CENTRUM. Klicka här för att läsa artikeln på sid 3 BO KVAR, BYGGA OM ELLER FLYTTA? Klicka här för att läsa artikeln på sid 4

Transkript

1 SENIOR I CENTRUM LEDARE SID 2 PUBLIKT PROGRAM SID 14 SENIORGALA SID 17 GÖRAN HÄGGLUND: MÅSTE KNYTA SAMMAN VÅRDEN BÄTTRE Klicka här för att läsa artikeln på sid 3 BO KVAR, BYGGA OM ELLER FLYTTA? Klicka här för att läsa artikeln på sid 4 HJÄLPMEDEL FÖR EN FUNGERANDE VARDAG Klicka här för att läsa artikeln på sid 6 MARIANNE MÖRCK: VI FÅR INTE SLUTA TA FÖR OSS Klicka här för att läsa artikeln på sid 7 HUR SER NORMALT ÅLDRANDE UT? Klicka här för att läsa artikeln på sid 9 VÅGA TALA OM DÖDEN Klicka här för att läsa artikeln på sid 11 SÖLVE ELMSTÅHL TIPSAR Klicka här för att läsa artikeln på sid 12

2 BOKMÄRKE NU MÖTS VI, TILLSAMMANS! Tänk att möjligheten att få mötas kan sätta igång så stora och positiva krafter! En kongress byggs upp flera år i förväg och har ett liv såväl före, under samt efter själva mötet. Mötesplatsen med dess breda program blir i absolut fokus när alla träffas men långt innan dess skapas nätverk, nya idéer och fler perspektiv samt förväntningar. Denna gång är det speciellt spännande eftersom både allmänhet och profession träffas. Tillsammans skapar vi en unik mötesplats för framtiden! På den professionella kongressen, Senior i Centrum, möts team. Alla som arbetar med den friska eller sjuka människan välkomnas. Vi ger grund- och fortbildning i världsklass under tre dagar till samtliga allmäntjänstgörande läkare i Region Skåne, liksom till nära ettusen anställda inom vård- och omsorg i Malmö stad. Tillsammans med övriga deltagare blir detta Nordens största möte, där det goda åldrandet och vård i livets slutskede står i fokus. Samtidigt erbjuder mässan Senior allmänheten ett stort och spännande program. Flera hundra personer arbetar nu intensivt med kongressen, Seniorgalan och Seniormässan. Det är en imponerande stor och gedigen satsning som snart kommer väldigt många tillgodo. Även efter mötet sätter vi avtryck. Ny kunskap tas med hem, tillsammans med nya sätt att tänka och agera i vardagen. Många har träffats och knutit kontakter, primärvård har mött sjukhusvård, läkaren har mött undersköterskan. Teamkänslan har tydliggjorts och stärkts. Sedan startar arbetet med att utvärdera, granska och utveckla till nästa gång. Ambitionen är att hela tiden höja ribban och tillföra ett mervärde för alla, både deltagare, allmänhet och patienten. Alla ska känna sig varmt välkomna till Skåne och till vår gemensamma mötesplats! Ola Björgell Kongresspresident, Senior i Centrum Regionöverläkare, Region Skåne Senior i Centrum Kongressen Senior i Centrum arrangeras på Malmö Arena den 29/5-1/ av Region Skåne i samarbete med Södra Regionvårdsnämnden och Malmö stad. Regionöverläkare Ola Björgell är ansvarig för arrangemanget. På kongressen och i den professionella utställningen sätts geriatrik och palliativ medicin i fokus. Ett flertal olika utbildningstema erbjuds (miljö, palliativ medicin, demens, geriatrisk radiologi, kost och nutrition, rehabilitering och äldre, närstående, kvalitetsregister, normalt åldrande, preventiva insatser, läkemedel, kurser). Professor Sölve Elmståhl är ordförande i den vetenskapliga organisationskommittén, som tillsammans med temaansvariga, utformat det veteskapliga programmet. På temat det goda åldrandet sker ett samarbete med Det Medicinska Malmö. Läs mer på För allmänheten erbjuds dagliga aktiviteter på MalmöMässan i form av mässan Senior, mötesplatsen för dig som vill ta vara på det goda i livet! Här finns utställare inom vitt skilda områden, aktiviteter, seminarier och scenframträdanden. Läs mer på Alla välkomnas också till den festliga Seniorgalan på Malmö Arena lördagen den 1/6. Köp biljetter på 2

