BOKFÖRING OCH BOKSLUT I ENSKILD FIRMA

Transkript

1

2 BOKFÖRING OCH BOKSLUT I ENSKILD FIRMA

3 Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BETALNINGAR BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG K2 BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG K3 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EGET AKTIEBOLAG EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FISSIONER FUSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL REDOVISNING FÄLLOR OCH FEL SKATT & MOMS FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄKRINGAR SKATT OCH REDOVISNING GOD MAN & FÖRVALTARE EN VÄGLEDNING GOD MAN & FÖRVALTARE PROBLEM OCH LÖSNINGAR GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK K2 ELLER K3 I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN MAKAR MARKNADSFÖR DIG SJÄLV MARKNADSFÖRING MIN BOSTADSRÄTT MOMS PENNINGTVÄTTSLAGEN PENSIONSPLANERING FÖR FÖRETAGARE PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING PROJEKTARBETE I FÖRETAG REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTEFÖRFARANDET SKATTENYHETER SKATTEPLANERING I AKTIEBOLAG SKATTEPLANERING I ENSKILD FIRMA SKOGSÄGARBOKEN STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE VD-BOKEN WORKING CAPITAL MANAGEMENT VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

4 Bokföring och bokslut i enskild firma Förenklat årsbokslut enligt K1-reglerna av Anette Broberg och Cecilia Stuart Bouvin Sjätte upplagan

5 Björn Lundén Information AB box 84, Näsviken tel: fax: facebook.com/blinfo Copyright Björn Lundén Information AB. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Bröd texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Sjätte upplagan, april 2016 ISBN tryckt bok: ISBN e-bok:

6 Innehåll Om boken... 7 Del 1 Bokföringens grunder mm 9 Bokföringsskyldighet Löpande bokföring Vad ska bokföras? Bokföringens grunder Öppningsbalansräkning Moms Del 2 Löpande bokföring 73 Kontantförsäljning...74 Försäljning mot faktura Likvida medel Varulager och inköp Representa tion Redovisning av moms Försäkringar Bokföring av eget kapital Stöld Ägarens transaktioner med företaget Ägarens resor i tjänsten Skatter och avgifter Maskiner och inventarier Bilen Leasing & avbetalningsköp Fastigheter Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad Rättigheter, patent, licenser mm Andelar

7 Anställda Personalförmåner Anställdas resor och traktamenten Övriga transaktioner Del 3 Det förenklade årsbokslutet 235 Förenklat årsbokslut Förteckning över anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Rättigheter, patent, licenser mm (B1) Byggnader och markanläggningar (B2) Mark mm (B3) Maskiner och inventarier (B4) Övriga anläggningstillgångar (B5) Omsättningstillgångar Varulager B Kundfordringar B Övriga fordringar B Kassa och bank B Skulder Låneskulder B Skatteskulder B Leverantörsskulder B Övriga skulder B Eget kapital (B10) Intäkter Försäljning, bilförmån mm (R1 R4) Kostnader Varor, material, avskrivningar mm (R5 R10) Upplysningar U1 U4 Periodiseringsfond, expansionsfond mm Praktikfall ett förenklat årsbokslut Del 4 Kontoplan 363 BAS 2016 Förenklat årsbokslut Sökordsregister

8 Om boken Alla företag även de minsta ska upprätta ett års bokslut. Den som har en nettoomsättning på högst tre miljoner kronor får dock välja att göra ett förenklat årsbokslut. Den här boken riktar sig till dig som väljer att upprätta ett förenklat årsbokslut. Bokens upplägg Boken består av fyra avdelningar: Bokföringens grunder mm Löpande bokföring Det förenklade årsbokslutet Kontoplan Du bör inleda med att läsa bokens inledande kapitel för att få en sammanfattning av vad redovisningsreglerna innebär. I bokens första avdelning, Del 1 Bokföringens grunder mm, går vi detaljerat igenom enligt vilka metoder du kan bokföra, hur en verifikation ska se ut, mm. I avdelningen Del 2 Löpande bokföring är kapitlen grupperade ämnesvis. Ett kapitel handlar t ex om bilen. Där kan du läsa om hur du bokför löpande bilkostnader, hur du behandlar momsen vid köp och hur du bokför inköp och försäljning. En affärstransaktion som berör flera ämnesområden kan finnas beskriven på flera ställen i boken. I våra exempel använder vi kontoplanen BAS 2016 Förenklat årsbokslut. I avdelningen Del 3 Det förenklade årsbokslutet går vi igenom hur de olika posterna i det förenklade årsbokslutet ska hanteras. Till varje post finns utförliga exempel med konteringar. Sist i avdelningen finns ett praktiskt exempel på hur du upprättar ett för enklat årsbokslut. I avdelningen Del 4 Kontoplan hittar du den fullständiga baskontoplanen BAS 2016 Förenklat årsbokslut. 7

9 Om boken Bokens webbplats med uppdateringar mm På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Där finns även de aktuella lagtexterna på området. Gå till vår startsida välj fliken Böcker och boktiteln Bokföring och bokslut i enskild firma. På bokens sida väljer du fliken BokPlus. Förbättringar till nästa upplaga Detta är den femte upplagan av boken. Vi på förlaget tar tacksamt emot tips och förslag till förbättringar inför nästa upplaga. Vi är också glada om du vill tycka till om boken på Gå till bokens sida under fliken Böcker och välj fliken Recensioner. Näsviken, april 2016 Anette Broberg och Cecilia Stuart Bouvin 8

10 Del 1 Bokföringens grunder mm 9

11 Bokföringsskyldighet I princip alla juridiska personer är bokföringsskyldiga, oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller inte. Människor (fysiska personer) och dödsbon är bokföringsskyldiga endast om de bedriver näringsverksamhet. God redovisningssed Bokföringsskyldigheten ska fullgöras på ett sätt som överens stämmer med god redovisningssed. God redovisningssed är ett begrepp som man ofta stöter på i redovisningssammanhang. Man kan säga att god redovisningssed helt enkelt är den praxis som utarbetats av organisationer inom redovisningsområdet och som ska fungera som ett komplement till lagstiftningen. Bokför ings nämnden är den organisation som har till uppgift att utveckla god redovisningssed för de allra flesta företag (dock ej de riktigt stora). Vägledning För enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut är det god redovisningssed att följa Bokföringsnämndens väg ledningar Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut och Bokföring. I vägledningarna finns instruktioner för vad som ska bok föras i före taget samt alla de redovisningsregler som gäller enligt bok förings lagen. När bokföringsskyldigheten upphör ska rådet Bok föringsskyldighetens upphörande i enskild näringsverksamhet följas. Bokföring i enskild firma Enskilda näringsidkare ska som huvudregel upprätta en samlad bokföring för alla sina verksamheter. Du får dock ha en bokföring för varje enskild verksamhet om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Ett särskilt skäl kan vara att du som bokföringsskyldig bedriver en verksamhet på egen hand och en annan tillsammans med någon där en gemensam bokföring upprättas eller om du bedriver flera egna verksamheter som är fristående från varandra. Ett annat skäl är att en verksamhet bedrivs i filialform. Filialen anses då vara en egen verksamhet. 10

12 Om företaget har bokföring för varje enskild verksamhet ska de förvaras på en gemensam plats. Bokföringsskyldighet Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga Har flera företag en gemensam verksamhet får de ha en gemensam bokföring för verksamheten om det är förenligt med god redovisningssed. Tanken är dock att var och en som är bokföringsskyldig ska upprätta en bokföring för den verksamhet som han eller hon driver själv eller till sammans med någon annan. Man har dock insett att det finns fall där det är ändamålsenligt för de som driver verksamhet tillsammans att ha en gemensam bokföring. Detta gäller främst enskilda näringsidkare som bedriver gemensam verksamhet i form av ett enkelt bolag. Man anser även att man bör kunna ha gemensam bokföring i andra fall när man bedriver gemensam verksamhet och då särskilt när det finns samägd egendom, t ex när två personer äger en lantbruksenhet tillsammans utan att ett bolagsavtal har upprättats. BFL 4 kap Bokföringsskyldighetens innebörd Avsluta räkenskapsåret med ett årsbokslut Alla enskilda näringsidkare ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut. Enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt uppgår till högst 3 milj kr (och som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning) får upprätta ett förenklat årsbokslut. De som väljer att upprätta ett förenklat årsbokslut ska följa Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2006:1 vid upprättandet av det förenklade årsbokslutet. Det är dessa regler som vi beskriver i denna bok. Flera verksamheter Omsättningsgränsen för att få upprätta ett förenklat årsbokslut gäller per person. En person som driver flera verksamheter får upprätta ett förenklat årsbokslut om nettoomsättningen totalt för samtliga verksamheter är högst 3 milj kr. Är nettoomsättningen högre måste ett vanligt årsbokslut upprättas för samtliga verk samheter. Även då flera personer driver en verksamhet gemensamt (enkelt bolag) räknas omsättningsgränsen per person (vi förutsätter att delägarna är enskilda näringsidkare), dvs för respektive delägare i bolaget. Driver två personer en verksamhet i ett enkelt bolag (se även avsnittet nedan) som omsätter 5 milj kr och delägarna har rätt till hälften av 11

13 Bokföringsskyldighet resultatet vardera, får delägarna upprätta förenklat årsbok slut eftersom var och en av dem har en nettoomsättning som inte överstiger 3 milj kr. Följer man reglerna om förenklat årsbokslut i en verksamhet måste samma regler också tillämpas för de övriga verksamheterna. Gemensam bokföring i enkelt bolag Ett enkelt bolag uppstår när flera fysiska eller juridiska personer gemensamt driver en verksamhet. I ett enkelt bolag ansvarar varje delägare endast för sin del av skulderna och äger sin del av tillgångarna. Det enkla bolaget är inte bokförings skyldigt utan den skyldigheten vilar på respektive delägare. Huvudregeln är att varje näringsidkare ska ha en egen bokföring. Det är dock tillåtet att ha en gemensam bokföring för det enkla bolaget om bokföringen är ordnad så att det utan svårighet går att bedöma ställningen i varje enskilt företag, t ex genom att det i bok föringen går att se varje företags andel av det egna kapitalet. Den gemensamma bokföringen får avslutas med ett gemensamt årsbokslut. Om en eller flera av delägarna passerar omsättningsgränsen på 3 milj oner kr måste ett vanligt årsbokslut upprättas för det enkla bolaget även om det finns delägare som inte passerar denna gräns. Delägare som inte passerar 3-miljonersgränsen kan dock göra ett förenklat årsbokslut på sin del av verksamheten trots att ett årsbokslut görs enligt de allmänna reglerna för den gemensamma verksamheten. Pelle driver en bokföringsfirma och nettoomsättningen i verksam heten är 2,5 milj kr. Dessutom äger han tillsammans med sin syster Lisa ett lantbruk som har en nettoomsättning på 2 milj kr (1 milj kr vardera för Pelle och Lisa). Detta innebär att Pelle måste göra ett bokslut enligt de allmänna reglerna eftersom Pelles sammanlagda nettoomsättning överstiger 3 milj kr. Finns det en gemensam bokföring för lantbruket måste ett års bokslut enligt de allmänna reglerna upprättas för lantbruket trots att Lisa har en sammanlagd netto omsättning som inte överstiger 3 milj kr. Lisa kan dock välja att upprätta ett förenklat årsbokslut för sin del av lantbruksverk sam heten. Detta kommer att resultera i att det finns tre årsbokslut: Ett årsbokslut för hela lantbruket Ett årsbokslut för Pelles bokföringsbyrå Ett förenklat årsbokslut för Lisas andel i lantbruket. 12

14 Bokföringsskyldighet kronorsgränsen I det allmänna rådet för enskilda näringsidkare som ska upprätta ett förenklat årsbokslut återkommer beloppet kr som en gräns, t ex för när ett varulager ska tas upp som en tillgång eller när ett för skott från kund ska tas upp som en övrig skuld. Denna gräns gäller för en enskild näringsidkares samtliga verksamheter. Kalle har ett litet måleri som har ett lager på kr. Dessutom äger han en lantbruksfastighet där det finns ett lager på kr. Sammanlagt för båda verksamheterna finns det alltså ett lager på kr ( ). Verksamheterna har separat bokföring. Eftersom den sammanlagda nettoomsättningen för verksamheterna inte överstiger 3 milj kr väljer Kalle att avsluta bokföringen med ett förenklat årsbokslut, ett för måleriet och ett för lantbruket. Eftersom gränsen, kr, för att vara tvungen att ta upp lager i bokslutet gäller sammanlagt för samtliga verksamheter måste Kalle ta upp lager i båda verksamheterna. Han redovisar därför lager på kr i måleriet och kr i lant bruket. Redovisningen i praktiken Redovisning innebär bl a att registrera, bearbeta och rapportera information som ska underlätta beslut i ekonomiska frågor. Begreppen redovisning och bokföring används ofta synonymt, vilket inte är korrekt. Bokföringen är den del av redovisningen som du utför när du registrerar uppgifterna i ett bokföringsprogram (eller för in dem i en dagbok). Arkiveringen, uppläggningen av redovisnings systemet, avstämningen och framtagandet av månadsrapporter hör också till bokföringen. Redovisningen innebär även annat än bokföring, t ex analys av rapporter, budgetering, mm. En bra redovisning är en förutsättning för att kunna ha bra kontroll över sin verksamhet. Den är också viktig som beslutsunderlag i stora och små frågor. Att sköta redovisningen i ett företag innebär flera saker. Alla doku ment som rör ekonomin ska sparas och ordnas så att du lätt kan hitta allt. Det är t ex verifikationer kontrakt pantbrev saldobesked brev/mail. 13

15 Bokföringsskyldighet Du bör också upprätta en systemdokumentationen, dvs beskriva hur bokföringssystemet är uppbyggt. Det är en beskrivning av hur bokföringen är organiserad i just ditt företag. BFL 5 kap 11 Verifikationer För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Med en verifikation menas de uppgifter som dokumenterar en affärs händelse eller en justering i bokföringen, t ex en bokslutstransaktion eller en rättelse. Verifikationerna kan se ut på olika sätt och är t ex kvitton fakturor kreditnotor reverser köpeavtal kontoutdrag räntebesked bokföringsorder lönebesked avräkningsnotor. Dessa ska bokföras uppdelade på olika konton. Bokförings lagen reglerar hur den löpande bokföringen ska läggas upp och skötas. Om företaget inte har fått något underlag om en affärshändelse ska du själv sammanställa en verifikation, t ex om du inte har fått något underlag vid inköp av en vara eller en tjänst. Andra fall när du måste upprätta en egen verifikation är vid egna uttag och insättningar i företaget. Uppgifter som ska finnas med Grunden för en verifikation är kvittot eller fakturan som du ställt ut eller tagit emot. På verifikationen ska det finnas uppgifter om när verifikationen upprättats (vanligen fakturadatum) när affärshändelsen inträffat vad affärshändelsen avser vilket belopp det gäller vilka köpare och säljare som är inblandade vilka dokument som ligger till grund för affärshändelsen och var origi nalhandlingen förvaras (om den inte finns bland verifikationerna). Offerter eller avtal vill du kanske inte ha i original i verifikationspärmarna. 14

16 Enligt bokföringslagen får uppgifter utelämnas om det är förenat med svårighet att få fram dem. Normalt är det uppgiften om motpart som det kan vara svårt att få fram. Den uppgiften får utelämnas om företaget får betalt direkt i samband med att en vara levereras eller en tjänst utförs och kundkretsen i huvudsak är anonym och motparten normalt inte identifieras, eller kundkretsen i huvudsak inte är anonym men uppgiften om motpart inte registreras i företagets kassaregister eller ingår i företagets kassarapport. Bokföringsskyldighet Skriv verifikationsnummer Du ska numrera dina underlag, dvs varje verifikation ska ha ett verifikationsnummer. Numreringen ska göras i den ordning veri fikationeras registreras (bokförs). Serien ska föras i en följd utan att mellanliggande nummer hoppas över. Det är tillåtet att använda flera verifikationsserier. Syftet med verifikationsnummer är att du ska kunna sammankoppla verifikationen med den bokförda händelsen. BFL 5 kap 6 10 Kontering på verifikation Det finns inget generellt krav att du skriva ned konteringen (ange på vilka konton affärshändelsen ska bokföras) på verifikationen utan det räcker normalt att den framgår av bokföringsposten. Du måste dock skriva konteringen på verifikationen om det behövs för att säkerställa sambandet mellan verifikationen och bokföringsposten, t ex om en verifikation innehåller flera delposter och det inte är tydligt hur de olika delposterna ska klassificeras. Gemensam verifikation vid likartade affärshändelser Huvudregeln är att det för varje affärshändelse ska finnas en veri fika tion. I vissa fall skulle detta dock leda till orimligt många verifika tioner. Företaget får därför i vissa fall dokumentera flera likartade affärshändelser i en gemensam verifikation, dvs dokumentera flera affärshändelser i samma verifikation. En stor livsmedelsbutik kan ha kunder varje dag. Om butiken skulle vara tvungen att göra en verifikation för varje försäljning skulle det bli ungefär verifikationer per år bara för kassaförsäljningen. 15

17 Bokföringsskyldighet Likartade affärshändelser som får dokumenteras genom en gemensam verifikation är: återkommande affärshändelser som av praktiska skäl sammanförs i en samlingsfaktura som avser högst en månad (t ex leveranser till dagligvaruhandeln och tjänster som utförs återkommande såsom städning), affärshändelser som genereras automatiskt (genom periodisk databearbetning, t ex hyror och räntor), eller andra likartade affärshändelser hör till en och samma dag och som av praktiska skäl är lämpliga att sammanföra (t ex löner som sammanställs till en lönelista). För att företaget ska få använda en gemensam verifikation krävs det att företaget har ett system för intern kontroll av levererade varor och utförda tjänster. Gemensam verifikation vid kontantförsäljning Vid kontantförsäljning av varor och tjänster får inbetalningarna under en dags försäljning under vissa förutsättningar dokumenteras genom en gemensam verifikation. Det gäller om försäljningen registreras i ett kassaregister (krävs inte att registret är certifierat), eller försäljningen avser mindre belopp. Med kassaregister menas kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparater för registrering av varor och tjänster. Försäljning mot kontokort (eller andra elektroniska betalningsmedel såsom sms och elektroniska presentkort) får ingå i en gemensam verifikation som avser försäljning mot kontant betalning eller redovisas i separata gemensamma verifikationer för varje slag av betalningsmedel. Observera att försäljning mot faktura som registreras i företagets kassaregister inte får ingå i en gemensam verifikation som avser försäljning mot kontant betalning. BFL 5 kap 6 När företaget använder ett kassaregister ska den gemensamma verifikationen bestå av ett tömningskvitto (ofta kallat Z-dagrapport) plus kontrollremsor eller journalminne. Kontrollremsorna och journalminnet innehåller uppgifter om de affärshändelser som har skett under dagen. 16

18 Bokföringsskyldighet Pia driver en klädbutik och registrerar försäljningen i ett kassaregister. Det var 40 kunder som handlade under dagen. Pia får i detta fall upprätta en gemensam verifikation över dagens försäljning. Hon skriver ut en Z-dagrapport från kassaregistret. TIll rapporten lägger hon kontroll remsorna som visar dagens försäljningar. Den totala försäljningen ( kontant) uppgick till kr plus moms. [1910] Kassaförsäljning 26/ [3000] Försäljning [2611] Utgående moms Sker försäljningen från en myntautomat med kassaregister ska den gemensamma verifikationen bestå av uppgifter om den löpande registreringen och en sammanställning av de registrerade affärshändelserna. Om företaget inte använder ett kassaregister ska den gemensamma verifikationen bestå av en kassarapport per kassa. Av rapporten ska det framgå vilken dag den gäller på vilken/vilka orter försäljningen har gjorts, och dagens försäljningssumma. Den som upprättar kassarapporten ska datera och underteckna kassarapporten. Om du väljer att dokumentera försäljningen i en gemensam verifikation ska försäljningen delas upp på kontant försäljning och försäljning mot kontokort eller andra elektroniska betalningsmedel såsom sms samt försäljning mot faktura. Även en sammanställning över försäljningen mot kontokort, andra elektroniska betalningsmedel eller faktura ska ingå i den gemensamma verifikationen. Eftersom sammanställningen normalt inte innehåller all relevant information ska även köpnotor (pappersform eller elektronisk form) ingå i den gemensamma verifikationen. Sammanställningen vid försäljning mot kontokort motsvaras av de uppgifter du skickar till kontokortsföretaget. När det gäller försäljning mot elektroniska betalningsmedel såsom elektroniska presentkort eller sms kan det krävas att du hämtar en sammanställning från inlösenföretagets/operatörens webbplats. 17

19 Bokföringsskyldighet Krav på kassaregister Certifierat kassaregister Om du har en kontantförsäljning på minst 4 prisbasbelopp, dvs kr år 2016, måste du normalt ha ett certifierat kassaregister. Förutom betalning med sedlar och mynt räknas även betalning med kontokort (t ex betalkort och kreditkort) som kontant betalning. Följande verksamheter behöver inget kassaregister: Taxi Distans- och hemförsäljning, t ex post orderförsäljning, internetförsäljning och telefonförsäljning. Försäljning med hjälp av varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal. Automatspel enligt lotterilagen. Obemannad försäljning (när ett företag säljer varor eller tjänster mot kontant betalning där köparen själv sköter betalningen genom att betala med kort eller lägga betalningen i ett fack, en låda eller liknande). Bingospel (tillstånd enligt lotterilagen). Försäljning som registreras i vissa terminalsystem, t ex terminalsystem som används av ombud för ATG och Svenska Spel. Kontantfakturor i stället Om ett företag upprättar en faktura och samtidigt tar kontant betalt (en så kallad kontantfaktura) räknas detta inte som kontant försäljning om fakturan uppfyller vissa krav. Förutsättningen för att den ska räknas som fakturerad försäljning (och inte som kontant försäljning) är att fakturan innehåller följande uppgifter: När verifikationen har sammanställts. När affärshändelsen har inträffat. Vad den avser. Vilket belopp den gäller. Vilken motpart den berör (namn och adress). En kontantfaktura utgör en fullständig enskild verifikation den kan inte ingå i en gemensam verifikation. Det är dock tillåtet att komprimera uppgifter från fakturorna i listor och använda dessa listor (fakturajournaler) i bokföringen. Även denna lista räknas då som en verifikation. Varje faktura ska vara försedd med fakturanummer och listan får bara avse en dags fakturering. Observera att den kontanta betalningen av kontantfakturan ska bokföras senast påföljande arbetsdag. 18

20 Bokföringsskyldighet Räkenskapsinformation ska arkiveras En handling räknas som räkenskapsinformation om dess innehåll är av bety d else för att man ska kunna förstå bokföringssystemets uppläggning eller kunna följa en affärshändelse och förstå dess innebörd. Som räkenskapsinformation räknas: Verifikationer, dvs fakturor, kvitton mm som beskriver och bekräftar affärshändelser. Sidoordnad bokföring (t ex fakturajournaler och kassajournal). Förenklat årsbokslut. Bokföringsmedia, dvs alla kort, lösblad, böcker, datamedia eller andra hjälpmedel för grundbokföring, huvudbokföring och årsbokslut (förenklat och vanligt). Kontoplaner, manualer för bokföringsprogram, programvara för datorer och kassaregister. Instruktioner om redovisningsprinciper och värderingsnormer. Inventeringslistor, lagerspecifikationer och andra bilagor. Även avtal och andra handlingar (t ex pantbrev och skuldebrev) som har särskild betydelse för att visa verksamhetens ekonomiska ställning är räkenskapsinformation. Följesedlar är också räkenskapsinformation såvida inte de uppgifter som finns på följesedeln även finns på fakturan. Tidsbeställningslistor och liknande är räkenskapsinformation endast om de noteringar som finns där är det enda underlaget för redovisning av inkomsterna. All räkenskapsinformation ska arkiveras. Även avtal, ansvarsförbindelser, företagsinteckningar och andra handlingar som är viktiga för att visa företagets ekonomiska förhållanden är normalt sett räkenskapsinformation och ska arkiveras. Oavsett om informationen finns i läsbar form eller digitalt, ska den finnas tillgänglig under hela arkiv erings tiden (7 år). Det finns dock möjlighet att efter viss tid överföra informationen till annat material. Vi går dock inte in på dessa regler. Ett företag har räkenskapsår 1 jan december Räkenskapsmaterialet för detta räkenskapsår måste då sparas i sju år, dvs t o m BFL 7 kap 19

21 Bokföringsskyldighet Räkenskapsåret För enskild näringsverksamhet finns bara ett tillåtet räkenskapsår, nämligen januari december (kalenderår). Brutet räkenskapsår får inte användas av enskilda närings idkare. När du startar företaget får du förlänga eller förkorta ditt första räkenskapsår så att det slutar den 31 december. Du får dock aldrig förlänga räkenskapsåret så att det blir längre än 18 månader. En fördel med förkortat räkenskapsår är att du så snart som möjligt efter att verksamheten kommit igång tvingas ta tag i bokslut och deklaration. När du avslutar din verksamhet kan du ha ett sista förkortat (men inte förlängt) räkenskapsår. 20

22 Löpande bokföring Du kan välja mellan två metoder för den löpande bokföringen: kontantmetoden, och faktureringsmetoden. Faktureringsmetoden innebär att du löpande bokför alla affärshändelser, t ex kundfordringar och leverantörsskulder, när fakturan skickas respektive mottas. Faktureringsmetoden är huvudmetoden i bokföringslagen och ska tillämpas av alla större företag. Kontantmetoden innebär att du löpande under året endast bokför de affärshändelser som avser inbetalningar och utbetalningar, samt insättningar och uttag, dvs du bokför inte några kundfordringar eller leverantörsskulder i den löpande bokföringen. Kund- och leverantörs fakturor bokförs alltså först i samband med att du får betalt från kund respektive betalar dina inköp. I samband med bokslutet bokför du dock övriga affärshändelser som är nödvändiga för att fastställa företagets resultat och ställning, t ex obetalda fordringar och skulder. Läs mer om de båda metoderna längre fram. Bokföringstidpunkt I bokföringslagen finns bestämmelser för när olika affärshändelser ska bokföras. Enligt bokföringslagen ska alla (undantaget vissa gåvor) affärshänd elser enligt huvudregeln bokföras löpande (faktureringsmetoden). Små företag som får tillämpa kontantmetoden får dock i sin löpande bokföring vänta med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker, dvs enligt den så kallade kontantmetoden. En affärshändelse är enligt bokföringslagen en händelse som för ändrar storleken och sammansättningen på företagets förmögenhet, och som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden. Det kan vara in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. 21

23 Löpande bokföring Exempel på vanliga affärshändelser är: inbetalningar från kunder överföringar mellan plusgiro och bankkonto utbetalningar till leverantörer löneutbetalningar till anställda upptagande av lån i bank amorteringar till banken utgifter för varuinköp. Den tid som du har på dig att bokföra de olika transaktionerna är lika lång oavsett om du använder dig av faktureringsmetoden eller kontantmetoden. Kontanta in- och utbetalningar Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbets dag, t ex i en kassabok. Med påföljande arbetsdag menas första arbetsdagen efter den dag affärshändelsen inträffade. Är det mer än några dagar mellan affärshändelsen och påföljande arbetsdag ska du bokföra de kontanta in- och utbetalningarna senast dagen efter den dag då affärshändelsen inträffade. Har du t ex sålt en vara kontant på fredagen och har stängt under lördag och söndag ska du bokföra försäljningen på måndagen. Men har företaget en verksamhet som är koncentrerad till perioder som är klart åtskilda från varandra, t ex att företaget deltar på olika marknader eller mässor, ska affärshändelserna bokföras senast dagen efter den dag de inträffade. Använder företaget ett certifierat kassaregister får företaget dröja med att bokföra de kontanta- in och utbetalningar som registreras i registret i registreringsordning till 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelsen inträffade. Observera att registret ska vara certifierat enligt skatteförfarandelagen 39 kap 8 andra stycket. Med kontanta in- och utbetalningar menas inte bara betalningar med sedlar och mynt utan även betalning med kundens bank- eller kreditkort, postväxlar och andra betalningsaviseringar som kan omsättas i pengar. Mottagna betalningsaviseringar i form av t ex presentkort, rabattkuponger och måltidskuponger ska jämställas med kontanta inbetalningar. Det gäller under förutsättning att företaget får ersättning för kupongerna mm från en tredje part. Det gäller inte t ex presentkort som företaget har ställt ut. In- och utbetalningar som görs via bank- eller plusgiro, eller med ditt kontokort ingår inte i kontantbegreppet. 22

24 Löpande bokföring Andra affärshändelser Andra affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar ska enligt bokföringslagen bokföras så snart det är möjligt. Det innebär att bokföringen ska göras så snart företaget har tillräckliga uppgifter för att kunna bokföra affärshändelsen. Bokföring av fordringar och skulder får du göra i samband med att du utfärdar eller får en faktura (eller liknande handling). Bokföring av andra affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar får enligt bokföringslagen senareläggas om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed. För att bokföringen ska få senareläggas krävs det att verifikationerna ordnas i takt med att du mottar dem. Du kan t ex sortera in verifikationerna i datumordning i en pärm i avvaktan på att de ska bokföras. Du ska även komplettera verifikationer om det saknas uppgifter. Bokföring får normalt senareläggas till högst 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelsen inträffade. Då sammanfaller bokföringen med momsredovisningen för företag som redovisar momsen varje månad. Företag med låg omsättning får senarelägga bokföringen ytterligare för att samordna bokföringen med kvartalsredovisning av moms samt redovisningen av årsmoms. Företag med en nettoomsättning som uppgår till högst 3 miljoner kr får avvakta med bokföringen till 50 dagar efter utgången av det kvartal som affärshändelsen inträffade. Det innebär att bokföring samordnas med momsredovisningen i ett företag som har kvartalsredovisning av moms. Företag med en nettoomsättning som normalt uppgår till högst 1 milj kr per år får senarelägga bokföringen till 60 dagar efter utgången av det räkenskapsår då affärshändelsen inträffade, dvs bokföra en gång per år i samband med redovisningen av årsmomsen. Det gäller under förutsättning att det normalt förekommer högst 50 verifikationer som avser sammanlagt högst 250 affärshändelser per räkenskapsår. Har företaget ingen handel med EU får du dröja med bokföringen till den 2 maj, dvs tills inkomstdeklarationen ska lämnas. Har du anstånd med att lämna inkomstdeklarationen ska bokföringen göras senast vid anståndstidpunkten. Har företaget ett förlängt eller förkortad räkenskapsår ska antalet verifikationer och affärshändelser justeras. Senareläggning vid sjukdom mm I undantagsfall får bokföringen göras vid en senare tidpunkt än de vi angivit ovan. Det gäller om det finns särskilda hinder av tillfällig natur, t ex akut sjukdom eller oförutsedd arbetsbelastning hos 23

25 Löpande bokföring redovisningskonsulten. En bedömning av om särskilda hinder finns görs med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Observera att det inte är möjligt att skjuta på bokföringen någon längre tid utan bara någon eller några dagar. Du måste aktivt försöka att lösa situationen så att affärshändelserna bokförs. Skillnad mellan metoderna Om du säljer en vara mot faktura ska kundfordran vara bokförd senast en månad efter fakturautskicket om du bokför enligt faktureringsmetoden. Använder du kontantmetoden medför fakturautskicket ingen bokföringsåtgärd, utan det är först när kunden betalar som affärshändelsen ska bokföras. Du har till slutet av månaden efter betalningen på dig att bokföra. Betalar kunden kontant vid försäljningen ska försäljningen bokföras senast påföljande arbetsdag. Det gäller oavsett vilken metod företaget använder. Vissa gåvor behöver inte bokföras Om företaget får en gåva i form av begagnade kläder, möbler eller liknande och marknadsvärdet är svårt att bestämma men kan antas vara lågt behöver den inte bokföras i samband med att den mottas. Det gäller under förutsättning att du planerar att sälja den vidare, skänka bort den eller utrangera den. Finns den mottagna gåvan kvar vid bokslutet måste du dock ta upp den. Grundbokföring och huvudbokföring De olika affärshändelserna ska enligt bokföringslagen bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och systematisk ordning (huvudbokföring). I grundbokföringen bokför du alltså alla affärshändelser så att de kan presen teras i den ordning som de har registrerats. Det ska alltså gå att utläsa av bokföringen i vilken ordning de olika bokförings posterna har förts in i bokföringssystemet. I och med att det av bokföringen ska framgå i vilken ordning affärshändelserna har registrerats, ska du löpande numrera underlagen, dvs ge varje verifikat ett nummer. Med verifikat menas t ex kvitton, fakturor och köpeavtal. Du kan läsa mer om verifikationer i kapitlet Bokföringsskyldighet. 24

26 Löpande bokföring Affärshändelserna ska även bokföras så att de kan presen teras i systematisk ordning. Det innebär att de ska vara sorterade med hänsyn till deras art, dvs du bokför t ex varuinköp för sig och försäljning för sig. Huvudbokföring innebär alltså att du delar upp redovisningen på olika konton. För dig som upprättar ett förenklat årsbokslut är kraven på en systematisk uppdelning av affärshändelserna små. I princip räcker det att företagets bokföring är organiserad så att det finns ett konto för varje post som företaget redovisar i det förenklade årsbokslutet. Ur den löpande bokföringen ska det gå att få fram i vilken ordning affärshändelserna har registrerats. Det ska dessutom för varje bokförd post gå att utläsa datum eller månad för affärshändelsen (redovisningsperiod), verifikationsnummer eller motsvarande identifieringstecken, kontering och bokfört belopp. Du är normalt inte skyldig att skriva konteringarna på verifikaten utan det räcker att du kan ta fram uppgifterna ur bokföringsprogrammet. Enklast är det dock om du gör konteringarna direkt på underlaget. Bokföringen blir då mer överskådlig än om du måste ta fram rapporter ur ditt bokföringssystem för att se hur du har konterat en verifikation. Du måste dock skriva konteringen på verifikationen om det behövs för att säkerställa sambandet mellan verifikationen och bokföringsposten, t ex om en verifikation innehåller flera delposter och det inte är tydligt hur de olika delposterna ska klassificeras. Observera dock att du alltid måste ange verifikationsnumret eller liknande direkt på verifikatet. I vissa fall får flera affärshändelser bokföras i samma bokföringspost Kravet på presentation i registreringsordning och systematisk ordning gäller samtliga affärshändelser. Varje affärshändelse ska därför kunna presenteras separat. I vissa fall får dock flera affärshändelser bokföras och presenteras i en bokföringspost. Med bokför ingspost menas de uppgifter om t ex en affärshändelse som registrerats i grund- eller huvudbokföringen. När du bokför i ett bokför ingsprogram är hela registreringen av en affärshändelse en bokföringspost. Affärshändelser som har dokumenterats genom en gemensam verifikation får bokföras och presenteras i en bokföringspost. 25

27 Löpande bokföring Likartade affärshändelser som hör till en och samma dag som dokumenteras genom flera verifikationer får bokföras och presenteras i sammandrag i en bokföringspost. Det gäller om det utan svårighet går att avgöra vilka affärshändelser som ingår i bokföringsposten. Denna bestämmelse kan användas vid t ex försäljning mot så kallad kontantfaktura eller vid försäljning i en internetbutik. Varje försäljning ska dock dokumenteras med en enskild verifikation men dagens försäljningar kan sedan bokföras och presenteras i en bokföringspost. Affärshändelser som ingår i en mottagen faktura (eller liknande handling) och som dokumenteras genom flera verifikationer får bokföras och presenteras i sammandrag i en bokföringspost. Det gäller om det utan svårighet går att avgöra vilka affärshändelser som ingår i bokföringsposten. Exempelvis får affärshändelserna som ingår i en kontokortsfaktura eller annan samlingsfaktura bokföras i sammandrag i en bokföringspost. Även affärshändelser som bokförts och presenterats i registreringsordning i ett delsystem (t ex i en kassajournal eller fakturajournal) får i den systematiska sammanställningen bokföras och presenteras i sammandrag i en bokföringspost. Observera dock att affärshändelserna ska hänföras till rätt kalendermånad (redovisningsperiod). Om du t ex har valt att föra en kassajournal och får avvakta med bokföringen i systematisk ordning till 50 dagar efter utgången av kvartalet ska du bokföra kassajournalen i tre bokföringsposter, dvs en för respektive kalendermånad. 26

28 Löpande bokföring 27

29 Löpande bokföring 28 Bokföringsprogram Genom att använda ett bokföringsprogram sparar du tid, eftersom grundbok och huvudbok förs samtidigt. Dessutom kan du snabbt och enkelt producera rapporter, t ex balansrapport (visar tillgångar, skulder och eget kapital) resultatrapport (visar intäkter, kostnader och resultat) huvudbok (samtliga poster som bokförts på ett visst konto, t ex årets inköp av förbrukningsinventarier) dagbok (samtliga poster som har bokförts under en viss period). Rättelse av bokföringspost Har du bokfört en verifikation på ett felaktigt sätt ska du göra rättel sen på en särskild verifikation och i en särskild rättelsepost (när du bokför i ett program). Du får alltså inte inte förstöra den felaktiga verifikationen och ersätta den med en ny. På rättelseveri fikationen anger du vilken verifikation som rättas, när rättelsen har gjorts och vem som rättat posten. För att det tydligt ska framgå att en verifikation har rättats bör du även på den felaktiga verifika tionen ange rättelseverifikationens nummer. För att uppfylla kraven på presentation i registreringsordning krävs att rättelseverifikationen bokförs i den redovisningsperiod i vilken felet upptäckts. Det innebär att en rättelse inte får göras i en redovisningsperiod om arbetet med perioden är avslutad. Om felet däremot upptäcks innan arbetet med redovisningsperioden är avslutad, ska rättelsen göras i den perioden. Arbetet med en viss redovisningsperiod anses avslutad när samtliga affärshändelser är bokförda och eventuella avstämningar och rättelser är gjorda. Om bokföringen är senarelagd med t ex 50 dagar efter utgånget kvartal är arbetet avslutat när kvartalets händelser och rättelser är bokförda. Redovisningsvaluta I din bokföring ska du använda svenska kronor som redovisningsvaluta. Kontoplan för förenklat årsbokslut Varje företag har en kontoplan där företagets samtliga konton finns samlade. När du bokför ska alla transaktioner (affärshändelser) samlas på de konton de hör till. För varje slag av tillgång, skuld, eget kapital, kostnad och intäkt, finns ett konto, t ex för kassan, företagskonto (bank), varuinköp och försäljning. På så sätt kan du lätt ta ut rapporter och få en överblick över företagets ekonomiska ställning. Dessutom använder du kontosammanställningarna när du gör det förenklade årsbokslutet och deklarationen.

30 Löpande bokföring Den BAS-kontoplan som vi använder i denna bok är särskilt framtagen för företag som upprättar ett förenklat årsbokslut och heter BAS 2016 Förenklat årsbokslut. Den finns i två varianter; en mindre med ca 40 konton och en större. Det är den större kontoplanen som vi använder i denna bok. Kontantmetoden Löpande bokföring Kontantmetoden innebär att du löpande under året endast bokför de affärshändelser som avser inbetalningar och utbetalningar, samt insättningar och uttag, dvs du bokför inte några kundfordringar eller leverantörsskulder i den löpande bokföringen. Köper du in varor till ditt företag på kredit, medför själva inköpet ingen bokföringsåtgärd från din sida, dvs du bokar inte upp någon skuld till leverantören. Det är först vid betalningen av fakturan som du bokför inköpet. Bokför du enligt kontantmetoden är det praktiskt om du använder den så kallade bokslutsmetoden för moms eftersom de båda metoderna bygger på samma princip (se kapitlet Moms). [4000] Varuinköp [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Petter köper in varor till företaget för kr plus moms. Han får en faktura som ska betalas på 30 dagar (31 augusti). Han sorterar fakturan tillsammans med övriga fakturor som ska betalas i slutet av augusti. När fakturan betalas bokför han varuinköpet på kr på konto [4000], vilket gör att kostnaderna ökar. Samtidigt bokför han momsen på kr [2641]. Betalningen på kr görs från företagskontot [1930]. Detsamma gäller när du säljer varor eller tjänster på kredit, dvs mot faktura. Du bokför försäljningen först när kunden betalar varan eller tjänsten, dvs du bokar inte upp någon kundfordran. 29

31 Löpande bokföring [1920] Plusgiro [3000] Försäljning [2611] Utgående moms Petter skickar en faktura till en kund på kr inklusive moms för sålda varor. Han sorterar in fakturan efter förfallodatum i en pärm. När kunden betalar fakturan bokför han inbetalningen på kr som kunden gör via plus girot [1920]. Han bokför kr som försäljning [3000] i kredit, vilket gör att intäkterna ökar. Samtidigt krediteras kontot utgående moms [2611] med kr. Vid årets slut För företag som bokför enligt kontantmetoden är utgångspunkten att den löpande bokföringen bara innehåller in- och utbetalningar samt insättningar och uttag. I samband med bokslutet måste man då även bokföra fordringar och skulder (t ex leverantörsskulder och kundfordringar) och övriga poster som påverkar räkenskapsårets intäkter och kostnader, t ex förändringen av varulager. Du som bokför enligt kontantmetoden får dock upprätta en förteckning (bokslutsunderlag) över de olika bokslutshändelserna. Av boksluts underlagen ska det bland annat framgå hur kundfordringar, leverantörs skulder, lager, avskrivningar mm har beräknats. Dessa uppgifter för du in i det förenklade årsbokslutet. I och med detta anses du ha uppfyllt din bokföringsskyldighet. Om du bokför i ett bokförings program innebär detta att du inte behöver registrera boksluts händelserna i ditt program. Läs mer om detta i kapitlet Förenklat årsbokslut. 30

32 Löpande bokföring Kontering av bokslutshändelser Du kan dock välja att bokföra även bokslutshändelserna i ditt bok föringsprogram. Här ser du exempel på hur man bokför leverantörsskulder och bokar upp varulager. [4000] Varuinköp [2440] Leverantörsskulder [2641] Ingående moms Petter köper under december in varor till företaget för kr plus moms kr. Varorna levereras till företaget i slutet av december. Fakturan för faller först i slutet av januari. I bokslutet tar han upp leverantörsskulden [2440] inklusive moms kr. Han bokar upp varukostnaden [4000] och momsen [2641]. Under året bokför du alla varuinköp som kostnad. I bokslutet måste du dock ta upp osålda varor som tillgång (varulagrets värde). Du minskar då varukostnaden med varulagrets förändring. På så sätt påverkar bara kostnaden för sålda varor företagets resultat. [1400] Varulager [4900] Lagerförändring Petter inventerar sitt lager på bokslutsdagen. Varulagrets samlade anskaffningsvärde uppgår till kr (värderat enligt priset på den senaste fak turan). Varornas värdeminskning beräknas schablonmässigt till 3%. Petter tar därför i det förenklade årsbokslutet upp lagret [1400] till kr (97% av ) och eftersom han startade verksamheten under året har han inget lager uppbokat sedan tidigare. Han minskar därmed årets varukostnad genom att kreditera konto [4900], Lagerförändring, med lagrets värde. Du kan läsa mer om hur du upprättar det förenklade årsbokslutet i avdelningen Det förenklade årsbokslutet. 31

33 Löpande bokföring Faktureringsmetoden Faktureringsmetoden innebär att du löpande bokför alla affärshänd el ser. Faktureringsmetoden innebär alltså, till skillnad från kontantmetoden, att du löpande även bokför kundfordringar och leverantörsskulder. Bokför du enligt faktureringsmetoden bör du använda fakturer ingsmetoden även för din momsredovisning (se kapitlet Moms). När du använder faktureringsmetoden leder t ex ett varuinköp normalt till flera bokföringsåtgärder. När varan levereras och du får en faktura bokar du upp en leverantörsskuld och tar upp inköpet som kostnad samt bokför den ingående momsen. När du sedan betalar fakturan bokar du bort leverantörsskulden. [4000] Varuinköp [2440] Leverantörsskuld [2641] Ingående moms Petter köper in varor till företaget för kr plus moms. Han får en faktura som ska betalas på 30 dagar. Han bokför kr som leverantörsskuld [2440]. Han tar upp kr som varukostnad [4000] samt bokför momsen kr på konto [2641]. [2440] Leverantörsskulder [1930] Företagskonto Petter betalar leverantörsfakturan på kr via företagskontot [1930]. Han bokar bort skulden till leverantören [2440] på kr. Förenklat årsbokslut Även om du bokför enligt faktureringsmetoden måste du periodisera kostnader och intäkter så att du får ett korrekt resultat för räkenskapsåret. Du ska även t ex värdera lagret och bokföra avskrivningar på inventarier och byggnader, osv. Hur du upprättar bokslutet kan du läsa om i avdelningen Del 3 Det förenklade årsbokslutet. 32

34 Vad ska bokföras? I företagets bokföring ska du endast ta upp sådant som hör till företaget. Som enskild näringsidkare ska du alltså hålla din privata ekonomi skild från företagets. Företaget och företagaren När det gäller företagsformen enskild firma finns det ingen klar skilje linje mellan företaget och företagaren på samma sätt som när det gäller t ex ett aktiebolag. Ett aktiebolag är både en juridisk person och ett skattesubjekt och kan därmed både äga saker och bli beskattat för intäkterna från bolagets verksamhet. En enskild firma är varken en juridisk person eller ett skattesubjekt. Det är före tagaren själv som äger alla tillgångar i företaget och som blir beskattad personligen för resultatet av verksamheten även om beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet. I en enskild firma kan det därför vara svårt att exakt veta vad som ska bokföras i företaget. Ska en tillgång som delvis används i före taget, t ex en bil, betraktas som en tillgång i verksamheten eller är den privat? Hur betraktas ett privat lån om en näringsfastighet har ställts som säkerhet för lånet? Bokföringsnämnden har i sin vägledning angett vad som ska bokföras i företaget och vad som ska anses tillhöra företagarens privata sfär. I vissa fall kan du dock välja om en tillgång ska bokföras i företaget eller inte. Företagstillgångar eller privata tillgångar Du får endast bokföra tillgångar som du äger i företaget. Det innebär alltså att tillgångar som du hyr eller leasar inte får bokföras som tillgång i företaget. Leasingavgifter och hyror av t ex maskiner bokförs alltså direkt som kostnad i företaget. En tillgång ska antingen bokföras i företaget i sin helhet eller betraktas helt och hållet som privat. Det finns dock speciella regler för byggnader och mark, bilar samt kontanta medel och vissa finansiella tillgångar. Läs mer om de särskilda reglerna under separata rubriker nedan. 33

35 Vad ska bokföras? Ingen klyvning Att en tillgång antingen ska bokföras i företaget i sin helhet eller inte alls, innebär alltså att du inte får göra en uppdelning efter hur tillgången används. Om t ex en dator används till hälften i företaget kan du inte bokföra halva anskaffningsvärdet. En sådan uppdelning skulle vara svår att hantera om företagets användning av tillgången varierar mellan åren. Om du använder en företagstillgång privat, ska värdet av det privata nyttjandet redovisas som uttag av tjänst (se nedan). Allmänna regler Enligt de allmänna reglerna ska en tillgång som ägs av företagaren bokföras i företaget om den uteslutande eller så gott som uteslutande används i företaget, eller är nödvändig för att företaget i sin huvudsakliga verksamhet ska kunna generera inkomster. Ovanstående resonemang innebär att en tillgång som i princip endast används i företaget, också ska bokföras i företaget. Exempel på tillgångar som ska bokföras i företaget är en skördetröska i ett lantbruk och en svarv i ett hantverksföretag. Även om tillgången används privat i stor omfattning ska den bokföras i verksamheten om den är nödvändig för att företaget ska kunna generera intäkter, dvs om tillgången är en kärntillgång i verk sam heten. Det gäller t ex båten i ett fiskeriföretag. Vissa tillgångar kan du dock välja om du vill bokföra i företaget eller inte. Det gäller tillgångar som används såväl privat som av företaget och som kan förväntas tillföra företaget ekonomisk nytta, dvs i huvudsak tillgångar som bidrar till att företaget får inkomster eller sparar utgifter. Tillgångar som fyller en funktion i företaget får alltså bokföras i företaget även om det finns andra sätt att fylla denna funktion. Det gäller t ex en dator som används för att sköta före tagets bokföring, men som även används privat i stor omfattning, eller en bil som används för vissa transporter eller kund besök. Du kan även välja att inte bokföra en tillgång så länge den inte uteslut ande eller så gott som uteslutande används i företaget och inte är nöd vändig för att generera inkomster. Janne har en elfirma. Hans fru sköter företagets redovisning med hjälp av en dator som även används privat i stor omfattning. Janne väljer att bokföra datorn som en tillgång i verksamheten. Eftersom datorn köptes in innan han startade före taget bokförs den som en egen insättning. 34

36 Om du privat använder tillgångar som har bokförts i företaget, ska marknadsvärdet av det privata nyttjandet redovisas som uttag av tjänst. Enligt momsreglerna ska du även redovisa uttagsmoms om du privat nyttjar en tillgång som företaget har lyft momsen på vid inköpet. Momsen redovisas på företagets kostnad för att utföra tjän sten (se kapitlet Moms). Vad ska bokföras? Med marknadsvärde menas det pris inklusive moms som företaget skulle ha fått om tillgången eller tjänsten hade sålts på affärsmässiga villkor (med hänsyn till företagets situation). Observera att det finns speciella regler för bilar, byggnader och mark. Läs om detta nedan. Privat användning av företagstillgångar Om en tillgång som bokförts i företaget används privat ska marknadsvärdet av det privata nyttjandet redovisas som uttag av tjänst. Jonas använder företagets båt vid ett antal tillfällen under sommaren. Han uppskattar marknadsvärdet av det privata nyttjandet till kr (inklusive moms) och företagets kostnad för att tillhandahålla tjänsten till 900 kr. Han ska redo visa uttagsmoms på företagets kostnad för att tillhandahålla tjänsten. Han bokför värdet av det privata nyttjandet som ett eget uttag av tjänst enligt följande: Värdet av uttaget, kr, bokförs som ett eget uttag, dvs marknadsvärdet inklusive moms. Som intäkt ska han ta upp marknadsvärdet av den uttagna tjänsten minus uttagsmoms. 900 kr blir momspliktig intäkt och 225 kr (0,25 x 900) redovisar han som uttagsmoms. Resterande del bokförs som en momsfri intäkt kr ( ). Läs mer om hur du bokför uttag i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget. 35

37 Vad ska bokföras? Bilar Bilar som ska bokföras En bil ska bokföras i företaget om den används i företaget och det privata användandet är av ringa omfattning. Med ringa omfattning menas att bilen används privat högst 10 tillfällen per år och att den totala privata körsträckan uppgår till högst 100 mil. I sådana fall uppstår inte någon bilförmån. Bilar som får bokföras I övriga fall får bilen bokföras i företaget om den kan förväntas till föra företaget ekonomisk nytta. En bil får t ex bokföras i företaget om den används i begränsad omfattning för transporter eller kundbesök, även om den används privat i stor omfattning. I och med att bilen i ett sådant fall används privat i mer än ringa omfattning, uppkommer en bilförmån för företagaren om bilen tas upp som en tillgång i företaget. Hur du i bokföringen hanterar kostnader för bilen och bilförmån kan du läsa om i kapitlen Bilen och Ägarens transaktioner med företaget. Byggnader och mark När det gäller byggnader och mark som ägs av företagaren ska de bokföras i företaget om byggnaden/marken enligt inkomstskattelagen klassas som näringsfastighet. Byggnader och mark som klassas som privatbostadsfastighet (se längre fram) får inte bokföras i företaget. Näringsfastighet Alla fastigheter som inte är privatbostadsfastigheter räknas som när ingsfastigheter. Observera att det endast är småhus och tomtmark som kan klassas antingen som näringsfastighet eller privatbostadsfastighet. Alla andra fastighetstyper räknas alltid som när ingsfastigheter. När det gäller småhus är det användningen som styr hur fastigheten ska klassificeras. Som enskild näringsidkare är det vanligt att man bedriver sin verksamhet i lokaler som finns i bostads huset eller i en angränsande byggnad. Då måste du göra bedömningen om fastigheten eller en viss byggnad ska klassas som näringsfastighet och därmed bokföras i företaget. Om det småhus som du bor i klassas som en näringsfastighet ska du beskattas för bostadsförmån (se kapitlet Ägarens transaktioner med företaget). Läs mer om hur bedömningen görs nedan. 36

38 Vad ska bokföras? Bokföringstidpunkt Klassificeringen vid slutet av föregående år eller vid förvärvstidpunkten (om du köpt fastigheten under året) är avgörande för om fastigheten ska bokföras i företaget. Om byggnaden/marken vid föregående års slut enligt skattereglerna klassades som en närings fastig het, ska den alltså bokföras som en tillgång i företaget under det kommande räkenskapsåret. Justeringen ska göras senast i samband med att det förenklade årsbokslutet för räkenskapsåret upprättas. Om du under ett räkenskapsår t ex börjar att använda en privatbostad till 50% eller mer i företaget, och den därmed enligt skattereglerna kommer att klassificeras som en näringsfastighet vid årets slut, ska den bokföras i företaget under det kommande räkenskapsåret. Senast i samband med att du upprättar bokslutet ska du ta in fastigheten som en tillgång i företaget. Observera att det enligt skattereglerna finns en tröghetsregel som hindrar att en bostad omedelbart går över från att vara privatbostad till att ingå i en näringsverksamhet. Du behöver inte använda tröghetsregeln om du inte vill, utan du kan klassificera om direkt. Tröghetsregeln innebär att om en bostad tidigare varit privatbostad men inte längre uppfyller villkoren för detta, kan bostaden ändå räknas som privatbostad under förändringsåret och under det följande året. Om inte bostaden säljs eller åter uppfyller något av privat bostadsvillkoren före slutet av det tredje året, ska den däremot klassi ficeras som näringsfastighet. Omklassificeringen gäller dock bara från och med det tredje året. Privatbostadsfastighet Med privatbostadsfastighet (privatbostad) menas ett småhus som till övervägande del (mer än 50%) används eller är avsett att användas av dig som ägare eller någon närstående till dig för permanentboende eller för fritids boende. Om du använder 50% eller mer för näringsverksamheten, räknas huset som näringsfastighet. Du har ett enfamiljshus som du till 51% använder som bostad. I resterande del av huset har du lokaler för din näringsverksamhet. Huset räknas därmed som privat bostadsfastighet. Ett småhus som är inrättat som bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del (minst 40%) används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående för permanent boende eller som fritidsbostad. 37

39 Vad ska bokföras? Om du som ägare begär det, räknas ett småhus på en lantbruksenhet som näringsfastighet, om småhuset har en storlek på minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före 1930 (slottsregeln). I kommande års deklarationer går det sedan att begära att denna klassi ficering kvarstår eller att mangårdsbyggnaden återgår till att räknas som privatbostadsfastighet. Ett fritidshus är privatbostad om du som ägare eller någon närstående till dig använder eller har tänkt använda huset för fritidsboende, även om det bara är någon vecka per år. Även om du som ägare inte använder småhuset själv, räknas småhuset som privatbostad om någon som är närstående till dig använder det eller tänker använda det som permanent bostad eller fritids bostad. Läs om hur du bokför näringsfastigheter i kapitlet Fastigheter. Bedömning på byggnadsnivå Bedömningen privatbostadsfastighet/näringsfastighet görs för varje bygg nad för sig, alltså inte av hela fastigheten samman taget. Det betyder att du kan betrakta huset du bor i som privatbostad samtidigt som ett fri stående hus på samma tomt betraktas som näringsfastighet. Det här är vanligt för lantbrukare eftersom mangårds byggnaden är privatbostad och ekonomibyggnaderna näringsfastighet. På din fastighet finns två byggnader. Den ena hyr du ut till ett antal hyresgäster. Den byggnaden räknas som näringsfastighet. I den andra byggnaden bor du själv i mer än hälften av byggnaden (resten hyrs ut) så den räknas som privatbostadsfastighet. Det blir alltså en klyvning inkomstskattemässigt av fastigheten. Hyrorna från närings fastigheten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och hyran från privatbostaden beskattas i inkomstslaget kapital. En konsekvens av en sådan här klyvning är att du bara får avdrag för reparationer, underhåll, övriga löpande utgifter, värdeminskning, skuldräntor mm för den del av fastigheten som är näringsfastighet. Bor du i den byggnad som räknas som näringsfastighet ska du beskattas för bostadsförmån. Läs om hur du bokför bostadsförmån i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget. Komplementbyggnader garage mm För komplementbyggnader som saknar egna taxeringsvärden görs ingen separat bedömning utan de räknas ihop med den byggnad de hör till. Komplementbyggnader är vissa mindre byggnader som ligger i anslutning till huvudbyggnaden och som på grund av sin 38

40 Vad ska bokföras? funktion lika väl skulle kunna inrymmas i huvudbyggnaden. Ett vanligt exempel på komplementbyggnad är garage som trots att det är en fristå ende byggnad normalt räknas som en del av huvudbyggnaden. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, som företagaren äger, ska bokföras i företaget om de är fordringar (förskott) som avser pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar, fordringar på grund av avyttring av inventarier, banktillgodohavanden som hör till företaget (även pengar på skogskonto och upphovsmannakonto ska bokföras), fordringar på försäkringsersättningar och skadestånd som ska tas upp i företaget, andelar i en kooperativ förening om innehavet beror på företagets verksamhet (t ex en lantbrukares innehav av andel i ett producent koop erativ) eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller fordringar som företagaren som medlem i en kooperativ ekonomisk förening har på föreningen om medlemskapet beror på företagets verksamhet. Aktier mm Övriga finansiella tillgångar är privata tillgångar och ska alltså inte bokföras i företaget. Det innebär att aktier och liknande värdepapper inte får bokföras i en enskild firma. Använder du företagets pengar för att köpa aktier eller andra värdepapper räknas det som ett eget uttag av pengar ur företaget. De inköpta aktierna anses alltså privata. Likvida medel Likvida medel som företagaren äger ska bokföras i företaget endast om de ska användas i företagets verksamhet. Det ska alltså vara medel som har skjutits till (egen insättning) eller medel som har tjän ats in genom företagets verksamhet och som ska användas i före taget inom överskådlig tid. Medlen kan vara tänkta att använda såväl för löp ande utgifter som för framtida investeringar, t ex i mask iner, inventarier eller liknande. Övriga Likvida medel är privata tillgångar och ska därför inte bokföras i företaget. 39

41 Vad ska bokföras? Egen kassa och bankkonto Enligt Bokföringsnämnden ska det finnas en tydlig gräns mellan företagets kassa- och bankmedel och företagarens privata medel. Företaget bör alltså ha en egen kassa samt bank- eller girokonto som företagets in- och utbetalningar görs från eller till. Du bör inte ha företagets medel på ditt eget privata bankkonto där du även sköter dina privata räkningar, mm. 40 Eget kapital Tillgångar minus skulder Det egna kapitalet i företagets bokföring är skillnaden mellan före tagets tillgångar och skulder. Det egna kapitalet påverkas av före tag ets resultat samt av egna insättningar och uttag som du gör i företaget. Det egna kapitalet visar den nettobehållning (positiv eller negativ) som du har i företaget vid en viss tidpunkt. En egen insättning höjer det egna kapitalet medan ett eget uttag sänker det egna kapitalet. Egna insättningar ökar eget kapital Exempel på egna insättningar: Privat insättning av pengar på företagets bankkonto (fast det är också ditt konto). En privat tillgång förs över till företaget. Betalning av företagets utgifter med privata pengar. Företagets utnyttjande av privat tillgång (exempelvis en personbil). Egna uttag (minskar eget kapital) Exempel på egna uttag: Uttag av pengar från firmans bankkonto för privat bruk. Betalning av privat tillgång med firmans kontokort. Företagets tillgångar används privat. Uttag av varor för privat bruk. Bokföring av eget kapital I bokföringen kan det egna kapitalet delas upp på flera konton: 2010 Eget kapital (huvudkonto) 2011 Egna varuuttag 2012 Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto) 2013 Övriga egna uttag 2014 Uttag förmåner, exempelvis pensionssparande 2017 Egna insättningar 2019 Årets resultat

42 Vad ska bokföras? Exakt hur du hanterar det egna kapitalet i bokföringen går vi igenom i kapitlet Bokföring av eget kapital. Nedan ger vi dock några exempel på hur olika transaktioner ska redovisas. Uttag ur verksamheten Om du tar ut medel ur företaget ska detta bokföras som en minskning av det egna kapitalet, dvs som ett eget uttag ur verksamheten. Det gäller även om du betraktar ersättningen som din lön. Som enskild näringsidkare är du inte anställd i företaget vilket gör att dina uttag inte är någon löneutgift för företaget utan ska redo visas som egna uttag ur verksamheten. Du beskattas inte för dina uttag, utan för företagets resultat. Om du betalar privata utgifter med företagets medel ska detta bokföras som en minskning av eget kapital, dvs som ett eget uttag. Som privata utgifter räknas även företagarens skatter och avgifter (inkomstskatt, särskild löneskatt och egenavgifter) och pensionssparande (även om det är avdragsgillt). Även ett uttag av varor och tjänster ska redovisas som en minskning av det egna kapitalet, dvs som ett eget uttag. Tar du ut varor och tjänster ur företaget ska du uttagsbeskattas för uttaget, dvs du ska bokföra en inkomst i företaget. Läs mer om detta längre fram, i avsnittet Inkomster. Läs mer om hur du bokför egna uttag i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget. Ersättning till make Om du betalar ersättning till din make eller till barn som inte har fyllt 16 år kan betalningarna inte betraktas som lön. Dessa ersättningar bokförs som eget uttag ur verksam heten. Din make kan dock ta upp en del av resultatet från verksamheten till beskattning. Hur stor andel av resultatet som kan fördelas på din make beror på om ni har gemensam verksamhet eller om han/hon betraktas som medhjälpande make. Resultatfördelningen gör du inte i bokföringen, utan enbart i deklarationen på sidan 2 på NE-blanketten. Läs mer om detta i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget. Egna insättningar Om du gör egna insättningar av medel i ditt företag ska de bokföras som en ökning av det egna kapitalet, dvs som en egen insättning. Detsamma gäller om du betalar företagets utgifter med dina privata pengar. 41

43 Vad ska bokföras? Skulder Alla skulder som har uppstått i företaget ska bokföras. Du får inte bokföra dina privata skulder i företaget. Lån Lånar du pengar som ska användas i företaget ska skulden bok föras. Det kan vara pengar som lånas för att användas till löpande utgifter eller för investeringar i företaget. Observera att det är hur lånet används som är avgörande för om det ska bokföras i företaget eller inte. Ett lån som tas för att användas i företagets verksamhet ska bokföras i företaget även om en privat tillgång används som säkerhet för lånet, t ex företagarens privata villa eller fritidshus. Motsatsvis innebär det att lån som används av företagaren för pri vata inköp av tillgångar inte ska bokföras i företaget även om t ex en näringsfastighet används som säkerhet för lånet. Lånar du pengar som du ska använda både privat och i företaget måste du göra en uppdelning, dvs du bokför endast den del som hör till företagets verksamhet som skuld i företaget. Skatter och avgifter Företagets skatter De skatter som hör till företaget ska bokföras i företaget. Det gäller t ex: Preliminärskatt för anställda. Moms. Särskild löneskatt för anställdas pensionskostnad. Fastighetsskatt för näringsfastigheter. Moms Den momsskuld som finns på balansdagen tas upp som skuld i bokslutet. Du kan läsa mer om hur du bokför momsen i kapitlet Redovisning av moms. Företagarens privata inkomstskatteskulder är privata skulder och ska inte bokföras i företaget. 42

44 Vad ska bokföras? Moms F-skatt Fastighetsskatt och fastighetsavgift för näringsfastighet Arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda Särskild löneskatt för anställdas p-försäkringar Löpande bokföring Bokförs under året Bokförs som eget uttag om betalningen görs med företagets pengar Bokförs under året Bokslutet* Skatteskuld (B14) och Övrig fordran (B8) Ingår i eget kapital Bokförs som kostnad och mot eget kapital (egen insättning) Skulden på balansdagen tas upp som skatteskuld (B14) Bokförs som kostnad och mot eget kapital (egen insättning) * Koden inom parentes hänvisar till rutorna i det förenklade årsbokslutet. Inkomster Företagets inkomster Du ska bokföra de inkomster som företaget tar emot för egen räkning. Observera att moms (som du ju tar ut för statens räkning) inte är någon inkomst i ditt företag utan bokförs på ett eget balans konto tills du betalar in den till Skatteverket. Följande inkomster ska bokföras i företaget: Försäljningsinkomster (se nedan). Inkomst av offentliga stöd, skadeståndsersättningar, försäkringsersättningar, mm (bokförs till det belopp som står på beslutet eller motsvarande dokument). Uttag av varor och tjänster (se nedan). Ränteinkomster mm (bokförs till det belopp som står på räntebeskedet eller liknande). Privata inkomster Övriga inkomster är alltså privata inkomster och ska därmed inte bokföras i företaget. Exempel på privata inkomster är barnbidrag, bostadsbidrag, starta eget-bidrag (ska beskattas som inkomst av tjänst), sjukpenning, sjukersättning från Försäkringskassan och anställningsinkomster. Observera att även sjukpenning som ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet inte ska bokföras i företaget. Sjukpenning som ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet tar du upp i deklarationen på sidan 2 på NE-blanketten. 43

45 Vad ska bokföras? Försäljningsinkomster När du säljer varor, tjänster, inventarier eller andra tillgångar ska du som inkomst ta upp det belopp som står på fakturan eller kvittot. Uttag av varor och tjänster Tar du som företagare ut varor eller tjänster eller nyttjar företagets till gångar i mer än ringa omfattning, ska du bokföra värdet av uttaget som inkomst i företaget. Exempel på ringa tjänst kan vara när en sömmerska lägger upp sina egna byxor eller när en redovisnings konsult gör sin egen deklaration. Uttag av varor och tjänster som företaget normalt säljer till kunder, ska bokföras som om varan eller tjänsten hade sålts för ett marknadsmässigt pris. Uttaget ska alltså tas upp som intäkt i företaget. Inkomsten ska tas upp till marknadsvärdet inklusive moms, dvs det pris som företaget skulle ha fått om tillgången eller tjänsten hade sålts på marknaden. Avdrag ska dock göras för den utgående moms som ska redovisas på uttaget, så kallad uttagsmoms. Vid uttag av en vara, beräknas uttagsmomsen på varans inköpsvärde (alternativt självkostnaden) och vid uttag av en tjänst, på kostnaden för att utföra tjänsten. Den inkomst som företaget ska ta upp som intäkt motsvaras då av marknadspriset inklusive moms minskat med uttagsmomsen. Uttagsmomsen betalas in till Skatteverket. I vissa fall är det dock rimligt att utgå från att kostnaden för att utnyttja en tillgång motsvarar företagets kostnad. Det bör t ex vara fallet om du privat använder företagets telefon. Den privata andelen av telefonutgiften bokförs då som ett eget uttag. Du kan läsa mer om uttagsmoms och uttag av varor och tjänster i kapitlen Moms och Ägarens transaktioner med företaget. Bilförmån och kostförmån mm I vissa fall finns det speciella schabloner för att värdera uttag. Inkomsten ska då bokföras till detta skattemässiga förmånsvärde. Det gäller bland annat bilförmån och kostförmån. Du kan läsa mer om uttag av förmåner i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget. 44

46 Vad ska bokföras? Utgifter I företaget ska du bokföra alla utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Följande utgifter ska bokföras i företaget: Allmänna utgifter, dvs utgifter för att förvärva eller bibehålla företagets inkomster. Skadeståndsersättningar mm som är hänförliga till företaget (belopp enligt beslut eller liknande dokument). Utgifter för ditt nyttjande av privata tillgångar i företaget. Ränteutgifter på företagets lån (utgift enligt räntebesked eller liknande). Övriga utgifter är alltså privata och ska därmed inte bokföras i företaget. Delvis i företaget Om en utgift endast delvis hör till företaget ska endast den del av utgiften som hör till företaget bokföras som utgift och belasta före tagets resultat. Den återstående delen ska redovisas som ett eget uttag ur verksamheten. Som underlag ska det finnas en verifikation, t ex original fakturan eller något annat underlag som visar företagens utgift. På underlaget ska du ange hur utgiften har fördelats, dvs hur uppdelningen har gjorts i en privat del och en del som hör till företaget. Allmänna utgifter Utgifter för att förvärva eller bibehålla intäkter i företaget ska bokföras i företaget. Det kan vara utgifter för varuinköp, anställd personal, lokalhyra, transporter, reklam, reparationer av inventarier, osv. Som utgift bokför du det belopp som framgår av faktura eller kvitto. Utgifter för nyttjande av privata tillgångar Om du använder din privata tillgång i företaget, t ex din privata bil, ska du bokföra utgiften i företaget. Utgiften motsvaras av en skälig del av din (företagarens) utgift för tillgången (inklusive moms). Finns det ett skattemässigt tillåtet belopp att dra av motsvaras utgiften av detta belopp. Det gäller t ex mil avdrag (18,50 kr/mil) vid tjänstekörning med privat bil, ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och schablonavdrag för lokal i egen bostad. Läs mer om avdrag för lokal i egen bostad och avdrag för ökade levnadskostnader i kapitlen Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad samt Ägarens resor i tjänsten. 45

