Konstgräsplaner för fotboll

Transkript

1 + Examensarbete 15Hp Akademin för hållbar samhälls och teknikutveckling Konstgräsplaner för fotboll En utveckling för framtiden Examensarbete vid Mälardalens högskola Utfört av Mahmoud Salim Västerås

2 Mahmoud Salim Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Mälardalens Högskola Högskoleplan Västerås Tryckt i Sverige Västerås 2009

3 Abstract The developments of the artificial football surface have grown quickly the past years; not only on professional level but also amateur football use these fields (artificial surface). There are hundreds of football fields today with the new developed surface around the country and also many smaller fields for training purpose. This new surface is always under development and the traditional fields (grass fields) that where frequent, with short fibers have now been replaced of long-haired artificial grass with rubber crush, which are more like the traditional grass. The rubber or gum crush is a material called gummigranulat that appear in many types, but is usually made out of old recycled car tires. The national chemicals inspectorate published a report in February The report discussed the rubber and if the material could have some risk on the environment and health risks, despite that the risks are very small. There is no prohibition today against the rubber crush and therefore there is no reason to change existing football fields, but in long term should rubber from recycle car tires be replaced by alternative material to minimize environment and health risks. The purpose with this degree project is to examine what artificial surface are and what advantages is has in relation to natural grass, also the environment risks are going to be discussed and which environmental pollutions that can be avoid and how it influences the economics. The advantages of using the artificial surface versus the traditional grass are: Always even and smooth surface Less damages with even surface Not as slippery as natural grass Better technical condition Artificial surface stand the strain better

4 Higher durability Can be used all -the year- around The possibility to arrange larger events such as concerts is easier on artificial surface than traditional grass. By studying the results from this project, following facts are shown: Artificial grass has a higher length of life than natural grass Many more advantages with artificial grass It is 10 times cheaper to run and to maintain artificial grass in comparison to the usage of it. SBR rubber is the best and most profitable rubber that is used There is no proof that SBR rubber release dangerous chemicals, the rubber is soft and harmless

5 Förord Examensarbetet är den sista kursen som ingår i högskoleutbildningen vid Mälardalenshögskola i Västerås vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling med inriktning på bygg. Arbetet är på 15 högskolepoäng som motsvarar 10 veckors heltidsstudie. Arbetet är baserad på information från de ledande företagen för konstgräsplaner i Sverige. Detta har skett genom intervju samt kontakt via telefon och . Jag har även gjort ett studiebesök i Enköping, där en konstgräsplan byggs och som kommer att stå klar till mitten av juni Det har dock inte skrivits något om besöket i rapporten eftersom det egentligen endast är avsett för att se hur det egentligen ser ut i verkligheten. Arbetet har varit väldigt intressant och givande under denna 10 veckors period. Eftersom det här är en del av byggbranschen så känner jag att jag har fått mer kött på benen, jag kan mycket mer om konstgräs och om byggbranschen. Det har alltså även hjälpt mig i min utbildning och mitt mål att bli byggnadsingenjör. Med detta har jag fått bra kontakt med de hjälpande företagen och min insikt i hela byggbranschen har allmänt blivit större vilket förhoppningsvis hjälper mig i framtiden vid val av specifikt yrke. Jag vill rikta min tacksamhet till Andreas Edin på företaget Sportbygg AB, som tog emot mig på deras kontor och gav mig en massa nödvändig information för mitt fortsatta arbete samt Stefan Otterström på Spentab AB som också försökte ta emot mig men med tanke på att han var upptagen så ställde han i alla fall upp och hjälpte mig via telefon och . Vill även tacka Arne Thorsén på Enköpings kommun som också tog sig tiden att ta emot mig på sitt kontor samt många telefonsamtal. Även Per Eriksson, vaktmästare på Enavallens IP samt många andra är värda en eloge för att det ställde upp och hjälpte till. Till sist men inte minst vill jag även tacka min examinator Lisbeth Dahlbäck som har varit fantastisk i sin support och vägledning vilket har gjort det möjligt för mig att jobba fokuserat och engagerat under hela kursens gång.

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Mål Avgränsning Metod Litteraturstudie Intervju Enkätundersökning Litteraturstudie Inledning Naturgräs Drift & underhåll Maskiner Konstgräs Gummigranulat (gummifyllnader) Sviktpad Installation Drift & underhåll Maskiner Grässorter - ett färdigt paket Resultat Inledning ~ 2 ~

7 3.1.1 Användning samt fördelar med konstgräs gentemot naturgräs Alternativa lösningar på gummi från återanvända bildäck Frigöring av de farliga ämnena från det återanvända gummigranulatet Försök att hindra de farliga ämnena att nå vattendrag Enkätundersökning Jämförelser i kostnader för konst- och naturgräsplaner Diskussion och slutsatser Förslag till fortsatt arbete Referenser Internet Kontaktpersoner Litteratur Bilagor BILAGA ~ 3 ~

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund Konstgräsutvecklingen har gått väldigt snabbt på senare år, både för elitfotboll men också för breddfotboll. Idag finns det hundratals fullstora planer i Sverige samt många fler mindre träningsplaner. Nya konstgrässystem utvecklas hela tiden och de traditionella konstgräsen som var täta, med korta fibrer och som man fick brännskador av har nu ersatts av långhåriga konstgräs med gummikross som mer liknar naturgräs. Gummikrosset, som kallas för gummigranulat, finns i många varianter, vanligast framställs det från gamla återanvända bildäck. I februari 2006 publicerades en rapport som kemikalieinspektionen har skrivit om denna sorts gummikross där de bedömer miljö- och hälsoriskerna, trots att de är små. Idag finns det inget förbud mot gummigranulatet och därför behöver man inte ändra på befintliga planer, men på sikt så bör alltså återanvända bildäck ersättas med andra alternativ eller i alla fall åtgärdas för att minimera miljö- och hälsorisken. 1.2 Problemformulering Återanvändningen i sig är bra, men bildäcken innehåller flertal ämnen med farliga egenskaper. Hälsan påverkas inte direkt av gummikrossen vid användning av konstgräsplanerna, alltså är hoten minimala och aktuella när de farliga ämnena påverkar luft och vatten. (Även när barn kanske leker med gummit och kanske till och med stoppa in det i munnen). Det kan t.ex. vara att när det regnar så påverkar ämnena vattendrag och därifrån även miljön och hälsan. Dock är ämnena begränsade och därför bedöms effekten på miljön endast som lokal. För att lösa problemet bör alltså antingen dessa farliga ämnen minimeras, frigöras om det är möjligt eller att alternativa lösningar till gummigranulatet används. ~ 4 ~

