Att förebygga väpnade konflikter
|
|
- Siv Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att förebygga väpnade konflikter ett svenskt handlingsprogram Sammanfattning av Ds 1999:24 UD 1
2 Att förebygga väpnade konflikter ett svenskt handlingsprogram Sammanfattning av Ds 1999:24 3
3 Förord Väpnade konflikter förorsakar stort mänskligt lidande världen över. Det massiva våldet i Rwanda 1994 och Kosovo 1999 är tragiska exempel. Människor dödas, skadas och fördrivs. De trauman som våldet skapar hos dem som överlever fördjupar hat och klyftor mellan människor och grupper. Konsekvenserna av andra världskriget präglar fortfarande miljontals människor. Krig i Mellersta östern, Afrika, Asien och Latinamerika har satt liknande spår. Väpnade konflikter och krig måste förhindras och förebyggas. De enorma mänskliga och finansiella resurser som används för att förstöra och bryta ner måste istället brukas för att bygga upp och utveckla. Därför är det nödvändigt att göra sitt yttersta för att väpnade konflikter och krig aldrig ska bryta ut. En studie av konfliktförebyggande verksamhet genomfördes inom utrikesdepartementet under åren (Ds1997:18). Föreliggande handlingsprogram för konfliktförebyggande verksamhet har på kabinettssekreterare Jan Eliassons initiativ och under ledning av biträdande statssekreterare 5
4 Anders Bjurner, utarbetats inom utrikesdepartementet och samordnats av dess Idé- och analysgrupp. Programmet har som utgångspunkt svenska erfarenheter av många års medverkan i internationell diplomati, internationellt utvecklingssamarbete och fredsbevarande verksamhet. Det grundar sig också på metoder och procedurer för konfliktförebyggande och konfliktlösning som successivt har byggts upp i svenskt samhällsliv. Genom detta handlingsprogram vill vi understryka förebyggandets nödvändighet för svensk och internationell politik. Vi behöver främja nya attityder inom internationell diplomati, internationell fredsfrämjande verksamhet och utvecklingssamarbete. Därför måste vi utveckla och skapa nya normer och verktyg. Genom att flytta fokus från senare faser av kriser till de tidiga varningssignalerna kan vi äntligen möjliggöra de nödvändiga tidiga insatserna. Stockholm, 25 maj 1999 Anna Lindh Pierre Schori Leif Pagrotsky 6
5 Sammanfattning, mål och särskilda åtgärder Den mänskliga katastrof vi fått bevittna i Kosovo har med skrämmande tydlighet åter påmint oss om det politiska och moraliska imperativet att förebygga väpnade konflikter. De enorma resurser i form av människors skaparkraft, pengar och materiel som nu används för att förstöra, borde i stället användas för att bygga upp. Konflikten i Kosovo visar tydligt att det internationella samfundet hittills saknat en tillräcklig förmåga att ingripa innan katastrofen blir ett faktum. Vi måste genom bättre analys, tidigare diplomatiskt agerande och en ny syn på resursanvändning bidra till en förändring. Det internationella samfundet måste ges starkare och tydligare rättslig grund att ingripa till försvar för våra gemensamma värderingar om människors elementära rättigheter. Dess institutioner och instrument för att agera måste förbättras. Bara kriget i Bosnien kostade mer än tvåhundratusen människor livet. Två miljoner tvangs lämna sina hem. En miljon flydde till olika länder i Europa, däribland till Sverige. 7
6 Fördrivningen från Kosovo har hittills drabbat uppåt en miljon människor, och många oskyldiga har dödats. Tre till fyra miljoner har på kort tid fått sina livsförutsättningar förstörda. Detta motsvarar nästan halva Sveriges befolkning. Det gäller barn och ungdomar i förväntan på livets utmaningar, vuxna som vill skapa framgång och välstånd för sin generation och gamla som vill ha en lugn ålderdom. De årliga kostnaderna för världssamfundets militära och civila insatser i det före detta Jugoslavien beräknades, fram till Kosovo-krigets inledning, till cirka 70 miljarder kronor per år. Insatser bara i Sverige för flyktingar från detta krigsdrabbade område uppskattas hittills ha kostat minst 9 miljarder kronor. Enligt vissa beräkningar kostar bombkriget NATO-länderna upp till cirka 800 miljoner kronor per dag. Därtill kommer de enorma kostnaderna för den förstörelse kriget åstadkommer och för återvändande och reintegrering av de fördrivna kosovoalbanerna. Balkan är bara ett exempel. De många väpnade konflikterna i andra delar av världen mångfaldigar dessa siffror. I Rwanda massakrerades under 100 dagar 1994 över människor. Otaliga liv, oersättliga mänskliga värden och enorma materiella resurser har förötts under olika väpnade konflikter världen över. 8