47 Vad ska bokföras? Stella har använt sin privata bil för att transportera varor till en kund. Resvägen var 10 mil och hon bokför därmed 185 kr (10 x 18,50) som egen insättning och som schablonmässig milkostnad för privat personbil. I vissa fall är det rimligt att utgå från att företagets utgift för före tagets användning av en tillgång motsvaras av den privata kost naden. Det bör t ex gälla om du använder din privata telefon för företagets räkning. Då bokför du alltså företagets andel av den privata telefonräkningen som utgift. 46

48 Bokföringens grunder I detta kapitel går vi kortfattat igenom bokföringens grunder. Tanken är att du efter att ha läst detta kapitel ska förstå hur en viss kontering påverkar resultatet i verksamheten. Vi utgår från att du använder ett datorprogram när du arbetar med din bokföring samt att du använder BAS-kontoplanen. Kontoplanens uppbyggnad För att du ska förstå vad som händer när du bokför olika transaktioner är det viktigt att du vet hur kontoplanen är uppbyggd. Kontoplanen består av balanskonton och resultatkonton. Balanskontona visar företagets tillgångar och skulder samt eget kapital. Kontona i balansräkningen (balanskontona) är uppdelade enligt följande: tillgångar, 10xx 19xx eget kapital, 20xx skulder, 23xx 29xx. Resultatkontona visar företagets intäkter, kostnader och företagets resultat. Kontona i resultaträkningen (resultatkontona) är uppdelade enligt följande: intäkter, 30xx 39xx kostnader, 40xx 79xx finansiella och andra inkomster/intäkter och utgifter/kostnader, 83xx 89xx. Balans- och resultatrapport När du tar ut en balansrapport från ditt bokföringsprogram är informationen hämtad från balanskontona. Av balansrapporten kan du utläsa företagets samlade tillgångar och skulder samt det egna kapitalet. Det egna kapitalet är tillgångarna minus skulderna och visar företagarens nettobehållning i företaget. Resultatrapporten visar hur företagets resultat har uppkommit. Av den framgår företagets samlade intäkter och kostnader samt resultatet av verksamheten, dvs om företaget går med vinst eller förlust. Informationen som finns i resultatrapporten hämtas från resultatkontona. Läs mer om rapporter på sid

49 Bokföringens grunder Inkomst, utgift, intäkt och kostnad En inkomst uppstår vid försäljning eller vid andra former av tillhanda hållanden av varor och tjänster. Företaget kan även ha inkomster i form av ränta, bidrag, provision, mm. En intäkt är den del av en inkomst som hör till en viss period, t ex ett visst räkenskapsår. En intäkt är alltså en periodiserad inkomst. En utgift uppstår t ex vid inköp av material eller andra resurser såsom maskiner och inventarier. En kostnad är den del av en utgift som hör till en viss period, t ex ett visst räkenskapsår. En kostnad är alltså en periodiserad utgift. Ett företag köper en maskin för kr. Företaget har då en utgift på kr. Eftersom maskinen är en anläggningstillgång ska den bokföras som en tillgång och kostnaden tas genom årliga värdeminskningsavdrag. Den årliga avskrivningen utgör då kostnaden. Kontering debet och kredit Att fördela affärshändelser på olika konton kallas kontering. Ett konto har två sidor. De kallas debet och kredit. Debet sidan är den vänstra och kreditsidan är den högra. När något bokförs på debetsidan av ett konto kallas det att debitera kontot. Bokförs en transaktion på kreditsidan kallas det att kreditera kontot. En kontering behöver inte bara innehålla en post på debetsidan och en post på kreditsidan, utan kan bestå av flera poster. Observera att en kontering alltid ska göras med samma totalsumma i debet och kredit, dvs saldot på debetsidan ska vara lika med saldot på kreditsidan. [4000] Varuinköp [1910] Kassa [2641] Ingående moms [1930] Företagskonto Varor [4000] köps för kr plus moms [2641] kr. Betalningen görs från kassan [1910] med kr och från företagskontot [1930] med kr eftersom pengarna i kassan inte räckte. 48

50 Bokföringens grunder För att förstå hur en kontering i debet respektive kredit påverkar ett konto av ett visst slag kan du utgå från följande regel: En tillgång ökar i debet och minskar i kredit (balansräkningen) En skuld minskar i debet och ökar i kredit (balansräkningen) Eget kapital minskar i debet och ökar i kredit (balansräkningen) En intäkt minskar i debet och ökar i kredit (resultaträkningen) En kostnad ökar i debet och minskar i kredit (resultaträkningen). [5000] Lokalkostnader [1920] Plusgiro En lokalhyra [5000] har betalats från plusgirot [1920] med kr. I detta fall medför betalningen av lokalhyran att kostnaden ökar med kr i och med att kontot för lokalhyra debiteras. Kontot för plusgirot krediteras med betalningen och minskar därmed behållningen på kontot med kr. Tillgångar och skulder balansräkningen Ökar en tillgång, t ex genom en insättning på plusgirot eller genom ett inventarieköp, debiteras ett tillgångskonto. Minskar tillgången så krediteras kontot. Tillgångarna ökar i debet och minskar i kredit. Om en skuld ökar, t ex genom ett banklån, krediteras ett skuldkonto. Minskar skulden debiteras samma konto. Skulderna ökar i kredit och minskar i debet. [1930] Företagskonto [2350] Banklån Ett nystartat företag tar ett banklån [2350] på kr och sätter in pengarna på företagskontot [1930]. Tillgångskontot företagskonto [1930] ökar från 0 kr till kr när det debiteras. Samtidigt ökar skuld kontot banklån [2350] från 0 kr till kr när det krediteras. [2350] Banklån [1930] Företagskonto Företaget gör en amortering på kr. Pengarna tas från företags kontot [1930]. Företagskontot krediteras och tillgångarna minskar med kr. Skuldkontot banklån [2350] debiteras och skulden minskar med kr. 49

51 Bokföringens grunder Intäkterna resultaträkningen När du t ex säljer produkter, får ett bidrag eller säljer en fastighet med vinst ökar företagets intäkter, dvs ett intäktskonto krediteras. Har du en momspliktig verksamhet motsvaras intäkten vid försäljning av försäljningspriset exklusive moms. Momsen är i detta fall ingen intäkt eftersom du tar ut momsen för stat ens räkning. Har företaget momsfri verksamhet lägger du inte på någon moms när du säljer varor och tjänster och intäkten motsvaras då av försäljningspriset. Du kan läsa mer om hur du hanterar momsen i kapitlen Moms och Redovisning av moms. [1500] Kundfordringar [3000] Försäljning [2611] Utgående moms Företaget, som bokför enligt faktureringsmetoden, skickar en faktura på kr inklusive moms för sålda varor. Intäktskontot försäljning [3000] krediteras med kr, vilket innebär att intäkterna ökar. Samtidigt kredi teras kontot utgående moms [2611] med kr och kontot för kundfordringar [1500] debiteras med hela beloppet kr. Eftersom kontot för kundfordringarna debiteras i och med försäljningen ökar tillgångarna i balansräkningen. En försäljning innebär alltså att både intäkter (försäljningsintäkter) och tillgångar (kundfordran) i företaget ökar. Om företaget hade bokfört enligt kontantmetoden, hade försäljningen bokförts först när kunden betalar varorna. Du kan läsa mer om hur du bokför försäljning i kapitlen Försäljning mot faktura och Kontantförsäljning. Kostnaderna resultaträkningen När du köper in varor, material, tjänster, betalar löner mm ökar företagets kostnader i och med att ett kostnadskonto debiteras. Har företaget en momspliktig verksamhet, och får lyfta momsen på inköpen, är momsen ingen kostnad i verksamheten. Istället är kostnaden inköpspriset exklusive moms. Har företaget en momsfri verksamhet motsvaras kostnaden av inköpspriset inklusive moms. Vid inköp av varor och material bokförs normalt alla inköp som kostnad under året. 50

52 Bokföringens grunder [4000] Varuinköp [2440] Leverantörsskulder [2641] Ingående moms Ett företag som bokför enligt faktureringsmetoden köper in material för kr plus moms kr. Kostnads kontot för inköp [4000] debi teras, vilket är detsamma som att kostnaderna ökar. Kontot för ingående moms [2641] debiteras samtidigt. Hela beloppet, kr, bokas upp som en leverantörsskuld [2440] genom en kreditering. Att en leverantörsskuld bokas upp innebär att skulderna i företaget ökar och påverkar alltså balansräkningen. Om företaget hade bokfört enligt kontantmetoden hade inköpet i den löpande bokföringen bokförts först när varorna betalades, dvs ingen leverantörsskuld hade bokats upp i samband med att leverantörsfakturan mottogs. Varor och material som finns i lager ska normalt inte påverka årets kostnader utan bokas upp som tillgång i samband med att bokslutet upprättas (se kapitlet Omsättningstillgångar Varulager B6). En ökning av lagret innebär att kostnaderna minskar och en minskning av lagret innebär att kostnaderna ökar. Företagets kostnader påverkas även av avskrivningar som du gör på företagets maskiner, inventarier, byggnader mm i samband med bokslutet. Det är mer sällsynt att ett kostnadskonto bokförs i kredit. Men ibland kan det bli så, t ex om du rättar till något som du råkat bokföra två gånger eller rättar till en dubbelbetalning. Om en leverantör skickar en kredit nota blir det också en kreditering på ett kostnads konto. Erhållna provisioner och rabatter kan också leda till bokföring på fel sida. [2440] Leverantörsskuld [4000] Varuinköp 800 [2641] Ingående moms 200 Fakturan på materialinköpet visade sig vara felaktig. Företaget (som bokför enligt faktureringsmetoden) får därför en kredit faktura (kreditnota) på det felande beloppet. Leverantörsskulder [2440] debiteras med kr. Kostnadskontot för inköp [4000] krediteras med 800 kr. Samtidigt krediteras kontot för ingående moms [2641] med 200 kr. 51

53 Bokföringens grunder Eget kapital balansräkningen Det egna kapitalet motsvaras av skillnaden mellan tillgångar och skulder. Om företaget har tillgångar på kr och skulder på kr är alltså företagets egna kapital kr. Det egna kapitalet är företagarens nettobehållning i företaget. I en enskild firma går det dock inte riktigt att utläsa företagets ekonomi endast genom att kontrollera företagets bokföring. Du måste även ta hänsyn till eventuella latenta skatteskulder på skattemässiga dispositioner som finns i företagarens deklarationer. Med en latent skatteskuld menas t ex skatten på periodiseringsfonder som finns avsatta i deklarationen. Periodiseringsfonderna bokförs inte i en enskild firma utan är ett pappersavdrag som görs i deklarationen. Om det finns stora periodiseringsfonder avsatta kan den latenta skatten vara hög. Om du t ex har periodiseringsfonder avsatta med kr är den latenta skatten ca kr. Exakt hur höga skatterna och egenavgifterna faktiskt blir beror på resultatet i verksamheten de år som fonderna tas fram till beskattning. Om företaget går med förlust det år som fonderna återförs blir det ingen skatt, om förlusten täcker återföringen. Men eventuell latent skatt är något som du som företagare måste ha i åtanke när du bedömer ditt företags ekonomiska ställning. När du som enskild näringsidkare tar ut pengar ur företaget minskar det egna kapitalet och därmed din nettobehållning i företaget genom att företagets tillgångar minskar. Egna uttag av pengar påverkar endast balansräkningen. Om du gör en egen insättning av tillgångar (pengar eller andra tillgångar) i din verksamhet, ökar företagets tillgångar och det egna kapitalet, dvs din nettobehållning i företaget, ökar. Även i detta fall påverkas endast balansräkningen. [1241] Årets nyanskaffning av bilar [2017] Egen insättning Gunda som driver en vitvarubutik sätter in sin privata bil i företaget. Bilen ska användas vid inköp till butiken. Bilens marknadsvärde är kr inklusive moms vid tidpunkten för insättningen. Gunda bokför bilen som ett inventarium på konto [1241] och som en egen insättning [2017]. Insättningen av bilen berör endast två balanskonton vilket innebär att resul tatet inte påverkas förrän bilen börjar skrivas av. Effekten av denna insättning är att tillgångarna i företaget ökar och som följd av detta ökar även det egna kapitalet och företagarens nettobehållning i företaget. 52

54 Bokföringens grunder Om du däremot tar ut andra tillgångar än pengar ur företaget, t ex varor eller inventarier, ska du uttagsbeskattas för uttagets marknadsvärde inklusive moms minus uttagsmoms. Det innebär att denna summa ska redovisas som intäkt i företaget. Uttagsmomsen beräknas normalt på varans inköpsvärde. Det egna kapitalet kommer i och med uttaget att minska med varans/inventariets marknads värde inklusive moms. Du kan läsa mer om egna uttag och uttagsmoms i kapitlen Moms och Ägarens transaktioner med företaget. [2011] Eget varuuttag [3000] Momspliktig intäkt [3100] Momsfri intäkt [2612] Uttagsmoms Gunda tar ut ett kylskåp för privat användning. Kylskåpets marknadsvärde är kr [2011] inklusive moms. Uttagsmoms [2612] redovisas på kylskåpets inköpsvärde som är kr (exklusive moms). Uttagsmomsen blir då kr (0,25 x kr). Som momspliktig intäkt [3000] tar hon upp kr, och som momsfri intäkt [3100] tar hon upp kr ( ). Balans- respektive resultatpåverkan Om du gör en kontering där endast balanskontona är berörda påverkas inte företagets resultat. [2013] Övriga egna uttag [1910] Kassa En företagare gör ett eget uttag [2013] av pengar, kr, ur sitt företag. Pengarna tas från kassan [1910]. Detta uttag berör endast två balanskonton vilket innebär att resultatet inte påverkas. Effekten av uttaget är att tillgångarna i före taget minskar (kassabehållningen minskar) och att eget kapital minskar och därmed även företagarens nettobehållning i företaget. För att resultatet ska påverkas måste konteringen alltså innefatta något av resultatkontona. Om du gör en kontering där både ett tillgångskonto och ett resultatkonto berörs, påverkas både tillgångarna i företaget och resultatet. 53

55 Bokföringens grunder [1910] Kassa [3000] Varuförsäljning [2611] Utgående moms En vara säljs och kunden betalar kontant. Företagets tillgångar ökar i och med att pengar kommer in till företagets kassa [1910] och intäkterna ökar i och med att försäljningen bokförs som en intäkt [3000]. Företaget tar ut moms på sin försäljning. Momsen är ingen intäkt för företaget utan företagaren ska betala in den till Skatteverket. Momsen bokförs på kontot för utgående moms [2611] tills betalningen görs. [2350] Banklån [1930] Företagskonto [8410] Räntekostnader Företaget har ett banklån. Lånet amorteras med kr [2350] och utgiftsränta [8410] betalas med kr. Amorteringen innebär att företagets skuld till banken minskar med kr. Utgiftsräntan utgör en kostnad i verksam heten och sänker därmed företagets resultat med kr. Betalningen av amorteringen och räntan medför även att tillgångskontot som betalningen görs från minskar. I detta fall minskar företagskontot [1930] med kr ( ). Avstämning När du har bokfört en period, t ex en månad, tar du ut en balansrapport och en resultatrapport för perioden. Innan du använder en rapport som beslutsunderlag måste du kontrollera att den stämmer. Det kallas att stämma av eller att göra en avstämning. Detta är ett viktigt moment i redovisningsarbetet. Det går ut på att försäkra sig om att redovisningsinformationen stämmer med företagets verkliga förhållanden. Du kan läsa mer om hur du gör avstämningar i kapitlet Förenklat årsbokslut. 54

56 Bokföringens grunder Rapporter För att bokföringen ska kunna fungera som ett underlag för ekonomisk planering sammanställs alla uppgifter till rapporter. Dessa brukar tas ut en gång per månad. I mindre företag kan det räcka med en rapport kanske varannan månad. Det är framför allt fyra typer av rapporter du kan ta ut från ditt bokföringsprogram: dagbok huvudbok balansrapport resultatrapport. Exempel på rapporter hittar du i kapitlet Praktikfall ett förenklat årsbokslut. Dagbok Dagboken är en utskrift i kronologisk ordning som visar hur du konterat alla verifikationer. Denna används framför allt för att du i efter hand ska kunna se hur du har konterat en viss verifikation. Om du även konterar direkt på verifikationerna kan det vara enklare att leta i verifikationspärmen. Huvudbok Huvudboken är en sammanställning av alla verifikationer i kontonummerordning, där du för varje konto ser verifikationsnummer, verifikationstext (och eventuell transaktionsradstext) och belopp. Denna används framför allt vid avstämningen, se kapitlet Förenklat årsbokslut. Balansrapporten Balansrapporten visar tillgångar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet är tillgångarna minus skulderna. Ett annat sätt att se det, är att det egna kapitalet är den del av tillgångarna som inte motsvaras av skulder. Är skulderna större än tillgångarna är det egna kapitalet negativt. För dig som bokför enligt kontantmetoden kommer balansrapporten under löpande år inte visa vilka kundfordringar och leverantörsskulder företaget har, eftersom fakturor löpande bokförs först i sam band med betalningen. Det måste du ta hänsyn till när du kontroll erar vilka tillgångar och skulder som finns i företaget vid en viss tidpunkt. 55

57 Bokföringens grunder Resultatrapporten Resultatrapporten visar intäkter, kostnader och resultat. Resultatet är intäkterna minus kostnaderna. För dig som bokför enligt kontantmetoden kommer resultarapporten under löpande år inte att inkludera obetalda kundfakturor, dvs obetalda kundfakturor ingår inte i intäkterna när du skriver ut en resultat rapport. Detsamma gäller obetalda leverantörsfakturor. Du måste därför ta hänsyn till obetalda kund- och leverantörsfakturor när du ska kontrollera företagets resultat för en viss period. Analys av rapporterna Rapporterna har ett värde för dig som företagare först om de analy s eras. Detta görs ofta genom att man tar fram nyckeltal. En erfaren redovisningskonsult eller revisor kan genom att enbart titta igenom rapporten få en tydlig bild av företagets ekonomiska status. Men analysen står och faller med att rapporten verkligen är korrekt. 56

58 Öppningsbalansräkning När du ska börja tillämpa reglerna om förenklat årsbokslut ska du upprätta en öppningsbalansräkning. Det gäller både nystartade företag och befintliga företag som väljer att gå över till förenklat årsbokslut. Nystartade företag som saknar såväl tillgångar som skulder behöver dock inte göra någon öppningsbalansräkning. Nystartat företag När du startar ditt företag ska du redovisa de tillgångar som du skjuter till vid företagsstarten. Det kan t ex vara inventarier som du äger sedan tidigare som ska användas i företaget, t ex en dator eller en bil. De tillgångar som du skjuter till i samband med starten ska bokförs som egen insättning och tas upp som tillgång i företagets balansräkning. Dessa tillgångar och hur de har finansierats (egen insättning eller skuld) ska redovisas i en öppningsbalansräkning. I öppningsbalansräkningen anger du värdena på de tillgångar (ev medföljande skuld) som du skjuter till vid företagsstarten. Tillgångar och skulder ska i öppningsbalansräkningen tas upp enligt de värderingsregler som finns för det förenklade årsbokslutet (se avdelningen Förenklat årsbokslut). Normalt motsvaras värdet för dessa tillgångar av marknadsvärdet vid starten av företaget. Det kan vara bra att dokumentera hur marknadsvärdet på tillgångarna har beräknats speciellt när det gäller dyrare tillgångar såsom bilar och maskiner. Då kan det vara en fördel att ha ett värderingsintyg från t ex en bilfirma eller någon annan dokumentation som styrker din bedömning av marknadsvärdet vid en eventuell kontroll av Skatteverket. Öppningsbalansräkningen gör du på den blankett som finns för det förenklade årsbokslutet. Tillför du inga tillgångar eller skulder i samband med att du startar företaget behöver du inte göra någon öppningsbalansräkning. Blanketten (SKV 2150) kan du ladda hem från Skatteverkets hemsida ( 57

59 Öppningsbalansräkning Vi antar att du ska starta ett företag som erbjuder programmerings tjänster. Du har en privat dator med tillhörande utrustning som du kommer att använda i ditt arbete. Eftersom den är en kärntilllgång i företaget ska den tas upp som tillgång i verksamheten. Enligt värderingsreglerna ska du ta upp datorn till det värde den har vid beskattningen. Det innebär att datorns anskaffningsvärde motsvaras av marknadsvärdet vid före tagsstarten, i det här fallet kr. I öppnings balans räkningen tar du då upp maskiner och inventarier, kr, och eget kapital, kr. Datorn ska inte bokföras i den löpande bokföringen utan du för in värdena som ingående balans (IB) i ditt bokföringsprogram. 58

60 Öppningsbalansräkning Öppningsbalansräkning 59

61 Öppningsbalansräkning Startkostnader Du får dra av vissa utgifter som du har haft före verksamhetens start. Avdragsrätten gäller bara sådana utgifter som skulle ha varit direkt avdragsgilla om de hade uppkommit efter företagsstarten. Observera att dessa utgifter inte omfattas av bokföringsskyldig heten och därmed inte behöver bokföras. De ska inte heller tas med i öppningsbalansräkningen. Du kan alltså dra av dina startkostnader direkt på deklarationsblanketten (NE sid 2). Väljer du att bokföra utgifterna bokförs de som en egen insättning mot respektive kostnadskonto. Du får inte dra av utgifter som ligger längre tillbaka i tiden än kalenderåret innan verksamheten påbörjades. Du måste kunna bevisa utgifterna genom kvitton. Någon moms får normalt inte lyftas på dessa kostnader. Om utgifterna har uppkommit under företagets uppbyggnadsskede kan du dock begära att få momsen återbetalad från Skatteverket. Du gör en skriftlig beägran till Skattverket och anger på vilken grund du ansöker om återbetalning av den ingående momsen. Om du börjar verksamheten 30 juni 2016 får du dra av kostnader från den 1 januari Öppningsbalansräkning pågående verksamhet Du som redan bedriver en verksamhet när du går över till K1-reglerna ska göra en öppningsbalansräkning där du tar upp tillgångar och skulder till de värden de hade det föregående året i deklara tionen. Börjar du att tillämpa reglerna under 2016 ska du alltså ta upp tillgångar och skulder till de värden de har i deklara tionen för inkomståret I öppnings balansräkningen ska du endast ta med de tillgångar och skulder som ska bokföras i företaget enligt det allmänna rådet. Eget dokument Öppningsbalansräkningen är ett eget dokument som ska arkiveras. När du upprättar öppningsbalansräkningen är det praktiskt att använda blanketten för det förenklade årsbokslutet (SKV 2150) som finns att ladda hem på skatteverket.se. 60

62 Öppningsbalansräkning Arbetsgång När du upprättar öppningsbalansräkningen och justerar bokföringen efter den är det praktiskt om du följer en viss arbetsgång. Detta förutsätter att du sköter bokföringen med hjälp av ett bokföringsprogram. Steg 1: Du gör på vanligt sätt ett årsbyte i ditt bokföringsprogram, dvs utgående balanser för räkenskapsåret 2015 förs in som ingående balanser för räkenskapsåret Steg 2: När du har upprättat deklarationen för räkenskapsåret 2015 upprättar du öppningsbalansräkningen på ett separat dokument (förslagsvis blankett SKV 2150 Förenklat årsbokslut). Steg 3: När du har upprättat öppningsbalansräkningen blir det normalt aktuellt att göra vissa omkonteringar för att justera balansräkningen i bokföringen till öppningsbalansräkningen. Dessa gör du på ett eget verifikat med hänvisning till öppnings balansräkningen. En av de vanligaste korrigeringarna är att justera värdet på inventarier och byggnader till skattemässiga värden. En annan justering som kan bli aktuell är att boka bort tillgångar (t ex aktier och fonder) och skulder som inte får bokföras i företaget. Tillgångar och skulder som är privata ska bokas bort I det allmänna rådet finns en specifikation över vilka tillgångar och skulder som får bokföras i företaget. Finns det tillgångar och skulder som enligt rådet inte får bokföras i företaget ska de bokas bort mot eget kapital. Exempel på tillgångar som inte får bokföras i företaget är värdepapper, såsom marknadsnoterade aktier och fonder, samt fastigheter som är privatbostadsfastigheter. Exempel på skulder som inte får bokföras är lån på privatbostadsfastighet och andra privata skulder. En utförlig genomgång av vilka tillgångar och skulder som ska bokföras i företaget hittar du i kapitlet Vad ska bokföras? [2013] Övriga egna uttag [1351] Andelar I företaget finns marknadsnoterade aktier för kr. Eftersom aktier inte får bokföras i företaget måste de tas över privat. Aktiernas anskaffningsvärde på kr [1351] bokas bort mot eget kapital [2013]. I och med att aktierna tas över privat minskar tillgångarna i företaget. 61

63 Öppningsbalansräkning [2351] Lån långfristigt [1112] Byggnader [2417] Korfristig del av långfristigt lån [2010] Eget kapital Kalle är lantbrukare och har i sin bokföring tagit upp mangårdsbygg naden som en tillgång till ett värde av kr på konto [1112]. Han har dessutom tagit upp lånen, kr, för mangårdsbyggnaden som skuld. Inga avskrivningar har gjorts på mangårdsbyggnaden. Eftersom mangårds byggnaden enligt skattereglerna är en privatbostad får den inte tas upp som tillgång och måste därför plockas bort från balansräkningen. Detsamma gäller lånen eftersom de avser en privat bostad. Kontot för man gårdsbyggnaden krediteras med kr [1112]. Skulden har delats upp i en kortfristig del, kr [2417], och en långfristig del kr [2351]. Kontona för kortfristig och lång fristig skuld debiteras med de aktuella skuld beloppen. Skillnaden mellan privatbostadens värde och skulderna, kr ( ), bokas mot eget kapital [2010]. 62 Justering av värden Du måste justera din balansräkning så att tillgångarna och skulderna överensstämmer med de utgående värdena i deklarationen. Det innebär bland annat att värdet på inventarierna i öppningsbalansräkningen ska motsvaras av det skattemässiga värdet som redovisades som utgående värde i deklarationen, dvs det utgående värdet enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdemetoden. Nedan går vi igenom hur du får fram värdena till några av posterna i öppningsbalansräkningen. Inventarier Har du gjort restvärdeavskrivning i deklarationen, ska inventarierna tas upp till det utgående värde som inventarierna har enligt rest värde avskrivningen. Har du ett högre värde på inventarierna i bokföringen måste du justera värdet så att det överensstämmer med det skattemässiga värdet. Justeringen gör du mot eget kapital. I balansräkningen ska du skilja på maskiner/inventarier och immateriella anläggningstillgångar. Skattemässigt behandlas immateriella anläggningstillgångar som inventarier och det skattemässiga värdet har beräknats för hela denna grupp tillsammans. Har du både maskiner och inventarier samt immateriella anläggningstillgångar måste du göra en uppdelning. Normalt har ett litet företag

64 Öppningsbalansräkning inte en mängd immateriella anläggningstillgångar, utan kanske bara en eller ett fåtal, t ex ett köpt hyresavtal till en lokal. Enklast är då att uppskatta det kvarvarande värdet på den immateriella tillgången. Det som återstår blir värdet på övriga maskiner och inventarier. Vi antar att det skattemässiga restvärdet vid årets slut är kr. Förutom maskiner och inventarier har företaget ett köpt hyreskontrakt. Kontraktet köptes under 2009 för kr. Eftersom företaget har gjort skattemässiga avskrivningar enligt restvärdemetoden har avskrivningar gjorts med 25% av restvärdet varje år. I detta fall under 5 år ( ). Hyreskontraktets skattemässiga värde kan beräknas enligt följande: År Restvärde 2011 (0,75 x ) = kr 2012 (0,75 x ) = kr 2013 (0,75 x ) = kr 2014 (0,75 x ) = kr 2015 (0,75 x 9 492)= kr Det utgående skattemässiga värdet på de immateriella tillgångarna blir enligt denna beräkning kr. I öppningsbalansräkningen tar du alltså upp immateriella anläggningstillgångar (hyreskontraktet) till kr och maskiner och inventarier till kr ( ). Har du använt räkenskaps enlig avskrivning får du fram det skattemässiga värdet ur din bokföring. Det skattemässiga värdet motsvaras av inventariernas anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar samt ackumulerade överavskrivningar. Du bokar då om överavskrivningen och de ackumulerade avskrivningarna mot tillgångskontot (kontona). På så sätt kommer saldot på inventariekontot att motsvara det skattemässiga värdet. 63

65 Öppningsbalansräkning [1229] Ack. avskrivningar [1220] Maskiner/inventarier [2153] Ack. överavskrivningar Det bokförda värdet på maskiner och inventarier är kr. Inven tarier nas anskaffningsvärde är kr och de ackumulerade avskrivningarna är kr. Överavskrivningar finns uppbokade med kr. Det skattemässiga värdet är då kr ( ). För att saldot på kontot för maskiner och inventarier ska motsvara det skattemässiga värdet krediteras konto [1220] med de ackumulerade avskrivningarna samt de ackumulerade överavskrivningarna, dvs med samman lagt kr ( ). Konto [1229] debiteras med kr och konto [2153] debiteras med kr. Dessa konton blir då nollställda. Om du inte har beräknat de ackumulerade överavskrivningarna separat för immateriella anläggningstillgångar och maskiner och inventarier (vilket är vanligt) kan det vara svårt att avgöra hur stor del av överavskrivningen som hör till respektive tillgångstyp. Det enklaste är då att uppskatta det skattemässiga värdet för de immateriella anläggningstillgångarna eftersom man normalt endast har ett fåtal (eller inga) sådana tillgångar. I exemplen tidigare i kapitlet kan du se hur man kan lösa problemet. Fastigheter Marken tar du upp till anskaffningsvärdet eftersom du inte har gjort några avskrivningar på den. Byggnader tar du upp till det värde som du har redovisat som utgående värde i deklarationen. Har du ett annat värde i bokföringen bokför du skillnaden mot eget kapital. Detsamma gäller markanlägg ningar. Lager Varulagret tar du i öppningsbalansräkningen upp till de belopp som du angett i deklarationen för det föregående året. Kundfordringar och leverantörsskulder Du tar upp kundfordringar och leverantörsskulder till det belopp som du redovisade i deklarationen året före. 64

66 Öppningsbalansräkning Kassa, bank, medel på skogskonto I öppningsbalansräkningen ska du även ta med eventuell kontantkassa och pengar som fanns på företagets bankkonto vid föregående års slut. Även medel på skogskonto och upphovsmannakonto ska tas upp som tillgång i verksamheten. Banklån samt övriga skulder Banklån samt övriga skulder tar du upp till de värden som du redovisade i deklarationen för det föregående året. Observera att privata skulder ska justeras mot eget kapital (se exempel tidigare i detta kapitel). Skatteskulder Momsskuld ska i öppningsbalansräkningen redovisas som skatteskuld (övrig fordran om du har moms att få tillbaka). I övrigt ska du som skatteskuld ta upp arbetsgivaravgifter och avdragen preliminärskatt för anställda för december månad. Inkomstskatt och egenavgifter är näringsidkarens privata skatter och ska inte tas upp som skatteskulder. Upplupna kostnader mm Upplupna kostnader, såsom semesterlöneskuld till anställda, tar du i öppningsbalansräkningen upp som övriga skulder (ruta B16). Upp lupna intäkter tar du upp som övriga fordringar (ruta B8). När du upprättar det förenklade årsbokslutet kommer dessa poster att påverka resul tatet. Förutbetalda intäkter och kostnader Har du tagit upp förutbetalda intäkter och kostnader ska du även ta upp dessa i öppningsbalansräkningen. Förutbetalda kostnader tar du upp som Övriga fordringar (B8) och förutbetalda intäkter som Övriga skulder (B16). Exempel på förutbetalda kostnader är försäkringar och hyror. När du upprättar det förenklade årsbokslutet kommer dessa poster att påverka resultatet. Avsättningar Den som gör ett förenklat årsbokslut får inte göra avsättningar för t ex skogsvårdsåtgärder eller garantiåtaganden. Har du gjort sådana avsättningar för tidigare år ska du dock ta med dessa i öppnings balansräkningen. Avsättningen tar du upp i rutan för Övriga skulder (ruta B16). När du upprättar det förenklade årsbokslutet måste du dock återföra avsättningen, som därmed kommer att påverka resultatet. 65

67 Moms Moms är en kortform för mervärdesskatt, som är en omsättningsskatt. När en momsbelagd vara eller tjänst omsätts, dvs säljs eller på något annat sätt tas ut ur en näringsverksamhet, ska moms läggas på. Att det heter mervärdesskatt beror på att det bara är det ökade värdet på en vara eller tjänst, mervärdet, som ett företag betalar in moms på. Utgående och ingående moms Företag som bedriver en momspliktig verksamhet ska lägga på moms på de inkomster företaget får in. Denna kallas utgående moms. På de flesta utgifter företaget har ingår moms som företaget får lyfta. Detta kallas för ingående moms. Betala eller få tillbaka Är den sammanlagda utgående momsen större än den sammanlagda ingående momsen måste du betala in mellanskillnaden till Skatteverket. Är den sammanlagda ingående momsen större än den sammanlagda utgående momsen, t ex vid ett större inventarieköp eller om före taget går med förlust, får du tillbaka mellanskillnaden från Skatteverket. I en momspliktig verksamhet redovisas momsen som antingen en fordran eller en skuld. Resultatet påverkas alltså inte av momsen. I momsfria verksamheter (se längre fram) blir den ingående momsen en kostnad som påverkar företagets resultat. Redovisning och betalning Momsen redovisas och betalas normalt varje eller var tredje månad via momsdeklarationen och skattekontot. Den som har en omsättning på högst 1 miljon kr kan välja att istället redovisa momsen en gång per år i en momsdeklaration (skattedeklaration) som lämnas 12 maj (såvida inte anstånd har beviljats). Handlar företaget med andra EU-länder måste företaget ha månads- eller kvartalsmoms. 66

68 Moms Om din försäljning varierar under året kan det dock vara bra att redovisa momsen varje månad alternativt var tredje månad. Då redovisar du momsen i samma takt som pengarna kommer in i företaget. Procentsatser Det finns tre momsnivåer: 25%, 12% och 6%. Det är 12% moms på livsmedel, restaurang (inte vin, starköl och sprit), cateringtjänster, hotell och camping samt i vissa fall på bildkonst. Det är 6% moms på allmänna nyhetstidningar, resor, upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, böcker och tidskrifter, personbeford ran, kultur, bio samt idrott. Allt annat som är momsbelagt är det 25% moms på. Det vi pratar om här är alltså det så kallade momspålägget eller skatte satsen, dvs den moms som läggs på varan eller tjänsten. Ofta vet man bara priset inklusive moms. Vill du veta hur stor del av totalpriset som är moms, använder du följande procentsatser: 25% moms blir baklänges 20% 12% blir 10,71% 6% blir 5,66%. Du köper en vara för kr. Av detta är 20%, dvs 200 kr, moms. Beloppet exklusive moms är alltså 800 kr. Om du vill lägga på momsen på dessa 800 kr blir procentsatsen 25%. 25% på 800 kr blir just 200 kr. Helt momsfritt Vissa områden är helt momsfria. Om du är verksam inom ett sådant område behöver du inte lägga någon moms på priset. Men du får normalt inte heller lyfta någon moms på det du köper in till verksamheten. Moms på hela summan När du säljer något ska du lägga moms p å hela beloppet. I detta belopp räknas förutom själva varans eller tjänstens pris även skatter eller avgifter som tull, accis och reklamskatt. På så sätt kan det bli skatt på skatten. Du ska också lägga moms på andra tillägg på fakturan. Hit hör faktureringsavgift reseersättning och ersättning för logi 67

69 Moms momsbelagda utlägg (som tas in i fakturan exklusive moms) porto expeditionsavgift. Däremot är det inte moms på dröjsmålsränta och påminnelseavgift. Vinstmarginalmoms För dig som yrkesmässigt handlar med vissa varor gäller vinstmarginalmoms. Det berör dig som är momspliktig åter försäljare av begagnade varor konstverk samlarföremål antikviteter. Speciella vinstmarginalregler gäller även för resebyråer och researrangörer. Vinstmarginalreglerna innebär att du redovisar moms endast på vinstmarginalen, dvs skillnaden mellan försäljnings priset och inköpspriset. Du kan läsa om vinstmarginalreglerna i vår bok MOMS. Uttagsmoms Om du tar ut tjänster eller varor för egen del ur företaget måste företaget redovisa moms även på detta. Momsen beräknas på inköpsvärdet eller tillverkningskostnaden för det du tar ut, eller kostnaden för att utföra tjänsten. Detta kallas uttagsmoms. (Observera dock att uttagen ska värderas till marknadspris i inkomstdeklarationen.) [2011] Egna varuuttag [3000] Försäljning [2612] Utgående moms på egna uttag 370 [3100] Momsfria intäkter Företagaren har tagit ut varor som är värda kr [2011]. I momsdeklara tionen värderas uttagen till inköps värdet medan du i inkomstdeklarationen måste värdera uttaget till försäljningspriset. Det innebär att det kan vara praktiskt att särredovisa den momspliktiga och den momsfria delen av uttaget. Kostnaden för varorna är kr [3000] plus moms på egna uttag [2612] 370 kr. Resterande del av uttaget, kr [3100], tar du upp som en momsfri intäkt i näringsverksam heten. 68

70 Moms Om en vara som tas ut från verksamheten har minskat i värde under innehavstiden är det normalt det historiska inköpsvärdet som ska ligga till grund för uttagsmomsen. Men om marknadsvärdet är lägre får detta lägre värde användas. En dator köptes in till verksamheten för tre år sedan för kr plus moms. När datorn nu tas ut ur verksamheten av företagaren är den värd endast kr plus moms. Uttagsmomsen ska därför beräknas på marknadsvärdet kr, alltså inte på inköpspriset. Till släkt och vänner Om du överlåter varor eller tjänster till släktingar och vänner (som inte är momsredovisningsskyldiga) utan ersättning ska du redovisa uttagsmoms enligt ovan. Tar du ut en ersättning som är lägre än marknadspris ska momsen beräknas på varans/tjänstens marknadsvärde. Nils säljer en diskmaskin till en kompis för kr trots att den normalt kostar kr plus moms. Eftersom han tar ett lägre pris än marknadspris ska han redovisa utgående moms på kr, dvs den utgående momsen blir kr (0,25 x 5 000). Läs mer om hur du bokför egna uttag i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget. Ingen uttagsmoms vid varuprover till kunder Varuprover och liknande som du ger bort till kunder som ett led i företagets verksamhet är ingen momspliktig omsättning. Du ska därmed inte redovisa någon uttagsmoms vid sådana gåvor. Redovisningen och momsen Du ska normalt redovisa momsen i den period som du bokför utgifterna eller inkomsterna. Frågan blir då när utgifterna eller inkomsterna ska bokföras. För kontanta köp och försäljningar, dvs när affärshändelsen och betalningen inträffar samtidigt, är det inga problem. Vid försäljning och köp mot faktura är det lite problematiskt. Det finns två metoder för momsredovisningen: Bokslutsmetoden och Faktureringsmetoden. 69

71 Moms Om du bokför enligt kontantmetoden är det praktiskt att du redovisar moms enligt bokslutsmetoden eftersom de bygger på samma princip. Det vill säga momsen redovisas i den period som betalningen gjörs. Bokslutsmetoden Bokslutsmetoden för moms och kontantmetoden för redovisningen får användas av företag som inte behöver upprätta en årsredovisning och som har en årlig nettoomsättning på högst tre miljoner kr. Med nettoomsättning menas intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet. Enligt kontantmetoden bokförs inte kundfakturor eller leverantörsfakturor när de skickas respektive tas emot. Istället bokförs fakturorna först när de betalas. Det blir därmed bara ett bok föringstillfälle per faktura. Bokslutsmetoden innebär att momsredovisningen skjuts fram i tiden och redovisas först den månad betalningen har skett. Det är dock bara löpande under året som du bokför moms vid betalningen. Vid räkenskapsårets slut, dvs vid bokslutet, ska du även ta med obetalda fakturor i momsredovisningen. Fakturorna kommer då med i momsdeklarationen för räkenskapsårets sista momsperiod (eller för hela året om företaget har årsmoms). [1930] Företagskonto [3000] Försäljning [2611] Utgående moms 460 Lisa skickar en faktura på kr till en av sina kunder den 28 februari. Eftersom hon bokför enligt kontantmetoden och redovisar moms enligt bokslutsmetoden bokför hon ingenting då utan väntar med att bokföra intäkten och den utgående momsen tills betalningen från kunden kommer in på bankkontot den 10 mars. Faktureringsmetoden Den andra redovisningsmetoden är faktureringsmetoden. Faktureringsmetoden innebär att intäkten och den utgående momsen på kundfakturorna bokförs i företaget när fakturan skickas iväg till kunden och kostnaden och den ingående momsen bokförs när företaget tar emot leverantörsfakturorna. Samtidigt redovisas momsen. 70

72 Moms [1500] Kundfordringar [3000] Försäljning [2611] Utgående moms Lotte redovisar enligt faktureringsmetoden och skickar en faktura på kr till sin kund den 28 februari. I samband med det bokar hon upp en kund fordran mot försäljningsintäkten samt utgående moms. [1930] Företagskonto [1500] Kundfordringar Den 15 mars får hon in betalningen från kunden på företagskontot [1930] och kundfordran [1500] krediteras. Bokslutsmetoden enklare Bokslutsmetoden innebär oftast en förenkling för företaget jämfört med faktureringsmetoden. Bokslutsmetoden är fördelaktig även ur likviditetssynpunkt eftersom du inte behöver betala någon moms förrän du har fått in pengarna från kunden. Byte av redovisningsmetod Du som redovisar moms enligt faktureringsmetoden kan ansöka om att byta till bokslutsmetoden. Ansökan kan du göra genom att fylla i baksidan på ditt registreringsbevis och skicka det till Skatteverket. Du kan även lämna ansökan elektroniskt på Du kan läsa mer om hur du löpande redovisar momsen i kapitlet Redovisning av moms. 71

73

74 Del 2 Löpande bokföring 73

75 Kontantförsäljning I detta kapitel skriver vi om kontantförsäljning, kassahantering och hur man redovisar kontokortsförsäljningar och presentkort. Försäljning mot faktura (kreditförsäljning) beskriver vi i kapitlet Försäljning mot faktura. Kontantförsäljning [1910] Kassan [3000] Försäljning [2611] Utgående moms Den här dagen var butikens dagskassa kr [1910]. Försäljningen var kr [3000] plus moms [2611] kr. Om butiken har stängt en dag då den normalt skulle vara öppen, är det bra om du sätter in en anteckning om detta i bokföringen. Annars kan det vid en förfrågan från Skatteverket flera år senare vara svårt att komma ihåg varför det fattas en dagskassa. Insättning i servicebox [1930] Företagskonto [1910] Kassa Företaget lägger in kr i kontanter [1910] i serviceboxen och transak tionen bokförs som en insättning på företagskontot [1930]. Många företag bokför dagskassan direkt på företagskontot eftersom pengarna ändå hamnar där när dagen är slut. Det är emellertid inte helt korrekt. Transaktionen mellan kunden och butiken är en affärshändelse och transaktionen mellan butiken och banken är en annan. Dessutom är det inte säkert att du verkligen sätter in hela dags kassan varje dag. Därför ska du bokföra omvägen över kassakontot. 74

76 Kontantförsäljning Transaktionen bör bokföras den dag du lägger pengarna i boxen och inte när du får kvittot från banken. Det är viktigare att du i efterhand kan följa kassan. Företagskontot kan du alltid stämma av mot konto utdragen. Kassadifferenser Ibland stämmer inte pengarna i kassan med vad det borde vara enligt kassaapparaten. Finns det för mycket pengar beror det antagligen på att man inte slagit in ett eller flera belopp i kassa apparaten. Differensen bokförs som en extra försäljning inklusive moms. Finns det för litet pengar i kassan när den räknas på kvällen blir det annorlunda. Bristen beror antagligen på att expediten lämnat för mycket pengar i växel eller räknat fel på något annat sätt. Man kan också ha slagit in för högt belopp i kassan. Det är inte så enkelt att förlusten av kontanter är en avdragsgill kostnad för arbetsgivaren. I vissa fall kan en förlust av kontanter vara avdragsgill för företaget. Det gäller om förlusten sker genom brott eller rån (IL 16 kap 20 ). Hit hör alltså inte vanliga kassabrister som beror på felräkningar av anställda. Normalt får den anställde ersätta arbetsgivaren för bristen. Antingen genom ett nettolöneavdrag eller genom att den anställde betalar beloppet till arbetsgivaren. Ersätter arbetsgivaren den anställde för bristen är det en skattepliktig ersättning. Den anställde kan dock under vissa förutsättningar få avdrag för felräkningspengarna i sin inkomstdeklaration. Kontokortsförsäljning [1910] Kassa [3000] Försäljning [1930] Företagskonto [2611] Utgående moms Försäljningen [3000] är kr plus moms [2611] kr kr är kontanter [1910] medan kr egentligen är en fordran på kontokorts företaget, men som kommer att sättas in på butikens företags konto nästa dag och därför bokförs direkt in på företagskontot [1930]. En försäljning mot kontokort med efterföljande betalning från kontokortsföretaget får bokföras som en enda affärshändelse under förutsättning att säljföretaget dagligen redovisar kontokortsförsäljningen till kontokortsföretaget och betalning enligt avtal ska vara säljföre taget tillhanda inom tre bankdagar. Avgiften till kontokortsföretaget bokförs på konto [6000], Övriga försäljningskostnader. 75

77 Kontantförsäljning Försäljning av presentkort som företaget ställt ut [1910] Kassa [3000] Försäljning [2611] Utgående moms [2900] Övriga skulder Dagens försäljning [3000] var kr plus moms [2611] kr. Dessutom har presentkort [2900] sålts för kr. Totalt är dags kassan [1910] kr. När företaget säljer ett presentkort, betraktas det som ett förskott från kund (och därmed en skuld till kunden). Någon moms redovisas inte, eftersom transaktionen inte innebär någon omsättning. Förutsättningen är att presentkortet är att jämställa med ett allmänt betalningsmedel, dvs kunden kan köpa vad som helst inom beloppsgränsen för presentkortet. Om presentkortet avser en bestämd vara som kanske inte fanns i lager när köparen besökte butiken ska transaktionen betraktas som ett förskott för just denna vara och moms redovisas redan vid försäljningen av present kortet. Sådana presentkort är inte så vanliga. Transaktionen är då jämförbar med försäljningen av exempelvis en tågbiljett. Inlösen av presentkort som företaget har ställt ut [2900] Övriga skulder [3000] Försäljning 800 [2611] Utgående moms 200 En kund handlar för kr och betalar med ett presentkort. Transaktionen betraktas som en försäljning [3000] för 800 kr plus utgående moms [2611] med 200 kr. Presentkortsskulden [2900] minskar med kr. Först när presentkortet senare löses in innebär transaktionen en intäkt för företaget och momsen redovisas först då. 76

78 Kontantförsäljning Oinlösta presentkort som företaget har ställt ut [2900] Övriga skulder 800 [3900] Övriga rörelseintäkter Den sista i månaden ser butiksinnehavaren att det finns oinlösta presentkort till ett värde av 800 kr, vars giltighetstid upphör. Beloppet bokas bort från presentkortsskulden [2900] och krediteras övriga rörelseintäkter [3900]. 800 Presentkorten bör numreras och ha ett sista giltighetsdatum. När detta datum har passerats, bokas skulden bort och beloppet bokförs som en momsfri intäkt. Beloppet bör inte bokföras som en försäljning, eftersom transaktionen inte ska påverka bruttovinsten. Observera att beloppet inte tas upp som en momsfri försäljning i momsdeklarationen (eller i inkomstdeklarationen). Detta är ingen omsättning över huvud taget i momslagens mening. Varugrupper Det är bra för den interna redovisningen om butiken har en programmerbar kassaapparat där du kan slå in olika varu grupper var för sig. Den som vill ha en mer detaljerad eller utförlig redovisning av försäljningsintäkterna och varukostnaderna kan, inom ramen för BAS kontoplanen, lägga upp flera försäljningskonton i 30-serien och lägga upp parallellkonton för motsvarande varuinköp i 40-serien. Har butiken ingen kassaapparat får du ändå under vissa förutsättningar använda systemet med gemensam verifikation för alla dagens normala försäljningar. Du kan läsa mer om det i kapitlet Bokföringsskyldighet. Observera dock att alla företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning normalt måste ha certifierade kassaregister. Vissa branscher och företag är dock undantagna. Förutom betalning med kontanter räknas även betalning med kontokort (t ex betalkort och kreditkort) som kontant betalning. Följande situationer är undantagna från kravet på kassaregistrering: vid obetydlig försäljning mot kontant betalning (upp till 4 prisbasbelopp per räkenskapsår), distans- och hemförsäljning, försäljning i varu- eller spelautomater, taxibranschen (där en utförlig reglering om taxametrar finns), när verksamheten är befriad från skattskyldighet för de kontanta inkomsterna (t ex ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet). 77

79 Kontantförsäljning Svinn Med svinn avses bl a stölder snatterier kasserade varor. Svinn behöver inte bokföras för att ett skattemässigt avdrag ska uppstå. Svinnet minskar ändå resultatet och blir skattemässigt avdragsgillt i och med lagerinventeringen. När de snattade varorna köptes in, blev det en kostnad, precis som för alla andra varuinköp. Men de säljs aldrig, och skapar därför ingen intäkt. Vid lagerinventeringen finns de inte heller med. Därför är varorna redan avdragna en gång och skulle man dessutom dra av för svinnet, skulle det innebära ett dubbelt avdrag i deklarationen. Se även kapitlet Stöld. 78

80 Försäljning mot faktura En faktura är ett dokument i fysisk eller elektronisk form som i första hand innehåller en säljares anspråk på betalning för sålda varor eller tjänster. Vilka utgifter som ska finnas på en faktura regleras i bokföringslagen och momslagen. Fakturans innehåll För att en faktura ska räknas som en verifikation enligt bokföringslagen ska den innehålla uppgifter om: när den upprättats när affärshändelsen inträffat vad affärshändelsen avser vilket belopp det gäller vilka parter som är inblandade vilka dokument som legat till grund för affärshändelsen var originaldokumentet förvaras om det inte är en verifikation. Numrering av fakturorna De fakturor du skickar ut måste vara numrerade. Fakturanumret bör vara tryckt på fakturan i förväg eller numreras automatiskt i faktureringsprogrammet om du använder ett sådant. Om du skriver fel på en förnumrerad faktura, eller av någon annan anledning makulerar den, får du inte kasta bort den. Den måste sparas i den pärm där du har kopior av utskickade fakturor i faktura nummer ordning. Där ska alla fakturor finnas i en obruten nummer serie. Annars kan man vid en revision misstänka att kunden har betalat fakturan kontant och att den därefter har hamnat i papperskorgen. Ur kontrollsynpunkt är det bra om även kontantkvitton, följesedlar, ordersedlar mm är förnumrerade. 79

81 Försäljning mot faktura Kundfordringar faktureringsmetoden Om du använder faktureringsmetoden bokför du en fordran på din kund när du skickar honom en faktura. När kunden sedan betalar fakturan är det ytterligare en affärshändelse. Ford ran bokas bort och istället kommer det in pengar på ett likvidkonto, t ex företagskontot. Varje faktura hanteras två gånger i bokföringen; dels när fakturan skickas, dels när du får betalt. Faktura skickas till kunden [1500] Kundfordringar [3000] Försäljning [2611] Utgående moms 900 En faktura på kr skickas till en kund och bokas upp som en kund fordran [1500]. Försäljningsintäkten [3000] är kr plus moms [2611] 900 kr. Som verifikation använder du en kopia av den faktura du skickat till kunden. Kunden betalar fakturan [1920] Plusgiro [1500] Kundfordringar När betalningen från kunden kommer in på plusgirot [1920] bokas kund fordran [1500] bort. Som verifikation kan du använda ytterligare en kopia av den faktura du skickat till kunden. Du kan alternativt göra en egen bokförings order där du anger vilken faktura du fått betalt för, beloppet och hur du har fått betalt. 80

82 Försäljning mot faktura Kreditfaktura [3000] Försäljning 800 [1500] Kundfordringar [2611] Utgående moms 200 Ett parti tröjor har skickats till en kund, varav ett antal hade fel färg. En kreditfaktura [1500] skickas. 800 kr avser försäljning [3000] och 200 kr är utgående moms [2611]. När säljaren på grund av t ex skador i godset eller förseningar sätter ner priset i efterhand påverkar detta momsen. Kunden betalar för mycket [1920] Plusgiro [1500] Kundfordringar 500 [2900] Övriga skulder En kund betalar en faktura. Han läser fel på beloppet och betalar kr istället för 500 kr, dvs kr för mycket. Pengarna kommer in på företagets plus giro [1920]. Kundfordran [1500] bokas bort med 500 kr och kr bokförs som en övrig skuld [2900] till dess att skulden återbetalas eller kunden gör ytterligare inköp (som möter skulden). Lämnad kassarabatt [1920] Plusgiro [1500] Kundfordringar [2611] Utgående moms 40 [3700] Lämnade rabatter 160 Här har du fått betalt för en faktura [1500] på kr ( moms). Hela beloppet krediteras så att hela kundfordran bokas bort. Kunden har emellertid utnyttjat ditt erbjudande om 2% kassarabatt vid betalning inom 10 dagar och dragit av 200 kr ( x 0,02). Han betalar alltså bara kr till företagets plusgirokonto [1920]. Kassarabatten debiteras med 160 kr [3700] plus kreditering av utgående moms med 40 kr [2611]. 81

83 Försäljning mot faktura Som du ser debiteras den lämnade kassarabatten på ett intäktskonto. Det är en intäktsreduktion på samma sätt som bonus och kontokorts avgifter. Momsen är en negativ utgående moms. Kundförluster Hur du hanterar osäkra kundfordringar i bokföringen och bokslutet kan du läsa om i kapitlet Omsättningstillgångar Kundfordringar B7. Fakturering enligt kontantmetoden [1930] Företagskonto [3000] Försäljning [2611] Utgående moms Ett företag som bokför enligt kontantmetoden bokar upp försäljningen först i samband med att fakturan betalas. En kundfaktura på kr betalas via företagkontot [1930]. Försäljningsintäkten [3000] är kr plus moms [2611] kr. Du som använder kontantmetoden bokför inte fakturorna när du skickar dem till kunden. Fakturorna bokförs först när du får betalt. Vid räkenskapsårets slut måste dock samtliga då obetalda fakturor tas med i det förenklade årsbokslutet. Se kapitlet Omsättningstillgångar Kundfordringar B7. För att du ska få använda kontantmetoden måste betalda och obetalda fakturor förvaras var för sig, sorterade efter datum, nummer ordning eller bokstavsordning så att du hela tiden har en god överblick över dem. Kunden betalar för mycket [1920] Plusgiro [3000] Försäljning 400 [2611] Utgående moms 100 [2900] Övriga skulder Kunden betalar en faktura. Kunden har läst fel på beloppet och betalar kr i stället för 500 kr, dvs kr för mycket. Pengarna kommer in på före tagets plusgiro [1920]. Försäljningen [3000] bokas upp med 400 kr + moms [2611] och kr bokförs som en skuld [2900] till dess att återbetalning görs eller kunden gör ytterligare inköp (som möter skulden).

84 Försäljning mot faktura Lämnad kassarabatt [1920] Plusgiro [3000] Försäljning [2611] Utgående moms 40 [2611] Utgående moms [3700] Lämnade rabatter 160 Här har du fått betalt för en faktura på kr, kr [3000] + moms kr [2611]. Kunden har emellertid utnyttjat ditt erbjudande om 2% kassa rabatt vid betalning inom 10 dagar och dragit av 200 kr ( x 0,02). Han betalar alltså bara kr till företagets plusgirokonto [1920]. Kontot för kassarabatt debiteras med 160 kr [3700] och kontot för utgående moms debiteras med 40 kr [2611]. Som du ser debiteras den lämnade kassarabatten på ett intäktskonto. Det är en intäktsreduktion på samma sätt som bonus och kontokorts avgifter. Momsen är en negativ utgående moms. Kreditfaktura [3000] Försäljning 800 [1920] Plusgiro [2611] Utgående moms 200 Företaget bokför enligt kontantmetoden och skickar ett parti tröjor till en kund, varav ett antal har fel färg. Kunden har redan betalat den ursprungliga fak turan. En kreditfaktura upprättas och kr återbetalas till kunden. 800 kr avser försäljning [3000] och 200 kr är utgående moms [2611]. När säljaren på grund av t ex skador i godset eller förseningar sätter ner priset i efterhand påverkar detta momsen. 83

85 Försäljning mot faktura Nettoredovisa kreditfakturan Om du redovisar enligt kontantmetoden och du har skickat en kredit faktura på en faktura som du ännu inte har fått betalt för, kan du nettoredovisa fakturorna. Fakturan och kreditfakturan utgör då tillsammans underlag för verifikation. [1930] Företagskonto [3000] Försäljning [2611] Utgående moms 375 Kerstin bokför enligt kontantmetoden och skickar en faktura till en kund på kr + moms 500 kr. Det visade sig att Kerstin fakturerat fel pris och hon gör då en kreditfaktura till kunden på 500 kr + moms 125 kr. Eftersom kunden ännu inte har betalat den första fakturan väljer Kerstin att nettoredovisa fak tur orna när betalningen kommer. Hon får in kr på företagskontot [1930] ( ) som hon bokar mot försäljning [3000], kr, och utgående moms [2611], 375 kr. Lämnad bonus (mängdrabatt) [3700] Lämnad bonus 800 [1920] Plusgiro 800 Från plusgirot [1920] har 800 kr betalats ut till en kund. Beloppet avser bonus [3700]. Bonusen påverkar inte momsen, varken för säljaren eller köparen, eftersom de har kommit överens om detta. Bonus är en mängdrabatt (ovillkorad rabatt) som betalas ut i efterhand när du ser hur mycket kunden har köpt för. Det är ingen kostnad utan en intäktsminskning på samma sätt som en lämnad kassa rabatt. Den påverkar dock inte momsen. Säljare och köpare kan avtala om att prisnedsättningar som lämnas i efterhand (bonus) inte ska påverka momsen. Bonus och rabatter som lämnas i efterhand kommer då inte att påverka säljarens utgående moms eller köparens ingående moms. 84

86 Försäljning mot faktura Faktureringsavgift Det är vanligt att ta ut faktureringsavgift vid försäljning på kredit. Ibland kallas faktureringsavgiften något annat, t ex expeditionsavgift, hanteringsavgift, administrativ kostnad eller något liknande. Avtal krävs Kunden behöver bara betala faktureringsavgift om ni i förväg har kommit överens om det i något sorts avtal. Här gäller i princip sam ma regler som för dröjsmålsränta före 30 dagar. Debitering av faktureringsavgift [1930] Företagskonto [2611] Utgående moms 770 [3000] Försäljning [3500] Fakturerade kostnader 40 Du bokför enligt kontantmetoden och får betalt för en faktura på varor [3000] för kr. Dessutom debiterar du 40 kr i faktureringsavgift [3500]. Det blir sammanlagt kr. Den utgående momsen [2611] på kr blir 770 kr och betalningen för hela fakturan [1930] blir på kr. Vi har valt att bokföra faktureringsavgiften på konto [3500], Faktu rerade kostnader, men om man vill kan man bokföra fakturerings avgift er man tar ut av sina kunder på ett särskilt intäktskonto, [3540] Faktureringsavgifter. Det kan ju vara intressant att se hur mycket det blir på ett år. Många lägger dock hela försäljningen, inklusive fakturer ingsavgift, på samma försäljningskonto, oftast konto [3000]. 85

87 Försäljning mot faktura Debiterade kostnader [1500] Kundfordringar [3000] Försäljning [3500] Fakturerade kostnader 300 [2611] Utgående moms Ett företag som bokför enligt faktureringsmetoden säljer varor för kr [3000] plus moms. Kunden vill ha varorna leve rerade till en annan ort och ni kommer överens om att fraktkostnaden inte ingår i priset, utan ska debiteras extra. Du debiterar frakten 300 kr [3500] och visar det på fakturan som en separat post. Sist läggs momsen på [2611] med kr och kunden ska totalt betala kr [1500]. Alla kostnader som inte ingår i det normala priset bör du specificera på dina fakturor. Några av de vanligaste kostnaderna som läggs på i samband med försäljningen är fakturerat emballage frakt tull- och speditionskostnader faktureringsavgifter resekostnader övriga fakturerade kostnader, t ex postförskott. 86

88 Försäljning mot faktura Påminnelseavgift och dröjsmålsränta Påminnelseavgift till kund [1930] Företagskonto 60 [3900] Övriga rörelseintäkter 60 Du använder kontantmetoden och har skickat en faktura på en påminnelse avgift till en kund. Kunden betalar in påminn elseavgiften 60 kr på företagskontot [1930] och påminnelseavgifter krediteras som en ej momspliktig intäkt på kontot Övriga rörelseintäkter [3900]. För att du ska kunna ta ut en påminnelseavgift av kunden för att denne inte betalat sin faktura i tid, måste du ha ett avtal i förväg om detta. På så sätt fungerar det på samma sätt som med faktu rerings avgift och expeditionsavgift. Påminnelseavgiften är för närvarande maximerad till 60 kr per faktura för en eller flera skriftliga betalnings påminnelser. Avtal om högre belopp är ogiltiga. Påminnelseavgifter är inte momspliktiga. Dröjsmålsränta Enligt räntelagen har du rätt att ta ut dröjsmålsränta om betalningen dröjer mer än 30 dagar. Lagen säger att räntan högst får vara referens räntan plus 8%. Är referensräntan 0,5% blir dröjsmålsräntan 8,5%. [1920] Plusgiro 250 [8310] Ränteintäkter 250 Du använder kontantmetoden. En av dina kunder betalar för sent och du skickar en räntefaktura. Kunden betalar in på plusgirot [1920] och du mot bokar dröjsmåls räntan på kontot Ränteintäkter [8310]. Förseningsersättning Om en fordran inte betalas i tid av en annan näringsidkare har leverantören rätt att, utöver dröjsmålsräntan, ta ut en förseningsersättning på 450 kr. Rätten till förseningsersättning gäller enbart om leverantören har rätt att ta ut dröjsmålsränta vid förseningen. 87

89 Försäljning mot faktura Har leverantören rätt till förseningsersättning är kunden skyldig att betala ersättning för betalningspåminnelser och inkassokostnader endast till den del dessa överstiger förseningsersättningen. Inkassokostnader [6000] Övriga försäljningskostnader [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 500 Företaget som använder kontantmetoden betalar en faktura på kr avseende provision från det inkassoföretag som företaget anlitar. Inkassoprovisionen, kr, bokas på kontot Övriga försäljningskostnader [6000] + moms 500 kr [2641] och betalas via företagskontot [1930]. Ett företag kan gå till Kronofogden och skriftligen ansöka om betalningsförläggande om kunden inte betalar trots kravbrev. Vid ansökan betalar företaget en ansökningsavgift till Kronofogden. Ansökningsavgiften kan bokföras som en övrig försäljningskostnad [6000]. Om kunden sedan betalar avgiften krediteras samma konto. Kreditupplysningar [6000] Övriga försäljningskostnader 320 [1930] Företagskonto 400 [2641] Ingående moms 80 Ett företag (som använder kontantmetoden) har för vana att alltid ta en kreditupp lysning på nya kunder innan de skickar några varor. Kostnaden för upplysningen bokförs på konto [6000], Övriga försäljningskostnader, och den ingående momsen bokförs på konto [2641]. Betalkontot krediteras. 88 ROT- och RUT-tjänster Du som utför ROT- och RUT-tjänster hanterar kundens skattereduktion via fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att köparen av ROT- och RUT-tjänster får skattelättnaden direkt vid köpet av tjänsten (t ex städning, reno veringsarbeten och tillbyggnader) genom att han betalar halva arbets

90 Försäljning mot faktura kostnaden (vid RUT-tjänster) respektive 70% av kostnaden (vid ROT-tjänster) till dig som säljare (utförare) av tjänsten. När kunden har betalat sin del av fakturan kan du begära att få resterande del utbetald från Skatteverket. Begäran gör du på blanketterna SKV 4541, Begäran om utbetalning RUT-arbete, och SKV 4542, Begäran om utbetalning ROT-arbete. Det går även att lämna begäran om utbetalning via Skatteverkets e-tjänst. Kunden betalar sin del av fakturan kontantmetoden [1930] Företagskonto [3000] Försäljning [2611] Utgående moms 325 Vi antar att du bokför enligt kontantmetoden och har en faktura med följande innehåll: Städning 7 tim x 350 kr kr Material 300 kr Resor 10 km x 10 kr 100 kr Totalt (inkl moms) = kr Kundens preliminära skattereduktion, 50% av kr kr Nettobelopp att betala för kunden = kr Moms ingår med 570 kr (20% av kr). Kunden betalar fakturan och betalningen görs till företagskontot [1930]. Intäkten kr (0,8 x 1 625) bokförs på konto [3000] och momsen på 325 kr bokförs på konto [2611]. Observera att du endast ska intäktsföra och redovisa momsen på den del som du har fått betalt för. Redovisar du enligt kontantmetoden (bokslutsmetoden) ska momsen redovisas per den dag du får betalt. Det innebär att du bokför moms dels på den betalning du får från kunden och dels på den betalning du får från Skatteverket. Det blir alltså momsredovisning vid två olika tillfällen. Observera dock att du i bokslutet ska ta upp samtliga obetalda fakturor. Det innebär att du även ska redovisa momsen på de obetalda fakturorna. 89

91 Försäljning mot faktura Utbetalning från Skatteverket kontantmetoden [1930] Företagskonto [3000] Försäljning 980 [2611] Utgående moms 245 Skatteverket betalar ut det begärda beloppet, kr, till företagets företagskonto [1930]. Observera att företaget ska redovisa moms på den del som Skatteverket betalar ut. Du redovisar 980 kr (0,8 x 1 225) som intäkt [3000] och 245 kr [2611] som utgående moms. Faktura till kund Faktureringsmetoden [1510] Kundfordran [3000] Försäljning [1513] Kundfordran/ delad faktura [2611] Utgående moms 570 Vi antar att du bokför enligt faktureringsmetoden och har en faktura med följande innehåll: Städning 7 tim x 350 kr kr Material 300 kr Resor 10 km x 10 kr 100 kr Totalt (inkl moms) = kr Kundens preliminära skattereduktion, 50% av kr kr Nettobelopp att betala för kunden = kr Moms ingår med 570 kr (20% av kr) Den del av fakturan som kunden ska betala, kr, bokförs som en kundfordran på konto [1510], Kundfordran. Den del som du ska begära utbetald från Skatteverket bokförs på konto [1513], Kundfordran/delad faktura. Inkomsten bokförs på konto [3000] och momsen på konto [2611]. 90 När du som säljare använder dig av fakturamodellen kan det vara praktiskt att redovisa den del av kundfordran som Skatteverket ska betala på ett separat konto [1513], Kundfordran/delad faktura. När du redovisar moms enligt faktureringsmetoden, ska du redovisa hela momsen redan när du fakturerar kunden, trots att kunden bara kommer att betala 50% (vid RUT-tjänster) respektive 70% (vid ROTtjänster) av arbetskostnaden, inklusive moms.