9 Det finns även nytillverkat men det är mycket dyrare än det återanvända samt att det är svårt att nå samma egenskaper för sporten, som till exempel bollstuds, rull på bollen och liknande. 1.3 Syfte I enighet med riksdagen bör material som innehåller särskilt farliga ämnen inte användas. Det betyder inte att befintliga anläggningar måste byta ut gummit på en gång men att det bör undvikas när nya konstgräsplaner ska anläggas. Även när påfyllnad av gummi görs så bör det göras med gummi som inte har några farliga ämnen. Detta leder på så vis till att mer kunskap krävs för att problemet ska kunna lösas. 1.4 Mål Målet med arbetet är att undersöka vad konstgräs är, vilka fördelar det har i förhållande till naturgräs, vilka miljöbelastningar som kan undvikas, åtgärdas eller ersättas samt hur det påverkar den ekonomiska delen och så vidare. Därför har uppgiften delats in i punkter som följer nedan för att särskilja dem: 1) Varför används konstgräs samt vilka fördelar finns det med konstgräs gentemot naturgräs? 2) Finns det andra, bättre, alternativa lösningar än gummi från återanvända bildäck samt hur stor ekonomisk skillnad är det? Är det lönsamt att använda nytillverkade gummit? 3) Kan de farliga ämnena frigöras från det återanvända gummigranulatet som påverkar miljön? 4) Hur ser underskiktet ut, det som gummigranulatet vilar på, och kan man därifrån hindra till exempel att de farliga ämnena når vattendrag? ~ 5 ~

10 1.5 Avgränsning Det är oklart hur alla sorters gummigranulat påverkar allergier, men detta kommer inte undersökas utan kanske bara nämnas. Istället ligger fokus på ovanstående punkter. 1.6 Metod Metoder som användes för att samla ihop informationen är varierande och har styckats upp i punkter: Litteraturstudie Intervju Enkätundersökning Litteraturstudie Sökning, via internet, bland Sveriges största byggföretag som är specialiserade på konstgräsbygge. Även skolans databaser har använts i sökningen. Företagens information stämmer i princip överens med varandra vad gäller konstgräsets miljöpåverkan, sen kan det skilja sig på hur konstgräset anläggs, används, lösningar och så vidare. Men vad gäller själva informationen om just konstgräset så avviker inte företagen ifrån varandra Intervju Intervjuer har gjorts med flertalet personer som ett sätt att skaffa till sig värdefull information som är svårare att få tag i och inte lika pålitligt som på nätet. Informationen som har medtagits från intervjuerna kan alltså ses som expertkompetens eftersom de intervjuade är experter inom sina områden samt att deras information är väldigt viktig för rapporten. ~ 6 ~

11 1.6.3 Enkätundersökning En undersökning har gjorts för att ta reda på vad fotbollsspelare föredrar att spela på, naturgräs eller konstgräs? En följdfråga ställs även för att motivera svaret och ta reda på varför man väljer det ena gräset framför det andra och på så sätt försöka få fram för- och nackdelar med konstgräset i jämförelse med naturgräset. ~ 7 ~

12 2. Litteraturstudie 2.1 Inledning Litteraturstudien har gjorts för att få fram så mycket som möjligt om konstgräs, vilka gummigranulat som används idag samt dess nödvändiga komponenter som tillsammans bildar en hel fotbollsplan. Även installationen av konstgräsplanerna har det forskats mycket om, samt nödvändiga åtgärder som måste göras för att behålla konstgräsets hållbarhet och ursprungliga spelparametrar som krävs för att fotboll ska kunna spelas på det i allra bästa skick. Även forskning om vanligt naturgräs, som ursprungligen har funnits långt innan konstgräsutvecklingen, men som också finns idag och dominerar över konstgräs vad gäller antalet planer, har gjorts för att enklare kunna förstå skillnaden på dessa samt vilka för- och nackdelar konstgräs har. 2.2 Naturgräs När sporten fotboll kom till så spelades den på naturgräs och det är på något sätt även kännetecknande för fotbollen att den ska spelas på just naturgräs. Till en början såg planerna ut som åker men med åren så har planerna utvecklats och idag har vi oerhört fina naturgräsplaner som är helt underbara att spela på. Ju mer planerna utvecklas och blir bättre så ökar även skötseln av planerna. Idag så har flera svenska klubbar problem att få sina planer i gott spelbart skick. Många allsvenska klubbar har kritiserats hårt för sina hemmaplaner och det är just sådana samtalsämnen som sätter igång och väcker konstgräsdiskussioner till liv. Naturgräsplanerna kan se ut som sandåker tidigt på säsongen, runt april maj, vilket försvårar utövandet av fotboll. Det blir svårare att rulla boll, man halkar lättare och uppkomsten av skador är vanligare på dåliga naturgräsplaner. ~ 8 ~

13 Nackdelen med naturgräs, ur konstgräsets synvinkel, är att mattan behöver tid till återväxt efter användning medan en konstgräsplan kan i princip nyttjas 24 timmar om dygnet. Naturgräs måste även vilas under vintersäsongen i 5-6 månader (november slutet av mars) medan en konstgräsplan kan användas året runt. Det är även dyrare för klubbar och kommunen att sköta en naturgräsplan i förhållande till konstgräs. Mer om detta har räknats ut i kapitel Drift & underhåll Drift & underhållkostnaden kan delas in i två delar, den ena är materialkostnad medan den andra är personalkostnad. Till materialkostnaden så räknas följande: Maskinkostnader Gödsling av gräset Luftning Rita upp linjer Borstning Bevattning Och så vidare Till personalkostnaden så räknar man på: Kostnaderna för personalen som utför åtgärderna för materialbehovet Tillsyn Säkerhet Och så vidare ~ 9 ~

