ett företag som växer kan tillslut inte behålla samma organisationsstruktur som det hade innan, utan det kommer till en gräns när den gamla strukturen inte längre är den bästa för företaget (Bolman & Deal 2003, s.81). Organisationskulturen håller ihop företaget och medlemmarna, det är den som individerna inom organisationen identifierar sig själva och sitt arbete med. Kulturen riskerar när en organisation växer mycket under en kort tidsperiod att spädas ut av alla nya individer som kommer in i organisationen. Kulturen hinner inte med att implanteras hos alla nyanställda när företaget under en kort tid får många nya individer i organisationen. En annan viktig del i en organisation är organisationspolitiken som är en fundamental del av beslutsfattande inom en organisation (Jones 2001, s. 439). Organisationspolitiken drivs av olika intressenter inom organisationen och påverkar därmed åt vilket håll organisationen ska utvecklas (Jones 2001, s. 419). Med andra ord kan organisationspolitiken driva på en utveckling för företaget i en bestämd riktning, genom exempelvis fatta beslut om försäljning/utlokalisering av vissa avdelningar eller uppköp av andra företag/företagsenheter Problemformulering Småföretag som befinner sig i en kraftig tillväxt fas, kan som ovannämnts, uppleva problem avseende strukturen, kulturen och politiken i organisationen. Tidigare studier om tillväxtproblematik i småföretag har varit av generell karaktär, och inte haft intresse av att undersöka de generella barriärerna mot tillväxt på ett mer detaljerat sätt för att finna grundorsakerna. Organisationsproblem i ett företag kan antas framträda på ett tydligare sätt om tillväxten i företaget har skett under en kort tidsperiod än under en lång tidsperiod. Den första frågeställningen som behandlas i detta arbete är viktig då den syftar till att klargöra de ovannämnda strukturella, kulturella och politiska organisationsproblem som kan uppstå när småföretag genomgår en snabb tillväxt. - Vilka politiska, kulturella och strukturella organisationsproblem uppstår när småföretag växer snabbt, så kallade Gasellföretag? Den andra frågeställningen är att se som en följdfråga och syftar till att klargöra de medel som står till buds för att lösa eller minska effekterna av de ovannämnda problemen. - Vilka åtgärder kan vidtas för att minska följdverkningarna av dessa problem? 1.3 Syfte Uppsatsen syftar till att undersöka vilka strukturella, kulturella och politiska organisationsproblem hos småföretag, som uppstår på grund av en kraftig tillväxt. 1.4 Avgränsning Uppsatsen avgränsas till att enbart behandla strukturella, kulturella och politiska organisationsproblem i tre småföretag som genomgått en sådan tillväxt att dessa utnämnts till Gasellföretag

10 2 Metod I detta avsnitt kommer olika vetenskaps- och metodfrågor att behandlas. Vidare förklaras i detta avsnitt också uppsatsgruppens val av forskningsmetoder samt även styrkor och svagheter med dessa. Dessutom kommer även källkritik, den teoretiska referensramen i arbetet samt urvalet av företag till den empiriska undersökningen att diskuteras. Arbetsprocessmodellen nedan visar övergripande hur uppsatsgruppen kommer att gå till väga under arbetets gång. 1. Teoristudier 2. Utformning av intervjufrågor 4 3. Intervjuer 5. Analys Jämförelse av empiri med teori inom området 6. Slutsatser Figur 1: Arbetsprocess under uppsatsarbetet, egen bearbetning (1) Efter beslut om ämne, inriktning och syfte med uppsatsen har uppsatsgruppen bedrivit teoristudier av relevant litteratur. Detta för att kunna identifiera adekvat teori inom det valda ämnesområdet. (2) Dessa teoristudier har förutom utgjort grunden i arbetets teoriavsnitt även legat till grund för intervjufrågorna, vilka har ställts till företrädarna för tre utvalda Gasellföretag i Västmanlands län. (3) Verkställande Direktör intervjuades i alla tre företagen, de är även grundaren till sina respektive företag. Detta val har gjorts eftersom gruppen anser att dessa personer på ett bättre sätt än andra befattningshavare i företagen kan besvara de utarbetade frågeställningarna. När intervjuerna var genomförda bearbetades dessa för att utgöra empiriavsnittet i uppsatsen. (4) Efter intervjuerna kom teoriavsnittet även att kompletteras med ytterligare teori. (5) Teori- och empiriavsnitten behandlas och granskas därefter närmare i en analys belägen efter de båda ovanstående avsnitten i uppsatsen. Analysen jämför teori och empiri för att finna gemensamma beröringspunkter och eventuella skillnader mellan de båda avsnitten. Därefter följer egna kommentarer, där uppsatsgruppen på ett djupare plan diskuterar analysen. (6) Arbetet fullföljs sedan av slutsatser. I denna del avser uppsatsgruppen diskutera och dra slutsatser av de resultat som framkommit under analysen av teori- och empirikapitlet