92 Försäljning mot faktura Kunden betalar faktureringsmetoden [1930] Företagskonto [1510] Kundfordran När kunden betalar bokas kundfordran bort från konto [1510] genom att kontot krediteras. Som motkonto används aktuellt likvidkonto, i detta fall görs betalningen till företagskontot [1930]. Du kan begära att få den resterande ersättningen för arbetet utbetald från Skatteverket när tjänsten är utförd och kunden har betalat för arbetet. Begäran gör du på blanketterna SKV 4528, Begäran om utbetalning hushållsarbete, och SKV 4529, Begäran om utbetalning ROT-arbete. Det går även att lämna begäran om utbetalning via Skatteverkets e-tjänst. Skatteverket betalar [1930] Företagskonto [1513] Kundfordran/delad faktura Skatteverket betalar ut pengarna till företagskontot [1930] och fordran bokas bort från konto [1513]. 91

93 Likvida medel Till likvida medel brukar man räkna kassa, bank och plusgiro. Kassan kan bestå av t ex sedlar, mynt, postväxlar eller ofrankerade frimärken. Kassaavstämning Behållningen i kassan ska stämma med det som är bokfört på kassakontot i dagboken eller på kassakontot [1910] i bokföringsprogrammet. Om du säljer det mesta i din verksamhet kontant ska du stämma av kassan varje dag. Uttag från konto [2013] Eget uttag [1930] Företagskonto I en enskild firma gör ägaren ett eget uttag [2013] på kr från företagskontot [1930] genom att använda företagets betalkort för ett privat inköp. Det finns flera sätt att ta ut pengar från företagskontot. Det kan t ex vara med kontokort, giro eller överföring via internetbank från företagskontot till ett privat konto. Oavsett hur pengarna tas ut ser bokföringen likadan ut. Insättning på eget plusgiro [1920] Plusgiro [1910] Kassa En dagskassa på kr sätts in kontant [1910] på företagets plusgirokonto [1920]. 92

94 Likvida medel Betalning från plusgiro [6100] Kontorsmaterial [1920] Plusgiro [2641] Ingående moms 800 Ett företag som redovisar enligt kontantmetoden betalar en faktura på kr över plusgiro [1920]. Fakturan avser inköp av kontorsmaterial [6100] kr och ingående moms [2641] 800 kr. Utbetalningarna kan bokföras i en klump, dvs du krediterar plusgirokontot med det sammanlagda beloppet och delar upp alla utbetalningarna på debetkonton. Om du bokför på dator med verifikations texter är det bättre att varje betalning under en dag blir en separat verifikation med sitt eget verifikationsnummer. När du sedan stämmer av plusgirokontot får du slå ihop varje dags utbetalningar. Vissa transaktioner finns bara med på kontoutdraget och är därför lätta att glömma, t ex plusgirots debitering av avgifter när du betalar från plusgirot till någon som inte har plusgirokonto. Kontant insättning på eget företagskonto [1930] Företagskonto [1910] Kassa Du tar kr från kassan [1910] och sätter in på företags kontot [1930]. Företagets transaktionskonto kallas normalt företagskonto [1930]. Till det kontot kopplas ofta t ex betalkort, skattegiro, internetbank, auto giro eller automatisk dragning till lån. Du bokför insättningen per den dag som pengarna lämnar kassan. Ibland kan det betyda att bankens kvittens kommer efter att du bokfört insättningen, t ex om du lagt pengarna i bankens servicebox en helg. Det är dock viktigare att kassan stämmer dag för dag än att bankkontot gör det. Bank kontot kan du ändå lätt stämma av mot kontoutdraget du får från banken. 93

95 Likvida medel Betalning från bankgirot [5000] Lokalkostnader [1930] Bankgiro Företaget betalar sin hyresfaktura på kr från bankgirot [1930]. Mot kontot är konto [5000], lokalkostnader. Bankgirot är inte något särskilt konto. Det kan betraktas som en tjänst som är kopplad till något av företagets bankkonton, vanligen företagskontot. Det gör att du bokför alla transaktioner som rör bank girot på samma konto i bokföringen som företagskontot, dvs konto [1930]. Överföring mellan konton [1940] Bankkonto [1930] Företagskonto kr förs över från företagskontot [1930] till ett spar konto [1940] i banken. Har företaget en överlikviditet, dvs pengar över som inte kommer att användas inom den närmaste tiden, förs pengar ofta över från företags kontot till något annat konto med högre ränta. Ränteintäkter [1930] Företagskonto [8310] Ränteintäkter [2012] Avräkning skatter och avgifter 750 Räntan på kontot är kr. Banken har dragit preliminärskatt med 750 kr (30% av 2 500). Ränteintäkten, kr, bokförs på konto [8310]. Företagskontot [1930] tillförs kr (räntan minskat med prelimi närskatte avdraget). Den avdragna preliminärskatten bokför på konto [2012], Avräkning för skatter och avgifter. 94

96 Ränta sätts in på bankkontot den 31 december varje år eller när kontot avslutas. Banken drar preliminärskatt på räntan. Du ska dock redovisa hela räntan som intäkt och preliminärskatten bokför du som inbetald preliminärskatt mot skattekontot [2012]. Har företaget haft en kredit kopplad till sitt företagskonto som utnyttjats hela året blir det naturligtvis ingen ränte intäkt. Det är vanligt att bankernas transaktionskonton liksom plusgirokontot har en mycket låg ränta. Uttag med betalkort till kassa [1910] Kassa [1930] Företagskonto Likvida medel Företaget tar ut kontanter [1910] med betalkort i uttagsautomat. Betal kortet är knutet till företagskontot [1930]. Du får ingen särskild verifikation från banken när du tar ut kontanter med ett betalkort. Beloppet syns bara på kontoutdraget från banken. För att du ska få en verifikation föreslår vi att du behåller uttagskvittot från uttagsautomaten. Betalning med betalkort [6100] Kontorsmaterial 800 [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 200 Kuvert och brevpapper till kontoret köps för 800 kr [6100] och moms lyfts med 200 kr [2641]. Betalningen på kr görs med betalkort [1930]. Transaktionen bokförs den dag du betalar med betalkortet och får kvittot från mottagaren. 95

97 Likvida medel Betalkort med kontanter tillbaka [6100] Kontorsmaterial 768 [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 192 [1910] Kassa 540 Kontorsmaterialet [6100] kostar här 768 kr plus moms på 192 kr [2641]. Betalkortet dras på kr [1930] och företaget får 540 kr tillbaka kontant [1910]. Det underlättar bokföringen om du drar kontokortet på exakt belopp. Gör det, så slipper du hålla reda på kontanter i bokföringen. Dess utom är det mycket enklare vid avstämningen att para ihop rätt konto kortsbetalning med rätt transaktion om dragningar är på exakta belopp. Betalkort på för lågt belopp [6100] Kontorsmaterial 720 [1930] Företagskonto 500 [2641] Ingående moms 180 [1910] Kassa 400 Kontorsmaterial [6100] köps för 720 kr plus moms [2641] 180 kr. 500 kr betalas med betalkort [1930] och resterande 400 kr tas ur kassan [1910]. Köp av postväxel [1910] Kassa [1930] Företagskonto Företaget köper en postväxel på kr [1910] på banken och betalar från det egna företagskontot [1930]. En postväxel är en sorts bankcheck, där en bank står som garant för att det finns täckning för beloppet. Det missvisande namnet till trots köper du den på banken. Den kan användas när det är skrymmande eller riskabelt att ha på sig så mycket kontanter. 96

98 Ur redovisningssynpunkt betraktas postväxeln som kontanter. Köper du post växeln kontant bokförs inte transaktionen alls. Det är ju menings löst med en kontering där debet och kredit är identiska både när det gäller konto och belopp. Betalning med postväxel [1241] Bilar [1910] Kassa Likvida medel Företagaren köper en begagnad person bil [1241] av en privatperson. Före tagaren betalar med en postväxel [1910]. Om du får en postväxel som betalning blir konteringen så här: [1910] Kassa [3000] Försäljning [2611] Utgående moms Ett företag som bokför enligt kontantmetoden får en postväxel på kr [1910] från en kund som betalning för en faktura. Inbetalningen konteras mot försäljning [3000] kr och utgående moms [2611] kr. En mottagen postväxel betraktas på samma sätt som kontanter. Banklån [1930] Företagskonto [2350] Banklån [8410] Räntekostnader 500 Företaget tar ett reverslån [2350] på kr. Banken tar ut en uppläggnings avgift [8410], Räntekostnader, på 500 kr för att skriva ut låne handlingarna och resterande kr förs in på företagskontot [1930]. 97

99 Likvida medel Säkerheter Långivaren vill ofta ha säkerheter för lånen. Exempel på säkerheter är pantbrev i fastigheter som företaget eller företagaren äger företagsinteckning (företagshypotek) som är ett pantbrev i företagets egendom som lager, inventarier, byggnader, kund fordringar och liknande bankgaranti från annan bank (ovanligt) säkerhet i spärrat bankkonto ägarförbehåll i såld egendom borgensförbindelser. Uttag av företagsinteckning [8410] Räntekostnader [1930] Företagskonto Som säkerhet för företagets lån tar banken ut en företagsinteck ning på kr. Banken drar avgiften [8410], Räntekostnader, från företagskontot [1930]. Vissa säkerheter kostar pengar, exempelvis om banken tar ut före tags inteckning (företagshypotek). Amortering på lån [2350] Banklån [1930] Företagskonto [8410] Räntekostnader Från företagskontot [1930] dras månadens inbetalning till lånet kr kr är amortering och minskar låneskulden [2350] medan kr är räntekostnad [8410]. Det är vanligt att inbetalningen dras automatiskt från företagskontot eller något annat konto. 98

100 Likvida medel Övriga bankkostnader [2013] Eget uttag [1930] Företagskonto [6500] Övriga externa tjänster 30 En enskild näringsidkare för över kr från företagets företagskonto [1930] till ett privat konto i en annan bank, dvs ett privat uttag [2013]. Banken tar ut en avgift på 30 kr för över föringen [6500], Övriga externa tjänster. Bankerna tar ut många olika avgifter för sina tjänster. Dessa avgifter brukar kallas bankkostnader och bokförs på konto [6500], Övriga externa tjänster. Vill du kan du lägga upp ett särskilt konto för bankkostnader [6570]. Det kan t ex vara avgifter för betalningsförmedling till andra banker eller till utlandet växling av valuta köp av postväxlar insättningar via servicebox övertrasserat konto kontohållning, dvs rätten att ha ett konto hos banken extra kontoutdrag bankgaranti betal- eller kontokort. Kontokredit En kontokredit på företagskontot (kallades tidigare checkräkningskredit) är användbar när inbetalningar och utbetalningar är ojämnt fördelade under året, både storleksmässigt och tidsmässigt. Om företaget måste ut med pengar och inkomsterna kommer senare, räcker ibland inte företagets likvida medel. Då kan en kredit på företagskontot lösa problemet fram tills pengarna kommer in. Liknande krediter kan kopplas till exempelvis plusgirot. För att företaget får använda krediten på företagskontot tar banken ut en avgift i förskott. Den kallas kontraktsränta, kreditavgift eller limit ränta. Dessutom tar banken löpande ut ränta för den del av krediten som utnyttjas. Den räntan betalas i efterskott, vanligtvis varje kvartal, och dras från det konto som krediten är kopplad till. 99

101 Likvida medel Uppläggning av en kontokredit [1930] Företagskonto [2330] Kontokredit [8410] Räntekostnader Företaget får en kontokredit [2330] på kr. Banken tar 500 kr i uppläggningsavgift och kr i limitränta för krediten [8410], Räntekostnader, för första året. Företagskontot [1930] ökas med kr ( ). När det gäller löpande bokföring av företagskonto med kredit så finns det flera varianter, av vilka vi föredrar den så kallade brutto metoden. Enligt bruttometoden ska hela den beviljade krediten (limiten) läggas upp som en skuld på konto [2330], Kontokredit, och konto [1930], Företagskonto, ökas med kreditbeloppet. På konto [1930] finns då hela tiden disponibelt belopp. Skulle företagskontot vara övertrasserat blir det ett negativt saldo på konto [1930]. Löpande transaktioner kontokrediten [1930] Företagskonto [3000] Försäljning [2611] Utgående moms 500 Ett företag som använder kontantmetoden har en kund som betalar in kr på företagskontot [1930] som betalning för en faktura [3000] plus utgående moms [2611]. Bokslutet Har företaget vid bokslutet utnyttjat krediten som kopplats till företagskontot ska aktuellt skuldsaldo enligt kontobeskedet från banken finnas på konto [2330]. Är krediten inte utnyttjad ska det positiva saldot finnas på konto [1930]. Du måste därför göra en omför ing mellan konto [1930] och konto [2330] i samband med bokslutet och ytterligare en på nästa räkenskapsårs första dag så att tillgångskontot [1930] och skuldkontot [2330] stämmer. 100

102 Likvida medel Omföring i bokslutet (utnyttjad kredit) [2330] Kontokredit [1930] Företagskonto Företaget har en beviljad kredit på företagskontot på kr. På boksluts dagen är kr av krediten utnyttjad. Krediten bruttoredovisas under året, så på konto [2330] finns minus kr (limiten) och på konto [1930] finns plus kr. Du bokar om kr från [1930] till [2330]. Saldot på [1930] blir då noll och på [2330] minus kr. Expandering nästa år (omföring efter bokslutet) [1930] Företagskonto [2330] Kontokredit På nästa räkenskapsårs första dag expanderas företagskontot igen med kr. Saldot på [2330] blir då minus kr igen och på [1930] plus kr. Omföring i bokslutet (ingen utnyttjad kredit) [2330] Kontokredit [1930] Företagskonto Företaget har en beviljad kredit på företagskontot på kr. På boksluts dagen är ingen del av krediten utnyttjad, utan det finns ett överskott på kr. Krediten bruttoredovisas under året, så på konto [2330] finns minus kr och på konto [1930] finns plus kr. Du för över kr från [1930] till [2330]. Saldot på [2330] blir då noll och på [1930] plus kr. 101

103 Likvida medel Expandering nästa år (omföring efter bokslutet) [1930] Företagskonto [2330] Kontokredit På nästa räkenskapsårs första dag expanderas företagskontot igen med kr. Saldot på [2330] blir då minus kr igen och på [1930] plus kr. Ränta på kontokrediten [8410] Räntekostnader [1930] Företagskonto Ränta [8410] med kr för den del av krediten som utnyttjas under det gångna kvartalet dras från företagskontot [1930]. De flesta banker tar varje kvartal ränta på den kredit som är kopplad till företagskontot. Amortering på kontokrediten [2330] Kontokredit [1930] Företagskonto Företaget har en kontokredit på kr. Vid amorterings tillfället minskas (debiteras) kontokrediten [2330] med kr samtidigt som företagskontot [1930] minskar ( krediteras) med samma belopp. 102

104 Varulager och inköp Varulager är tillgångar som är avsedda för tillverkning eller förbruk ning. För det mesta är det inte svårt att säga om en vara är en lagertillgång. Lagertillgångar är råvaror, för bruk ningsvaror, varor under tillverkning och färdigvaror. Även en fastighet är en lagertillgång när det handlar om byggnadsrörelse, tomtrörelse eller liknande. Varulagret kan bestå av: Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror. Du ska anpassa benämningarna efter företagets verksamhet. Varuinköp De flesta mindre företag bokför inte sina varuinköp via lagret utan bokför alla varuinköp som kostnad [40xx]. [4000] Varuinköp [1910] Kassa [2641] Ingående moms 250 Varor [4000] köps kontant [1910] för kr plus ingående moms [2641] 250 kr. Vid räkenskapsårets slut inventeras lagret och varukostnaden justeras för de varor som ännu inte sålts vid räkenskapsårets slut. Det är bara kostnader för sålda varor som ska påverka företagets resultat. Varor som ligger kvar i lager ska inte påverka resultatet. Lagerförändring Många småföretag inventerar lagret bara en gång om året, nämligen i samband med bokslutet. För att få ett rättvisande resultat under året måste dock inventeringar göras oftare. 103

105 Varulager och inköp [4900] Lagerförändring [1400] Lager Vid inventeringen värderas lagret till kr. Vid den före gående inven teringen var lagervärdet kr. Lager minsk ningen på kr ( ) bokförs på kontot för lagerföränd ringar [4900]. I kapitlet Omsättningstillgångar Varulager B6 kan du läsa om varulagervärdering. Leverantörsfakturor När du tar emot en leverantörsfaktura bokförs den på olika sätt beroende på om du bokför enligt kontantmetoden eller faktureringsmetoden. Kontantmetoden [4000] Varuinköp [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Ett företag som bokför enligt kontantmetoden bokar upp kostnaden först i samband med att fakturan betalas. En faktura på kr betalas via företagskontot [1930]. Kontot för varuinköp [4000] kr, plus ingående moms [2641] kr, debiteras. 104 Om du använder kontantmetoden bokför du inte leverantörs fakturorna när du får dem, utan först när de betalas. Vid räkenskaps årets slut måste dock samtliga då obetalda leverantörsfakturor tas med i det förenklade årsbokslutet. Se kapitlet Skulder Leverantörsskulder B15. Faktureringsmetoden Om du bokför enligt faktureringsmetoden bokar du upp en skuld till din leverantör när du får en faktura, en leverantörsskuld. När du sedan betalar fakturan är detta ytterligare en affärshändelse. Skulden bokas bort och aktuellt likviditetskonto krediteras. Leverantörsfakturor ska alltså i bokföras två gånger dels när fakturan mottas, dels när den betalas. Observera att detta inte bara gäller fakturor på varuinköp. Alla fakturor ska behandlas på detta sätt.

106 Varulager och inköp Uppbokning av leverantörsskulder [4000] Varuinköp [2440] Leverantörsskulder [2641] Ingående moms Om du bokför enligt faktureringsmetoden och får en faktura för ett inköp bokar du upp den som en leve ran törsskuld [2440]. Kostnaden för inköpet bokförs, i det här fallet ett material inköp [4000], och momsen lyfts [2641]. Så här bokför du när du får en faktura om du bokför enligt faktur erings metoden. Du bokför den på den dag du får fakturan (ankomststämpling). Om du vill kan du samtidigt föra in fakturan i en leverantörsreskontra som är en sidoordnad bokföring för leverantörsskulder. I många bok föringsprogram kan du lägga upp en reskontrabok föring där fakturorna automatiskt läggs in vid grundbokföringen. Då måste du ha en särskild löpnummerserie för leverantörsfakturorna. Som verifikation lägger du in fakturan som du har fått från leverantören. Betalning av leverantörsskulder [2440] Leverantörsskulder [1930] Företagskonto Du betalar en leverantörsskuld [2440] via företagskontot [1930]. Har du dessutom en separat reskontra måste du anteckna datum för betalning så att du inte av misstag dubbelbetalar fakturan. Som verifikation kan du använda en kopia av den faktura du har fått från leverantören. Du kan alternativt göra en egen bokföringsorder där du anger vilken faktura du har betalat, med vilket belopp och hur du har betalat. 105

107 Varulager och inköp Erhållen kreditfaktura [2440] Leverantörsskulder [4000] Varuinköp 800 [2641] Ingående moms 200 En del av en varuleverans är felaktig. Företaget, som bokför enligt faktureringsmetoden, får en kreditfaktura [2440] från leverantören på kr. 800 kr avser minskning av varuinköp [4000] och 200 kr är minskad ingående moms [2641]. När säljaren på grund av t ex skador i godset eller förseningar sätter ner priset i efterhand påverkar detta momsen. Faktureringsavgift Det är vanligt att en faktureringsavgift tas ut vid försäljning på kredit. Ibland kallas faktureringsavgiften något annat, t ex expeditions avgift, hanteringsavgift, administrativ kostnad eller något liknande. Avtal gäller Du behöver bara betala faktureringsavgift till en leverantör om ni har kommit överens om det i något sorts avtal. Du betalar faktureringsavgiften [4000] Varuinköp [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Ett företag som bokför enligt kontantmetoden betalar en faktura på kr [1930] för materialinköp [4000]. I fakturabeloppet ingår en faktureringsavgift på 20 kr. Momsen [2641] på kr lyfts. Om du betalar faktureringsavgiften bokförs den på samma konto som det fakturan avser. 106

108 Varulager och inköp Autogiro leverantörsfaktura [4000] Varuinköp [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Ett företag som bokför enligt kontantmetoden betalar en faktura via auto giro. Varuinköpet [4000] och den ingående momsen [2641] bokas när pengarna dras från företagskontot [1930]. Om du vill underlätta betalningen av leverantörsfakturor kan du använda systemet med autogiro. Då ger företaget leverantören en fullmakt att dra betalning för fakturan på förfallodagen från företagets konto. Kontot kan vara företagskontot, plusgirokontot eller något annat konto. En del företag brukar ge en längre kredittid eller låta köparen slippa en annars avtalad faktureringsavgift mot att de får dra fakturabetalningen via autogiro. Påminnelser och dröjsmålsränta Påminnelseavgift från leverantören [8410] Räntekostnader 60 [1920] Plusgiro 60 Du bokför enligt kontantmetoden och har betalat en faktura från en leverantör för sent och har därför fått en påminnelseavgift. Påminnelseavgiften bokförs på konto [8410], Räntekostnader, och betalas via plusgirot [1920]. För att leverantören ska kunna ta ut en påminnelseavgift av dig för att du inte betalat din faktura i tid måste ni ha ett avtal i förväg om detta. Påminnelseavgiften är maximerad till 60 kr per faktura. 107

109 Varulager och inköp Dröjsmålsränta på leverantörsfaktura [8410] Räntekostnader 307 [1920] Plusgiro 307 Du använder kontantmetoden och har betalat en faktura från en leverantör för sent och har därför fått en räntefaktura. Dröjsmålsräntan bokas upp på konto [8410], Räntekostnader för skulder, och betalas via plusgirot [1920]. Enligt räntelagen har säljaren rätt att ta ut dröjsmålsränta om betalningen dröjer mer än 30 dagar. Lagen säger att räntan högst får vara refe rensräntan plus 8%. Är referensräntan 0,5% blir högsta dröjsmålsränta alltså 8,5%. Dröjsmålsräntan räknas på beloppet dag för dag. Inget hindrar säljaren från att avtala med dig om att ta ut dröjsmåls ränta tidigare än efter 30 dagar. Ni kan också avtala om en högre dröjsmålsränta än vad lagen säger. Kom dock ihåg att om säljaren bara skriver dit sina villkor på fakturan, anses det inte som något avtal utan villkoret måste ha gjorts upp före faktureringen. Inkassoavgifter och dröjsmålsränta [8490] Inkassokostnader 180 [1930] Företagskonto 215 [8410] Räntekostnader 35 Företaget, som använder kontantmetoden, har betalat en faktura för sent, så att säljaren har hunnit skicka den till inkasso. Fakturan från inkassoföretaget betalas från företagskontot [1930] och avser inkassoavgiften [8490] på 180 kr och dröjsmålsränta på konto [8410], Räntekostnader, på 35 kr. 108 Inkassoavgiften får högst vara 180 kr. Även avgifter vid ansökan om etalningsföreläggande som din leverantör betalat när företaget inte betalat sin skuld trots krav, bokförs på konto [8490], Övriga finansiella kost nader. Förseningsersättning Om en fordran inte betalas i tid av en annan näringsidkare har leverantören rätt att, utöver dröjsmålsräntan, ta ut en förseningsersättning på 450 kr. Rätten till förseningsersättning gäller enbart om leverantören har rätt att ta ut dröjsmålsränta vid förseningen.

110 Varulager och inköp Har leverantören rätt till förseningsersättning är kunden skyldig att betala ersättning för betalningspåminnelser och inkassokostnader endast till den del dessa överstiger förseningsersättningen. Erhållen bonus [1920] Plusgiro 800 [2641] Ingående moms 160 [4700] Erhållen bonus 640 Till plusgirot [1920] har det kommit in 800 kr från en leve rantör. Beloppet avser bonus [4700] på 640 kr och ingående moms [2641] på bonusen. Bonus är en mängdrabatt (ovillkorad rabatt) som betalas ut i efterhand när man ser hur mycket företaget har köpt för. En bonus är ingen intäkt utan en kostnadsminskning på samma sätt som en erhållen kassarabatt. Det är därför du ska kreditera ingående moms i stället för utgående moms. Säljare och köpa re kan avtala om att prisnedsättningar som lämnas i efterhand (bonus) inte ska påverka momsen. Bonus och rabatter som lämnas i efterhand påverkar då varken säljarens utgående moms eller köparens ingående moms. I kapitlet Försäljning mot faktura kan du läsa om hur bonus bokförs hos säljaren. Bytesaffärer [4000] Varuinköp [3000] Försäljning [2641] Ingående moms [2611] Utgående moms 700 [1910] Kassa Ett företag som använder kontantmetoden köper in varor [4000] för kr + moms [2641]. Som dellikvid lämnar man sådana varor man själv säljer [3000] för kr + utgående moms [2611]. Mellan skillnaden kr betalas kontant [1910]. Om du byter till dig en vara mot en annan, räknas detta som två separata affärshändelser även om de redovisas på samma kvitto eller faktura. Skulle du nettoredovisa affären blir momsen, bruttovinsten och omsättningen missvisande. 109

111 Varulager och inköp Utländska fakturor Utländsk faktura ankommer [4505] Import av varor från annat EU-land [2645] Ingående moms [2440] Leverantörsskulder [2615] Utgående moms import av varor Ett företag som bokför enligt faktureringsmetoden har fått en faktura på varor [4505] från Tyskland på EUR. Valutakursen är 9,55 kr, så omräknat i svenska kronor blir fakturabeloppet kr [2440]. Den beräknade utgående momsen på inköpet blir kr [2615] liksom den ingående momsen vid inköp från utlandet [2645]. Om du får eller ställer ut en faktura i utländsk valuta ska den bokföras i svenska kronor. Bokför du enligt kontantmetoden får du använda aktuell betalkurs vid omräkningen till svenska kronor i den löpande bokföringen. Har du på balansdagen obetalda leverantörsskulder eller kundfordringar kan du använda balansdagens kurs vid omräkningen. Bokför du enligt faktureringsmetoden är huvudregeln att omräkningen till redovisningsvaluta ska ske enligt avistakursen. Som avistakurs kan du använda den växelkurs som dagligen finns hos Riksbanken eller Europeiska centralbanken. Dessa växelkurser är också de som du får använda dig av enligt momslagen. Det är även tillåtet att använda en approximation för den löpande redovisningen, t ex en genomsnittskurs för en viss period. Observera att du i bokslutet räknar om utländska fordringar och skulder till växelkursen på balansdagen. 110

112 Varulager och inköp Utländsk faktura med kursförlust betalas [2440] Leverantörsskulder [1930] Företagskonto [8430] Valutakursdifferenser skulder Fakturan [2440] i ovanstående exempel betalas efter en månad. Nu har valutakursen på EUR gått upp till 9,75 kr. Företaget måste alltså köpa valuta för kr ( EUR x 9,75 kr) för att kunna betala fakturan [1930]. Här uppstår en kursförlust på kr [8430]. Utländsk faktura med kursvinst betalas [2440] Leverantörsskulder [1930] Företagskonto [8430] Valutakursdifferenser på skulder EUR har sjunkit till 9,40 kr, så företaget (i exemplet ovan) behöver bara betala kr ( EUR x 9,40 kr). Här uppstår en kursvinst på kr [8430]. Kursdifferenser uppstår vid omräkning av utländsk valuta till svensk på grund av att växelkursen för den utländska valutan under kredit tiden ändrats. Har valutan stigit blir det en kurs förlust, har den sjunkit blir det en kursvinst. Oavsett om det är en kursvinst eller kursförlust bokförs den på konto [8430], Valutakursdifferenser på skulder. 111

113 Representation Internt och externt Man brukar skilja mellan två typer av representation: extern representation intern representation. Extern representation riktar sig mot utomstående medan intern representation riktar sig mot företagets anställda. Representationen förmånsbeskattas inte, dvs det blir ingen kostförmån om den anställde (näringsidkaren) blir bjuden på mat. Däremot redu ceras det skattefria beloppet för eventuellt traktamente. Du kan läsa mer om skattereglerna för representation i vår bok REPRESENTATION. Moms på representation [6071] Representation, avdragsgill 540 [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 65 [6072] Representation, ej avdragsgill Du bjuder fem inköpare på middag. Hela middagen kostar dig kr (ingen alkohol ingår) och du betalar med företagets betalkort som är kopplat till företagskontot [1930]. Den avdragsgilla delen av repre sen tationen är fem gäster + dig själv = 6 x 90 kr = 540 kr [6071]. Moms [2641] på det beloppet blir 65 kr (12%). Resterande kr blir inte avdragsgilla [6072]. Reglerna för hur du får lyfta moms (ingående moms) på representation följer reglerna för avdrag i deklarationen. På den del av representationskostnaden som är avdragsgill får du också lyfta momsen. På den del av representationskostnaden som inte är avdragsgill får du inte heller lyfta moms. 112

114 Beloppsramen vid intern och extern måltidsrepresentation (lunch, middag och supé) är 90 kr plus moms per person och tillfälle. För andra måltidsutgifter än lunch, middag och supé är det högsta avdrags gilla beloppet 60 kr plus moms. Med andra måltidsutgifter menas exempelvis frukost och fika. Det är tillåtet att dra av kostnader för vin och sprit om kostnaderna ryms inom det avdragsgilla beloppet. Representation behöver inte innebära måltider utan kan vara mycket annat. För annan representation än måltider anser Skatte verket att skälig kostnad är avdragsgill. Skatteverket anser att skälig kostnad för exempelvis teaterbiljetter och greenfee är 180 kr plus moms per person och tillfälle. Samma belopp gäller vid både extern och intern representation. I skrivande stund finns ett förslag om slopande av representationsavdrag för måltider från och med 1 januari Följ utvecklingen på bokens webbplats (se kapitlet Om boken). Dricks Om du betalar dricks i samband med restaurangbesök kan du lägga till den summan till kontot för avdragsgill representation [6071]. Om du överskrider det avdragsgilla beloppet blir det istället icke avdragsgill representation [6072]. Det kan inte bli någon moms på dricks eftersom den faller utanför moms lagens regler. Däremot kan notan innehålla en serveringsavgift. Den ska behandlas som en vanlig kostnad och följa de vanliga reglerna om representation. Personalfest [7631] Personalrepresentation, avdragsgill [2641] Ingående moms 43 [7632] Personalrepresentation, ej avdragsgill 360 [1930] Företagskonto Företaget har betalat utgifter (måltid utan alkohol) för en personal fest, så kallad intern representation, för 4 personer (två anställda samt respektive). Den totala utgiften för personal festen var kr och betalades med företagets betalkort som är kopplat till företagskontot [1930]. Den avdragsgilla delen, 360 kr (90 kr x 4), bokas som en avdragsgill kostnad [7631]. Momsen på den avdragsgilla delen [2641] är 43 kr kr ( ) bokförs som en ej avdragsgill personal representation [7632]. Representa tion 113

115 Representa tion Personalfester är en form av intern representation. Beloppsramen för måltid är 90 kr plus moms per person. För övriga kringkostnader är det högsta avdragsgilla beloppet 180 kr plus moms. 114

116 Redovisning av moms I det här kapitlet går vi igenom hur du löpande redovisar momsen. Du kan läsa mer i kapitlet Moms. Huvudkontot för ingående moms är konto [2640]. Om du gör inköp både i och utanför Sverige bör du dela upp de olika transaktionerna på underkonton. Du använder då [2641] för inköp som du gör i Sverige och [2645] för inköp som du gör från EU. Det är inget som hindrar att du använder under kon tot [2641] även om du enbart gör affärer i Sverige. Detta konto använder vi i våra exempel. När du importerar varor från ett land utanför EU lägger den svenska tullen på moms (införsel moms). Du kan använda samma konto för införselmoms [2641] som du använder för den vanliga ingående momsen. För den utgående momsen använder du lämpligast konto [2611]. Det kan vara bra att använda underkonton, t ex vid egna uttag [2612], eller vid försäljning med olika momssatser. Det kan vara lämpligt att även ha olika konton för intäkterna, beroende på vilken momssats det är. Läs mer längre fram. Momsredovisningen Till momsredovisningen används kontona [1650] för moms fordran och [2650] för momsskuld. Redovisning och betalning Momsen redovisas varje, var tredje månad eller en gång per år i en momsdeklaration (skattedeklarationen) och betalas till skattekontot. Den som har en omsättning på högst 1 miljon kr (får ej ha någon EU-handel) kan välja att istället redovisa momsen en gång per år. Momsnivån kopplad till momskontona Det finns tre momsnivåer: 25% (generell nivå) 12% (livsmedel, restaurang- och cateringtjänster*, konstverk och hotell) 115

117 Redovisning av moms 6% (personbefordran, böcker, broschyrer, häften, tidningar, tidskrifter, bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, noter, kartor, program och kataloger till olika föreställningar, idrott, korttids upplåtelse av idrottslokaler och entréavgifter till kulturarrangemang). *ej spritdrycker, vin och starköl Det finns även helt momsfria verksamheter, t ex sjukvård och skolutbildning. Det är viktigt att se till att man har lagt upp konton så att det automatiskt går att överföra kontosaldon från bokföringen till rätt ruta i momsdeklarationen. Speciellt viktigt är det om du handlar med andra länder eftersom både värdet av inköpen och omsättningen samt den utgående momsen normalt ska redovisas på särskilda rader i momsdeklarationen. Om företaget har försäljning med olika momsnivåer kan du lägga upp konton för utgående moms kopplade till de olika momsnivåerna genom tredje siffran i kontot. [261x] Moms 25% [262x] Moms 12% [263x] Moms 6% Fjärde siffran kan användas så här: 1 Försäljning inom Sverige 2 Egna uttag 3 Uthyrning 4 Tjänsteförvärv från utlandet 5 Varuförvärv från EU 6 Vinstmarginalmoms 7 Omvänd momsskyldighet 8 Vilande moms Momsnivån kopplad till försäljningskontona Om företaget har försäljning med olika momsnivåer kan du lägga upp försäljningskonton som är kopplade till de olika moms nivå erna genom fjärde siffran. Varor: [3001] Försäljning inom Sverige 25% [3002] Försäljning inom Sverige 12% [3003] Försäljning inom Sverige 6% 116

118 Redovisning av moms [3004] Försäljning inom Sverige, momsfri [3105] Försäljning till ett land utanför EU [3106] Försäljning till annat EU-land, momspliktig [3108] Försäljning till annat EU-land, momsfri Tjänster: [3305] Försäljning till ett land utanför EU [3308] Försäljning tjänster till annat EU land [3231] Försäljning inom byggsektorn, omvänd skattskyldighet I de övriga kapitlen i den här boken har vi i våra exempel använt försäljningskonto [3000] och för momsfri försäljning [3100] utan undernivåer. I detta kapitel använder vi olika slutsiffror enligt ovanstående sammanställning. Försäljning [1910] Kassa [2611] Utgående moms 800 [3000] Försäljning En vara säljs kontant för kr [1910]. Den utgående momsen är 800 kr. Nettoförsäljningsbeloppet [3000] är alltså kr. Försäljning med olika momssatser [1930] Företagskonto [3012] Försäljning hotellrum [3013] Försäljning dags tidningar 80 [2621] Utgående moms 12% 281 [2631] Utgående moms 6% 5 Ett hotell som bokför enligt kontantmetoden får betalt för en faktura [1930] på kr. Den avser hotellrum [3012] för kr + 12% moms [2621] och dagstidningar [3013] för 80 kr + 6% moms [2631]. 117

119 Redovisning av moms Inköp [2641] Ingående moms 200 [1930] Företagskonto [4000] Varuinköp 800 En vara för kr betalas med betalkort kopplat till företagskontot [1930]. Ingående moms [2641] ingår med 200 kr. Nettoutgiften för varuinköp [4000] är alltså 800 kr. Momsdeklarationen När du stämmer av företagets momskonton inför momsdeklarationen, ska du tömma konton för ingående moms [264x] och konton för utgående moms [261x] [263x]. Saldot, dvs differensen mellan dessa konton, ska istället bokas på ett momsredovisningskonto. Är den ingående momsen högre än den utgående momsen under per ioden, upp kommer en momsfordran. Är det tvärtom så uppkommer en moms skuld. I båda fallen används normalt konto [2650]. Momsfordran kan även bokföras på konto [1650]. Detta konto används normalt endast om företaget regelmässigt har en momsfordran. Avstämning av momsen [2611] Utgående moms [2641] Ingående moms [2650] Redovisningskonto moms Under perioden har den utgående momsen [2611] varit kr och den ingående momsen [2641] kr. Mellanskillnaden är en moms skuld [2650] på kr som företaget ska betala. [2611] Utgående moms [2641] Ingående moms [2650] Redovisningskonto moms Så här ser det ut när ingående moms [2641] är större än utgående moms [2611]. 118

120 Redovisning av moms De tydligaste rapporterna får du om du gör avstämningen av momsen innan nästa redovisningsperiod påbörjas. Den som har tremånadersmoms gör, t ex för redovisningsperioden januari mars, omför ingen per den 31 mars. Du kan ta en kopia av den upprättade momsdeklarationen som underlag för omföringen. När du sedan tar ut en balansrapport för mars är kontona för utgående och ingående moms nollställda och du har bara ett belopp på moms redovisningskontot [2650]. Observera att alla öresbelopp bortfaller när du gör momsdeklarationerna. I samband med avstämningarna kan du passa på att boka bort differensen mot kontot för öresutjämning [3740]. [2650] Redovisningskonto moms [1930] Företagskonto När momsen betalas via företagskontot [1930] bokas beloppet kr bort från momsredovisningskontot [2650]. När du stämt av momsen kan du föra om momsredovisningskontot till kontot för skatter och avgifter [2012]. Observera att i bokslutet ska aktuell momsskuld/fordran ligga kvar på momsredovisningskontot. Se kapitlet Skatter och avgifter. Export och import Det är moms på import av varor och på import av vissa tjänster. Däremot är det inte moms på export av varor och tjänster. Det betrak tas som export eller import av varor bara när du handlar med länder utanför EU. EU-förvärv Särskilda momsregler gäller vid EU-förvärv. Det är när du handlar med varor med någon i ett annat EU-land och varorna transporteras över landgränsen mellan två eller flera EU-länder. Om du som svensk köper en vara från en säljare i ett annat EU-land gör du om vissa förutsättningar är uppfyllda (se längre fram), ett EU-förvärv i Sverige. Det krävs dessutom normalt att varan transporteras till Sverige från ett annat EU-land. Vid ett EU-förvärv är det köparen som i sin moms deklaration både redovisar utgående moms på förvärvet (förvärvs moms) och samtidigt lyfter samma belopp som ingående moms (om köparen har helt momspliktig verksamhet). 119

121 Redovisning av moms Krav för att slippa lägga på moms Reglerna för EU-förvärv innebär att säljaren inte ska lägga på moms vid försäljningen om följande villkor är uppfyllda: säljaren skriver köparens VAT-nummer på fakturan eller kvittot säljaren har försäkrat sig om att köparens VAT-nummer är korrekt (exempelvis genom kontroll hos det egna landets skattemyndighet eller genom intyg från köparens skattemyndighet) varan transporteras till ett annat EU-land (inte nödvändigtvis köparens). Det spelar ingen roll vem som sköter transporten eller om varan passerar genom ett land som inte är med i EU (transitering), huvudsaken är att transporten påbörjas och avslutas i EU-länder. Bokföring av EU-moms Handlar du med andra EU-länder gör momsreglerna att det krävs särskilda konton i redovisningen. Dels för att underlätta arbetet med momsdeklarationerna och dels för att få fram de uppgifter du behöver till den periodiska sammanställning som du ska lämna över din EU-försäljning. Inköp av varor från EU-land [4515] Varuinköp från EU [1930] Företagskonto [2645] Ingående moms på förvärv från utlandet [2614] Utgående moms på varuförvärv EU Ett företag som bokför enligt kontantmetoden betalar en faktura [1930] på 770 EUR (7 000 SEK) till ett företag i Frankrike. Inköpet avser varor [4515]. Eftersom säljaren har skrivit köparens VAT-nummer på fakturan ska säljaren inte lägga på någon moms. Företaget räknar själv ut den beräknade utgående momsen, 25% på varu inköpet från EU [2614], kr. Detta belopp bokas också upp som beräknad ingående moms [2645]. 120

122 Redovisning av moms Inköp av varor från länder utanför EU (import) [0999] [0890] [2641] Ingående moms på förvärv från utlandet [2615] Utgående moms import av varor, 25 % Företaget importerar kläder från Norge och beräknar beskattningsunderlaget för moms till kr. I beloppet är tullvärde, tull och bikostnader som t ex emballage och transport inräknat. Du har fått en tullräkning och redovisar då importmoms [2615] med kr. Motsvarande belopp redovisas som ingående moms [2641]. För att få momsdeklarationen att stämma kan beskattningsunderlaget krediteras t ex nollkontot [0890] som kopplas till ruta 50 i momsdeklarationen. Beloppet debiteras ett annat nollkonto, t ex [0999], som används som korrektivkonto. Alla momsregistrerade företag ska vid import beräkna den utgående momsen och redovisa den i sin momsdeklaration. Företag som inte är momsregistrerade ska betala importmomsen till Tullverket. I momsdeklarationen ska den utgående importmomsen redovisas i den period tullräkningen (eller tullkvittot) har ställts ut av Tullverket. Om importören har rätt att lyfta momsen redovisas motsvarande momsbelopp även som ingående moms i samma period. Du använder samma konto för importmoms som för den vanliga ingående momsen [2641]. Köp av tjänster från annat EU-land [6500] Konsultarvoden [1930] Företagskonto [2645] Ingående moms på förvärv från utlandet [2614] Utgående moms på tjänsteförvärv från utlandet Ett företag som bokför enligt kontantmetoden har anlitat en belgisk konsult för att utreda vilka bidrag som finns att söka. Företaget betalar en faktura [1930] på kr för utförda konsultarbeten som du bokar på konto [6500]. Konsulten lägger inte på någon moms. Den beräknade utgående momsen på tjänsteförvärvet från EU [2614] blir kr, och beloppet bokas också upp på kontot för beräknad ingående moms på förvärv från utlandet [2645]. 121

123 Redovisning av moms Försäljning av varor till länder utanför EU (export) [1930] Företagskonto [3105] Försäljning utlandet Ett företag som bokför enligt kontantmetoden har fått kr för varor man sålt till Kanada. Försäljningen bokas på kontot för export [3105] och på företags kontot [1930]. Försäljning av varor till EU-länder [1930] Företagskonto [3106] Försäljning EU land Du redovisar enligt kontantmetoden och säljer varor [3106] för kr till Danmark. Betalningen bokas på företagskontot [1930]. Du skriver köparens VAT-nummer på fakturan samt en hänvisning varför omsättningen är momsfri. Du behöver då inte lägga på någon moms på fakturan. Omvänd skattskyldighet Det finns särskilda regler om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen (byggtjänsten) samt vid handel med skrot. Reglerna innebär att den som skickar en faktura (säljaren) ska fakturera utan moms. Det är istället fakturamottagaren (köparen) som i sin momsdeklaration ska redovisa utgående moms på inköps beloppet. Köparen får samtidigt även lyfta den ingående momsen med samma belopp (om denne har rätt att lyfta momsen på inköpet). 122

124 Redovisning av moms Blandad verksamhet Blandad verksamhet är när en viss del av omsättningen är momsfri. Detta är inte så vanligt. Blandad verksamhet är besvärlig ur redovisningssynpunkt. Försäljningen är dock enkel, där är det bara att hålla reda på vad som är momspliktig försäljning och vad som är momsfri. Blandad försäljning [1930] Företagskonto [3000] Försäljning [2611] Utgående moms [3100] Momsfri försäljning Ett företag som bokför enligt kontantmetoden får en betalning för en försäljning på kr [1930]. Försäljningen omfattar dels en momsfri utbildning för kr [3100] och dels böcker för kr [3000] plus moms kr [2611]. Böckerna har sålts utan samband med någon utbildning och är därmed momspliktiga. Tre olika sorters inköp På inköpssidan är det värre. Där måste du hålla reda på vad som köps in för att helt och hållet användas i den momspliktiga verksamheten. Där får du lyfta hela momsen som vanligt. för att helt och hållet användas i den momsfria verksam heten. Där får du inte lyfta någon moms alls, utan hela utgiften kostnadsförs (eller förs som tillgång om det är fråga om t ex inventarier). för att användas både i den momspliktiga och den momsfria verksamheten. Då måste du proportionera den ingående momsen och får bara lyfta den del som hör till din momsbelagda verksamhet. Inköp till momsfri verksamhet [6200] Telefonkostnader [1930] Företagskonto En privatläkare som bokför enligt kontantmetoden betalar en telefonräkning [1930] på kr + moms. Hela beloppet på kr bokförs på kontot för telefonkostnader [6200], eftersom momsen inte får lyftas. 123

125 Redovisning av moms Blandade inköp [6100] Kontorsmaterial 560 [1930] Företagskonto 600 [2641] Ingående moms 40 Ett företag har 2/3 momsfri omsättning och 1/3 momspliktig. Kopiatorpapper köps in med betalkort kopplat till företagskontot för 600 kr [1930]. 1/3 av detta används i den momspliktiga verksamheten och därför får moms lyftas på 200 kr (600/3), dvs 40 kr [2641]. Resterande = 560 kr blir pappers kostnaden [6100]. Vid inköp av sådant som används både i den momsfria och i den moms pliktiga verksamheten får du lyfta momsen bara på den del av utgiften som hör till den momspliktiga verksamheten. Hur stor denna del är kan vara svårt att avgöra. Det finns flera variabler du kan fördela efter: omsättningen mängden tiden. Det vanligaste är att fördela gemensamma inköp schablon mässigt efter omsättningen som du ser i exemplet ovan. Är den momspliktiga omsättningen t ex 65,3% av hela omsättningen, lyfter du 65,3% av den ingående momsen på sådant som används både i den momspliktiga och i den momsfria verksamheten. Detta blir inte alltid helt rätt visande, men är relativt enkelt. 95-procentsreglerna Om ett inköp till mer än 95% hör till den momspliktiga delen får du lyfta all ingående moms utan proportionering. Om mer än 95% av din verksamhet är momsbelagd behöver du inte göra någon uppdelning alls på inköp där momsen är högst kr, utan då får all moms lyftas. 124

126 Redovisning av moms Uttagsmoms Precis som vid en vanlig försäljning ska uttag av varor och tjänster ur den egna verksamheten momsas. Du kan läsa om reglerna om uttagsmoms i kapitlet Moms. Exempel på hur du bokför uttagsmoms när du tar ut varor och tjänster ur verksamheten finns i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget. 125

127 Försäkringar Anställdas försäkringar Om försäkringar för anställda, t ex AFA, Alecta och individuella pensions försäk ringar för anställda, läser du i kapitlet Anställda. Företagsförsäkringen [6310] Företagsförsäkring [1920] Plusgiro Företaget som bokför enligt kontantmetoden betalar via plusgiro [1920] kr i årspremie för en företagsförsäkring [6310]. Premien för företagsförsäkringen bokförs på kostnadskontot [6310], Företagsförsäkring. I företagsförsäkringen [6310] ingår sådant som har samband med affärsverksamheten bland annat brand-, avbrotts-, inbrotts-, vattenskade-, maskin-, ansvarighets-, garanti- och kreditförsäkringar. Vissa försäkringar bokförs på egna konton t ex fastighetsförsäkringar [5100] bilförsäkringar [5612] eller [5622] transportförsäkringar [5710]. Försäkringsbolaget betalar till reparatören (bilverkstaden) när kunden är ett företag Försäkringsbolaget ska betala vad det kostar att laga bilen exklusive moms och självrisk. Självrisken ska den skadelidande stå för (normalt betalar den skadelidande detta belopp direkt till den som åtgärdat skadan, t ex bilverkstaden). Om den skadelidande är en momspliktig näringsidkare står inte försäkringsbolaget för momsen. Istället är det den skadelidande som står för hela momsen plus sin självrisk. Det beror på att momsen inte är någon kostnad för näringsidkaren eftersom företaget får lyfta momsen. 126

128 Försäkringar [1930] Företagskonto [3000] Försäljning En bilverkstad som redovisar enligt kontantmetoden reparerar en bil som blivit skadad. Den totala kostnaden för reparationen uppgår till kr + moms kr. Bilverkstaden fakturerar reparationskostnaden exklusive moms minus självrisk till kundens försäkringsbolag, dvs kr [3000]. Momsen plus självrisken faktureras till kundföretaget (se exemplet nedan). Försäkringsbolaget betalar kr till företagskontot [1930]. [1930] Företagskonto [2611] Utgående moms [3000] Försäljning Bilverkstaden fakturerar det skadelidande företaget för den utgående momsen [2611] på reparationskostnaden med kr (25% x ). Dessutom fakturerar bilverk staden självrisken [3000] på kr. Kundföretaget betalar in kr på företagskontot [1930]. Reparatören (bilverkstaden) fakturerar försäkringsbolaget när kunden är privatperson Hanteringen blir annorlunda när någon som inte är moms pliktig, t ex en privatperson, är skadelidande. Då står försäkringsbolaget även för en del av momsen (den skadelidande står för sin självrisk och i den ingår också en momsdel). Den som åtgärdar skadan fakturerar alltså i detta fall med moms till både försäkringsbolaget och den skadelidande. [1920] Plusgiro [3000] Försäljning [2611] Utgående moms En bilverkstad som bokför enligt kontantmetoden fakturerar kundens försäkringsbolag kr ( kr minus självrisken kr) [3000] för en reparation av en skadad bil som en privatperson äger. Även momsen kr (25% x kr) [2611] faktureras till försäkrings bolaget. Betalningen från försäkringsbolaget motsvarar kostnaden för reparationen inklusive moms, med avdrag för självrisken på kr. Beloppet kr betalas av försäkringsbolaget till plusgirot [1920]. 127

129 Försäkringar [1930] Företagskonto [3000] Försäljning 800 [2611] Utgående moms 200 Bilverkstaden fakturerar privatpersonen självrisken på kr inklusive moms. Betalningen kommer in på företagskontot [1930] och bokas på försäljning [3000] 800 kr + moms [2611] 200 kr. Självrisk vid skada när försäkringsersättning betalas direkt till kunden (den skadelidande) [1930] Företagskonto [3900] Övriga rörelseintäkter I samband med en skada får företaget ersättning [3900] från försäk ringsbolaget. Skade beloppet är kr, men i försäkringsvillkoren ingår att en självrisk ska betalas med kr. Ersättningen från försäkringsbolaget, kr, debiteras företags kontot [1930]. När det gäller utbetalning från försäkringbolaget direkt till en privat person inkluderar försäkringsersättningen även moms. Ersättning för förlorade inventarier Ersättning för förlorade inventarier ska bokföras på konto [1221] alternativt [1241] om det är bilar. Läs mer om detta i kapitlet Maskiner och inventarier. Företagarens olycksfallsförsäkring och livförsäkring Som näringsidkare får du inte avdrag för premier för din egen olycksfallsförsäkring. När det gäller livförsäkringar kan du som företagare få avdrag för premierna till en egen grupplivförsäkring. Observera dock att om ersättningen från försäkringen är förmånligare än motsvarande ersättning enligt den statliga grupplivförsäkringen får du bara dra av med ett belopp motsvarande premiekostnaden för den statliga grupplivförsäkringen. Premien för den egna försäkringen bör bokföras på konto [6300]. Har du anställda kan även den egna premien bokföras på konto [7500] tillsammans med premierna för de anställda. Om hela eller 128

130 delar av premien inte är avdragsgill är det bra att bokföra den icke avdragsgilla premien på ett eget konto. Premien ska då åter läggas till beskattning i deklarationen (NE-blanketten sid 2). Reseförsäkringar [5800] Resekostnader 500 [1920] Plusgiro 500 Försäkringar Ett företag betalar via plusgirot [1920] en reseförsäkring för en anställd som ska på tjänsteresa. Kostnaden bokförs som resekostnader [5800]. Företagarens pensionssparande [2013] Egna uttag [1930] Företagskonto En pensionsförsäkringspremie [2013] på kr betalas för en enskild näringsidkare från företagskontot [1930]. Premien får inte kostnads föras i bokföringen. Om du bokför premien ska den bokas som ett eget uttag. Däremot får du under vissa förutsättningar dra av pensions spar andet i din inkomstdeklaration. 129

131 Bokföring av eget kapital Det egna kapitalet är skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder. Det egna kapitalet påverkas av företagets resultat samt av dina egna insättningar och uttag. Ett eller flera konton I bokföringen kan du välja mellan att dela upp det egna kapitalet på flera underkonton eller att bokföra alla transaktioner mot ett enda konto [2010]. För att få en bättre översikt över vilka insättningar och uttag du har gjort under året rekommenderar vi att du använder under konton. Det egna kapitalet delas i kontoplanen upp i följande konton: 2010 Eget kapital (ackumulerat) 2011 Egna varuuttag 2012 Avräkning för skatter och avgifter 2013 Övriga egna uttag 2014 Uttag förmåner 2017 Egna insättningar 2019 Årets resultat Av konto [2010], Eget kapital, kan du utläsa det ackumulerade egna kapitalet från tidigare år och av underkontona händelserna under det aktuella året. Under året bokför du alltså insättningar, varuuttag osv på respektive underkonto. När det förenklade årsbokslutet är färdigt tömmer du samtliga underkonton mot konto [2010], Eget kapital. Läs mer om detta längre fram. Hur påverkas det egna kapitalet I en enskild firma påverkas det egna kapitalet främst av vinster och förluster. Men även ägarens insättningar och egna uttag påverkar det egna kapitalet. Det egna kapitalet visar alltså vilken netto behållning (positiv eller negativ) som du som företagare har i före taget vid en viss tidpunkt. En egen insättning höjer det egna kapitalet medan ett eget uttag sänker det egna kapitalet. På samma sätt höjer årets vinst i företaget det egna kapitalet medan en förlust sänker det egna kapitalet. 130

132 Bokföring av eget kapital Så här kan det egna kapitalet se ut i en enskild firma (positivt eget kapital visas här med plustecken): Ingående eget kapital Uttag under året Insättningar under året Redovisat årsresultat Utgående eget kapital Här har det egna kapitalet minskat på grund av att företagaren har tagit ut mer än årsvinsten + egna insättningar ur företaget. Uttag ur verksamheten Om du gör uttag ur företaget ska detta bokföras som en minskning av det egna kapitalet, dvs som ett eget uttag ur verksamheten. Det gäller även om du betraktar uttaget som din lön. Som enskild näringsidkare är du inte anställd i företaget vilket gör att dina uttag inte är någon lönekostnad för företaget utan ska redovisas som egna uttag ur verksamheten. Du beskattas inte för dina uttag, utan för företagets resultat. [2013] Övriga egna uttag [1930] Företagskonto Stina tar varje månad ut kr från företagets bankkonto [1930]. Uttaget redovisas som ett eget uttag [2013] ur verksamheten. Om du betalar privata utgifter med företagets medel ska detta bokföras som en minskning av eget kapital, dvs som ett eget uttag. Som privata utgifter räknas även företagarens skatter och avgifter (inkomstskatt, särskild löneskatt och egenavgifter) och pensionsförsäkring (även om den är avdragsgill). Egna skatter och avgifter bokförs på konto [2012], Avräkning skatter och avgifter (se Skatter och avgifter). Läs mer om uttag i kapitlet Bokföring av eget kapital. 131

133 Bokföring av eget kapital Egna insättningar Om du gör egna insättningar av medel i ditt företag ska de bokföras som en ökning av det egna kapitalet. Detsamma gäller om du betalar företagets utgifter med dina privata pengar. [1930] Företagskonto [2017] Egen insättning Stina sätter in kr [2017] av sina privata pengar på företagskontot [1930]. [6100] Kontorsmaterial 320 [2017] Egen insättning 400 [2641] Ingående moms 80 Stina betalar med sina privata pengar för kontorsmaterial som ska användas i företaget. Utgiften uppgick till 400 kr (320 kr + moms 80 kr) och bokförs som en egen insättning [2017] och som kostnad för kontorsmaterial [6100] samt ingående moms [2641]. Läs mer om hur du bokför egna insättningar i kapitlet Bokföring av eget kapital. Årets vinst/förlust i enskild firma När du har bokfört alla bokslutshändelser ska du bokföra årets vinst/förlust på konto [8999] och konto [2019], Årets resultat. Använder du ett program framgår det beräknade resultatet av resultatrapporten. Du kan använda en utskrift av resultatrapporten som en verifikation för omföringen av årets resultat. [8999] Resultat [2019] Årets resultat Årets vinst [8999] bokförs mot konto [2019], Årets resultat. Därmed ökar det egna kapitalet med kr. 132

134 Bokföring av eget kapital [2019] Årets resultat [8999] Resultat Årets förlust [8999] på kr bokförs mot kontot Årets resultat [2019]. Därmed minskar det egna kapitalet med kr. Omföring av eget kapital Under året har du bokfört insättningar, varuuttag, årets resultat osv på respektive underkonto till eget kapital. När det förenklade årsbok slutet är utskrivet och klart tömmer du räkenskapsårets utgående saldon på underkontona mot konto [2010], Eget kapital. Denna transaktion blir alltså det sista du gör i bokföringen på innevarande år. Konto [2010] visar därmed ett ackumulerat värde på företagets skuld till ägaren (vid ett positivt eget kapital). Du kan även göra denna omföring i början av det nya räkenskapsåret. Detta gäller alltså om du inte har ett bokföringsprogram som gör denna omföring automatiskt. Speciellt om egna skatter och avgifter Betalningen av skatter och avgifter sker via ett skattekonto som näringsidkaren har hos Skatteverket. På skattekontot debiteras både företagets skatter (t ex moms och arbetsgivaravgifter) och företagarens privata skatter (t ex inkomstskatt och egenavgifter). Vid årsskiftet kommer saldot på skattekontot [2012] att innehålla den F-skatt som betalats under året samt eventuell preliminärskatt som banken har dragit på intäktsräntor på företagets bankkonton. Den ska täcka t ex inkomst skatt, egen avgifter, fastighetsskatt och fastighetsavgift. Därför kan du när det förenklade årsbokslutet är klart tömma även kontot för avräkning av skatter och avgifter [2012] mot konto [2010], Eget kapital. 133

135 Bokföring av eget kapital Exempel på nollställning Här är ett starkt förenklat exempel på hur nollställningen av balans kontona under eget kapital görs i en enskild firma. Balansräkning 201X (före omföring av eget kapital) Tillgångar 1220 Inventarier Lager Kundfordringar Kassa Plusgiro SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital 2010 Eget kapital (ackumulerat) Egna varuuttag Egna skatter Uttag förmåner Egna insättningar Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Skulder 2440 Leverantörsskulder Företagskontokredit SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Nollställning För att inte underkontona [ ] till eget kapital ska acku muleras under nästa år, måste de nollställas, dvs bokas om mot huvudkontot för eget kapital [2010]. Det görs genom nedanstående kontering. Som du ser konteras kreditsaldon i debet och tvärtom. Omför ingen görs efter att det förenklade årsbokslutet är klart. Antingen som en sista verifikation under det aktuella räkenskapsåret eller i början av det nya räkenskapsåret. 134

136 Bokföring av eget kapital Omföringen innebär inte att summan av det egna kapitalet förändras. Skillnaden är att efter omför ingen ligger hela beloppet (ackumulerat) på konto [2010], Eget kapital. [2017] Egna insättningar [2011] Egna varuuttag [2019] Årets resultat [2012] Avräkning skatter [2010] Eget kapital Efter omföringen av underkontona mot ackumulerat eget kapital ser balansräkningen ut så här: Balansräkning efter omföring av eget kapital Tillgångar 1220 Inventarier Lager egna produkter Kundfordringar Kassa Plusgiro SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital 2010 Ackumulerat eget kapital Egna uttag Egna skatter Egna insättningar Årets resultat 0 SUMMA EGET KAPITAL Skulder 2440 Leverantörsskulder Företagskontokredit SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER

137 Bokföring av eget kapital Periodiseringsfond och expansionsfond mm Du ska inte bokföra avsättningen till periodiseringsfond, expansionsfond, skogskonto mm, dvs du ska inte minska resultatet i verksamheten med dessa avsättningar. Avsättningen gör du på sidan 2 på NE-blanketten (deklarationsblanketten). I det förenklade årsbokslutet ska du lämna upplysningar om periodiseringsfond, expansions fond mm (se kapitlet Upplysningar U1 U4). Ett undantag är dock att avsättning till ersättningsfond ska bokföras via resultaträkningen (se nedan). För att du ska ha kontroll även över skattemässiga avsättningar finns det möjlighet att bokföra periodiseringsfond och expansionsfond mm under eget kapital. Det är praktiskt att göra det så att du hela tiden har kontroll på hur stora obeskattade (och delbeskattade) intäkter du har. I och med att du bokför t ex periodiseringsfond på ett konto under eget kapital och även använder ett annat konto under eget kapital som utjämningskonto påverkas inte storleken på det egna kapitalet. Du använder följande konton vid bokföringen: 2050 Expansionsfond 2060 Ersättningsfond 2070 Insatsemissioner, avbetalningsplan på skog, upphovsmannakonto 2080 Periodiseringsfond 2081 Periodiseringsfond vid 2010 års taxering 2082 Periodiseringsfond vid 2011 års taxering 2083 Periodiseringsfond vid 2012 års taxering 2084 Periodiseringsfond vid 2013 års taxering 2085 Periodiseringsfond Periodiseringsfond Periodiseringsfond Periodiseringsfond Periodiseringsfond Utjämningskonto upplysningar Som du ser har konto [2080], Periodiseringsfond, flera underkonton. Du kan alltså välja att bokföra alla periodiseringsfonder på huvudkontot [2080] eller bokföra varje års periodiseringsfonder på separata konton. Att använda underkonton gör det enklare att hålla reda på när de olika fonderna ska återföras till beskattning.