3 JOHAN ÖDMANN MÅSTE KNYTA SAM- MAN VÅRDEN BÄTTRE Med ökad samverkan mellan kommuner och landsting och en starkare fokusering på att förebygga ohälsa kan vi erbjuda en bra och värdig vård till äldre sjuka och samtidigt ge fler möjlighet att leva ett långt, aktivt och friskt liv. Socialminister Göran Hägglund (kd) är en av huvudtalarna vid Senior i centrum och han ser kongressen som en välkommen möjlighet att lyfta fram en av sina hjärtefrågor, det goda åldrandet. Det finns mycket vi kan göra för att erbjuda en ännu bättre och mer tillgänglig vård och omsorg på äldre dar, säger Göran Hägglund. En viktig åtgärd är att knyta samman vården och omsorgen bättre, så att ingen riskerar att hamna mellan stolarna. Kan vi få till en bättre samverkan mellan kommunerna och landstingen/regionerna är mycket vunnet. Senior i centrum erbjuder ett unikt tillfälle för just den här typen av gränsöverskridande kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Ökad valfrihet Göran Hägglunds vision om det goda åldrandet bygger på att individen så långt det är möjligt ska kunna göra sina egna val när det gäller allt från hur länge hon/han vill arbeta till hur man vill leva sitt liv på äldre dar. Viljan och förmågan att välja och bestämma upphör ju inte bara för att vi råkar fylla 65 eller 75 år. En del skulle säkert må bra av att arbeta längre än till den nuvarande pensionsåldern, medan andra vill eller måste göra andra val. Det viktiga är att vi gör det möjligt att leva ett rikt och aktivt liv på äldre dar och att vi inte kategoriserar människor utifrån ålder utan ser dem som individer med olika behov och förutsättningar. Outnyttjad resurs Det finns, menar Göran Hägglund, inget som med automatik säger att vi kommer att bli mer sjuka och vårdkrävande under längre tid bara för att medellivslängden ökar. Ytterst handlar det ju om att arbeta för att vi ska behålla vår hälsa så länge som möjligt. Det gör vi bäst genom att människor får vara aktiva så länge de vill och kan och därmed blir de också en viktig resurs i samhället. LÄR DIG MER! HUR ÄR DET ATT ÅLDRAS I SKÅNE? DET ÄR TEMAT FÖR PROFESSOR SÖLVE ELMSTÅHLS FÖRELÄSNING DEN 1/6 KL

4 ANNICA MALMKVIST BO KVAR, BYGGA OM ELLER FLYTTA? Hur vill jag bo när jag blir äldre. Det är en fråga vi sällan tänker på innan det är dags, men en vacker dag står de flesta av oss där med höga trösklar, smala dörrar, nivåskillnader mellan markplan och ytterdörr eller ett badrum som helt enkelt inte fungerar för våra nya behov. Och vad gör vi då? Ska vi bo kvar, bygga om eller flytta? Susanne Iwarsson, professor i Lund och ledare av det så kallade FAScentrumet CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) har specialiserat sig på forskning om åldrande och miljö. Och behovet av hennes och centrumets medarbetares kunskap ökar för varje dag. När åldern tar ut sin rätt i form av nedsatt rörlighet, uthållighet och balans kan de enklaste vardagssysslor bli besvärliga och den gamla invanda bostaden vålla praktiska problem och en känsla av osäkerhet, säger hon. Blir allt fler Andelen äldre i Sverige blir allt fler och år 2050 kommer andelen över 65 år att närma sig 2,5 miljoner invånare. Deras val och preferenser kommer att ha stor betydelse för vad som händer på bostadsmarknaden i olika regioner och på vilka krav som kommer att ställas på bostadsformer, boendemiljöer och olika vård- och omsorgstjänster. Vårt arbete syftar till att hjälpa till för att skapa miljöer som fungerar för äldre. En av de största anledningarna till att äldre isoleras och inte kan upprätthålla sina sociala nätverk är faktiskt att deras bostäder inte är anpassade till deras livssituation och att det kan vara svårt för dem att ta sig in och ut på egen hand. Något så enkelt som ett trappsteg ner till marknivå eller höga trottoarkanter kan göra det näst intill omöjligt för en person som till exempel är beroende av rollator att ta sig fram. Många av dessa problem kan undvikas helt om man tänker till innan man bygger nytt, eller innan man bygger om. Vill bo kvar längre När CASE bildades i Lund 2007 var målsättningen att minst hälften av Sveriges 4