11 2.1 Metodansats Uppsatsgruppen har använt en kvalitativ tvärsnittsstudie som metodansats till den förevarande empiriska undersökningen. Valet av ansats beror av att uppsatsgruppen i uppsatsen genomfört kvalitativa intervjuer med tre Gasellföretagare, som sedan utgör grunden till empiriavsnittet i uppsatsen. Vanliga former för en kvalitativ tvärsnittsstudie är kvalitativa intervjuer som genomförs vid ett bestämt tillfälle, eller innehållsanalyser av kvalitativ karaktär avseende ett antal dokument eller källor rörande en avgränsad tidsperiod. (Bryman 2002, s. 73) 2.2 Metodval Metodvalet i detta avsnitt rör arbetets empiriavsnitt, och behandlar valet av forskningsstrategi och valet av intervjumetod Forskningsstrategi Uppsatsgruppen har som metod för den empiriska undersökningen i denna uppsats valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi. Bakgrunden till detta val av metod är att uppsatsgruppen med uppsatsen syftar till att klargöra vilka strukturella, kulturella och politiska organisationsproblem som uppstår när småföretag växer snabbt. Dessutom syftar även arbetet till att utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att minska konsekvenserna av ovanstående problem. Vad gäller innebörden av den valda forskningsstrategin kan följande sägas. En kvalitativ forskningsmetod fokuserar på ordens betydelse framför kvantifiering under analysen och insamlingen av data. Dessutom gör den ett avståndstagande från den naturvetenskapliga modellens tillvägagångssätt och normer för att istället betona hur individen i fråga tolkar och uppfattar sin sociala verklighet. Vidare lägger en kvalitativ forskningsstrategi vikt vid ett induktivt synsätt mellan forskning och teori samt fokuserar på teorigenerering. Kvalitativ forskningsstrategi innehåller också ett synsätt där den sociala verkligheten ses som en egenskap som är kontinuerligt föränderlig och tillhör individens konstruerande och kreativa förmåga. (Bryman 2001/2002, s. 35) Uppsatsgruppen har, som ovannämnts, valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi till den aktuella empiriska undersökningen. Emellertid syftar studien inte till att generera teori angående organisatoriska problem som kan uppstå, när småföretag under en kort tidsperiod växer snabbt. Undersökningen syftar istället till att jämföra den utvalda teorin, med den empiriska studien. Detta innebär således att den ovanstående empiriska studien inte är induktiv i vanlig mening. Enligt Bryman (2001/2002, s. 24) är många kvalitativa studier inte av den naturen att dessa resulterar i teorier, och i förekommande fall används, liksom i denna undersökning, teorin som bakgrund till den kvalitativa undersökningen. Detta arbete behandlar, som ovannämnts, begreppen organisationsstruktur, -kultur och -politik. Dessa tre ämnesområden är samtliga av den karaktären att en kvalitativ forskningsstrategi är att föredra framför exempelvis en kvantitativ metod. Det råder bland kulturforskare på detta område enighet om att kvalitativa forskningsstrategier är viktiga när en kultur, exempelvis en organisationskultur kartläggs (Bang 1988/1994, s. 142). Kulturfenomenet är dessutom såpass - 5 -

12 svårupptäckt och vagt i sin framtoning att en direkt undersökningsmetod som exempelvis ett frågeformulär inte kan fånga in det. På grund av kulturfenomenets natur finns det ett behov av undersökningsmetoder som på ett bättre sätt kan mäta kulturen än vad kvalitativa metoder förmår. En sådan metod är triangulering vilket innebär en kombination av både kvantitativa och kvalitativa studier. (Bang 1988/1994, s. 143) Uppsatsgruppen anser dock att en undersökningsstrategi baserad på triangulering inte är att föredra i detta arbete. Faktorer som påverkat gruppen i sitt ställningstagande är bland annat tidsaspekten i arbetet vilket skulle försvåra exempelvis en enkätundersökning bland de anställda på företagen. Dessutom är denna typ av undersökningar, som ovannämnts, svåra att applicera på studiet av organisationskultur. Detta sammantaget har lett till att uppsatsgruppen valt en renodlad kvalitativ forskningsstrategi i detta arbete. Uppsatsgruppen är medveten om den valda metodens styrkor och svagheter. Det ostrukturerade inslaget i en kvalitativ forskningsansats är en styrka, eftersom det innebär att en kvalitativ forskningsmetod är mycket flexibel (Bryman 2001/2002, s. 268). Det är möjligt att under arbetets gång, i betydligt större mån än i en kvantitativ undersökning, ändra dess fokus och inriktning. Svagheterna i den valda kvalitativa metoden är främst svårigheterna att göra