138 Bokföring av eget kapital [2090] Utjämningskonto [2088] P-fond Pål har för räkenskapsåret 2016 ett skattemässigt resultat på kr före avsättning till periodiseringsfond. Han väljer att göra maximal avsättning till periodiseringsfond, dvs han sätter av kr (30% av ). Avsättningen gör han inte i det förenklade årbokslutet utan på sidan 2 på NE-blanketten (deklarationsblanketten). Eftersom han vill att det ska framgå av bokföringen att han har periodiseringsfonder bokför han periodiseringsfonden på konto [2088], Periodiseringsfond Som mot konto använder han konto [2090], Utjämnings konto. I vår bok ENSKILD FIRMA kan du läsa mer om skattereglerna kring periodiseringsfond, expansionsfond, mm. Särskilt om ersättningsfond Om företaget får en försäkringsersättning för skadad eller förstörd egendom ska den tas upp till beskattning samma år som den erhålls. Det finns dock möjlighet att i vissa fall sätta av ett belopp motsvarande ersättningen till ersättningsfond. Det gäller t ex om du får ersättning för exempelvis inventarier eller byggnad med anledning av brand eller annan olyckshändelse. För att vara avdragsgill ska avsättning till ersättningsfond göras i bokslutet (gäller ej ersättningsfond för mark). Du ska därför bokföra avsättningen till ersättningsfond via resultat räkningen. Som motkonto till [2060], Ersättningsfond, använder du därför konto [7980], Ersättningsfonder. Ersättningsfond för mark ska inte bokföras utan avsättningen görs som en skattemässig justering i företagets inkomstdeklaration. Vi går inte närmare in på reglerna om ersättningsfond i denna bok, utan hänvisar till vår bok LANTBRUKARBOKEN. 137

139 Stöld Företaget kan drabbas av stöld på olika sätt. Det kan t ex vara att kontanter stjäls av utomstående anställda förskingrar pengar inventarier stjäls vid inbrott varor stjäls vid inbrott. Polisanmälan Vi rekommenderar att du polisanmäler alla stölder, även om du inte har något större hopp om att polisen ska få fast förövaren. En kopia av polis anmälan kan användas som verifikation när du bokför stölder. Varor stjäls vid inbrott När varor stjäls bokförs det inte alls. Kostnaden (och skatte avdraget) uppstår först vid inventeringen i samband med bok slutet. Då finns ju inte varorna kvar. Resonemanget är detsamma som för svinn. Snatterier kan du läsa om i avsnittet om svinn i kapitlet Kontantförsäljning. I kapitlet Försäkringar kan du läsa om självrisk och försäkringsersättning. Kontanter stjäls [6300] Övriga riskkostnader [1910] Kassa En person häver sig över kassadisken och rycker åt sig kr i kontanter [1910]. Stölden räknas som en avdragsgill förlust och bokförs därför på konto [6300], Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader. 138

140 Stöld Inventarier stjäls vid inbrott [1920] Plusgiro [1222] Årets ersättning för maskiner och inventarier Företaget får försäkringsersättning med kr [1920]. Självrisken är dragen vid utbetalning från försäkringsbolaget. Konto [1222], Årets ersättning för maskiner och inventarier, krediteras med ersättningen för de stulna inventarierna. Om ett inventarium blir stulet ska försäkringsersättningen minska det bokförda värdet, dvs du bokför försäkringsersättningen på konto [1222], Årets ersättning för maskiner och inventarier. Du bokför alltså ingen vinst eller förlust. Eventuell vinst eller förlust kommer att påverka resultatet i och med att försäkrings erättningen påverkar avskrivningsunderlaget för maskiner och inventarier. Se kapitlet Maskiner och inventarier. 139

141 Ägarens transaktioner med företaget Om du nyttjar företagets tillgångar privat i mer än ringa omfattning, eller tar ut varor ur företaget, ska du ta upp en inkomst i företaget. Har du utgifter för att exempelvis köra med din privata bil för företagets räkning, ska du bokföra utgifterna för körningen i före taget. Insättningarna och uttagen ska bokföras löpande i företaget. Med insättningar menas t ex tillskott av kontanter tillskott av andra tillgångar än kontanter, t ex inventarier och byggnader utgifter för företagets nyttjande av privata tillgångar. Med utgifter för företagarens nyttjande av privata tillgångar menas t ex utgifter för tjänstekörning med privat bil och nyttjande av lokal i den privata bostaden. Med uttag menas t ex uttag av kontanter uttag av varor och andra tillgångar uttag av tjänster. Med uttag av tjänster menas t ex privat nyttjande av företagets bil (bilförmån) och bostad i en näringsfastighet (bostadsförmån). Läs mer om detta nedan. 140

142 Ägarens transaktioner med företaget Tillskott av kontanter Om du gör egna insättningar av medel i ditt företag ska de bokföras som en ökning av det egna kapitalet, dvs som en egen insättning. [1930] Företagskonto [2017] Egen insättning Pelle sätter in kr [2017] av sina privata pengar på företagskontot [1930]. Om du betalar företagets utgifter med dina privata pengar bokförs tillskottet som en egen insättning. [6100] Kontorsmaterial 200 [2017] Egen insättning 250 [2641] Ingående moms 50 Gustaf betalar med sina privata pengar ett antal kvittensblock som ska användas i företaget. Blocken kostar 250 kr (200 kr + moms 50 kr) och bokförs som en egen insättning [2017] och som kostnad för kontorsmaterial [6100] samt ingående moms [2641]. Utgifter för nyttjande av privata tillgångar Om du använder en privat tillgång i företaget, t ex upplåter en lokal i din privatbostad eller använder din privata bil för tjänstekörning, ska du bokföra utgiften i företaget. Utgiften motsvaras av en skälig andel av din utgift för tillgången (inklusive moms). Finns det ett skattemässigt tillåtet belopp att dra av motsvaras utgiften av detta belopp. Det gäller t ex mil avdrag vid tjänstekörning med privat bil och schablonavdrag för lokal i egen bostad (om du inte arbetar i en avgränsad del av bostaden). Hur du bokför och beräknar dina utgifter under tjänsteresor kan du läsa om i kapitlet Ägarens resor i tjänsten. Lokal i egen bostad Om du utför arbete för din verksamhet i din privata bostad får du dra av en del av utgifterna i ditt företag. Det finns två metoder för att beräkna utgiften för lokalen: schablonavdrag, och verkliga utgifter. 141

143 Ägarens transaktioner med företaget Utgiften för att nyttja bostaden bokförs som en fastighetskostnad [5100] med kontot för egna insättningar [2017] som motkonto. Hur du beräknar utgiften för lokal i den privata bostaden kan du läsa om i kapitlet Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad. Datorer och telefoner mm Skatteverket har angett hur datorer och telefoner som ska användas i näringsverksamheten ska hanteras skattemässigt. Används tillgången både i företaget och privat kan du välja om den ska bokföras i verksamheten. Tillgången ska dock enligt god redovisningssed bokföras i företaget om den uteslutande eller så gott som uteslutande används i företaget eller är nödvändig för företagets huvudsakliga verksamhet. Väljer du att inte bokföra tillgången i verksamheten får du avdrag för en skälig del av utgiften fördelat på nyttjandeperioden. Har t ex dator, mobiltelefon, mobil- eller bredbandsabonnemang skaffats för att till väsentlig del användas i näringsverksamheten bör en proportionering av utgiften göras. Privat dator används i näringsverksamheten En privat dator anskaffas för kr inklusive moms och nyttjas till hälften privat. Företagaren väljer att inte bokföra den i näringsverksamheten. Den ekonomiska livslängden uppskattas till fyra år. Avdrag bör medges med 50% x /4 år = kr per år i fyra år. Om den del av momsen som var hänförlig till näringsverksamheten lyftes vid köpet medges dock avdrag med utgiften exklusive moms, vilket i det här fallet istället innebär ett avdrag på kr per år (i fyra år). Privat bredband används i näringsverksamheten En företagare tecknar ett bredbandsabonnemang som ska användas till en fjärdedel i näringsverksamheten. Abonnemanget kostar kr inklusive moms per år. Avdrag bör medges med 25% x = 950 kr per år. Om den del av momsen som är hänförlig till näringsverksamheten lyfts medges dock avdrag med utgiften exklusive moms, vilket i det här fallet innebär ett avdrag på 760 kr per år. 142

144 Ägarens transaktioner med företaget [2013] Övriga egna uttag [1930] Företagskonto En privat dator har anskaffats för kr inklusive moms och nyttjas till hälften privat. Företagaren valde vid inköpet att inte bokföra datorn i näringsverksamheten. Den ekonomiska livslängden uppskattas till fem år. Företagaren bör därmed få avdrag med 50% x 5 000/5 år = 500 kr per år i fem år. Ingen moms lyftes vid inköpet. Företagaren bokför den årliga kostnaden för dator genom att kreditera konto [2017], Egna insättningar och debitera konto [5400]. Övriga utgifter I vissa fall är det rimligt att utgå från att företagets utgift för före tagets användning av en tillgång motsvaras av den privata kostnaden. Tillskott av inventarier och byggnader Inventarier Om du skjuter till inventarier till företaget ska de bokföras som en tillgång i verksamheten. Värdet vid insättningen motsvaras normalt av marknadsvärdet vid tidpunkten för insättningen. Läs mer om detta i kapitlet Maskiner och inventarier. Byggnader Om du har en privatbostad som du använder i verksamheten till 50% eller mer ska den klassas som en näringsbostad och bokföras i verksamheten. Hur du hanterar detta kan du läsa om i kapitlet Fastigheter. 143

145 Ägarens transaktioner med företaget Uttag av kontanter Om du tar ut pengar ur företaget ska detta bokföras som ett eget uttag ur verksamheten. Det gäller även om du betraktar uttaget som din lön. Som enskild näringsidkare är du inte anställd i företaget, vilket gör att dina uttag inte är någon lönekostnad för företaget utan ska redovisas som egna uttag ur verksamheten. Du beskattas inte för dina uttag, utan för företagets resultat. [2013] Övriga egna uttag [1930] Företagskonto Stina tar varje månad ut kr från företagets bankkonto [1930] för att täcka sina privata utgifter. Uttaget redovisas som ett eget uttag [2013] ur verksamheten. Betalning av privata utgifter likställs med kontantuttag Om du betalar privata utgifter med företagets medel ska de bokföras som ett eget uttag av kontanter. Som privata utgifter räknas t ex skatt (inkomstskatt, särskild löneskatt och egenavgifter) och den egna pensionsförsäkringen (oavsett om den är avdragsgill i deklarationen eller inte). Observera att privata utgifter aldrig ska bokföras som kostnad i företaget. Det är endast uttaget av pengar som ska bokföras. [2013] Övriga egna uttag [1930] Företagskonto Sten betalar sin privata elräkning på kr [2013] från företagets bank konto [1930]. [2012] Avräkning skatter och avgifter [1930] Företagskonto Sten betalar även sin F-skatt [2012] på kr från företagets bankkonto [1930]. 144

146 Ägarens transaktioner med företaget Ersättning till make och barn Ersättningar till din make (se definition av make nedan), eller till barn som inte har fyllt 16 år, bokförs inte som lön, utan som egna uttag ur verksamheten. Din make kan dock ta upp en del av resul tatet från verksamheten till beskattning. Hur stor andel av resultatet som kan fördelas på din make beror på om ni har gemensam verksamhet eller om din make betraktas som medhjälpande make. Inkomstfördelningen görs i deklarationen, på sidan 2 på NE-blanketten. Begreppet make omfattar följande fall: två personer som är gifta med varandra två personer som registrerat partnerskap sambor som tidigare har varit gifta med varandra sambor som har eller har haft gemensamma barn. Du kan läsa mer om inkomstfördelning inom familjen i vår bok ENSKILD FIRMA. [2013] Övriga egna uttag [1930] Företagskonto Nisse betalar ut kr från företagets bankkonto [1930] som ersättning till sin maka för att hon har skött företagets bokföring. Ersättningen bokförs som ett eget uttag [2013]. [2013] Övriga egna uttag [1930] Företagskonto Nisse betalar ut kr från företagskontot [1930] som ersättning till sin 14-årige son för att han har packat varor. Ersättningen bokförs som ett eget uttag [2013]. Lön till barn som fyllt 16 år och sambo Om barnet har fyllt 16 år kan du betala honom lön (marknads mässig) och få avdrag för lönekostnaden i företaget. Du kan även betala lön till din sambo under förutsättning att ni inte har eller har haft gemensamma barn eller tidigare varit gifta. I dessa fall betraktas lönen som vanlig lönekostnad i företaget och du ska betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. 145

147 Ägarens transaktioner med företaget [7000] Löner [1930] Företagskonto [7500] Arbetsgivaravgifter 645 [2730] Arbetsgivaravgifter 645 [2710] Personalskatt 600 Gustaf betalar kr i lön till sin 20-årige son för några dagars arbete i företaget. Ersättningen är marknadsmässig och bokförs som lönekostnad [7000]. Från ersättningen drar han preliminärskatt med 600 kr (30%) [2710]. Eftersom Gustaf bokför enligt faktureringsmetoden bokar han upp arbetsgivar avgifter [7500, 2730] i samband med att lönen betalas ut. Arbetsgivaravgifterna och skatteavdragen redovisar han vid en senare tidpunkt i en arbetsgivardeklaration och betalar in på skattekontot. Om Gustaf hade bokfört enligt kontantmetoden skulle arbetsgivaravgiften ha bokförts först i samband med att avgiften betalades in till skattekontot och alltså inte skuldförts i samband med löneutbetalningen. Hur du bokför lön kan du läsa mer om i kapitlet Anställda. Uttag av varor och tjänster mm Tar du ut varor eller tjänster eller nyttjar företagets till gångar i mer än ringa omfattning, ska du bokföra värdet av uttaget som inkomst i företaget. Exempel på ringa tjänster kan vara när en sömmerska lägger upp sina egna byxor eller när en redovisningskonsult gör sin egen deklaration. Uttag av varor och tjänster som företaget normalt säljer till kunder ska bokföras som en inkomst i företaget. Inkomsten ska tas upp till marknadsvärdet inklusive moms, dvs det pris som företaget skulle ha fått om tillgången eller tjänsten hade sålts på marknaden. Avdrag ska dock göras för den utgående moms som ska redovisas på uttaget, så kallad uttagsmoms, se kapitlet Moms. Vid uttag av en vara beräknas uttagsmomsen på varans inköpsvärde (alternativt självkostnaden) vid tidpunkten för uttaget, och vid uttag av en tjänst på kostnaden för att utföra tjänsten. Den inkomst som företaget ska ta upp som intäkt motsvaras då av marknadspriset inklusive moms minskat med uttagsmomsen. Uttagsmomsen betalas in till Skatteverket. 146

148 Ägarens transaktioner med företaget [2011] Egna varuuttag [3000] Momspliktig intäkt [3100] Momsfri intäkt [2612] Uttagsmoms Jonas driver en vitvarubutik och tar ut en frysbox för privat bruk. Frysboxens marknadsvärde är kr [2011] inklusive moms. Uttagsmoms [2612] redovisas på frysens inköpsvärde som är kr (exklusive moms). Uttagsmomsen blir då kr (0,25 x kr). Som momspliktig intäkt [3000] tar han upp kr och som momsfri intäkt [3100] tar han upp mellan skillnaden på kr ( ). [2014] Uttag förmåner [3000] Momspliktig intäkt [3100] Momsfri intäkt [2612] Uttagsmoms 750 Anders använder företagets husvagn under en semesterresa (två veckor). Han uppskattar marknadsvärdet (vad det kostar att hyra motsvar ande husvagn) av det privata nyttjandet till kr (inklusive moms) och företagets kostnad för att tillhandahålla tjänsten till kr. Han ska redovisa uttagsmoms på företagets kostnad för att tillhandahålla tjänsten. Han bokför värdet av det privata nyttjandet som ett eget uttag av förmån enligt följande: Värdet av uttaget, kr, bokförs som ett uttag av förmån [2014], dvs marknadsvärdet inklusive moms. Som intäkt ska han ta upp marknadsvärdet av den uttagna tjänsten minus uttagsmoms kr blir momspliktig intäkt [3000] och 750 kr (0,25 x 3 000) redovisar han som uttagsmoms [2612]. Resterande del, kr ( ), bokförs som en momsfri intäkt [3100]. I vissa fall är det dock rimligt att utgå från att kostnaden för att nyttja en tillgång motsvarar företagets kostnad. Det bör t ex vara fallet om du privat använder företagets telefon. Den privata andelen av telefonutgiften bokförs då som ett eget uttag. Du kan läsa mer om uttagsmoms i kapitlet Moms. Uttag av inventarier Tar du ut ett inventarium ur företaget ska du ta upp en inkomst i företaget. Inkomsten motsvaras av inventariets marknadsvärde inklusive moms minskat med uttagsmoms (om företaget har lyft 147

149 Ägarens transaktioner med företaget moms vid inköpet av inventariet). Inkomsten bokför du direkt mot kontot Årets ersättning för maskiner/inventarier [1222] och som motkonto använder du konto [2013], Övriga egna uttag. Vid uttag av en bil bokför du inkomsten mot konto [1242], Årets ersättningar för bilar, om du har delat upp inventarierna på flera konton. Vid uttag av ett inventarium beräknas uttagsmomsen på varans inköps värde (alternativt självkostnaden). Uttagsmomsen bokförs på konto [2612]. Övriga egna uttag [2013] [1222] Årets ersättning för maskiner/inventarier [2612] Uttagsmoms Christer är IT-konsult och tar ut en av företagets datorer för privat användning. Datorn har använts i företaget och är bokförd som ett inventarium. Datorns marknadsvärde är vid uttagstillfället kr inklusive moms. Eftersom företaget lyfter momsen vid inköpet ska han redovisa uttagsmoms på datorns inköp s värde, eller marknadsvärdet om det är lägre, vilket det är i detta fall. Uttagsmomsen blir då kr (0,2 x 7 000). Som eget uttag [2013] ska Christer ta upp kr och som inkomst [1222] tar han upp kr ( ) och redovisar uttagsmoms med kr [2612]. 148 Privat nyttjande av datorer och telefoner mm Skatteverket har angett hur datorer och telefoner som ska användas i näringsverksamheten ska hanteras skattemässigt. Används tillgången både i företaget och privat kan du välja om den ska bokföras i verksamheten. Tillgången ska dock enligt god redovisningssed bokföras i företaget om den uteslutande eller så gott som uteslutande används i företaget eller är nödvändig för företagets huvudsakliga verksamhet. Om du bokför tillgången i verksamheten är hela utgiften avdragsgill, antingen genom direktavdrag om det är fråga om förbrukningsinventarier, eller genom värdeminskningsavdrag. Om en dator eller mobiltelefon bokförs i näringsverksamheten ska även avgifter för abonnemang som hör till datorn/mobilen bokföras. Den privata användningen ska uttagsbeskattas varje år om värdet av tjänsten är mer än ringa. Enligt Skatteverket kan det av olika anledningar vara svårt att fastställa ett marknadsvärde för detta uttag. Skatteverket anser i dessa fall att uttaget kan värderas till den del av anskaffningsutgiften som kan anses höra till den privata användningen, fördelat över den ekonomiska livslängden.

150 Ägarens transaktioner med företaget Abonnemang med fast avgift En näringsidkare tecknar ett mobilabonnemang som löper med en fast avgift på 399 kr (inklusive moms) i månaden, dvs 399 x 12 = kr. Hälften av samtal, meddelanden och surf hör till privat användning. Uttaget bör värderas till 50% x = kr per år. Förhöjt abonnemang Istället för att betala mobiltelefonen kontant betalar näringsidkaren ovan en förhöjd abonnemangsavgift på 150 kr (inklusive moms) per månad under 24 månader, dvs 150 x 12 = kr per år. Uttaget bör då värderas till 50% x = 900 kr per år. [2014] Uttag förmåner [3200] Bilförmån mm [2612 Uttgående moms på egna uttag] 250 En mobiltelefon har anskaffats för kr inklusive moms och nyttjas till hälften privat. Den ekonomiska livslängden har uppskattats till två år och mobilen har vid anskaffningen bokförs som ett förbrukningsinventarium. Uttaget (för den privata användningen) värderas till 50% x 5 000/2 år = kr per år. Uttaget av förmånen bokförs till kr genom att konto [2014], Uttag av förmåner debiteras. Eftersom hela momsen lyftes vid anskaffningen ska uttagsmoms redovisas med 250 kr [2612], Uttag av förmåner. Förmånsvärdet blir därmed kr ( ) och redovisas på konto [3200], Bilförmån mm. Om näringsverksamhetens behov är lågt ställda men du skaffar t ex en exklusiv speldator av privata skäl bör uttaget värderas högre än om en enkel dator för ren administration anskaffas. Detsamma gäller om du t ex väljer en högre kapacitet på bredbandsuppkoppling än vad näringsverksamheten behöver. Bilförmån och kostförmån mm I vissa fall finns det speciella schabloner för att värdera uttagen. Inkomsten ska då bokföras till detta skattemässiga förmånsvärde. Detta gäller t ex bilförmån och kostförmån. Värdet av förmånen bokförs då som inkomst och som ett eget uttag ur verksamheten. Före tagets kostnad för förmånerna bokförs som vanliga utgifter i företaget. Du ska bokföra uttagen av för måner löpande under året, exempelvis bör värdet av bilförmånen bokföras varje månad. 149

151 Ägarens transaktioner med företaget [2014] Uttag förmåner [3200] Bilförmån mm Erik använder företagets bil privat i mer än ringa omfattning. Han ska därför i sin bokföring ta upp det skattemässiga förmånsvärdet som inkomst. Bilförmånen är kr för hela året, dvs kr/månad. I slutet av månaden bokför han förmånsvärdet som uttag av förmåner [2014] och som en intäkt [3200]. Om du t ex går en kurs och det ingår fri lunch i kursavgiften ska du ta upp en inkomst i företaget motsvarande Skatteverkets fastställda schablonbelopp för fri kost. Om företaget betalar en representationsmåltid blir det dock ingen kostförmån (se kapitlet Representation). Förmånsvärdena för fria måltider hittar du i Faktabanken på vår hemsida under Företagskunskap. [2014] Uttag förmåner 88 [3200] Bilförmån mm 88 [6900] Övriga kostnader 9 [2612] Uttagsmoms 9 Nils går en kurs som företaget har betalat. I priset för kursen ingår lunch som han avnjuter. Eftersom företaget har bekostat måltiden ska han ta upp en förmån (inkomst) för fri lunch. Som uttag av förmån [år 2016] bokför han schablonvärdet för fri lunch på 88 kr. Uttagsmoms ska redovisas på företagets inköps värde vilket är svårt att fastställa när lunchen ingår i kurspriset. Vi beräknar därför uttagsmomsen på förmånsvärdet 84 kr. Uttagsmomsen [2612] blir då 9 kr (0,1071 x 88). Som inkomst bokför han förmånsvärdet, 88 kr, Bilförmån mm. Fritt drivmedel för förmånsbil Om företaget betalar bensin eller diesel för den privata kör ningen ska denna förmån värderas till 120% av marknads värdet för drivmedlet för den privata körningen. Vid ett bränsle pris på 14 kr per liter och en förbrukning på 1 liter per körd mil, blir det skattepliktiga förmåns värdet 120% x 14 = 16,80 kr per privat körd mil. Observera att beloppet 14 kr per liter inte kan användas som något schablonvärde, detta är bara ett exempel. Det är marknads priset som styr värderingen av drivmedelsförmån. 150

152 Ägarens transaktioner med företaget Om du inte kan visa hur mycket av drivmedlet som hör till privatkörning respektive tjänstekörning beskattas du för 120% av marknadsvärdet för hela drivmedelsutgiften för bilen. Förmånen bokför du löpande varje månad. [2014] Uttag förmåner [3200] Bilförmån mm Företaget betalar drivmedlet för Eriks privata körning med förmånsbilen. Han ska därmed ta upp en inkomst i företaget motsvarande förmånsvärdet för uttaget. Han har kört 90 mil privat under perioden och bensinen kostade 14 kr/liter. Bilen drar ca 0,8 liter/mil. Kostnaden för den privata körningen blir då kr (90 x 14 x 0,8). Förmånen ska värderas till 120% av marknadsvärdet. Han tar därför upp en inkomst på kr (1,2 x 1 008). Han bokför värdet av drivmedelsförmånen som ett uttag av förmån [2014] och som en intäkt [3200]. Bostadsförmån Förmån av fri eller subventionerad bostad värderas till marknadsvärdet, dvs inkomsten i företaget ska bokföras till marknadsvärdet. Förmånsvärdet räknas per kvadratmeter bostadsyta. Med bostad s yta menas det som kallas boutrymme vid fastighetstaxeringen. Skatte verket har lämnat rekommendationer om hur marknadsvärdet kan beräknas i vissa fall. Du kan läsa hur Skatteverket anser att förmånsvärdet kan beräknas i Faktabanken på vår hemsida Värdet av bostadsförmånen bokförs som inkomst [3200] och som uttag av förmån [2014]. Företagets utgifter för förmånerna bokförs som vanliga utgifter i företaget. Du ska bokföra uttagen av förmånen löpande under året. Värdet av bostadsförmånen bör alltså bokföras varje månad. [2014] Uttag förmåner [3200] Bilförmån och bostadsförmån mm Niklas har sin bostad i företagets näringsfastighet. Han ska därmed ta upp en inkomst i företaget motsvarande förmånsvärdet för bostaden. Han beräknar förmånsvärdet till kr per månad. Han bokför förmåns värdet, kr, som inkomst [3200] och som uttag av förmån [2014]. 151

153 Ägarens resor i tjänsten Om du använder din privata bil i tjänsten och/eller har ökade levnadskostnader under tjänsteresor ska du bokföra utgiften i företaget. Eftersom det finns skattemässiga schablonbelopp för både milersättning och kortare tjänsteresor använder du dessa belopp när du beräknar utgiften för tjänsteresorna. När det gäller ökade levnads kostnader kan du frångå schablonen och istället välja att beräkna utgiften till de faktiska merutgifterna som resan inneburit. Utgifter vid tjänstekörning med privat bil och förmånsbil Kör du för företagets räkning med din privata bil ska utgiften för tjänstekörningen bokföras i företaget. Vid beräkningen av utgiften ska du använda beloppet för milavdrag, dvs 18,50 kr/mil. Du får även dra av utgifter för broavgifter och trängselskatt [5616] mm som hör till din tjänstekörning. [5618] Schablonmässig milkostnad privat personbil 185 [2017] Egen insättning 185 Stella har använt sin privata bil för att transportera varor till en kund. Resvägen var 10 mil och hon bokför därmed 185 kr (10 x 18,50) som egen insättning [2017] och som schablonmässig milkostnad [5618]. Stella hade kunnat välja att ta ut pengarna istället för att bokföra beloppet som en egen insättning. Då krediteras istället aktuellt likvidkonto, t ex kassan [1910]. Har du förmånsbil är schablonbeloppet 9,50 kr/mil (6,50 kr/mil för dieselbilar) för tjänsteresor med förmånsbilen. Detta gäller dock enbart om du står för allt drivmedel privat. 152

154 Ägarens resor i tjänsten [5618] Schablonmässig milkostnad privat personbil 247 [2017] Egen insättning 247 Nilla har förmånsbil (bensindriven) och betalar allt drivmedel privat. Hon använder bilen för att besöka en kund. Resvägen fram och tillbaka till kunden är 26 mil. Utgiften för tjänstekörningen beräknar hon till 247 kr (26 x 9,50). Hon bokför utgiften på konto [5618], Schablonmässig milkostnad privat personbil, och som en egen insättning [2017]. För att kunna styrka utgiften bör du föra en körjournal över tjänsteresorna. I körjournalen ska du anteckna datum för resan, antal kilometer, vart resan har gjorts och syftet med resan. Resor till och från arbetet Om du använder din privata bil eller din tjänstebil för resor till och från arbetet (resor mellan bostaden och företagets lokal) betraktas dessa resor som privata och inte som tjänsteresor. Du får under vissa förutsättningar göra avdrag för sådana resor i din inkomstdeklaration (se faktarutan nedan). Du ska dock inte bokföra avdraget som utgift i din verksamhet. Du får bara avdrag för den del av kostnaderna för resor till och från arbetet som överstiger kr. Schablon beloppet för resor med privat bil är 18,50 kr per mil. Har du förmånsbil får du dra av 9,50 kr per mil (6,50 kr för dieselbilar) för resor till och från arbetet om du betalar drivmedlet själv (gäller även om du har drivmedelsförmån). Utöver schablonbeloppet får du även dra av faktiska kostnader för väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt. Villkor för avdrag för resor med bil till och från arbetet Avståndet måste vara minst 5 km mellan bostaden och arbetsplatsen. Du måste regel mässigt göra en tidsvinst på minst 2 timmar per dag för resorna till och från arbetet jämfört med allmänna kommunikationer. Använder du bilen i verksamheten under minst 160 dagar per år får du avdrag under alla de dagar som bilen används för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (oavsett avstånd och tidsvinst). Använder du bilen i verksamheten under dagar per år får du avdrag för kostnader för resor med bil mellan bostad och arbetsplats under de dagar som bilen används i tjänsten (oavsett avstånd och tids vinst). I båda fallen krävs en minsta körsträcka i tjänsten på 300 mil. 153

155 Ägarens resor i tjänsten Traktamente = schablonutgift För att utgiften för ökade levnadskostnader (mat och små utgifter) i näringsverksamheten ska vara avdragsgill måste tjänsteresan gå till en plats som ligger utanför din vanliga verksamhetsort. Tjänsteresan måste vara förenad med minst en övernattning utanför din vanliga verksamhetsort (utgifter för ökade levnadskostnader vid endags förrättningar är alltså inte avdragsgilla). Med natt menas tiden kl Verksamhetsort Den vanliga verksamhetsorten definieras som ett område på 50 km (närmaste färdväg) från din arbetsplats (tjänsteställe) och din bostad. Det blir alltså två cirkulära områden som tillsammans bildar den vanliga verksamhetsorten. Om bostaden och tjänstestället ligger på samma plats sammanfaller områdena till ett enda cirkelformat område med en radie på 50 km från bostaden och tjänstestället. Så är det t ex om du har ditt kontor i bostaden. Ligger bostaden och tjänstestället inom 100 km från varandra, sammanfaller områdena delvis. Schablonbelopp Schablonavdraget för ökade levnadskostnader för tjänsteresor inom Sverige är 220 kr per hel dag. Avresedagen, dvs den dag tjänsteresan påbörjas, räknas som en hel dag om du påbörjar resan hemifrån före kl Hemresedagen, dvs den dag tjänsteresan avslutas, räknas som en hel dag om du kommer hem efter kl I annat fall, dvs om avresan påbörjas kl eller senare eller om hemresan avslutas kl eller tidigare, räknas resdagarna som halva dagar. För halva dagar är utgiften enligt schablon 110 kr. För den del av en tjänsteresan som överstiger 3 månader är schablonavdraget 30% av maximibeloppet, dvs 66 kr per dag (0,3 x 220). 154

156 Ägarens resor i tjänsten Tremånadersperioden bryts om arbetet förläggs till en annan ort under en fyraveckorsperiod, dvs en ny tremånaders period påbörjas. Avbrott för sjukdom, semester eller annan ledighet räknas inte som avbrott. [5800] Resekostnader 660 [2017] Egen insättning 660 Stina påbörjar en resa i tjänsten (utanför den vanliga verksamhetsorten) på tisdag kl och avslutar resan på fredag kl Högsta schablonberäknade utgift blir då: Helt schablonbelopp: onsdag och torsdag, 2 x 220 kr 440 kr Halvt schablonbelopp: tisdag och fredag, 2 x 110 kr 220 kr Summa utgift enligt schablon 660 kr Hon bokför utgiften på 660 kr som resekostnader [5800] och som egen insättning [2017]. Istället för att bokföra utgiften som egen insättning kan hon välja att ta ut beloppet ur företaget och använder då aktuellt likvidkonto, t ex kassa eller bank. Du kan välja att istället bokföra utgiften för den verkliga fördyringen om du kan visa att denna är högre än schablonen. Observera dock att du måste använda samma beräkningsprincip hela året för resor inom Sverige. Logikostnader Om du har betalat dina logikostnader själv kan du bokföra den verkliga logikostnaden som utgift eller beräkna utgiften enligt schablon. Utgiften enligt schablon är 50% av maximibeloppet för hel dag, dvs 110 kr. För att du ska få bokföra utgiften enligt schablon behöver du inte visa att du haft kostnader för övernattningen, dvs du kan övernatta hos en kompis eller släkting och ändå bokföra utgiften för övernattningen till 110 kr (schablon beloppet för natt). Däremot måste du kunna visa att du verkligen gjort en resa och övernattat. 155

157 Ägarens resor i tjänsten [5800] Resekostnader 330 [2017] Egen insättning 330 Stina i det föregående exemplet övernattade tre nätter (tisdag till fredag) hos en släkting och beräknar därför utgiften för övernattningen enligt schablon. Utgiften blir därmed 330 kr (3 x 110). Hon bokför utgiften på 330 kr som rese kostnad [5800] och som egen insättning [2017]. Istället för att bokföra utgiften som egen insättning kan hon välja att ta ut beloppet ur företaget och använder då aktuellt likvidkonto, t ex kassa eller bank. [5800] Resekostnad [2017] Egen insättning [2641] Ingående moms 288 Om Stina i det föregående exemplet hade övernattat på hotell (tre nätter) hade utgiften beräknats till den verkliga utgiften för över nattningen. Vi antar att utgiften för tre hotellnätter uppgick till kr plus moms 288 kr. Hon bokför utgiften för logi till kr [5800]. Eftersom hon har en moms pliktig verksamhet lyfter hon momsen på utgiften för hotellet och bokför därmed momsen på kontot för ingående moms [2641]. Utgiften inklusive moms kr bokför hon som egen insättning [2017] eftersom hon betalade hotellet med privata pengar. Har du betalat utgiften för logi med företagets pengar bokför du utgiften som resekostnad [5800] och lyfter momsen [2641] om du har momspliktig verksamhet. Betalningen bokför du mot aktuellt likvidkonto, dvs har du betalat med ett bankkort som är kopplat till företagskontot bokar du det mot konto[1930]. [5800] Resekostnad [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 240 Företaget betalar två hotellövernattningar. Utgiften uppgår till totalt kr [5800] plus moms 240 kr [2641] för två hotellövernattningar. Utgiften betalas med företagets bankkort [1930]. 156

158 Tjänsteresa utomlands Utgifter för tjänsteresor utomlands bokförs på samma sätt som tjänste resor i Sverige (se föregående avsnitt). Ägarens resor i tjänsten För tjänsteresor till utlandet motsvaras utgiften enligt schablon av det så kallade normal beloppet för det aktuella landet. För halv dag är utgiften enligt schablon 50% av normalbeloppet för det aktuella landet. För den del av tjänsteresan som överstiger 3 månader är schablonavdraget 30% av normalbeloppet för aktuellt land. 157

159 Skatter och avgifter Skattekontot hos Skatteverket På ditt skattekonto hos Skatteverket bokförs alla skatter och avgifter som omfattas av skattebetalningslagen. För en enskild näringsidkare omfattar skattekontot både företagets och egna skatter och avgifter. Som företagets skatter och avgifter räknas t ex preliminärskatt för anställda arbetsgivaravgifter för anställda särskild löneskatt för anställdas pensionskostnader moms fastighetsskatt och fastighetsavgift för näringsfastigheter. Som privata skatter och avgifter räknas t ex inkomstskatter, egenavgifter och särskild löneskatt på den privata pensionsförsäkringen. F-skatten I den beräknade F-skatten ingår företagarens inkomstskatt, egenavgifter, särskild löneskatt på anställdas pensioner och fastighetsskatt på näringsfastigheter (fastighetsavgift på bostäder). Företa garens inkomstskatt och egen avgifter samt särskild löneskatt på den egna pensionsförsäkringen är privata utgifter och ska inte bokföras som kostnad i företaget. Fastighetsskatten/fastighetsavgiften på näringsfastigheter samt den särskilda löneskatten på anställdas pensioner beräknar du och kostnadsför i slutet av året på respektive kostnadskonto. Som motkonto använder du då konto [2012], Avräkning skatter och avgifter. [2012] Avräkning skatter och avgifter [1930] Företagskonto F-skatten, kr, betalas via företagskontot [1930]. Som motkonto används konto [2012], Avräkning skatter och avgifter. Läs mer om detta längre fram i kapitlet. 158

160 Skatter och avgifter Moms Momsen redovisas i en momsdeklaration (varje eller var tredje månad eller en gång per år). Efter redovisningsperiodens slut tömmer du kontona för in- och utgående moms mot moms redo vis nings kontot [2650] (eller [1650] om du regelbundet har en moms fordran). När moms deklarationen upprättas kan momsskulden ( fordran) bokas om till konto [2012]. Betalningen bokas sedan mot konto [2012]. I samband med bokslutet ska dock ingen omföring göras till [2012] utan i bokslutet ska momsen ligga kvar på momsredovisningskontot (2650 alt 1650). Har du månadsmoms låter du november månads momsskuld [2650] eller momsfordran stå kvar på aktuellt redovisnings konto. Momsen för december omförs till momsredo vis ningskontot [2650 alt. 1650], dvs utgående moms [ ] och ingående moms [2641]. Har du tremånadersmoms gör du inte heller någon omföring av momsen för redovisningsperioden oktober december till [2012]. Du omför endast den utgående och ingående momsen till momsredovisningskontot [2650] alt. [1650]. På samma sätt gör du med årsmomsen men då för perioden januari december. Du kan läsa mer om hur du bokför momsen i kapitlet Moms. Skatter och avgifter för anställda I bokföringen har du särskilda skuldkonton för arbetsgivaravgifter/ särskild löneskatt [2730] och personalens preliminärskatt [2710]. Dessa skulder bokas bort i samband med att du redovisar beloppen i arbetsgivardeklarationen och skatten och avgifterna betalas in till skattekontot (normalt den 12:e varje månad). Om du vill kan du i samband med att du upprättar arbetsgivardeklarationen boka om skuldbeloppen till konto [2012] och sedan boka inbetalningen mot detta konto. Observera dock att i bokslutet ska skatteavdraget och socialavgifterna för decemberlönen tas upp som skatteskuld, dvs aktuell skuld för arbetsgivaravgifter och avdragen skatt måste stå kvar på aktuellt skuldkonto, dvs beloppen får inte föras om till [2012] förrän arbetsgivardeklarationen upprättas en bit in på det nya året. Den särskilda löneskatten på anställdas pensionskostnader kommer att ingå i din slutliga skatt (är inräknad i den preliminära F-skatten). Du bokför därför utgiften för den särskilda löneskatten i slutet av året (i samband med att bokslutet upprättas). Du bokför kostnaden för löneskatten på konto [7500] och som motkonto använder du konto [2012], Avräkning skatter och avgifter. På detta sätt blir den särskilda löneskatten bokförd som en utgift i företaget. Den särskilda löneskatten ska alltså inte tas upp som skatteskuld i det förenklade årsbokslutet utan kommer att ingå i det egna kapitalet. 159

161 Skatter och avgifter [7500] Sociala och andra avgifter enligt lag eller avtal [2012] Avräkning skatter och avgifter Vid årets slut bokför Jan den särskilda löneskatten på den anställdes pensions försäkring. Löneskatten är kr [7500] och som motkonto använder han [2012], Avräkning skatter och avgifter. Fastighetsskatt och fastighetsavgift Fastighetsskatten alternativt fastighetsavgiften (bostäder) på näringsfastigheten kommer att ingå i din slutliga skatt. Du bokför därför kostnaden för fastighetsskatten/fastighetsavgiften i slutet av året. Du bokför kostnaden på konto [5100] och som motkonto använder du konto [2012], Avräkning skatter och avgifter. På detta sätt blir fastighetsskatten/fastighetsavgiften bokförd som en utgift i företaget. [5100] Fastighetskostnader [2012] Avräkning skatter och avgifter I samband med bokslutet bokför Nils fastighetsskatten som en utgift i före taget [5100] och som motkonto använder han [2012], Avräkning skatter och avgifter. Intäktsränta och kostnadsränta på skattekontot På ett överskott på skattekontot beräknas en intäktsränta och på ett underskott en kostnadsränta. Intäktsräntan är skattefri och kostnadsräntan är inte avdragsgill. Eventuell intäkts- och kostnadsränta som debiteras skattekontot behöver du inte bokföra, utan du kan ta räntan som en privat inkomst respektive utgift. 160

162 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier som stadigvarande ska användas i före tagets verksamhet, ska tas upp som tillgångar i balansräkningen. Utgiften kostnadsförs sedan genom att du gör årliga värdeminsk nings avdrag (avskrivningar). Om inventariet eller maskinen har en kort livslängd eller är av mindre värde får du dock kostnadsföra utgiften direkt. Ett eller flera konton Du kan välja att antingen bokföra inköp och försäljning av maskiner och inventarier samt avskrivningar direkt mot konto [1220], Maskiner och inventarier, eller att särredovisa årets inköp, årets försäljning och årets avskrivningar på underkonton. Du kan även dela upp de olika typerna av inventarier på olika konton, dvs bokföra bilar, byggnads inventarier respektive övriga maskiner och inventarier på separata konton. För att få en bättre översikt över inköp och försäljning av inventarier, rekommenderar vi att du använder dig av underkonton. I och med att du har alla inköp och försäljningar specificerade förenklas beräkningen av årets avskrivning. I BAS-kontoplanen delas maskiner och inventarier upp i följande konton: 12 Maskiner och inventarier 1220 Maskiner och inventarier 1221 Årets nyanskaffning av maskiner och inventarier 1222 Årets ersättning för maskiner och inventarier 1229 Årets avskrivning på maskiner och inventarier 1230 Byggnads- och markinventarier 1231 Årets nyanskaffning av byggnads- och markinventarier 1232 Årets ersättningar för byggnads- och markinventarier 1239 Årets avskrivning på byggnads- och markinventarier 1240 Bilar och andra transportmedel 1241 Årets nyanskaffning av bilar och andra transportmedel 1242 Årets ersättningar för bilar och andra transportmedel 1249 Årets avskrivningar på bilar och andra transportmedel 161

163 Maskiner och inventarier Av kontona [1220, 1230, 1240], kan du utläsa inventariernas bokförda värde vid årets ingång och på underkontona händelserna under aktuellt år. Under året bokför du alltså inköp och försäljningar på respektive underkonto och i samband med att bokslutet upprättas bokför du årets avskrivning på aktuellt underkonto. När det förenklade årsbokslutet är färdigt tömmer du samtliga underkonton mot respektive huvudkonto [1220, 1230, 1240]. Denna transaktion blir alltså det sista du gör i bokföringen på innevarande år. Du kan även göra denna omföring i början av det nya räkenskaps året. Detta gäller alltså om du inte har ett bokföringsprogram som gör denna omföring automatiskt. Du kan läsa mer om bilar samt byggnads- och markinventarier i kapitlen Bilen och Fastigheter. Exempel omföring Konto Debet Kredit 1220 Maskiner och inventarier Årets nyanskaffning av maskiner och inventarier 1222 Årets ersättning för maskiner och inventarier Årets avskrivningar på maskiner och inventarier Vid årets slut har du ovanstående saldon på kontona för maskiner och inventarier. För att huvudkontot [1220] ska få rätt ingående balans måste du tömma samtliga underkonton [ ] mot huvudkontot. Konto Debet Kredit 1220 Maskiner och inventarier Årets nyanskaffning av maskiner och inventarier 1222 Årets ersättning för maskiner och inventarier Årets avskrivningar på maskiner och inventarier För att tömma underkontona debiterar du konto [1222] med kr och konto [1229] med kr. Konto [1220] krediteras med den sammanlagda summan kr ( ). I och med denna kontering blir underkontona nollställda (se nedan). 162

164 Maskiner och inventarier Konto Debet Kredit 1220 Maskiner och inventarier Årets nyanskaffning av maskiner och inventarier Årets ersättning för maskiner och inventarier Årets avskrivningar på maskiner och inventarier Efter omföringen blir saldot på huvudkontot [1220] kr. Förbrukningsinventarier Är inventariet eller maskinen av mindre värde, eller har en ekonomisk livslängd på högst 3 år, behöver den inte tas upp i balansräkningen utan hela anskaffningsvärdet får dras av direkt som kostnad. Med mindre värde menas ett belopp som understiger ett halvt pris bas belopp exklusive moms (motsvarar ca kr). [5400] Förbrukningsinv [2017] Egen insättning Carl äger privat en dator som han planerar att använda i verksam heten till företagets bokföring. Han bokför därför datorn i verksamheten till datorns marknadsvärde [2017] som är kr. Han beräknar datorns ekonomiska livslängd till ca 5 år. Men eftersom datorn är av mindre värde bokför han hela utgiften som en kostnad [5400]. Inventarier av mindre värde enkelt bolag Beloppsgränsen för inventarier av mindre värde avser inventariets anskaffningsvärde i sin helhet. Detta gäller även om inventariet köps in gemensamt i ett enkelt bolag. Det är alltså inventariets anskaffningsvärde i sin helhet som är avgörande för om det är av mindre värde oavsett hur stor andel av inventariet som just du äger. 163

165 Maskiner och inventarier Lars och Eva äger en hyresfastighet tillsammans som de driver som ett enkelt bolag. Till den gemensamma fastigheten köper de in en torkanläggning till tvättstugan för sammanlagt kr exkl moms. Även om anskaffningsutgiften bara är kr var för Eva och Lars får torkanläggningen inte dras av direkt utan ska redovisas som en tillgång, eftersom den totala anskaffningsutgiften för inventarieköpet överstiger gränsen. Skatteverkets ställningstagande , Dnr /111 Anskaffning av maskiner och inventarier En maskin eller ett inventarium kan tillföras verksamheten på följande sätt: Köp Egen tillverkning Egen insättning Arv eller gåva Maskiner och inventarier ska tas upp till anskaffningsvärdet i balans räkningen. Har du fått offentliga stöd (t ex näringsbidrag) för att anskaffa maskiner eller inventarier ska anskaffningsvärdet minskas med stödbeloppet. Vad som utgör anskaffningsvärdet i ovanstående fall samt hur du bokför anskaffningar av maskiner och inventarier kan du läsa om nedan. Köp av maskiner eller inventarier Maskiner och inventarier ska tas upp som en tillgång i balansräkningen när de har levererats. Maskinens eller inventariets anskaffningsvärde motsvaras normalt av maskinens/inventariets pris plus andra utgifter (frakt, faktureringsavgifter mm) som ingår i fakturabeloppet, dvs normalt beloppet enligt inköpsfakturan. Andra externa utgifter som inte ingår i fakturabeloppet men som hör till tillgången ska räknas in i anskaffningsvärdet om de sammanlagt uppgår till mer än kr per maskin eller inventarieum. Är dessa utgifter kr eller lägre får du välja om du vill räkna in utgifterna i anskaffningsvärdet eller kostnadsföra dem direkt. Exempel på andra externa utgifter är frakter (från ett separat fraktbolag), tull, montering, installationer och iordningställande av plats. Även kons ulttjänster som exempelvis ingenjörstjänster kan räknas med. 164

166 Maskiner och inventarier Observera att du i maskinens eller inventariets anskaffningsvärde inte får ta med värdet av eget eller anställdas arbete för t ex installa tion och liknande. [1221] Årets nyanskaffning av maskiner/inventarier [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Gustaf, som bokför enligt kontantmetoden, köper ett skrivbord och en kontorsstol för sammanlagt kr exklusive moms. I det fakturerade beloppet ingår även frakt med 300 kr vilket innebär att fakturan uppgår till totalt kr [1221] exklusive moms. Moms lyfts med kr [2641]. Fakturan på kr betalas via företags kontot [1930]. [1221] Årets nyanskaffning av maskiner/inventarier [1930] Företagskonto [6500] Övriga externa tjänster [2641] Ingående moms Niklas, som bokför enligt kontantmetoden, köper en maskin för kr exklusive moms. En konsult anlitas för att montera maskinen. Konsulten kostar kr exklusive moms. Eftersom kostnaden för konsulten inte överstiger kr ska utgiften inte medräknas i maskinens anskaffningsvärde. Maskinens anskaffningsvärde blir därmed kr [1221], dvs beloppet enligt maskinens inköpsfaktura. Utgiften för konsulten bokförs som en kostnad på kontot [6500]. Fakturorna på sammanlagt kr inklusive moms betalas via företagskontot [1930] och moms [2641] lyfts med kr [25% av ( )]. [1221] Årets nyanskaffning av maskiner/inventarier [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Om vi antar att konsulten i det föregående exemplet kostade kr plus moms läggs kostnaden för konsulten till maskinens anskaffningsvärde på konto [1221]. Maskinens anskaffningsvärde blir då kr ( ). 165

167 Maskiner och inventarier Egen tillverkning av ett inventarium Om företaget har tillverkat maskinen eller inventariet består anskaffningsvärdet av utgiften för materialet plus andra utgifter som ingår i fakturabeloppet och som kan hänföras till tillgången. Externa utgifter som inte ingår i fakturabeloppet men som hör till tillgången ska räknas in om de sammanlagt uppgår till mer än kr per maskin eller inventarium. Det gäller tull, montering, mm. Observera att du inte får ta med värdet av eget eller anställdas arbete i maskinens eller inventariets anskaffningsvärde. Nisse, som har en presentbutik, låter tillverka en butiksdisk. Han köper in material (virke, färg mm) för moms och anlitar en snickare som bygger disken till en kostnad av kr + moms. Han betalar en transport firma 500 kr för leveransen av virket. Han lägger även ner 3 timmars eget arbete med att måla disken. Eftersom utgifterna för att bygga disken samt för transporten uppgår till mer än kr ska de läggas till diskens anskaffningsvärde. Observera att kostnaden för eget arbete inte får räknas in i anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet beräknas enligt nedan: Utgifter för material kr Utgifter för snickaren kr Utgifter för transport kr Anskaffningsvärde= kr Butikdiskens anskaffningsvärde blir alltså kr. [1221] Årets nyanskaffning av maskiner/ inventarier [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms I samband med att Nisse betalar fakturorna (bokför enligt kontantmetoden) har disken hunnit bli färdigställd. Han betalar fakturorna via företagskontot [1930] och lyfter momsen på utgifterna [2641]. Diskens anskaffningsvärde bokförs på konto [1221], Årets nyanskaffning av maskiner och inventarier. 166

168 Maskiner och inventarier Insättning av privata tillgångar Har du skjutit till en privat tillgång till företaget utgörs anskaffningsvärdet normalt av tillgångens marknadsvärde. [1241] Årets nyanskaffning av bilar [2017] Egen insättning Carl har en städfirma. Han har privat en bil som han använder både privat och för företagets räkning. Carl väljer dock att bokföra bilen i verksam heten. Bilen bokförs som en egen insättning [2017] och som en tillgång [1241]. Bilens mark nadsvärde vid tidpunkten för insättningen var kr. När en privat tillgång förs in i verksamheten övergår den från att vara kapitalbe skattad till att bli näringsbeskattad. Det gäller t ex om en privat bil eller ett inventarium i en hobbyverksamhet förs in i näringsverksamheten. Om omkostnadsbeloppet (normalt det pris som du ursprungligen har betalat för tillgången) är högre än marknadsvärdet ska en avskattning göras, dvs när tillgången har minskat i värde. Om det motsatta gäller, dvs om omkostnadsbeloppet är lägre än marknadsvärdet, är avskattningen frivillig. Avskattningsregeln innebär att tillgången ska anses avyttrad för ett pris som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Avyttringen ska redovisas i inkomstslaget kapital. Marknadsvärdet kommer sedan att bli det anskaffningsvärde som tillgången får i näringsverksamheten. Regeln om avskattning är dock normalt uddlös eftersom det finns ett grundavdrag på kr för vinster på personlig egendom. Det inne bär att vinsten måste överstiga kr för att det ska bli någon beskattning överhuvudtaget. Uppkommer en förlust är den inte avdragsgill. 167

169 Maskiner och inventarier [5400] Förbrukningsinventarier [2017] Egen insättning Du äger privat en dator av äldre årgång, som duger för ditt ändamål att sköta företagets bokföring och fakturering. Datorn kostade kr när du köpte den för några år sedan men är inte värd mer än kr idag. Du tänker föra in datorn i din enskilda firma. Eftersom omkostnadsbeloppet är högre än marknadsvärdet måste du göra en avskattning i inkomstslaget kapital. Kapitalförlusten blir = kr men eftersom datorn räknas som personlig egendom (se längre fram), får du inget avdrag för förlusten. Eftersom datorn är av mindre värde tar du i den enskilda firman upp datorn som ett förbrukningsinventarium till värdet kr [5400]. Om man valt att inte göra en avskattning på grund av att marknads värdet är högre än omkostnadsbeloppet så blir det omkostnads beloppet som räknas som anskaffningsvärde i näringsverksamheten och som ligger till grund för avskrivningar. Arv eller gåva Har du ärvt verksamheten eller fått den i gåva utgörs anskaffningsvärdet av det skattemässiga restvärde som tillgångarna hade i den avlidnes/givarens verksamhet. [1221] Årets nyanskaffning av maskiner/inventarier [2017] Egen insättning Axel har ärvt sin fars åkeriverksamhet. I verksamheten finns det maskiner och inventarier med ett skattemässigt restvärde på kr. Detta blir även det värde som Axel tar upp maskinerna och inventarierna till i sitt företag. Maskin erna och inventarierna bokförs på konto [1221], Årets nyanskaffning av maskiner och inventarier, och som egen insättning [2017]. 168

170 Maskiner och inventarier Avskrivning Kostnaden för maskiner och inventarier som är bokförda som tillgångar i balansräkningen uppstår genom att du gör årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar). Avskrivningarna gör du i samband med att du upprättar bokslutet. Du beräknar avskrivningarna enligt skattereglerna. Detta kan du läsa om i kapitlet Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier (B4). Avskrivningen bokför du på konto [7830], Avskrivningar maskiner och inventarier. Som motkonto använder du [1229], Årets avskrivningar på maskiner och inventarier (har du delat upp inventarierna på flera konton har du konto [1249] för årets avskrivningar på bilar och [1239] för årets avskrivningar på byggnads- och markinventarier). Konto [1229] är ett underkonto och ska nollställas mot huvudkontot [1220], se exempel på omföring tidigare i kapitlet. [7830] Avskrivning [1229] Årets avskrivning på maskiner och inventarier Avskrivningen på maskiner och inventarier har beräknats till kr. Avskrivningen bokför du på konto [7830], Avskrivning på maskiner och inven tarier, och som motkonto använder du [1229], Årets avskrivning på maskiner och inventarier. Försäljning av maskiner och inventarier mm Om du säljer en maskin eller ett inventarium ska försäljningsinkomsten minska maskinernas och inventariernas bokförda värde. Du bokför försäljningsinkomsten på konto [1222], Årets ersättning för mask iner och inventarier, som är ett underkonto till Maskiner och inventarier [1220]. Du bokför ingen vinst eller förlust i samband med avyttringen. Eventuell vinst eller förlust kommer att påverka resultatet i och med att försäljningsinkomsten påverkar avskrivnings underlaget för maskiner och inventarier. Köper du och säljer en maskin eller ett inventarium under samma år blir det dock aktuellt att bokföra en vinst eller förlust (se nedan). 169

171 Maskiner och inventarier [1930] Företagskonto [1222] Årets ersättning för maskiner/inventarier [2611] Utgående moms Företagets dator säljs för kr + moms kr. Försäljningsintäkten på kr krediteras konto [1222], Årets ersättning för maskiner och inventarier, och den utgående momsen på kr bokförs på konto [2611]. Köparen betalar till företagskontot [1930]. Försäljning av inventarium som köpts under samma år Säljer du en maskin eller ett inventarium (eller får försäkringsersätt ning för en förlorad maskin eller ett inventarium) under samma år som den har köpts in, ska du boka bort hela anskaffningsvärdet från konto [1221], Årets nyanskaffningar av maskiner och inventarier. Det beror på att anskaffningsvärdet inte till någon del får ingå i avskrivningsunderlaget. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och försäljningspriset (försäkringsersättningen) tas upp som en vinst [3970] eller förlust [7970]. [1930] Företagskonto [1221] Årets nyanskaffning av maskiner/inventarier [7970] Förlust [2611] Utgående moms En maskin köptes i början av året för kr + moms kr. Syftet var att den skulle användas under ett antal år i produktionen och den bokfördes därför som anläggningstillgång på konto [1221], Årets nyanskaffningar av maskiner och inventarier. Maskinen fungerade dock inte som man hade tänkt sig och den såldes därför efter några månader för kr + moms kr mot faktura. Hela anskaffningsvärdet, kr, bokas bort från konto [1221], Årets ny anskaffningar av maskiner och inventarier. Vid försäljningen uppstod en förlust på kr ( ) som bokförs på konto [7970], Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar. Köpeskillingen betalades in på företags kontot [1930]. Eftersom företaget bokför enligt kontantmetoden bokförs fakturan vid betalningen. 170

172 Maskiner och inventarier Byte av inventarier Om du byter ett inventarium mot ett annat betraktas det som två samtidiga transaktioner, ett köp och en försäljning. Detta gäller även då en av parterna betalar en mellanskillnad. Utrangering av en maskin eller ett inventarium En utrangering bokförs inte i den löpande bokföringen utan kommer att påverka kostnaden genom avskrivningen. Se kapitlet Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier (B4). Försäkringsersättning Får företaget en försäkringsersättning för förlorade inventarier ska den erhållna ersättningen minska inventariernas bokförda värde, dvs försäkringsersättningen bokförs som om inventariet har sålts för ett belopp motsvarande försäkringsersättningen. Det gäller dock inte för säkringsersättning för maskiner och inventarier som köpts under samma år (se tidigare avsnitt Försäljning av maskiner och inventarier mm). Skatteverkets ställningstagande Dnr /111 [1930] Företagskonto [1222] Årets ersättningar för maskiner/inventarier Försäkringsersättningen på kr för en maskin sätts in på företagskontot [1930]. Konto [1222], Årets ersättningar för maskiner och inventarier, krediteras med försäkringsersättningen. Har företaget fått en försäkringsersättning för en maskin eller ett inventarium som har dragits av som kostnad direkt under anskaffningsåret, ska ersättningen tas upp som en intäkt på konto [3100], Momsfria intäkter. Får företaget en ny maskin eller nya inventarier i ersättning för stulna eller skadade ska den självrisk som företaget får betala bokföras mot kontot [6300], Företagsförsäkringar och riskkostnader. 171

173 Maskiner och inventarier [6300] Riskkostnader [1930] Företagskonto Släpvagnen som företaget köpte för 2 år sedan har blivit stulen. Utrangeringen av den stulna släpvagnen medför ingen bokföringsåtgärd. Försäkringsbolaget skaffar en likvärdig släpvagn mot att företaget betalar en självrisk på kr. Självrisken bokförs på kontot [6300], Företagsförsäkringar och riskkostnader. Om företaget får en kontant ersättning för släpvagnen med avdrag för självrisken och sedan på egen hand köper en ny släpvagn, ser bokföringen annorlunda ut. Det blir då en transaktion där släp vagnen säljs för ersättningsbeloppet, och en annan där en ny vagn köps in. 172 Speciellt om datorer Datorutrustning Utgifter för datorutrustning som köps tillsammans med datorn ska normalt läggas till anskaffningskostna den för datorn [1221]. Är anskaffningsvärdet mindre än ett halvt prisbasbelopp (motsvarar ca kr) eller har en livslängd på högst 3 år får utrustningen kostnadsföras direkt. Observera att det är inköpstillfället som avgör om datorutrustningen ska anses höra till inköpet av själva datorn eller anses vara ett separat inköp. Om datorutrustningen bedöms vara ett förbrukningsinventarium kan du bokföra den som kostnad på konto [5400], Förbruknings inventarier. Datorprogram Datorprogram kostnadsförs normalt direkt. De ska inte hänföras till datorinvesteringen. Undan tag gäller bara för större program som skräddarsys för företaget eller på annat sätt har ett stort värde för företaget i framtiden. Sådana utgifter får aktiveras, dvs betraktas som immateriella anläggnings tillgångar. Detta är dock ovanligt i mindre företag. Det är vanligt att datorer säljs med förinstallerade program varor. Det kan vara exempelvis Windows eller något enklare administrativt program. Då kan det vara svårt att få fram vad programmen kostar. Du kanske inte ens kan få ner priset om du avstår från programvaran. Då bokförs hela utgiften som anskaffningsvärde för datorn.

174 Maskiner och inventarier Programlicenser [5400] Förbrukningsinvent. 780 [1920] Plusgiro 975 [2641] Ingående moms 195 Företaget (bokför enligt kontantmetoden) betalar 780 kr exklusive moms för en programlicens som bokförs på konto [5400], Förbrukningsinventarier. Den ingående momsen på 195 kr bokförs på konto [2641]. Utgiften betalas över plusgirot [1920]. För många datorprogram som innehas med nyttjanderätt krävs användarlicens, antingen en engångs licens eller en licens som förnyas varje år eller med tätare intervall. De licenser som förnyas med jämna mellanrum innehåller ofta uppdateringar av programmet och även support. Engångslicenser bokförs som en kostnad på konto [5400] om det går att få fram priset på licensen. Reparation och underhåll av inventarier Kostnader för reparation och underhåll av företagets inventarier bokförs på konto [5500], Reparation och underhåll. [5500] Reparation och underhåll [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 375 En faktura som avser en reparation [5500] av en skrivare betalas. Företaget bokför enligt kontantmetoden. Kostnaden för reparationen uppgår till kr + moms och bokförs på konto [5500], Reparation och underhåll. Ingående moms lyfts med 375 kr [2641]. Betalningen görs från företagskontot [1930]. 173

175 Maskiner och inventarier Hyra av maskiner och inventarier Om företaget inte köper eller leasar inventarierna finns möjlig heten att hyra på kortare eller längre tid. Kontors inven tarier, datorer och butiksinredningar är vanliga hyresobjekt. Utgifter för hyra av arbetsmaskiner bokförs på konto [5200]. [5200] Hyra av anläggningstillgångar [1920] Plusgiro [2641] Ingående moms Via plusgirot [1920] betalar en butik månadens hyra för butiksinred ningen. Hyran för inventarierna [5200] är kr plus moms [2641] kr. Om leasing kan du läsa i kapitlet Leasing & avbetalningsköp. 174

176 Bilen I detta kapitel beskriver vi hur du i bokföringen ska hantera utgifter för bilar och andra transportmedel. Tjänsteresor med den privata bilen kan du läsa om i kapitlet Ägarens resor i tjänsten. Konton I våra exempel använder vi separata konton för bilar (konto ). Vill du kan du bokföra dem på samma konto som övriga maskiner och inventarier. Under året bokför du nyanskaffningar, försäljningar och avskrivningar på konto [ ]. När det förenklade årsbokslutet är färdigt förs saldona på underkontona om till huvudkontot [1240]. Hur det går till kan du läsa om i kapitlet Maskiner och inventarier. Direktavdrag Är bilen av mindre värde, eller har en ekonomisk livslängd på högst 3 år, behöver den inte tas upp i balansräkningen utan hela anskaffningsvärdet får dras av direkt som kostnad. Med mindre värde menas ett belopp som understiger ett halvt prisbasbelopp (motsvarar ca kr) exklusive moms. Inköp av lastbil med momsavlyft [2641] Ingående moms [1920] Plusgiro [1241] Årets nyanskaffning av bilar Företaget som bokför enligt kontantmetoden har via plusgirot [1920] betalat en lastbil för kr inklusive moms. Momsen [2641] är kr och lastbilens [1241] pris är kr exklusive moms. Som lastbil räknas ur momssynpunkt alla lastbilar med en totalvikt som överstiger kg, men även lättare lastbilar med flak, godslåda eller skåpkarosseri där förarhytten är en separat karossenhet. 175

177 Bilen Lastbilar med skåpkaross där förarhytten inte är en separat karossenhet och som väger högst kg räknas ur moms synpunkt som personbilar. I vår bok MOMS kan du läsa mer om detta. Normalt får företag inte lyfta momsen vid inköp av personbilar. Momsen får endast lyftas för personbilar som används i taxiverksamhet uthyrning bilhandel begravningsföretag körskolor. Inköp av bil utan momsavlyft [1241] Årets nyanskaffning av bilar [1930] Företagskonto En personbil [1241] köps för kr och betalas med ett betalkort som är kopplat till företagskontot [1930]. Eftersom det inte är fråga om uthyrning, kör skola eller taxi får momsen inte lyftas. Frakt, utrustning, mm Andra externa utgifter som inte ingår i fakturan på bilen men som hör till bilen ska räknas in i anskaffningsvärdet om de sammanlagt uppgår till mer än kr per bil. Sådana utgifter kan vara exempelvis frakter, registreringsavgifter och tullkostnader. Köpa bil på avbetalning Se kapitlet Leasing & avbetalningsköp. Avskrivning på bil Kostnaden för bilar som är bokförda som tillgångar i balansräkningen uppstår genom att du gör årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar). Hur du beräknar och bokför avskrivningar kan du läsa om i kapitlet Maskiner och inventarier. 176

178 Bilen Försäljning personbil [1910] Kassa [1242] Årets ersättning för bilar Företaget har sålt en personbil kontant [1910]. Försäljningsintäkten på kr krediteras kontot Årets ersättning för bilar [1242]. Om du säljer en bil ska försäljningsinkomsten bokföras på kontot Årets ersättning för bilar [1242]. Du bokför ingen vinst eller förlust i samband med försäljningen. Eventuell vinst eller förlust kommer att påverka resultatet i och med att försäljningsinkomsten påverkar avskrivningsunderlaget. Ett undantag är om du säljer en bil under samma år som den köpts in. Läs mer i kapitlet Maskiner och inventarier. Bilförmån I kapitlet Ägarens transaktioner med företaget beskriver vi vad som gäller om den enskilde näringsidkaren har bilförmån. Bilförmån för anställda kan du läsa om i kapitlet Personalförmåner. Leasingbil Läs om leasing av personbil i kapitlet Leasing & avbetalningsköp. Korttidshyra av personbil [5800] Resekostnader 450 [1910] Kassa 500 [2641] Ingående moms 50 En personbil har hyrts ett dygn. Hyran är 500 kr och betalas kontant [1910]. Moms ingår men endast halva momsen, 50 kr, får lyftas [2641] medan resten, 450 kr, betraktas som resekostnader [5800]. Vid korttidshyra av personbilar gäller att du bara får lyfta halva den ingående momsen. Det är samma regel som vid leasing av personbil. Oftast hör bilhyran samman med en viss resa och betraktas då som en resekostnad. 177

179 Bilen Löpande bilkostnader [5613] Reparation och underhåll av personbilar [2641] Ingående moms [1910] Kassa En reparation av firmabilen kostar kr [5613] plus moms [2641] och betalas kontant [1910]. Om du vill se hur mycket bränsle, reparationer och annat kostar under året kan du använda BAS-konto planens separata konton för t ex drivmedel för personbilar [5611] försäkringar och skatt för personbilar [5612] reparationer och underhåll av personbilar [5613] leasing av personbilar [5615] övriga personbilskostnader [5619]. Felparkeringsavgifter [2013] Övriga egna uttag [1930] Företagskonto En felparkeringsavgift på kr betalas för en företagsbil från företagskontot [1930]. Felparkeringsavgiften bokförs på konto [2013], Övriga egna uttag Felparkeringsavgifter (parkeringsböter) är personliga och bör bokföras som ett eget uttag. Taxi För taxirörelser bokförs bilkostnaderna på 40xx-konton eftersom kostnaderna ska påverka bruttovinsten. Du får själv lägga upp lämpliga konton eller använda kontoplanen Taxibas. Lastbilar och andra transportmedel Löpande kostnader för företagets lastbilar bokför du på samma sätt som de löpande bilkostnaderna. Det som skiljer är att du byter konto grupp och använder konton i gruppen [562x] istället för [561x]. I vissa företag, t ex åkerier, ska kostnaderna för last bilar bokföras på 40xx-konton eftersom lastbilskostnaderna där ska påverka bruttovinsten. 178

180 Leasing & avbetalningsköp Det är vanligt att företag leasar bilar, maskiner och inventarier. Leasing är en form av hyra, men med speciella villkor. Det är även vanligt att denna form av tillgångar köps på avbetalning. Vid avbetalningsköp blir du ägare till tillgången men har en skuld som du betalar av under en viss tidsperiod. Leasing Vid leasing betalar leasingtagaren normalt en första förhöjd leasingavgift i samband med att leasingavtalet tecknas. Sedan betalas månadsvisa leasingavgifter. [5200] Hyra av anläggningstillgångar [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 800 En datoranläggning leasas [5200] för kr plus moms 800 kr [2641] per månad. Månadsavgiften på kr betalas från företagskontot [1930]. Första förhöjd leasingavgift Den första förhöjda leasingavgiften är en form av förskottshyra för den avtalade leasingperioden och ska därför fördelas över hela leas ing perioden. När du upprättar det förenklade årsbokslutet måste du därför bedöma om den förskotterade hyran för den del av leasing perioden som återstår efter bokslutsdagen överstiger kr. Överstiger den kr ska du ta upp den delen av avgiften som ett förskott till leverantör, dvs den delen av hyran tas i bokslutet upp som en övrig fordran (Omsättningstillgångar Övriga fordringar B8). Förskott på högst kr behöver inte periodiseras. 179

181 Leasing & avbetalningsköp Den första förhöjda leasingavgiften kan du välja att bokföra som kostnad direkt på konto [5200], Hyra anläggningstillgångar, om det är en maskin eller ett inventarium. Är det frågan om en bil använder du konto [5615], Leasing av personbilar. I bokslutet tar du sedan upp den förskotterade delen av leasingavgiften som förskott till leverantör. Alternativt bokför du den första förhöjda avgiften som en förutbetald leasingkostnad på konto [1700], Förskott till leverantörer. I och med att den första förhöjda leasingavgiften bokförs som en fordran påverkas inte resultatet. Varje månad bokar du sedan om en del av leasing avgiften från konto [1700] till kostnadskontot för leasing [5200 alternativt 5615]. Om vi antar att den första leasingavgiften är kr och den avtalade leasingperioden är 36 månader, kostnadsför du kr varje månad, dvs för om kr från konto [1700] till konto [5200] alternativt [5615]. [1700] Förskott till leverantörer [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms En första förhöjd leasingavgift på kr för en maskin betalas från företagskontot [1930]. Momsen [2641] lyfts med kr och kr bokförs som ett förskott till leverantör [1700]. Leasing av personbil och lastbil Vid leasing av personbil får du bara lyfta halva momsen. Den andra hälften betraktas som en del av leasingkostnaden. För taxi bilar och bilar som används i uthyrningsverksamhet får du lyfta hela momsen. Även lätta lastbilar med en totalvikt på högst kg och som inte har flak eller godslåda räknas ur momssynpunkt som personbilar. Hela momsen får dock lyftas på fordon som enligt momslagen klassas som lastbil. [5615] Leasing av personbil [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 400 Månadsavgiften kr betalas från företagskontot [1930]. Momsen är 800 kr, men du får bara lyfta hälften [2641], dvs 400 kr. Månadens leasing kostnad [5615] blir då kr. 180

182 Leasing & avbetalningsköp [1700] Förskott till leverantör [2641] Ingående moms [1930] Företagskonto En första förhöjd leasingavgift på kr för en personbil betalas via bankgiro [1930]. Halva momsen lyfts med kr [2641] och kr bokförs som ett förskott till leverantör [1700]. När du upprättar det förenklade årsbokslutet måste du bedöma om den förskotterade hyran för den del av leasingperioden som återstår efter bokslutsdagen överstiger kr. Ösverstiger den kr ska du ta upp den delen av avgiften som ett förskott till leverantör, dvs den delen av hyran tas i bokslutet upp som en övrig fordran. Om den kvarvarande första förhöjda leasingavgiften är kr eller lägre vid bokslutet får den kostnadsföras på konto [5615], Leasingavgifter för personbilar. Läs mer om detta i kapitlet Omsättningstillgångar Övriga fordringar B8. [5615] Leasing av personbil [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 200 [1700] Förskott till leverantör [5615] Leasing av personbil Månadsavgiften för leasing av en personbil, kr, dras från företagskontot [1930]. Leasingkostnaden för personbil [5615] är kr och halva momsen [2641] 200 kr. Den första förhöjda leasingavgiften fördelas på 36 månader varför kr kostnads förs [5615] och den förutbetalda leasing avgiften minskar [1700]. 181

183 Leasing & avbetalningsköp Lösen (köp) av leasingobjektet när avtal löper ut [1221] Årets nyanskaffning av maskiner och inventarier [1920] Plusgiro [2641] Ingående moms En leasad restauranginredning köps loss för kr när leasingavtalet löper ut. Betalningen görs via plusgirot [1920]. Efter att momsen lyfts med kr [2641] bokas inredningen på inventariekontot [1221]. Om du löser ett leasingkontrakt och tar över leasingobjektet (bilen, datorn eller vad det nu kan vara) till det i förväg överenskomna rest värdet betraktas affären som ett vanligt inventarieköp. Avbetalningsköp När du köper något på avbetalning betalar du normalt en hand penning och delar upp resten av betalningen på flera betalningstillfällen. Du får ändå lyfta hela momsen direkt vid köpet. Den del av köpesumman som du ska betala senare bokförs som en låneskuld på konto [2350], Skuld till kreditinstitut. Räntan samt eventuella uppläggnings- och aviavgifter bokförs på kontot [8410], Räntekostnader för skulder. [1221] Årets nyanskaffning av maskiner och inventarier [1930] Företagskonto [8410] Räntekostnader 240 [2350] Skuld till kreditinstitut [2641] Ingående moms Företaget köper kontorsmöbler [1221] för kr + moms [2641] kr. Handpenningen är kr, dvs 10% av köpesumman och betalas med betalkort kopplat till företagskontot [1930]. Resterande del, kr [2350], ska betalas med lika belopp i 6 månader. Företaget ska också betala 10% ränta. Möbelhandlaren tar 240 kr + moms 60 kr i uppläggningsavgift [8410] som betalas samtidigt med handpenningen vid köpet. 182

184 Leasing & avbetalningsköp [2350] Lån till kreditinstitut [1920] Plusgirot [8410] Räntekostnader 375 Den första avbetalningen på kr + ränta 375 kr betalas från plusgirokontot [1920]. Skuldkontot [2350] debiteras med avbetalnings beloppet, och ränte utgiften bokförs på konto [8410], Räntekostnader för skulder. 183

185 Fastigheter I detta kapitel går vi igenom hur du i den löpande bokföringen hanterar näringsfastigheter. Vi tar upp hur du bokför dels olika former av fastighetsförvärv, t ex vid köp, arv och gåva, dels löpande kostnader för fastigheten. I bokföringen delas en fastighet normalt upp på olika poster: byggnader, markanläggningar, mark, byggnadsinventarier och markinventarier. Observera att om du har företagets lokaler i ditt privata bostadshus eller i en byggnad på din privata tomt, ska fastigheten eller en del av fastigheten under vissa förutsättningar klassas som en näringsfastig het. Hur denna bedömning görs kan du läsa om i kapitlet Vad ska bokföras?. Lokal i privatbostad Hur du hanterar utgifter för att du använder en lokal i din privata bostad i företaget kan du läsa om i kapitlet Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad. Inte byggverksamhet eller fastighetsförvaltning Exemplen nedan handlar inte om fastigheter i byggverksamhet eller fastighetsförvaltning utan om fastigheter som ingår som anläggningstillgångar i rörelse. För byggverksamhet och fastighetsförvaltning blir konteringarna annorlunda eftersom fastigheterna då ingår i den huvudsakliga verk samheten. De flesta konteringar som rör fastig heterna kommer då att göras på 30- och 40-konton så att verksamhetens bruttoresultat påverkas. 184