5 kommuner inom tio år ska ha dragit nytta av satsningen på att studera äldre och deras vardagsmiljöer. Redan nu har en tredjedel, cirka 100 av 290 kommuner, i någon form haft användning av forskningen vid CASE. Frågor som rör boendet på äldre dar blir allt viktigare. De som är äldre idag ställer helt andra krav på ett aktivt liv - och livskvalitet innefattar ofta möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt. Men som dagens bostäder ser ut ställs många av oss inför frågorna om vi ska bygga om och bo kvar eller om vår bostad är så opraktisk att leva i att vi faktiskt måste flytta. Det är synd, säger Susanne Iwarsson, för om vi tänker till från början, redan när vi planerar våra bostäder, kan vi verkligen bidra till att denna typ av frågeställningar minskar. På sikt skulle det också minska behovet av att bygga om för att kunna bo kvar när man börjar bli äldre och fler gamla skulle kunna bo kvar där de känner sig trygga längre. Detta tema ligger till grund för den föreläsning Susanne Iwarsson kommer att hålla på På Senior i Centrum presenterar professor Susanne Iwarsson aktuell forskning om samspelet mellan den äldre personen, bostaden, de sysslor man vill och måste göra i vardagen och vilken betydelse det har för livskvalitet, hälsa och delaktighet. kunskapskongressen Senior i Centrum som också är öppen för allmänheten. Här kommer du att få mycket matnyttig information om vad du ska tänka på så att du kan bo kvar i din bostad så länge som möjligt och om hur du rent praktiskt kan förenkla ditt liv på äldre dar. LÄR DIG MER! MÖT SUSANNE IWARSSON OCH LYSSNA PÅ HENNES SPÄNNANDE FÖRELÄSNING PÅ SENIORMÄSSAN DEN 31/5 KL KENNET RUONA Vanliga hinder UTOMHUS Smala gångar Instabil eller oregelbunden ytbeläggning Branta lutningar Gångvägar med trappsteg Höga trottoarkanter I ENTRÉN Soptunna och/eller brevlåda svåra att nå Smala dörröppningar eller dåligt manövertrymme Höga trösklar eller trappsteg Tunga dörrar eller dörrar som stängs snabbt INOMHUS Trappsteg/trösklar/nivåskillnader mellan rum/golvytor Smala dörrar Trappa till ovanvåning eller källarplan med nödvändiga bostadsfunktioner (alt att denna saknar lämpliga räcken) Hyllor/skåp placerade väldigt högt eller lågt Ingen arbetsyta låg nog att sitta vid Inga stödhandtag vid dusch och toalett. Dusch med höga kanter eller annan nivåskillnad Hala golv Handtag, dörrar, skåpsluckor, kranar etc kräver alla fullgod handfunktion. 5

6 MALMÖ STAD HJÄLPMEDEL FÖR EN FUNGERANDE VARDAG! För dig som är äldre, har funktionshinder eller kognitiva hinder men ändå vill bo kvar hemma finns det mycket hjälp att få. Malmö Stad har inrett en visningslägenhet där du kan se en mängd praktiska och tekniska hjälpmedel i deras vanliga miljö. Det finns en mängd vardagshjälpmedel som många inte är medvetna om: till exempel speciella burköppnare för dig med artros eller svaga händer, redskap för att tvätta sig på ryggen, olika telefoner, fjärrstyrda lampor, fjärrkontroll till TV med extra stora knappar, speciell tejp för att klistra ner mattor och hjälpmedel för att öppna mjölkförpackningarnas skruvkorkar, säger arbetsterapeut Anna Lidh som ansvarar för lägenheten. Men vi visar också många andra saker som till exempel olika teknikstöd för äldre som har kognitiva bekymmer. Det finns till exempel hjälpmedel för minnes- och strukturstöd och för att underlätta planering. Från början var lägenheten öppen alla vardagar, men nu har trycket med bokade visningar blivit så hårt att du som vill komma måste boka tid. För anhöriga erbjuder vi även bokade visningar vissa kvällar, säger Anna Lidh. Inga hjälpmedel finns att köpa på plats men du kan få information om inköpsställen och priser av personalen. Visningsmiljön finns på Regnvattengatan 2, på Hjälpmedelscentrum. Öppettider: Efter tidsbokning på telefon: eller Läs mer på under hjälpmedel och rehabilitering. Sex trygga tips: Tänk på att alltid ha telefonen nära till hands. Använd gärna bärbar telefon och se till att den är laddad. Inga lösa sladdar på golven. Använd halkfria inneskor som sitter stadigt på foten. Se över belysningen. Installera gärna en nattlampa. Sitt ner när du klär dig och ta god tid på dig. Då undviker du yrsel och riskerar inte att falla omkull. Använd inte läsglasögon när du går runt hemma. De försvårar avståndsbedömningen. 6

7 VI FÅR INTE SLUTA TA FÖR OSS Det är på scenen vi är vana att se Marianne Mörck, 64. Men denna folkkära stjärna har många andra strängar på sin lyra. Jag älskar möten med människor och jag vill känna att jag gör nytta där det behövs. Jag drömmer om att starta en förening för äldre, eller kanske arbeta på ett äldreboende varje vecka. Att medverka på den stjärnspäckade Seniorgalan den 1/6 är en självklarhet. Vi behöver sätta ljus på oss som börjar bli äldre. Vi finns, och vi får inte sluta ta för oss och ställa krav på livet. Att bli gammal skrämmer henne inte. Inte heller döden. Som vårdbiträde på Sahlgrenska fick Marianne Mörck se alla sidor av sjukdom och död, något som också präglat hennes öppna livsinställning. Jag har alltid varit medveten om att livet kan sluta när som helst. Det är därför det är så viktigt att ta vara på varje sekund. Jag har både astma och struma men jag tänker inte låta det stoppa mig från att göra det jag vill. Finns inga gränser Kunde Alice Timander hoppa bungyjump och fallskärm när hon var 80 finns det Kunde Alice Timander hoppa bungyjump och fallskärm när hon var 80 finns det faktiskt inte speciellt många gränser för vad vi äldre klarar av. faktiskt inte speciellt många gränser för vad vi äldre klarar av. Mer än de begränsningar vi sätter i våra egna hjärnor. Marianne Mörck är ett adoptivbarn och tillbringade sina första 9 månader på ett 7