generaliseringar samt bristande transparens (Bryman 2001/2002, s. 270 f). Det ostrukturerade inslaget i den valda kvalitativa forskningsmetoden ger uppsatsgruppen möjlighet att anpassa inriktning och fokus av den empiriska undersökningen. Vilket kan ske om det skulle framkomma andra, för arbetet, intressanta uppgifter under studiens fortlöpande. Vad gäller svårigheten att generalisera kan följande sägas. Intervjupersonerna i en kvalitativ undersökning kan inte utgöra ett representativt urval för undersökningspopulationen i fråga. Resultat hämtade från kvalitativ forskning skall inte generaliseras till populationer utan till teori (Bryman 2001/2002 s.271). Uppsatsgruppen syftar med den empiriska undersökningen till att jämföra utvalda teorier inom ämnesområdena organisationsteori och snabbväxande företag med resultaten från den empiriska undersökningen. Detta innebär således att uppsatsgruppen inte syftar till att generera teorier i den empiriska studien, vilket innebär att svårigheten att generalisera inte utgör ett problem. Bristande transparens innebär att det föreligger bristande information om det konkreta genomförandet och planerandet av en undersökning (Bryman 2001/2002 s.271). Denna svaghet har uppsatsgruppen i möjligaste mån försökt att bekämpa genom att vara noggrann i beskrivningen av urvalsgrunder och på vilket sätt de företagare som ingår i den empiriska intervju undersökningen valts ut Intervjumetod Uppsatsgruppen använder sig av semistrukturerade intervjuer i den empiriska undersökningen, eftersom denna intervjumetod ger frihet att anpassa frågeställningarna utifrån intervjupersonernas skilda kunskaper och erfarenheter. Vad gäller innebörden av semistrukturerade intervjuer kan följande tilläggas. I denna typ av intervju har forskaren ifråga en förteckning, intervjuguide, med relativt specifika frågeteman som skall behandlas under intervjun. Trots intervjuguiden har personen som är föremål för intervjun en omfattande frihet vad - 6 -

13 gäller att utforma svaren på sitt eget sätt. I en semistrukturerad intervju kan även frågeställningar som inte ingår i intervjuguiden tas upp vid intervjutillfället om dessa sker i anknytning till något som intervjupersonen i fråga sagt. Vidare behöver inte frågorna vid intervjutillfället ställas i samma ordning som i intervjuguiden. Dock kommer frågorna, sett till ett helhetsperspektiv, ha samma ordalydelse och ställas i samma ordning som den i förväg uppgjorda intervjuguiden. (Bryman 2001/2002, s. 301) Vid intervjuerna ställdes olika huvudfrågor till de utvalda Gasellföretagarna, utifrån en tidigare utarbetad intervjuguide. Intervjuguiden kom sedan att följas upp av följdfrågor under samtalens gång när det framkom implikationer som uppsatsgruppen ansåg vara av särskilt stort intresse för undersökningen. Uppsatsgruppen är medveten om intervjumetodens styrkor och svagheter i kvalitativa studier. En klar styrka med intervjumetoden är, som ovannämnts, dess stora flexibilitet (Bang 1988/1994, s. 148). Vidare medför denna metod även att den aktuella intervjupersonen kan använda sina begreppskategorier, sitt språk samt sin definition av verkligheten (Bang 1988/1994, s. 147). En annan styrka med den valda intervjumetoden är att denna producerar massinformation (Bang 1988/1994, s. 148) Flexibiliteten innebar att uppsatsgruppen exempelvis kunde uppehålla sig kring intressanta svar för att få dessa fördjupade. Dessutom kunde även frågeställningarna i intervjuguiden anpassas till vad som framkom vid intervjutillfället. Vidare kunde också kompletterande följdfrågor ställas när det under intervjun uppkom intressanta ämnen som uppsatsgruppen ansåg vara av vikt att anknyta till i undersökningen. Det faktum att intervjupersonerna kunde använda sin egen begreppskategori, vokabulär och definition av verkligheten bidrog, enligt uppsatsgruppen, till att höja kvalitén avseende den empiriska studien. Intervjuerna har dessutom givit en stor mängd information som gett uppslag till nya frågeställningar och problemformuleringar som har varit till värde för undersökningen. Vad gäller intervjumetodens svagheter kan följande sägas. Semistrukturerade intervjuer medför att intervjuerna inbördes inte direkt går att jämföra med varandra eftersom frågornas karaktär kan skilja sig mellan intervjuerna. En annan svaghet med intervjumetoden är att denna är tidskrävande i förhållande till hur många personer som kan intervjuas under en begränsad tidsperiod, exempelvis den tidsperiod som denna undersökning spänner över. En tredje svaghet med denna metod är att generaliserbarheten blir svag. Vidare kan också tilläggas att en fjärde svaghet med intervjumetoden är att den information som erhålls genom denna främst är hävdade eller uttryckta teorier och värderingar som är en socialt acceptabla och som intervjupersonen är i medvetande om. Det finns i detta sammanhang en risk vid en djupgående intervju att intervjupersonen ifråga sållar den information som forskaren erhåller. Tillsist skall också nämnas en femte svaghet med den utvalda intervjumetoden. Denna problematik innebär att forskaren kan utöva påverkan på intervjupersonen i en viss riktning vid tillfället för intervjun. (Bang 1988/1994, s. 147) - 7 -