186 Fastigheter Köp av fastighet byggnader och mark När du köper en fastighet som rymmer både mark och byggnader, ska anskaffningsvärdet i bokföringen delas upp på byggnader och mark. Det beror på att byggnader skrivs av medan mark inte anses minska i värde och därmed inte skrivs av. Om det ingår byggnadsinventarier i förvärvspriset ska de bokföras som inventarier. Fördelningen av priset mellan byggnader och byggnadsinventarier får då göras enligt vad som anges i avtalet. Köp av byggnader och mark Byggnader och mark tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet. Har företaget köpt en fastighet, som består av både byggnad(er) och mark, ska byggnadens anskaffningsvärde beräknas genom en proportionering, normalt efter taxeringsvärdet. Så stor del av anskaffningsutgiften som det taxerade byggnadsvärdet är av det totala taxeringsvärdet blir anskaffningsvärdet för byggnaden. Den resterande delen blir då anskaffningsvärdet för marken. Skulle en proportionering på detta sätt bli avsevärt missvisande kan du använda något annat underlag för proportioneringen, t ex ett värdeintyg. Vid köp består anskaffningsvärdet av inköpspriset plus andra utgifter för förvärvet (exklusive moms). Som andra utgifter räknas exempelvis stämpelskatt, expeditionsavgift (lagfartskostnaden), mäklar tjänster, iordningställande av plats och leverans. Värdet av eget arbete ska inte tas med i anskaffningsvärdet. Däremot ska värdet av anställdas arbete räknas in i anskaffningsvärdet. [1110] Byggnader [2350] Banklån [1130] Mark En industrifastighet köps för kr. Köpet finansieras helt via ett bank lån [2350]. Fördelningen mellan byggnader och mark görs normalt efter tax eringsvärdet. I det här fallet är det totala taxeringsvärdet kr, varav taxerat markvärde kr och taxerat bygg nadsvärde kr. Det tax erade markvärdet är alltså 20% av fastighetens totala taxerade värde. Därför bokförs också 20% av köpeskillingen på marken [1130] och 80% på bygg naden [1110]. 185

187 Fastigheter Byggnader med kort ekonomisk livslängd Byggnader som företaget kommer att använda under endast ett fåtal år behöver inte tas upp som tillgång utan får redovisas som kostnad redan under inköpsåret. Exempel på en byggnad som kan kostnadsföras direkt är t ex en barack som ska användas under en övergångsperiod tills företagets ordinarie lokaler är färdigställda. Denna typ av byggnader får normalt inget eget taxeringsvärde. [5100] Fastighetskostnader [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Företaget håller på att uppföra en byggnad där man ska ha sina kontorslokaler. Före taget köper en barack för kr (exklusive moms) som ska användas som kontor under renoveringen. Eftersom byggnaden endast ska användas under en kort period bokförs utgiften som en kostnad på konto [5100], Fastighetskostnader. Betalningen görs från företagskontot [1930]. Eftersom före taget bokför enligt kontantmetoden bokförs inköpet först vid betalningen. Egen nybyggnad Vid egentillverkning av byggnad blir anskaffningsvärdet för byggnaden lika med utgiften för att uppföra byggnaden. Detsamma gäller vid om- och tillbyggnad. Värdet av eget arbete ska inte tas med i anskaffningsvärdet. Däremot ska värdet av anställdas arbete räknas in i byggnadens anskaffningsvärde. Under byggtiden ska de nedlagda utgifterna för byggnaden tas upp som tillgång i balansräkningen. Under byggtiden bokför du kostnaderna för byggnaden på ett separat konto [1180] i balansräkningen tills byggnaden är färdigställd. När byggnaden är färdigställd bokar du om utgifterna till aktuellt tillgångskonto, dvs du fördelar utgifterna på byggnad, byggnadsinventarier och markanläggning. [1180] Pågående nybyggnad [1930] Företagskonto Företaget håller på att uppföra en byggnad på en egen fastighet. Under bygg tiden bokförs utgifterna för bygget som pågående nybyggnad på konto [1180]. Företaget bokför enligt kontantmetoden och betalar fakturan på kr rörande bygget via företagskontot [1930]. 186

188 Fastigheter [1110] Byggnad [1180] Pågående nybyggnad När byggnaden är färdigställd ska utgifterna för nybygget, som bokförts på konto [1180], Pågående nybyggnad, bokas om till konto [1110], Byggnader. De nedlagda utgifterna blir då byggnadens anskaffnings värde. Utgiften för att uppföra byggnaden uppgår till kr. Detta belopp bokas om från konto [1180] till konto [1110], Byggnader. Byggnadslov Byggnadslov är ett tillstånd från byggnadsnämnden i kommunen att uppföra eller bygga om en byggnad. Det är ingen moms på byggnadslov. [6900] Övriga kostnader [1930] Företagskonto För byggnadslovet betalas kr från företagskontot [1930] och kostnaden läggs på konto [6900], Övriga kostnader. Byggnadskreditiv Ett byggnadskreditiv används under byggtiden för att betala de löpande utgifterna för bygget tills det är klart. Därefter placeras lånen och då löser du byggnadskreditivet. Det fungerar på samma sätt som en kredit på företagskontot. Du kan läsa om krediter i kapitlet Likvida medel. 187

189 Fastigheter Egen insättning av fastighet Om du bedriver verksamhet i din bostad och använder 50% eller mer av ytan i verksamheten, ska byggnaden klassas som en näringsbygg nad. Byggnaden ska då bokföras i företaget. Byggnadens anskaffningsvärde motsvaras då av anskaffningsvärdet minus beräknade årliga värdeminskningsavdrag på 1,5% (för varje år som byggnaden har varit privatbostad). Marken bokförs dock till det värde som den en gång i tiden anskaffades för. Du skaffade ett småhus år 2003 för kr. Taxeringsvärdet var kr, varav kr avsåg byggnaden och kr avsåg marken. Byggnaden svarar för 4/5 av taxeringsvärdet. Eftersom småhuset används till 55% i när ings verksamheten ska det klassificeras som en näringsfastighet och därmed vara bokförd som en tillgång i företaget. Byggnadens anskaffningsvärde var vid köp tillfället kr (4/5 av ). Du har inte haft några utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på huset under innehavstiden. För den tid huset varit privatbostadsfastighet ska du räkna med en fiktiv avskriv ning med 1,5% på kr (4/5 av kr) under 14 år (fram till och med år 2016), dvs kr. Avskrivningsunder laget blir därmed = kr. Du ska även ta upp marken som en tillgång. På marken ska du dock inte beräkna någon fiktiv avskrivning eftersom mark normalt inte minskar i värde utan du tar upp det verkliga anskaffningsvärdet för marken. Anskaffningsvärdet för marken är kr (1/5 av ). [1110] Byggnad [2017] Egen insättning [1130] Mark Du bokför byggnadens anskaffningsvärde, kr, på konto [1110], Bygg nader, och markens anskaffningsvärde på konto [1130]. Motkonto blir egen insättning [2017]. 188

190 Fastigheter Fastighet i arv eller gåva Har du ärvt tillgången eller fått den i gåva utgörs anskaffningsvärdet av det skattemässiga restvärde som tillgången hade i den avlidnes/givarens verksamhet. Med skattemässigt restvärde för byggnaden menas anskaffningsvärdet minskat med skattemässiga avskrivningar. Observera att man även övertar gjorda värdeminskningsavdrag och den återläggningsskyldighet som gäller vid en eventuell avyttring av fastigheten enligt skattereglerna. Mark skrivs dock inte av så markens skattemässiga restvärde är alltså normalt lika med givarens/den avlidnes anskaffningsvärde. [1110] Byggnad [2017] Egen insättning [1130] Mark [1119] Ackumulerade avskrivningar byggnader Kristin får en industrifastighet i gåva av sin far. I faderns verksamhet var byggnadens skattemässiga restvärde kr (anskaffningsvärde kr och ackumulerade avskrivningar kr) och markens värde kr. Kristin tar i sin bokföring upp byggnaden till kr. Hon bokar fastig hetens ursprungliga anskaffningsvärde, kr, på konto [1110] och de ackumulerade avskrivningarna, kr, på konto [1119] vilket innebär att byggnadens bokförda värde blir kr. Värdet på marken, kr, bokas på konto [1130]. Som motkonto använder hon konto [2017], Egen insättning. Du kan läsa mer om klassificeringen av fastigheter i kapitlet Vad ska bokföras? 189

191 Fastigheter Lagfart och pantbrev Lagfart Lagfartskostnaden består av en expeditionsavgift på 825 kr plus en stämpelskatt. Stämpelskatten är 1,5% av köpeskillingen när en fysisk person är köpare. Är köpeskillingen lägre än taxeringsvärdet utgår man från taxeringsvärdet. Är köpeskillingen lägre än 85% av taxeringsvärdet året innan lagfarten beviljas, blir det ingen stämpelskatt. Lagfartskostnaden hör till fastighetsköpet och bokförs på mark och byggnader med samma procentuella fördelning som själva köpet. [1110] Byggnader [1930] Företagskonto [1130] Mark Lagfart betalas via bankgiro [1930] med kr och fördelas på samma sätt som fastighetsköpet (80% på byggnaden och 20% på marken) kr läggs på byggnaden [1110] och kr läggs på marken [1130]. Kostnader för pantbrev Om du lånar pengar med den köpta fastigheten som säkerhet tar banken ut pantbrev (ibland kallat inteckning) på fastigheten. Utgiften för pantbreven betalas till fastighetsinskrivningen. Pantbreven som avser den köpta fastigheten anses höra till fastighetsköpet och bokförs på mark och byggnader med samma procentuella fördelning som själva köpet om utgiften för pantbrevet anses värdehöjande. [1110] Byggnader [1930] Företagskonto [1130] Mark Utgiften för pantbrev betalas via företagskontot [1930] med kr och fördelas på samma sätt som fastighetsköpet (80% på byggnaden och 20% på marken) kr läggs på byggnaden [1110] och kr läggs på marken [1130]. 190

192 Fastigheter Reparationer mm Utgifter för löpande reparationer och underhåll av byggnader och mark anläggningar är direkt avdragsgilla och bokförs på konto [5100]. Med reparation och underhåll menas arbeten som görs för att återställa en byggnad till det skick den hade då den var ny eller då den var ombyggd. Arbetet ska alltså vara nödvändigt för att återställa eller behålla byggnaden i ursprungligt skick omfatta byggnadsdelar och detaljer som normalt behöver bytas en eller flera gånger under en byggnads livslängd förhindra att en byggnad förslits snabbare än den normala försäm ring som motsvaras av värdeminskningsavdragen. Exempel på vanliga reparations- och underhållsåtgärder är målnings- och tapetseringsarbeten, utbyte av utrustningsdetaljer såsom värme pannor, hissar och hissmaskinerier, sanitär utrustning, kylskåp och spisar, golvbeläggning, fasad- och takbeklädnad samt fönster. Vissa ändringsarbeten som normalt räknas som ombyggnadsarbeten jämställs med reparation rent skattemässigt. Det gäller sådana ändringsarbeten på en byggnad som man normalt kan räkna med i den bedrivna verksamheten. Exempel på detta är upptagning av nya fönster- och dörröppningar flyttning av innerväggar inredning i samband med omdisponering av lokaler för en verksamhet. [5100] Fastighetskostnader [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Företaget, som bokför enligt kontantmetoden, betalar en faktura på en direkt avdragsgill reparation [5100] på företagets fastighet. Kostnaden är kr plus moms [2641] kr. Betalningen görs från företagskontot [1930]. 191

193 Fastigheter Om- och tillbyggnad Kostnader för om- och tillbyggnad ska under tiden för om- eller tillbyggnaden bokföras på konto [1180], Pågående nyanläggningar och förskott för byggnader och mark. [1180] Pågående nybyggnad [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Företaget, som bokför enligt kontantmetoden, betalar en faktura gällande vvs-arbete i samband med en utbyggnad [1180]. Kostnaden är kr plus moms [2641] kr. Betalningen görs från företagskontot [1930]. När om- eller tillbyggnaden är färdig bokar du om kostnaderna från kontot för pågående tillbyggnad till konto [1110], Byggnader. [1110] Byggnader [1180] Pågående tillbyggnad Kostnaderna för utbyggnaden uppgår till totalt kr. I samband med att utbyggnaden är färdig bokas kostnaderna för utbyggnaden om från konto [1180], Pågående tillbyggnad, till konto [1110], Byggnader. Löpande fastighetskostnader De löpande utgifterna för företagets fastigheter kan du bokföra på konto [5100], Fastighetskostnader. Det gäller t ex: Vatten och avlopp Värme Reparation och underhåll Belysning Renhållning och städning Sotning Snöröjning Försäkringspremier Tomträttsavgäld 192

194 Fastigheter Försäljning av fastighet När du säljer en fastighet ska den inte längre finnas med i balansräkningen. Du tar bort byggnaden från balansräkningen genom att boka bort byggnadens och markens anskaffningsvärde samt de ackumulerade avskrivningarna på byggnaden. Skillnaden mellan fastighetens bokförda värde och försäljningspriset redovisas som vinst [3970] om försäljningspriset är högre än fastighetens bokförda värde. Är försäljningspriset lägre än fastighetens bokförda värde redovisas skillnaden som förlust [7970]. Vinst/förlust = försäljningspris bokfört värde* *anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar. Med bokfört värde menas anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar. [1930] Företagskonto [1110] Byggnader [1119] Ack avskrivningar [1130] Mark [3970] Vinst Företaget säljer sin fastighet för kr [1930], Företagskonto. Byggnadens anskaffningsvärde är kr och markens anskaffnings värde kr. De ackumulerade avskrivningarna på byggnaden är kr. Det innebär att byggnadens bokförda värde är kr ( ) och hela fastighetens bokförda värde kr ( ). När fastigheten säljs tas byggnaden bort från balansräkningen genom att konto [1110] krediteras med kr och kontot [1119], Ackumulerade avskrivningar debiteras med kr. Marken bokas bort genom att konto [1130], Mark, krediteras med kr. Skillnaden mellan fastighetens bokförda värde och försäljningspriset redovisas som en vinst, kr, på konto [3970], Vinst vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Observera att en försäljning av en fastighet beskattas i inkomstslaget kapital (som inte är lager). Det innebär att den redovisade vinsten/förlusten ska återläggas i deklarationen (blankett NE). Även avdrag såsom värdeminskningsavdrag, skogsavdrag mm ska normalt återläggas. Försäljningen av fastigheten deklareras på blankett K7. 193

195 Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad I detta kapitel kan du läsa om hur du ska bokföra utgifter för hyrda lokaler, t ex hyra, el och värme, samt hur du hanterar kostnader för att bygga om lokalen. Vi tar även upp hur du bokför lokalkostnader när du har lokal i din privatbostad. Hyrd lokal Hyr du lokal av någon utomstående ska du bokföra hyresutgifterna i företaget. Detsamma gäller utgifter som har samband med den hyrda lokalen, såsom el, värme, vatten osv som du får räkningar på från el-distributören m fl. Dessa utgifter är avdragsgilla i den enskilda firman oavsett hur höga de är. Även utgifter för reparationer av lokalen ska bokföras i företaget. Hyra och andra lokalkostnader [5000] Lokalkostnader [1920] Plusgiro En månadshyra [5000] på kr betalas via plusgiro [1920]. Hyror är i vissa fall momsfria och i vissa fall momsbelagda. Det är upp till fastighetsägaren om han frivilligt vill låta moms regist rera en lokal när han har hyresgäster som bedriver momsbelagd verksamhet. Det finns flera typer av lokalkostnader i hyrda lokaler: hyra el värme vatten och avlopp lokaltillbehör, t ex persienner, gardiner och armaturer städning reparation av lokaler. 194

196 Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad Utgifterna för lokalen bokförs på konto [5000]. Har du behov av att särredovisa de olika lokalkostnaderna kan du lägga upp egna underkonton till [5000], t ex bokföra hyran på konto [5010] och el på [5020], osv. Förbättringskostnader på annans fastighet Har du utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av lokalen får inte hela utgiften dras av direkt. Utgiften dras då istället av genom ett femprocentigt värdeminskningsavdrag varje år. Om du slutar att hyra lokalen innan utgiften är helt avskriven får den del av utgiften som du ännu inte hunnit skriva av dras av direkt som en kostnad. I det förenklade årsbokslutet tar du lämpligast upp tillgången i ruta B2, Byggnader och markanläggningar, och avskrivningarna i ruta R9. [1190] Förbättringsutgifter på annans fastighet [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Företagaren, som bokför enligt kontantmetoden, betalar en faktura via företagskontot [1930] på kr som avser förbättringsutgifter för en hyrd lokal kr bokförs på kontot för förbättringsutgifter på annans fastighet [1190] och moms [2641] lyfts med kr. När en näringsidkare bedriver sin verksamhet på någon annans f as tig het och gör ny-, till- eller ombyggnader på denna, ska förbättrings utgifterna tas upp som en anläggningstillgång på ett särskilt konto. Du kan lägga upp ett eget konto, förslagsvis [1190] och kalla det Förbättringskostnader på annans fastighet. Lokal i privatbostaden Om du helt eller delvis utför arbete för din verksamhet i din privata bostad får du dra av en del av utgifterna för lokalen i ditt företag. Det finns två metoder för att beräkna utgiften för lokalen: schablonavdrag verkliga utgifter. För att få dra av utgifter enligt schablon måste du ha arbetat i bostaden minst 800 timmar under året. Då får du göra ett schablonavdrag med kronor per år om du arbetar i din eller makens ägda fastighet kronor per år om du arbetar i en hyreslägenhet eller i en bostadsrätt. 195

197 Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad För att få göra det här avdraget behöver du inte ha någon avskild del av bostaden som arbetslokal. Du kan arbeta i vardagsrummet eller vid köksbordet och ändå få göra avdraget. Utgiften för att nyttja bostaden för arbete bokförs som en lokalkostnad [5100] med kontot för egna insättningar [2017] som motkonto. Eftersom du inte förrän vid årets slut vet om du uppfyller villkoren för att dra av utgifter enligt schablon, bokför du avdraget först vid årets slut. [5100] Fastighetskostnader [2017] Egen insättning Stina är konstnär och arbetar i huvudsak i sitt hem (hyrd lägenhet). Hon använder ingen särskilt avgränsad del av lägenheten för sitt arbete. Hon arbetar dock mer än 800 timmar i sin bostad och bokför därmed kr som utgift [5100]. Verkliga kostnader Använder du en särskilt inrättad del av din eller din makes bostad som lokal, får du dra av en del av utgifterna för lokalen. Då finns det inget krav på minsta arbetstid under ett år. Med särskilt inrättad del menas att denna del med hänsyn till läge, utrustning, inredning osv, inte alls eller obetydligt kan användas som bostad i vanlig mening. Då kan du dra av en del av utgifterna för: el värme hyra ventilation vatten, avlopp, sophämtning. Även andra utgifter för denna del av bostaden ska dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten. Hur stor del av utgifterna du får dra av beror på hur stor del av de totala utgifterna som hör till verksamheten. Vanligast är att man proportionerar efter hur stor yta som används i verksamheten. 196

198 Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad [5100] Fastighetskostnader [2017] Egen insättning [2641] Ingående moms 250 Sven är naprapat och har mottagningen hemma i villan. Av den totala bostads ytan på 180 kvadratmeter används 45 kvadratmeter i verksamheten. Det betyder att Sven får dra av 25% (45/180) av de totala utgif terna i verksamheten. De totala utgifterna (el, värme, vatten, avlopp, sophämtning) för augusti månad uppgick till kr exklusive moms. Sven bokför alltså kr (25% av 4 000) som utgift [5100] för augusti månad och lyfter momsen [2641] 250 kr (0,25 x 1 000). Som motkonto använder han konto [2017], Egen insättning. Observera att du inte får dra av någon del av fastighetsavgiften eller fastighets försäkringen för din privatbostad i näringsverksamheten. Räntor får du bara dra av om de är direkt knutna till näringsverksamheten. Du kan alltså bara dra av räntan på lån som använts till direkt näringsbetingade åtgärder, dvs på lån som ska bokföras som skuld i företaget. Du kan läsa mer om lokal i egen bostad i vår bok ENSKILD FIRMA. Utgifter för reparation och underhåll Utgifter för reparationer och underhåll i samband med att man ska börja bedriva näringsverksamhet i bostaden (t ex målning, tapetsering och ny golvbeläggning) får inte dras av. Vid en renovering av hela husfasaden får man inte heller något avdrag, inte ens för den del av byggnaden som verksamheten bedrivs i. Om särskilda installationer gjorts för verksamheten, t ex speciell ventilation, är utgifter för att reparera och underhålla dessa installationer avdragsgilla. Utgifter för andra reparationer får dras av under förutsättning att reparationen har förorsakats av den bedrivna näringsverksamheten. Sådana utgifter ska dras av direkt. Dessa utgifter bokför du på konto [5100]. Verkliga kostnader för bostadsrätt eller hyresrätt Om du bor i bostadsrätt som är privatbostad eller i en hyreslägenhet och inte gör avdrag enligt schablonmetoden, utan bedriver verksamheten i en särskilt avgränsad del, drar du av en del av månadsavgiften (årsavgiften) till föreningen respektive en del av hyran ( proportioneras efter ytan). Du får inte dra av någon del av räntan på bostadsrättslånet. Denna drar du av i inkomstslaget kapital. 197

199 Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad Räntor får du bara dra av om de är direkt knutna till näringsverksamheten. Du kan alltså bara dra av räntan på lån som använts till direkt näringsbetingade åtgärder. Driver du näringsverksamhet i hälften eller mer av en bostadsrätt räknas bostadsrätten som näringsbostadsrätt och följer reglerna för näringsfastighet. Du får då dra av alla kostnader i näringsverksamheten (även räntan) men måste samtidigt ta upp ett bostadsförmåns värde (se kapitlet Ägarens transaktioner med företaget). [5100] Fastighetskostnader [2017] Egen insättning Cilia är revisor och har kontoret i sin bostadsrätt. Rummet som företaget disponerar motsvarar 25% av lägenhetens yta. Hon kan därmed bokföra 25% av månadsutgiften i sin verksamhet. Månadsutgiften är kr och hon bokför därför kr som utgift i sin verksamhet [5100]. Som motkonto använder hon konto [2017], Egen insättning. 198

200 Rättigheter, patent, licenser mm Har du förvärvat en immateriell tillgång, t ex ett patent eller en hyresrätt, ska den normalt bokföras i företaget som en tillgång. Det gäller om företaget har ekonomisk nytta av tillgången i flera år. Kostnaden tas sedan genom årliga värdeminskningsavdrag. Kostnader för rättigheter (patent, varumärken mm) som har upparbetats internt i företaget ska bokföras som kostnad i takt med att de uppstår, dvs inte som en tillgång. Exempel på immateriella tillgångar är patent, hyresrätter, licenser, varumärken, franchiseavtal, goodwill. Endast förvärvade rättigheter För att en immateriell tillgång ska få tas upp i balansräkningen krävs det att den är förvärvad (köpt in, bytt eller liknande), det är sannolikt att tillgången kommer att ge företaget intäkter, och den har ett bestående värde. Ett exempel på en tillgång som kan tas upp i balansräkningen är en hemsida som företaget har köpt och som ska användas i företaget under flera år. För att hemsidan ska få tas upp i balansräkningen som tillgång måste hela hemsidan vara köpt. Har du tillverkat hemsidan själv eller endast köpt vissa tjänster ska hela kostnaden för hemsidan hanteras som allmänna kostnader i verk samheten, dvs kostnadsföras löpande. Köpta rättigheter Tillgångens anskaffningsvärde motsvaras normalt av inköpspriset plus andra utgifter (faktureringsavgifter mm) som ingår i fakturabeloppet, dvs normalt beloppet enligt inköpsfakturan. 199

201 Rättigheter, patent, licenser mm Andra externa utgifter som inte ingår i fakturabeloppet men som direkt kan hänföras till tillgången ska räknas in i anskaffningsvärdet om de uppgår till mer än kr per tillgång. Sådana utgifter kan exempelvis vara olika kons ulttjänster i samband med förvärvet av tillgången, t ex hjälp att värdera ett patent som ska köpas eller en advokat som kontrollerar kontrakt vid köp av ett hyreskontrakt för en lokal. Observera att i tillgångens anskaffningsvärde får du inte ta med värdet av eget eller anställdas arbete. [1000] Immateriella rättigheter [1930] Företagskonto [6500] Externa tjänster [2641] Ingående moms 500 Gustaf köper ett hyreskontrakt till en affärslokal för kr. Den återstående kontraktstiden är 5 år. I samband med köpet anlitar han en jurist för att se över köpehandlingarna. Utgiften för juristen är kr plus moms 500 kr. Eftersom utgiften för juristen inte överstiger kr ska den inte medräknas i hyreskontraktets anskaffningsvärde. Hyreskontraktets anskaffnings värde [1000] blir därmed kr. Utgiften för juristen bokförs som en extern tjänst på konto [6500] och den ingående momsen lyfts [2641]. Hur anskaffningsvärdet bestäms i olika situationer, t ex vid arv, gåva och egen insättning, kan du läsa om i kapitlet Maskiner och inventarier. Försäljning av en rättighet Om du säljer en immateriell tillgång ska försäljningsinkomsten minska det bokförda värdet, dvs du bokför försäljningen direkt mot kontot för immateriella anläggningstillgångar. Du bokför alltså ingen vinst eller förlust i samband med avyttringen. Eventuell vinst eller förlust kommer normalt att påverka resultatet i och med att försäljningen påverkar avskrivningsunderlaget för de immateriella anläggningstillgångarna. 200

202 Rättigheter, patent, licenser mm [1930] Företagskontot [1000] Immateriella rättigheter Gustaf i exemplet ovan beslutar efter två år att byta lokal och säljer sitt befintliga hyreskontrakt för kr. Han bokför försäljningsinkomsten mot kontot för immateriella anläggningstillgångar [1000]. Köparen betalar till företags kontot [1930]. Speciellt om goodwill Vid köp av en rörelse förekommer det att förvärvspriset överstiger värdet på de tillgångar och skulder som övertagits. Detta övervärde får tas upp som en immateriell anläggningstillgång i balansräkningen och bokförs genom att konto [1000], Immateriella rättigheter, debiteras. Observera att det inte är tillåtet att ta upp ett övervärde som arbet ats upp inom företaget som goodwill. Det är alltså bara vid ett köp som goodwill kan komma ifråga. Speciellt om franchising Franchising är ett system där en franchisegivare genom avtal knyter till sig franchisetagare. Franchisetagarna förbinder sig genom kontraktet att utåt, gentemot kunderna, uppträda på ett enhetligt sätt. Franchise givaren upplåter sitt varumärke och till handahåller ofta service i form av sortiment, utbildning, marknadsföring, admini strativa system, mm. Vid franchising betalar du oftast en fast inträdesavgift, som är moms fri, och därefter löpande momsbelagda avgifter. Inträdesavgiften är en immateriell anläggningstillgång och skrivs alltså av enligt reglerna för immateriella anläggningstillgångar. Den löpande avgiften bokförs på konto [6900], Övriga kostnader. [1000] Immateriella rättig heter [1920] Plusgiro [2390] Övriga låneskulder Ett företag skriver kontrakt med en franchisegivare. Inträdes avgiften [1000] är kr. Eftersom företaget inte har råd att betala hela avgiften på en gång lånar franchisegivaren ut kr [2390] som ska betalas av under det första året kr betalas direkt [1920]. 201

203 Rättigheter, patent, licenser mm Utrangering En utrangering bokförs inte i den löpande bokföringen utan kommer att påverka resultatet genom avskrivningen. Använder du kompletteringsregeln kommer den utrangerade tillgången inte tas med vid beräkningen av det skattemässiga restvärdet. Använder du huvudregeln ligger tillgångens anskaffningsvärde kvar i avskrivningsunderlaget och påverkar storleken på avskrivningen även efter att den har utrangerats. Du kan läsa mer i kapitlet Anläggningstillgångar Rättigheter, patent, licenser mm (B1). Internt upparbetad rättighet En internt upparbetad immateriell tillgång får inte tas upp som tillgång i balansräkningen. Utgifter för internt upparbetade immateriella tillgångar ska alltså kostnadsföras som allmänna kostnader i verksamheten i samband med att de uppstår. [6900] Övriga externa kostnader [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Sigrid håller på att utveckla en ny produkt. Material köps in för att tillverka en prototyp. Kostnaden för materialet uppgår till kr + moms kr. Kostnaderna för materialet bokförs som en övrig extern kostnad på konto [6900] i samband med att fakturan betalas. Den ingående momsen på kr lyfts [2641]. 202

204 Rättigheter, patent, licenser mm Avskrivningar Kostnaden för immateriella anläggningstillgångar uppstår genom att du gör årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar). Avskrivningarna gör du i samband med att du upprättar bokslutet. Du beräknar avskrivningarna enligt skattereglerna. Hur du beräknar årets avskrivning kan du läsa om i kapitlet Anläggningstillgångar Rättigheter, patent, licenser mm (B1). Avskrivningen bokför du på konto [7810], Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar. Som motkonto använder du [1009], Årets avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar. Detta konto är ett underkonto och ska nollställas mot huvudkontot [1000], Imma teriella anläggningstillgångar, när bokslutet är färdigt. [7810] Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar [1009] Årets avskrivning på immateriella anläggningstillgångar Avskrivningen på de immateriella anläggningstillgångarna har beräknats till kr. Avskrivningen bokför du på konto [7810], Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar, och som motkonto använder du [1009], Årets avskriv ning på immateriella anläggningstillgångar. 203

205 Andelar I en enskild firma är det endast andelar i ekonomiska föreningar som har ekonomisk betydelse för företagets verksamhet, samt andelar i fastighetsbolag som enligt skattereglerna är lagertillgångar, som får bokföras som tillgång. Övriga finansiella tillgångar (såsom aktier och fonder) är privata tillgångar och ska alltså inte bokföras i företaget. Andelar i ekonomisk förening Andelar i en ekonomisk förening ska tas upp som tillgång i balansräkningen under förutsättning att innehavet av andelarna beror på företagets verksamhet. Det gäller exempelvis andelar i en ekonomisk förening i vilken medlemskapet har ekonomisk betydelse för företagets verksamhet. Det kan t ex vara andel i en åkericentral för den som har en åkeri verksamhet. [1300] Andelar i ekf [1930] Företagskonto Lisa driver ett åkeri och köper en andel i en åkericentral för kr [1300]. Betalningen sker från företagskontot [1930]. Utdelning på andel Utdelning som företaget får på sin andel bokförs som intäkt på konto [8310], Ränteintäkter och utdelningar. [1930] Företagskonto [8310] Utdelning Lisa får en utdelning från åkericentralen på kr [8310]. Utdelningen betalas till företagskontot [1930]. 204

206 Försäljning av andel Vid försäljning av en andel i en ekonomisk förening ska skillnaden mellan det bokförda värdet och försäljningspriset redovisas som en vinst eller förlust. Är försäljningspriset högre än det bokförda värdet uppstår en vinst som kan bokföras på konto [8310], och om priset är lägre än andelens bokförda värde uppkommer en förlust som kan bokföras på konto [8410]. [1930] Företagskonto [1300] Andelar [8310] Räntor och utdelningar Andelar Lisa säljer sin andel i åkericentralen för kr. Eftersom andelens bokförda värde är kr uppkommer en vinst på kr ( ). Köpeskillingen kr betalar köparen in till företagskontot [1930]. Lisa bokar bort andelens bokförda värde genom att kreditera [1300], Andelar, och bokför vinsten på kr på konto [8310]. Andelar i fastighetsbolag I undantagsfall kan en enskild firma ha andelar som enligt skattereglerna räknas som lagertillgångar, t ex en andel i ett fastighetsförvaltande bolag. Dessa andelar ska tas upp som tillgång på konto [1300], Andelar. Läs mer i kapitlet Anläggningstillgångar Övriga anläggningstillgångar (B5). 205

207 Anställda I det här kapitlet visar vi olika transaktioner som du kommer i kontakt med om du har anställda, såsom löner, semester, sjuklön och försäkringar. Vi tar även upp hur du hanterar kostnader för de anställdas motion och friskvård. Personalförmåner och anställdas resor och traktamenten behandlar vi i egna kapitel. Utbetalning av lön (faktureringsmetoden) [7000] Löner [2710] Personalskatt [7500] Arbetsgivaravgifter [2790] Övriga löneavdrag 300 [1930] Företagskonto [2730] Sociala avgifter Den anställde har fått lön [7000] med kr. Från den har dragits personal skatt [2710] med kr och fackföreningsavgiften bokas med 300 kr på kontot Övriga löneavdrag [2790]. Den anställde har fått ut kr genom en överföring från företagskontot [1930]. Samtidigt bokas arbetsgivaravgifterna (ca 32%) [7500] upp med kr och skuldförs som upplupna sociala avgifter [2730]. I samband med att löneutbetalningen bokförs ska också alla andra trans ak tioner som rör just den lönen bokföras. Det är framför allt arbets givar avgifter och skatter som bokförs vid lönetillfället. Det kan också vara som i exemplet ovan att vissa avdrag ska göras från lönen, t ex fackförenings- eller granskningsavgifter. Det är praktiskt att bokföra avdrag för t ex fackföreningsavgifter på ett eget skuldkonto så att avdragen framgår av redovisningen. De avdragna beloppen ska ju senare betalas in till aktuell betalningsmottagare. När arbetsgivaravgifterna ska bokföras beror på om du bokför enligt kontantmetoden eller faktureringsmetoden. Bokför du enligt faktureringsmetoden bokas arbetsgivaravgifterna upp vid lönetillfället som i exemplet ovan. 206

208 Utbetalning av lön (kontantmetoden) Arbetsgivaravgiften i exemplet ovan skulle dock kunna bokföras i en separat verifikation, vilket också blir fallet om du bokför enligt kontantmetoden. Då bokför du vid lönetillfället endast löneutbetalningen med de avdrag du gör från lönen i form av personalskatt och andra avgifter. Arbetsgivaravgiften skuldförs aldrig vid lönetillfället, utan utgiften för arbetsgivaravgifter [7500] bokförs först i samband med att arbetsgivaravgiften betalas in till skattekontot. Läs om kontantmetoden i kapitlet Löpande bokföring. [7000] Löner [2710] Personalskatt [2790] Övriga löneavdrag 300 [1930] Företagskonto Anställda Den anställde har fått lön [7000] med kr. Från den har dragits personal skatt [2710] med kr och fackföreningsavgift med 300 kr på kontot Övriga löneavdrag [2790]. Den anställde har fått ut kr genom en över föring från företagskontot [1930]. Arbetsgivar avgift en bokas senare i samband med att den betalas in på skattekontot. Arbetsgivaravgifter För anställda som tjänar minst kr under ett kalenderår ska företaget betala arbetsgivaravgifter på lön och skatte pliktiga förmåner. Arbetsgivaravgifterna är 31,42% (2016). För ungdomar (till och med 30 juni 2016) och äldre gäller lägre avgifter, se Faktabanken på blinfo.se. Ett företag i stödområdet kan genom regionalt stöd få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna med maximalt kr per månad. Det motsvarar en tioprocenting nedsättning på ett avgifts underlag på kr per månad. Du kan läsa mer om företagsstöd i vår bok ANSTÄLLDA. Arbetsgivardeklaration Senast den 12:e i månaden efter löneutbetalningen måste du lämna arbetsgivardeklaration och betala in skatt och arbetsgivaravgifter för anställda. Är den 12:e en lördag, söndag eller helgdag, gäller näst följande vardag som sista dag. Arbetsgivardeklarationen i januari och augusti lämnas den 17:e. 207

209 Anställda Det är löneutbetalningsdagen som styr, inte den period som lönen avser. Så om en anställd får lön för februari den 1 mars, ska arbetsgivardeklarationen vara Skatteverket tillhanda och skattebetalningen finnas på Skatteverkets konto senast den 12 april. Om företaget bokför enligt faktureringsmetoden görs upp bokningen av arbetsgivaravgifterna vid lönetillfället, vanligen varje månad, och betalas via skattebetalningen månaden efter. Kontot för lagstadgade sociala avgifter [2730] nollställs i samband med att de betalas in till skattekontot. [2710] Personalskatt [1930] Företagskonto [2730] Sociala avgifter I samband med inbetalningen till skattekontot ska företaget, som bokför enligt faktureringsmetoden, bokföra bort föregående månads personalskatt [2710] kr och uppbokade arbetsgivaravgifter [2730] kr. Om företaget bokför enligt kontantmetoden skuldförs inte arbetsgivaravgiften vid löneutbetalningen utan kostnaden bokförs i samband med betalningen till skattekontot. [2710] Personalskatt [1930] Företagskonto [7500] Arbetsgivaravgifter Om företaget istället bokför enligt kontantmetoden ska du i samband med betalningen av skatter och avgifter boka bort den uppbokade personalskatten [2710] kr och bokför kostnaden för arbetsgivar avgiften på den utbetalda lönen, kr, på kontot Arbetsgivaravgifter [7500]. Om du vill kan du i samband med att arbetsgivardeklarationen upprättas göra en omföring av personalskatten och arbetsgivaravgiften till kontot för skatter och avgifter [2012]. Betalningen bokförs sedan mot [2012] och som motkonto använder du aktuellt likvidkonto. Se kapitlet Skatter och avgifter. 208

210 Personalskatt För anställda som har sin huvudsakliga sysselsättning i ditt företag, ska du dra skatt efter preliminärskattetabell. Är arbetet en sidoinkomst för den anställde gäller en speciell regel. Du drar då 30% skatt på sidoinkomsten förutsatt att den är minst kr under ett kalenderår. Vill den anställde att du ska dra skatt efter tabell kan du naturligtvis göra det istället. Detta kan du läsa mer om i vår bok ANSTÄLLDA. Lön till pensionärer För anställda som fyllt 65 år (vid årets ingång) och omfattas av det nya pensionssystemet (födda 1938 och senare) ska man betala ålderspensionsavgift (10,21%) samt särskild löneskatt (6,15%). Det innebär att den totala avgiften blir 16,36%. För anställda som är födda 1937 och tidigare betalar arbetsgivaren endast särskild löne skatt med 6,15%. [7000] Löner [2710] Personalskatt [1930] Företagskonto Ett företag som bokför enligt kontantmetoden har en anställd som är född 1939 som har fått lön [7000] med kr. Efter skatte avdrag [2710] med kr får han lön, kr, som utbetalas från företagskontot [1930]. Anställda [7500] Sociala avgifter [1930] Företagskonto [2710] Personalskatt I samband med betalningen av skatter och avgifter kostnadsförs ålderspensions avgiften och den särskilda löneskatten, kr (16,36% x ), på konto [7500] och skulden för personalskatt, kr [2710], bokas mot likvidkontot [1930]. 209

211 Anställda Lön under kr [7017] Löner skolungdom 350 [1910] Kassan 350 En skolungdom har fått 350 kr i kontant [1910] lön [7017] för ett tillfälligt jobb. Ingen skatt har dragits och inga arbets givaravgifter har bokats upp. Här har arbetsgivaren lagt upp ett särskilt konto [7017] för löner under kr (läs mer nedan). På löner till anställda som under ett kalenderår får mindre än kr i lön, behöver företaget inte betala några socialavgifter alls. Du lägger därför upp deras löner på ett särskilt lönekonto så att ersättningen inte av misstag inte räknas med i underlaget för arbetsgivaravgifter. Dessa anställda är oftast skolungdomar eller andra tillfälligt anställda. På sidoinkomster ska 30% skatt dras av. Du behöver alltså inte leta i någon skattetabell om inte den anställde själv begär att du ska dra skatt enligt tabell. Men också för skatten finns en undantagsregel. För löner som sam man lagt under ett kalenderår är mindre än kr behöver du inte dra av någon skatt. För att du inte ska behöva göra skatte avdrag för t ex skol ung domar som ofta tjänar mindre än grundavdraget, och därmed inte behöver skatta alls på sina inkomster, krävs det att de kan visa upp ett jämkningsbesked från skattekontoret. Där ska det stå att du inte behöver dra skatt på deras löner. Den anställde kommer upp i kr [7000] Löner [1910] Kassan 650 [7017] Löner skolungdom 350 Skolungdomen (19 år) får nu ytterligare 650 kr i lön, och är därmed uppe i sammanlagt kr i lön [7000]. De 350 kronorna bokas bort från det speciella kontot för löner under kr [7017]. Skolungdomen har jämk ningsbesked, så ingen skatt dras. 210

212 Anställda [7500] Arbetsgivaravgifter 155 [1930] Företagskonto 155 Arbetsgivaravgiften på 155 kr (15,49% x 1 000) kostnadsförs på konto [7500] följande månad i samband med betalningen av skatter och avgifter. Betalningen bokas mot företagskontot [1930]. Skulle den anställde komma upp i kr eller mer under kalenderåret måste du boka om alla de redan utbetalda lönerna till ett vanligt lönekonto och betala in socialavgifter på hela beloppet vid nästa skatte betalning. Semesterlagen I semesterlagen regleras allt som rör den anställdes semester. Här bestäms hur semesterledigheten tjänas in, hur mycket som ska betalas ut och på vilket sätt utbetalningen ska göras. Dessutom tillkommer olika avtal mellan arbetsgivarna och fackföreningarna centralt eller lokalt som kan ge de anställda fler och bättre villkor för semestern. De anställda ska enligt semesterlagen normalt ha minst 25 sem est erdagar. Denna semester tjänas normalt in från 1 april till 31 mars året innan semestern tas ut. Denna period kallas intjän ande år. Året efter, då semestern tas ut, kallas semesterår. I vår bok SEMESTER & SJUKFRÅNVARO finns en utförlig genomgång av reglerna. Semesterlön I semesterlagen finns det två kompletterande regler för att beräkna de anställdas semesterlön: procentregeln, och sammalönereglen. Tanken är att den anställdes semesterlön ska bli ungefär densamma oavsett vilken regel arbetsgivaren väljer att tillämpa. Enligt procentregeln beräknas semesterlönen som 12% av den anställdes utbetalda lön under intjänandeåret (justerad för semesterlönegrundande frånvaro). Enligt sammalöneregeln behåller den anställde sin vanliga månadslön (eller veckolön) under semesterledigheten. Han får dessutom ett semestertillägg med 0,43% av månadslönen (eller 1,82% av veckolönen). 211

213 Anställda På rörliga lönedelar beräknas semesterlönen som 12% av semesterårets rörliga lönedelar och betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. I vår bok SEMESTER & SJUKFRÅNVARO finns en utförlig genomgång av reglerna. Utbetalning Semesterlönen ska normalt betalas ut i samband med semesterledigheten. Bokföringen av semesterlöner sker på samma sätt som utbetalning av vanlig lön, se tidigare exempel. Om man vill kan man lägga upp ett eget lönekonto för semesterutbetalningar, exempelvis konto [7082]. Sjuklön Företaget betalar den anställdes sjuklön under de två första sjukveckorna (sjuklöneperioden). Från 15:e sjukdagen tar försäkringskassan över och betalar sjuk penning till den anställde. Den första sjukdagen (karensdagen) ersätts inte alls, utom för personer med ofta återkommande sjukdomstillfällen. För dag 2 14 är sjuk lönen 80% av normal lönen. Sjuklönen bokförs som en vanlig löneutbetalning. Men om du vill hålla reda på hur höga företagets kostnader är för personalens sjukfrånvaro redovisar du sjuklönen på ett separat lönekonto, konto [7081], Sjuklön. Fora Avgiften till Fora betalas som en preliminär premie sex gånger om året, jämna månader. Premien bygger på den beräknade lönesumma du anmält. I februari året efter avgiftsåret lämnar du en slutlig löneuppgift till Fora och med den som grund debiteras en slutlig avgift. Du kan kostnadsföra varje preliminärfaktura från Fora löpande. [7500] Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal [1920] Plusgiro Månadsavgiften kr betalas till AFA via plusgirot [1920]. Avgiften till AFA består av två månaders premier som nu ska bokföras på kostnadskontot sociala och andra avgifter enligt lag och avtal [7500]. 212

214 Anställda Alecta försäkring [7400] Pensionskostnader 600 [1930] Företagskonto 600 Från företagskontot [1930] betalas månadsavgiften till Alecta och kontot för pensions kostnader [7400] debiteras. När företaget tecknar en kollektiv pensionsförsäkring (t ex enligt ITP- planen) för en anställd, anmäls de beräknade års lönerna till Alecta. Dessa ligger till grund för de preliminära avgifter som Alecta sedan tar in under året. Alecta-avgiften beräknas procentuellt på lönen och påverkas även av tjänstemannens ålder. Företaget får varje månad en faktura på månadens preliminära avgift. Den ska betalas senast den 15:e i månaden efter. En gång per år görs en slutavräkning. Individuell tjänstepensionsförsäkring [7400] Pensionskostnader [1930] Företagskonto Företaget betalar en pensionsförsäkringspremie [7400] på kr från företagskontot [1930]. Beloppet avser en tjänste pensionsförsäkring för en anställd. Löneskatt på pensionskostnader Företaget måste betala särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier, inklusive pensionsdelen i Fora- och Alecta-försäkringen. Underlaget till den särskilda löneskatten på pensionskostnader för anställda ska tas med i företagarens inkomstdeklaration och ingår i företagarens slutliga skatt. Den särskilda löneskatten på anställdas pensionskostnader bokförs inte löpande under året utan först i samband med bokslutet. Se kapitlet Skatter och avgifter. 213

215 Anställda Fackföreningsavgift [2790] Övriga löneavdrag 300 [1920] Plusgiro 300 Företaget betalar in 300 kr till fackföreningen via plusgirot [1920]. Beloppet har tidigare dragits från anställdes löner vid löneutbetalningen och bokats upp som en skuld. Skulden [2790] bokas nu bort. När du som arbetsgivare tar på dig att leverera in fackföreningsavgifter till fackföreningen drar du varje månad avgiften från den anställdes lön och betalar in beloppet till fackföreningen direkt. Se tidigare i exemplet om Utbetalning av lön. Granskningsavgift [2790] Övriga löneavdrag [1920] Plusgiro När företaget drar av granskningsarvoden från lönerna ligger gransknings arvodena som en skuld tills de betalas till fackförbundet. När gransk ningsarvodet betalas till fackförbundet debiteras kontot Övriga löne avdrag [2790] med kr och pengarna betalas från plusgirokontot [1920]. Företag som avtalat med de anställdas fackförbund om att betala in gransknings- och mätningsarvoden gör avdrag på de anställdas löner. På motsvarande sätt hanteras avdrag och inbetalningar till semesterkassa. Moms på granskningsarvoden får inte lyftas av företaget utan betraktas som den anställdes kostnad. Motion och friskvård Kostnader för de anställdas motion och friskvård är normalt avdragsgilla som personalkostnader. Om motionen är av enklare slag kan den räknas som en personalvårdsförmån, och är då dessutom skattefri för den anställde. Friskvård och motion av enklare slag Motion av enklare slag kan t ex vara ett årskort på Friskis & Svettis, gymnastik, bordtennis, aerobics, styrketräning, squash, volleyboll, fotboll, handboll, tai-chi, yoga eller inträdesavgift till en simhall. 214

216 Exklusiva sporter som utförsåkning, golf och ridning är däremot skattepliktiga. Arbetsgivaren får då också betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Även enklare redskap kan vara en skattefri motionsförmån. Det kan handla om innebandyklubbor eller kläder för motionen med arbetsgivarens logga på (t ex t-shirts och träningsoveraller). Förutsättningar för skattefri motion och friskvård är: att erbjudandet ska rikta sig till hela personalen att motionen/friskvården ska vara av enklare slag att motionen/friskvården ska vara av mindre värde. Samtliga förutsättningar ska vara uppfyllda för att förmånen ska vara skattefri för den anställde. Några exempel på skattefri friskvård är kostrådgivning, information om stresshantering, information om avslappningsteknik, pausgympa, information och stöd vid rökavvänjning eller friskvårdsdagar. Även så kallad kontorsmassage, som är en enklare form av massage med kortare behandlingar (15 30 min), räknas som friskvård. All motion och friskvård är momsbelagd. Momsen får lyftas om det är fråga om en skattefri förmån för den anställde. För den enskilda näringsidkaren är friskvård och motion inte avdrags gill (eftersom näringsidkaren inte räknas som anställd). Läs mer i vår bok FÖRMÅNER. Inköp av gymkort [7600] Övriga personalkostnader [2641] Ingående moms [1930] Företagskonto Företaget som redovisar enligt kontantmetoden betalar en räkning på kr [1930] som avser ett gymkort till en anställd. Beloppet debiteras kontot Övriga personalkostnader [7600] med kr. Den ingående momsen 750 kr bokförs på konto [2641]. Anställda Företagshälsovård Företagshälsovård är en skattefri förmån för den anställde. Kostnad erna är avdragsgilla för arbetsgivaren. Även den enskilde närings idkaren får dra av kostnaderna för företagshälsovård enligt samma regler som gäller för anställda. 215

217 Anställda [7600] Övriga personalkostnader [2641] Ingående moms [1930] Företagskonto Företaget betalar en räkning på kr [1930] från företagshälsovården. Beloppet debiteras kontot [7600], Övriga personalkostnader, med kr. Den ingående momsen kr bokförs på konto [2641]. Förebyggande behandling och rehabilitering Du får som enskild näringsidkare dra av kostnader för de anställdas och din egen rehabilitering. Avdrag får också göras för förebyggande åtgärder om du kan bevisa att behandlingen har ett sådant syfte. Det kan gälla t ex naprapatbehandlingar. [7600] Övriga personalkostnader [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 500 Företaget betalar en räkning från en sjukgymnast på kr [1930] för rehabili tering av en anställd. Beloppet debiteras kontot Övriga personalkost nader [7600] med kr. Den ingående momsen 500 kr bokförs på konto [2641]. 216

218 Personalförmåner I det här kapitlet beskriver vi olika personalförmåner och hur de ska redovisas. För anställda i enskilda firmor gäller samma regler vid förmånsbeskattning som för anställda i exempelvis aktiebolag. Men för den enskilde näringsidkaren hanteras förmåner från företaget på ett annat sätt, eftersom han inte räknas som anställd i sitt företag. Läs mer om företagarens förmåner i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget. Marknadsvärdet huvudregel Huvudregeln för skattepliktiga förmåner är att mottagaren ska beskattas för förmånens marknadsvärde. Med marknadsvärdet menas det belopp den anställde själv skulle fått be tala för förmånen. Mottagaren beskattas för en förmån när han åtnjutit förmånen, dvs när förmånen utnyttjas. Schablonvärde på vissa förmåner För vissa av de skattepliktiga förmånerna gäller speciella regler för värderingen. Istället för att den anställde beskattas för förmån ens marknadsvärde beräknas det skattepliktiga värdet efter en schablon. Schabloner finns för följande förmåner: bil kost ränteförmånliga lån vissa resor för anställda inom resebranschen. Underlag för skatt och arbetsgivaravgifter På förmånsvärdet betalar arbetsgivaren arbetsgivaravgift samtidigt som den anställde betalar skatt för att ha nyttjat förmånen. Skatten drar du normalt enligt skattetabell. Värdet av alla skattepliktiga förmåner ska ingå i arbetsgivarens underlag för socialavgifter och preliminärskatteavdrag. I vissa fall gäller olika underlag för beskattning av den anställde och för arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgifterna och preliminärskatte avdraget på bostadsförmåner bygger på schablonvärden som Skatteverket tagit fram, medan den anställde i sin inkomstdeklaration skattar för marknadsvärdet. Ett annat exempel är förmån av 217

219 Personalförmåner fritt drivmedel i samband med bilförmån. Arbetsgivaravgifterna grundas på 100% av marknadsvärdet, medan den anställde beskattas för 120% av marknadsvärdet. Även preliminärskatte avdraget ska grundas på 120% av marknadsvärdet för bränslet. Du kan läsa mer om detta i vår bok FÖRMÅNER. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på förmåner [7000] Löner [2710] Personalskatt [1930] Företagskonto Ett företag som använder kontantmetoden har en anställd som får lön med kr [7000]. Dessutom har den anställde en förmån med förmånsvärde kr. Den anställde ska betala skatt på både lön och förmånsvärde, dvs den skattepliktiga inkomsten blir kr ( ). Skatt dras enligt tabell med kr [2710]. Det innebär att företaget ska betala ut kr minus skatt [2710] på lönen och förmånsvärdet, dvs kr ( ). Hade företaget använt faktureringsmetoden skulle arbetsgivaravgifterna ha bokförts i samband med löneutbetalningen. [7500] Arbetsgivaravgifter [1930] Företagskonto [2710] Personalskatt Företaget i det föregående exemplet ska betala arbetsgivaravgifter på både lönen och förmånsvärdet. Underlaget för sociala avgifter blir då kr ( ). I samband med betalningen bokas arbetsgivaravgifterna kr som kostnad [7500]. Skulden för personalens källskatt bokas bort kr [2710]. Betalningen görs från företagskontot [1930]. Om du vill kan du i samband med att arbetsgivardeklarationen upprättas göra en omföring av personalskatten och arbetsgivaravgiften till kontot för skatter och avgifter [2012]. Betalningen bokförs sedan mot konto [2012] och som motkonto använder du aktuellt likvidkonto. Se kapitlet Skatter och avgifter. 218

220 Personalförmåner Enbart förmån ingen lön Det förekommer att en anställd en viss månad inte får någon lön. Det kan vara på grund av tjänstledighet eller föräldraledighet. Företaget ska då inte dra någon preliminärskatt på förmånen. Den anställde måste själv se till att arbetsgivaren drar mer skatt vid något annat tillfälle, om han eller hon inte vill ha kvarstående skatt. Arbetsgivaren ska dock alltid ta upp förmånsvärdet i underlaget till arbetsgivaravgifterna. Bilförmån och drivmedelsförmån Bilförmån anställd Själva bilförmånsvärdet är inte någon kostnad för arbets givaren och ska inte bokföras. Kostnaden för företaget ligger i stället i de faktiska bil kost naderna och i arbetsgivar avgifterna. Förutom arbetsgivaravgifter ska du betala in personalskatt på förmånsvärdet. Läs om skatteavdrag på förmåner längre fram i det här kapitlet. [2710] Personalskatt [1930] Företagskontot [7500] Sociala avgifter Företaget som bokför enligt kontantmetoden har en anställd som har förmånsbil. I samband med utbetalningen av lönen ( kr) har företaget dragit personalskatt med kr [2710], dels på lönen och dels på en bilförmån. Förmånsvärdet är kr per år vilket ger ett månadsbelopp på kr. Underlaget för personalskatt och arbetsgivaravgifter är kr ( ). Eftersom företaget bokför enligt kontantmetoden bokas arbetsgivaravgifterna kr (ca 32% x ) upp i samband med att de betalas in till skattekontot. Hade företaget använt faktureringsmetoden hade arbetsgivaravgifterna bokförts i samband med löneutbetalningen. Arbets giv ar avgifterna bokas på konto [7500] och personalskatteskulden [2710] bokas bort och bokförs mot företagskontot [1930]. 219

221 Personalförmåner Kostnader för fri bil [5613] Reparation och underhåll av personbilar [2641] Ingående moms [1930] Företagskonto En reparation på en av företagets tjänstebilar [5613] betalas via företagskontot [1930]. Momsen lyfts med 200 kr på konto [2641]. Kostnader för bilar som är förmånsbilar bokför du i kontogrupp [56xx], kostnader för transportmedel. Avskrivning på bilar redovisas däremot alltid bland avskrivningar på maskiner och inventarier på konto [7830]. Läs mer om det i kapitlet Maskiner och inventarier. Drivmedelsförmån När du beräknar det skattepliktiga förmånsvärdet för drivmedel måste du räkna upp marknadsvärdet av bensinen med 120% (1,2). Däremot ska företaget betala arbetsgivaravgifter på marknadsvärdet, vilket ska motsvaras av den verkliga drivmedelskostnaden för företaget. Det betyder att underlaget för den anställdes skatt är högre än för företagets arbetsgivaravgifter. När du beräknar marknads värdet måste du ta hänsyn till: antal mil som den anställde har kört privat under perioden bilens bränsleförbrukning per mil bränslepriset per liter. Tänk på att drivmedelsförmånen ska beskattas först månaden efter den anställde fått den. Då hinner arbetsgivaren få in uppgifter om antal körda privata mil och hur mycket det kostat företaget. Hur du bokför personalskatt och arbetsgivaravgifter på förmåner visas i exemplen ovan. 220

222 Personalförmåner Kostförmån Kostförmån Förmånsvärdet av en måltidskupong eller en fri måltid om dagen (lunch eller middag) är lika med genomsnittspriset i riket för en lunchmåltid av normal beskaffenhet. Skatteverket ger varje år ut anvisningar om vilket förmånsvärde som gäller för fria måltider. Dessa hittar du i Faktabanken på på hur man bokför personalskatt och arbetsgivaravgifter på förmåner visas tidigare i kapitlet. Den anställde behöver inte skatta för kostförmån i samband med representation. Det gäller både vid extern och intern representation. Till intern representation hör interna kurser, konferenser, sammanträden, styrelsemöten, personalträffar, julfester och liknande. Om arbetsgivaren skickar den anställde på en kurs som någon annan anordnar måste den anställde skatta för den fria kost som ingår. Däremot behöver den anställde inte skatta för fri frukost om den ingår i hotellrumspriset. Observera att man vid vissa tillfällen måste skatta för kostförmån samtidigt som det avdragsgilla traktamentet reduceras. Läs mer om det i kapitlet Anställdas resor och traktamenten. Om företaget bjuder sina anställda på fika eller förfriskningar är detta ingen skattepliktig förmån för de anställda. Kostnaden kan bokföras på kontot för övriga personalkostnader [7600]. Kostnader för fria eller subventionerade måltider [7300] Kostnadsersättningar och förmåner 740 [1920] Plusgiro 740 Företaget köper in tio måltidskuponger [7300] för 740 kr för att senare dela ut till en anställd och betalar dem via plusgiro [1920]. På detta konto, [7300], redovisas företagets kostnader för fria eller subventionerade måltider. Om den anställde betalar en del till före taget ska kostnaderna reduceras med det belopp som betalas in, genom att detta konto krediteras. Observera att företaget inte får lyfta moms på kostnader för fri kost åt anställda. 221

223 Personalförmåner Bostadsförmån Har den anställde en bostad som betalas av arbetsgivaren ska den anställde skatta för marknadsvärdet av den fria bostaden. Arbetsgivar avgifterna beräknas dock efter Skatteverkets schablonvärden. Skatte verket beslutar om jämkning om avvikelsen är större än 10%. Exempel på hur man bokför personalskatt och arbetsgivaravgifter på förmåner visas tidigare i kapitlet. Arbetskläder Kostnader för arbetskläder av skyddskaraktär, t ex overaller, skyddsskor och handskar, bokförs på konto [5400], dvs som en form av för brukningsmaterial. Denna typ av kläder förmånsbeskattas inte. [5400] Förbrukningsmaterial [2641] Ingående moms [1930] Företagskonto Arbetskläder till en verkstadsanställd köps in för kr och bokas på konto [5400], Förbrukningsmaterial, plus moms [2641] 625 kr. Beloppet betalas från företagskontot [1930]. Så kallade terminalglasögon räknas som arbetsredskap och kan bokföras på kontot för förbrukningsmaterial [5400]. Det blir ingen förmånsbeskattning för den anställde. Det blir det däremot om den anställde får vanliga glasögon. Då ska förmånsbeskattning ske till marknadsvärdet och företaget ska betala socialavgifter. 222

224 Personalförmåner Löneavdrag Bruttolöneavdrag Företaget kan göra bruttolöneavdrag både för skattefria och för skatte pliktiga förmåner. När bruttolöneavdrag görs för skattepliktiga för måner påverkar detta inte förmånsvärdet. Bruttolöneavdrag är avdrag på lönen innan avdrag för skatt, medan nettolöneavdrag är avdrag på lönen efter att skatten dragits av. Företagets kostnad för förmånen minskar i båda fallen och avdraget krediteras det kostnadskonto som betalningen avser. Nettolöneavdrag [7000] Löner [7300] Kostnadsersättningar och förmåner [2710] Personalskatt [1930] Företagskontot Ett företag som bokför enligt kontantmetoden har en anställd som får kr i lön [7000]. Skatt dras med kr [2710]. Den anställde betalar kr i månaden för förmån av fri bil [7300]. Lönen kr ( ) betalas ut via företagskontot [1930]. Eftersom företaget bokför enligt kontantmetoden bokförs arbetsgivaravgifterna senare i samband med betalningen av skatter och avgifter. Om en anställd helt eller delvis betalar för att få en viss förmån, ska förmånsvärdet reduceras med motsvarande belopp. Tänk på att betalningen då inte kan göras genom ett bruttolöneavdrag, utan endast genom ett nettolöneavdrag. Om betalningen görs som ett nettolöneavdrag minskar också utbetal ningen från det konto betalningen sker ifrån och kostnadsminskningen krediteras kontot kostnadsersättningar och förmåner [7300]. 223

225 Personalförmåner Gåvor till anställda Utgifter för julgåvor av mindre värde, jubileumsgåvor och minnesgåvor är avdragsgilla och du får även lyfta moms. Momsen får du endast lyfta när du håller dig inom de beloppsgränser som gäller för olika typer av gåvor. Dessa gåvor är skattefria för de anställda inom vissa beloppsgränser. Gåvor av större värde är en form av ersättning för utfört arbete och blir därför en lönekostnad. Så snart en gåva överstiger beloppsgränsen beskattas hela beloppet som lön. Momsen får då inte heller lyftas alls. Du kan läsa mer om detta i vår bok FÖRMÅNER. [7600] Övriga personalkostnader 360 [1910] Kassa 450 [2641] Ingående moms 90 Företaget har en anställd som man kontant [1910] köper en julklapp till för 450 kr inkl moms. Eftersom beloppet är högst 450 kr inkl moms behöver den anställde inte skatta för gåvan. Den kostnadsförs som en övrig personalkostnad [7600] och företaget får lyfta hela momsen [2641], eftersom gåvan ryms inom det skattefria beloppet för gåva till anställda. 224

226 Anställdas resor och traktamenten För att arbetsgivaren ska kunna betala ut skattefritt traktamente till en anställd måste tjänsteresan ha gått till en plats som ligger mer än 50 km från den anställdes bostad och från hans tjänsteställe och ha medfört minst en övernattning. Reglerna om skattefria traktamenten bygger till stor del på de skatte mässiga begreppen bostad, tjänsteställe och vanlig verksamhetsort. Läs mer i vår bok FÖRMÅNER. Traktamente [7300] Kostnadsersättningar och förmåner [1910] Kassa [2710] Personalskatt 300 Den anställde har fått traktamente för tre dagar. Traktamentet är 454 kr per dag, varav 220 kr per dag är skatte fritt och resten är skattepliktigt. På den skatte pliktiga delen har skatt dragits [2710] med 300 kr. Hela traktamentet kr bokförs på konto [7300], Kostnadsersättningar och förmåner. Före taget bokför enligt kontantmetoden och arbetsgivar avgifterna bokas upp senare i samband med betalningen av skatter och avgifter. Vi har valt att bokföra hela traktamentet på konto [7300], Kostnadsersättningar och förmåner, men om du vill kan du i bokföringen skilja på skattefritt och skatte pliktigt traktamente. Du väljer då konto [7321], Skattefritt traktamente, och konto [7322], Skattepliktigt traktamente. Den skattepliktiga delen av traktamentet räknas precis som vilken lön som helst med skatteavdrag och sociala avgifter. På den del som är skattefri dras självfallet ingen skatt och det påförs inte heller några sociala avgifter. 225

227 Anställdas resor och traktamenten 226 Övernattning Tjänsteresan måste innebära att den anställde övernattar borta (mer än 50 km från både bostaden och den vanliga verksamhetsorten). Detta är ett krav för att arbetsgivaren ska kunna betala ett skattefritt traktamente till den anställde. Detta är även ett krav för att den anställde ska få göra ett avdrag i sin inkomstdeklaration för ökade levnadskostnader. Endagstjänsteresor ger alltså inte rätt till avdrag för ökade levnadskostnader eller möjlighet att ta emot skattefritt traktamente. Det högsta skattefria traktamentet för resor i Sverige är 220 kr per dag. För halvdagar är det högsta skattefria traktamentet 110 kr. Som halv dag anses dag då den anställde åker hem ifrån kl 12 (av resedag) eller senare eller kommer hem kl 19 (hem rese dag) eller tidigare. Om en tjänsteresa varar längre än tre månader sänks det högsta skattefria traktamentet till 154 kr per dag. Det högsta skattefria nattraktamentet är 110 kr per natt. Arbetsgivaren kan i stället betala den verkliga kostnaden för hotellrum och liknande utan att den anställde behöver skatta för det. Någon övre gräns för avdragsgillt hotellrumsbelopp finns inte. Reducering av traktamentet Om den anställde samtidigt som han får traktamente också får helt eller delvis fri kost under resan, minskas den skattefria delen av trakta mentet. Reduktion av traktamente görs med belopp som fastställs varje år. Beloppen hittar du i Faktabanken på vår hemsida. Observera att du förutom reduktionen av det skattefria traktamentet måste skatta för kostförmån om det inte rör sig om t ex arbetsmåltid eller representation. Kost på allmänna transportmedel eller frukost på hotell ska inte förmånsbeskattas. Förmånen är dock skattepliktig om det går att hyra motsvarande rum utan frukost eller om du kan köpa flyg- eller tågbiljetten utan måltid. Utlandstraktamente Vid tjänsteresor utomlands gäller samma grundregler för skattefria traktamenten som för inrikes tjänsteresor. Arbetsgivaren kan skattefritt betala ersättning för de verkliga logikostnaderna plus skattefritt traktamente enligt Skatteverkets normalbelopp, som fastställs årligen för varje land. Vid tjänsteresor utomlands minskas den skattefria delen av utlandstraktamentet om den anställde får fri kost. Hur du bokför traktamenten kan du läsa om i föregående avsnitt.