8 barnhem. En anonym bebis, inte älskad och sällan kramad. Det tror hon har lämnat djupa spår. Jag tar hand om mig själv. Har nog svårt att tillåta mig att behöva någon annan. Jag har aldrig haft en nära tjejkompis till exempel, aldrig någonsin. Jag kan ibland undra hur det hade känts. Hon berättar om sin mamma, en strikt klädd kvinna som fastnade i sitt liv mer än 20 år innan hon dog. Marianne tror att mycket i livsfilosofin är en reaktion på hennes mors stil och attityd. Jag vet egentligen inte vem min mamma var, jag kände varken henne eller min pappa. Jag försökte skaka henne in i det sista: Ta på dig ett par jeans och följ med mig på stan! Men det gick inte. Hon spelade en roll hela livet, en prydlig tant i kjol och jag tror aldrig att hon var lycklig. Förbereder framtiden Marianne städar redan ut garderoberna. Och alla förändringar i det charmiga huset i Bunkeflo görs med framtidens behov i åtanke. Jag tänker ofta: med en ramp där och ett handtag där då går det. Då kan jag bo kvar länge. Men en dag kanske hon inte kan bo kvar hemma. Men det skrämmer henne inte heller. Jag undrar ofta vem jag blir där på hemmet. Antagligen hon som bara sjunger och sjunger, fast ingen orkar lyssna längre Det är ju det jag älskar mest. 8

9 GUGGE ZELANDER HUR SER NORMALT ÅLDRANDE UT? Det är en helt vanlig dag för professor Olle Ekberg och överläkare Kasim Abul-Kasim på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Varje dag granskar dessa två specialister hundratals röntgenbilder på patienter från hela Sverige. Nu är det dags för ett antal bilder på en äldre persons hjärna. Patienten har nyligen haft en stroke och på den stora dataskärmen syns detta tydligt. Här kan du se var genomblödningen är sämre, säger Kasim Abul-Kasim och visar på ett område på bilden som lyser rött. Det är ett tidigt tecken på hjärninfarkt. Röntgendiagnostik av äldre ställer höga krav på den som granskar bilderna. En kropp förändras ständigt och en frisk äldre kropp kan se annorlunda ut invändigt än en frisk ung eller en frisk medelålders. Ändå är det just på relativt unga kroppar som läkare lär sig bilddiagnostik. En nyckelfråga är att lära sig vad normalt respektive onormalt åldrande är och hur det ser ut. Det finns ett stort behov av kunskap om hur man ska tolka och utvärdera röntgenbilder av den äldre kroppen, säger Olle Ekberg, som kommer att leda en spännande kurs i detta ämne på kunskapskongressen Senior i Centrum i på Malmömässan i slutet av maj. Åldras olika Olle Ekberg berättar att vi delar in hur åldrandet påverkar vår kropp i olika grupper. Den första, som kallas primärt åldrande, är de förändringar av kroppen som är helt normala och orsakas av det vi kallar genetiska mekanismer. Sekundärt åldrande är förändringar som orsakas av sjukdom samt av livsstilsfaktorer vi kan påverka: till exempel matvanor, fysisk aktivitet med mera. Allt detta syns på röntgen och för att ge en korrekt diagnos gäller det att veta vad som är vad. Något som är helt normalt när man är 80 hade kanske gett upphov till oro om bilden var på en 25-åring. 9

10 Röntgendiagnostik är ett viktigt område när det gäller att diagnosticera sjukdomar, framför allt hos äldre. En människa röntgas i genomsnitt 1 gång per år, men det sista levnadsåret röntgas man betydligt oftare. Ett problem med att diagnosticera äldre är att symtombilden ofta är diffus. När kroppen blir äldre minskar antalet nerver och det är svårare för patienten att beskriva symtomen tydligt. Det ställer höga krav på oss läkare och på vår förmåga att samarbeta i team, säger Olle Ekberg. Ser man att det som syns på röntgenbilderna inte stämmer överens med det patienten beskriver som symtomen måste vi i teamet runt patienten arbeta tillsammans med att hitta en lösning och behandling som fungerar. En av fördelarna med att jobba på ett universitetssjukhus är att jag har möjligheten att forska och får stöd av min klinik, avslutar Kasim Abul-Kasim. Just nu håller vi på med en del studier om stroke och hjärntumörer. Vi GUGGE ZELANDER har också en mycket framgångsrik forskning om skolios, i samarbete med ortopedklinikens ryggkirurger. LÄR DIG MER! LYSSNA PÅ OLLE EKEBERGS SPÄNNANDE FÖRELÄSNING VAD KAN MAN SE PÅ MR, CT OCH ULTRALJUD I DEN ÅLDRANDE KROPPEN DEN 30/5 KL 15 Olle Ekberg Professor Olle Ekberg är en nestor i Svensk Radiologi och är därtill en mycket omtyckt klinisk radiolog på sjukhuset i Malmö. Den vetenskapliga produktionen imponerar med mer än 250 refereegranskade artiklar och 45 bokkapitel. Dessutom är Olle Ekberg editor för 2 böcker i dysfagi (sväljningsbesvär). Just inom dysfagi har han satt Malmö på kartan mer än sina företrädare. Han har arbetat med detta under en lång rad år i Sverige såväl som i USA då han var Visiting Professor, Dept of Radiology, Hospital of the University of Pennsylvania, Philadelphia, Pennsylvania, USA Olle Ekberg har också starkt bidragit till att Malmö är huvudman för omfattande nationell kursverksamhet inom radiologi. 10