14 Vad gäller jämförbarheten mellan de olika intervjuerna kan följande sägas. Denna undersökning syftar inte till att utföra ett stort antal intervjuer för att sedan jämföra dessa sinsemellan. Syftet med den empiriska undersökningen är i stället att genom semistrukturerade intervjuer med tre Gasellföretagare utreda vilka organisatoriska problem som uppstår på grund av en kraftig tillväxt under en kort tidsperiod. Uppsatsgruppen har vidare genomfört de ovanstående intervjuerna bland företag i olika branscher, dock med det gemensamt att dessa blivit utsedda till Gasellföretag. Detta innebär att uppsatsgruppen inte betonar likheten och jämförbarheten mellan intervjuerna, utan betoningen ligger på de organisationsproblem som uppstår på grund av en kraftig tillväxt under en kort tidsperiod i de utvalda Gasellföretagen. En annan svaghet med intervjumetoden är, som ovannämnts, att denna är tidskrävande. Denna aspekt är uppsatsgruppen fullt införstådd med. Intervjuerna med de tre Gasellföretagen har genomförts inom en tidsperiod av litet mer än en vecka. Den givna tidsramen för denna uppsats begränsar uppsatsgruppens möjligheter att utföra kompletterande intervjuer med de ovanstående företagarna. Möjlighet att genomföra kompletterande intervjuer per telefon, hölls dock öppen Vad gäller den svaga generaliserbarheten kan följande sägas. Uppsatsgruppen jämför i analysavsnittet de resultat som framkommit från de empiriska studierna med den valda teorin. Detta innebär således att uppsatsgruppen inte generaliserar resultaten från den kvalitativa empiriska undersökningen till teori, och därmed utgör inte den svaga generaliserbarheten ett problem. Den fjärde svagheten med intervjumetoden berör, som tidigare nämnts, det faktum att de upplysningar som i första hand erhålls vid en intervju är uttryckta eller hävdade värderingar som är socialt acceptabla och som intervjupersonen är medveten om. Risken i ovanstående situation är att intervjupersonen sållar den erhållna informationen. Detta är uppsatsgruppen väl införstådd med, och har vid utformningen av intervjuguiden i möjligaste mån formulerat frågorna på ett sådant sätt att den ovanstående risken inte skall uppkomma. De personer som valts ut för intervju är grundare av, och Verkställande Direktörer i de tre Gasellföretagen. Detta innebär, enligt uppsatsgruppen, att dessa personer torde kunna tala fritt kring de utvalda intervjufrågorna. Det finns dock fortfarande en risk, enligt uppsatsgruppen, med hänsyn till det ovanstående, att företrädarna för de tre Gasellföretagen väljer att sålla bort eventuellt negativa uppgifter från den information som erhålls uppsatsgruppen. Vidare kan dessa också välja att framställa viss information i en betydligt mer positiv dager, än vad de aktuella uppgifterna egentligen innebär. Denna risk är uppsatsgruppen medveten om, och har vid intervjuerna tagit hänsyn till detta i möjligaste mån. Den femte svagheten innebär, som ovannämnts, att den aktuella forskaren kan utöva påverkan över intervjupersonen i en viss riktning. Denna risk är författargruppen fullt medveten om, och har med alla till buds stående medel vid de genomförda intervjuerna försökt att undvika denna situation. Det kan dock aldrig helt bortses från att detta trots allt inträffat vid de ifrågavarande intervjuerna

15 2.2.3 Uppsatsens tolkningsperspektiv Uppsatsgruppen anser att den föreliggande empiriska undersökningen använder ett fenomenologiskt tolkningsperspektiv. I det fenomenologiska tolkningsperspektivet är den subjektiva upplevelsen utgångspunkten (Alvesson & Sköldberg 1994, s. 96). Bogdan och Taylor beskriver fenomenologin på följande vis (Bogdan & Taylor 1975; s. 13 f; Bryman 2001/2002 s. 27): Fenomenologen betraktar mänskligt beteendet som en produkt av hur människor uppfattar och tolkar världen För att kunna förstå innebörden i en människas beteende försöker fenomenologen se saker och ting utifrån den personens perspektiv. Det fenomenologiska tolkningsperspektivet innebär att uppsatsgruppen i den empiriska undersökningen måste sätta sig in i, och förstå, hur intervjupersonerna utifrån deras perspektiv, ser på organisationsproblem på grund av