228 Anställdas resor och traktamenten Logi i samband med tjänsteresa [5800] Resekostnader [1920] Plusgiro [2641] Ingående moms 225 En anställd i företaget bor två nätter på hotell i samband med en tjänsteresa. Företaget betalar hotellfakturan via plusgirot [1920] kr bokas mot kontot för resekostnader [5800] och momsen på 225 kr [2641] lyfts. Biljetter i samband med tjänsteresa [5800] Resekostnader [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 85 En anställd i företaget köper tågbiljetter för kr och betalar dem från företagskontot [1930] kr bokas mot kontot för resekostnader [5800] och momsen på 85 kr [2641] lyfts. Bilersättning tjänsteresa [7300] Kostnadsersättningar och förmåner [1930] Företagskonto [2710] Personalskatt 560 Den anställde har fått bilersättning för 100 mil i samband med tjänste resa och får netto ut kr via företagskontot [1930]. Bil ersättningen är 28 kr per mil, dvs sammanlagt kr (28 x 100) som bokförs på konto [7300] Kostnadsersättningar och förmåner. Högst 18,50 kr per mil (1 850 kr) är skattefritt för den anställde. På den skattepliktiga delen (950 kr) har skatt [2710] dragits med 560 kr. Arbets givaravgifterna beräknas på den skattepliktiga ersättningen och bokförs senare i samband med betalningen av avgift erna eftersom företaget bokför enligt kontantmetoden. Vid utbetalning av bilersättning bör du skilja mellan skatte fri och skattepliktig bilersättning. Högst 18,50 kr per mil är skattefritt. 227

229 Anställdas resor och traktamenten Den skattepliktiga delen av bilersättningen betraktas som vilken lön som helst med skatteavdrag och sociala avgifter. Vi använder bara ett konto för bilersättningen, men om man vill kan man bokföra den skattefria bilersättningen på konto [7331] och den skattepliktiga på konto [7332]. I kapitlet Bilen kan du läsa om bokföring av bilkostnader. Kurser och konferenser Kostnader för externa kurser och konferenser är avdragsgilla om de är motiverade och till nytta i företaget. För en enskild närings idkare kan avdragsrätten mins kas om den privata nyttan är alltför stor. Gäller det en anställd minskas inte avdragsrätten, kostnaden blir istället avdragsgill som personalkostnad. Det innebär i så fall att den anställde ska förmånsbeskattas och att företaget betalar socialavgifter på den privata delen. [7600] Övriga personalkostnader [1920] Plusgiro [2641] Ingående moms En anställd har gått en kurs som varit till nytta för företaget. Kostnaden för utbild ningen bokförs på konto [7600], Övriga personalkostnader, och ingående moms [2641] debiteras. Kursen betalas via plusgirot [1920]. Kurslitteratur Samma regler gäller för kurslitteratur som för kurser (se ovan). [7600] Övriga personalkostnader [2641] Ingående moms [1930] Företagskonto 500 Ett företag som använder kontantmetoden köper in kurslitteratur till en anställd. Boken bokförs som övriga personalkostnader på konto [7600] och ingående moms bokas upp [2641]. Betalningen sker via företagskontot [1930]. 228

230 Övriga transaktioner Medlemsavgifter och serviceavgifter Medlemsavgifter är inte avdragsgilla. Många branschföreningar delar upp verksamheten i två grenar, dels ren föreningsverksamhet som finansieras genom medlemsavgifterna och dels serviceverksamhet som finansieras genom serviceavgifter. Enbart serviceavgift erna är avdragsgilla, så du förenklar deklarationsarbetet genom att bokföra dem på olika konton. Icke avdragsgilla kostnader ska återläggas på sidan 2 på NE-blanketten (deklarationen). [6980] Föreningsavgifter [1930] Företagskonto [6500] Övriga externa tjänster 800 [2641] Ingående moms 200 Företaget är med i en branschförening och betalar in avgiften via företagskontot [1930]. Medlemsavgiften på kr är inte avdragsgill [6980]. Avgiften till servicebolaget på 800 kr [6500] plus moms är avdragsgill och momsen på 200 kr [2641] får lyftas. Facklitteratur [6900] Övriga kostnader 800 [1930] Företagskonto 848 [2641] Ingående moms 48 En prenumeration [6900] betalas från företagskontot [1930] och momsen [2641] lyfts. 229

231 Övriga transaktioner Lämnade bidrag och gåvor Gåvor och sponsringsbidrag till föreningar är normalt avdragsgilla bara om PR-värdet är högt eller om företaget får en mot prestation i rimlig relation till gåvan, kan den vara avdragsgill. Lämnar du gåvor som inte är avdragilla ska de återläggas i deklarationen, dvs på sidan 2 på NE-blankett. [5900] Reklam och PR 500 [1920] Plusgiro 500 Företaget lämnar ett sponsringsbidrag till en idrottsförening. Som motprestation får företaget reklamskyltar vid klubbens hemmaplan. Bidraget på 500 kr bokförs som en reklamkostnad [5900]. Betalningen görs via plusgirot [1920]. EU-bidrag och andra näringsbidrag EU-bidrag och andra näringsbidrag (statliga och kommunala stöd) är en skattepliktig inkomst. Om du får ett stöd/bidrag för att förvärva en anlägg ningstillgång ska detta minska tillgångens anskaffnings värde. [1930] Företagskonto [3980] Erhållna bidrag Ett EU-bidrag [3980] betalas ut till företagskontot [1930]. Starta eget-bidrag Starta eget-bidrag lämnas till privatpersoner som planerar att starta ett företag. Inkomsten är privat och beskattas som inkomst av tjänst. Om bidraget betalas ut till företagets konto bokför du beloppet som en egen insättning på konto [2017], Egen insättning. Bidraget ska alltså inte tas upp som en intäkt i företaget. [1930] Företagskonto [2017] Egen insättning Starta eget-bidraget betalas till företagskontot [1930]. Beloppet bokförs som en egen insättning [2017]. 230

232 Övriga transaktioner Advokatarvoden Advokatarvoden och rättegångskostnader är avdragsgilla om de har samband med den verksamhet som företaget bedriver. [6500] Övriga externa tjänster [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms Kostnader för advokat debiteras kontot för övriga externa tjänster [6500] med kr och utgiftsmoms [2641] med kr. Sponsring Sponsring är en sorts reklam. Det vanligaste är att sponsorpengarna går till idrottsverksamhet men de kan också gå till olika kulturevene mang, museer, mm. För att kostnader för sponsring ska vara avdragsgilla får det inte vara fråga om gåvor, eftersom sådana inte är avdrags gilla. Företaget måste ha ekonomisk nytta av sponsringen, även om detta är väldigt svårt att mäta. Ett annat sätt att uttrycka det är att den som sponsras måste utföra en motprestation för att det inte ska klassas som gåva. För ett litet företag är det vanligen en nytta i form av reklam eller PR, t ex en skylt vid en idrottsplats. Reklamvärdet får inte vara för litet i förhållande till sponsorbidraget. [5900] Reklam och PR 400 [1910] Kassa 500 [2641] Ingående moms 100 Du köper en matchboll till den lokala fotbollsklubben för 500 kr. Pengarna tar du ur kassan [1910]. Utgiften för sponsringen [5900] och momsen [2641] 100 kr bokförs. 231

233 Övriga transaktioner Porto [6200] Tele och post 800 [1910] Kassa [2641] Ingående moms 200 Ett företag köper in frimärken [6200] kontant för kr. Utgiftsmom sen [2641] bokas upp med 200 kr. Kassan [1910] krediteras med kr. Om det istället varit fråga om kostnader för frakt av sålda varor hade konto [5700] använts. Varuprov till kunder [5900] Reklam och PR [4000] Varor Ett företag skickar ut varuprover till sina kunder som en marknads föringsåtgärd. När varorna köptes bokfördes de som en kostnad på kontot för varuinköp. Nu när man ger bort en del av sina varor ska kostnaden för dessa bokas om från kontot för varuinköp [4000] till kontot [5900], Reklam och PR. Bokföringskostnader och deklarationskostnader Kostnader för redovisningstjänster och annan administrativ hjälp är avdragsgilla i företaget, t ex kostnader för att upprätta bokslut. Utgifter för att upprätta deklaration är däremot näringsidkarens privata utgifter och bokförs som ett eget uttag. [6500] Övriga externa tjänster [1930] Företagskonto [2641] Ingående moms 500 Ett företag anlitar en bokföringsbyrå för att få hjälp med sin löpande redo visning. Företaget, som bokför enligt kontantmetoden, betalar fakturan från redovisningsbyrån på kr inklusive moms via företagskontot [1930]. Utgiften på kr bokförs på konto [6500], Övriga externa tjänster. Den ingående momsen på 500 kr [2641] bokas upp. 232

234 Övriga transaktioner Skadestånd Skadestånd som företaget måste betala för något som har med närings verksamheten att göra är avdragsgilla. Det gäller även olycks händ el ser som kan anses vara en normal risk i verksam heten. Det är inte någon moms på skadestånd. Skadeståndet kan du bok föra på konto [6300], Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader. 233

235

236 Del 3 Det förenklade årsbokslutet 235

237 Förenklat årsbokslut I denna del av boken går vi igenom hur du upprättar ett förenklat årsbokslut enligt Bokföringsnämndens vägledning (BFNAR 2006:1). I det här kapitlet tar vi upp vad bokslutet ska innehålla samt hur du ska lägga upp det praktiska bokslutsarbetet för att det ska gå så smidigt som möjligt. Tanken med reglerna för värderingen av de olika posterna i bok slutet är att de så långt som möjligt ska överensstämma med skatte reglerna. Det förenklade årsbokslutet ska alltså med så få just eringar som möjligt kunna ligga till grund för inkomstdeklara tionen. BFNAR 2006:1 Balans- och resultaträkning Du ska varje år avsluta den löpande bokföringen med ett förenklat årsbokslut. Det förenklade årsbokslutet ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning som ska upprättats enligt god redovisningssed. Du som näringsidkare ska underteckna bokslutet. I praktiken klart till deklarationen Bokslutet ska vara klart senast 6 månader efter räkenskapsårets utgång. I praktiken måste det dock vara färdigt tidigare eftersom bokslutet ska ligga till grund för inkomstdeklarationen. Inkomstdeklarationen ska lämnas senast 2 maj. Arkivering Det förenklade årsbokslutet ska arkiveras i 7 år tillsammans med övrigt räkenskapsmaterial. Uppställningsschema Det förenklade årsbokslutet ska upprättas enligt ett speciellt uppställningsschema som Bokföringsnämnden har utarbetat. Tanken är att de företag som gör ett förenklat årsbokslut i princip även fullgör sin deklarationsplikt för poster fram till bokfört resultat (R11) på blankett NE. 236

238 Förenklat årsbokslut Balansräkningen Balansräkningen är en bild av den ekonomiska ställningen i företaget i ett visst ögonblick. I årsbokslutet är det ställningen i företaget på räkenskapsårets sista dag, dvs 31 december. Balansräkningen innehåller: tillgångar (debet) B1 B9 eget kapital (normalt i kredit) B10 skulder (kredit) B13 B16. Balansräkningen måste alltid balansera. Det betyder att debetsidan (summa tillgångar) och kreditsidan (summa skulder och eget kapital) ska vara lika stora. Om detta inte stämmer är det något fel i bokföringen. Summan på vardera sida kallas balansomslutning. Balansräkning Debet Kredit Maskiner och Eget kapital inven tarier Varulager Skulder Fordringar Kassa och bank Summa Summa Balansomslutningen är kr, vilket är detsamma som summan av tillgångarna (debet) respektive eget kapital och skulder (kredit). Tillgångar Det finns två typer av tillgångar: Anläggningstillgångar och Omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att stadigvarande användas i företaget. Det kan även vara tillgångar avsedda för uthyrning i verksamheten. Anläggningstillgångarna delas in i fem poster: B1 Immateriella anläggningstillgångar B2 Byggnader och markanläggningar B3 Mark och andra tillgångar som inte får skrivas av B4 Maskiner och inventarier B5 Övriga anläggningstillgångar Omsättningstillgångar är tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i verksamheten. 237

239 Förenklat årsbokslut Omsättningstillgångarna delas in i fyra poster: B6 Varulager B7 Kundfordringar B8 Övriga fordringar B9 Kassa och bank Eget kapital Eget kapital (B10) är skillnaden mellan företagets summerade tillgångar och summerade skulder. Skulder I det förenklade årsbokslutet ska skulderna delas in i följande poster: B13 Låneskulder B14 Skatteskulder B15 Leverantörsskulder B16 Övriga skulder Hur du värderar de olika posterna i det förenklade årsbokslutet kan du läsa om i separata kapitel. 238 Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur företaget har gått under en viss period. I årsbokslutet är perioden det senaste räkenskapsåret. Resultaträkningen innehåller: Intäkter, som är värdet av de prestationer som företaget har utfört under året, normalt intäkter från försäljning av varor och tjänster. Kostnader, som är värdet av de resurser som företaget har förbrukat för att utföra prestationerna, t ex kostnader för sålda varor och tjänster. Avskrivningar, som också är en kostnad, men som redovisas under egen rubrik. Resultat, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader. När intäkterna är större än kostnaderna har företaget gått med vinst. Vid omvänt förhållande har företaget gått med förlust. Är det precis lika brukar man tala om ett nollresultat. Intäkterna delas in i följande poster: R1 Försäljning och utfört arbete samt övriga momspliktiga intäkter R2 Momsfria intäkter R3 Bil- och bostadsförmån mm R4 Ränteintäkter mm.

240 Kostnaderna är indelade i: R5 Varor, material och tjänster R6 Övriga externa kostnader R7 Anställd personal R8 Räntekostnader mm. Förenklat årsbokslut Avskrivningarna är indelade i: R9 Av- och nedskrivningar av byggnader och markanläggningar R10 Av- och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella tillgångar. Årets resultat: R11 Bokfört resultat Upplysningar om obeskattade reserver I det förenklade årsbokslutet lämnar du en upplysning om hur mycket du har avsatt till obeskattade och delbeskattade reserver. Det finns fyra upplysningsrutor: U1 Periodiseringsfonder U2 Expansionsfond U3 Ersättningsfond U4 Insatsemissioner, skogskonto, upphovsmannakonto, avbetalnings plan på skog och liknande. I en enskild näringsverksamhet bokför du inte själva avsättningen till periodiseringsfond, expansionsfond, skogskonto mm som kostnad, dvs du ska inte minska resultatet i verksamheten med dessa avsättningar. Avsättningen gör du i deklarationen på sidan 2 på NE-blanketten (deklarations blanketten). Men för att du ska ha kontroll även över skattemässiga avsättningar finns det möjlighet att bokföra periodiseringsfond och expansionsfond mm som upplysning under eget kapital. Observera dock att avsättning till ersättningsfond ska bokföras via resultaträkningen för att vara avdragsgill i deklarationen. Se kapitlet Bokföring av eget kapital. I det förenklade årsbokslutet ska du lämna upplysningar om periodiseringsfond, expansionsfond mm. Läs mer i kapitlet Upplysningar Periodiseringsfond, expansionsfond mm. 239

241 Förenklat årsbokslut Bokslutsarbetet Om den löpande bokföringen är upplagd i ett bokföringsprogram sammanställs den till ett antal rapporter. Du kan få fram en kronologisk rapport (brukar kallas dagbok, grundbok eller verifikationslista) och en systematisk rapport (huvudbok). Du kan också få fram en sammanställning av redovisningen i form av balans- och resultatrapporter. När den löpande bokföringen är klar kan du börja arbeta med det förenklade årsbokslutet. Arbetsgång När du arbetar med bokslutet är det praktiskt om du börjar med att värdera posterna i balansräkningen och sedan beräkna resultatet. Du kan arbeta enligt nedanstående arbetsgång. I arbetsgången finns hänvisningar till var i uppställningsschemat de olika bokslutsposterna hamnar. Förutsättningen för att du ska kunna följa arbetsgången är att du gjort månadsvisa avstämningar, vilket är detsamma som att kontroll era att kontona på balans- och resultaträkningen stämmer. Längre fram i kapitlet kan du läsa om hur avstämningar går till rent praktiskt. 240 Arbetsgång 1. Arbetsgången inleds med att den löpande bokföringen stäms av. 2. Årets avskrivningar beräknas. Anläggningstillgångarnas värde (efter avskrivning och nedskrivning) vid årets slut förs in som bokfört värde i balansräkningen i rutorna B1 B5. Årets avskrivningar och nedskrivningar summeras och förs in i ruta R9 respektive R Varulagret inventeras på räkenskapsårets sista dag och värderas. Värdet förs in i ruta B6 om det uppgår till mer än kr. 4. Kundfordringar (inkl moms) vid årets slut beräknas och skrivs i ruta B7. 5. Övriga fordringar (förskott till leverantörer på över kr) beräknas och skrivs i ruta B8. 6. Kassa och bank förs in i ruta B9. 7. Låneskulder skrivs in i ruta B Leverantörsskulder (inkl moms) vid årets slut beräknas och skrivs i ruta B Årets övriga skulder (förskott från kund) på över kr beräknas och skrivs in i ruta B Skulden för moms som redovisas i momsdeklaration samt andra skatteskulder (t ex för anställd personal) summeras och förs in i ruta B14 (B8 om det är en fordran).

242 Förenklat årsbokslut 11. Årets försäljning beräknas och förs in i ruta R1 respektive R Årets bil- och bostadsförmån mm skrivs in i ruta R Årets ränteintäkt skrivs in i ruta R4 (undantagsvis kan beloppet behöva justeras). 14. Årets kostnad för varor, material och tjänster respektive övriga externa kostnader beräknas och förs in i ruta R5 respektive R Årets kostnad för anställd personal skrivs in i ruta R Årets räntekostnad skrivs in i ruta R8 (undantagsvis kan beloppet behöva justeras). 17. Företagets tillgångar (B1 B9) summeras. Företagets skulder (B13 B16) summeras. 18. Eget kapital beräknas som summa tillgångar minus summa skulder och förs in i ruta B Upplysningar lämnas i rutorna U1 U4 om summan av periodiseringsfonder, expansionsfond, ersättningsfond samt summan av insatsemissioner, skogskonto, upphovsmannakonto, avbetalningsplan på skog och liknande vid årets slut. Förteckning över bokslutshändelser I bokslutet måste man göra ett antal omföringar, så kallade bokslutshändelser, för att man ska komma fram till ett skattemässigt korrekt resultat. Bokslutshändelser är exempelvis avskrivningar och lagerförändring. Den som bokför enligt kontantmetoden måste dessutom bokföra alla obetalda fakturor vid årets slut. Enligt Bokföringsnämndens vägledning får företag som bokför enligt kontantmetoden upprätta särskilda förteckningar över boksluts händelserna (bokslutsunderlag). Bokslutsunderlagen fungerar då samtidigt som bokföring i registreringsordning och som en verifikation för bokslutshändelserna. På ett bokslutsunderlag kan man anteckna hur avskrivningar har beräknats vilka poster som ingår i varulagret och hur de har värderats vilka kundfordringar som finns och med vilket belopp vilka leverantörsskulder som finns och med vilket belopp vilka övriga fordringar och skulder som finns och med vilka belopp. På bokslutsunderlagen ska företaget även hänvisa till de rader som påverkas i det förenklade årsbokslutet. Exempelvis påverkar en kund fordran både ruta B7 (kundfordringar) och ruta R1 (försäljning). 241

243 Förenklat årsbokslut Eftersom ett bokslutsunderlag är en verifikation måste du även ange verifikationsnummer och vilket datum den är upprättad. Bokslutsunderlagen är ganska enkla dokument och ligger som bilagor till det förenklade årsbokslutet. I denna bok använder vi dock inte bokslutsunderlag, utan förutsätter att du bokför alla bokslutshändelser i din dagbok eller i ditt bokföringsprogram. Behöver inte registreras i bokföringen Den som bokför enligt kontantmetoden kan alltså välja att inte registrera bokslutshändelserna i dagboken eller i ett bokföringsprogram utan det räcker med att man på bokslutsunderlagen visar hur bokslutsposten har värderats. I och med att uppgifterna förs in i det förenklade årsbokslutet uppfylls bokföringsskyldigheten och några ytterligare bokföringsåtgärder krävs inte. Den som bokför enligt faktureringsmetoden ska bokföra bokslutshändelserna i den löpande redovisningen. Även om företaget bokför bokslutshändelserna ska man göra en bokslutsbilaga där man visar hur de olika posterna har beräknats. Årsbyte registrering av ingående balanser Nackdelen med att inte bokföra bokslutshändelserna i sitt bokförings program är att den utgående balansen inte automatiskt kommer att stämma med den ingående balansen det följande räkenskapsåret. När du påbörjar ett nytt räkenskapsår får du manuellt föra in de ingående balanserna på kassa, bank och banklån. När det förenklade årsbokslutet är klart för du in de övriga ingående balanserna. Alternativt kan du använda ett bokföringsprogram som är anpassat till enskilda närings idkare som upprättar förenklat årsbokslut och där du får hjälp med att kontera och registrera bokslutshändelserna, t ex vårt program BL Bokföring. 242

244 Förenklat årsbokslut Avstämning Det första steget i bokslutsarbetet är att kontrollera att balans- och resultatkontona stämmer. Detta kallas att stämma av eller att göra en avstämning. När du har bokfört den sista perioden för året tar du ut en huvudbok som underlag för avstämningen. Det är en sammanställning av alla veri fikationer i kontonummerordning, där du för varje konto ser veri fika tionsnummer, verifikationstext och belopp som rör just detta konto. Balanskonton När du stämmer av börjar du med balansräkningens konton. Det bästa är att följa kontona i balansräkningen enligt den ordning de är uppställda. Du kommer då att börja med dina anläggningstillgångar om du använder BAS-kontoplanen eller någon motsvarande kontoplan. På konton som du får kontoutdrag eller en kontrolluppgift på, t ex plusgirot, företagskontot, övriga bankkonton och lån, behöver du bara kontrollera att balanskontonas saldon stämmer överens med saldona på kontoutdragen. Om du använder faktureringsmetoden och har kundfordringar och leverantörsskulder, stämmer du av huvudbokskontona mot kundoch leverantörsreskontran. Saldot på huvudbokskontona ska alltså stämma överens med saldona i reskontran. Om du inte har någon reskontra utan förvarar obetalda fakturor i t ex en pärm stämmer du av mot fakturorna i pärmen. Skulden för arbetsgivaravgiften och preliminärskatten för eventuella anställda stämmer du av mot arbetsgivardeklarationen i januari. Om du redovisar momsen månadsvis stämmer du av momsskulden eller momsfordran mot momsdeklarationen i januari och februari. Redovisar du momsen var tredje månad stämmer du av momsskulden mot momsdeklarationen för december månad (moms deklara tionen som lämnas 12 februari). För att du under året ska ha kontroll över dina räkenskaper och säkerställa att momsen blir riktig, är det bäst att du löpande under året gör månadsvisa avstämningar av vissa balanskonton, exempelvis bankkonto, plusgiro, lån, kundfordringar och leverantörsskulder. Resultatkonton När balansräkningen är avstämd och du har bokfört alla justeringar stämmer resultatet automatiskt. Du bör ändå kontrollera att de olika posterna i resultaträkningen är rimliga. Det kan ju före 243

245 Förenklat årsbokslut komma felkonteringar som gör att de olika resultatposterna inte stämmer sinsemellan, t ex att fel kostnadskonton eller intäktskonton har använts, vilket kan innebära att en kostnad eller en intäkt hamnar i fel post i bokslutet. Resultaträkningen ger då en felaktig bild av hur resultatet har uppkommit. Vanliga fel är att man har ändrat sig under räkenskapsåret och använder ett annat resultatkonto för en viss sorts transaktioner än man gjorde i början av året man har slagit fel resultatkonto vid registreringen man har missat en kontering. Spara avstämningsunderlagen Det är bra om du sparar avstämningsunderlagen för att undvika onödigt merarbete vid nästa avstämning. 244

246 Förteckning över anläggningstillgångar Du ska normalt ha en förteckning (register) över alla anläggningstillgångar som tas upp i företagets balansräkning, dvs en förteckning över vilka maskiner och inventarier, immateriella anläggningstillgångar samt byggnader och mark som finns i företaget. I förteckningen ska det finnas uppgifter om tillgångarnas anskaffningsvärde, anskaffningstidpunkt och hur länge du uppskattar att varje tillgång kommer att användas i företaget. Syftet Syftet med förteckningen är att du ska kunna se vilka anläggningstillgångar som finns i företaget och vilket värde de kan beräknas ha. Den uppgiften är viktig för att du och utomstående (t ex långivare) ska kunna bedöma om tillgångarna är övervärderade. Normalt ska tillgången vara helt avskriven när den beräknade användningstiden enligt förteckningen har löpt ut. Det kan ju vara så att du har gjort för små avskrivningar. I skattereglerna finns det ingen begränsning för hur små avskrivningar du får göra. Reglerna anger endast till vilket värde inventarierna lägst får tas upp. Det innebär att tillgångarna kan bli övervärderade. Det finns därför särskilda regler som innebär att en nedskrivning ska göras om tillgångarnas värde är för högt. För att göra den bedömningen behöver du alltså uppgifterna från förteckningen. Endast ett fåtal tillgångar Om företaget endast har ett fåtal tillgångar behöver du inte ha någon förteckning om den löpande redovisningen är upplagd så att det går att få en överblick över tillgångarna. Det måste dock gå att få fram uppgifter om anskaffningsvärde, anskaffningstidpunkt och användningstid. Behöver inte vara avancerad Förteckningen behöver inte vara avancerad. Du kan exempelvis ta kopior av fakturorna och samla dessa i en pärm. På kopiorna antecknar du hur lång tid tillgången beräknas vara till nytta i företaget. 245

247 Förteckning över anläggningstillgångar Du kan även föra registret på ett papper där du antecknar anskaffningsvärde, anskaffningstidpunkt och beräknad användningstid. Säljs eller utrangeras en tillgång ska den strykas ur förteckningen. Förteckning över anläggningstillgångar Datum Tillgång Anskaffningsvärde Livslängd Kontorsstol kr 5 år Skrivbord kr 5 år Bil SAAB kr 7 år Släpvagn kr 4 år 246

248 Anläggningstillgångar Rättigheter, patent, licenser mm (B1) Immateriella anläggningstillgångar ska tas upp som tillgång i balansräkningen om de har förvärvats (köpts, bytts in eller liknande). Immateriella tillgångar kan vara t ex patent, hemsidor eller licenser. Observera att en immateriell tillgång som har upparbetats internt i företaget inte får tas upp som tillgång. Kostnader för internt upparbetade rättigheter ska du kostnadsföra direkt i takt med att de uppstår. Vad som ska tas upp som tillgång En förvärvad (se nedan) immateriell anläggningstillgång som företaget har ekonomisk nytta av i flera år ska tas upp som en tillgång i det förenklade årsbokslutet. Exempel på immateriella tillgångar är patent hyresrätter licenser varumärken franchiseavtal hemsidor goodwill. Att en tillgång tas upp i balansräkningen innebär att du inte får avdrag för hela anskaffningskostnaden direkt. Istället gör du årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar) tills tillgången är helt avskriven, dvs du minskar tillgångens värde i bokslutet varje år genom att en del av värdet bokförs som kostnad. Hur stora avskrivningar du får göra bestäms av skattereglerna (läs mer om detta längre fram i kapitlet). Endast förvärvade tillgångar En immateriell tillgång ska tas upp i balansräkningen om den är förvärvad (köpt, bytts in eller liknande), det är sannolikt att tillgången kommer att ge företaget intäkter, och tillgången har ett bestående värde. 247

249 Anläggningstillgångar En internt upparbetad immateriell tillgång får alltså inte tas upp som tillgång i balansräkningen. Utgifter för internt upparbetade immateriella tillgångar ska istället kostnadsföras direkt som allmänna kostnader i verksamheten. Ett exempel på en tillgång som ska tas upp i balansräkningen är en hemsida som företaget har köpt och som ska användas i företaget under flera år. Har du tillverkat hemsidan själv eller endast köpt vissa tjänster ska hela kostnaden för hemsidan hanteras som allmänna kostnader i verk samheten, dvs kostnadsföras löpande. Anskaffningsvärde Tillgångens anskaffningsvärde motsvaras normalt av inköpspriset plus andra utgifter (faktureringsavgifter mm) som ingår i fakturabeloppet, dvs normalt beloppet enligt inköpsfakturan. Anskaffningsvärdet beräknas exklusive moms. Andra externa utgifter som inte ingår i fakturabeloppet, men som direkt kan hänföras till tillgången, ska räknas in i anskaffningsvärdet om de uppgår till mer än kr per tillgång. Värdet av eget eller anställdas arbete ska inte tas med i tillgångens anskaffningsvärde. Läs mer om hur anskaffningsvärdet beräknas vid olika typer av förvärv i kapitlet Rättigheter, patent, licenser mm. Avskrivningar (R10) De immateriella anläggningstillgångarna ska i bokslutet värderas kollektivt och till det värde som de har vid beskattningen. Normalt har ett litet företag inte en mängd immateriella tillgångar, utan man kanske har köpt ett hyreskontrakt eller en hemsida. Men finns det flera sådana tillgångar ska de alltså värderas tillsammans. Skattemässigt värderar du tillgångarna enligt reglerna om räkenskapsenlig avskrivning. Läs mer längre fram. Om avskrivningsunderlaget uppgår till högst kr får du skriva av hela beloppet, dvs de immateriella anläggningstillgångarna får i det förenklade årsbokslutet tas upp till 0 kr. Årets avskrivning mot svaras då av avskrivningsunderlaget. Avskrivningsunderlag Avskrivningunderlaget motsvaras av det bokförda värdet på tillgångarna vid årets början (IB) plus de inköp som gjorts under året minskat med årets försäljning (försäljningssumman) av immateriella anläggningstillgångar. Avskrivningsunderlaget ska alltså motsvaras av det bokförda värdet på kontot före årets avskrivning. 248

250 Rättigheter, patent, licenser mm (B1) Tillgångarnas värde vid årets början (IB) + årets inköp årets försäljning = avskrivningsunderlag Tillgångar som köpts och sålts samma år ska inte tas med i avskrivningsunderlaget. Värdet på tillgångarna vid årets början (IB) är det värde som de togs upp till i föregående års förenklade årsbokslut (ruta B1 i det förenklade årsbokslutet). När du gör det första förenklade årsbokslutet för din verksamhet motsvaras det ingående värdet (IB) av det värde som du har tagit upp tillgångarna till i öppningsbalansräkningen (se kapitlet Öppningsbalansräkning). Vid årets början (IB) var de immateriella anläggningstillgångarnas bokförda värde kr. Under året köper företaget ett hyreskontrakt på en affärslokal för kr. IB kr Köp av hyreskontrakt kr Avskrivningsunderlag kr Avskrivningsunderlaget blir alltså kr. Avskrivning När du har fått fram avskrivningsunderlaget, ska årets avskrivning beräknas. Årets avskrivning är skillnaden mellan avskriv ningsunder laget och det värde som tillgångarna tas upp till vid beskattningen. Årets avskrivning = avskrivningsunderlag tillgångarnas värde vid beskattningen Det lägsta värde du får ta upp tillgångarna till vid beskatt ningen får du fram genom att värdera tillgångarna enligt metoden för räkenskapsenlig avskrivning eller metoden för restvärdeavskrivning. Restvärdeavskrivning ger alltid ett högre skattemässigt restvärde än metoden för räkenskapsenlig avskrivning. Därför har vi valt att endast beskriva reglerna för räkenskapsenlig avskrivning. Läs mer längre fram i kapitlet. 249

251 Anläggningstillgångar Om avskrivningsunderlaget uppgår till högst kr får du skriva av hela beloppet, dvs de immateriella anläggningstillgångarna får i det förenklade årsbokslutet tas upp till 0 kr. Årets avskrivning mot svaras då av avskrivningsunderlaget. Räkenskapsenlig avskrivningsmetod Vid räkenskapsenlig avskrivning får du välja mellan två regler: huvudregeln, och kompletteringsregeln. Du får varje år välja att använda den regel som ger högst avskrivning. Du kan alltså mellan åren växla mellan att använda huvudregeln och kompletteringsregeln. För att få fram största möjliga avskrivning bör du alltså varje år beräkna vilket skattemässigt restvärde som huvudregeln respektive kompletteringsregeln ger. Skatteregeln anger det lägsta värde som tillgångarna får värderas till. Det finns alltså ingen gräns för hur liten avskrivning du kan göra ett visst år. Observera att det enligt bokföringslagen inte är tillåtet att värdera tillgångar för högt. Läs om nedskrivningar på sidan 255. Huvudregeln Huvudregeln innebär alltså att du får ta upp tillgångarna till 70% av avskrivningsunderlaget, dvs göra avskrivning med 30%. Hur avskriv ningsunderlaget beräknas kan du läsa om tidigare i detta kapitel. Lägsta värdet enligt huvudregeln = 70%* av avskrivningsunderlaget *Avskrivningsprocenten ska jämkas om räkenskapsåret är kortare eller längre än 12 månader. Årets maximala avskrivning blir skillnaden mellan avskrivningsunderlaget och det lägsta värdet enligt huvudregeln och kompletteringsregeln. Du kan välja att skriva av med ett lägre belopp om du anser att tillgångarna blir för lågt värderade om du skulle ha gjort maximala avskrivningar. Årets maximala avskrivning = avskrivningsunderlaget värdet vid beskattningen (lägsta värdet enligt huvudregeln och kompletteringsregeln) Tillgångarnas värde efter avskrivningen anger du ruta B1. Avskrivningen ska ingå i ruta R

252 Rättigheter, patent, licenser mm (B1) Vid årets början var värdet på företagets immateriella anläggningstillgångar kr. Under beskattningsåret köpte företaget ett hyreskontrakt för kr. Avskrivningsunderlaget blir därmed kr. Enligt huvudregeln får tillgångarna värderas till 70% av avskrivningsunderlaget. Tillgångarnas värde blir då kr (70% av ). Avskrivningen blir då kr ( ). Avskrivningen kan även beräknas som 30% av avskrivningsunderlaget, dvs 0,30 x = Bokslutsbilaga B1: Immateriella anläggningstillgångar + Bokfört värde vid årets ingång (IB) Inköp under året Försäljningar under året Avskrivningsunderlag = Avskrivning (max 30% av avskrivningsunderlaget) = R10 Bokfört värde vid årets utgång (UB) B1 Avskrivningen, kr, ska ingå i ruta R10 i det förenklade årsbokslutet. Värdet på de immateriella anläggningstillgångarna, kr, anger du i ruta B1 i det förenklade årsbokslutet. Observera att om kompletteringsregeln tillåter att tillgångarna får tas upp till ett lägre värde, är det tillåtet att använda den regeln istället. I det här fallet är det dock förmånligast att använda huvudregeln. Se exempel på hur du beräknar avskrivningen enligt kompletteringsregeln nedan. Du bokför avskrivningen enligt nedan. [7810] Avskrivning [1009] Årets avskrivningar på Immateriella anl.tillg Avskrivningen bokför du på konto [7810], Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar, och som motkonto använder du [1009], Årets avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar. 251

253 Anläggningstillgångar Kompletteringsregeln Kompletteringsregeln innebär att du får ta upp kvarvarande inventarier till lägst det värde som blir kvar om du gör en 20-procentig årlig avskrivning på tillgångarnas anskaffningsvärde. Tillgångarna blir alltså helt avskrivna efter fem år. Observera att du vid beräkningen endast ska ta med de tillgångar som finns kvar i verksamheten vid räkenskapsårets utgång. Väljer du att använda kompletteringsregeln behöver du uppgifter om vilka inköp och försäljningar du har gjort under de senaste fyra åren (fem år om du har ett förkortat eller förlängt räkenskapsår, se nedan). Dessa uppgifter hämtar du från den förteckning du normalt ska föra över dina anläggningstillgångar (se kapitlet Förteckning över anläggningstillgångar). Värdering enligt kompletteringsregeln = 80% av inköpen under räkenskapsåret 60% av inköpen under året före räkenskapsåret 40% av inköpen under andra året före räkenskapsåret 20% av inköpen under tredje året före räkenskapsåret Observera att du endast ska ta med tillgångar som finns kvar i företaget vid beskattningsårets slut. Årets maximala avskrivning blir skillnaden mellan avskrivningsunderlaget och det lägsta värdet enligt huvudregeln och kompletteringsregeln. Du kan dock välja att skriva av med ett lägre belopp. Årets maximala avskrivning = avskrivningsunderlaget värdet vid beskattningen (lägsta värdet enligt huvudregeln och kompletteringsregeln) I det förenklade årsbokslutet tar du upp värdet på tillgångarna i ruta B1. Avskrivningen ska ingå i ruta R10. Vid årets början var värdet på företagets immateriella anläggningstillgångar kr. Under beskattningsåret köpte företaget ett hyreskontrakt för kr. Avskrivningsunderlaget blir därmed kr. Ur anläggningsregistret hämtas uppgifter om anskaffningsvärdet på de tillgångar som har köpts in under de tre föregående åren. Under åren 2014 och 2012 köptes inga immateriella tillgångar. Under 2013 köptes ett patent för kr som fortfarande finns kvar i företaget. Det lägsta värde som tillgångarna får tas upp till beräknas enligt följande: 252

254 Rättigheter, patent, licenser mm (B1) Bokslutsbilaga B1: Immateriella anläggningstillgångar + Bokfört värde vid årets ingång (IB) Inköp under året Försäljningar under året Avskrivningsunderlag = Beräkning bokfört värde (UB): Inköp under 2015: 80% av = Inköp under 2014: 60% av 0 = 0 Inköp under 2013: 40% av = Inköp under 2012: 20% av 0 = 0 Bokfört värde (UB) B1 Årets avskrivning ( ) = R10 Enligt kompletteringsregeln är det lägsta värde som de immateriella anläggningstillgångarna får tas upp till kr (anges i ruta B1 i det förenklade årsbok slutet). Årets maximala avskrivning beräknas som skillnaden mellan avskriv ningsunder laget och det lägsta värde som tillgångarna får tas upp till enligt skattereglerna, dvs det lägsta värdet enligt huvudregeln och kompletteringsregeln. Avskrivningen enligt kompletteringsregeln blir kr ( ). Avskrivningen ska ingå i ruta R10 i det förenklade årsbokslutet. Om huvudregeln ger en högre avskrivning får alltså den regeln användas (se ovan under rubriken Huvudregeln). Avskrivningen bokförs enligt nedan. [7810] Avskrivning [1009] Årets avskrivningar på immateriella anl.tillg Avskrivningen bokför du på konto [7810], Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar, och som motkonto använder du [1009], Årets avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar. Förlängt eller förkortat räkenskapsår Avskrivningen ska jämkas om räkenskapsåret är kortare eller längre än 12 månader. Du proportionerar den skattemässiga avskriv ningsprocenten efter räkenskapsårets längd, dvs är räkenskapsåret 18 månader får du göra avskrivning med 18/12 av aktuell avskrivningsprocent. 253

255 Anläggningstillgångar Använder du huvudregeln och har ett räkenskapsår som är 3 månader (förkortat räkenskapsår) får du endast göra avskrivning med 3/12 av 30%. Avskrivningsprocenten blir då 7,5% av avskrivnings underlaget beräknat enligt huvudregeln. Det lägsta skattemässiga värdet på tillgångarna blir då 92,5% (100 7,5) av avskrivningsunderlaget. Använder du kompletteringsregeln och har ett räkenskapsår som omfattar 3 månader får du göra avskrivning med 3/12 av 20%. Avskrivningen blir då 5% av tillgångarnas anskaffningsvärde. Om räkenskapsåret är 3 månader är det lägsta värde som tillgångarna får värderas till alltså summan av följande: 95% av inköpen under räkenskapsåret 75% av inköpen under året före räkenskapsåret 55% av inköpen under andra året före räkenskapsåret 35% av inköpen under tredje året före räkenskapsåret 15% av inköpen under fjärde året före räkenskapsåret 254 Försäljning och utrangering Försäljning Om du säljer en immateriell tillgång ska försäljningsinkomsten minska det bokförda värdet, dvs du bokför försäljningen direkt mot kontot för immateriella anläggningstillgångar. Du bokför alltså ingen vinst eller förlust i samband med avyttringen. Eventuell vinst eller förlust kommer normalt att påverka resultatet i och med att försäljningen påverkar avskrivningsunderlaget och därmed storleken på avskrivningen. Hur du bokför försäljningen kan du läsa om i avdelningen löpande bokföring, kapitlet Rättigheter, patent, licenser mm. Om du har sålt tillgångar under året och det bokförda värdet på immateriella anläggningstillgångar samt maskiner och inventarier före årets avskrivning är lägre än det värde dessa tillgångar får tas upp till enligt skattereglerna, ska skillnaden tas upp som intäkt. Det beror på att du har gjort avskrivningar med ett högre belopp än den faktiska värdeminskningen för de sammanlagda tillgångarna, dvs immateriella tillgångar samt maskiner och inventarier. Du ska alltså ta upp en intäkt om försäljningssumman av immateriella anläggningstillgångar och maskiner och inventarier är större än de sammanlagda ingående balanserna för dessa tillgångar (IB) + årets inköp av immateriella anläggningstillgångar samt mask iner och inventarier. Avskrivningsunderlaget blir i dessa fall negativt. Tillgångarna får som lägst tas upp till 0 kr och det negativa beloppet motsvarar då den intäkt som ska tas upp. Se även kapitlet Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier (B4).

256 Rättigheter, patent, licenser mm (B1) Utrangering En utrangering bokförs inte i den löpande bokföringen utan kommer att påverka resultatet genom avskrivningen. Använder du kompletteringsregeln kommer den utrangerade tillgången inte att tas med vid beräkningen av det skattemässiga restvärdet. Använder du huvudregeln kommer tillgångens anskaffningsvärde att ligga kvar i avskrivningsunderlaget och påverka storleken på avskrivningen även efter det att den har utrangerats. Läs mer om detta i kapitlet Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier (B4). Nedskrivning Normalt ska en tillgång vara helt avskriven när den beräknade användningstiden enligt anläggningsregistret har passerats. Enligt skattereglerna finns dock ingen begränsning för hur små avskrivningar du får göra. Du kan därför göra väldigt små eller helt strunta i att göra avskrivningar och på detta sätt få ett högre resultat. Om du gör låga avskrivningar kan det dock leda till att tillgångarna blir övervärderade vilket inte är tillåtet enligt bokföringslagen. Det finns därför en särskild regel som innebär att tillgångarnas värde ska skrivas ner om det är för högt. Om du varje år väljer att göra maximala avskrivningar behöver du inte göra någon nedskrivning av tillgångarnas värde. Gör du maximala avskrivningar varje år blir tillgångarna helt avskrivna på högst fem år. Läs mer om detta i kapitlet Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier (B4). 255

257 Anläggningstillgångar Byggnader och markanläggningar (B2) Byggnader och markanläggningar ska som huvudregel tas upp som tillgång i balansräkningen. En byggnad ska tas upp som tillgång i balansräkningen när du har fått tillträde till byggnaden eller när den är färdigställd (vid egen tillverkning). Observera att det endast är byggnader som enligt skattereglerna ska klassas som näringsfastighet som ska bokföras i företaget. Byggnader och markanläggningar som har kort livslängd behöver dock inte tas upp som tillgång utan får kostnadsföras direkt. Fastighet I bokföringen delas en fastighet normalt upp på följande poster: Byggnader Markanläggningar Mark Byggnads- och markinventarier. Orsaken till att man gör en uppdelning, är att olika avskrivningsregler gäller för de olika tillgångarna. Mark skrivs inte av alls medan byggnader skrivs av med 2 5% per år, markanläggningar med 5% per år (i vissa fall 10%) och byggnads- och mark inventarier med 20 30% per år (enligt reglerna för maskiner och inventarier). Värdet av marken ska tas upp i ruta B3 medan byggnadsinventarier och markinventarier tas upp i ruta B4. Du kan läsa mer om vad som är byggnadsinventarier och markinven tarier i avdelningen om löpande bokföring, kapitlet Fastigheter. Förbättringar på annans fastighet Hyr du en lokal och har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av lokalen får inte hela utgiften dras av direkt. Utgiften ska tas upp som en tillgång i ruta B2 och kostnaden tas genom årliga avskrivningar. Du gör varje år avskrivning med 5% av anskaffningsvärdet. Avskrivningarna anger du på rad R9. Läs mer i kapitlet Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad. 256

258 Byggnader och markanläggningar (B2) Byggnader (B2) Tillgång i balansräkningen Byggnader är tillgångar som företaget normalt har ekonomisk nytta av under många år. De bokförs därför inte direkt som en kostnad utan tas upp som en tillgång i balansräkningen. Du gör sedan årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar), dvs en del av tillgångens värde bokförs årligen som kostnad tills tillgången är helt avskriven. Hur stora avskrivningar som får göras bestäms av skattereglerna (läs mer längre fram). Byggnader tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningarna och eventuella nedskrivningar. Byggnader som företaget kommer att använda under endast ett fåtal år (t ex en barack) behöver inte tas upp som tillgång utan får redovisas som kostnad redan under inköpsåret. När ska tillgången tas upp i balansräkningen? Enligt huvudregeln ska du ta upp en byggnad som tillgång i balansräkningen när företaget har fått tillträde till byggnaden, eller när den är färdigställd om företaget har tillverkat byggnaden själv. För egentillverkade byggnader ska de nedlagda utgifterna under byggtiden tas upp som tillgång i balansräkningen. De nedlagda utgifterna ska i det förenklade årsbokslutet ingå i ruta B3, Mark och andra tillgångar som inte ska skrivas av. Avskrivningar på en egentillverkad byggnad får göras först när den är färdigställd. Läs mer om avskrivning och nedskrivning längre fram i detta kapitel. Anskaffningsvärde byggnader Byggnader och mark tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet. Om företaget har köpt en fastighet som består av både byggnader och mark, ska byggnadens anskaffningsvärde beräknas genom en proportionering, normalt efter taxeringsvärdet. Så stor del av anskaffningsutgiften som det taxerade byggnadsvärdet är av det totala taxeringsvärdet blir anskaffningsvärdet för byggnaden. Skulle en proportionering på detta sätt bli avsevärt missvisande kan du använda något annat underlag för proportioneringen, t ex ett värdeintyg. Vid köp är anskaffningsvärdet för byggnaden lika med inköpspriset plus andra utgifter för förvärvet. Som andra utgifter räknas exempel vis stämpelskatt, expeditionsavgift (lagfartskostnaden) samt mäklartjänster (ovanligt att köparen betalar detta). 257

259 Anläggningstillgångar Vid ett nybygge består anskaffningsvärdet av utgiften för material, iordningställande av plats, samt leverans och hantering. Företagaren kan inte få lön eller någon annan ersättning från sin enskilda firma. Företaget har därför inte någon utgift för företagarens arbete. Värdet av eget arbete ska därför inte tas med i anskaffningsvärdet. Däremot ska värdet av anställdas arbete räknas in. Detta ska då bokas om från en kostnad i ruta [R7] till en tillgång i ruta [B2]. Anskaffningsvärdet ska minskas med erhållna stöd, t ex näringsbidrag. Läs mer om hur anskaffningsvärdet beräknas vid egen insättning, egen tillverkning, arv och gåva samt stöd i kapitlet Fastigheter. Avskrivning på byggnader (R9) En byggnad ska skrivas av enligt de skattemässiga reglerna. Enligt skattereglerna ska en byggnad skrivas av med en viss procent per år på byggnadens anskaffningsvärde. Avskrivningsunderlag = byggnadens anskaffningsvärde Observera att avskrivningsunderlaget ska minskas med ersättningsfond som tagits i anspråk för ny-, till- eller ombyggnad. Skatteverket har gett ut anvisningar om vilken årlig skattemässig avskrivning som får göras på olika slags byggnader (se nedan). Enligt skattereglerna får avdraget inte förskjutas framåt i tiden. Avskrivningarna ska beräknas från den tidpunkt du fått tillträde till byggnaden. Vid egen tillverkning beräknas avskrivningar från den tidpunkt då byggnaden är färdigställd. Detta innebär att om en byggnad är klar 1 juli får du detta år göra avskrivning med 6/12-delar av den årliga avskrivningen. 258

260 Byggnader och markanläggningar (B2) Den skattemässiga avskrivningen för olika typer av byggnader: Typ av byggnad: Procentsats Småhus 2,00 Hyreshus Parkeringshus, varuhus, hotell- och restaurangbyggnader 3,00 Kiosker 5,00 Övriga 2,00 Ekonomibyggnader Växthus, silor, kylhus 5,00 Övriga ekonomibyggnader 4,00 Kraftverksbyggnader Värmekraftsbyggnader 4,00 Vattenkraftsbyggnader 2,00 Industribyggnader Industribyggnader som inte är inrättade för speciell användning 4,00 Övriga industribyggnader som endast har en begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket de utnyttjas, t ex bensinstationer, kyl- och fryshus, mejerier, slakthus, sågverk och tegelbruk 5,00 Specialbyggnader 3,00 Övriga byggnader Behandlas som industribyggnader Du tar upp byggnadens värde efter avskrivningen i ruta B2. Avskrivningen ska ingå i ruta B9 i det förenklade årsbokslutet. Läs om hur du bokför avskrivningar på byggnader i kapitlet Fastigheter. Värdet på byggnaden före årets avskrivningar är kr. Företaget äger endast en byggnad och inga nya inköp har gjorts under året. Avskrivningen ska beräknas utifrån byggnadens anskaffningsvärde, som är kr. Eftersom det är en restaurangbyggnad ska den skrivas av med 3%. Årets avskrivning blir därmed kr (3% av ). Det värde som byggnaden tas upp till i balansräkningen blir kr ( ). I det förenklade årsbokslutet ska värdet på byggnaden ingå i ruta B2 och avskrivningen i ruta R9. 259

261 Anläggningstillgångar Bokslutsbilaga B2: Byggnader Bokfört värde vid årets ingång (IB) Avskrivning = (3% av kr) R9 Nedskrivning = Bokfört värde vid årets utgång (UB)= B2 Avskrivningen bokförs enligt nedan. [7820] Avskrivning byggnader [1119] Ackumulerade avskrivningar på byggnader Avskrivningen på kr bokförs i debet på konto [7820], Avskrivning bygg nader, och krediteras konto [1119], Ackumulerade avskrivningar på byggnader. Jämkning av avskrivning De skattemässiga avskrivningarna ska jämkas med hänsyn till räkenskapsårets längd och för inköp under året. Det innebär att om en byggnad köps in 1 mars ett år får du göra avskrivning med 10/12-delar av den årliga avskrivningen. Företaget köper en kioskbyggnad den 1 september år 1 för kr. I årsbokslutet för räkenskapsåret år 1 får avskrivningar göras med 4/12 av den årliga avskrivningen. Eftersom det är en kioskbyggnad ska den skrivas av med 5% per år. Årets avskrivning blir då kr (4/12 av 0,05 x ). 260 Markanläggningar (B2) Till markanläggningar på näringsfastigheter räknas markarbeten som gör marken plan, t ex röjning av träd, buskar och annat, schaktning av jord- och bergsmassor, uppförande av stödmurar och torrläggning av marken rivningskostnader för byggnader eller något annat som tidigare funnits på fastigheten vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parker ingsplatser, planteringar, fotbollsplaner och tennisbanor eller andra anläggningar för personal brunnar, källare och tunnlar om inte dessa vid fastighetstaxeringen betraktas som byggnader.

262 Byggnader och markanläggningar (B2) Tillgång i balansräkningen Markanläggningar, t ex vägar, är tillgångar som företaget normalt har ekonomisk nytta av under många år. De bokförs därför inte direkt som en kostnad utan tas upp som en tillgång i balansräkningen. Du gör sedan årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar), dvs en del av tillgångens värde bokförs årligen som kostnad tills tillgången är helt avskriven. Hur stora avskrivningar som får göras bestäms av skattereglerna (läs mer längre fram). Om en anläggning endast ska användas ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart. Du bokför då hela utgiften för markanläggningen som kostnad redan under anskaffningsåret. En markanläggning ska tas upp i balansräkningen när den är färdig ställd. Vid egen tillverkning av en markanläggning ska de nedlagda utgifterna för markanläggningen tas upp som tillgång i balansräkningen. Markanläggningar tas upp till anskaffningsvärdet minskat med de årliga avskrivningarna och med eventuell nedskrivning. Läs mer om avskrivning och nedskrivning nedan. Anskaffningsvärde Köper du mark och det på marken finns en markanläggning (t ex en parkering) ingår värdet av markanläggningen i markens anskaffningsvärde. Vid egentillverkning av en markanläggning är anskaffningsvärdet utgiften för att anskaffa eller förbättra anläggningen. Värdet av eget arbete ska inte tas med i anskaffningsvärdet. Däremot ska värdet av anställdas arbete räknas in i anläggningens anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet ska minskas med offentliga bidrag som företaget har fått för anläggningen. Hur du beräknar anskaffningsvärdet vid t ex egen insättning och arv kan du läsa om i kapitlet Fastigheter. Observera att om rivning, röjning och schaktning gjorts för en ny byggnad, ska dessa utgifter räknas in i byggnadens anskaffningsvärde. Avskrivningar (R9) En markanläggning ska skrivas av enligt de skattemässiga reglerna. Enligt dessa regler ska en markanläggning skrivas av med en viss procent per år på markanläggningens anskaffningsvärde. Avskrivningsunderlag = markanläggningens anskaffningsvärde 261

263 Anläggningstillgångar På täckdiken och skogsvägar gör du varje år avskrivning med 10% av anskaffningsvärdet. På övriga markanläggningar gör du avskrivning med 5%. Avskrivningarna ska beräknas från den tidpunkt då markanläggningen är färdig att tas i bruk. Är en markanläggning färdigställd 1 september får du detta år göra avskrivning med 4/12-delar av den årliga avskrivningen. Det bokförda värdet på markanläggningen före årets avskrivningar är kr. Företaget äger endast en markanläggning (en parkering) och inga nya inköp har gjorts under året. Avskrivningen ska beräknas utifrån parkeringens anskaffningsvärde, som är kr. Enligt skattereglerna ska den skrivas av med 5% av anskaffnings värdet. Årets avskrivning blir då kr (5% av kr). Det värde som parkeringen tas upp till i balansräkningen blir då kr ( ). I det förenklade årsbokslutet ska parkeringens värde, kr, ingå i ruta B2 och årets avskrivning, kr, i ruta R9. Bokslutsbilaga B2: Markanläggning Bokfört värde vid årets ingång (IB) Avskrivning = (5% av kr) R9 Nedskrivning = Bokfört värde vid årets utgång (UB) = B2 Avskrivningen bokförs enligt nedan. [7820] Avskrivning på byggnader och markanläggning [1159] Ackumulerade avskrivningar på markanläggning Avskrivningen på kr debiteras konto [7820], Avskrivning på byggnader och markanläggning, och krediteras konto [1159], Ackumulerade avskrivningar på markanläggning Jämkning av avskrivning Avskrivningarna ska beräknas från den tidpunkt då markanläggningen är färdig att tas i bruk. Detta innebär att om en mark anläggning är klar 1 juli får du detta år göra avskrivning med 6/12 av den årliga avskrivningen. 262

264 Byggnader och markanläggningar (B2) Avskrivningen ska även jämkas med hänsyn till räkenskapsårets längd. Det innebär att om räkenskapsåret är 7 månader får du göra avskrivningar med 7/12 av den årliga avskrivningen. Nedskrivning av fastighetens värde Om det på balansdagen (normalt 31 december) klart framgår att värdet på en fastighet understiger det bokförda värdet ska du uppskatta det återstående ekonomiska värde som fastigheten har för företaget. Med bokfört värde menas anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Är det ekonomiska värdet lägre än det bokförda värdet ska du skriva ner värdet i bokslutet till det lägre värdet. Om det bokförda värdet avviker mindre än 10% från det ekonomiska värdet behöver du dock inte göra någon nedskrivning. Tillgångar som skrivs av på högst fem år ska skrivas ned endast om tillgången helt har förlorat sitt värde. Nedskrivningen ska fördelas på varje tillgång för sig när det gäller mark, byggnader och markanläggningar. Ej avdragsgill i deklarationen Nedskrivningen av en byggnad eller markanläggning är inte avdrags gill enligt skattereglerna, så du måste göra en justering i deklara tionen. Du gör justeringen på sidan 2 på NE-blanketten. Försäljning och utrangering När du säljer en fastighet (inklusive byggnad och markanläggning) eller utrangerar en byggnad eller en markanläggning ska tillgången inte längre finnas med i balansräkningen. Om en fastighet säljs med vinst ska du ta upp skillnaden mellan försäljningspriset och det bokförda värdet som en momsfri intäkt (R2). Säljs den med förlust redovisar du förlusten som en kostnad (R6). Med bokfört värde menas anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Läs mer om avyttringar i kapitlet Fastigheter. Vinst/förlust = försäljningspris bokfört värde Observera att en försäljning av en fastighet beskattas i inkomst slaget kapital (som inte är lager). Det innebär att den bokföringsmässiga vinsten/förlusten ska återläggas i deklarationen (blankett NE). 263

265 Anläggningstillgångar Även avdrag såsom värdeminskningsavdrag, skogsavdrag mm ska normalt återläggas. Försäljningen av fastigheten deklareras på blankett K7. En byggnad eller markanläggning som är värdelös och inte längre används i företaget ska utrangeras, dvs den ska inte längre finnas med i balansräkningen. Vid en utrangering redovisar du det bokförda värdet som en kostnad (R6). Förlusten vid utrangering av en byggnad kan vara skattemässigt avdragsgill. En tillgång som har sålts eller utrangerats ska strykas ur förteckningen över anläggningstillgångar (se kapitlet Förteckning över anläggningstillgångar). 264

266 Anläggningstillgångar Mark mm (B3) Mark ska tas upp som en tillgång i balansräkningen. Mark har normalt ett bestående värde. Det innebär att du inte ska göra några värdeminskningsavdrag för mark. Om marken minskar i värde kan det dock bli aktuellt att skriva ner markens värde eftersom tillgångarna inte ska övervärderas i bokslutet. I kapitlet byggnader och markanläggningar kan du läsa om hur en fastighet delas in i byggnader, mark, markanläggningar, osv. Andra tillgångar Andra tillgångar som ska tas upp i ruta B3 är värdet av egentillverkade byggnader som är under uppförande. Det beror på att du inte får göra värdeminskningsavdrag förrän byggnaden är färdigställd. När byggnaden är färdigställd ska den ingå i ruta B2. Har företaget en näringsbostadsrätt ska den tas upp i ruta B3. Det är en tillgång som inte skrivs av. I ruta B3 tar du lämpligtvis även upp värdet av påbörjade men inte färdigställda egentillverkade maskiner och inventarier. Det beror på att du inte får börja göra avskrivningar på maskinen/inventariet innan den är färdigställd. När maskinen eller inventariet är färdigställd ska den ingå i ruta [B4]. Anskaffningsvärde på mark (B3) Om företaget har köpt marken motsvaras anskaffningsvärdet av inköpspriset plus andra utgifter som har samband med köpet, t ex lagfartskostnader. Mark ska tas upp som tillgång i balansräkningen när företaget har fått tillträde till marken. Om företaget har köpt en fastighet som består av både mark och byggnader, ska markens anskaffningsvärde beräknas genom en proportionering, normalt efter taxeringsvärdet. Så stor del av anskaffningspriset som det taxerade markvärdet är av det totala taxeringsvärdet, blir anskaffningsvärdet för marken. 265

267 Anläggningstillgångar Skulle en proportionering på detta sätt bli avsevärt missvisande kan du använda något annat underlag för proportioneringen, t ex ett värdeintyg med olika delvärden. I det förenklade årsbokslutet anger du värdet på marken i ruta B3. En industrifastighet köps för kr. Fördelningen mellan byggnader och mark görs normalt efter taxe ringsvärdet. I det här fallet är det totala taxerings värdet kr, varav taxerat markvärde kr och taxerat bygg nadsvärde kr. Det taxerade markvärdet är alltså 20% av fastighetens totala tax erade värde. Därför bokförs också 20% av köpeskillingen på marken och 80% på byggnaden. I det förenklade årsbokslutet anges markens värde, kr, i ruta B3. Bokslutsbilaga B3: Mark Bokfört värde Nedskrivning = Bokfört värde vid årets utgång (UB) = B3 Du kan läsa mer om hur markens anskaffningsvärde beräknas och bokförs vid t ex egen insättning, arv och gåva i kapitlet Fastigheter. Ingen avskrivning på mark Mark är en tillgång som anses ha ett bestående värde och ska därför inte skrivas av. Anskaffningsvärdet på marken bokför du på ett särskilt konto [1130], Mark. När fastigheten avyttras, utrangeras eller på annat sätt utgår ur företaget bokar du bort anskaffningsvärdet. Läs mer i kapitlet Fastigheter. 266 Nedskrivning av fastighet Om det på balansdagen (normalt 31 december) klart framgår att värdet på en fastighet understiger det bokförda värdet måste du uppskatta det återstående ekonomiska värde som fastigheten har för företaget. Är det ekonomiska värdet lägre än det bokförda värdet ska du skriva ner värdet i bokslutet till detta lägre värde. Om det bokförda värdet avviker mindre än 10% från det ekonomiska värdet behöver du dock inte göra någon nedskrivning. Om tillgången skrivs av på högst fem år ska en nedskrivning göras endast om tillgången helt har förlorat sitt värde. Nedskrivningen ska fördelas på varje tillgång för sig när det gäller mark, byggnader och markanläggningar.