11 PETER ÅKLUNDH VÅGA TALA OM DÖDEN Att vi ska dö är det enda i livet vi vet med säkerhet. Ändå talar vi sällan om det. Men hur hanterar vården äldres behov av att tala om livet och döden och deras behov av djupare samtal när livet börjar närma sig slutet? Det är en av de frågor som professor Anna-Karin Edberg forskar om. På Senior i Centrum kommer hon att hålla en föreläsning för vårdpersonal om Palliativ vård ur ett kommunalt perspektiv. Hon kommer även att medverka på Seniormässan i en öppen diskussion kring volontärers roll i vården. Inte bara sista dagarna Palliativ vård omfattar så mycket mer än de sista dagarna av en människas liv. Perioden från det att man får beskedet att man är svårt sjuk till dess att man dör kan sträcka sig över en mycket, mycket längre tid och det är viktigt att de som arbetar på äldreboenden känner att de både har tid och kunskap att tala om dessa frågor. Anna-Karin Edberg är professor i geriatrisk omvårdnad vid Högskolan Kristianstad och Vårdalinstitutet, Lunds universitet. Hon är också medlem i Senior i Centrums vetenskapliga råd. Hon är sjuksköterska i grunden och har framför allt fokuserat sin forskning på hur vården hanterar sina möten med patienter i olika skeden av livet. Äldre personers död och döende skiljer sig från yngre personers. Äldre är ofta multisjuka och det innebär att en tydlig brytpunkt kan vara svår att identifiera. Många äldre tillbringar det sista året av sitt liv på vård- och omsorgsboende. I många fall har de ett stort behov av att tala om döden, hur de vill ha det och att på något sätt stämma av sina liv och göra bokslut. De flesta vill prata Patienter på boenden söker ofta dessa samtal med vårdpersonalen, speciellt om de inte har nära kontakt med anhöriga eller andra närstående. Vi vet att personalen ofta upplever dessa samtal som svåra, dels på grund av tidsbrist eftersom vården är uppgiftsorienterad och det är så mycket praktiskt som måste göras, men också för att de inte riktigt vet hur de ska möta vårdtagaren i ett meningsfullt samtal. Där behövs bättre kunskap och verktyg. Och det behövs tid något som alldeles för ofta är en bristvara i dagens vård. 11

12 TIPS! KONGRESSENS VETENSKAPLIGA LEDARE PROFESSOR SÖLVE ELMSTÅHL TIPSAR ÅRETS CHANS ATT LÄRA SIG OM ÄLDRESVÅRD PÅ ARENAN I MALMÖ Felnäring d.v.s. undernäring, övervikt och bristtillstånd blir allt vanligare med ökad ålder och leder till personligt lidande och samhällskostnader. Under temat kost berättar föreläsarna Kristina Jönsson, Margareta Bulow och Tommy Cederholm om olika behandlingsprinciper Är demensdiagnos nödvändigt. Lennart Minthon och Elisabet Londos berättar om hur demenssjukdomar påverkar tankeförmågan och hur ökad kunskap i kommunikationen ger bättre omhändertagande och ökad livskvalitet för de drabbade. Viktiga områden där det går att förebygga ohälsa hos äldre presenteras inom fallprevention, läkemedelsbehandling och hur organisation av sjukvård för multisjuka äldre kan göras. Goda exempel på arbetsmetoder presenteras av Eva Nordell, Åke Seiger och Annika Kragh. Bo kvar, bygga om eller flytta på ålderns höst? Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv? Professorerna Susanne Iwarsson och Agneta Ståhl förläser och avslutar med en öppen frågestund Etikforskaren Ann Haberlein och Henrik Ennart, författare till boken Åldrandets gåta, samtalar under rubriken Vi ska LEVA livet länge inte bara existera. Är det lika effektivt att behandla förhöjda blodtryck eller blodfetter vid hög ålder? Läkarna Arkadiusz Siennicki-Lantz och Anders Gottsäter berättar om de geriatriska paradoxerna. 12