den snabba tillväxten. Uppsatsgruppen måste, med andra ord, se tillväxtproblematiken utifrån intervjupersonen synvinkel och dennes företag. Det ovanstående innebär vidare att uppsatsgruppen måste förstå hur tillväxtproblematiken uppfattas av intervjupersonerna, detta för att kunna inse innebörden av deras beteende. Intervjuerna i empiriavsnittet presenteras därför, på grund av det fenomenologiska tolkningsperspektivet, i den form som dessa kom att genomföras. Det vill säga den fakta som framkom vid intervjuerna presenteras i sin helhet, utan omskrivningar. Uppsatsgruppen har i den empiriska studien använt sig av aktörssynsättet i tolkningen av det empiriska materialet. Det renodlade aktörssynsättet i organisationsteorin, där Silverman (1970; refererad Alvesson & Sköldberg 1994, s.101) bildade skola, grundar sig till stor del på fenomenologin. Valet av aktörssynsättet som perspektiv för tolkningen av den empiriska studien beror på att detta synsätt föreslår en metod för organisationsanalys (Silverman 1970, s.173 ). Silverman presenterar aktörssynsättet i sju olika dimensioner (Silverman 1970 s. 126 f; Alvesson & Sköldberg 1994, s. 101). Av dessa dimensioner är främst två stycken, enligt uppsatsgruppen, av intresse för den föreliggande empiriska undersökningen. För det första förändrar, transformerar och modifierar människor genom sin interaktion sociala meningar. I den händelse verkligheten i den sociala världen är socialt oupphörlig, innebär detta enligt Silverman, att verkligheten genom interaktion med människor också förändras socialt. Ett typiskt fall av förändrade meningar, som är en produkt av interaktion, är när splittrande händelser inträffar, vilka får till följd att en bestämd aspekt av verkligheten kommer ifråga (Silverman 1970, s. 135). Detta innebär för den empiriska undersökningen att till exempel kulturen i en organisation, exempelvis Gasellföretag, förändras och påverkas av att andra kulturer genom förvärv tillförs den aktuella organisationen. För det andra gäller enligt ovanstående författare att mänskliga handlingar måste förklaras med hänsyn tagen till de betydelser som de berörda parterna ger sina handlingar. Detta betyder för den empiriska studien att uppsatsgruppen måste iaktta noggrannhet med återgivningen av vad de aktuella intervjupersonerna sagt vid tillfället för intervjuerna. En handling förklaras, enligt ovanstående författare, när betydelsen som den karakteristiske aktören hänför till denna blivit påvisad. Den ifrågavarande handlingen motiveras samtidigt på grundval av aktörens omgivning och bakgrund (Silverman 1970, s. 139 f). För - 9 -

16 undersökningen i uppsatsen betyder detta att uppsatsgruppen i intervjuerna med Verkställande Direktör och grundarna för Gasellföretagen måste förstå vilken betydelse dessa lägger i sitt beteende. Detta för att sedan kunna förklara det aktuella beteendet och dess innebörd för exempelvis organisationskulturen i företaget. Styrkan i det valda tolkningsperspektivet är, enligt Alvesson och Sköldberg, att aktörssynsättet hela tiden konstruerar den sociala verkligheten på grundval av de villkor som det sociala sammanhanget ger (Alvesson & Sköldberg 1994, s. 103). Detta har, enligt uppsatsgruppen, inneburit att den föreliggande empiriska undersökningen inte har befunnit sig låst till en viss form, utan har kunnat anpassas med hänsyn till de villkor som de ifrågavarande sociala sammanhangen givit vid handen. Svagheten i det ovanstående synsättet är att detta inte accepterar funktioner och strukturer över den enskilda individens nivå, som inte är möjliga att föra ner till dennes aktiviteter. Den högsta nivå det ovanstående synsättet har acceptans för, är interaktion mellan individer. (Alvesson & Sköldberg 1994, s. 101) Uppsatsgruppen är fullt medveten om det utvalda tolkningsperspektivets svaghet, och vad denna har kommit att innebära för den ifrågavarande empiriska undersökningen. Uppsatsgruppen har försökt att bekämpa denna svaghet genom att i studien rikta fokus inte enbart mot den enskilda företrädaren för det ifrågavarande Gasellföretaget, utan också mot intressenter i och utanför företaget Teoretisk referensram En grundläggande teoretisk genomgång utformades till en början där huvuddelarna av teorin behandlades innan den empiriska undersökningen. Detta för att på ett förtjänstfullt sätt kunna utforma den intervjuguide som ligger till grund för den empiriska studien. Därefter byggs teorin ut till en fullständig teoretisk referensram genom att den empiriska undersökningen genomförts och nya teoretiska perspektiv tillkommit. Avsikten med detta är att bygga den teoretiska referensramen utifrån det material som den empiriska undersökningen