7 Det är ett humanitärt, politiskt och ekonomiskt imperativ att söka förhindra dessa förödande konflikter. Våra samlade ekonomiska och mänskliga resurser måste kunna användas bättre för att förebygga konflikter. Det är därför nödvändigt att finna och väl utnyttja alla tillgängliga medel för att undgå eller begränsa effekterna av krig. Den svenska regeringen anser det angeläget att se över mål och arbetssätt för vårt engagemang inom internationell konfliktförebyggande verksamhet. I takt med globaliseringen och med informationssamhällets framväxt ökar behovet av och möjligheten att agera tidigt och kraftfullt för att förhindra våldsamma konflikter. Det kalla krigets slut har skapat nya och bättre förutsättningar för det internationella samfundet att bättre förebygga konflikter. I internationellt samarbete och med vår egen erfarenhet som grund vill vi söka mer verkningsfulla, och nya, sätt att förebygga väpnade konflikter. Ett nytt förhållningssätt, en kultur för förebyggande måste prägla våra insatser i detta arbete. Konfliktförebyggande skall vara en integrerad del av utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta kräver en attitydförändring, ett nytt synsätt, grundat på det globala ömsesidiga beroendet och den internationella ekonomiska 9
8 integrationen. Våra grundläggande värderingar om demokrati, om att rätt går före makt och om respekten för människors lika värde, måste hjälpa oss att förflytta fokus till tidigare skeden av konfliktförlopp och till förebyggande åtgärder, då bland annat diplomatiska insatser kan sättas in. Mer effektiva insatser för att förebygga väpnade konflikter kräver tydligare målformulering och större långsiktighet i våra förberedelser och åtgärder än vad som hittills varit fallet. Systematisk kunskapsinhämtning, en beredskap att tillvarata och agera utifrån tidiga varningssignaler, samt en förbättrad koordinering mellan olika politikområden är centrala element i en konfliktförebyggande strategi. Vi måste skapa regelverk och procedurer för att effektivt bedriva konfliktförebyggande verksamhet. Sverige har tillsammans med andra demokratier, sedan lång tid utvecklat normsystem och metoder för att hantera hotande situationer. Ett syfte har varit att undvika att motsättningar och konflikter utvecklas till väpnade uppgörelser, inom landet såväl som i relationen till grannar. Det svenska rättssamhället, den svenska demokratin och det svenska välfärdssystemet är hörnstenar i detta bygge. Utvecklingen av rättsstaten har gått hand i hand med framväxten av demokratiska procedurer och institutioner för att hantera konflikter. 10
9 Dessa erfarenheter har använts i vårt internationella solidaritetsarbete. Vårt engagemang för förebyggande diplomati, internationell medling och fredsbevarande speglar den svenska politiska traditionen. Vi har under 1900-talet på olika sätt bidragit till att påverka det internationella samfundet att grunda de internationella relationerna på respekt för folkrätt, demokratiska arbetsmetoder och principer om social och ekonomisk rättvisa. Detta arbete måste fortsätta med samma kraft i en värld präglad av globalisering, ekonomisk integration och kulturella omvälvningar. Konfliktförebyggande måste ta sin utgångspunkt i och vidare utveckla de normer om frihet och rätt som format oss under generationer och som återspeglas i internationella avtal och konventioner. Normerna gäller såväl staters inbördes förhållande som staters förpliktelser mot individen. Inom det internationella samfundet måste vi utarbeta bättre metoder för tidig varning om hotande kriser, och bättre medel att agera, politiskt och ekonomiskt, samt skapa bättre legala och institutionella instrument för att stärka efterlevnaden av våra gemensamma normer. Att uppnå målet, att förebygga konflikter, försvåras av att uteblivna konflikter inte skapar rubriker, inte engagerar människors känslor, inte syns. Därmed saknas ibland motivation för att lägga resurser på konfliktförebyggande. 11