13 När väl sjukdomen är ett faktum, hur skall vi rehabilitera äldre med stroke, fall eller med låg kroppsvikt? Comprehensive geriatric assessment vad är detta? Yngve Gustafson förklarar. Att komma från ett annat land riskeller friskfaktor vilken roll spelar det för hälsan och sjukvårdsutnyttjande och hur skall vi utforma äldrevård och omsorg? föreläser Sölve Elmståhl och Sandra Torres kring. Kurs för framtida specialister i palliativ medicin! Ny kunskap om smärt- och symtomlindring, särskilt vid hjärtsjukdom, KOL och på vårdboende. KG Hammar och Britt-Marie Ternestedt diskuterar värdighet och existentiella frågor. Det svåra samtalet belyses i teori och rollspel. Att möta närstående inom vård och omsorg. Hur är det att vara anhörig, vilka stödinsatser finns och hur kan vi stödja anhöriga i sorg. Om det talar Martina Takter, Monica Nanni och Birigitta Andershed med flera. Vad vet vi om sexualitet och åldrande, Ingemar Skoog berättar. Kvalitetsregister är inte bara register. De är också viktiga verktyg för att förbättra vård och omsorg om den enskilda patienten. Forskare och praktiker visar hur kvalitetsregister kan ge bättre vård och högre livskvalitet för äldre personer. Att röntga rätt är stort, att röntga rätt patient är större, en kurs i geriatrisk radiologi reder ut begreppen. Flera föreläsningar kring det goda åldrandet ges parallellt under torsdag till lördag för både vård-och omsorgspersonal och allmänheten. LÄR DIG MER! KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA HELA PROGRAMMET FÖR PROFESSIONEN. 13

14 Publikt scenprogram TORSDAG 30 MAJ MAT PÅ ÄLDRE DAR OCH MAT FÖR GUBBAR OCH TANTER Hur ser äldre personers måltider ut? Hur ändras näringsbehovet när man blir äldre, vad bör man äta och varför? Tips på goda, enkla, snabba och prisvärda recept. Fokus kommer att vara på måltidens sociala betydelse. Dessutom hur måltiden kan bidra till en ökad livskvalitet och skapa en guldkant i vardagen. Föreläsare: Louise Follin dietist, Äldreomsorgen, Malmö Stad och Jenny Ekblad med fil dr i hushållsvetenskap,leg dietist, FoU koordinator, Malmö Stad MIN GRÖNA PASSION Trädgårdsvirtuosen Gunnel Carlson är en sann inspiratör och delar med sig om sina trädgårdstänk. Som SVT-journalist och trädgårdsexpert menar Gunnel Carlson att tio år med Gröna rum sätter sina spår. Arbetet som programledare har gett många uppslag för böcker och föredrag med de vanligaste frågorna om trädgård. Hon är nu aktuell med boken Min gröna passion. Föreläsare: Gunnel Carlson trädgårdsvirtuosen DET ÄR ALDRIG FÖRSENT Evy Palm kommer att berättar om hur hennes löparkarriär startade som 34 åring, och vad hon har fått uppleva som elitlöpare och hur det påverkat hennes liv. Föreläsare: Evy Palm SVENSKA SCHLAGERS OCH RE- VYKUNGAR Erik Ask-Upmark föreläser och spelar musikexempel på sin unika trattgrammofon anno 1907! Föreläsare: Erik Ask-Upmark SAVANNLIV Staffan Ulfstrand är professor i zooekologi, författare och välkänd expert på Afrikas savanner och djurliv. Staffan besökte Afrika första gången 1958 och har sedan dess genomfört ett stort antal resor till östra och södra Afrika, bland annat som reseledare för Äventyrsresor. Föreläsare: Staffan Ulfstrand DET ÄR ALDRIG FÖRSENT Evy Palm kommer att berättar om hur hennes löparkarriär startade som 34 åring, och vad hon har fått uppleva som elitlöpare och hur det påverkat hennes liv. Föreläsare: Evy Palm FREDAG 31 MAJ TID FÖR DET MENINGSFULLA Medicinskt är dagens 75-åringar som förra generationens 65-åringar. De kan ha en tredjedel av livet framför sig med andra värden och möjligheter än medelålderns. Vad kommer de då att vilja göra? Efter föreläsningen säljs boken Tid för det meningsfulla. Föreläsare: Bodil Jönsson professor emerita, Lunds universitet VARNING FÖR JAZZ, DEN HEMSKA NYMODIGHETEN FRÅN AMERIKA! Erik Ask-Upmark föreläser och spelar musikexempel på sin unika trattgrammofon anno 1907! Föreläsare: Erik Ask-Upmark TRYGGHETSBOSTÄDER FÖR ÄLDRE Möjligheter och utmaningar. Föreläsare: Hanna Sigsjö, Malmö Högskola DIN HJÄRNA GÅR ALDRIG I PEN- SION. Kunskapen om vår hjärna har ökat dramatiskt. Allt du är med om påverkar din hjärna. Vad får det för konsekvenser? Du lever som du brukar och det blir som det blir. Eller så kan du medvetet samarbeta med din hjärna och påverka hur den utvecklas, hela livet! Föreläsare: Rolf Ekman professor vid Göteborgs universitet SENIORER OCH IDENTITET Vem är egentligen senior? Blir man det vid 55, 65 eller 75 år? Och är det något man är i andras ögon eller en roll man växer in i? Går det att prata om en enhetlig grupp av äldre i en allt mer individualiserad tid? Vi diskuterar frågorna i ett samtal om åldrande. Föreläsare: Sydsvenskans Inpå livet-redaktör Maria Werner tillsammans med inbjudna gäster SÅNGARGÄNGET GEHÖÖR Vi är ett sångaregäng som kommer från PRO i Höör som består av 17 glada pensionärer och tre spelmän. Vi underhåller med glada kända låtar, ibland är texten utbytt och kan vara både rolig och eftertänksam. Att sprida glädje i vardagen och har roligt tillsammans med åhörarna är vårt motto. Musik: 17 glada pensionärer och tre spelmän från Höör 14