ger. Den grundläggande teoretiska genomgången behandlar framförallt snabbväxande företag, organisationsstruktur, -kultur och -politik. Valet av dessa fyra teoriområden har att göra med att de är grundläggande för uppsatsens syfte och problemformulering samt att de också ligger till grund för den empiriska undersökningen och således måste definieras innan denna genomförs. De valda teorierna nyttjas genom att de ligger till grund för analysen i detta arbete. Vidare jämförs resultaten från den empiriska undersökningen med de utvalda teorierna. Efter den empiriska undersökningen genomförts, återgick uppsatsgruppen till teorin och i de fall det fattas väsentlig teori kompletterades denna. Detta för att kunna utröna eventuella skillnader och likheter mellan empirin och den valda teorin Reliabilitet och validitet i kvalitativa undersökningar Det råder bland kvalitativa forskare delade meningar om termerna validitet och reliabilitet är lämpliga att applicera på kvalitativa undersökningar. Detta eftersom exempelvis begreppet validitet nästan enbart berör frågor som avser mätning. I kvalitativa undersökningar utgör inte mätning det främsta syftet, vilket leder till

17 frågeställningen om validitet är adekvat i den ovanstående forskningsstrategin. Ett ställningstagande i denna diskussion grundar sig på att kvalitativa undersökningar skall bedömas utifrån andra perspektiv än de som används för kvantitativa studier. Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) (se även Bryman 2001/2002, s. 258) hävdar nödvändigheten av alternativa kriterier vid bedömningen av kvalitativa studier. Författarna rekommenderar att som grundläggande bedömningsgrunder för en kvalitativ studie använda begreppen trovärdighet och äkthet. (Bryman 2001/2002, s. 258) Uppsatsgruppen anser att detta ställningstagande för kvalitativa studier ligger i linje med uppsatsens upplägg som en kvalitativ undersökning. Nedan definieras de två kriterierna trovärdighet och äkthet som bedömningsgrunder tillsammans med hur uppsatsgruppen har arbetat för att uppnå dessa kvalitetsfaktorer. Trovärdighet Begreppet trovärdighet består av fyra bedömningsgrunder: överförbarhet, tillförlitlighet, pålitlighet samt möjligheten att konfirmera och styrka. Överförbarhet - Kvalitativ forskning innebär i normala fall intensiva studier av exempelvis en mindre grupp personer. Detta får till konsekvens att resultaten från kvalitativa undersökningar har en tendens att fokusera på det unika i en specifik kontext och på innebörden av eller meningen hos det perspektiv som studeras av den sociala verkligheten. Forskare som utför kvalitativa studier bör istället ägna sig åt att framställa utförliga beskrivningar av detaljer i en kultur. En utförlig beskrivning leder, enligt Lincoln och Guba, till att andra personer erhåller en databas, med vilken de kan värdera hur överförbara resultaten ifråga är till en annan miljö. (Lincoln & Guba 1985; Bryman 2001/2002, s. 260) Uppsatsgruppen har inte som syfte med uppsatsen att utveckla teoretiska idéer kring organisationsproblem som uppstår på grund av en snabb tillväxt. Uppsatsgruppen har istället jämfört teorin på området med resultaten från den empiriska undersökningen för att ta reda eventuella likheter och skillnader mellan empiri och teori. Detta medför att tyngden i den empiriska undersökningen till en mindre del ligger på överförbarhet av resultaten från den empiriska undersökningen till andra miljöer. Tillförlitlighet - innebär för det första en försäkran om att forskningen ifråga följer gällande regler. För det andra gäller att de framkomna forskningsresultaten vidarebefordras till de personer som deltagit i den aktuella undersökningen och som utgör en del av den studerade sociala verkligheten. Detta för att dessa skall kunna verifiera att forskarens förmedlade beskrivning av att den ovanstående sociala verkligheten är den riktiga. Det ovanstående kan också benämnas respondentvalidering. (Lincoln & Guba 1985;Guba & Lincoln 1994; Bryman 2001/2002, s. 258f) För att försäkra sig om att den empiriska undersökningen följer gällande regler har uppsatsgruppen ingående behandlat den kvalitativa forskningsmetoden i metodvalsavsnittet. Vidare använder sig uppsatsgruppen av respondentvalidering, vilket som tidigare nämnts innebär att resultaten från den kvalitativa studien kommer att vidarebefordras till de personer som deltagit i denna för att dessa skall

