UD info. OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Nr 1 maj 2000
|
|
- Elisabeth Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UD info Nr 1 maj 2000 OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är det enda säkerhetspolitiska samarbetsorgan i Europa där alla europeiska stater, liksom USA, Canada och länderna i Centralasien, deltar på jämställd fot. Under 1990-talet har organisationen genomgått en radikal förändring. Sverige har aktivt deltagit i detta arbete och varit pådrivande i till exempel omorienteringen mot krishantering på fältet. OSSE har 55 deltagarstater, om man räknar in Jugoslavien, som 1992 avstängdes tills vidare. Norge var OSSEordförande Österrike är ordförande 2000 och efterträds 2001 av Rumänien. Dessa tre länder utgör OSSE:s innersta krets ordförandetrojkan. Till skillnad från andra internationella organisationer bygger OSSE inte på en folkrättslig traktat. Med en smidig, nyskapande ordning är dess åtaganden politiskt inte juridiskt bindande. Dessa åtaganden OSSE:s så kallade acquis utgör den normativa grunden. Beslutande organ Toppmöten för stats- eller regeringschefer är OSSE:s högsta beslutande organ. Det första hölls i Helsingfors 1975, då organisationens grunddokument Slutakten från Helsingfors antogs. Det andra ägde rum 1990 i Paris, där man antog Parisstadgan för ett nytt Europa, det tredje 1992 på nytt i Helsingfors, det fjärde i Budapest 1994, det femte i Lissabon Det sjätte toppmötet ägde rum i Istanbul i november 1999, då man antog en Stadga för europeisk säkerhet. Näst toppmötet är Ministerrådet organisationens högsta beslutande organ. Ministerrådet på utrikesministernivå träffas normalt en gång om året. Den löpande verksamheten leds av Permanenta rådet och de militärpolitiska överläggningarna förs i Säkerhetsforum i. Ständiga rådet möts varje vecka medan dess olika undergrupper sammanträder så gott som dagligen. Flertalet OSSE-länder har ständiga representationer i. OSSE:s uppgifter OSSE arbetar med säkerhetsfrågor i ett brett perspek- tiv. Det allomfattande säkerhetsbegreppet, som innefattar såväl militära frågor som frågor om mänskliga rättigheter och demokrati samt ekonomisk och miljömässig säkerhet, gör organisationen till ett lämpligt forum att behandla nya komplexa säkerhetsrisker. OSSE verkar i olika skeden av en konflikt: förvarning, förebyggande, konflikthantering samt återuppbyggnad av demokratin och rättsstaten. Tyngdpunkten inom OSSE:s verksamhet har under 1990-talet förskjutits från långsiktiga förhandlingar om normbyggande och militärt förtroendeskapande, till operativ icke-militär krishantering. OSSE:s flexibla och kostnadseffektiva organisation gör snabba förebyggande insatser möjliga, ofta i nära samarbete med andra internationella organ. Den breda medlemskretsen är en annan tillgång. OSSE har idag fältverksamhet i cirka 20 länder. Utöver de största missionerna på Balkan finns organisationen på plats i Central- och Östeuropa, Baltikum, Kaukasus och Centralasien. OSSE:s övriga förebyggande institutioner, Minoritetskommissarien, Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och Mediarepresentanten verkar för att främja demokrati och motverka etniska och andra motsättningar. OSSE:s framväxt OSSE tillkom i början av 1970-talet som en diplomatkonferens kallad ESK Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa men fick 1993 ställning i FN som regional organisation enligt FN-stadgans kapitel VIII och bytte 1995 namn till OSSE med säte i. Under de första åren präglades ESK av det kalla krigets låsta förhållande mellan Nato-länderna och Warszawapaktsstaterna. Gruppen av neutrala och alliansfria stater fungerade ofta som brobyggare mellan Nato och Warszawapakten. Av dessa tre grupperingar från och 1980-talen återstår nu bara Nato. I gengäld har nya tillkommit. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är mycket välutvecklad inom OSSE. Detta innebär att Utrikesdepartementet, Stockholm. Tel: Fax:
2 OSSE:s organisation Organigrammet återfinns i slutet av detta dokument. EU-staterna ofta agerar gemensamt och att Sverige således främst driver sina frågor inom EU-kretsen. Ibland agerar dock Sverige ensamt eller tillsammans med andra länder, exempelvis våra nordiska grannar. På det militärpolitiska området har Sverige en fortsatt hög nationell profil. Det nya OSSE omfattande fältverksamhet På 1990-talet har OSSE genomgått en radikal förändring, från att ha varit ett förhandlingsforum till att bli den största civila fredsbevararen och demokratibyggaren i regionen. En nyckelfunktion är det roterande årslånga ordförandeskapet (Chairman in Office). Hur det enskilda ordförandelandet väljer att utöva sin funktion har avgörande betydelse för OSSE:s inriktning. Det svenska ordförandeskapet 1993 har i hög grad kommit att förknippas med det nya OSSE:s framväxt, den organisatoriska förstärkningen, minoritetskommissarieämbetet och omorienteringen mot krishantering på fältet. Fältverksamheten utgör ett allt viktigare instrument för att möta de nya säkerhetsproblem som uppstått på Balkan och i Kaukasus och Centralasien efter det kalla kriget.genom dessa missioner ska OSSE förebygga konflikter, värna om respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer, liksom medla i redan uppkomna konflikter och medverka i det politiska återuppbyggnadsarbetet när konflikter upphört. OSSE har idag fältmissioner i Albanien, Bosnien- Hercegovina, Estland, Georgien, Kroatien, Förbundsrepubliken Jugoslavien/Kosovo, Lettland, Makedonien (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien), Moldova, Tadzjikistan, Ryssland/Tjetjenien, Ukraina och i Vitryssland. Därtill har OSSE kontor i Kazakstan, Kirgizistan, Turkmenistan,Uzbekistan, Armenien och Azerbajdzjan. OSSE:s missioner rapporterar regelbundet till OSSE i. De varierar i storlek men de flesta består av mellan fem och tio utsända. Undantag är de större missionerna i Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Kosovo med flera hundra internationellt rekryterade civila experter. Missionernas mandat är anpassade till de lokala omständigheterna men de har vanligen flera funktioner: politiska, rättsliga, ekonomiska, militära och humanitära. De samarbetar ofta med internationella organisationer som FN, EU och Europarådet samt lokala frivilligorganisationer (NGOs). För att behandla gränsöverskridande frågor sker i ökande grad regionalt samarbete mellan såväl missionerna som OSSE:s centrala institutioner. Säkerhetsstadgan En av huvudpunkterna vid OSSE-toppmötet i Istanbul 1999 var antagandet av en Stadga för europeisk säkerhet. Detta är det tredje övergripande dokumentet efter Slutakten i Helsingfors 1975 och Parisstadgan Säkerhetsstadgan har dragit lärdom av de senaste årens erfarenheter och handlar om att omsätta OSSE:s normer i praktiken. Huvuduppgifterna i stadgan är att