15 LÖRDAG 1 JUNI MAT PÅ ÄLDRE DAR OCH MAT FÖR GUBBAR OCH TANTER Hur ändras näringsbehovet när man blir äldre, vad bör man äta och varför?tips på goda, enkla, snabba och prisvärda recept anpassad för gruppen äldre. Föreläsare: Louise Follin dietist, Äldreomsorgen, Malmö Stad och Jenny Ekblad med fil dr i hushållsvetenskap, leg dietist FoU koordinator, Malmö Stad FÅR JAG LOV? SITT KVAR! SIT- TANDE ZUMBA ÄR FÖR ALLA! Zumba är en träningsform som startade med latinamerikansk musik som idag utvecklats till att representera alla dansstilar från hela världen. Instruktör: Ljubica Petrovska GOTT ÅLDRANDE Hur är det att vara gammal i Skåne? Med utgångspunkt från den skånska Gott Åldrande i Skåne (GÅS)-studien får deltagarna en bild av hälsoläget bland äldre i Skåne, vilka förebyggande åtgärder som är önskvärda samt hur samhället bör planera för framtida vård och omsorg. Föreläsare: Sölve Elmståhl professor, överläkare, Lunds universitet MELODIKRYSS Ett enkelt melodikryss där jag sjunger till mitt eget gitarrkomp olika låtar och ställer frågor om dem. Musik: Staffan Lindhe MÅLTIDEN, EN STUND FÖR NJUT- NING OCH ÅTERHÄMTNING Hur stärker vi måltiden för att ge näring åt både kropp o själ? Hur kan maten tillagas och presenteras för den som får sväljproblem? Erfarenheter från Måltidsglädjes arbete på äldreboenden. Föreläsare: Kockarna Thomas Drejing och Roy Bladh Publikt seminarieprogram TORSDAG 30 MAJ , Lokal Hamlet, plan 2 ÄLDREOMSORGENS KONSU- MENTUPPLYSNING Hur kan Äldreguiden hjälpa medborgaren att få en god äldreomsorg? Önskvärd och tillgänglig konsumentupplysning utifrån regionens medborgardialog. Medverkande: Marianne Lidbrink, Socialstyrelsen; Birgitta Viklund, Region Skån Mässcenen Senior, mässhallen plan 1 MAT PÅ ÄLDRE DAR & MAT FÖR GUBBAR OCH TANTER Hur ser äldre personers måltider ut? Hur ändras näringsbehovet när man blir äldre, vad bör man äta och varför? Tips på goda, enkla, snabba och prisvärda recept. Fokus kommer att vara på måltidens sociala betydelse. Dessutom hur måltiden kan bidra till en ökad livskvalitet och skapa en guldkant i tillvaron. Medverkande: Jenny Ekblad, fil dr i hushållsvetenskap, leg dietist, FoU koordinator, Malmö Stad; Louise Follin, dietist, Äldreomsorgen, Malmö Stad , Lokal Hamlet, plan 2 VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE PAL- LIATIV MEDICIN Samtal om existentiella frågor och livssyn i dödens närhet. Medverkande: KG Hammar, fd ärkebiskop, Lunds universitet; Britt-Marie Ternestedt, professor, sjuksköterska, Ersta Sköndal högskola. Moderator: Axel Carlberg, doktor i etik, Lunds universitet , Lokal Hamlet, plan 2 DIAGNOSTIK AV ÄLDRE RÖNT- GENLÄKAREN BERÄTTAR Vad är olika tekniker som MR, CT och ultraljud och vad kan man se med dem i den åldrande kroppen? Olle Ekberg, professor, överläkare, Lunds universitet, Diagnostiskt Centrum för Bildoch Funktionsmedicin, Skånes universitetssjukhus Malmö FREDAG 31 MAJ , Lokal Hamlet, plan 2 OBS parallellt med seminarium nedan SEXUALITET OCH ÅLDRANDE VAD HÄNDER MED KROPPEN OCH LUSTEN NÄR MAN BLIR ÄLDRE? Ingmar Skoog, professor, Göteborgs universitet 15