10 De enorma mänskliga och materiella kostnader som följer av väpnade konflikter bör dock väl motivera ökad uppmärksamhet och bättre kapacitet att agera konfliktförebyggande. Ett sådant agerande måste inriktas på såväl strukturella riskfaktorer som verkar på sikt, som på mer näraliggande och direkta faktorer som kan leda till att konflikter bryter ut i öppet krig. I detta handlingsprogram har vi valt att rikta uppmärksamheten på metoder och insatser för fredlig hantering av motsättningar i syfte att förhindra att de eskalerar och blir våldsamma. Metoderna är inriktade på initiativ som har anknytning till konkreta risksituationer. 12
11 Fem huvudmål Främja en kultur för förebyggande Detta syftar till att stärka viljan och beredskapen hos det internationella samfundet att agera för att förhindra utbrott av våldsamma konflikter. Det syftar vidare till att öka medvetenheten om konfliktförebyggandets humanitära, politiska och ekonomiska imperativ. Det skall också tydliggöra möjligheterna att agera i tid. En stark förebyggande kultur skulle kunna bidra till att lyfta fram även sådana konflikter som inte anses som direkt akuta på den politiska dagordningen och därmed påverka internationella aktörers vilja att agera tidigt utifrån gemensamma grunder. En sådan kultur främjar säkerhet, som har samarbete för gemensamma intressen och gemensamma värderingar som grund. 13
12 Identifiera strukturella riskfaktorer Här gäller att identifiera konfliktorsaker som ekonomisk stagnation, ojämn fördelning av resurser, odemokratiska styrelseformer, svaga samhällsstrukturer, undertryckande av minoriteters rättigheter, flyktingströmmar, etniska motsättningar, religiös och kulturell intolerans och spridning av massförstörelsevapen och andra vapen. En sådan fokusering skapar ökade förutsättningar för tidiga insatser och sådana insatser som angriper de väpnade konflikternas grundorsaker. 14
13 Utveckla det internationella normsystemet och stärka dess tillämpning Detta gäller såväl folkrättens regler för mellanstatliga relationer som demokratiutveckling och mänskliga rättigheter. Väpnade konflikter har ofta föregåtts av brott mot mänskliga rättigheter. Respekt för nationell suveränitet får inte stå i vägen för nödvändiga insatser i inomstatliga konflikter för att förhindra humanitära katastrofer eller grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Beslut om internationella militära interventioner måste dock fattas av FN:s säkerhetsråd om samtycke från parterna saknas. En skärpning av reglerna för skydd av civilbefolkningen under väpnade konflikter, samt i övrigt ett stärkande av den internationella humanitära rätten, är viktiga delmål. Detta gäller särskilt i inomstatliga konflikter, inklusive skydd av humanitära insatser. 15
14 Stärka det internationella institutionella ramverket och dess förebyggande instrument Detta syftar till att optimalt utnyttja diplomatiska, politiska, ekonomiska och militära resurser för konfliktförebyggande insatser. Häri betonas vikten av att förbättra metoder för kunskapsuppbyggnad och preventiv diplomati samt utveckla konfliktförebyggande strategier, handlingsprogram och instrument. Vidare ingår att bygga ut FN:s roll och att bättre utnyttja FN-systemets möjligheter på det konfliktförebyggande området. Genom förstärkning av handlingsmöjligheterna och en bättre arbetsfördelning mellan FN-systemet, EU, de internationella handels- och finansinstitutionerna, OSSE, Europarådet, VEU, NATO och dess samarbetsorgan, som PFF, EAPR och andra regionala organisationer, kan nya och förändrade samarbetsstrukturer utvecklas för att effektivare bedriva konfliktförebyggande verksamhet. 16