3 förebygga konflikter, söka begränsa skadeverkningarna av konflikter och främja demokratisk uppbyggnad i vid mening efter konflikter. Den bekräftar OSSE:s och de deltagande staternas rätt att lägga sig i hur andra stater fullgör eller inte fullgör sina åtaganden. Likaså betonas staters ansvar både gentemot varandra och sin befolkning att genomföra gjorda åtaganden. Stadgan understryker vikten av att samverka med andra internationella organisationer på fältet. OSSE:s förmåga att snabbt hantera olika krissituationer förstärks också genom stadgan, bland annat genom höjd insatsberedskap. Här finns en parallell till arbetet med civil krishantering inom EU, ett aktuellt ämne som Sverige är starkt engagerat i. Säkerhetsstadgan bygger vidare på tidigare gjorda åtaganden. Särskilt viktiga är att varje stat har rätt att själv välja säkerhetspolitisk väg och att frågor om demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter har stor säkerhetspolitisk betydelse och är en angelägenhet för alla stater. Säkerhetsstadgan har givit OSSE en god grund för ökade insatser för att förebygga och hantera konflikter. OSSE:s militärpolitiska verksamhet Rustningskontroll i form av militärpolitiska förtroendeoch säkerhetsskapande åtgärder (CSBMs Confidence and Security - Building Measures) är en väsentlig del av OSSE:s verksamhet. Åtgärderna syftar till att öka säkerheten i Europa genom att stärka ömsesidigt förtroende och därmed minska riskerna för att militära konflikter uppstår på grund av missförstånd eller av misstag. Medlet är främst ökad öppenhet om militära förhållanden. Informationsutbytet har stor omfattning och sker över ett datoriserat kommunikationsnät och genom besök av olika slag. Sverige deltar mycket aktivt i denna verksamhet. Vid OSSE-toppmötet 1994 antogs delvis mot bakgrund av övergreppen i kriget i f.d. Jugoslavien en militärpolitisk uppförandekod. Den föreskriver demokratisk kontroll av väpnade styrkor, vilket innebär att dessa skall stå under det demokratiska politiska systemets kontroll. Händelserna i Tjetjenien har aktualiserat koden. Sverige har starkt engagerat sig för att sprida kunskap om koden och för dess efterlevnad, till exempel genom utbildning av militär personal. Avtalet om konventionella väpnade styrkor i Europa (CFE Conventional Armed Forces in Europe) är ett av OSSE:s främsta resultat. Avtalet slöts i Paris 1990 mellan Nato och dåvarande Warszawapakten. Sverige och andra neutrala eller alliansfria stater deltar inte. Avtalet har lett till den hittills mest omfattande skrotningen av krigsmateriel. Vid toppmötet i Istanbul 1999 undertecknades ett CFE-avtal som anpassats till de nya förhållandena i Europa. Organisation och budget ❺ OSSE består av 55 deltagarstater (Jugoslavien är suspenderat tills vidare). OSSE:s sekretariat och förhandlingsforum ligger i. Sekretariatet leds av generalsekreteraren, slovaken Jan Kubis, som innehar posten Jämfört med många etablerade internationella organisationer är OSSE en liten och kostnadseffektiv sammanslutning. OSSE:s budget uppgår till drygt miljoner kronor Till denna summa skall läggas avsevärda resurser som medlemsländerna ställer till OSSE:s förfogande i form av utlånad personal och frivilliga bidrag. ❺ Budgeten finansieras genom uttaxering från medlemsstaterna enligt två bidragsskalor. Inget enskilt OSSE-land svarar dock för mer än 12,4% av OSSE:s budget. Sveriges bidrag för 2000 är 64 miljoner kronor. Därtill kommer kostnaderna för ett trettiotal svenskar vid OSSE:s missioner. ❺ OSSE-sekretariatets fasta stab i uppgår till omkring 200 personer. Därutöver tillkommer 35 personer vid ODIHR i Warszawa och tio hos Minoritetskommissarien i Haag. ❺ Fältorganisationen omfattar nu cirka 20 missioner med närmare 1200 utsända medarbetare och ett stort antal lokalanställda.