16 , Lokal Romeo, plan 2 OBS parallellt med seminarium ovan MÖJLIGHETER OCH HINDER I DEN ÄLDRES NÄRMILJÖ Bo kvar, bygga om eller bygga nytt eller flytta? Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv? Medverkande: Susanne Iwarsson, professor, arbetsterapeut, Lunds universitet; Agneta Ståhl, professor, tekn dr, bitr föreståndare för CASE, Lunds universitet. Moderator: Docent Torbjörn Svensson, docent, Lunds universitet , Lokal Hamlet, plan 2 KARIES ÄR INGEN BARNSJUK- DOM MUNHÄLSA HOS ÄLDRE Varför ökar risken för karies när ålderskrämporna kommer smygande? Hur ser en effektiv egenvård ut? Dan Ericson, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola , Lokal Hamlet, plan 2 ATT MÅ BRA MED DEMENSSJUK- DOM Vad vi i vården kan göra för att den som lider av demens ska må så bra som möjligt. Sibylle Mayer, överläkare, Skånes universitetssjukhus LÖRDAG 1 JUNI Mässcenen Senior, mässhallen plan 1 OBS parallellt med seminarium nedan MAT PÅ ÄLDRE DAR & MAT FÖR GUBBAR OCH TANTER Hur ser äldre personers måltider ut? Hur ändras näringsbehovet när man blir äldre, vad bör man äta och varför? Tips på goda, enkla, snabba och prisvärda recept. Fokus kommer att vara på måltidens sociala betydelse. Dessutom hur måltiden kan bidra till en ökad livskvalitet och skapa en guldkant i tillvaron. Medverkande: Jenny Ekblad, fil dr i hushållsvetenskap, leg dietist, FoU koordinator, Malmö Stad; Louise Follin, dietist, Äldreomsorgen, Malmö Stad , Lokal Hamlet, plan 2 OBS parallellt med seminarium ovan ÅLDRANDETS GÅTA. VI SKA LEVA LIVET LÄNGE, INTE BARA EXISTERA CASE brukarråd inbjuder till ett samtal som bygger på Henriks Ennarts bok Åldrandets gåta. Vetenskapen som förlänger ditt liv. Medverkande: Henrik Ennart, författare och vetenskapsjournalist; Ann Heberlein, teologie dr i etik och författare; Birgitta Brännström Forss, ledamot i CASE brukarråd och strateg socialt hållbar utveckling i Kristianstad kommun; Eva Wiman, ledamot i CASE brukarråd och anhörigrådgivare i Malmö Anhörig- och demensförening Diskussionen sker på initiativ av CASE brukarråd (Centre for Ageing and Supportive Environments), Lunds universitet Mässcenen Senior, mässhallen plan 1 GOTT ÅLDRANDE Med utgångspunkt från den skånska Gott Åldrande i Skåne (GÅS)-studien får deltagarna en bild av hälsoläget bland äldre i Skåne, vilka förebyggande återgärder som är önskvärda samt hur samhället bör planera för framtida vård och omsorg. Sölve Elmståhl, professor, överläkare, Lunds universitet , Lokal Hamlet, plan 2 OBS parallellt med seminarium nedan I MUNNEN PÅ EN GAMMAL SKÅ- NING MUNHÄLSA HOS ÄLDRE En stor studie visar hur viktigt munhälsan är för livskvaliteten Sigvard Åkerman, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola , Lokal Romeo, plan 2 OBS parallellt med seminarium ovan DEBATT OM VOLONTÄRER I VÅR- DEN Medverkande bland andra: Jenny Malmsten, med dr, FoU-koordinator, Malmö Stad; Anna-Karin Edberg, professor, Högskolan Kristianstad samt frivilligorganisationer 18.00, Malmö Arena SENIORGALAN 16

17 MALMÖ ARENA Seniorgalan 1/ f o t o : k o l b j ö r n g u w a l l i u s. Festlig kväll på Malmö Arena, start kl 18.00: LILL LINDFORS MARIANNE MÖRCK ULRIKA SKOGLUND ANDERS MÅRTENSSON TENORE DE AMORE HENRICK SOLERA GLENN WISH och HELENE DANSARE LADIES AND GENT ROGER BERGS STORBAND BILJETTER tel Pris 295 kr, inkl serviceavgift Senior i Centrum Stolta arrangörer En musikalisk fest för alla där vi hyllar våra äldre Ola Björgell, kongresspresident, regionöverläkare och Årets EventSkåning Galaproducent, Gert Tornberg 17