15 Stärka kapaciteten i Sverige att bedriva internationellt konfliktförebyggande inom olika politikområden (utrikes, säkerhets-, handels-, migration- och biståndspolitik) Detta bör avspeglas i utformningen av policy, organisation och budget. Samband mellan olika politikområden måste identifieras och en helhetssyn utformas. Det konfliktförebyggande perspektivet bör i högre grad integreras i utvecklingssamarbetet. En bättre svensk kapacitet skapas också genom ökad samverkan med enskilda organisationer och folkrörelser. Utrikesförvaltningens samarbete med forskningsinstitutioner bör utvecklas bland annat kring metoder för konfliktförebyggande och preventiv diplomati. En förbättrad svensk kapacitet kräver även kompetensutveckling i samverkan mellan olika nationella och internationella aktörer för genomförande av olika förebyggande insatser. 17
16 18
17 Särskilda åtgärder Det handlingsprogram för konfliktförebyggande som nu föreligger skall utgöra grunden för utrikesdepartementets fortsatta agerande. Nedan görs en förteckning av några prioriterade insatser och åtgärder som grundar sig på de fem huvudmålen. Försoningsarbete på Balkan. Västra Balkan förblir det mest konfliktdrabbade hörnet av Europa. Det historiska arvet är tungt och komplicerat. Omfattande försoningsarbete krävs. Riskerna för återfall i våldsamma konflikter är uppenbara. Det kommer att krävas ett mycket brett åtgärdsprogram för att skapa en hållbar fred. Försoningsarbetet bör ta fasta på och lyfta fram grundläggande etiska och humanistiska värden. Viktiga komponenter i ett långsiktigt återuppbyggnadsarbete innefattar bland annat en allsidig syn i undervisning och historieskrivning samt officiell information. Ett sammanhållet försoningsprogram för regionen förutsätter en omfattande 19
18 dialog mellan konfliktens olika parter. Ett konkret bidrag skulle bland annat kunna utgöras av ett stöd till ett oberoende institut i området med resurser att erbjuda bland annat journalistutbildning och forskningsplatser för historiker och samhällsvetare. Det ömsesidiga bereoendet mellan säkerhet och demokrati. Säkerhet och demokrati går hand i hand. Att stärka demokratiska institutioner och deras funktioner är en central förutsättning för att konsolidera freden. Sverige bör ytterligare öka sitt engagemang när det gäller internationella stödinsatser inom områden som rör lagstiftning, utveckling av det civila samhället, valövervakning och stöd till fria och oberoende media. Inte minst viktigt är att aktivt arbeta mot korruption och för en öppen och demokratisk statsförvaltning. Vi bör ta initiativ till att gemensamt med bl.a. OSSE och dess kontor för demokrati och mänskliga rättigheter (ODIHR), Europarådet och Internationella IDEA utveckla konkreta förslag till hur den praktiska politiken inom detta område kan göras mer effektiv. Ett sätt att uppmärksamma Europarådet och dess viktiga arbete med att stärka demokrati skulle kunna vara att organisera ett seminarium i Stockholm ägnat åt sambandet mellan demokrati och konfliktförebyggande. 20
19 En åtgärdsstege vid tidig förvarning om konflikt. En förebyggande åtgärdsstege ( ladder of prevention ) bör utvecklas då tidig förvarning om en annalkande konflikt föreligger. Åtgärdsstegen har som en utgångspunkt FN-stadgans Kap. VI, Artikel 33 och anger olika metoder för fredlig konfliktlösning. Den kan även kompletteras med OSSE:s olika metoder, fastställda genom Helsingforsbeslutet Existerande metoder som t.ex. förhandling, medling och undersökningsförfarande bör stärkas och utvecklas ytterligare. En verktygslåda med lämpliga förebyggande instrument bör utvecklas. Denna välutvecklade förebyggande stege skall bygga på principen om proportionalitet dvs. att de förebyggande åtgärderna som vidtas ska stå i proportion till konfliktnivån. En välutvecklad åtgärdsstege kan underlätta det diplomatiska agerandet i en konflikts olika faser, och inom olika internationella fora. En internationell expertgrupp bör inrättas där forskare och praktiker gemensamt arbetar för att utveckla en effektiv åtgärdsstege. Förtroendeskapande åtgärder. Förtroendeskapande åtgärder har varit en grundbult i byggandet av Europas säkerhet. Wiendokumentet, med CFE-avtalet, är en hörnsten i dagens europeiska säkerhetssystem. Det har varit möjligt att 21