268 Ej avdragsgill i deklarationen Nedskrivningen av mark, byggnad eller markanläggning är inte avdragsgill enligt skattereglerna, så du måste göra en justering i deklarationen. Du gör justeringen på sidan 2 på NE-blanketten. Mark mm (B3) Utrangeringar och avyttringar av mark Säljer du marken ska den inte längre finnas med i balansräkningen. Om marken säljs med vinst ska du ta upp skillnaden mellan försäljningspriset och det bokförda värdet som en momsfri intäkt (R2). Säljs marken med förlust redovisar du förlusten som en kostnad (R6). Vinst/förlust = försäljningspris bokfört värde Observera att en försäljning av en fastighet beskattas i inkomstslaget kapital (som inte är lager). Det innebär att den bokföringsmässiga vinsten/förlusten ska återläggas i deklarationen (blankett NE). Även avdrag såsom värdeminskningsavdrag, skogsavdrag mm ska normalt återläggas. Försäljningen av fastigheten deklareras på blankett K7. Om marken är värdelös och inte längre används i företaget ska den utrangeras, dvs den ska inte längre finnas med i balansräkningen. Vid en utrangering redovisar du det bokförda värdet som en kostnad (R6). Läs mer om hur du bokför försäljningar av mark samt utrangeringar i avdelningen löpande bokföring, kapitlet Fastigheter. 267

269 Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier (B4) Maskiner och inventarier (bilar, datorer, byggnadsinventarier, mm) som stadigvarande ska användas i företagets verksamhet ska normalt tas upp som tillgång i balansräkningen. Du gör sedan årliga värdeminskningsavdrag. Maskiner och inventarier som har en kort livslängd eller är av mindre värde får dock kostnadsföras i sin helhet under anskaffnings året. Vad ska tas upp som tillgång? Maskiner och inventarier är tillgångar som företaget har ekonomisk nytta av i flera år. De bokförs normalt inte direkt som kostnad utan som en tillgång i balansräkningen. Du gör sedan årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar), dvs en del av tillgångens värde bokförs årligen som kostnad tills tillgången är helt avskriven. Hur stora avskrivningar du får göra bestäms av skattereglerna. Läs mer om detta längre fram. Om inventariet eller maskinen är av mindre värde eller har en ekonomisk livslängd på högst 3 år, behöver den inte tas upp i balansräkningen, utan får kostnadsföras direkt under anskaffningsåret. Med mindre värde menas ett belopp som understiger ett halvt prisbasbelopp exklusive moms (motsvarar ca kr). Hur du bokför sådana transaktioner kan du läsa om i kapitlet Maskiner och inventarier. När ska tillgången tas upp i balansräkningen? Du ska ta upp maskiner och inventarier som tillgångar i balansräkningen när de har levererats. Det gäller även om du inte har fått någon faktura på balansdagen. Tillgången kommer i detta fall inte att mot svaras av någon leverantörsskuld (såvida du inte borde ha fått en faktura på balansdagen). När du bokför maskinen alternativt inventariet som du inte har fått faktura på använder du ett mot konto under eget kapital [2010]. Betalningen av fakturan bokas sedan mot aktuellt likvidkonto och mot eget kapital [2010]. 268

270 Maskiner och inventarier (B4) Har du tillverkat maskinen eller inventariet själv tar du upp den i balansräkningen i ruta B4 när den är klar att användas, dvs när den är färdigställd. Värdet av påbörjade men inte färdigställda maskiner och inventarier tar du upp i ruta [B3] bland tillgångar som inte ska skrivas av. När maskinen eller inventariet är färdigställd ska den ingå i ruta [B4]. Då ska du även göra avskrivningar på maskinen/inventariet. Anskaffningsvärde Maskinens eller inventariets anskaffningsvärde motsvaras normalt av dess pris plus andra utgifter (frakt, faktureringsavgifter, mm) som ingår i fakturabeloppet, dvs normalt beloppet enligt inköpsfakturan. Anskaffningsvärdet beräknas exklusive moms som företaget får lyfta (eller återbetalt). Andra externa utgifter som inte ingår i fakturabeloppet, men som hör till tillgången, ska räknas in i anskaffningsvärdet om de sammanlagt uppgår till mer än kr per maskin eller inventarium. Är dessa utgifter kr eller lägre får du välja om du vill räkna in utgifterna i anskaffningsvärdet eller kostnadsföra dem direkt. I maskinens eller inventariets anskaffningsvärde får du inte ta med värdet av eget eller anställdas arbete för t ex installation och liknande. Anskaffningsvärdet ska minskas med erhållna stöd, t ex näringsbidrag. Du kan läsa mer om hur anskaffningsvärdet beräknas vid köp och vid andra typer av förvärv i avdelningen löpande bokföring, kapitlet Maskiner och inventarier. 269

271 Anläggningstillgångar Avskrivningar (R10) Maskiner och inventarier ska i det förenklade årsbokslutet värderas kollektivt och till det värde som de har vid beskattningen. Värdet får aldrig överstiga det bokförda värdet vid årets början plus årets anskaffning av maskiner och inventarier. Det är alltså inte tillåtet att skriva upp värdet. Skattemässigt värderar du tillgångarna enligt reglerna om räkenskapsenlig avskrivning. Läs mer längre fram. Avskrivningsunderlag Som vi nämnde ovan ska maskinerna/inventarierna värderas i klump i det förenklade årsbokslutet. I samband med att maskiner eller inventarier köps in värderas de individuellt men bokförs på samma tillgångskonto (eller konton om du har valt att dela upp inventarierna efter typ). Avskrivningsunderlaget motsvaras av det bokförda värdet på tillgångarna vid årets början (IB) plus de inköp som gjorts under året minskat med årets försäljning, dvs försäljningssumman. Du ska även minska avskrivningsunderlaget med försäkrings ersättningar för förlorade inventarier (för tillgångar som anskaffats året före räkenskaps året) och det värde du tar upp som inkomst vid eget uttag av en maskin eller ett inventarium. I det förenklade årsbokslutet kommer samtliga maskiner och inventarier att värderas tillsammans, dvs alla typer av maskiner/ inven tarier tas upp i samma post (observera dock att immateriella anläggningstillgångar ska anges separat). Tillgångarnas värde vid årets början (IB) + årets inköp årets försäljning (även värdet av egna uttag av inventarier) försäkringsersättning för förlorade inventarier = avskrivningsunderlag * Tillgångar som köpts och sålts samma år ska inte tas med i avskrivningsunderlaget. Observera att avskrivningsunderlaget ska minskas med ersättningsfond som tagits i anspråk för anskaffning av maskiner och inventarier. Värdet på maskinerna och inventarierna vid årets början är det värde som de togs upp till i föregående års bokslut (ruta B4 i det förenklade årsbokslutet). 270

272 Maskiner och inventarier (B4) När du gör det första förenklade årsbokslutet för din verksamhet motsvaras det ingående värdet (IB) av det värde som du har tagit upp maskinerna och inventarierna till i öppningsbalansräkningen (se kapitlet Öppningsbalansräkning). Vid årets början (IB) var maskinernas och inventariernas värde kr, dvs det värde som tillgångarna togs upp till i föregående års förenklade årsbokslut i ruta B4. Under året köptes en maskin för kr in till företaget och en bil såldes för kr. IB kr Inköp maskin kr Försäljning av bil kr Avskrivningsunderlag kr Maskinernas/inventariernas värde före årets avskrivning blir då kr. Detta utgör årets avskrivningsunderlag. Årets avskrivning När du har fått fram avskrivningsunderlaget ska årets avskrivning beräknas. Årets avskrivning motsvaras av skillnaden mellan avskrivningsunderlaget och tillgångarnas värde vid beskattningen. Årets avskrivning = avskrivningsunderlaget tillgångarnas värde vid beskattningen Det lägsta värde som du får ta upp tillgångarna till vid beskattningen får du fram genom att värdera tillgångarna enligt metoden för räkenskapsenlig avskrivning eller metoden för restvärdeavskrivning. Restvärdeavskrivning ger alltid ett högre skattemässigt restvärde än metoden för räkenskapsenlig avskrivning. Därför har vi valt att endast beskriva reglerna för räkenskapsenlig avskrivning. Läs mer längre fram i kapitlet. Om avskrivningsunderlaget uppgår till högst kr får du skriva av hela beloppet. Maskinerna/inventarierna får alltså tas upp till 0 kr i bokslutet. Årets avskrivning motsvaras då av avskrivningsunderlaget. 271

273 Anläggningstillgångar Vid årets början (IB) var värdet på maskinerna/inventarierna kr. Under året såldes en maskin för kr. Värdet före årets avskrivning blir då kr ( ). Detta utgör även årets avskrivningsunderlag. Eftersom avskrivningsunderlaget inte överstiger kr får hela beloppet skrivas av. I det förenk lade årsbokslutet tas tillgångarna upp till 0 kr. Årets avskrivning blir kr. Räkenskapsenlig avskrivningsmetod Vid räkenskapsenlig avskrivning får du välja mellan två regler: huvudregeln, och kompletteringsregeln. Du får varje år välja att använda den regel som ger högst avskrivning. Du kan alltså mellan åren växla mellan att använda huvudregeln och kompletteringsregeln. För att få fram största möjliga avskrivning bör du alltså varje år beräkna vilket skattemässigt restvärde som huvudregeln respektive kompletteringsregeln ger. Skatteregeln anger det lägsta värde som maskinerna/inventarierna får värderas till. Det finns alltså ingen gräns för hur liten avskrivning du kan göra ett visst år. Observera att det enligt bokföringslagen inte är tillåtet att värdera tillgångar för högt. Läs om nedskriv ningar längre fram i detta kapitel. Huvudregeln Huvudregeln innebär att maskinerna och inventarierna som lägst får tas upp till 70% av avskrivningsunderlaget, dvs du får göra avskrivning med 30%. Hur avskrivningsunderlaget beräknas kan du läsa om tidigare i detta kapitel. Lägsta värdet enligt huvudregeln = 70%* av avskrivningsunderlaget *Avskrivningsprocenten ska jämkas om räkenskapsåret är kortare eller längre än 12 månader (se nedan). Årets maximala avskrivning blir skillnaden mellan avskrivningsunderlaget och det lägsta värdet enligt huvudregeln och kompletteringsregeln (se nedan). Du kan dock välja att skriva av med ett lägre belopp. Maskinerna och inventariernas värde efter avskrivningen anger du i ruta B4 i det förenklade årsbokslutet. Avskrivningen ska ingå i ruta R

274 Maskiner och inventarier (B4) Vid årets början var värdet på företagets maskiner och inventarier kr. Under året har en maskin köpts för kr. Företaget har även köpt en bil för kr och sålt en släpvagn för kr. Avskrivningsunderlaget blir därmed kr ( ). Enligt huvudregeln får tillgångarna värderas till 70% av avskrivningsunderlaget, dvs du får göra en avskrivning med 30% av avskrivningsunderlaget. Lägsta värdet enligt huvudregeln blir kr (70% av ). Avskrivningen blir då kr ( ). Avskrivningen kan även beräknas som 30% av avskrivningsunderlaget, dvs 0,30 x = kr. Observera att om kompletteringsregeln tillåter att tillgångarna får tas upp till ett lägre värde, är det tillåtet att använda den regeln istället. I det här fallet är det dock förmånligast att använda huvudregeln (se exemplet i nästa avsnitt). Bokslutsbilaga B4: Maskiner och inventarier + Bokfört värde vid årets ingång (IB) Inköp under året Försäljningar under året Avskrivningsunderlag = Avskrivning (max 30% av avskrivningsunderlaget) = R10 Bokfört värde vid årets utgång (UB) B4 Avskrivningen, kr, ska ingå i ruta R10 i det förenklade årsbokslutet, medan värdet på maskin erna och inventarierna, kr, anges i ruta B4. Avskrivningen bokförs enligt nedan. [7830] Avskrivning [1229] Årets avskrivning på maskiner och inventarier Avskrivningen bokför du på konto [7830], Avskrivning på maskiner och inven tarier, och som motkonto använder du [1229], Årets avskrivning på maskiner och inventarier. Kompletteringsregeln Kompletteringsregeln innebär att du får ta upp kvarvarande inventarier till lägst det värde som blir kvar om du gör en 20-procentig årlig avskrivning på inventariernas anskaffningsvärde. Maskinerna och inventarierna blir alltså helt avskrivna efter fem år. Observera att du vid beräkningen endast ska ta med de maskiner och inven 273

275 Anläggningstillgångar tarier som finns kvar i verksamheten vid beskattningsårets slut. Om räkenskapsåret är längre eller kortare än 12 månader ska avskrivningsprocenten jämkas (se längre fram). När du använder kompletteringsregeln behöver du uppgifter över vilka inköp och försäljningar du har gjort under de senaste fyra åren (fem år om du har ett förkortat eller förlängt räkenskapsår, se längre fram). Dessa uppgifter hämtar du från den förteckning som du normalt ska föra över dina anläggningstillgångar (se kapitlet Förteckning över anläggningstillgångar). Lägsta värdet enligt kompletteringsregeln = 80% av inköpen under räkenskapsåret 60% av inköpen under året före räkenskapsåret 40% av inköpen under andra året före räkenskapsåret 20% av inköpen under tredje året före räkenskapsåret Observera att du endast ska ta med tillgångar som finns kvar i företaget vid räkenskapsårets slut. Avskrivningsprocenten ska jämkas om räkenskapsåret är kortare eller längre än 12 månader (se nedan). Årets maximala avskrivning blir skillnaden mellan avskrivningsunderlaget och det lägsta värdet enligt huvudregeln (se ovan) eller kompletteringsregeln. Du kan dock välja att skriva av med ett lägre belopp. Maximal avskrivning = avskrivningsunderlaget värdet vid beskattningen (lägsta värdet enligt huvudregeln eller kompletteringsregeln) Maskinerna och inventariernas värde efter avskrivningen anger du i ruta B4 i det förenklade årsbokslutet. Avskrivningen ska ingå i ruta R10. Vid årets början var värdet på företagets maskiner och inventarier kr. Under året har en maskin köpts för kr. Företaget har även köpt en bil för kr och sålt en släpvagn för kr (köptes in under 2011). Avskrivningsunderlaget blir därmed kr ( ). Ur anläggningsregistret hämtas uppgifter om anskaffningsvärdet på de inven tarier och maskiner som har köpts in under de tre föregående åren. Under 2014 köptes en bil för kr och under 2013 köptes en kopiator för kr. 274

276 Maskiner och inventarier (B4) Observera att det endast är de maskiner och inventarier som finns kvar i företaget vid årets slut som ska tas med vid beräkningen. Det innebär att den sålda släpvagnen som köptes under 2011 inte ska tas med i beräkningen. Det lägsta värde som inventarierna får tas upp till enligt kompletteringsregeln beräknas enligt följande: Bokslutsbilaga B4: Maskiner och inventarier + Bokfört värde vid årets ingång (IB) Inköp under året Försäljningar under året Avskrivningsunderlag = Beräkning av bokfört värde (UB): Inköp under 2015: 80% av = Inköp under 2014: 60% av = Inköp under 2013: 40% av = Inköp under 2012: 20% av 0 = Bokfört värde (UB) B4 Årets avskrivning ( ) = R10 Enligt kompletteringsregeln är det lägsta värde som maskinerna och inventarierna får tas upp till kr. Årets maximala avskrivning beräknas som skillnaden mellan avskrivningsunder laget och det lägsta värde som tillgångarna får tas upp till enligt skattereglerna, dvs det lägsta värdet enligt huvudregeln eller kompletteringsregeln. Avskrivningen blir kr ( ) om man väljer att använda kompletteringsregeln. I det här fallet blir det fördelaktigare att använda huvud regeln (se exemplet ovan). Om vi antar att man i detta fall ändå väljer att använda kompletteringsregeln ska avskrivningen ingå i ruta R10 i det förenklade årsbokslutet. Maskinernas och inventariernas värde anger du i ruta B4. Avskrivningen bokförs enligt nedan. [7830] Avskrivning [1229] Årets avskrivning på maskiner och inventarier Avskrivningen bokför du på konto [7830], Avskrivning på maskiner och inven tarier, och som motkonto använder du [1229], Årets avskrivning på maskiner och inventarier. 275

277 Anläggningstillgångar Förlängt eller förkortat räkenskapsår Avskrivningen ska jämkas om räkenskapsåret är kortare eller längre än 12 månader. Du proportionerar den skattemässiga avskrivningsprocenten efter räkenskapsårets längd, dvs är räkenskapsåret 8 månader får du göra avskrivning med 8/12 av aktuell avskrivningsprocent. Om du använder huvudregeln och har ett räkenskapsår som är 6 månader (förkortat räkenskapsår) får du endast göra avskrivning med 6/12 av 30%. Avskrivningsprocenten blir då 15% av avskrivnings underlaget. Det lägsta skattemässiga värdet blir alltså 85% av avskrivningsunderlaget. Använder du kompletteringsregeln och har ett räkenskapsår som omfattar 6 månader får du göra avskrivning med 6/12 av 20%. Avskrivningen blir då 10% av maskinernas/inventariernas anskaffningsvärde. Om räkenskapsåret är sex månader är det lägsta värdet som tillgångarna får värderas till summan av följande: 90% av inköpen under räkenskapsåret 70% av inköpen under året före räkenskapsåret 50% av inköpen under andra året före räkenskapsåret 30% av inköpen under tredje året före räkenskapsåret 10% av inköpen under fjärde året före räkenskapsåret. 276 Försäljning och utrangering Försäljning Om du säljer en maskin eller ett inventarium ska försäljningsinkomsten minska maskinernas och inventariernas bokförda värde. Du bokför alltså ingen vinst eller förlust i samband med avyttringen. Eventuell vinst eller förlust kommer att påverka resultatet i och med att försäljningen påverkar avskrivningsunderlaget för maskiner och inventarier och därmed storleken på avskrivningen. Hur du bokför försäljningar av maskiner och inventarier kan du läsa om i kapitlet Maskiner och inventarier. Om du har sålt tillgångar under året och det bokförda värdet på maskiner och inventarier samt immateriella anläggningstillgångar före årets avskrivning är lägre än det värde dessa tillgångar får tas upp till enligt skattereglerna, ska skillnaden tas upp som intäkt. Det beror på att du har gjort avskrivningar med ett högre belopp än den faktiska värdeminskningen för de sammanlagda tillgångarna, dvs maskiner, inventarier samt immateriella tillgångar. Detta blir aktuellt om försäljningssumman av immateriella anläggningstillgångar och maskiner och inventarier är större än de

278 Maskiner och inventarier (B4) samman lagda ingående balanserna för dessa tillgångar (IB) + årets inköp av immateriella anläggningstillgångar samt maskiner och inventarier. Avskrivningsunderlaget blir i dessa fall negativt. Tillgångarna får som lägst tas upp till 0 kr och det negativa beloppet motsvarar då den intäkt som ska tas upp. Vid årets början var värdet på företagets maskiner och inventarier kr. Under året har en maskin köpts för kr och en grävmaskin sålts för kr. Avskrivningsunderlaget blir därmed kr ( ). I företaget finns inga immateriella anläggningstillgångar. I detta fall används huvudregeln eftersom den blir mest fördelaktig. Enligt den får tillgångarna tas upp till 0 kr (värdet kan aldrig bli negativt). Eftersom det bokförda värdet på inventarierna före årets avskrivning är lägre ( kr) ska mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten blir kr. Maskinernas och inventariernas värde, som är 0 kr, anger du i ruta B4. Intäkten på kr tar du upp i ruta R2. Bokslutsbilaga B4: Maskiner och inventarier + Bokfört värde vid årets ingång (IB) Inköp under året Försäljningar under året Avskrivningsunderlag = Bokfört värde (UB) = 0 B4 Intäkt ( ) = R2 Intäkten bokförs enligt nedan. [1220] Maskiner/ inventarier [3970] Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar Intäkten bokför du på konto [3970], Vinst vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar, i kredit och på konto [1220] i debet. I och med att du debiterar kontot för maskiner och inventarier blir saldot på kontot 0 kr. 277

279 Anläggningstillgångar Utrangering En utrangering bokförs inte i den löpande bokföringen utan kommer att påverka kostnaden genom avskrivningen. Använder du kompletteringsregeln kommer det utrangerade inventariet inte att tas med vid beräkningen av det skattemässiga restvärdet. Använder du huvudregeln ligger tillgångens anskaffningsvärde kvar i avskrivningsunderlaget och påverkar storleken på avskrivningen även efter att den utrangerats. Nedskrivning Normalt ska en tillgång vara helt avskriven när den beräknade användningstiden enligt förteckningen över anläggningstillgångarna har passerats. Enligt skattereglerna finns det dock ingen begränsning för hur små avskrivningar du får göra. Du kan därför göra väldigt små eller helt strunta i att göra avskrivningar och på detta sätt få ett högre resultat. Om du gör låga avskrivningar kan det leda till att tillgångarna blir övervärderade vilket inte är tillåtet enligt bokföringslagen. Det finns därför särskilda regler som innebär att tillgångarnas värde ska skrivas ner om det är för högt. Endast om du inte gör maximala avskrivningar Om du varje år väljer att göra maximala avskrivningar behöver du inte göra någon nedskrivning av tillgångarnas värde. Gör du maximala avskrivningar varje år blir dina maskiner/inventarier helt avskrivna på fem år. För att maskinerna/inventarierna ska bli helt avskrivna efter fem år måste du det fjärde året efter anskaffningen använda dig av kompletteringsregeln. Då tas dessa inventarier upp till 0 kr, dvs inventariet blir då helt avskrivet. De första tre åren ger dock huvudregeln normalt en högre avskrivning. Om värdet klart överstiger det ekonomiska värdet Har du inte gjort maximala avskrivningar på maskiner och inventarier samt immateriella anläggningstillgångar kan det bli aktuellt att skriva ner värdet genom en nedskrivning. En nedskrivning ska göras om det sammanlagda värdet (ekonomiskt värde eller i en försäljningssituation, marknadsvärdet) av maskiner och inventarier samt förvärvade immateriella anläggningstillgångar betydligt understiger det bokförda värdet på balansdagen (vid räkenskapsårets slut). 278

280 Maskiner och inventarier (B4) En nedskrivningsprövning ska då göras mot tillgångarnas ekonomiska värde för företaget. Är det ekonomiska värdet för företaget lägre än det bokförda värdet skriver du ner värdet på tillgångarna till detta lägre värde. Mindre avvikelser på ca 10% eller lägre behöver dock inte åtgärdas. Uppgifter om tillgångarnas återstående ekonomiska värde ska du kunna ta fram från företagets förteckning över anläggningstillgångar (se kapitlet Förteckning över anläggningstillgångar). För att en nedskrivning ska vara skattemässigt avdragsgill får nedskrivningen inte göras längre än till ett värde motsvarande samtliga inventariers (inklusive immateriella) marknadsvärde. Vid årets början var tillgångarnas värde kr. Under året har en dator köpts in för kr. Avskrivning görs enligt huvudregeln. Företaget har inga immateriella tillgångar. Tillgångarnas lägsta värde enligt huvudregeln blir då kr (70% av ). Årets avskrivning blir kr ( ). Med tanke på de tillgångar som finns i företaget konstaterar företagaren att värdet känns högt i förhållande till deras nytta i företaget. Under några av de senaste åren har han dock för att kunna visa upp ett bra resultat valt att inte göra maximala avskrivningar. Han kontrollerar vilket ekonomiskt värde tillgångarna har ( inklusive årets värdeminskning) vid årets slut enligt anläggnings registret. Typ av tillg. Anskaffningsv. Inköpsår Ek. livslängd Restvärde Dator år Maskin år Bil år Möbler år 0 Summa ekonomiskt värde: Enligt förteckningen över anläggningstillgångarna är tillgångarnas ekonomiska värde för företaget kr, vilket innebär att det bokförda värdet är för högt. Eftersom bokfört värde efter avskrivningar avviker med mer än 10% från det ekonomiska värdet, ska en nedskrivning göras. Tillgångarnas värde ska skrivas ned till det ekonomiska värdet, dvs till kr. Han gör därför en nedskrivning med kr ( ). Tillgångarnas värde efter avskrivning och nedskrivning, kr, anges i ruta B4 och både avskrivningen och nedskrivningen ska ingå i ruta R10 i det förenklade årsbokslutet, dvs sammanlagt kr ( ). 279

281 Anläggningstillgångar Bokslutsbilaga B4: Maskiner och inventarier + Bokfört värde vid årets början (IB) Årets inköp Årets försäljning 0 Avskrivningsunderlag Värde efter avskrivning (70% av ) Avskrivning ( ) R10 Nedskrivning ( ) R10 Bokfört värde (UB) B4 Avskrivningen och nedskrivningen bokförs enligt nedan. [7830] Avskrivning på maskiner och inventarier [7700] Nedskrivningar [1229] Årets avskrivning på maskiner och inventarier Avskrivningen [7830] och nedskrivningen [7700] på kr ( ) bokförs mot kontot [1229], Årets avskrivning på maskiner och inventarier

282 Anläggningstillgångar Övriga anläggningstillgångar (B5) Under rubriken Övriga anläggningstillgångar ska du ta upp andelar i kooperativa föreningar samt andelar i fastighetsbolag som enligt skattereglerna är lagertillgångar (ovanligt). Värdepapper är normalt en privat tillgång Observera att det endast är andelar i kooperativa föreningar som har ekonomisk betydelse för företagets verksamhet samt andelar i fastighetsbolag som enligt skattereglerna är lagertillgångar, som får bokföras i en enskild firma. Övriga finansiella tillgångar är privata och ska alltså inte bokföras i företaget. Det innebär att aktier och liknande värdepapper inte kan tas upp som en tillgång i en enskild firma. Använder du företagets pengar för att köpa aktier eller andra värdepapper räknas det som ett eget uttag av pengar ur företaget. Andelar i kooperativ förening Andelar i en kooperativ förening ska tas upp som tillgång i balansräkningen under förutsättning att innehavet av andelarna beror på företagets verksamhet. Det gäller exempelvis andelar i en kooperativ ekonomisk förening i vilken medlemskapet har ekonomisk betydelse för företagets verksamhet. Exempel är andelar i en åkericentral om du har en åkeriverksamhet och andelar i en beställningscentral om du har taxiverksamhet. Du gör inga avskrivningar på dessa andelar. Om tillgången betydligt minskar i värde kan du dock behöva skriva ner värdet (läs mer längre fram). Insatsemission Insatsemission är när man i den ekonomiska föreningen överför kollek tivt fritt utdelningsbart eget kapital (ackumulerade vinstmedel mm) till att bli individuellt bundet eget kapital (medlemsinsatser). Insats emissionen ska inte bokföras som en ökning av det bokförda värdet på andelen. Man bokför alltså inte insatsemissionen när man får den. I det förenklade årsbokslutet tas beloppet upp i ruta [U4] tillsammans med skogskonto och avbetalningsplan på skog. 281

283 Anläggningstillgångar Insatser genom insatsemission betalas inte ut förrän du går ur föreningen. Då ska du bokföra insatsemissionen som intäkt och ta upp den till beskattning. [1930] Företagskonto [1360] Insatser ekonomiska föreningar [8310] Ränteintäkter och utdelningar [1950] Bankkonto Så småningom går Lisa ur skogsägareföreningen. Hon får tillbaka sina inbetalade insatser [1360], kr, och dessutom får hon nu ut insats emissionen [8310], kr, samt medel på sparkonto [1950], kr. Pengarna, totalt kr, sätts in på hennes företags konto [1930]. Andelar i fastighetsbolag I undantagsfall kan en enskild firma ha andelar som enligt skattereglerna räknas som lagertillgångar, t ex en andel i ett fastighetsförvaltande bolag. Om så är fallet ska dessa andelar tas upp som en övrig tillgång i det förenklade årsbokslutet. Andelar i fastighetsförvaltande företag är lagertillgångar om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om fastigheten hade ägts direkt av näringsidkaren som äger andelen. Detta gäller dock bara om det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och inne havaren är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren, det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och det fastighetsförvaltande företaget, eller det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag. Anskaffningsvärde (B5) En övrig anläggningstillgång ska tas upp till det värde som anges i den handling som legat till grund för anskaffningen, t ex köpekontraktet. Värdet anger du i ruta B5 i det förenklade årsbokslutet. 282

284 Övriga anläggningstillgångar (B5) Lisa driver ett åkeri. Vid årets början ägde företaget inga övriga anläggnings tillgångar. Under året har hon köpt en andel i en åkericentral för kr. Andelen ska i det förenklade årsbokslutet tas upp som en övrig anläggningstillgång (ruta B5). Andelen är den enda tillgången i företaget som ska tas upp som övrig anläggningstillgång. I ruta B5 anger hon därför kr. Bokslutsbilaga B5: Övriga anläggningstillgångar Bokfört värde vid årets ingång (IB) Inköp andel i åkericentral Bokfört värde vid årets utgång (UB) = B5 Nedskrivning Som vi nämnde ovan ska du inte göra några avskrivningar på värdet av övriga anläggningstillgångar. Om det på balansdagen (vid räkenskapsårets slut) klart framgår att det bokförda värdet överstiger det återstående ekonomiska värdet som tillgångarna har för företaget, ska du göra en nedskrivning av tillgångarnas värde. Nedskrivning görs då till det återstående eko nomiska värde som tillgångarna har för företaget. Det är dock ovanligt att man gör en nedskrivning av sådana tillgångar. Om en tillgång tidigare har skrivits ner och skälen för nedskrivningen inte finns kvar ska nedskrivningen återföras. Försäljning och utrangering Om du säljer en övrig anläggningstillgång med vinst, t ex en andel i en ekonomisk förening, ska du ta upp vinsten som intäkt (R4). Säljer du tillgången med förlust ska du ta upp förlusten som kostnad (ruta R8). Vinsten eller förlusten är skillnaden mellan försäljningspriset och det bokförda värdet (det värde som tillgången har i balansräk ningen). Vinst/förlust = Försäljningspris bokfört värde Om en övrig anläggningstillgång har förlorat sitt värde och inte är till någon nytta för företaget, ska den utrangeras. Det bokförda värdet bokförs då som en kostnad (R8). Läs mer om detta i kapitlet Andelar. 283

285 Omsättningstillgångar Varulager B6 Bland omsättningstillgångarna i balansräkningen finns posten varulager. Varulager är tillgångar som är avsedda för tillverkning eller förbrukning. För det mesta är det inte svårt att säga om en vara är en lagertillgång. Varulagertillgångar kan delas upp i följ ande delposter: råvaror förbrukningsvaror varor under tillverkning färdiga varor handelsvaror. Färdiga varor är varor som tillverkats inom företaget, medan handels varor är varor som köpts in för vidareförsäljning. Om byggnader, markanläggningar och mark är lagertillgångar i företaget ska också dessa tas upp som varulager i det förenklade årsbokslutet. Varulagret ska tas upp i balansräkningen Du ska ta upp mottagna varor som en tillgång i balansräkningen när varorna har levererats. Varorna anses levererade när det har ankommit till företaget. Varorna ska tas upp i lager även om du inte har fått någon faktura på de levererade varorna på balansdagen. Varorna kommer då att ingå i lagersaldot men inte motsvaras av någon leverantörsskuld (såvida du inte borde ha fått en faktura på balansdagen). Säljer du varor ska varan inte längre tas upp som varulager i balans räkningen när varan har skickats till köparen. Företagaren kan därmed enkelt konstatera vad som ska ingå i posten varulager. De varor som är på väg behöver man alltså inte ta hänsyn till vid varulagervärderingen. I det förenklade årsbokslutet ska du fylla i varulagervärdet i ruta B6. 284

286 Varulager B6 Inventera lagret Om varuinköpen under året bokförs på kontot för varuinköp [4000], måste lagret inventeras för att man ska kunna justera varukostnaden för de varor som ännu inte sålts vid räkenskapsårets slut. Det är bara kostnader för sålda varor som ska påverka företagets resultat. Varor som ligger kvar i lager vid årsskiftet ska inte påverka resultatet, utan räknas som en tillgångspost i balansräkningen. När man inventerar lagret räknar man alla artiklar som finns i lagret vid en viss tidpunkt och noterar detta på inventeringslistor. Inven ter ingen ligger sedan till grund för lagervärderingen. Många små före tag inventerar lagret bara en gång om året, nämligen vid årsskiftet som underlag till årsbokslutet. Varulager med oväsentligt värde Om ett varulager har ett sammanlagt värde på högst kr behöver lagret inte tas med som en tillgång i det förenklade årsbokslutet, utan man får redovisa lagret direkt som en kostnad. Lisa har en plåtverkstad som hon startat under året och vid bokslutet finns det bara ett litet lager som är värt kr. Lisa behöver inte boka upp något varu lager i balansräkningen. Varorna är redan bokförda som en kostnad eftersom hon löpande har bokfört alla varuinköpen som varukostnad [4000]. Varulagrets anskaffningsvärde Anskaffningsvärdet Normalt utgörs anskaffningsvärdet för köpta varor av inköpspriset plus andra utgifter (t ex frakt) som direkt hör till varorna och som framgår av inköpsfakturan. Om företaget har andra externa utgifter som inte framgår av inköpsfakturan och som uppgår till högst kr per leverans för en sorts vara, ska de inte räknas med i anskaffningsvärdet. Dessa kostnader får då dras av direkt som allmänna utgifter. Om kostnaderna överstiger kr ska de läggas till varans anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas exklusive moms som företaget får lyfta (eller återbetalt). Med andra utgifter som direkt kan hänföras till varan menas t ex tull, transporter och andra hanteringskostnader som fakturerats separat. Varulagrets anskaffningsvärde får beräknas med utgångspunkt i det pris som anges på den senast mottagna fakturan för den sorts 285

287 Omsättningstillgångar vara som ska värderas. Priset kan användas för samtliga varor av samma sort. Självklart måste priset du utgår från vara från en faktura som har normala villkor. Om du väljer att inte beräkna lagrets anskaffningsvärde enligt priset på den senast mottagna fakturan ska anskaffningsvärdet beräknas enligt först-in-först-ut-principen, vägda genomsnittspriser eller någon liknande princip. Handelsföretag I detaljhandels- och handelsföretag kan man använda en schablonmässig värdering där man utgår från försäljningspriset. Varulagrets anskaffningsvärde beräknas då på varans försäljningspris (exklusive moms) med avdrag för det pålägg som används i priskalkylen för den aktuella varan eller med avdrag för aktuell bruttovinst marginal. Lisa driver en godisbutik där hon bland annat säljer smågodis i lösvikt. När det är dags för bokslutet har hon 208 kg smågodis i lager. Försäljningspriset exklusive moms är 63,20 kr per kg (priset till kund är 79 kr inklusive moms). På godiset har Lisa lagt på 80% i vinstmarginal vilket betyder att varulagrets anskaffningsvärde är 35,10 per kg. Det sammanlagda varulagervärdet för smågodiset är 35,10 x 208 = kr. Om försäljningspriset eller bruttovinstmarginalen har förändrats efter inköpstillfället måste du justera anskaffningsvärdet efter de nya förutsättningarna. Egentillverkade varor För egentillverkade varor är anskaffningsvärdet lika med inköpspriset för råmaterial och halvfabrikat. Om det finns andra externa utgifter för varorna som inte framgår av fakturorna för materialet, ska dessa utgifter räknas med i anskaffningsvärdet om de uppgår till mer än kr per leverans. Det kan exempelvis vara tull-, import- och transportutgifter som fakturerats separat. Har du utgifter för eget eller anställdas arbete får du inte ta med den kostnaden i varulagrets anskaffningsvärde. Byte, arv eller gåva Om företaget får varor genom byte, arv eller gåva ska varornas anskaff ningsvärde motsvaras av värdet vid beskattningen. Mot tagaren övertar den avlidnes/givarens skattemässiga värde. 286

288 Varulager B6 Jakobs granne Ludvig sysslar, precis som Jakob, med fårskötsel i mindre omfattning. Ludvig har även haft gårdsförsäljning av fårkött, fårskinn och ull. Nu tänker Ludvig sälja fåren och lägga ner verksamheten. I samband med detta skänker han det lilla varulager han har kvar till Jakob. Vid tidpunkten för gåvans överlämnande var Ludvigs varulager i bokföringen värderat till kr, vilket är det anskaffningsvärde som Jakob ska använda för de mottagna varorna i sin bokföring. Insättning av privata varor För varor som sätts in genom ett ägartillskott är varornas anskaffningsvärde detsamma som det skattemässiga värdet. Ingick varorna i en hobbyverksamhet innan du startade ditt företag blir anskaffningsvärdet i hobbyverksamheten även anskaffningsvärde i före taget. Lotte har en liten nyöppnad syateljé där hon säljer egentillverkade kläder. Innan hon startade sitt företag sydde hon upp kläder som hobby. De kläder hon har kvar sedan hobbytiden tar hon nu in som varulager i företaget. Varornas anskaffningsvärde i företaget motsvarar de utgifter Lotte haft för materialet till kläderna. Varulagervärdering i bokslutet Inför bokslutet ska varulagret inventeras och anskaffningsvärdet beräknas för samtliga lagerposter. När du gjort detta ska du värdera varulagret som en helhet. Schablonmässigt avdrag Varor som ligger i lager brukar förlora något i värde på grund av att de blir omoderna eller defekta. För att företagaren inte ska behöva göra en bedömning av hur mycket varje enskild vara i lagret har tappat i värde, får man göra ett schablonmässigt avdrag för värdenedgång. Avdraget är 3 procent av lagrets sammanlagda anskaffningsvärde. Detta innebär att lagret får tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Detta gäller dock inte för lagertillgångar som består av byggnader och mark. Pia, som redovisar enligt kontantmetoden, har under året öppnat en mindre klädbutik. På bokslutsdagen den 31 december inventerar hon varulagret och skriver under inventeringslistan och försäkrar att den är korrekt. Lagerlistan arkiverar hon i 7 år. Anskaffningsvärdet har Pia fått fram genom att titta på inköpspriset på den senast mottagna fakturan för respektive slag av vara. 287

289 Omsättningstillgångar Pia har löpande under året bokfört varuinköpen på kontot för varuinköp [4000]. I bokslutet måste hon justera varukostnaden för de varor som ännu inte har sålts vid räkenskapsårets slut eftersom det bara är kostnaden för sålda varor som ska påverka resultatet. Bokslutsbilaga B6: Varulager Antal Varuslag Ansk.pris/enhet Anskaffningsvärde 40 st Byxor st Tröjor st Skjortor st Kjolar Totalt anskaffningsvärde Summa lagervärde (97% av Tot. ansk.värde) Härmed intygas att lagerspecifikationen tar upp samtliga lagertillgångar och att lagertillgångar inte avsiktligen undantagits eller lagts till. Ort och datum Underskrift, namn Storstad 8/1-15 Pia Andersson För att Pia ska få ett korrekt värde på varulagret måste hon bokföra lagerförändringen så att lagret vid årets utgång blir kr. Det gör hon enligt nedan: [1400] Varulager [4900] Varulagerförändring Vid årets ingång (IB) var saldot på varulagerkontot [1400] 0 kr eftersom verksam heten startat under året. Pia bokar upp lagret genom att debitera konto [1400] med och kreditera konto [4900]. I det förenklade årsbokslutet tas varulaget upp till kr. I och med att lagerförändringen bokförs blir detta även saldot på kontot efter uppbokningen Varulager Datum Ver Text Debet Kredit Ack Ing saldo A 84 Uppbokning av varulager Kontosaldo

290 Varulager B6 År 2 Året därpå gör man en ny inventering på balansdagen. Det sammanlagda anskaffningsvärdet på varulagret efter det schablonmässiga avdraget på 3% är kr som förs in i ruta B6 i det förenklade årsbokslutet. I bokföringen finns varulagret upptaget till kr. I detta fall ligger varulagerkontot orört sedan förra bokslutet och alla varuinköp under året har löpande blivit bokförda på konto [4000], Kostnad för varuinköp. Det innebär att lagret ska ökas med kr ( IB ). Det innebär att kostnaderna för varuinköp minskar. [1400] Varulager [4900] Varulagerförändring Vid årets ingång (IB) var saldot på varulagerkontot [1400] kr. I bokslutet bokar Pia upp ytterligare kr för att få ett utgående lagervärde på kr. Pia debiterar konto [1400] med kr och krediterar konto [4900] Varulager Datum Ver Text Debet Kredit Ack Ing saldo A 99 Uppbokning av varulager Kontosaldo År 3 Vid årsskiftet år 3 är varulagrets sammanlagda anskaffningsvärde kr efter det schablonmässiga avdraget på 3%. Beloppet förs in i ruta B6 i det förenklade årsbokslutet. Värdet på varulagret är för högt i bokföringen och ska därmed minskas. Varulagret [1400] ska minskas med kr ( ). Detta betyder att kostnaderna för varuinköp ökar. [4900] Varulagerförändring [1400] Varulager Varulager Datum Ver Text Debet Kredit Ack Ing saldo A 89 Uppbokning av varulager Kontosaldo

291 Omsättningstillgångar Stora värdenedgångar Om det på balansdagen klart framgår att värdenedgången har varit så stor att det verkliga värdet på lagret är betydligt lägre än anskaff nings värdet minskat med det schablonmässiga avdraget på tre procent, ska man beräkna den verkliga värdenedgången och minska anskaffningsvärdet med denna. Vid beräkning av verklig värdenedgång ska lagret värderas post för post. Du ska dels bestämma anskaffningsvärdet, dels hur mycket lägre värdet egentligen är. Det är tillåtet att värdera lagret kollektivt för vissa homogena varor eller då en individuell värdering kostnadsmässigt är svår att motivera. Exempel på homogena varugrupper är stapelvaror som virke och spannmål. Sten redovisar enligt kontantmetoden och har en VVS-butik. I bokslutet inventerar han sitt lager. Han bedömer att värdenedgången har varit betydligt större än det schablonmässiga avdraget på tre procent. Sten upprättar en lagervärdelista där han värderar varje post för sig. Bokslutsbilaga B6: Varulager Varuslag Antal Totalt anskaffningsvärde Verkligt värde Verklig värdenedgång Kranar Handfat Badkar Stoppventiler Anslutningsrör, krom Anslutningsrör, vit Duschkabin, glas SUMMA Sammanlagt anskaffningsvärde Schablonmässigt beräknad värdenedgång Varulagervärde Sammanlagt anskaffningsvärde Verklig värdenedgång Varulagervärde

292 Varulager B6 Härmed intygas att lagerspecifikationen tar upp samtliga lagertillgångar och att lagertillgångar inte avsiktligen undantagits eller lagts till. Ort och datum Underskrift, namn Linköping 17/1-16 Sten Sturesson Det verkliga värdet på varulagret ( kr) är betydligt lägre än efter den schablonmässiga nedskr ivningen ( kr). I det förenklade årsbokslutet tas varulagret upp till kr (ruta B6). Sten bokför lagerförändringen så att han får ett korrekt lagervärde i sin bokföring. Det ingående saldot (IB) på varulagret är kr. Värdet ligger kvar sedan förra bokslutet eftersom varulagerkontot inte blivit rört utan alla varuinköp löpande under året bokförts på kontot Varuinköp [4000]. För att få rätt värde på lagret i bokslutet krediteras lagerkontot, vilket ökar kostnaden med ( ). Detta påverkar ruta R5 i det förenklade årsbokslutet. [4900] Varulagerförändring [1400] Varulager Förändringen av saldot på varulagerkontot ser ut så här: 1400 Varulager Datum Ver Text Debet Kredit Ack Ing saldo A 89 Förändring av lager bokslut Kontosaldo Djur i jordbruk och renskötsel Alla djur i jordbruk och renskötsel ska betraktas som lager. Företaget får göra avdrag för en schablonmässigt beräknad värdenedgång med 15 procent av den genomsnittliga produktionsutgiften för det slags djur och den ålderssammansättning det är fråga om. Djuren behöver dock aldrig tas upp till ett högre värde än vad som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde. Som hjälp när du ska beräkna lagervärdet kan du använda Skatteverkets fastställda genomsnittliga produktionskostnad som ges ut årligen. 291

293 Omsättningstillgångar Kerstin driver ett jordbruk och inför bokslutet värderar hon sin djurbesättning. Till sin hjälp har hon Skatteverkets föreskrifter om beräkning av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur i jordbruk. Bokslutsbilaga B6: Varulager Slag av djur Antal Produktionskostnad/ djur Sammanlagd prod. kostnad Mjölkkor, ca 600 kg Mjölkkor, ca 400 kg Kvigkalvar under 1 år Kvigor 1 2 år Kvigor över 2 år SUMMA Av den sammanlagda produktionskostnaden ska 85% tas upp som lagertillgång. Produktionskostnad Schablonmässig värdenedgång 15% Lagervärde på djur per Härmed intygas att lagerspecifikationen tar upp samtliga lagertillgångar och att lagertillgångar inte avsiktligen undantagits eller lagts till. Ort och datum Köping 4/1-16 Underskrift, namn Kerstin Lindqvist Kerstin bokför lagerförändringen så att lagrets värde vid årets utgång blir kr. För att värdet på lagret i bokföringen ska blir kr ökar Kerstin lagret [1400] med kr ( ) med kontot Varulagerförändring [4900] som motkonto. Kostnaden ingår i rutan Varor, material och tjänster (ruta R5) i det förenklade årsbokslutet. [1400] Varulager djur [4900] Varulagerförändring Om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte mot svarar djurens anskaffningsvärde får djuren tas upp till lägst 85% av det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Detta kan bland annat gälla för särskilt dyrbara avelsdjur. Inkomstskattelagen 17 kap 5 292

294 Omsättningstillgångar Kundfordringar B7 Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda för omsättning eller förbrukning i verksamheten. Bland omsättningstillgångarna i balansräkningen finns posten kundfordringar. I det förenklade årsbokslutet ska du fylla i värdet på dina kundfordringar i ruta B7. Kundfordringar Du får en fordran på din kund när du skickar en faktura. Kundfordringarna ska tas upp till det belopp som företaget har fakturerat inklusive moms. Kontant- eller faktureringsmetoden Använder företaget kontantmetoden bokförs fakturorna inte när du skickar dem till kunderna, utan först när du får betalt. I samband med bokslutet bokför du dock även obetalda fakturor som hör till räkenskapsåret. Använder företaget faktureringsmetoden bokförs kundfordringarna löpande under året och då behöver du normalt inte göra någon juster ing i bokslutet förutom för eventuella kundförluster. Läs mer om kontant- och faktureringsmetoden i kapitlet Försäljning mot faktura. Vad ingår i Kundfordringar? I posten Kundfordringar ska du ta upp: värdet av de fakturor som ditt företag har skickat men ännu inte fått betalt för försäljningar som företaget normalt eller utifrån affärsmässiga skäl borde ha fakturerat vid årets utgång. Kundfordringar ska normalt tas upp till det belopp inklusive moms som anges på fakturan. Om faktura saknas får man titta på avtal eller liknande handling. Fordringarna får dock inte tas upp till ett högre belopp än vad du på balansdagen kan förvänta dig kommer att betalas. 293

295 Omsättningstillgångar Vid bokslutet kommer momsen på kundfordringarna att motsvaras av en momsskuld som ska betalas till Skatteverket. Momsen påverkar därför inte företagets resultat. När man ska bedöma vad som borde ha fakturerats utifrån affärsmässiga skäl utgår man från praxis inom branschen, om det finns någon sådan för verksamheten. Om branschen normalt fakturerar en gång per månad men företaget ännu inte har fakturerat för ett arbete som utförts för t ex två månader sedan, ska kundfordringen ändå tas med bland kundfordringarna i bokslutet och intäkten räknas med i företagets resultat. En fördröjning av faktureringen på mer än tre månader anses dock inte affärsmässig. Ett företag som normalt fakturerar den 20:e varje månad, men som i december råkat få förhinder, ska bland kundfordringarna räkna med värdet av den faktu rering som skulle ha gjorts i december trots att fakturorna inte skickades förrän i januari. Även varor som företaget levererat före årets utgång och som man har fått en avräkningsnota för, ska räknas som fakturerade eftersom en avräkningsnota kan jämställas med en faktura. Exempel på när varor säljs mot avräkningsnota är en lantbrukares försäljning av sockerbetor. Värdering av kundfordringar Kundfordringarna får högst värderas till det belopp som du på balansdagen kan räkna med att få betalt för. Om det kommer ett beslut om att kunden har gått i konkurs efter års skiftet, innan det förenklade årsbokslutet har upprättats, ska du vid värderingen av kundfordringarna ta hänsyn till konkursbeslutet. Detsamma gäller ett beslut om ackord eller annat förhåll ande som betyder att kunden inte kommer att betala. Förutom beslut om konkurs eller ackord kan någon av följande händ elser vara orsak till att inte ta med en fordran i bokslutet: Kunden har inte betalat efter betalningsföreläggande och utmätningsförsök. Fordran är gammal, minst ett år, och kunden har trots upprepade kravåtgärder inte att betalat. Ju mindre fordran är, desto lägre är kravet på inkassoåtgärder. Det kan vara oekonomiskt att kosta på högre indrivningskostnader än vad som motsvarar fordringsbeloppet. Fordran är tvistig och har hänskjutits till rättegång eller skiljedomsförfarande och utgången är oviss. 294

296 Kundfordringar B7 Läs mer om hur du hanterar osäkra kundfordringar längre fram i kapitlet. Som underlag till vilka kundfordringar som ska tas med i bok slutet bör företaget upprätta en bilaga över de kundfakturor som är obetalda vid årsskiftet. I samband med bokslutet upprättar Sten en bilaga för de kundfakturor som är obetalda vid årsskiftet. Bokslutsbilaga B7: Kundfordringar Faktura nr Försäljning Utg moms Total fordran Betald datum Summa kundfordringar (UB) Kundfordringarna, kr, förs in i det förenklade årsbokslutet (ruta B7). Sten bokför enligt kontantmetoden men i samband med bokslutet registrerar han de obetalda kundfordringarna i sitt bokföringsprogram. Kundfordringarna bokförs genom att konto [1500], Kundfordringar, debiteras med kr och intäkten och momsen bokförs genom att konto [3000], Försäljning, krediteras med kr och konto [2611], Utgående moms krediteras med kr. I det förenklade årsbokslutet ingår försäljningen i Varor, material och tjänster (ruta R5). Momsen kommer att ingå i den momsskuld företaget har vid årsskiftet (ruta B14), eftersom momsen redovisas i momsdeklarationen. [1500] Kundfordringar [3000] Försäljning [2611] Utgående moms B7 295

297 Omsättningstillgångar Efter årsskiftet När fakturorna sedan betalas av kunderna en bit in på det nya året ska det nya årets försäljning inte påverkas. När kunden betalar fakturan som redovisas som kundfordran ska du bokföra betalningen från kunden på kontot Kundfordringar [1500] och som motkonto använder du det konto som pengarna bet alas till, t ex Företagskonto [1930]. När företaget får betalt från sina kunder krediteras kundfordringar [1500] och debiteras det konto där pengarna kommit in, i detta fall företagskontot [1930]. [1930] Företagskonto [1500] Kundfordringar Boka inte upp osäkra kundfordringar Om du redovisar enligt kontantmetoden och misstänker att du inte kommer att få betalt för vissa kundfordringar ska dessa inte tas med i det förenklade årsbokslutet. Om du bokar upp kundfordringarna löpande under året (fakturerings metoden) och det visar sig att en kund inte kan betala, ska kundfordringen bokas tillbaka mot den utgående momsen [2611] och försäljningskontot [3000]. Det samma gäller om du bokför enligt kontantmetoden och kundfordran bokades upp i samband med föregående års bokslut och fortfarande ingår i posten kundfordringar. En kund som du har en fordran på har gått i konkurs och kan inte betala. Kundfordringen [1500] på kr bokas bort och försäljningskontot [3000] och kontot för den utgående momsen [2611] 900 kr debiteras. [3000] Försäljning [1500] Kundfordringar [2611] Utg moms 900 Skulle en kund senare trots allt betala, ska du redovisa utgående moms och försäljning igen. 296

298 Kundfordringar B7 Observera att enligt momsreglerna får momsen inte regleras förrän kund förlusten är konstaterad. En kundförlust är konstaterad vid: konkurs ackord utmätningsförsök där tillgångar saknades. Men det kan också vara att: fordran är gammal och du skickat flera påminnelser utan resultat och du gjort ett indrivningsförsök via Kronofogden eller via ett inkasso företag och ändå inte fått betalt eller du med stor sannolikhet vet att kunden av någon annan anledning inte kommer att betala, t ex om han flytt landet eller finns på en okänd adress eller om han visar sig vara ett återkommande namn hos kreditupplysningsföretagen. 297

299 Omsättningstillgångar Övriga fordringar B8 Bland omsättningstillgångarna finns posten Övriga fordringar. Värdet av övriga fordringar tas upp i ruta B8 i det förenklade årsbokslutet. Posten Övriga fordringar kan bestå av följande poster: Förskott till leverantörer över kr Ränteinkomster över kr som hör till året men som du får först nästa år Ränteutgifter över kr som betalats i år men som hör till nästa år Offentliga stöd, skadeståndsersättningar, försäkringsersättningar som har beslutats under räkenskapsåret men inte utbetalats Fordringar på kooperativa föreningar Momsfordran (moms som deklareras i momsdeklarationer). Företaget ska inte ta upp några andra upplupna intäkter i det förenklade årsbokslutet. Det innebär t ex att en varuleverans som på balansdagen är ofakturerad inte ska redovisas som övrig fordran utan intäkten redovisas först kommande räkenskapsår. Det gäller dock så länge som företaget följer normala faktureringsrutiner. Även pågående arbeten redovisas i takt med faktureringen. Förskott och förutbetalda kostnader Om du har betalat ut pengar i förskott eller blivit fakturerad av en leverantör för en leverans eller delleverans av en vara eller en tjänst som inte har påbörjats före bokslutsdagen, ska förskottet tas upp bland omsättningstillgångarna som övriga fordringar. I den här posten ingår också de så kallade förutbetalda kostnaderna. Förutbetalda kostnader är sådana som du har betalat eller fått faktura på under räkenskapsåret, men där kostnaderna helt eller delvis hör till kommande räkenskapsår och leveransen eller delleveransen uppenbarligen inte har påbörjats. Exempel på förutbetalda kostnader är förutbetalda hyror och förutbetald billeasing. Observera att en förskottsbetald försäkringspremie inte ska tas upp som en fordran om försäkringsperioden har påbörjats under räken 298

300 Övriga fordringar B8 skapsåret. När det gäller försäkringar blir det alltså inte frågan om att dela upp försäkringsperioden i delleveranser såsom för hyror och leasing. Det är bara förutbetalda kostnader och fakturerade förskott som uppgår till mer än kr exklusive moms som ska tas upp som övrig fordran i det förenklade årsbok slutet. Är beloppet lägre är det valfritt. Kristian betalade i december lokalhyran, kr, för januari kommande räkenskapsår. Eftersom den förskotterade hyran överstiger kr och leveransen av tjänsten inte har påbörjats ska hyran tas upp som en övrig fordran i bokslutet och kommer därmed att kostnadsföras först kommande räkenskapsår. Om den förskotterade januarihyran istället hade varit kr hade den fått ingå bland årets lokalkostnader trots att hyran egentligen avser kom mande räkenskapsår. Kristian betalade i november lokalhyran med kr för perioden december februari. Av den inbetalda hyran avser kr perioden Januari och februari, dvs perioder som ännu inte har påbörjats. Eftersom förskottet överstiger kr ska Kristian ta upp kr som en övrig fordran i bokslutet. Den förskotterade delen kommer alltså att kostnadsföras först kommande räkenskapsår. Stina betalade i oktober en företagsförsäkring på kr som avser perioden november oktober. Eftersom leveransen av tjänsten har påbörjats ska den förutbetalda delen, kr (10/12 x ), inte tas upp som en fordran utan ingå bland årets kostnader. Om försäkringen istället hade gällt perioden januari december och betalningen hade gjorts i december skulle den förutbetalda försäkringen ha tagits upp i balansräkningen som en övrig fordran och kostnadsförts först kommande år. Det beror på att leveransen i detta fall inte hade påbörjats och det förskotterade beloppet översteg kr. Prövningen görs normalt post för post, dvs man tittar på varje betalning eller faktura för sig. Om man konstruerar fakturor med avsikt att minska det beskattningsbara resultatet kan detta dock inte anses vara en normal affärstransaktion och är därför inte förenligt med det allmänna rådet. Görs en uppdelning av förskottsbetalningen eller faktureringen på flera delbelopp, men de avser samma vara eller tjänst från samma leverantör, ska beloppen läggas ihop vid beräkningen av kronors gränsen. 299

301 Omsättningstillgångar Räntor I posten övriga fordringar ska företaget ta med sammanlagda ränte inkomster på över kr som hör till bokslutsåret (upplupna ränteinkomster) men som före taget inte har fått utbetalda innan årsskiftet. Det är sannolikt ovanligt att man har sådana inkomsträntor eftersom bankerna normalt tillgodoför inkomsträntor på bankkonton per 31/12. Har du ränteutgifter som företaget har betalat under bokslutsåret men som hör till nästa räkenskapsår ska dessa tas upp som en övrig fordran om de sammanlagt överstiger kr. Normalt betalar man räntor på banklån i efterskott vilket bör innebära att det är ovanligt att man har förskottsbetalda utgifts räntor. Offentliga stöd mm Bland övriga fordringar hamnar också offentliga stöd, försäkringsersättningar, skadeståndersättningar mm som inte är utbetalda till företaget före bokslutsårets slut. Förutsättningen för att dessa ska tas med i det förenklade årsbokslutet är att det finns ett beslut eller att en överenskommelse har träffats innan årsskiftet och att det finns dokumentation som visar hur stor inkomsten kommer att bli. Om det inte finns någon tydligt dokumenterad överenskommelse eller motsvarande ska beloppet inte tas med i bokslutet, utan intäkten redovisas när den betalas ut eller när företaget annars kan disponera medlen. Har företaget fordringar på en ekonomisk förening ska även dessa ingå i ruta B8. Skattefordran Om företaget har skattefordringar vid årsskiftet ska de tas upp bland de övriga fordringarna i det förenklade årsbokslutet. Skattefordran kan bero på att du har betalat in för mycket arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda eller att du har en momsfordran. Har företaget en momsfordran ska du i bokslutet ta upp fordran bland övriga fordringar (ruta B8) och en momsskuld bland skatteskulder (ruta B14). 300

302 Övriga fordringar B8 Värdering av övriga fordringar Som övriga fordringar ska företaget ta upp det belopp som framgår av faktura, avtal eller liknande handling exklusive moms som ska dras av eller återbetalas. Du får inte ta upp ett högre belopp än vad du på balansdagen kan förvänta dig kommer att tillfalla företaget. Pias syateljé har beställt ett nytt specialdesignat fönster som ska sitta i butiksdörren. Fönstret ska levereras i mitten av januari. Redan i december fick Pia fakturan från leverantören på kr plus moms. Fakturan betalades den 16 december. Företaget hyr sin affärslokal och betalar alltid hyran i förskott. Hyran för januari, kr, betalades i december. Pias företag har i oktober lånat ut pengar som ska betalas tillbaka i januari. Även räntan på kr för tiden oktober t o m december ska betalas tillbaka i januari. Eftersom både förskottet till fönsterleverantören och den förutbetalda hyran överstiger kr ska dessa tas upp som övriga fordringar i bokslutet. Eftersom den upplupna räntan inte överstiger kr ska den inte tas upp i bokslutet som en övrig fordran. Den kommer därmed att intäktsföras först kommande räkenskapsår. I samband med bokslutet gör hon en bilaga för de övriga fordringar som ska tas med i det förenklade årsbokslutet. Bokslutsbilaga B8: Övriga fordringar Händelse Berört konto Övr. fordran Förskott för specialtillverkat butiksfönster Hyra för januari Summa övriga fordringar (UB) = B8 Summan av förskottet och den förutbetalda hyresutgiften ska i det förenklade årsbokslutet ingå i övriga fordringar (ruta B8). De reducerade kostnaderna för lokalkostnader på sammanlagt kr ska ingå i övriga externa kostnader (ruta R6). Pia bokar upp fordran enligt nedan: 301

303 Omsättningstillgångar [1700] Förskott till leverantörer [5000] Lokalkostnader När fönstret och hyran bokades upp debiterades kontot Lokalkostnader [5000] med sammanlagt kr ( ). Kontot för lokalkostnader ska därför krediteras med de förskotterade beloppen, dvs med kr och bokas som förskott till leverantör [1700]. Efter årsskiftet Efter årsskiftet återför ska du återföra de förutbetalda kostnaderna och boka om förskottet till leverantör när det inte längre är ett förskott. På det nya året kommer posterna att återföras. Den förutbetalda hyran kan bokas tillbaka direkt efter bokslutet och förskottet till leverantör bokas bort när det inte längre är något förskott. [5000] Lokalkostnader [1700] Förskott till leverantörer Konkurs eller ackord Om företaget efter årets sista dag, men innan det förenklade årsbokslutet är klart, får kännedom om att den som man har en fordran på har gått i konkurs, eller att det finns ett beslut om ackord eller liknande, måste du ta hänsyn till detta. Fordringen får bara tas upp till det belopp som kan förväntas komma in med hänsyn till beslutet. 302

304 Omsättningstillgångar Kassa och bank B9 Bland omsättningstillgångarna i balansräkningen finns posten Kassa och bank. Värdet av dessa likvida medel tas upp i ruta B9 i det förenklade årsbokslutet. Under rubriken kassa och bank redovisar du likvida medel i form av kontanter, bankmedel och plusgiro. Företagets tillgodohavanden ska tas upp till det belopp som framgår av kontoutdrag eller liknande vid årets slut. Kassa Kassan är den tillgång som är mest flyktig. I efterhand är det omöjligt att kontrollera hur mycket som fanns i kassan vid ett visst tillfälle. Därför ska du helst löpande under året kontrollera att det du har bokfört på kassakontot stämmer med vad som faktiskt finns i kassan. Det är viktigt att kassasaldot enligt bokföringen alltid stämmer överens med verkligheten. Inför årsbokslutet ska kontantkassan på balansdagen räknas och stämmas av mot bokföringssaldot per den 31 december. Kassainventeringen använder du som underlag till bokslutet. Saldot på kassakontot ska ingå i ruta B9 i det förenklade årsbokslutet. Det är inte tillåtet att låta kassasaldot stå och växa under året för att justera det i samband med bokslutet. Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras löpande, t ex i en kassabok, senast påfölj ande arbetsdag. Bank Har företaget pengar på bankkonton ska de tas upp till det belopp som framgår av kontoutdraget från banken. Bokföringssaldot på bankkontot per den 31 december stämmer du av mot konto utdraget från banken. Eventuella skillnader kan bero på att en dagskassa lämnats i serviceboxen på räkenskapsårets sista dag och inte blivit insatt förrän dagen efter. Skillnaderna kan även bero på att andra transaktioner inte har blivit bokförda, t ex kortbetalningar. Du kan använda kontoutdraget eller årsbeskedet från banken som underlag till årsbokslutet. 303

305 Omsättningstillgångar Det underlättar om du stämmer av bankkontot mot kontoutdraget ofta, allra helst varje månad. Då vet du att eventuella fel finns att hitta i den senaste perioden. Plusgiro Plusgirobehållningen är lätt att stämma av, både löpande under året och vid bokslutet, eftersom plusgirot normalt skickar kontoutdrag direkt efter varje transaktion. E-plusgirot är lätt att följa genom att ta ut kontoutdrag via internet. Från plusgirot får du besked om ställningen på kontot efter varje transaktion. Därför ska saldot på plusgirots konto i bokföringen stämmas av mot senaste plusgirobeskedet. Om saldot inte stämmer kan det bero på att du bokfört en överföring till plusgirot från kassa eller företagskonto någon av de senaste dagarna men ännu inte fått bekräftelse från plusgirot. För företag som har plusgirot kopplat till ett bankkonto är saldot normalt noll på plusgirot. Det beror på att plusgirokontot regleras automatiskt mot ett bankkonto när företaget sätter in eller tar ut något över plusgirokontot. Som underlag till bokslutet bifogar du en kopia av det första kontoutdraget efter bokslutsdagen. Det ingående saldot på detta kontoutdrag är ju lika med utgående saldo per bokslutsdagen. Den som har e-plusgiro skriver själv ut kontoutdraget via internet. Inför sitt första bokslut räknar Pia sin kontantkassa den 31/12. Kassan är inte så stor (1 205 kr) eftersom Pia löpande sätter in sina dagsförsäljningar på banken. Pia stämmer av sitt banktillgodohavande genom att jämföra bokföringen med det årsbesked hon får från sin bank. Enligt bankens noteringar har Pia kr på företagskontot, vilket också stämmer med Pias bokföring. Bokslutsbilaga B9: Kassa och bank Tillgång: Behållning: Kassa Första banken Summa kassa och bank (UB) = B9 Det sammanlagda värdet på kassa och bank, kr, ska ingå i posten Kassa och bank (ruta B9) i det förenklade årsbokslutet. 304

306 Skulder Låneskulder B13 Bland skulderna i balansräkningen finns posten Låneskulder. Värdet på posten ska tas upp i ruta B13 i det förenklade årsbok slutet. Under posten Låneskulder i balansräkningen (ruta B13) ska du ta upp företagets skulder till de belopp som anges på kontoutdrag, avtal eller liknande handling. Banklån Har företaget banklån kan du stämma av det bokförda saldot på lånet mot ett kontoutdrag eller ett årssaldo från banken. Du kan använda kontoutdraget eller årsbeskedet från banken som underlag till bokslutet. Om skuldsaldot enligt banken inte stämmer överens med din bokföring kan det bero på att alla amorteringar eller andra transaktioner inte blivit bokförda. Du kan också begära en engagemangsspecifikation per balansdagen från banken. På den framgår förutom alla saldon även de beräknade räntorna per balansdagen. Lotte har vid företagsstarten tagit ett banklån och i samband med årsbokslutet stämmer hon av sin bokföring mot bankens årssaldo. Banklånet per 31/12 är bok fört till kr vilket också stämmer överens med skulden enligt bank ens årssaldo. Bokslutsbilaga B13: Låneskuld Svenska banken Summa låneskuld (UB) = B13 Beloppet ska ingå i ruta B13, Låneskulder, i det förenklade årsbokslutet. 305

307 Skulder Kontokredit En kredit som är kopplad till företagskontot i banken (kontokredit) är användbar för företag som har inbetalningar och utbetalningar som är ojämnt fördelade under året. Du stämmer av det bokförda saldot per 31 december mot bankens kontoutdrag eller årsbesked som du också kan använda som underlag till årsbokslutet. Du kan läsa om hur man redovisar kontokrediten i årsbokslutet i kapitlet Likvida medel. 306

308 Skulder Skatteskulder B14 I det förenklade årsbokslutet ska företagaren redovisa sina skatteskulder i ruta B14. Skatteskulder Det är bara skatter som hör till näringsverksamheten som ska bokföras i företaget. Företagarens egen inkomstskatt anses som en privat utgift. Det innebär att du under posten Skatteskulder (ruta B14) tar upp eventuell skuld för arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda, löneskatt på pensionskostnader samt företagets momsskuld (om momsen redovisas i momsdeklarationen). Arbetsgivaravgifter och preliminärskatt Om företaget bokför enligt faktureringsmetoden bokförs kostnader för löner och arbetsgivaravgifter i samband med lönekörningen samtidigt som skulden för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter bokförs. Ett företag som bokför enligt kontantmetoden bokför bara lönekostnaden och preliminärskatteskulden vid löneutbetalningen. Kost naden för arbetsgivaravgiften bokförs först i samband med skatte betalningen. I bokslutet ska dock skulden för både preliminär skatten och arbetsgivaravgiften för decemberlönen tas upp och ingå i skatteskulderna. Skulden vid årsskiftet för arbetsgivaravgiften och preliminärskatten framgår av arbetsgivardeklarationen i januari. Skatteverkets ställningstagande Dnr /

309 Skulder Företagets enda anställde fick ut lön den 22 december. Lönen på kr bokades upp på konto [7000] och personalskatten, kr, på konto [2710]. Nettolönen kr betalades ut genom en överföring från företagskontot [1930]. [7000] Löner [2710] Personalskatt [1930] Företagskonto Företaget använder kontantmetoden och bokar under året upp arbets givaravgift erna först i samband med skatteinbetalningen. I bokslutet ska både arbetsgivaravgifter och personalskatt för lönen i december tas med bland skatteskulderna. I samband med bokslutet bokförs därför skulden för arbetsgivaravgiften, kr, på den lön som utbetaldades i december. Konto 2730, Skuld sociala avgifter, krediteras med kr och konto [7500], Sociala avgifter, debiteras med samma belopp. [7500] Sociala avgifter [2730] skuld soc. avg I det förenklade årsbokslutet hamnar skulden för arbetsgivaravgifter och preliminärskatt, sammanlagt kr, i rutan B14, Skatteskulder, och kostnaden för arbetsgivaravgiften, kr, ingår i ruta R7, Anställd personal. Om företaget bokför enligt faktureringsmetoden ska man i samband med lönen, kr [7000], och personalskatten, kr [2710], också registrera arbetsgivaravgiften som hör till decemberlönen, kr [7500], samtidigt som beloppet skuldförs [2730]. [7000] Löner [2710] Personalskatt [7500] Sociala avgifter [1930] Företagskonto [2730] Skuld soc avgifter Skatteskulden dokumenteras i en bokslutsbilaga. Bokslutsbilaga B14: Skatteskuld Typ av skatt Skuldbelopp Personalskatt Arbetsgivaravgifter Summa skatteskuld (UB) B14 308

310 Skatteskulder B14 Efter årsskiftet När skatten och arbetsgivaravgiften sedan betalas i januari det nya året, bokas skulderna bort mot det likvidkonto betalningen görs från. [2710] Personalskatt [1930] Företagskonto [2730] Skuld soc avg Särskild löneskatt på anställdas pensionskostnader På de anställdas pensionsförsäkringspremier, som du drar av som kostnad i näringsverksamheten, ska du betala särskild löneskatt med 24,26%. Den särskilda löneskatten kommer att ingå i din slutliga skatt (är inräknad i den preliminära F-skatten) och bokförs mot konto [2012], Avräkning skatter och avgifter. Se kapitlet Skatter och avgifter. Den särskilda löneskatteskulden per 31 december är alltså ingen skuld utan ska ingå i ruta B10, Eget kapital, i det förenklade årsbokslutet. På pensionsdelen i Fora-premien ska företaget betala särskild löneskatt med kr. Företaget har under året även betalat in en tjänstepensionsförsäkring på kr för den anställde. Den särskilda löneskatten på tjänstepensionsförsäkringen är kr. Bokslutsbilaga B10: Särskild löneskatt för anställdas pensionskostnad Skuldbelopp Pensionsdelen i Fora-försäkringen Tjänstepensionsförsäkring Summa B10 I det förenklade årsbokslutet ska den särskilda löneskatteskulden på sammanlagt kr ingå i ruta B10, Eget kapital. Den särskilda löneskatten på anställdas pensionskostnader bokförs inte löpande under året utan bokförs i bokslutet som kostnad i företaget mot eget kapital (egen insättning). 309

311 Skulder [7500] Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal [2012] Avräkning för skatter och avgifter Här har löneskatten (24,26%) på pensionskostnader för anställda kr, bokats upp som kostnad på kontot Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal [7500] och mot kontot Avräkning skatter och avgifter [2012]. Momsen Från och med räkenskapsåret 2013 ska all moms redovisas i momsdeklarationer (skattedeklarationer) oavsett om företaget har månadsmoms, tremånadersmoms eller årsmoms. Årsmomsen redovisas då i en momsdeklaration som lämnas 12:e maj året efter räkenskapsåret (såvida inte anstånd har beviljas). Handlar du även med andra EU-länder måste du dock redovisa momsen redan den 26:e februari. Den momsfordran eller momsskuld som företaget har vid årsskiftet ska redovisas bland övriga fordringar (B8) respektive skatteskulder (B14) i det förenklade årsbokslutet. Momsskulden eller momsfordran är resultatet av de löpande momsbokningar som gjorts, men de påverkas också av de bokningar av kundfordringar och leverantörsskulder du gör i bokslutet. Läs mer i kapitlet Omsättningstillgångar Kundfordringar B7 och kapitlet Skulder Leverantörsskulder B15. Har du månadsmoms utgörs underlaget för momsskulden eller momsfordan i bokslutet av din momsdeklaration för november och december. Har du tremånadersmoms utgörs underlaget för momsskulden eller momsfordan i bokslutet av din momsdeklaration för kvartalet oktober december. Har du årsmoms utgörs underlaget för momsskulden eller momsfordran av din momsdeklaration för hela räkenskapsåret. Om du redovisar enligt kontantmetoden måste du tänka på att när de uppbokade kundfordringarna och leverantörsskulderna betalas ska du ta hänsyn till att momsen redan har tagits upp i momsdeklarationen för december. 310

312 Skulder Leverantörsskulder B15 Bland skulderna i balansräkningen finns posten leverantörs skulder. I det förenklade årsbokslutet ska du fylla i värdet på dina leverantörs skulder i ruta B15. Leverantörsskulder Leverantörsskulder som ska tas upp i bokslutet är fakturor du mottagit men som på balansdagen ännu inte är betalda. Leverantörsskulderna ska tas upp till det fakturerade beloppet inklusive moms. Kontant- eller faktureringsmetoden Om du använder kontantmetoden bokför du inte leverantörsfak turorna när du får dem utan först när de betalas. Men för att få ett korrekt resultat i bokslutet måste du boka upp samtliga leverantörsfakturor som är obetalda vid årsskiftet. Använder företaget faktureringsmetoden bokförs leverantörsfakturorna löpande under året och då behöver du normalt inte göra någon justering i bokslutet. Vad ingår i leverantörsskulden? I posten Leverantörsskulder ska du ta upp värdet av de fakturor som företaget har fått men inte betalat före räkenskapsårets slut, och inköp som företaget normalt eller utifrån affärsmässiga skäl borde ha fått faktura på vid årets utgång. Leverantörsskulderna ska tas upp till de belopp som anges på faktura, avtal eller liknande handling inklusive moms. Momsen på leverantörsskulden motsvaras av en momsfordran på Skatteverket och påverkar inte företagets resultat. När man ska bedöma vad som borde ha fakturerats utifrån affärsmässiga skäl utgår man från praxis inom branschen, om det finns 311

313 Skulder Bokslutsbilaga B15: Leverantörskulder Faktura nr Leverantör Varor/ material Övr. ext. Ing moms Lev. skuld någon sådan. Om leverantören normalt fakturerar en gång per månad men ännu inte har fakturerat ett arbete som utförts för t ex två månader sedan, ska skulden tas med bland leverantörsskulderna i bokslutet och kostnaden räknas med i företagets resultat. En fördröjning av faktureringen på mer än tre månader anses inte affärsmässig Telia Städbolaget Svanbergs papper SUMMA B15 Betald datum I bokslutet antecknar du de leverantörsskulder som finns på balansdagen i en förteckning (se ovan). I det aktuella företaget finns leverantörsskulder på kr. I det förenklade årsbokslutet anges dessa i ruta B15. Kostnaderna på kr påverkar årets resultat (R6). Den ingående momsen på kr ingår i den momsfordran/momsskuld företaget har vid årsskiftet (ruta B14). Ett företag som bokför enligt faktureringsmetoden har redan leverantörsfakturorna uppbokade i bokföringen. Bokför du enligt kontantmetoden tar du med de leverantörsfakturor som på balansdagen finns i din redovisning eftersom kostnaden ska påverka årets resultat. Leverantörsskulden bokförs mot ingående moms och aktuella kostnadskonton. [6200] Tele [2440] Leverantörsskulder [5000] Lokalkostnader [6100] Kontorsmaterial 656 [2641] Ingående moms

314 Leverantörsskulder B15 Efter årsskiftet När leverantörsfakturorna betalas en bit in på det nya året ska de inte påverka det nya årets kostnader. När fakturorna betalas bokför du bort beloppen från kontot Leverantörsskulder [2440]. Som motkonto använder du aktuellt likvidkonto. När företaget betalar fakturorna som redovisats som leverantörsskuld i bokslutet debiteras kontot för leverantörsskulder [2440] och kontot från vilket betalningarna har gjorts krediteras, i detta fall företagskontot [1930]. [2440] Leverantörsskulder [1930] Företagskonto

315 Skulder Övriga skulder B16 Bland skulderna i balansräkningen finns posten Övriga skulder. Värdet av posten ska tas upp i ruta B16 i det förenklade årsbokslutet. De poster som kan ingå i Övriga skulder är: Förskott från kunder över kr. Ränteutgifter över kr som hör till räkenskapsåret men betalas först kommande år. Ränteinkomster över kr som du har mottagit under räkenskapsåret men som hör till kommande räkenskapsår. Skadeståndsersättningar som är beslutade. Några andra upplupna kostnader än ränteutgifter över kr ska inte tas upp i det förenklade årsbokslutet. Det innebär t ex att företag som har anställda inte ska redovisa någon semesterlöneskuld eller andra upplupna lönekostnader. 314 Förskott från kunder på över kr Om du har mottagit ett förskott från en kund eller skickat en faktura till kund för en leverans eller delleverans av en vara eller tjänst som inte har påbörjats före bokslutsdagen, ska det mottagna alternativt fakturerade förskottet bokas upp som en skuld och ingå i posten Övriga skulder (ruta B16) i det förenklade årsbokslutet. Har före taget däremot påbörjat arbetet med en vara eller tjänst som ska levereras till kund, ska förskottet inte räknas med bland skulderna utan ligga kvar som en försäljningsintäkt. Observera att det endast är förskott som uppgår till mer än kr exklusive moms som ska tas upp som en skuld. Är beloppet lägre är det frivilligt. Prövningen görs post för post, dvs man tittar på varje inbetalning eller faktura för sig. Det är alltså bara förskott där arbetet över huvud taget inte har påbörjats eller där leveransen inte har skett som ska tas upp som förskott. För att betalning för en delleverad vara ska tas upp i bokslutet som ett förskott från kund, ska det vara klart avgränsade delar som levereras vid olika tidpunkter och delleveransen ska inte ha påbörjats före årsskiftet. Ersättningen för delleveransen måste överstiga kr exklusive moms.