18 kunna verifiera att uppsatsgruppen förmedlat en korrekt bild av deras företag, det vill säga den sociala miljö som studerats. Pålitlighet Enligt Guba och Lincoln skall forskaren anta ett granskande perspektiv, för att på detta sätt kunna värdera en studie i termer av delkriteriet för trovärdighet, pålitlighet. Det ovanstående betyder en försäkran om att forskningsprocessens alla steg beskrivs fullständigt och helt öppet. Detta innebär att redogörelser skall lämnas angående exempelvis val av intervjupersoner, problemformulering, utskrifter av intervjuer och beslut angående analysen av insamlade data. Den ovanstående processen skall sedan granskas av forskningskollegor för bedömning av metoder och tillämpningen av dessa samt om teoretiska slutsatser är berättigade. Granskningen skall ske både under studiens fortskridande och när den färdigställs. (Lincoln & Guba 1985;Guba & Lincoln 1994; Bryman 2001/2002, s. 261) För att möjligaste mån sörja för pålitligheten i detta arbete har uppsatsgruppen valt att helt öppet beskriva det tillvägagångssätt som ligger till grund för denna uppsats. I ett metodavsnitt i uppsatsen redovisas valet av Gasellföretag liksom också urvalet av de personer som intervjuas i den empiriska undersökningen. Vidare har uppsatsgruppen också redovisat tillvägagångssättet vid bearbetningen av intervjuerna samt de beslut som ligger till grund för hur analysen utformats. Granskningen av arbetet har skett genom regelbundna PM-seminarier och ett slutseminarium där andra studenter granskat uppsatsgruppens arbete och den empiriska undersökningen. I denna granskning kommer den valda metoden för arbetets utförande, tillämpningen av denna samt också om uppsatsgruppens slutsatser är berättigade att behandlas. Teoretiska slutsatser kommer inte att kunna bedömas eftersom uppsatsgruppen, som tidigare nämnts, inte kommer att generera teorier i denna uppsats utan jämföra resultaten från den empiriska undersökningen med teori på området. Möjlighet att styrka och konfirmera - Denna bedömningsgrund syftar till att klargöra det faktum att ingen fullständig objektivitet kan uppnås i forskning som rör samhället. Forskaren ska vara medveten om detta och försöka tillförsäkra sig om att han/hon i sin forskning handlat i god tro. Det skall således framgå att forskaren inte med medvetenhet låtit sin teoretiska inriktning eller sina personliga värderingar påverka slutsatserna från en studie eller utförandet av denna. Enligt Guba och Lincoln består en av granskarnas uppgifter i att fastställa i vilken mån de ifrågavarande resultaten går att bestyrka. (Lincoln & Guba 1985; Guba & Lincoln 1994; Bryman 2001/2002, s. 261) Uppsatsgruppen är fullt medveten om att ingen fullständig objektivitet kan uppnås i samhällelig forskning. Uppsatsgruppen försöker dock bekämpa detta faktum genom att vara fullständigt öppen i hela arbetsprocessen. Detta för att försöka visa att uppsatsgruppen inte medvetet låtit den teoretiska inriktningen eller personliga åsikter och värderingar påverka slutsatserna från den empiriska undersökningen eller utförandet av denna. Resultaten från den empiriska studien kommer att granskas på ett offentligt seminarium, där opponenter och seminarieledare skall bedöma om det finns grund för de framkomna resultaten i undersökningen

19 Äkthet Det andra begreppet för kvalitativ forskning förutom de ovanstående trovärdighetskriterierna är, som tidigare nämnts, äkthet. Kriterierna för äkthet eller autenticitet (Guba & Lincoln 1994; Bryman 2001/2002, s. 261) är följande: rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Dessa fem kriterier kommer nedan att sammankopplas med den föreliggande uppsatsens empiriska undersökning. Rättvis bild - innebär frågeställningen om en utförd undersökning genererar en bild som är tillräckligt rättvis av de personers olika uppfattningar och åsikter som ingår i en studie. Uppsatsgruppen har i de intervjuer som företagits i möjligaste mån tillsett att den bild som genereras av de intervjuade personernas uppfattningar och åsikter är tillräckligt rättvis. Ontologisk autenticitet uppmärksammar problemställningen om den empiriska studien bidrar till att deltagarna i denna erhåller en bättre förståelse av sin sociala livsmiljö, och den sociala situation som dessa befinner sig i. Uppsatsgruppen har i den empiriska undersökningen ställt en eller flera frågor till företrädarna för de tre Gasellföretagen avseende de lärdomar som dessa har fått på grundval av den kraftiga tillväxten. Pedagogisk autenticitet - aktualiserar frågan om en undersökning fått till konsekvens att aktörerna i denna erhållit en mer nyanserad uppfattning av hur andra individer i den förevarande miljön upplever denna. Vad gäller den pedagogiska autenticiteten har uppsatsgruppen i intervjuerna ställt frågor om bland annat organisationskulturen i det ifrågavarande företaget till dess Verkställande Direktör/grundare. Detta kan, enligt uppsatsgruppens åsikt, leda till att företagets