4 Fyra exempel som illustrerar OSSE:s sammansatta verksamhet 1. Civil krishantering på Balkan Civil krishantering på Balkan är för närvarande OSSE:s största utmaning. OSSE har missioner i Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien och Makedonien. När Kosovo-missionen är fullt utbyggd verkar cirka utsända (och mer än dubbelt så många inhemska) civila fredsbevarare i OSSE:s Balkan-missioner. I Kosovo finns den största missionen. Den inrättades i juli 1999 och utgör en av fyra pelare inom ramen för FN:s Kosovoinsats (UNMIK) och ansvarar för att bygga upp demokratiska institutioner, driva polisutbildning, stödja media samt organisera och övervaka val. OSSE-missionen i Kroatien är inriktad på frågor som rör flyktingar, minoriteter och mänskliga rättigheter. Sedan hösten 1998 ansvarar den också för övervakning av poliser i östra Slavonien i Kroatien. Dayton-avtalet från 1995 gav OSSE tre uppgifter i Bosnien-Hercegovina: val, rustningskontroll och övervakning av mänskliga rättigheter. En viktig uppgift har varit att utarbeta en ny vallag. 2. Förebyggande åtgärder i Kaukasus och Centralasien OSSE:s konfliktförebyggande åtgärder i Kaukasus och Centralasien har ökat snabbt. Organisationen är representerad i samtliga länder i dessa områden. OSSE-missionen i Georgien övervakar den georgiska gränsen till Tjetjenien, främjar de mänskliga rättigheterna och deltar i förhandlingarna om Sydossetien. OSSE:s stödgrupp för Tjetjenien följer utvecklingen noga och söker medverka till en politisk lösning. Vid en fredlig utgång av den segslitna Nagorno Karabachkonflikten, kan OSSE komma att etablera en stor fältmission för att övervaka ett fredsavtal och medverka till försoning och återuppbyggnad. I Centralasien söker OSSE främja demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna. En annan prioritering är att öka det regionala säkerhetspolitiska samarbetet mellan länderna. Ett flertal gränsöverskridande problem, som exempelvis de bristande vattenresurserna, hotar att destabilisera regionen. 3. Minoritetskommissarien Minoritetskommissariens uppdrag är att genom tyst diplomati arbeta för att förebygga konflikter och dämpa motsättingar som riskerar att trappas upp mellan nationella minoriteter. Minoritetskommissarien är således främst ett instrument för konfliktförebyggande och krishantering, inte någon regelrätt ombudsman eller övervakare av mänskliga rättigheter. Minoritetskommissarien tar exempelvis upp frågor om medborgarskap och minoriteters rätt, minoritetsspråkens ställning och möjligheterna för personer som tillhör nationella minoriteter att återvända till områden där de tidigare varit bosatta. Minoritetskommissarien verkar i bl.a., Estland, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Lettland, Makedonien (FYROM), Rumänien, Slovakien och Ukraina. 4. Valobservation och demokratibyggande Under 1990-talet har OSSE i växande utsträckning ägnat sig åt att observera allmänna val. I Bosnien- Hercegovina har OSSE haft en central roll som huvudansvarig för att genomföra val i enlighet med Daytonavtalet, medan missionen i Kosovo ansvarar för att organisera och övervaka val där. OSSE-länderna antog 1990 i Köpenhamn generella riktlinjer för allmänna val och åtog sig att inbjuda varandra att observera val. Bakgrunden var att val missbrukats som politiskt medel och därför saknade trovärdighet i de nya demokratierna. Dessa, som hade begränsad erfarenhet av fria och rättvisa val, såg internationell kontroll som ett sätt att skänka valen ökad legitimitet. Det är OSSE:s Kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (Office for Democratic Institutions and Human Rights, ODIHR) i Warszawa som svarar för OSSE:s valobservationsinsatser. Sverige deltar mycket aktivt i detta arbete. Hundratals svenska valobservatörer har deltagit och på så sätt fått värdefulla erfarenheter av de forna kommunistländernas politiska utmaningar och problem. ODIHR bistår med stöd och rådgivning i bland annat lagstiftningsfrågor rörande mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner samt projekt för att stärka demokratins ställning hos befolkningen Stockholm Författare: Fredrik Florén, OSSE-delegationen i, tel. +43(1) Redaktör: Åsa Arvidson, Press- och informationsenheten, tel Produktion: UD-redaktionen Tryck: Regeringskansliets grafiska service, 2000 Fler exemplar kan beställas via UD:s informationsbyrå Tel , Fax: UD:s hemsida: Artikelnr: UD
5 Toppmöten Möten med OSSE:s stats- och regeringschefer Ministerråd Möten med utrikesministrar Höga rådet Möts i ekonomiskt forum en gång om året OSSE-ordförandens personliga representanter Permanenta Rådet (varje vecka) Forum för beslutsfattande och konsultationer OSSE-ordföranden Österrike 2000 Trojkan (Norge-Österrike-Rumänien) Säkerhetsforum (varje vecka) Forum för militärpolitiska frågor Parlamentariska församlingen Köpenhamn Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) Warszawa Mediarepresentanten Generalsekreteraren Minoritetskommissarien (HCNM) Haag OSSE:s andra fältaktiviteter Missioner eller kontor i Öst- och Centraleuropa (inkl. Baltikum), Kaukasus och Centralasien OSSE-sekretariatet Prag-kontoret Beslutsstruktur Stödfunktion Joint Consultative Group Ope Skies Consultative Commission
EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT
EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,
Läs merRedogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 1999. Anna Lindh (Utrikesdepartementet)
Regeringens skrivelse 1999/2000:69 Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 1999. Skr. 1999/2000:69 Regeringen överlämnar denna skrivelse till
Läs merEPSU/ PSI Arbetsgrupp
EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ
Läs merRegeringens skrivelse 2006/07:82
Regeringens skrivelse 2006/07:82 Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2006 Skr. 2006/07:82 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs merAtt förebygga väpnade konflikter
Att förebygga väpnade konflikter ett svenskt handlingsprogram Sammanfattning av Ds 1999:24 UD 1 Att förebygga väpnade konflikter ett svenskt handlingsprogram Sammanfattning av Ds 1999:24 3 Förord Väpnade
Läs merStöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen
Protokoll 1 2010-11-02 UF2010/36062/EC (delvis) Utrikesdepartementet Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen 2 bilagor Ärendet Söderköpingsprocessen lanserades under det
Läs merRAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har
Läs merNato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010
NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska
Läs merFörslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten
Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS
CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars
Läs merOrganisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU14 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från riksdagens delegation vid OSSE:s
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merRegeringens skrivelse 2014/15:67
Regeringens skrivelse 2014/15:67 Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under andra halvåret 2013 och helåret 2014 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 6.8.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om val och valprocesser i AVS EU-länderna Medföredragande: Betty Amongi (Uganda) och Miguel
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merSyriska armenier i Armenien
Sveriges ambassad Jerevan D-post: JERE/2014-07-08/1428 Syriska armenier i Armenien Omkring 12 000 syriska armenier har sökt sig till Armenien sedan konflikten i Syrien började. Inströmningen har minskat
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merU N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N
EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och
Läs merEuropeiska unionens ungdomsprogram
Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd
Läs merKommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande
Läs merEuropeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?
Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol
Läs merIII RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM
Läs merVi ska kunna hantera det oförutsedda
Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande
Läs merEuropeiska unionens ungdomsprogram
Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs mer2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk
1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 10659 3 september 2005 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande av Europarådets generalsekreterare
Läs merIII RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM
Läs merSTRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018
STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren
Läs merRYSSLAND OCH CENTRALASIEN
RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande
Läs merRapport om huvudstadssamarbetet Stockholms stad - kanton Sarajevo och frivillig återvandring för flyktingar
Uppdragsavdelningen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 Rapport om huvudstadssamarbetet Stockholms stad - kanton Sarajevo och frivillig återvandring för flyktingar I stadens mottagande av flyktingar ligger,
Läs merSTADGAR. Nordiska samarbetskommittén (NSK) kan fastställa ytterligare riktlinjer gällande implementeringen av dessa normalstadgar.
STADGAR Stadgar för NORDENS INSTITUT PÅ ÅLAND (NIPÅ), nedan kallad för institutionen. Stadgarna är fastställda av Nordiska ministerrådet (MR-K) den 23 oktober 2015, och gällande från den 1 januari 2016.
Läs merAmnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter
1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av
Läs merStrategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
Läs mer2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm
2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merHur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson
Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad
Läs merSNABBA CASH VÄGEN TILL FATTIGDOM?