14 Att sköta en naturgräsplan är som sagt dyrare än konstgräs. Oftast är det kommuner som sköter kostnaderna för drift & underhåll så visst spelar det roll hur kostnadsskillnaden blir när en kommun sköter flera planer samtidigt, och visst får kommunerna tillbaks pengar i form av hyror och andra intäkter men det här är en sak som absolut bör utvärderas och ifrågasättas för möjligen kan det vara lönsamt att i framtiden ersätta naturgräs med konstgräs för att skära ner på drift & underhållkostnaderna bara av den anledningen. Naturgräsplaner nyttjas varierande från kommun till kommun beroende på om de är tilltänkta för elit- eller breddfotboll. I Enköpings kommun används Enavallens IP, som är avsedd för elitfotboll, uppskattningsvis runt 200 timmar årligen. Drift och underhållskostnaden för den planen uppskattas till kr årligen. Dessa siffror är alltså fastställda för användningen av Enavallens IP och kan alltså skilja sig en aning från andra elitklubbars användning av sina planer. En fotbollsplan i Enköping som används inom breddfotbollen har ett snitt på runt 500 timmar årligen. Drift- och underhållskostnaden för sådana planer uppskattas till kr årligen. (Arne Thorsén, 2009) (Kostnaderna samt använda timmar för dessa planer har jämförts med konstgräsplaner under kapitel 3.1.6) Maskiner Det finns många maskiner i dagens marknad som fungerar bra till naturgrässkötsel. Det finns även nya maskiner som är skapade för att användas för både konst- och naturgräs. Dock kommer här att nämnas endast de maskiner som används till naturgräs eftersom gräset är i behov av dessa åtgärder: ~ 10 ~

15 Sulinder precisionsklippare. Används för att klippa gräset. Denna åtgärd görs 1-2 gånger i veckan på en elitplan. För breddfotbollsplaner klipper man ungefär en gång i veckan fast då används inte en precisionsklippare utan en vanlig billigare variant. Vertikalskärare. Används en gång i månaden med syftet att få en tätare matta och på så vis även snabbare tillväxt av gräset. Med dessa åtgärder så får man en mjukare matta. Dressand. Används 2-3 gånger årligen. Med denna maskin så sandar man planen med cirka 35 ton sand åt gången. På så sätt får man en bättre dämpning men även mjukhet. Verty drain. Denna maskin djupluftar hål i gräset med pinnar. 4-hjuling. Används när man gödslar planen, två gånger i månaden med 100kg MPK (gödningsmedel) åt gången. Vattenspridare. Används var tredje dag, 10mm, för bättre och snabbare tillväxt. Den här maskinen börjar nyligen användas även på konstgräsplaner för att få blötare gräs och därigenom snabbare rull på bollen. Ibland kan man även vattna planen precis innan match för att få en snabbare rull på bollen. (Per Eriksson, 2009) ~ 11 ~

16 2.3 Konstgräs Första konstgräsplanen för fotboll byggdes i Sverige redan år 1965! Planerna såg då ut som en sorts matta med ludd som känns och ser likadant ut som en tennisboll. Bollarna studsade såsom de gör i en inomhushall och det var nästan ofrånkomligt att få brännskador vid användning av planerna. Detta beror främst på att planerna saknade dämpning (sviktpad och/eller sand), konstgräsen var täta och hade korta fibrer. ( 2009) Dessa gamla korta fibrer har ersatts med en mängd olika typer av fibrer som med tiden har utvecklats mer och mer. Till en början använde man sig av en sorts grässtrå, splittfiber som är tillverkad på ett sätt som gör att den delar sig (splittras) i samband med nyttjande. Denna typ av fiber, som kallas för andra generationens konstgräs, har visat sig ha en kort livslängd och är mera vanlig inom andra sporter som tennis och golf. (Splittfiber) ( 2009) ~ 12 ~

17 Även en tredje generationens konstgräs har utvecklas och är idag det allra vanligaste och egentligen bästa konstgräset, i form av att det är mer likt vanligt naturgräs samt att den sportliga biten uppnås som bäst, kallas för monofiber. Fibern är homogen, tillverkas av polyetylen, och som inte splittras i samband med nyttjande. Formen liknar alltså vanligt gräs där varje grässtrå är synlig till skillnad från det föregående. (Monofiber) ( 2009) Vissa företag nämner även att de numera använder sig av fjärde generationens konstgräs, men det har jag försökt hitta något om och det verkar som att man kan ta det med en nypa salt, antagligen använder de sig av dessa argument som en marknadsföringsknep. Första konstgräsplanen på elitnivå etablerades år 2002 i Örebro då den gamla och svårskötta naturgräsplanen ersattes. Fördelarna med konstgräs gentemot naturgräs är många, men viktigast är framförallt att planen alltid är jämn vilket gynnar sporten men som också leder till att antalet skador minskar eftersom naturgräs inte är lika jämn och då är det enklare att trampa snett/fel och stuka foten eller vrida till knäet. Det är inte heller lika halt på konstgräset vid nederbörd, något som också minskar antalet skador. ~ 13 ~

18 Det som är väldigt viktigt och bra med konstgräs och som egentligen är den största anledningen till att man väljer att satsa på det är att man kan spela fotboll året runt på planen, i alla väder, något som är omöjligt att göra på naturgräs i Sverige. Underlaget är alltså hållbart och kan även nyttjas till andra evenemang som exempelvis konserter och liknande. Detta skulle aldrig fungera på en vanlig naturgräsplan eftersom underlaget helt klart skulle förstöras då. Svenska fotbollsförbundet har infört två godkännandeklasser: o För breddfotboll där vissa enklare krav ställs på: Stötdämpningen vid olika temperaturer Deformation Bollstuds Bollrullning Vridmotstånd Vattengenomsläpplighet Där vissa laborationsmål har lagts upp och som senare testats på fältet och ska då i princip stämma överens med laborationsvärdena. Konstgräset ska testas 3-10 mån efter läggning för att säkerställa att kraven fortfarande uppfylls. o För elitfotboll där FIFA eller UEFA:s regelverk gäller. Det är testkriterier som har satts upp som gäller samma punkter som i breddfotboll men som är mycket noggrannare där hårdare krav ställs på dem. Även här skall laborations- och fälttester göras samt utföras av laboratorier som är godkända av FIFA eller UEFA. ( 2009) ~ 14 ~

19 När föreningen eller ägaren till konstgräset har uppfyllt de krav som ställts så ska man skicka in en godkänt certifikat samt testresultat till SvFF. Certifikaten är giltiga i ett år, därefter måste man göra nya tester för att se till att kraven inte har försämrats av användningen. (FIFA står för Federation Internationale de Football Association och är fotbollens världsorganisation medan UEFA står för Union of European Football Associations och är alltså den europeiska fotbollfederationen). (Nationalencyklopedin, 2009) Elitfotboll är alltså fotboll på de allra högsta nivåerna. I Sverige räknas Allsvenskan, Damallsvenskan samt Superettan som elitfotboll. De lägre serierna kallas för förbunds- eller distriktfotboll. ( /SvFF:s regelverk, 2009) Konstgräs kan byggas upp på olika sätt. Nedan finns en figur som visar alla valbara delar som väljs för att bygga upp en konstgräsplan med, dock väljs inte alltid alla dessa delar på grund av ekonomiska skäl och istället kombinerar man endast tillräckligt många delar som krävs för att ha en fungerande konstgräsmatta. På så sätt kan man säga att vissa delar kan ersätta eller komplettera varandra. ~ 15 ~