20 successivt öka öppenheten och insynen i den militära sektorn. På subregional nivå har möjligheterna till sådana förtroendeskapande system ökat. Vi bör bygga på det svensk-finska initiativet i OSSE och utveckla en provkarta av specifika åtgärder. Dessa åtgärder kan användas såväl inom Europa som i andra delar av världen. Regelbundna genomgångar inom FN av potentiella konfliktområden. Förenta nationerna, dess säkerhetsråd och andra FN-organ har ett otillräckligt underlag för tidig varning och för beslut om konfliktförebyggande åtgärder. Det är politiskt känsligt att diskutera och rapportera om situationen i specifika länder. Genom att driva frågan om regelbundna regionala genomgångar av potentiella konfliktområden kan frågan avdramatiseras samt lämpliga åtgärder identifieras. FN:s beredskap kan därmed förbättras och tidigare åtgärder sättas in i form av bland annat särskilda representanter eller rådgivare, eller undersökningsmissioner (fact finding missions). Starkare förebyggande potential inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Europeiska Unionen förfogar över en rik potential av samlade konfliktförebyggande medel och resurser 22
21 inom unionens tre s k pelare. Vi bör ta initiativ till en inventering och utvärdering av denna samlade potential och även inkludera en kartläggning av EU-ländernas olika initiativ och strategier rörande konfliktförebyggande. Inom ramen för VEU genomförs för närvarande en liknande inventering av EU-ländernas militära kapacitet för krishantering. Med en stärkt samlad förebyggandekapacitet bör EU få bättre förutsättningar, politiskt och administrativt, för att kunna sända särskilda representanter till potentiella konfliktområden. En personalreserv för sådana insatser bör kunna upprättas inom EU. Dessa ögon och öron skulle stärka EU:s preventiva diplomati och bidra till att ge EU ett bättre beslutsunderlag för konfliktförebyggande. De skulle ytterligare stärka de nya instrumenten som Amsterdamfördraget ger EU ( höge representanten och analysenheten). Sådana insatser skulle bidra till att EU, i sin krishantering, bättre använder sina betydande icke-militära instrument. Erfarenheterna från senare tids konflikter understryker betydelsen av att i vissa lägen ha tillgång till militär kapacitet för att backa upp diplomatiska ansträngningar. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, kompletterad med en militär krishanteringskapacitet, bör i väl samordnade former stärka diplomatin och utgöra ett viktigt element i en konsolidering av den gemen- 23
22 samma utrikes- och säkerhetspolitiken. I den pågående utformningen av denna kapacitet bör även det förebyggande perspektivet uppmärksammas, till exempel genom möjligheten till preventiva styrkor. Erfarenheter av OSSE:s arbete för konfliktförebyggande. Erfarenheter och kunskap av OSSE:s arbete med konfliktförebyggande bör spridas till motsvarande regionala organisationer i Afrika, Asien och Latinamerika. Särskilt viktigt är att lyfta fram lärdomar från OSSE:s arbete med förtroendeskapande åtgärder, (t.ex. Wiendokumentet, den militär-politiska uppförandekoden och fältmissionerna, vilka inkluderar såväl politiska, ekonomiska, humanitära, militära som rättsliga funktioner). I detta sammanhang bör även lärdomar från OSSE:s senaste tillkomna instrument mediarepresentanten belysas. Erfarenheterna av den verksamhet som bedrivs av OSSE:s minoritetskommissarie bör spridas till andra verksamheter inom OSSE och till andra regionala organisationer. Ett Max van der Stoel-symposium skulle i detta syfte kunna arrangeras i samband med att van der Stoel lämnar sin post som minoritetskommissarie under
23 Möten om en kultur för förebyggande. Ett första steg i riktning mot en kultur för förbyggande är en inbjudan till samråd av politiska beslutsfattare och tjänstemän från länder med likartad syn på konfliktförebyggande, samt av personer som innehar nyckelfunktioner i relevanta organisationer. Frågor som bör finnas på agendan är bl.a. möjligheterna att bättre utnyttja de internationella institutionerna, både för långsiktigt konfliktförebyggande och för mer kortsiktiga krisrelaterade åtgärder. Vattenbrist som konfliktorsak. Den ojämna fördelningen av världens samlade vattenresurser skapar i vissa regioner särskilda risker för konflikter kring vattentillgången. Inte minst har enskilda länders utnyttjande av vattenresurser som är gemensamma med andra länder stor konfliktpotential. Djupa kunskaper om tekniska, socio-ekonomiska och politiska förhållanden i detta komplex är nödvändiga för att hantera och förebygga denna typ av konflikter. Utveckling av solidariskt samarbete i stället för konfliktskapande konkurrens måste vara ett grundperspektiv. Förebyggande strategier för konflikter om vattenresurser bör utvecklas tillsammans med forskarvärlden som stöd för fortsatt internationellt agerande. 25