BILAGA 1 sid 1 (6) PROJEKTBESKRIVNING FÖR SNABBA CASH VÄGEN TILL FATTIGDOM? Sammanfattning Stockholm, Göteborg och Malmö har gått samman för att, under fattigdomsåret 2010, uppmärksamma överskuldsättning.
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merStadgar SACO-S-förening (motsvarande)
Stadgar SACO-S-förening (motsvarande) (fastställda av SACO-S styrelse 2000-04-27) 1 SACO-S föreningen vid är en gemensam förening för de inom myndigheten anställda, som tillhör förbund anslutna till förhandlingskartellen
Läs merKriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Läs merUganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut
Läs merARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merJomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
Läs merBILAGOR. till. Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott från öst under vintern 2014-2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.3.2015 COM(2014) 654 final/2 ANNEXES 1 to 2 CORRIGENDUM This document corrects document COM(2014)654 final of 16.10.2014 Concerns all language versions Correction
Läs meren hållbar utrikes och försvarspolitik
en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs merVERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15
1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs merByrån mot diskriminering, svar på motion (S) om fördjupat samarbete
1 (11) Kommunledningskontoret 2012-11-20 Dnr KS 2009-719 Inger Karlsson Kommunstyrelsen Byrån mot diskriminering, svar på motion (S) om fördjupat samarbete FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunledningskontorets
Läs merMedlemmarnas vänortsarbete
Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Medlemmarnas vänortsarbete Våren 2011 Medlemmarnas och regionförbundens vänortsarbete, Våren 2011 1 Förord Vänortssamarbete har
Läs merBromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
Läs merHandlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Utrikesutskottets yttrande 2008/09:UU3y Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Till justitieutskottet Justitieutskottet har den 28 oktober 2008 (prot. 2007/08:6 7) beslutat
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
Läs merKAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC)
INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC) Artikel 71 i Förenta Nationernas författning lyder: "Det ekonomiska och sociala rådet kan inleda och
Läs merSlutrapport Verksamhetsredovisning
Slutrapport Verksamhetsredovisning Nätverk för stöd till återvandrare Innehållsförteckning 1 Projekt ägarens uppgifter - projektets namn - projekts tidsperiod 2 4 Bakgrund 2 5 Konkret syfte med projektet
Läs merDeltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 december 2015 Peter Hultqvist Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)
Läs merFörklaranderapport. 1. Inledning
Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet
Läs merVerksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merPraktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utrikesfrågor 12.3.2015 2015/2001(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland (2015/2001(INI)) Utskottet för utrikesfrågor
Läs merBetänkande av kommittén för en översyn av grundlagen
10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs mer15 april 2011. Sveriges kommuner och landsting, Hornsgatan 20, Stockholm
15 april 2011 Sveriges kommuner och landsting, Hornsgatan 20, Stockholm Mötesanteckningar Thomas Hartman hälsade välkommen och presenterade dagens program. Han uppmanar alla att passa på att ställa frågor
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merSchengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013
SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)
Läs merJag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.
Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan
Läs merSäkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013
Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Det talade ordet gäller Mina damer och herrar, Sverige ska
Läs merVerksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merEU integration Internationell Politik
EU integration Internationell Politik Onsdag 13 maj 2009 Idag Vad är utrikespolitik Är inte EU utrikespolitik?! Utrikespolitiska mål Policy approach Utvidgningarna Vilken väg ska EU gå? Malin Stegmann
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs merCabotage. Promemoria
Cabotage Promemoria RättsPM 2007:1 Utvecklingscentrum Malmö Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Vad är cabotage?...3 2 Lagstiftning om cabotage....3 2.1 Centrala EU förordningar.....3 2.2 Förordning
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.1.2016 COM(2016) 3 final 2016/0008 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar vid det sjunde mötet i den mellanstatliga
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merFÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN
FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merRAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM
RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM RAMAVTAL OM FINANSIERING OCH MEDFINANSIERING AVSEENDE ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I STORSTÄDERNA SAMT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE STORSTAD STOCKHOLM Innehållsförteckning 1. Parter 2. Inledning
Läs mer