20 ( 2009) Delarna är numrerade 1-6 och utgör följande funktioner: 1) Översta gröna delen är alltså gräsfibrerna, grässtråna som normalt sticker upp 20mm över del 2. Det finns alltså, som tidigare beskrivits under kapitel 2.3, flera typer av gräsfiber, vanligast idag är monofiber. 2) Utfyllnad med 10-30mm, beroende på system, gummigranulat som finns i olika varianter: SBR, RPU, TPE samt EPDM. Färgen på gummit varierar också, vanligtvis är färgen svart, brun, grå eller grön. Gummigranulatet utgör en viktig del och kallas för sviktskikt. Det är detta skikt som bestämmer och förbättrar planens och fotbollens spelparametrar. Med sviktskikt får man bättre hållbarhet på gräset och en mjukare plan. 3) Ett 10-20mm tjockt sandlager som består av kvartsand och har som funktion att fungera som fyllning och stabilisering. ~ 16 ~

21 4) Sviktpad, består av bundet SBR gummi och är 20-25mm tjockt. Mer om sviktpad under kapitel ) Vattenburet uppvärmningssystem under konstgräset med rör i storleken mm och en maxeffekt på W/m². Uppvärmningssystemet byggs för att bland annat få en effektiv snösmältning under vintrarna. Denna del kan dock ibland väljas bort när man bygger en konstgräsplan för breddfotboll eftersom det blir en stor driftkostnad. (Exempel på driftkostnaden för en fullstorplan finns under kapitel ) 6) Den nedersta delen består av: mm tjockt förstärkningslager 150mm tjockt bärlager 25mm stenmjölslager Dessa lager varierar beroende på om uppvärmningssystem används eller inte. ( 2009) Gummigranulat (gummifyllnader) Det finns alltså många sorters gummigranulat som används för konstgräsplanerna. Förutom SBR så har även nytillverkade gummi tillkommit i form av EPDM, TPE, RPU med mera. Varje gummigranulat är unikt och skiljer sig från de andra. Därför kommer var och en att beskrivas för att kunna särskilja dem: SBR RPU EPDM TPE ~ 17 ~

22 SBR Det är alltså detta sorts gummi som är det omtalade och som har sitt ursprung från gamla bildäck. Det är det allra vanligaste och billigaste gummit som finns och används idag, både i Sverige men också internationellt. Detta gummi har således funnits längst och tål både slitage och klimat på ett bra sätt, vilka ger bra hållbarhet och förbättrar fotbollens spelparametrar. ( 2009) I kemikalieinspektionens lägesrapport beskriver man användningen av SBR på följande sätt: Hälsorisken för spelare i en inomhushall är liten. Mätningar och exponeringsberäkningar som gjorts indikerar att det innebär en liten hälsorisk att vistas och spela på konstgräsplaner med gummi från återanvända däck (SBR) Samt: Gummi från återanvända däck som finns i de nyanlagda konstgräsplanerna behöver inte bytas ut omedelbart eftersom hälso- och miljöriskerna bedöms som små (Kemikalieinspektionen, 2006) Alltså behöver man inte byta ut gummit i konstgräset omedelbart men att vid nyanläggning eller påfyllning av gummi så bör man använda något annat gummi. Noterbart är att i kemikalieinspektionens lägesrapport så sägs det inomhushall, vilket innebär att miljörisken är ännu mindre på en utomhusplan med SBR konstgräs. Trots det så bör alltså SBR gummit inte användas. SBR är alltså helt klart den vanligaste och billigaste gummisorten, men även, tillsammans med TPE gummit, har det klart bästa egenskaperna för fotbollen prestandamässigt. Det negativa med SBR gummit och som gör det till en miljörisk är dess innehåll av tungmetaller och andra miljöovänliga ämnen. ~ 18 ~

23 Gummit har en svart färg, något som kan tyckas vara lite opassande i det gröna konstgräset, med kantiga gummikorn på 1-3mm. Fördelar med SBR: Mycket billigt i förhållande till de andra gummisorterna Värmebeständig God köldbeständighet Extremt slittåligt (tänk er att de ursprungliga däcken stod ut med slitage i trafik!) Nackdelar med SBR: Gummits ursprung är okänd och därigenom vet man aldrig varifrån det kom. Vissa däck kan vara äldre än 10år gamla och som kan återanvändas till SBR Kan ge ifrån sig små svarta partiklar som kan fastna i kläder eller liknande. Finns endast som svart gummi som alltså kan upplevas som opassande. ( 2009) RPU RPU består av SBR:s gummikärna och därmed gör man alltså ingen miljöförbättring genom att välja detta sorts gummi. Enda skillnaden mellan RPU och SBR är egentligen att RPU:s gummikorn färgas med bindemedel till en grön eller brun färg och därigenom ändras alltså den svarta färgen till den önskade kulören. Detta gummi passar bra för de som inte vill ha en svart färg på sitt SBR i konstgräset. Eftersom RPU och SBR är av samma korn så betyder det självklart även att för- och nackdelarna är desamma. ( 2009) ~ 19 ~

24 EPDM EPDM står för Ethylen propylen dien monomer och utgör tillsammans med TPE (nämns i nästa punkt) de miljövänliga gummigranulaten. Att TPE är helt nytillverkat kan göra saken trovärdig men EPDM är en återvunnen plast, från till exempel lister och liknande plaster vilket betyder att man egentligen inte vet vad dess ursprung har haft för funktion. Med det vill sägas att EPDM inte alls behöver vara miljövänligt utan kan, liksom SBR, även det innehålla vissa tungmetaller eller annat som utgör en fara för miljön. Gummikornen är kantiga i storleken 1-3mm. Fördelar med EPDM: Många estetiska alternativ: grön, brun, beige, grå eller svart färg på gummit. God köldbeständighet. Innehåller inga PAH oljor. (PAH står för Polycykliska aromatiska kolväten ) Innehåller ämnen som finns i stenkol och eldningsolja och som betraktas som miljöovänliga. Bör vara ett bra miljöval Nästan hälften så dyrt som TPE gummit Nackdelar med EPDM: Uppemot 6-7 gånger dyrare än SBR gummi Några osäkerheter för hur beständigt gummit är kring ultraviolett strålning (UV) ( 2009) ~ 20 ~