ledare/grundare måste se till kulturen i hela organisationen samt hur denna upplevs av medarbetarna, och inte bara till den begränsade del som denne dagligen kommer i kontakt med. Katalytisk autenticitet - den katalytiska autenticiteten innebär problemställningen, i vilken grad den utförda undersökningen bidragit till att aktörerna i denna kan påverka sin situation. I intervjuerna har uppsatsgruppen ställt frågor av en sådan karaktär att intervjupersonerna ifråga måste fundera över vad de exempelvis vidtagit för åtgärder för att integrera en ny företagskultur i den befintliga organisationskulturen. Detta kan, enligt uppsatsgruppen, leda till att de intervjuade företagsledarna eller grundarna efter detta riktar sitt fokus på åtgärder som kan vidtas för att förändra den situation de befinner sig i. Taktisk autenticitet - Taktisk autenticitet innebär frågan om den företagna undersökningen bidragit till att de medverkande personerna i denna fått större möjligheter att företa de nödvändiga åtgärder som krävs. I det ovanstående har karaktären hos de frågor som ställts i intervjuerna med Verkställande Direktör/grundarna för de tre Gasellföretagen berörts. Frågorna har som ovannämnts varit utformade så att dessa kräver att den intervjuade personen tänker efter och reflekterar över exempelvis organisationskulturen och strukturen i företaget ifråga. Detta får, enligt uppsatsgruppen, till konsekvens att de intervjuade personerna får större möjligheter att vidta adekvata åtgärder för organisationen ifråga

20 Uppsatsgruppen använder dessutom, som ovannämnts, respondentvalidering. Detta innebär att resultaten från denna studie kommer att delges de personer som deltagit i denna. I detta fall de företagsledare/grundare som uppsatsgruppen intervjuat i de tre utvalda Gasellföretagen Källkritik De tre överordnade syftena med källkritik är att avgöra om källan ifråga är relevant för den aktuella frågeställningen, om denna är valid samt om källan ifråga är reliabel. Bedömningen av källor utförs genom nyttjandet av kriterier för källkritik. De tre viktigaste kriterierna i detta sammanhang är följande: samtidskravet, tendenskritik och beroendekritik (Eriksson, Wiedesheim-Paul 1999, s.152). Uppsatsgruppen grundar detta arbete på följande typer av källor: Intervjuer med tre företagsledare, vetenskapliga artiklar, litteratur, informationsmaterial från Näringsdepartementet samt även uppgifter hämtade från Internet. Dessa källor skall här underkastas en kritisk granskning. Intervjuerna som uppsatsgruppen företagit kan sägas uppfylla samtidskravet. Detta eftersom dessa genomförts och då det varit möjligt spelas in, vid det tillfälle som intervjun ifråga ägde rum. Det finns dock en risk att intervjupersonerna i fråga valt att svara på de ställda frågorna vid intervjutillfället utifrån det egna intresset. Vilket kan bero på hur de vill framställa företaget och sig själva, eftersom uppgifterna nedtecknas och behandlas vid olika seminarietillfällen och i viss mån också offentliggörs. Detta kan således innebära att personen ifråga valt att enbart ge generella svar på en viss fråga eller inte svara alls. Vad gäller beroendekritik kan sägas att uppsatsgruppen inte anser detta vara ett problem av stor vikt vad avser intervjuerna. Detta eftersom uppsatsgruppen i första hand syftar till att intervjua grundarna av Gasellföretagen alternativt den Verkställande Direktören i dessa. Det ovanstående innebär således att endast en person per företag kommer att intervjuas, vilket får till följd att risken för att ett beroendeförhållande uppstår minskar. Uppsatsgruppen kommer, som ovannämnts, också inhämta data från vetenskapliga artiklar. Denna typ av källa anses ha betydligt större vikt än andra källor. Detta eftersom dessa artiklar genomgår en mycket noggrann granskning innan de publiceras. De som granskar dessa artiklar är många gånger forskare som är mycket framstående inom respektive ämnesområde, vilket tillförsäkrar att det material som publiceras i vetenskapliga artiklar är korrekt och håller en hög vetenskaplig nivå. Det kan dock påpekas att det alltid finns en risk för att relevanta vetenskapliga artiklar inte hittas, vilket får till följd att andra källor av mindre vetenskaplig vikt får ersätta dessa. Ett sätt att hantera detta problem är att stödja ett påstående genom att använda fler källor istället för en vetenskaplig artikel. Den litteratur som uppsatsgruppen begagnat sig av är både grundläggande och mer avancerad litteratur inom ämnesområdet organisation. Den grundläggande litteraturen har använts i syfte att bygga upp en teoretisk grund för att sedan gå vidare och använda exempelvis vetenskapliga artiklar. Vad gäller samtidskravet i