24 Bättre kontakter med forskarvärlden. Kunskaperna om konfliktförebyggande är bristfälliga. Ett forskningsråd, eventuellt knutet till Rådet för freds- och säkerhetsfrämjande insatser, skulle kunna lämna förslag på forskningsuppgifter. Det samarbete som UD påbörjat med Institutet för fredsoch konfliktforskning i Uppsala och universitetet i Oxfords program för konflikter och internationella organisationer bör byggas ut och inkludera även andra forskningsinstitutioner. Kompetensutveckling för preventiv diplomati bör ske inte minst genom samarbete med samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning. En styrgrupp och ett sekretariat för konfliktförebyggande. En styrgrupp för konfliktförebyggande kommer att inrättas inom utrikesdepartementet för att ge underlag för en mer kraftfull och sammanhållen policy för konfliktförebyggande och verka för att föreliggande handlingsprogram genomförs. Vidare kommer ett mindre sekretariat inom UD:s Idéoch analysenhet att upprättas med uppgift att följa den internationella utvecklingen på konfliktförebyggande- och krishanteringsområdet. Sekretariatet bör engageras i uppföljningen av föreliggande handlingsprogram samt medverka i utvecklingen av nya metoder och nya initiativ till stöd för sakenheternas arbete. Ett inslag i verksamheten bör 26
25 vara att utveckla UD:s organisation och personalens kapacitet för att arbeta konfliktförebyggande bland annat genom utbildningsprogram. Sekretariatet skall samverka med andra berörda myndigheter, organisationer och forskningsinstitutioner. 27
26 28
27 Om handlingsprogrammet Programmet beskriver bakgrund och förutsättningar för Sveriges möjligheter att agera för att förebygga väpnade konflikter. Det utgör också en vägvisare till de områden som måste utvecklas och de institutioner och instrument som måste anpassas och skärpas för att konfliktförebyggande skall bli realitet. Det anger vidare de mål som måste uppsättas och den analys som är nödvändig för att skapa ett tillräckligt underlag att agera i tid när konflikter växer fram. Handlingsprogrammet för konfliktförebyggande är inte och bör inte vara ett statiskt dokument. Det anger handlingsmöjligheter som kommer att variera med tiden. Utrikesdepartementet kommer med handlingsprogrammet som underlag att verka för att på ett konkret sätt få till stånd åtgärder som kan förhindra att konflikter bryter ut. Detta kan ske genom att samla och utveckla resurser inom Sverige men främst genom att verka internationellt, att stödja skeenden och utvecklingsprocesser som leder bort från väpnade konflikter. 29
28 Preventiv diplomati kan utvecklas inom Förenta Nationerna, Europeiska unionen, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, i Europarådet och i andra internationella fora men även genom det civila samhällets organisationer och kanaler. I detta arbete är det viktigt att hålla kontakt med den svenska och internationella forskarvärlden. 30
29 Utrikesdepartementet Stockholm Artikelnr:
I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merStrategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet
Läs merTillsammans för en rättvisare värld
Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är
Läs merKonstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.
Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merUNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD
1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas
Läs merKriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén
Läs merINTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merseptember 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig
september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning Mänskliga rättigheter 3 Mänskliga rättigheter i arbetslivet 4 Mänskliga
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merPENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.
PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merUganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs merFöretagens samhällsansvar. Daniel Nordström
Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merGLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA
10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER
Läs merSolna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)
Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER
ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER - prioriterade åtgärder - Information i skolan Ansvarig person Brandutredningar Lokaltengagemang November 2002 I samverkan: 0 Anlagd brand - varför ett
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs mer2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet
Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merLikabehandlingspolicy och likabehandlingsplan
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för
Läs merUD info. OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Nr 1 maj 2000
UD info Nr 1 maj 2000 OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är det enda säkerhetspolitiska samarbetsorgan i Europa där alla europeiska
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merInternationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merIII RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING OCH INTERNATIONELL SÄKERHET. Dokument från den höge representanten och Europeiska kommissionen till Europeiska rådet
S113/08 14 mars 2008 KLIMATFÖRÄNDRING OCH INTERNATIONELL SÄKERHET Dokument från den höge representanten och Europeiska kommissionen till Europeiska rådet I INLEDNING De risker som klimatförändringen medför
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merAtt samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet
Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merBARNSOLDATER I VÄRLDEN
BARNSOLDATER I VÄRLDEN Definitionen och förekomsten av barnsoldater Till kategorin barnsoldater räknas minderåriga barn som avsiktligt rekryteras, tränas och används i militära styrkor. Det kan även handla
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merSYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE
SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE -erfarenhetsutbyte och mentorskap kring stöd till funktionshindrade i tre mindre europeiska städer Ett samarbetsprojekt mellan Kubrat i Bulgarien, Türi i Estland och
Läs merLikabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011
Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merFÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller
FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merNackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker
Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker Bakgrund Avstämningsrapport: Nackas arbete med projektet Västra Götalandsmodellen Sociala risker Erfarenheter - Lokalt/kommunalt respektive
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs meren hållbar utrikes och försvarspolitik
en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merInriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)
Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merFastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen
Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande
Läs merHANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015
HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden
Läs merU N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N
EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och
Läs merJag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.
Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merRAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merStrategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken
Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete
Läs merResultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete
Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merCode of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 4.10.2013 B7-0442/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om EU:s och medlemsstaternas
Läs mer