25 TPE Detta sorts gummi är helt nytillverkat och är färgat i grön, brun eller beige kulör. På så sätt erbjuds ett stort urval av önskad färg för gummit. Fördelen med gummit och som gör den så bra, framförallt ur miljösynpunkt, är att den inte är vulkaniserad, vilket betyder att gummit inte binds ihop med hjälp av kemiska tvärbindningar utan att de binds av fysikaliska tvärbindningar som är reversibla. Man kan alltså återanvända materialet och på detta sätt minimeras spill av gummit avsevärt. TPE har helt klart de bästa miljöegenskaperna och kan klassas med högst miljösäkerhet av alla gummigranulat. Formen på TPE gummit är olikt alla andra gummifyllnader. De är cylindrisk formade med storleken 2-3mm. Fördelar med TPE: Ett flexibelt och effektivt återvinningsbart material. Gummit är inte vulkaniserat, binds med fysiska tvärbindningar. Elastiskt termoplastiska fördelar som betyder att gummit är formbart vilket gör det möjligt för återanvändning. Väldigt hög hållbarhet. Finns i många kulörer vilket ger större urval. Det mest miljövänliga materialet. Nackdel med TPE: Extremt dyrt, helt klart det dyraste gummigranulatet som kan kosta uppemot 10 gånger så mycket mer som SBR gummit och nästan dubbelt så dyrt som EPDM gummit. ( / 2009) ~ 21 ~

26 2.3.2 Sviktpad Under kapitel 2.3 visades en sektion på konstgräsdelarna från 1-6. Denna del är den tredje sviktpaden. Alltså vilar grässtråna, gummifyllningen samt kvartssanden på sviktpaden. Denna del ligger skyddad från väder och vind samt att den inte påverkas av klimatet eftersom den ligger just under gräset och förblir orörd. Sviktpad är ett elastiskt skikt på cirka mm där SBR gummi binds ihop med hjälp av bindemedel. Vissa planer har ingen sviktpad, den är inte heller obligatorisk men helt klart har det visat sig att konstgräsplaner som har en sviktpad har även bättre förutsättningar vad gäller bollstuds, svikt, deformation med mera. Sviktpaden kan antingen tillverkas på plats, det allra vanligaste, och fungerar då i samma princip som vid asfaltering när man lägger ut den. Det finns även färdigtillverkade, prefabricerade, sviktpad som läggs ut på plats bit för bit. Dock kan skarvar och liknande hos den prefabricerade sviktpaden ge framtida problem vid användning, men som å andra sidan är enklare att demontera om sviktpaden ska flyttas för återanvändning till en annan konstgräsplan eller då hela konstgräsplanen ska tas bort. En sviktpad kan behålla sin ursprungliga kvalitet i 20-25år utan någon större förändring och kan alltså på en gång klassas med hög livslängd. Svenska fotbollsförbundet, FIFA och UEFA rekommenderar samtliga att konstgräsplaner ska ha en sviktpad installerad med fördelarna: Ger en mjuk men ändå en stabil konstruktion som minimerar skaderisken hos spelarna Förbättrar de dränerande egenskaperna hos underlaget Bevarar de goda spelegenskaperna under en längre tid Ger en mjukare och därmed bättre plan under vintern för planer som saknar värme ~ 22 ~

27 Mindre fritt gummi behövs över gräset och med det så minskar även underhållet av det fria gummit ( / 2009) ( / 2009) Installation När sviktpaden och alla de delarna som hamnar under den är utlagda på den tilltänkta planen så kvarstår installeringen av själva gräset. Gräset hämtas i form av rullar som är fyra eller fem meter breda och är i exakt längd, mellan 65-71m, som den tilltänkta bredden på planen skall vara. Alltså om bredden på planen är 70m så är måtten på dessa rullar 4x70m eller 5x70m. Man anpassar helt enkelt längden efter planens tilltänkta bredd. Mellan varje kant på dessa 4m breda rullar läggs en 30cm bred limtejpsremsa samt lim för att sammanfoga varje rulle.. ( / 2009) ~ 23 ~

28 Rullarna rullas ut i bredden och eftersom grässtråna alltid lutar åt ett håll, så rullar man först ut ena rullen från högerkant till vänsterkant medan den andra rullen från vänsterkant till högerkant och så vidare. På så sätt kan man se, uppifrån, mönster på gräset eftersom det, med hjälp av skuggor, blir var fjärde meter i planens breddriktning olik den bredvid. (Se nedanstående bildexempel på mönster i breddriktningen): ( / 2009) Spellinjerna är lite speciella, de är av samma material men de skärs in och limmas på samma sätt som gräsrullarna så att de blir beständiga, oberoende av resterande gräs. (Limmet som används tål våta och kalla förhållanden). Därefter så fyller man alltså på med sandlager och gummifyllning innan fotbollsplanen står klar (alltså del 1 och 2 som står beskrivna under sektionsbilden i kapitel 2.3). ( 2009) ~ 24 ~

29 2.3.4 Drift & underhåll Konstgräsplaner kan tyckas vara fria från underhåll men det stämmer alltså inte. Precis som för naturgräs gäller det att borsta, sladda, dammsuga, städa, harva, få upp grässtråna, sanda och till en viss mån även vattna planen. Å andra sidan så slipper man vanliga åtgärder som är obligatoriska för naturgräs som att gödsla, djuplufta hål, skära, klippa gräs med mera. (mer om detta under kapitel i relation med maskinerna). Dock så kräver en konstgräsplan totalt sett mindre tid för skötsel och underhåll i jämförelse med en naturgräsplan och därifrån även minskade kostnader. Grovt sett så kan man räkna med att underhållskostnaderna är hälften så dyra som för en naturgräsplan (om man räknar med både material- och personalkostnader). Det unika med konstgräsplaner och som tidigare nämnts även är den största anledningen till att man använder konstgräs är just att nyttjandegraden är betydligt större än för en naturgräsplan. Man kan använda en konstgräsplan uppemot 2000 timmar årligen utan några problem. Sådana siffror kan man inte ens prata om för naturgräsplaner. Det som gör skillnaden är att konstgräsplaner har mycket högre hållbarhet. För planer med uppvärmningssystem tillkommer ännu en kostnad driftkostnaden. Exempel på vad driften för en fullstorplan på 105x65m blir: (105 x 65 x 0,135 = 921) det vill säga drygt 900kW i timmen! (full effekt på värmeslingorna är 135W = 0,135 kw) Dock måste man nämna att det priset gäller om man kör med full effekt med värmesystemet, det vill säga att man värmer planen med högsta temperaturen. Dessutom har man lärt sig hur man egentligen ska värma en plan, det går inte att ha på värmen dagar och kvällar långa utan man tvingas reglera uppvärmningen efter behov och liknande. Lärdomar har gjort att man numera kanske lägger ut en tredjedels kostnad av vad man lade ut för några år sen på uppvärmning. (Arne Thorsén, 2009) ~ 25 ~

30 Använder man sviktpad under gräset så skär man ner ännu mer på underhållskostnaderna eftersom skötseln av det fria gummit minskar i och med att man inte behöver lika mycket fritt gummi över grässtråna. Dock behöver konstgräset rätt skötsel och underhåll samt regelbundna visuella undersökningar, som exempelvis de limmade delarna (limmade fogar som används mellan gräsrullarna samt spellinjerna), för att vara i bästa skick annars riskerar man att förstöra planen och gräset. Därför skickar leverantörer skötsel- & underhållsmanual som förklarar hur skötseln och underhållet ska gå till för att garantier och liknande ska gälla och på så sätt även kunna uppnå det förväntade livslängden för fotbollsplanen. ( 2009) ) Maskiner Här tas det upp maskiner som används för underhåll samt några som används vid anläggning av konstgräs: SMG Sandmatic maskin. Används när man placerar ut sanden över grässtråna. Denna maskin lägger ut med exakt precision den önskade lagertjockleken av sand. SMG Sandmatic maskin. Samma maskin används när man placerar ut det fria gummigranulatet över grässtråna. Noterbart är alltså att man låter gräset sticka upp 20mm från gummiskicket, alltså ett fritt grässtrå på 20mm. Används 1-2 gånger årligen. Turfcleaner Används för att städa konstgräsmattan ifrån andra material som inte hör till på en konstgräsplan. Maskinen jobbar med två bägare, den ena sorterar tillbaks gummifyllningen medan den andra behåller övrigt material i den andra bägaren. Används en gång per år. ~ 26 ~

31 Sladd + borste. Används en gång i veckan för att skaka om ovansidan på konstgräset och därigenom få en fin och jämn yta på planen. Ser oftast triangulär ut och kopplas på en vanlig 4-hjuling på baksidan. Dressnät av stål. Maskinen får upp fibrerna så att grässtråna forsätter sticka uppåt åt någon sida. Används 1-2 gånger i veckan. Harv. Sanden och det fria gummit kan ibland klumpas ihop. Den här maskinen används två gånger årligen för att få bort klumpbildningarna. (Andreas Edin, / 2009) Grässorter ett färdigt paket Kärt barn har många namn. Även grässorter har många namn, som till exempel LIGATURF eller LIGAGRASS och så vidare. Dessa sorter är FIFA 2 Star certifierade vilket menas att de kan användas för fotbollmatcher på elitnivå. Det man kan utläsa från namnen är antalet strå som gräset har, längden på grässtråna, dess densitet (ju högre värde = desto starkare grässtrå) med mera. Det är alltså olika typer av gräs samt dess egenskaper som gemensamt får ett namn och utgör ett färdigt paket att köpa istället för att själv kombinera. (Andreas Edin, 2009) ~ 27 ~

32 3. Resultat 3.1 Inledning Målet med arbetet var att undersöka vad konstgräs är, vilka fördelar den har i förhållande till naturgräs, vilka miljöbelastningar kan undvikas, åtgärdas eller ersättas samt hur påverkar det den ekonomiska delen och så vidare. Därför har uppgiften delats in i punkter som följer nedan för att särskilja dem: 1) Varför används konstgräs samt vilka fördelar finns det med konstgräs gentemot naturgräs? 2) Finns det andra, bättre, alternativa lösningar än gummi från återanvända bildäck samt hur stor ekonomisk skillnad är det? Är det lönsamt att använda nytillverkade gummit? 3) Kan de farliga ämnena frigöras från det återanvända gummigranulatet som påverkar miljön? 4) Hur ser underskiktet ut, det som gummigranulatet vilar på, och kan man därifrån hindra till exempel att de farliga ämnena når vattendrag? Även en enkätundersökning har alltså gjorts som en del av resultatet och kommer att redovisas under detta kapitel. Avslutningsvis jämförs kostnader för konst- och naturgräsplaner. ~ 28 ~

33 3.1.1 Varför används konstgräs samt vilka fördelar finns det med konstgräs gentemot naturgräs? Varför konstgräs används har det nämnts mycket om. Man kan lyfta fram de större fördelarna med en lista för användning av konstgräsplaner gentemot naturgräsplaner: Alltid lika jämn och fin plan Färre antal skador i och med jämnare plan Inte lika halt som naturgräs Bättre tekniska förutsättningar spelmässigt Tål att användas mycket mer, det vill säga väldigt hög hållbarhet Kan användas året runt Möjlighet att arrangera större evenemang på planen som konserter och liknande Man kan avrunda fördelarna med att åter nämna att den allra största fördelen med konstgräs är nyttjandegraden, man har helt enkelt tillgång till en utmärkt fotbollsplan året runt och i alla väder! ~ 29 ~

34 3.1.2 Finns det andra, bättre, alternativa lösningar än gummi från återanvända bildäck samt hur stor ekonomisk skillnad är det? Är det lönsamt att använda nytillverkade gummit? Vi har nämnt de vanligaste gummisorterna som används för konstgräsplaner, det är: SBR RPU EPDM TPE SBR är alltså det gummi som återvinns ur gamla bildäck och innehåller tungmetaller. Därför anses det vara olämpligt att använda även om hälso- och miljörisken bedöms som små. Men visst bör man vara kritiskt till detta åtagande eftersom dessa risker bedöms utifrån användning av konstgräs i en inomhushall och därför bör riskerna vara mycket mindre vid användning utomhus. Däcken är redan tillverkade och kommer alltså alltid att finnas och vara ett hot mot miljön, vare sig man återanvänder dem som fyllnadsmaterial i konstgräs eller om man bevarar de i någon container eller liknande. Ännu värre lär det vara om man bränner upp däcken. Så varför kan man inte göra alla parter en nytta och få använda det som fyllnadsmaterial? Det enda risken som man inte kommer undan är i så fall om barn på plats skulle leka med gummit och kanske stoppa in det i munnen, men hur stor är egentligen risken för det? I och för sig så påverkar gummit miljön mer vid användning som fyllnadsmaterial än om det står skyddat från nederbörd, eftersom regn och snö tränger sig igenom konstgräset, mycket stannar i marken medan resterande når något vattendrag. Detta undviks alltså om det står bevarat och skyddat från nederbörd. Men är det värt priset? ~ 30 ~

35 Idag kostar SBR gummi som fyllning runt kr för en normalstor konstgräsplan (cirka 105x70) RPU kostar egentligen inte så mycket mer, men är å andra sidan av samma korn som SBR och därmed utgör samma risk. EPDM bör ur miljöperspektiv vara ett bättre alternativ än SBR men som tidigare nämnts så är alltså EPDM också återvunnet ur gamla lister och liknande gummin. Vem vet var dessa gummin har används tidigare och hur gammalt det är. På så sätt kan EPDM egentligen innehålla minst lika mycket tungmetaller och andra miljönegativa ämnen som SBR gör, även om risken för det är alltså klart mindre. Men å andra sidan så uppnår man inte den prestanda man får ut av SBR för fotbollsplanerna, dessutom kostar EPDM uppemot 6-7 gånger så mycket mer. Är detta alternativ verkligen värt? 6-7 gånger så dyrare, vilket kan skilja uppemot dryga kr i slutpris för en färdigtillverkad och normalstor konstgräsplan, dessutom får man inte samma prestanda som SBR gummit trots att risken för miljöpåverkandet kan vara lika stor? Ytterst tveksamt kan tyckas! TPE är egentligen det enda som är helt nytillverkat, men som å andra sidan även uppemot 10 gånger så dyrare än SBR, detta skulle ge en skillnad på nästan kr (Alltså en miljon!) för det alternativet. Då nämns det igen, är det verkligen värt att betala en miljon kronor extra för att ersätta miljöhotet SBR mot en miljövänlig TPE gummifyllning? Avslutningsvis kan man konstatera att det självklart inte kan vara värt pengarna, att betala en miljon för att få en bättre fyllning ur miljö- och hälsoperspektiv! Det är nästan trippla summan jämfört med SBR. Inte heller kan det vara värt att betala kr extra för att använda sig av EPDM, som egentligen har sämre kvalité än SBR men som betraktas som bättre ur miljö- och hälsoperspektiv! ~ 31 ~

36 3.1.3 Kan de farliga ämnena frigöras från det återanvända gummigranulatet som påverkar miljön? Sanningen är den att de farliga ämnena, bland annat tungmetaller som domineras av Zink, i däck är just de som gör gummit mjukare. Även PAH oljor (står för Polycykliska aromatiska kolväten ) ingår i däcken och har liknande uppgift att göra däcken mer hållbara, mjukare och så vidare. På så sätt kan man inte bara frigöra dessa ämnen. Likväl så har de större bildäckleverantörerna redan börjat forska i det här med tungmetallerna, hur det kan ersättas eller minimeras och på så sätt minska belastningen på miljön. Troligtvis försvinner PAH oljor från däck helt och hållet inom några år istället för något annat som är miljövänligare. Förmodligen kommer de större bildäcksföretagen hitta på nått bättre som minskar tungmetallinnehållet, säkert inom 10år. Detta känns något långsökt men på sikt kommer det finnas bildäck med färre farliga ämnen som senare kan återvinnas till konstgräsplanerna. Med tiden kommer det helt klart att bli bättre och bättre i alla fall. Frågan är då om det är värt att fortsätta anlägga planer med SBR gummi och vänta på att de nyare gamla bildäcken med tiden bara blir bättre och bättre för miljön? Förutsättningarna kan trots allt inte bli sämre om man fortsätter fylla ut med SBR utan det kan bara bli bättre och som ovan nämndes så kan det inte vara värt att betala mellan kr och kr extra för att minimera de redan små risker som finns hos SBR gummit. ~ 32 ~

37 3.1.4 Hur ser underskiktet ut, det som gummigranulatet vilar på, och kan man därifrån hindra till exempel att de farliga ämnena når vattendrag? För att svara på denna fråga så vill jag återkoppla till sektionen som visades under kapitel 2.3: ( 2009) De numrerade delarna är alltså: 1) Gräsfibrer, grässtråna. 2) Gummigranulat, gummifyllnaden (SBR, RPU, TPE eller EPDM). 3) Sandlager, består av kvartsand. 4) Sviktpad 5) Vattenburet uppvärmningssystem 6) Förstärkningslager bestående av förstärkningslager, bärlager och stenmjölslager ~ 33 ~

38 Eftersom gummifyllningen är del 2 så är del 3-6 de delar som ligger under gummifyllningen. Något som varken syns i sektionen eller står med bland delarna är dräneringssystemet som också installeras under sviktpaden. Dräneringssystemet kallas ibland för fiskbensdränering med den anledningen att systemet ser ut just som fiskbenet. Dräneringen placeras ut 6m ifrån varandra i mitten och där varje system har armar som sticker diagonalt ut mot kanterna av planen dit vattnet leds bort. Därifrån kan man med olika alternativ samla vattnet för att leda det till dagvattensystem eller liknande. Utvecklingen i det hela kan vara att man behandlar vattnet genom att frigöra tungmetallerna i vattnet innan man leder bort det med dagvattensystemet och på så sätt kan man minska påverkandet av miljön. Noterbart är att allt vatten inte kan dräneras bort då mycket av det rinner igenom samtliga delar som sektionen visar innan det når vattendrag under planen. I och med att man kan samla vatten med hjälp av dräneringen så finns det väldigt många lösningar man kan tillämpa eller utveckla allt för att förhindra att tungmetallerna i vattnet leds vidare i systemet. På så sätt kan man jobba med utvecklingen av SBR gummit, alltså finns möjligheter för företag och alla andra att kunna minska miljöbelastningen med SBR användandet. ~ 34 ~

39 3.1.5 Enkätundersökning Bilaga 1 så såg frågorna ut i undersökningen som gjordes. Totalt svarade 92 personer på frågorna, varav 39 är damspelare medan 53 är herrspelare. Dock har inga svar särskiljts, om det var en dam- eller herrspelare som svarade, istället räknas alla svar ihop. På fråga 1 (Vilket sorts gräs föredrar du att spela match/träning på?): 14 stycken svarade naturgräs 78 stycken svarade konstgräs För att förstå varför dessa svarade så som de gjorde så ställdes följdfrågor. Här fick de kryssa för mer än ett alternativ. Totalt kryssades det för 258 alternativ. Nedan redovisas svaren i antal personer som kryssade för det alternativet samt i procent av det totala, det vill säga så många kryssade för det alternativ i procent av de totalt 258 kryssen: För de som svarade naturgräs i fråga 1 hade i sina följdfrågor kryssat: Samtliga 14 (5.4 %) kryssade för skönare fotbollskänsla 9 stycken (3,5 %) kryssade för Skönare glidtacklingar 6 stycken (2,3 %) kryssade för Inte lika halt För de som svarade konstgräs i fråga 1 hade i sina följdfrågor kryssat: 62 stycken (24,0 %) kryssade för Jämnare plan 23 stycken (8,9 %) kryssade för Inte lika halt ~ 35 ~

40 18 stycken (7,0 %) kryssade för Färre ben- knä- eller fotskador Samtliga 78 stycken (30,2 %) kryssade för Utnyttjas året runt 48 stycken (18,7 %) kryssade för Bättre tekniska förutsättningar spelmässigt Noterbart är att 2.3 % av alla svar var att det inte är lika halt på naturgräs. Men egentligen är det halare på naturgräs än vad det är på de nyare konstgräsplanerna. Det är lätthänt att man tänker så, att det är halare på konstgräs men så är alltså inte fallet. Både fälttester som laborationstester visar att konstgräs har mindre halkförmåga. Resterande svar var både rimliga och förväntade. De som dominerar mest är att konstgräsplaner kan utnyttjas året runt (30.2 % svarade så) medan jämnare plan & bättre tekniska förutsättningar spelmässigt också var de största svaren (24 % respektive 18,7 %). För att spegla enkätundersökningen med litteraturstudien så kan man finna att de tre mest svarade frågorna som följdfrågor i enkätundersökningen också är fördelarna med konstgräs. Alltså föredrar fotbollsspelare konstgräs före naturgräs av samma anledningar som fördelarna litteraturstudien visade hos konstgräset. Det enda som avviker är egentligen att 2,3 % tyckte att det är halare på konstgräs, men det har alltså nämnts att det bara måste vara en tanke som inte alls speglar verkligheten med tanke på testerna som har gjorts. ~ 36 ~

41 3.1.6 Jämförelser i kostnader för konst- och naturgräsplaner I det här kapitlet kommer all typ av utgifter och inkomster på ett år att behandlas för en plan EFTER anläggning, det vill säga kostnader och intäkter som görs årligen för att bedriva verksamheten. Dessutom kommer priser på konstgräsplaner att jämföras beroende på vilken sorts fyllning man använder sig av och liknande. Tabell 1 jämför priserna för en breddfotbollsplan Tabell 2 jämför priserna för en elitfotbollsplan Tabell 3 jämför priser på konstgräsplaner beroende på gummifyllning Noterbart är att kostnaderna beräknas i tabellerna som (-) medan intäkterna som (+), alltså ser man det ur ägarens synvinkel, de som har byggt och bekostat planen. (de som har hand om planen) ~ 37 ~

42 Tabell 1 - priserna för en breddfotbollsplan Kostnader (-) och intäkter (+) Naturgräs Konstgräs Underhåll kr kr Användning (april okt, antal timmar) 500 h 80 kr/h 1150 h 80 kr/h Hyra (april okt) kr kr totalt Användning (nov mars, antal timmar) 0 h 850 h 450 kr/h Hyra (nov - mars) kr totalt Driftkostnad 130 kr/h 16,25 kr/h (underhållskostnad/antal timmar) Totalt kr kr Dock är dessa siffror uppskattade och alltså inte 100 % exakta. Jag har svårt att tro att man årligen går minus på naturgräs kr. Eftersom priset på hyran är exakt så kan alltså ~ 38 ~

43 antingen underhållskostnaden vara billigare än så och att antalet uthyrda timmar är mer än angivet. Så länge det jämnar ut sig, alltså varken plus eller minus så är man nog nöjd vad gäller naturgräs. Att man å andra sidan går plus kr på konstgräs är desto rimligare. Men även dessa siffror är uppskattade och kan skilja sig från verkligheten beroende på flera faktorer som osäkra uppgiften, skillnader från plan till plan och så vidare. Noterbart är att man inte har tagit hänsyn till uppvärmningskostnader av den anledningen att det kan skilja sig väldigt mycket från plan till plan. Vissa använder uppvärmningssystemet mer eller mindre än andra. Dessutom kan avtal inom varje kommun göra att priset på uppvärmningen skiljer sig enormt. Vissa planer har inte heller något uppvärmningssystem och då slipper man den kostnaden. Det som är allra mest intressant i tabellen är driftkostnaden. Det är alltså den kostnad man betalar i förhållande till hur många timmar man använder planen. Det säger sig självt att underhållskostnaden för naturgräs, som i regel är dubbelt så stor som för konstgräs, dessutom nyttjas en fjärdedel av vad en konstgräsplan gör så blir skillnaden enorm. Det är alltså nästan 10 gånger dyrare att använda en naturgräsplan än en konstgräsplan om man bara tar hansyn till underhållskostnaden, men i verkligheten så används uppvärmningssystemet i fem månader för de flesta konstgräsplanerna och då kan det nog bli lika dyrt att använda konstgräs som naturgräs just då planen värms upp under dessa fem månader. Man kan summera det som att det är nästan 10 gånger dyrare att använda naturgräs under tiden Maj oktober medan det kan bli lika dyrt under november april beroende på hur mycket uppvärmningssystemet används. (Naturgräs används inte under november april, det är alltså bara kostnaden för konstgräs under maj oktober som kan komma upp i samma pris som för naturgräs). Viktigt att återigen poängtera är att dessa kostnader, hyror och beräkningar är avsedda för breddfotbollsplaner. Planer som är avsedda för elitfotboll är väldigt komplicerade att räkna på eftersom det skiljer sig enormt från klubb till klubb hur noggranna de är med underhållet, hur ofta planerna används, hyrorna och mycket annat. Därför har endast enklare uppgifter angivits i tabell 2 nedan: ~ 39 ~