316 Övriga skulder B16 En delleverans av en tjänst kan det vara fråga om när betalningen avser sådana tjänster som uppenbarligen utförs i lika delar under en längre period. Ett exempel på detta kan vara en hyra som betalas in i förskott. Om en del av hyresinkomsten hör till nästa räkenskapsår räknas den som ett förskott från kund om den delen överstiger kr. Se exempel längre fram i kapitlet. Räntor Under posten övriga skulder ska företaget ta med ränteutgifter som hör till räkenskapsåret (upplupna räntekostnader) men som betalas först nästa år och ränte inkomster som företaget fått betalt för men som hör till nästa räkenskapsår. Det är bara om dessa räntor sammanlagt överstiger kr som de ska tas upp i bokslutet. Räntor på lägre belopp ska inte tas upp som en skuld, utan som en kostnad respektive intäkt när de betalas. Se exempel längre fram i kapitlet. Skadeståndsersättningar mm Bland övriga skulder hamnar också skadeståndsersättningar mm som företaget är skyldigt att betala men som inte är utbetalda vid årsskiftet. Förutsättningen för att skulden ska tas upp är att ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats före årets slut och att det finns dokumentation som visar hur stor utgiften blir. Om det inte finns någon tydligt dokumenterad överenskommelse eller motsvarande, ska beloppet inte tas med i bokslutet utan kostnaden redovisas först vid betalningen. Värdering av övriga skulder Företaget ska i balansräkningen ta upp sina övriga skulder till de belopp som framgår av fakturor, avtal eller liknande handlingar, exklusive moms. Peter som bokför enligt kontantmetoden och driver ett måleri, har före årsskiftet fått två förskott från sina kunder. Det ena förskottet är på kr (2 800 kr plus moms) från en kund för ett målningsarbete som kommer att utföras i januari. Det andra förskottet är på kr (9 600 kr plus moms) och gäller ett större målningsarbete som ska utföras till våren. I det förenklade årsbokslutet ska företaget ta upp kr som en skuld under posten Övriga skulder (ruta B16) och minska årets försäljning (ruta R1). Det första förskottet överstiger inte kr och ska därför inte tas upp som skuld i bokslutet. Beloppet ska istället ingå i bokslutsårets försäljning. 315

317 Skulder Under året har Peter tagit ett lån som han betalar ränta för i efterskott. I januari blir han debiterad ränta för tiden november till december på sammanlagt kr. Räntan överstiger inte kr och ska därför inte bokas upp som skuld i bokslutet, utan kostnadsförs i samband med betalningen i januari. Peter har gott om plats och hyr därför ut lokaler till ett företag. Hyran betalas månadsvis i förskott och är kr per månad. Kunden har i december betalat hyran för januari. Eftersom hyran som har betalats in för januari överstiger kr ska Peter ta upp hyran som ett förskott från kund i rutan Övriga skulder (B16). Hyresbeloppet ska minska momsfria intäkter (ruta R2). I samband med bokslutet gör Peter en bilaga över förskottet från kunderna. Bokslutsbilaga B16: Övriga skulder Händelse: Berört konto Övr. skuld Elin Svensson fakt nr 131 Måleriarbete [3000] Sven Pärhall fakt nr 142 Hyra för januari [3900] SUMMA = B16 Peter bokför förskottet för målningsarbetet enligt nedan: [3000] Försäljning [2900] Övriga skulder När han bokför förskottet för målningen reducerar han intäkten genom att debi tera det konto han använde vid inbetalningen, kontot Försäljning [3000], och krediterar kontot Övriga skulder [2900]. [3900] Hyresintäkter [2900] Övriga skulder Den förutbetalda hyran debiteras samma intäktskonto som användes vid inbetalningen för hyran, konto Hyresintäkter [3900]. Konto [2900], Övriga skulder, krediteras. 316

318 Efter årsskiftet Efter årsskiftet återför du de förutbetalda intäkterna. Förskottet ska du boka bort när det inte längre är ett förskott. Övriga skulder B16 Efter bokslutet bokar Peter tillbaka den förutbetalda hyran och förskottet ombokas när det inte längre är något förskott. [2900] Övriga skulder [3000] Försäljning [3900] Hyresintäkter

319 Eget kapital (B10) Det egna kapitalet i företagets bokföring är skillnaden mellan före tagets tillgångar och skulder. Det egna kapitalet påverkas av före tagets resultat samt av egna insättningar och uttag. Det egna kapitalet visar alltså vilken nettobehållning (positiv eller negativ) du har i företaget vid en viss tidpunkt. Om du tar ut en tillgång ur företaget, sänker du det egna kapitalet. Om du skjuter till en tillgång till företaget, höjer du det egna kapitalet. Eget kapital = tillgångar skulder Det förenklade årsbokslutet I det förenklade årsbokslutet ska det egna kapitalet alltså motsvaras av skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det egna kapitalet redovisar du i ruta B10 i det förenklade årsbokslutet. I bokslutet är tillgångarna uppdelade i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Båda dessa grupper av tillgångar ska tas med vid beräkningen av det egna kapitalet. Anläggningstillgångarna utgörs av: B1 Immateriella anläggningstillgångar B2 Byggnader och markanläggningar B3 Mark och andra tillgångar som inte får skrivas av B4 Maskiner och inventarier B5 Övriga anläggningstillgångar Omsättningstillgångarna utgörs av: B6 Varulager B7 Kundfordringar B8 Övriga fordringar B9 Kassa och bank 318

320 Eget kapital (B10) Skulderna utgörs av: B13 Låneskulder B14 Skatteskulder B15 Leverantörsskulder B16 Övriga skulder Hur de olika tillgångarna och skulderna ska värderas i det förenklade årsbokslutet beskrivs i separata kapitel. Avstämning av eget kapital När du har bokfört alla bokslutshändelser i ditt bokföringsprogram, och gjort det korrekt, ska balansräkningen balansera, dvs summan av till gångar ska vara lika stor som summa skulder och eget kapital. Observera att innan balansräkningen kan balansera måste du föra om årets resultat till eget kapital (se kapitlet Bokföring av eget kapital). Löpande under året ska du ha bokfört alla insättningar och uttag. Som uttag räknas även de F-skatteinbetalningar du har gjort under året, det vill säga om du betalat dem med företagets pengar. Du ska även räkna in årets resultat i det egna kapitalet. Ett positivt resultat höjer det egna kapitalet och ett negativt resultat sänker det egna kapitalet. Det sista du gör när du har stämt av alla balansposter är att bokföra årets resultat. Har företaget en vinst debiteras konto 8999, Årets resultat och konto 2019, Årets resultat, krediteras med resultatet. Lisa har ett ingående eget kapital på kr. Under året har hon gjort insättningar på kr och tagit ut kr (den största delen avser inbetalningar av F-skatt). Årets resultat är kr. Det egna kapitalet beräknas enligt följande: Ingående eget kapital kr Egna insättningar kr Egna uttag kr Årets resultat kr Summa eget kapital kr För att kontrollera att denna beräkning stämmer med de tillgångar och skulder som hon har tagit upp i det förenklade årsbokslutet, beräknar hon skillnaden mellan tillgångarna (rad B1 B9) och skulderna (rad B13 B16). Hon får då fram samma summa och därmed bör det egna kapitalet vara korrekt. 319

321 Intäkter Försäljning, bilförmån mm (R1 R4) I det förenklade årsbokslutets resultaträkning ska du ange vilka intäkter företaget har haft under räkenskapsåret. Som intäkt räknas bland annat årets försäljning av varor och tjänster, ränteintäkter, mm. Periodisering I det förenklade årsbokslutet ska du inte periodisera upplupna intäkter förutom ränteintäkter som överstiger kr. Särskilda regler gäller dock för offentliga stöd, skadestånd- och försäkringsersättningar. Har företaget pågående arbeten redovisas de i takt med fakturering oavsett om de utförs på löpande räkning eller till fast pris. Du ska inte heller periodisera förutbetalda intäkter. Det är bara förskott som uppgår till mer än kr exklusive moms och där leveransen eller del leveransen uppenbarligen inte har påbörjats som ska periodiseras. Är beloppet lägre är det valfritt. Se även kapitlen Omsättningstillgångar Övriga fordringar B8 och Skulder Övriga skulder B Bokslutsarbete Vid bokslutsarbetet börjar du med att stämma av balansräkningen. Är den avstämd och alla korrigeringar bokförda i programmet, bör du kunna utläsa årets intäkter av bokföringen. För att intäkterna ska bli korrekta måste du även ha intäktsfört dina uttag av varor och tjänster samt värdet av eventuell bilförmån, bostadsförmån, mm. Även om du har stämt av balansräkningen och bokfört alla bokslutshändelser i ditt program kan det vara bra att göra en extra kontroll av några poster i resultaträkningen. Det kan ju förekomma felkonteringar som gör att de olika resultatposterna misstämmer sinsemellan, t ex att fel intäktskonton har använts vilket kan innebära att en intäkt hamnar på fel rad i bokslutet. Som intäkt räknas t ex försäljning av varor och tjänster ränteintäkter

322 Försäljning, bilförmån mm (R1 R4) uttag av varor och tjänster ur företaget bilförmån och bostadsförmån vinst vid försäljning av anläggningstillgångar försäkringsersättningar skadestånd offentliga stöd. Läs mer om de olika intäkterna längre fram. Momspliktig försäljning av varor och tjänster (R1) I ruta R1 ska du ange årets momspliktiga intäkter. För att få fram intäkterna går du tillväga på lite olika sätt beroende på om du bokför enligt kontantmetoden eller enligt faktureringsmetoden. Kontantmetoden När du använder kontantmetoden har du löpande under året endast bokfört de intäkter som är betalda. I samband med bokslutet måste du även bokföra obetalda fakturor mm som ska påverka årets intäkter. När du har registrerat bokslutshändelserna i bokföringsprogrammet kan du ta fram årets intäkter från programmet. Då framgår intäkterna av resultatrapporten. Du får fram årets intäkter från försäljningen enligt följande: Kontrollera att du faktiskt har bokfört alla inbetalningar, om inte bokför dem. Kontrollera att posten Kundfordringar är avstämd. Kontrollera att posten Övriga skulder är avstämd så att eventuella förskott från kunder inte påverkar årets resultat. Kontrollera att du har bokfört dina uttag av varor och tjänster så att uttagen ingår i årets resultat. När du har kontrollerat ovanstående och bokfört eventuella justeringar kan du utläsa årets intäkter från försäljningen av varor och eller tjänster från ditt försäljningskonto [3000]. Använder du dig av flera konton är intäkterna summan av dessa försäljningskonton. Läs mer om kundfordringar och förskott i kapitlen Omsätt ningstillgångar Kundfordringar B7 och Skulder Övriga skulder B16. Eva har startat sitt företag under 2014 och valt att bokföra enligt kontantmetoden. Under sitt första räkenskapsår har Eva fått in kr ( exklusive moms) för de fakturor som hon har skickat under räkenskapsåret avseende varuförsäljning. 321

323 Intäkter Hon har även skickat två fakturor som hon inte har fått betalt för vid årsskiftet eftersom de ännu inte har förfallit till betalning. De obetalda fakturorna är på kr (4 560 kr + moms kr) och kr (2 600 kr + moms 650 kr), dvs kundfordringarna vid årets slut är kr (7 160 kr + moms kr). Bland de betalda kundfakturorna ingår vissa förskottsbetalningar: kr (5 600 kr + moms 1 400), arbete som har påbörjats före årsskiftet (7 200 kr + moms kr), leveransen kommer att ske nästa år och arbetet har ännu inte påbörjats kr ( moms 600 kr), leverans kommer att ske nästa år och arbetet har ännu inte påbörjats. Inbetalningar som kunden har gjort innan leveransen har skett eller arbetet med varan har påbörjats ska räknas som förskott från kund om betalningen överstiger kr exklusive moms. Av de ovan uppräknade betalda fakturorna är det därför endast fakturan på kr exklusive moms som ska räknas som förskott från kund och därför inte ska räknas med bland årets intäkter. Den första av de uppräknade fakturorna är inget förskott eftersom arbetet har påbörjats. Den sista fakturan är dock ett förskott men får räknas med i årets resultat eftersom beloppet inte överstiger kr exklusive moms. Årets intäkt beräknas enligt följande: Årets försäljning kr Obetalda fakturor vid årets slut kr Förskott från kunder vid årets slut kr Årets intäkt kr Årets försäljningsintäkt, kr, ska ingå i ruta R1 i det förenklade årsbok slutet. Kundfordringarna anges i ruta B7 och förskottet från kunderna ska ingå i ruta B16. Faktureringsmetoden Om du bokför enligt faktureringsmetoden och har gjort den löpande redovisningen korrekt, ska du normalt endast behöva korrigera intäkterna för eventuella kundförluster och fakturerade förskott från kunder. I övrigt ska du redan i den löpande bokföringen ha bokfört även obetalda kundfakturor (kundfordringar). Med förskott från kunder menas ett mottaget eller fakturerat belopp om leveransen eller arbetet inte har påbörjats eller en delleverans eller delprestation inte har påbörjats. 322

324 Försäljning, bilförmån mm (R1 R4) Det är dock endast förskott som överstiger kr exklusive moms som ska räknas som förskott. Normalt har du redan tagit hänsyn till kundförluster och förskott från kunder i samband med att du stämde av balansräkningen. Har du bokfört dessa bokslutskonteringar ska du kunna utläsa årets försäljningsintäkter ur din bokföring, dvs från försäljningskonto [3000]. Använder du dig av flera konton är intäkterna summan av dessa försäljningskonton. Läs mer om detta i kapitlen Omsättningstillgångar Kundfordringar B7 och Skulder Övriga skulder B16. Om vi antar att Eva i det föregående exemplet istället väljer att bokföra enligt faktureringsmetoden beräknar hon årets intäkter enligt följande: Eva har bokfört att hon har skickat fakturor för kr exklusive moms. Eftersom hon bokför enligt faktureringsmetoden har hon löpande bokfört fakturorna i samband med att de upprättats och därmed ingår även de obetalda kundfakturorna i årets försäljning. Hon måste dock justera årets försäljning för förskott från kunder avseende ej påbörjade leveranser eller arbeten. Bland fakturorna ingår: kr (5 600 kr + moms 1 400), arbete som har påbörjats före årsskiftet (7 200 kr + moms kr), leveransen kommer att ske nästa år och arbetet har ännu inte påbörjats kr ( moms 600 kr), leverans kommer att ske nästa år och arbetet har ännu inte påbörjats. Ett fakturerat belopp är ett förskott om leveransen eller arbetet inte har påbörjats. Det gäller om det fakturerade beloppet överstiger kr exklusive moms. Av de ovan uppräknade fakturorna är det därför endast fakturan på kr exklusive moms som ska räknas som förskott till kund och inte räknas med bland årets intäkter. Den första av de uppräknade fakturorna är inget förskott eftersom arbetet har påbörjats. Den sista fakturan är ett förskott men ska räknas med i årets resultat eftersom beloppet inte överstiger kr exklusive moms. Årets intäkt beräknas enligt följande: Årets försäljning kr Förskott från kunder vid årets slut kr Årets intäkt kr Årets försäljningsintäkt kr ska ingå i ruta R1 i det förenklade årsbokslutet. Kundfordringar anges i ruta B7 och förskott från kunderna i ruta B

325 Intäkter Uttag av varor och tjänster (R1 och R2) Företagarens uttag av varor och tjänster som företaget normalt säljer till kunder, ska bokföras som om varan eller tjänsten sålts för ett mark nadsmässigt pris, dvs det pris inklusive moms som företaget skulle ha fått om tillgången eller tjänsten hade sålts på marknaden. Uttaget ska alltså tas upp som intäkt. Avdrag ska dock göras för den moms som ska redovisas på uttaget, dvs för uttagsmomsen. Har du missat att bokföra dina uttag löpande under året måste du bokföra dessa i samband med att du upprättar bokslutet. Intäkten från uttag av varor och tjänster är ofta delvis momspliktig och delvis momsfri. Det beror på att uttagsmomsen redovisas på varans inköpsvärde eller, om det är en tjänst företagets kostnad för att tillhandahålla tjänsten. Den momspliktiga intäkten ska ingå i ruta R1 och den momsfria delen i ruta R2. Jonas driver en elektronikaffär och tar ut en teve för att använda privat. Tevens marknadsvärde är kr inklusive moms (ingår i eget kapital). Uttagsmoms redovisas på tevens inköpsvärde som är kr (exklusive moms). Uttags momsen blir då kr (0,25 x kr). Som momspliktig intäkt tar han upp kr (ruta R1) och som momsfri intäkt (ruta R2) tar han upp kr ( ). Du kan läsa mer om uttagsmoms i kapitlen Moms och Ägarens transaktioner med företaget. Momsfria intäkter (R2) I rutan för momsfria intäkter ska du bland annat ta upp momsfria försäljningsinkomster samt försäkringsersättningar, bidrag och skade stånd. I denna ruta ska du även ta upp den del av intäkten som är momsfri vid uttag av varor och tjänster (se föregående avsnitt). Försäkringsersättningar, offentliga stöd, skadestånd mm Du ska ta upp offentliga stöd, försäkringsersättning, skadeståndsersättning mm som intäkt när ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek, eller (om detta saknas) medlen har betalats ut eller företaget på något annat sätt kan förfoga över inkomsten. 324

326 Försäljning, bilförmån mm (R1 R4) Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska den fördelas på de år den avser. Det gäller t ex ett verksamhetsstöd som avser flera år. Motsatsvis får inkomsten redovisas som intäkt det år den avser om beslut fattas om inkomstens storlek eller om medlen har betalats ut innan det förenklade årsbokslutet ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hör till det året. I praktiken ska det förenklade årsbokslutet vara upprättat senast i samband med att deklarationen ska lämnas, dvs 2 maj året efter räkenskapsåret. Årliga stöd som betalas ut under löpande år ska dock inte periodiseras. Får du ett årligt stöd som betalas ut i t ex april och som avser 12 månader, ska det intäktsredovisas i sin helhet under utbetalnings året och alltså inte periodiseras. Om du har fått offentligt stöd för att köpa en tillgång, t ex ett inventarium, ska inte detta räknas med bland intäkterna utan du minskar tillgångens anskaffningsvärde med stödbeloppet. I bokslutet hamnar ersättningar som ska redovisas som intäkt i rutan för momsfria intäkter (R2). Ersättningar som inte har betalats ut ska även ingå i rutan för övriga fordringar (B8). Du kan läsa om hur du bokför övriga fordringar i kapitlet Omsättningstillgångar Övriga fordringar B8. Nisse får i december ett beslut om ett gårdsstöd från EU på kr. Stödet kommer att betalas ut i januari. Eftersom offentliga stöd ska tas upp det år som beslut fattas ska Nisse ta upp stödet som intäkt i årets bokslut. Fordran på stödet ska ingå i ruta B8 som en Övrig fordran. Intäkten redovisas i ruta R2, Momsfria intäkter. Byggnader, mark och markanläggning Vid försäljning av byggnad, mark och markanläggning med vinst ska du ta upp skillnaden mellan försäljningspriset och det bokförda värdet som en intäkt [konto 3970] i ruta R2. Med bokfört värde på byggnader och markanläggning menas anskaff ningsvärdet minskat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. 325

327 Intäkter Företaget säljer sin näringsfastighet (byggnad och mark) för kr. Byggnadens anskaffningsvärde var kr och avskrivningar har gjorts med kr. Byggnadens bokförda värde är därmed kr. Markens anskaffningsvärde är kr. I och med att inga avskrivningar har gjorts på marken är det bokförda värdet lika med anskaffningsvärdet, dvs kr. Eftersom det bokförda värdet är lägre än försäljningspriset uppkommer en vinst på kr ( ). Vinsten ska ingå i ruta R2, momsfria intäkter, i det förenklade årsbokslutet. Eftersom näringsfastigheter beskattas i inkomstslaget kapital ( blankett K7), ska den bokförda vinsten återläggas i deklarationen på sidan 2. Hur du bokför en fastighetsförsäljning kan du läsa om i kapitlet Fastigheter. Maskiner, inventarier och immateriella tillgångar Vid en försäljning av ett inventarium ska försäljningsintäkten minska maskiners och inventariers bokförda värde, dvs försäljningsintäkten bokförs endera direkt mot konto [1220], Maskiner och inventarier, eller på ett underkonto [1222], Årets ersättning för maskiner och inventarier. Vid försäljningstillfället bokförs alltså ingen vinst/förlust. I och med att försäljningsintäkten minskar det bokförda värdet på tillgångarna minskar även avskrivningsunderlaget och därmed årets avskrivning. Om det bokförda värdet på maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar före årets avskrivning är lägre än det värde dessa tillgångar får ha vid beskattningen ska du ta upp en intäkt. Intäkten motsvaras då av skillnaden mellan värdet vid beskattning och det bokförda värdet före årets avskrivning. Intäkten ska ingå i ruta R2. Att du ska ta upp detta som en intäkt beror normalt på att du tidigare år har gjort avskrivningar som överstiger tillgångarnas verkliga värdeminskning och därmed fått avdrag med för höga belopp. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier (B4). 326

328 Försäljning, bilförmån mm (R1 R4) Bil- och bostadsförmån mm (R3) Du ska ta upp värdet av förmåner, t ex bilförmån och bostadsförmån, som intäkt [konto 3200]. Som intäkt tar du upp det värde du ska beskattas för, dvs när det gäller en bil anger du det schablonberäknade bilförmånsvärdet som inkomst. Erik använder företagets bil privat i mer än ringa omfattning. Han ska därför i sin bokföring ta upp det skattemässiga förmånsvärdet som inkomst. I det förenklade årsbokslutet anger han värdet av bilförmånen i ruta R3. Hur du bokför bostadsförmån, fri kost mm kan du läsa om i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget. Ränteintäkter mm (R4) Inkomsträntor och utdelningar får redovisas som intäkt det år som de betalas ut eller finns tillgängliga. Räntor som inte har betalats ut och som sammanlagt överstiger kr ska tas upp som intäkt det år de avser, dvs räntor som avser år 2015 ska alltså tas upp som intäkt i bokslutet för 2015 även om de betalas ut först under Dessa tas i det förenklade årsbokslutet upp som intäkt i ruta R4 och som övrig fordran i ruta B8. Kajsas sybehör har på balansdagen kr i ej utbetalda inkomsträntor. Eftersom beloppet överstiger kr ska de tas med som intäkt i bokslutet kr tas då upp i ruta R4, Ränteintäkter mm, och samma belopp ska ingå i ruta B8, Övriga fordringar. Du kan läsa mer om hur du bokför fordringar i kapitlet Omsättnings tillgångar Övriga fordringar B8. 327

329 Kostnader Varor, material, avskrivningar mm (R5 R10) I det förenklade årsbokslutets resultaträkning ska du ange vilka kost nader företaget haft under räkenskapsåret. Med kostnad menas t ex kostnader för sålda varor eller tjänster, milavdrag för körning med privat bil, avskrivningar på maskiner och inventarier, skadestånd, mm. Periodisering I det förenklade årsbokslutet ska du inte periodisera upplupna kostnader. Det gäller förutom räntekostnader som överstiger kr och beslutade skadeståndsersättningar. Du ska inte heller periodisera förutbetalda kostnader. Förutbetalda kostnader är sådana som du har betalat eller fått faktura på under räkenskapsåret, men där kostnaderna helt eller delvis hör till kommande räkenskapsår. Exempel på förut betalda kostnader är förutbetalda hyror och förutbetald billeasing. Det är bara förskott som uppgår till mer än kr exklusive moms och där leveransen eller del leveransen uppenbarligen inte har påbörjats som ska periodiseras. Är beloppet lägre är det valfritt. Se även kapitlen Övriga fordringar B8 och Övriga skulder B16. Bokslutsarbete Bokslutsarbetet inleds med att du stämmer av balansräkningen. Är den avstämd och alla bokslutshändelser som påverkar kostnaderna är bokförda i programmet dvs lagerförändring, avskrivningar på byggnader, avskrivningar på inventarier, övriga fordringar mm bör du kunna utläsa årets kostnader från bokföringen. För att resultatet ska bli korrekt måste du även löpande under året ha bokfört milavdrag för resor i tjänsten med privat bil och avdrag för ökade levnadskostnader mm. Har du inte gjort detta måste du bokföra dessa för att kostnaderna ska bli korrekta. Även om du har stämt av balansräkningen och bokfört alla bokslutshändelser i ditt program kan det vara bra att göra en extra kontroll av några poster i resultaträkningen. Det kan ju förekomma fel konter 328

330 Varor, material, avskrivningar mm (R5 R10) ingar som gör att de olika resultatposterna misstämmer sinsemellan, t ex att fel kostnadskonton har använts vilket kan innebära att en kostnad hamnar på fel rad i bokslutet. Det kan också vara bra att göra en kontroll av några större kostnads poster. Som kostnad räknas t ex kostnad för sålda varor och tjänster milavdrag för resor med privat bil i tjänsten schablonbelopp för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor schablonbelopp för lokal i egen bostad mm ränteutgifter avskrivningar på anläggningstillgångar nedskrivningar på anläggningstillgångar förlust vid försäljning av anläggningstillgångar skadestånd. Läs mer om de olika kostnaderna längre fram. Varor, material och tjänster R5 Här ska du ange kostnaderna för varor, material samt legoarbeten och underentreprenader (kontogrupperna samt 49). För att få fram kostnaderna går du tillväga på lite olika sätt beroende på om du bokför enligt kontantmetoden eller enligt faktureringsmetoden. Kontantmetoden När du använder kontantmetoden har du löpande under året endast bokfört de kostnader som är betalda. I samband med bokslutet måste du även bokföra obetalda fakturor mm som ska påverka årets kostnader. När du har registrerat bokslutshändelserna i bokföringsprogrammet kan du ta fram årets kostnader från programmet. Kostnaderna framgår av resultatrapporten. Du får fram kostnaderna för varor och tjänster enligt följande: Kontrollera att du faktiskt har bokfört alla utbetalningar, om inte bokför dem. Kontrollera att posten Leverantörsskulder är avstämd. Kontrollera att posten Övriga fordringar är avstämd. Kontrollera att du har bokfört lagerförändringen. När du har gjort dessa justeringar kan du utläsa årets kostnader för inköp av varor, material och tjänster från kontona i grupperna samt

331 Kostnader Läs mer i kapitlen Skulder Leverantörsskulder B15, Omsättningstillgångar Varulager B6 och Övriga fordringar B8 i avdelningen Det förenklade årsbokslutet. Eva startar ett företag och väljer att bokföra enligt kontant metoden. Under sitt första räkenskapsår har Eva betalat kr ( moms ) till sina leverantörer. Av betalningarna avser kr ( moms 6 000) varor och kr ( moms 4 000) övriga utgifter. Hon har mottagit en faktura på kr ( moms 1 200) som hon inte har betalat och som avser varor som levererats under räkenskapsåret. Eftersom det är det första räkenskapsåret finns inga leverantörs skulder vid årets början. Vid årets slut har Eva ett varulager på kr (exklusive moms). Vid årets början var lagret 0 kr. Bland utbetalningarna till leverantörer finns en betalning på kr ( moms 400 kr) för januari månads lokalhyra, dvs januari nästa år. I januari året efter räkenskapsåret kommer en telefonräkning på kr ( moms 375 kr) som avser det föregående räkenskapsåret. Varukostnad Eva beräknar årets varukostnad enligt nedan. Årets utbetalning till leverantör vid årets slut Obetalda leverantörsfakturor Varulager vid årets slut Summa kostnader Årets varukostnad framgår av redovisningen när Eva bokför de obetalda leverantörsskulderna som avser varor och lagerförändringen enligt nedan: [4000] Varor [2440] Leverantörsskulder [1400] Varulager [4900] Varulagerförändring Årets varukostnader I det förenklade årsbokslutet ska varukostnaden kr redovisas i ruta R5 och varulagret kr i ruta B6. Leverantörsskulden kr inklusive moms redovisas i ruta B15. Den faktura på kr som inte var betald, som avsåg en varuleverans som gjorts under räkenskapsåret, ska ingå i årets varukostnad och tas upp som en leverantörsskuld. 330

332 Varor, material, avskrivningar mm (R5 R10) Kostnaden för varor som finns i lagret ska inte påverka årets varukostnad utan ska tas upp som en tillgång. Det gäller om lagrets värde uppgår till mer än kr + moms. Lager på mindre belopp behöver inte tas upp som tillgång utan får ingå i årets varukostnad. Övriga externa kostnader Eva beräknar kostnaden för övriga externa utgifter (ruta R6) enligt samma princip som ovan. De övriga kostnaderna på kr redovisas i ruta R6. Hyresbetalningen som avser januari månad kommande räkenskapsår ska inte tas upp som förskott till leverantör eftersom beloppet inte överstiger kr + moms. Hyran får alltså ingå i årets kostnad. Telefonräkningen ska inte tas med som kostnad eftersom det endast är betalningar och fakturor som mottagits under räkenskapsåret som ska ingå i årets kostnad. Den kommer att ingå som kostnad i ruta R6 i nästa års bokslut. Faktureringsmetoden Om du bokför enligt faktureringsmetoden och har gjort den löpande redovisningen korrekt ska du normalt endast behöva korrigera resultatet för eventuella fordringar för förskott till leverantörer och lagerförändringar. I övrigt ska du redan i den löpande bokföringen ha bokfört även obetalda leverantörsfakturor. Med en fordran för ett förskott menas att du betalat ut pengar eller blivit fakturerad i förskott av en leverantör för en leverans eller delleverans av en vara eller en tjänst som inte har påbörjats före bokslutsdagen. Det är bara förskott som uppgår till mer än kr (exklusive avdragsgill moms) som ska tas upp som en fordran i det förenklade årsbokslutet och därmed inte påverka årets kostnad. Normalt har du redan tagit hänsyn till fordringar för förskott till leverantörer och lagerförändring i samband med att du stämde av balansräkningen. Har du bokfört dessa bokslutskonteringar ska du kunna utläsa årets kostnader för varor och material mm ur din bokföring. Du tittar då på kontona i grupperna samt

333 Kostnader Om vi antar att Eva i det föregående exemplet istället bokför enligt faktureringsmetoden har hon även bokfört den leverantörsfaktura som inte är betald. Varukostnad (R5) Eva har bokfört leverantörsfakturor för kr (exklusive moms). I detta belopp ingår även obetalda fakturor, dvs leverantörsskulder vid årets slut. Hon hade vid årets slut ett varulager på kr + moms. Eftersom lagrets värde överstiger kr (exklusive moms) ska värdet på lagret reducera årets varukostnad. Årets varukostnad blir då kr ( ). Eva bokför lagerförändringen enligt nedan: [1400] Varulager [4900] Varulagerförändring Varukostnaden, kr, anges i ruta R5 och varulagrets värde, kr, anges i ruta B6. Leverantörsskulden på kr ska ingå i ruta B15, Leverantörsskulder. Övriga externa kostnader (R6) De bokförda kostnaderna för övriga externa utgifter är kr. Förskottet för hyra på kr som avser januari månad får ingå i årets kostnad eftersom beloppet inte överstiger kr (exklusive moms). Telefonräkningen ska inte tas med som kostnad eftersom det endast är betalningar och fakturor som mottagits under räkenskapsåret som ska ingå i årets kostnad. Den kommer att ingå som kostnad i ruta R6 i det nästkommande bokslutet. 332 Övriga externa kostnader R6 I rutan för övriga externa kostnader tar du upp kostnader för t ex lokaler, fastigheter, hyra av anläggningstillgångar, bilkostnader, reklam och PR, telefon, skadeståndsersättningar, elkostnader, mm. Dessa kostnader ska beräknas enligt samma princip som kostnaderna för varor, material och tjänster. I kontoplanen hittar du dessa kost nader i kontogrupperna samt 47 (erhållna rabatter mm). Exempel på hur du beräknar övriga externa kostnader både enligt kontantmetoden och faktureringsmetoden hittar du i föregående avsnitt om varor och material. Observera att du även ska ta upp kostnader för lokal i egen bostad, milkostnader för tjänstekörning med privat bil mm i ruta R6. Du kan läsa mer om kostnader för företagets användning av privata tillgångar i kapitlet Ägarens transaktioner med företaget.

334 Varor, material, avskrivningar mm (R5 R10) Skadeståndsersättningar mm Även skadeståndsersättningar ska redovisas i rutan för övriga externa kostnader. Du ska ta upp skadeståndsersättning mm som kostnad när ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar kostnadens storlek eller motsvarande, eller (om detta saknas) när utgiften betalas. Om det är uppenbart att utgiften avser mer än ett år ska kostnaden fördelas på de år den avser. Finns det ingen tydlig, enskild och dokumenterad överrenskommelse eller beslut, ska kostnaden redovisas när ersättningen betalas ut. I bokslutet hamnar skadeståndsersättningar mm i rutan för övriga externa kostnader (R6). Har ersättningen inte betalats ut ska den även ingå i rutan för övriga skulder (B16). Du kan läsa om hur du bokför övriga skulder i kapitlet Skulder Övriga skulder B16. Försäljning av byggnader, mark och markanläggningar Om du säljer en fastighet och det bokförda värdet är högre än försäljningspriset, ska du dra av beloppet (förlusten) som kostnad i ruta R6 (konto 7970). Bokfört värde är anskaffningsvärdet minus avskrivningar. Företaget säljer sin näringsfastighet (byggnad och mark) för kr. Bygg nadens anskaffningsvärde är kr och avskrivningar har gjorts med kr. Byggnadens bokförda värde är därmed kr. Markens anskaffningsvärde är kr. Eftersom inga avskrivningar har gjorts på marken är det bokförda värdet lika med anskaffningsvärdet, dvs kr. Eftersom det bokförda värdet är högre än försäljningspriset uppkommer en förlust på kr ( ). Förlusten ska ingå i ruta R6 i det förenklade årsbokslutet. Den förlust som uppkommer vid försäljningen återlägger du i deklara tionen på NE-blanketten sidan 2 eftersom försäljningen av fastig heten ska beskattas i inkomstslaget kapital. Kapitalvinstberäkningen gör du på blankett K7. Hur du bokför försäljning av en fastighet kan du läsa om i kapitlet Fastigheter. Maskiner/inventarier samt immateriella tillgångar Eventuell förlust vid försäljning av maskiner eller inventarier ingår i avskrivningsbeloppet. Vid en försäljning av t ex ett inventarium bokförs försäljningsintäkten direkt mot kontot för maskiner och 333

335 Kostnader inventarier, dvs tillgångskontot minskas med försäljningsintäkten. Avskrivning är skillnaden mellan det bokförda värdet före årets avskrivning och värdet vid beskattningen. På så sätt ingår resultatet från försäljningen i avskrivningsbeloppet. Anställd personal R7 Kostnaderna för anställda ska tas upp i ruta R7. I denna ruta tar du upp kostnader för löner, socialavgifter, försäkringar mm, pensionskostnader för anställda, löneskatt på anställdas pensionskostnader, kostnader för förmåner mm, dvs alla kostnader för anställd personal. Bokför du enligt kontantmetoden bör du kontrollera att du har tagit med obetalda skatter och avgifter, exempelvis arbetsgivaravgifter på lönen som betalas ut i december som ska tas upp som kostnad det år som lönen betalades ut. Skulden för arbetsgivaravgiften ska ingå i posten Skatteskulder (se kapitlet Skulder Skatteskulder B14). Den särskilda löneskatten på anställdas pensionskostnader kommer att ingå i din slutliga skatt (är inräknad i den preliminära F-skatten). Du bokför därför utgiften för den särskilda löneskatten i slutet av året (i samband med att bokslutet upprättas). Som motkonto använder du [2012], Avräkning för skatter och avgifter. I det förenklade årsbokslutet ska du dock inte ta med upplupna kostnader såsom semesterlöneskuld mm. Observera att om du har personalkostnader som inte är avdragsgilla, t ex icke avdragsgill personalrepresentation, ska du återlägga dessa kostnader på NE-blanketten sidan 2. I kapitlet Anställda kan du läsa mer om hur du bokför kostnader för anställda. 334

336 Varor, material, avskrivningar mm (R5 R10) Räntekostnader mm R8 Utgifter för räntor får redovisas som kostnad det år som de betalas. Om de sammanlagda obetalda ränteutgifterna under räken skapsåret överstiger kr, ska de redovisas som kostnad det år de avser. De ska alltså tas upp som kostnad i bokslutet (i ruta R8) och samtidigt tas upp som en övrig skuld i ruta B16. Läs mer om detta i kapitlet Skulder Övriga skulder B16. Nisses Bygg har på balansdagen kr i obetalda utgiftsräntor. Eftersom beloppet överstiger kr ska räntorna tas med som kostnad i bokslutet kr ska ingå i ruta R8, Räntekostnader mm, och samma belopp ska ingå i ruta B16, Övriga skulder. Avskrivningar R9 och R10 Avskrivningar och eventuella nedskrivningar har du beräknat när du värderade dina anläggningstillgångar. Du kan läsa om hur avskrivning och nedskrivning beräknas i kapitlen om anläggningstillgångar. 335

337 Upplysningar U1 U4 Periodiseringsfond, expansionsfond mm I det förenklade årsbokslutet ska du lämna upplysningar om vilka skattemässiga avsättningar du har gjort i deklarationen. Det gäller t ex summan av periodiseringsfonder, expansionsfond, mm. I den här boken beskriver vi inte reglerna för hur du beräknar t ex expansionsfond, periodiseringsfond och ersättningsfond. Vi hänvisar i stället till böcker i vårt sortiment som tar upp dessa frågor (se läshänvisningen sist i detta kapitel). Upplysningar I det förenklade årsbokslutet ska du lämna upplysningar om: Summan av alla periodiseringsfonder (U1) Expansionsfond (U2) Ersättningsfond (U3) Skogskonto och skogsskadekonto (U4) Insatsemissioner (U4) Upphovsmannakonto (U4) Avbetalningsplan på skog (U4) Att upplysningar ska lämnas beror på att de ovan nämnda avsättningarna kan innebära en stor latent skatteskuld. Upplysningarna bidrar då till att ge en mer rättvisande bild av företagets ställning. En avsättning till periodiseringsfond innebär att företaget har en latent skatteskuld på de avsatta fonderna. Om vi antar att fonder finns avsatta med kr är den latenta skatteskulden (inkomstskatt + egenavgifter) ca 40 65% av de avsatta fonderna, dvs skatteskulden ligger någonstans mellan kr och kr. Exemplet visar hur viktigt det är för t ex en långivare att få information om vilka obeskattade fonder och medel som finns i företaget. Bokföring Själva avsättningen till t ex periodiseringsfond och expansionsfond ska inte bokföras. Du ska alltså inte minska resultatet i det förenklade årsbokslutet med avsättningen till periodiseringsfond mm utan det gör du på sidan 2 på NE-blanketten. Det gäller dock inte avsätt 336

338 Periodiseringsfond, expansionsfond mm ning till ersättningsfond, som du ska bokföra (gäller ej expansionsfond för mark). För att hålla reda på övriga avsättningar kan du bokföra t ex periodiseringsfonder och expansions fonder på ett konto under eget kapital med ett utjämningskonto som motkonto (även det under eget kapital). Du kan läsa mer i kapitlet Bokföring av eget kapital. Hänvisningar till andra böcker I denna bok går vi inte in på reglerna för periodiseringsfond, expansionsfond, skogskonto, osv. Du kan läsa utförligt om dessa områden i våra böcker ENSKILD FIRMA, LANTBRUKARBOKEN och KULTUR ARBETARBOKEN. Dessa böcker innehåller reglerna för periodi seringsfond och expansionsfond. LANTBRUKARBOKEN innehåller även reglerna för skogskonto, betalningsplan på skog, ersättningsfond samt insats emissioner. Reglerna kring upphovsmannakonto kan du läsa om i KULTURARBETARBOKEN. 337

339 Praktikfall ett förenklat årsbokslut I detta kapitel visar vi hur ett förenklat årsbokslut upprättas för den som bokför enligt kontantmetoden och bokför sina bokslutshändelser i ett bokföringsprogram. Stina Svensson Praktikfallet handlar om Stina som driver ett litet måleri. Hon utför måleriarbeten till privatpersoner och säljer färg samt tapeter med tillbehör. Verksamheten driver hon i egna lokaler. Lokalen är en industribyggnad med tillhörande mark som finns bokförd som tillgång i verksamheten. Stina redovisar momsen en gång per år. Hon har valt att redovisa moms enligt bokslutsmetoden och att bokföra enligt kontantmetoden. På så sätt bokför hon och redovisar momsen enligt samma principer, dvs i samband med att fakturorna betalas. Hon bokför alla bokslutshändelser i sitt bokföringsprogram. Stina har varje månad betalat F-skatt med kr som hon har bokfört i företaget (mot konto 2012). Löpande under året Eftersom Stina bokför enligt kontantmetoden bokför hon löpande under året bara in- och utbetalningar. Vid årets slut ska dock samtliga kund- och leverantörsfakturor som är obetalda på bokslutsdagen bokföras. Balansposterna som Stina bokade upp i föregående års bokslut har hon inte rört under året. Det innebär exempelvis att föregående års kundfordringar och leverantörsskulder ligger kvar i balansräkningen. När Stina under året fick betalt för de kundfordringar som fanns uppbokade i bokslutet bokfördes de som intäkt [3000] och momsen som utgående moms [2610]. Detta trots att intäkten togs upp föregående år och den utgående momsen redovisades i föregående års deklaration. På samma sätt har leverantörsskulden hanterats, dvs skulden ligger kvar i balansräkningen och när fak turorna har betalats under året har de bokförts som kostnader 338

340 Praktikfall ett förenklat årsbokslut och momsen som ingående moms. Därför måste Stina, innan hon bokar upp årets kund- respektive leverantörsskulder, boka bort balans posterna från föregående år. Bortbokningen gör hon mot aktuellt intäkts- respektive kostnadskonto samt momskonto. Även övriga fordringar och skulder har hanterats på samma sätt. Läs mer om detta längre fram. Vilka utgifter och inkomster som Stina haft under räkenskapsåret kan utläsas från den dagbok som hon har skrivit ut från sitt bokföringsprogram. Du ser ett utdrag ur denna dagbok (verifikation 53 69) på de följande två sidorna. 339

341 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Dagboken 340

342 Praktikfall ett förenklat årsbokslut 341

343 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Vid årets slut Den första vardagen efter bokslutsdagen (31/12) inventerar Stina lagret och kontrollerar obetalda kundfakturor och leverantörsfakturor. Hon inventerar även kassan, dvs stämmer av att behållningen i kassan stämmer med saldot i bokföringen. Dessa uppgifter behöver hon för att kunna upprätta det förenklade årsbokslutet. Bokslutet upprättas Stina inleder bokslutsarbetet genom att skriva ut en dagbok (se tidigare i exemplet) och en balansrapport (se nästa sida). 342

344 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Balansrapport 343

345 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Arbetsgång När Stina upprättar det förenklade årsbokslutet arbetar hon enligt följande arbetsgång: 1. Hon börjar med att stämma av den löpande bokföringen. 2. Hon bokför och beräknar årets avskrivningar. 3. Varulagret inventeras på räkenskapsårets sista dag och värderas. Varulagerförändringen bokförs (endast lager överstigande kr måste tas upp som tillgång). 4. Föregående års kundfordringar bokas bort. Kundfordringar (inkl moms) vid årets slut beräknas och bokförs. 5. Föregående års övriga fordringar bokas bort. Övriga fordringar (förskott till leverantörer på över kr) beräknas och bokförs. 6. Hon stämmer av kassa och bank. Eventuella korrigeringar bokförs. 7. Låneskulden per 31/12 stäms av. Eventuella korrigeringar bokförs. 8. Föregående års leverantörsskuld bokas bort. Leverantörsskulder (inkl moms) vid årets slut beräknas och bokförs. 9. Föregående års övriga skulder bokas bort. Årets övriga skulder (förskott från kund) på över kr beräknas och bokförs. 10. Hon beräknar eventuella skatteskulder. Momsskulden som finns på balansdagen redovisar hon som skatteskuld. 11. Hon bokar upp årets resultat. 12. Avslutningsvis för hon över beloppen från balans- och resultat rapporten till blanketten Förenklat årsbokslut. Upplysningar lämnas i rutorna U1 U4 om summan av periodiseringsfonder, expansions fond, mm. 1. Avstämning Hon inleder med att stämma av bokföringen. Hon kontrollerar att hon har bokfört alla årets in- och utbetalningar. Hon stämmer även av att behållningen på företagskontot (enligt kontoutdrag 31/12) stämmer med saldot i bokföringen på balansdagen. 2. Årets avskrivningar på byggnader beräknas B2 Stina äger en näringsfastighet som är taxerad som industrifastighet. I byggnaden som hör till fastigheten har hon sitt kontor och ett lager där hon förvarar färg mm. Fastigheten (byggnad och mark) är i gott skick och fyller väl sin funktion för verksamheten. Stina har inte gjort några nya markanläggningar. Stina har uppskattat byggnadens ekonomiska livslängd till 25 år, vilket stämmer överens med Skatteverkets allmänna råd. Bygg nadens anskaffningsvärde är kr. Informationen har 344

346 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Stina hämtat från balansräkningen men byggnadens anskaffningsvärde finns även angivet i företagets förteckning över anläggningstillgångar. Årets avskrivning blir 4% av = kr. Byggnadens bokförda värde (anskaffningsvärde minus ackumu lerade avskrivningar) före årets avskrivning är kr ( ). Se balansrapporten tidigare i kapitlet. Stina redovisar värderingen av byggnaden på nedanstående bokslutsbilaga. Bokslutsbilaga B2: Byggnader Bokfört värde Avskrivning = (4% av kr) R9 Nedskrivning = Bokfört värde vid årets utgång = B2 Stina bokför avskrivningen på följande sätt: [7820] Avskrivning byggnader [1119] Ackumulerade avskrivningar Avskrivningen på kr bokförs i debet på konto [7820], Avskrivning bygg nader, och krediteras konto [1119], Ackumulerade avskrivningar på byggnader. På detta sätt blir byggnadens bokförda värde kr vid årets utgång (se balansrapport i slutet av kapitlet). Mark Den mark som hör till byggnaden har ett anskaffningsvärde på kr (se balansräkningen tidigare i kapitlet). Eftersom man inte gör avskrivningar på mark och det inte finns något nedskrivningsbehov tar Stina upp marken till anskaffningsvärdet, kr, i ruta B3. Bokslutsbilaga B3: Mark Bokfört värde Nedskrivning = Bokfört värde vid årets utgång (UB) = B3 345

347 Praktikfall ett förenklat årsbokslut 2. Årets avskrivningar på inventarier beräknas B4 Stina har vid årets utgång följande maskiner och inventarier i sitt företag: Utdrag ur förteckning över företagets anläggningstillgångar Datum Tillgång Anskaffningsvärde Livslängd Bil kr 10 år Byggnadsställning kr 7 år Skylift kr 8 år Målarspruta kr 4 år Byggnadsställning kr 7 år Såld 22/12-15 för kr De kvarvarande maskinerna och inventarierna är till nytta för före taget och i gott skick. Maskinerna och inventarierna värderas enligt reglerna för räken skapsenlig avskrivning, vilket innebär att hon får ta upp inventarierna till det lägsta värdet enligt huvudregeln eller kompletteringsregeln. Stina väljer i detta fall att värdera inventarierna enligt huvudregeln. Inventariernas bokförda värde vid årets ingång var kr (se balansräkningen tidigare i kapitlet). I anläggningsregistret ser vi att hon under året har sålt en bil för kr (se även verifikation A 64 i dagboken och balansrapporten). Hon har inte köpt några inventarier under året. Enligt huvudregeln får hon göra avskrivningar med 30% på avskrivningsunderlaget. Hon beräknar avskrivningarna på nedanstående bokslutsbilaga. Bokslutsbilaga B4: Maskiner och inventarier + Bokfört värde vid årets ingång (IB) Inköp under året Försäljningar under året Avskrivningsunderlag = Avskrivning (max 30% av avskrivningsunderlaget) = Bokfört värde vid årets utgång (UB) B4 346

348 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Stina bokför avskrivningen enligt följande: [7830] Avskrivning på maskiner och inventarier [1220] Maskiner och i nventarier Avskrivningen bokförs på konto [7830], Avskrivning på maskiner och inven tarier, och som motkonto används kontot för maskiner och inventarier [1220]. På detta sätt minskar inventariernas värde och det bokförda värdet vid årets utgång blir kr. Kost naderna ökar med avskrivningen, kr (se resultatrapporten i slutet av kapitlet). 3. Varulagret inventeras Stina beräknar lagrets värde. Hon utgår från den inventering som hon gjorde 4/ (första vardagen efter nyårshelgen). När hon beräknade lagrets anskaffningsvärde använde hon priset på senaste inköpsfakturan för de olika produkterna. Stina konstaterade att färgen var relativt nyanskaffad och att alla burkar var obrutna och fullt användbara. Hon beräknar lagrets totala anskaffningsvärde till kr (se bokslutsbilagan nedan). Hon gör ett schablonmässigt inkuransavdrag på 3%, dvs hon tar upp lagret till 97% av det totala anskaffningsvärdet (se nedan). Bokslutsbilaga B6: Varulager Antal Varuslag Anskaffningspris/st enligt pris på senaste faktura Totalt anskaffningsvärde litersburk husfärg röd litersburk snickerifärg litersburk husfärg grå litersburk snickerifärg klar Totalt anskaffningsvärde = Lagrets bokförda värde vid årets utgång (97% av totalt anskaffningsvärde) = B6 Värdet på lagret vid årets utgång blir därmed kr. Vid årets ingång (IB) var saldot på varulagerkontot [1400] kr (se balansrapporten tidigare i kapitlet). Stina ska därmed minska 347

349 Praktikfall ett förenklat årsbokslut lagret med kr ( ). När Stina minskar sitt lager ökar årets varukostnader med kr, dvs med lagerförändringen (se även balans- och resultaträkning i slutet av kapitlet). [4900] Varulagerförändring [1400] Varulager Kundfordringar beräknas Eftersom Stina bokför enligt kontantmetoden har hon löpande under året endast bokfört in- och utbetalningar. Vid årets slut ska dock samtliga kundfakturor som är obetalda på bokslutsdagen bokföras. De kundfordringar som Stina bokade upp i föregående års bokslut har hon inte bokat bort under året utan de finns kvar i balansräkningen. När Stina under året fick betalt för dessa kundfordringar bokfördes de som intäkt [3000] och momsen som utgående moms [2610]. Det innebär att intäkten ingår i årets resultat och att momsen ingår i årets utgående moms, trots att intäkten och momsen redo visades i föregående års deklaration. Stina måste därför minska årets försäljningsintäkt och den utgående momsen med de belopp som finns upptagna som kundfordran i balansräkningen. Bortbokningen gör hon mot aktuellt intäktskonto samt momskonto. Vid årets ingång fanns enligt balansrapporten (se tidigare i kapitlet) kundfordringar uppbokade med kr. Posten kundfordringar består av följande fakturor som ska bokas bort från kontot, Kundfordringar [1500], mot försäljningskontot [3000] och utgående moms [2610]: Faktura 478, avseende försäljning av färg kr ( kr kr moms) med förfallodatum 30/1-15. Betald 2 februari Faktura 450, avseende försäljning av tapeter och färg kr ( kr + moms kr). Kundförlust. Stina bokar bort föregående års kundfordringar genom följande kontering: [3000] Försäljning [1500] Kundfordringar [2610] Utg moms [3000] Försäljning [2610] Utg moms

350 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Ovanstående kontering innebär att årets försäljningsintäkt [3000] minskar med kr ( ) och den utgående momsen minskar med kr ( ) och konto [1500], Kundfordringar, nollställs. Nu ska Stina beräkna den kundfordran som ska tas upp i årets bokslut. På bokslutsdagen kontrollerade Stina sin pärm över obetalda kundfakturor och kom fram till att hon hade följande obetalda kundfordringar som hon bedömer att hon kommer att få betalt för: Bokslutsbilaga B7: Kundfordringar Faktnr Kund Försäljning Utgående moms Kundfordran 493 Alf Lindgren Sten Persson Nina Klarin Summa kundfordringar (UB) = B7 Den totala kundfordran vid årets slut blir alltså kr. I pärmen för kundfordringar finns en kundfordran som hon inte kommer att få betalt för på grund av att kunden har gått i konkurs (avslutad 30/11-13). Det är faktura 450, avseende försäljning av tapeter + färg kr ( kr + moms kr). Den fakturan tar hon inte med bland årets kundfordringar utan den minskar årets försäljningsintäkt genom återföringen (se ovan). Stina bokför årets kundfordringar på kr genom följande kontering: [1500] Kundfordringar [3000] Försäljning [2610] Utg moms [3000] Försäljning [2610] Utg moms [3000] Försäljning [2610] Utg moms I och med ovanstående kontering har hon bokat upp årets kundfordran och fått med de obetalda kundfakturorna bland försäljningsintäkterna (se balans- och resultaträkning i slutet av kapitlet) samt bokat upp den utgående momsen. 349

351 Praktikfall ett förenklat årsbokslut 5. Övriga fordringar beräknas Här ska Stina beräkna posten Övriga fordringar. Posten kan bland annat innehålla: Förskott till leverantörer, där leveransen (delleveransen) inte har påbörjats, överstigande kr per post. Ränteinkomster, som hör till året men där betalning inte mottagits, och som sammanlagt överstiger kr. Ränteutgifter, som hör till kommande år men som betalats under året, och som sammanlagt överstiger kr. Av balansrapporten framgår det att hon vid årets ingång har en övrig fordran på kr. Det var ett förskott till en leverantör för en beställd tapet som levererades i januari Eftersom förskottet ska ingå bland årets varukostnader måste Stina boka bort förskottet från kontot Förskott till leverantör [1700] mot kontot för varuinköp [4000]. Det gör hon genom följande kontering: [4000] Varuinköp [1700] Förskott till leverantör Ovanstående kontering innebär att årets varukostnader [4000] ökar med kr och konto [1700], Förskott till leverantörer, nollställs. Stina går sedan igenom sina verifikationer för att se om hon har något som ska tas upp som övrig fordran i årets bokslut. På verifikation A 58 (se dagbok tidigare i kapitlet) har hon bokfört den första förhöjda leasingavgiften på den leasingbil (lätt lastbil med godslåda) som hon tecknade avtal för 1/ Den första förhöjda leasingavgiften är kr och avtalet löper på 36 månader. Eftersom den första förhöjda leasingavgiften är en förutbetald kostnad ska den periodiseras om den förutbetalda delen av avgiften överstiger kr. Av den första förhöjda leasingavgiften hör kr till kommande år. Det får Stina fram genom att fördela kr över 36 månader, dvs kr per månad (43 200/36). I detta fall är 35/36-delar av den första förhöjda leasingavgiften förutbetald, dvs kr (35 x 1 200) hör till kommande år. Stina tar därför upp kr som övrig fordran och minskar leasingkostnaden med samma belopp. 350

352 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Bokslutsbilaga B8: Övriga fordringar Händelse Berört konto Övr. fordran Förutbetald leasing lastbil Första förhöjd kr, avtalsperiod 36 mån 35 månader förutbetald = (43 200/36 x 35) Summa övriga fordringar (UB) = B8 Stina bokar upp årets förskott till leverantörer (den förutbetalda leasingavgiften) som ingår i posten övriga fordringar genom följande kontering: [1700] Förskott till leverant [5615] Leasingkostnader Ovanstående kontering innebär att årets leasingkostnader [5615] minskar med kr och istället ligger beloppet som en tillgång i balansräkningen på konto [1700] (se balansräkningen i slutet av kapitlet). Något annat som ska tas upp som övrig fordran har inte Stina. 6. Kassa och bank Stina kontrollräknade kassan vid årets utgång och konstaterade att den stämde med saldot på kontot i bokföringen. När hon fick kontoutdraget från banken kontrollerade hon att kontot i bokföringen stämde och att hon hade bokfört intäktsräntan som banken hade debiterat bankkontot vid årsskiftet. Stina behöver alltså inte göra några korrigeringar i bokföringen utan anger behållningen, kr, på bokslutsbilagan. Bokslutsbilaga B9: Kassa och bank Tillgång: Behållning: Kassa 500 Bank Summa kassa och bank (UB) = B9 351

353 Praktikfall ett förenklat årsbokslut 7. Låneskulder Stina kontrollerar att den uppbokade låneskulden stämmer med specifika tionen från banken. När hon ändå har specifikationen framme kontrollerar hon att alla amorteringar och utgiftsräntor är bokförda. Detta framgår av huvudboken. Stina betalar amorteringar och utgiftsräntor kvartalsvis i efterskott (31/3, 30/6, 30/9 och 31/12). Bokslutsbilaga B13: Låneskuld Fastighetslån Hälsingebanken Summa låneskuld (UB) = B13 8. Leverantörsskulderna beräknas Eftersom Stina bokför enligt kontantmetoden har hon löpande under året endast bokfört in- och utbetalningar. Vid årets slut ska dock samtliga leverantörsfakturor som är obetalda på bokslutsdagen bokföras. Leverantörsskulden som Stina tog upp i föregående års bokslut har hon inte bokat bort under året utan skulden finns kvar i balansräkningen. När Stina under året betalade dessa leverantörsskulder bokfördes de som kostnad och momsen som ingående moms [2640]. Det innebär att kostnaden ingår i årets resultat och att momsen ingår i årets ingående moms trots att kostnaden och momsen redovisades i föregående års deklaration. Stina måste därför minska årets kostnader och den ingående momsen med de belopp som finns upptagna som leverantörsskuld i balansräkningen vid årets ingång. Bortbokningen gör hon mot aktuellt kostnadskonto samt mot kontot för ingående moms. Posten leverantörsskulder består av en faktura från Nordsjö färg (faktnr 14998) avseende en leverans av färg som uppgick till kr ( moms 9 156). Stina gör följande kontering: [2440] Leverantörsskuld [4000] Varuinköp [2640] Ingående moms Ovanstående kontering innebär att årets varukostnader minskar med kr [4000], att den ingående momsen minskar med kr [2640] och att konto [2440], Leverantörsskulder, nollställs. 352

354 Praktikfall ett förenklat årsbokslut På balansdagen kontrollerade Stina sin pärm över obetalda leverantörs fakturor och fann tre obetalda fakturor. Hon sammanställer leverantörsskulderna på nedanstående bokslutsbilaga: Bokslutsbilaga B15: Leverantörskulder Faktnr Leverantör Berört konto Kostnad Ingående moms Lev. skuld Nordsjöfärg Pappershandeln OKQ Summa leverantörsskuld (UB) = B15 Totalt uppgår Stinas leverantörsskuld vid årets slut till kr (se även balansräkningen i slutet av kapitlet). Stina bokar upp årets leverantörsskulder på kr genom följande kontering: [4000] Varuinköp [2440] Leverantörsskulder [2640] Ingående moms [6100] Kontorsmaterial 720 [2640] Ingående moms 180 [5611] Bilkostnader 700 [2640] Ingående moms 175 I och med ovanstående kontering har hon bokat upp årets leverantörsskulder och fått med de obetalda leverantörsfakturorna bland kostnaderna (se balans- och resultaträkning i slutet av kapitlet) samt den ingående momsen. 9. Övriga skulder beräknas Posten övriga skulder kan bestå av: Förskott från kunder (beloppsgräns kr/faktura) Ränteutgifter som hör till året men där betalningen görs nästkommande år, sammanlagt över kr Skadeståndsersättningar mm Av balansrapporten (se tidigare i kapitlet) framgår det att Stina vid årets ingång har en övrig skuld på kr. Det var ett förskott från en kund för beställd vara som levererades i januari Eftersom förskottet ska ingå bland årets försäljningsintäkter måste 353

355 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Stina boka bort förskottet från kontot Övriga skulder [2900] mot kontot för försäljningsintäkter [3000]. Det gör hon genom följande kontering: [2900] Övriga skulder [3000] Försäljning Ovanstående kontering innebär att årets försäljningsintäkter [3000] ökar med kr och konto [2900], Övriga skulder, nollställs. När Stina på bokslutsdagen kontrollerar sina betalda kundfakturor noterar hon att det finns vissa förskottsbetalningar från kunder: Förskott från Stig Åsbrink (verifikation A 65) kr (8 000 kr + moms kr), avseende arbete som har påbörjats men inte avslutats före årsskiftet. Förskott från Malin Eriksson (verifikation A 66) på kr ( kr kr moms), avseende en leverans som kommer att göras nästa år. Förskott från Anna Nilsson (verifikation A 61) på kr (4 900 kr + moms kr), avseende en förskottsbetalning för en beställd tapet som kommer att levereras till kund nästa år. Av de ovanstående förskotten är det endast förskottet från Malin Eriksson som ska periodiseras. Det beror på att leveransen inte har påbörjats och förskottet överstiger kr. När det gäller förskottet från Stig har leveransen påbörjats vilket innebär att förskottet inte ska periodiseras trots att beloppet överstiger kr. Förskottet från Anna ska inte periodiseras på grund av att det inte överstiger kr. Bokslutsbilaga B16: Övriga skulder Händelse: Berört konto Övr. skuld Förskott från Malin Eriksson verifikation A 66 SUMMA = B16 Stina bokar upp årets övriga skuld genom följande kontering: [3000] Försäljning [2900] Övrig skuld

356 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Ovanstående kontering innebär att årets försäljning [3000] minskar med kr och tas istället upp som en skuld i balansräkningen på konto [2900] (se balansräkningen i slutet av kapitlet). Några räntor som ska periodiseras har inte Stina eftersom hon har betalat de utgiftsräntor som hör till räkenskapsåret. Hon är inte skyldig att betala någon skadeståndsersättning. 10. Skatteskulder Stina har inte haft några anställda under räkenskapsåret och har därmed inga skatteskulder rörande anställda. Hon har bokfört sin inbetalda F-skatt i företaget på konto [2012], dvs mot eget kapital. Inkomstskatten är ingen kostnad i företaget. I F-skatten ingår även fastighetsskatten på näringsfastigheten. Fastighetsskatten har Stina i slutet av året bokfört som fastighetskostnad [5100] och som egen insättning (se ver A68). Observera att fastighetsskatten inte ska skuldföras utan redovisas som en egen insättning. Stina redovisar momsen en gång per år i momsdeklarationen och den momsskuld som hon har på balansdagen ska redovisas som skatteskuld. Stina skriver ut en momsrapport från sitt bokföringsprogram (se nästa sida). 355

357 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Momsrapport 356

358 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Den utgående momsen är enligt momsrapporten kr och den ingående momsen kr. Stina ser dock att den momspliktiga försäljningen enligt momsrapporten inte stämmer (se momskontrollen, sista avsnittet på momsrapporten) med den utgående momsen som redovisats. Den moms pliktiga omsättningen, vilken programmet har räknat fram med ledning av storleken på den utgående momsen, ska vara kr och inte kr som det står på rad 05. Det beror delvis på att Stina under året har sålt en lastbil för kr plus moms (se verifikation A 64) som inte ingår i den momspliktiga omsättningen. Dels på den övriga skulden som fanns vid årets ingång på kr som Stina bokade bort från balansräkningen mot försäljningskontot (intäktsredovisades i år) samt på den övriga skuld, kr som hon bokade upp vid årets slut mot försäljningskontot (intäktsredo visas nästa år). Moms på förskott för en beställd vara ska redovisas i den period som betalningen mottas. Det innebär att Stina redovisade den utgående momsen på förskottet vid årets ingång i momsdeklarationen för räkenskapsåret 2012 och att hon ska redovisa den utgående momsen på förskottet som finns vid årets slut i årets momsdeklaration, dvs intäkten och den utgående momsen redovisas i dessa fall på olika år. Den momspliktiga omsättningen ska alltså vara kr ( ). Detta belopp anger hon som momspliktig omsättning på momsbilagan i deklarationen. Utgående moms är kr och ingående moms kr. I bokslutet ska kontona för ut- och ingående moms nollställas och bokas mot momsredovisningskontot [2650], Redovisningskonto för moms. Det gör Stina genom följande kontering: [2610] Utgående moms [2650] Redovisningskonto för moms [2640] Ingående moms I detta fall har Stina en momsskuld på kr ( ) som hon redovisar i ruta B14, Skatteskulder. 357

359 Praktikfall ett förenklat årsbokslut 11. Årets resultat bokas upp Nu är Stina färdig med bokslutet och det enda som återstår är att boka upp årets resultat (se resultatrapporten längre fram i kapitlet). Enligt resultat rapporten har Stina en vinst på kr. Vinsten ska bokas mot eget kapital [2019]. Stina gör följande bokning: [8999] Årets resultat [2019] Årets resultat Genom att konto [2019] krediteras, ökar det egna kapitalet med kr, dvs med vinsten. 12. Blanketten förenklat årsbokslut fylls i Stina för sedan över beloppen från balans- och resultatrapporten till blanketten för det förenklade årsbokslutet. I balans- och resultatrapporten är det markerat vilka belopp som ska in i respektive ruta på blanketten för det förenklade årsbokslutet. Se nedan. Hon fyller även i upplysningarna (U1 U4) på blanketten. Eftersom hon har bokfört periodiseringsfonden som en upplysning under eget kapital finns den angiven i balansrapporten. Hon fyller i periodiseringsfonden på kr i ruta U1. 358

360 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Balansrapport 359

361 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Resultatrapport 360

362 Praktikfall ett förenklat årsbokslut Förenklat årsbokslut 361

363

364 Del 4 Kontoplan 363

365 BAS 2016 Förenklat årsbokslut 1 TILLGÅNGAR 10 Imateriella anläggningstillgångar BAS-konton Immateriella anläggningstillgångar 1000 Underkonton Årets avskrivningar på immateriella B anläggningstillgångar B1 11 Byggnader och inventarier BAS-konton Underkonton Ackumulerade avskrivningar 1110 Byggnader B på byggnader 1130 Mark B Markanläggningar B Pågående nyanläggningar och förskott för byggnader och mark B3 Ackumulerade avskrivningar på markanläggningar B2 B2 12 Maskiner och inventarier BAS-konton Underkonton 1220 Maskiner och inventarier B Årets nyanskaffning av maskiner och inventarier B Årets ersättning för maskiner och inventarier B Årets avskrivningar på maskiner och inventarier B Byggnads- och markinventarier B Årets nyanskaffning av byggnads- och markinventarier B Årets ersättning för byggnadsoch markinventarier B Årets avskrivningar på byggnads- och markinventarier B4 364

366 BAS 2016 Förenklat årsbokslut BAS-konton 1240 Bilar och andra transportmedel B Underkonton Årets nyanskaffning av bilar och andra transportmedel Årets ersättning för bilar och andra transportmedel Årets avskrivningar på bilar och andra transportmedel B4 B4 B4 13 Övriga anläggningstillgångar BAS-konton 1300 Andelar B5 Underkonton 14 Lager BAS-konton 1400 Lager B6 Underkonton 15 Kundfordringar BAS-konton 1500 Kundfordringar B7 Underkonton 16 Övriga fordringar BAS-konton 1600 Övriga fordringar B Momsfordran B8 Underkonton 17 Förskott till leverantörer BAS-konton Förskott till leverantörer 1700 B8 Underkonton 365

367 BAS 2016 Förenklat årsbokslut 19 Kassa och bank BAS-konton 1910 Kassa B PlusGiro B Företagskonto/checkkonto/affärskonto 1940 Övriga bankkonton 1970 Särskilda bankkonton B9 Underkonton 2 EGET KAPITAL OCH SKULDER 20 Eget kapital BAS-konton Eget kapital, 2010 delägare Eget kapital, delägare 2 4 Konto 2020 Eget kapital, delägare 2 Konto 2030 Eget kapital, delägare 3 Konto 2040 Eget kapital, delägare 4 Avsättning till expansionsfond Underkonton B Egna varuuttag B10 B10 B10 B10 B10 U Ersättningsfond U Insatsemissioner, avbetalningsplan på skog, skogskonto, upphovsmannakonto U Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto) B Övriga egna uttag B Uttag förmåner B Egna insättningar B Årets resultat, delägare 1 B10 366

368 BAS 2016 Förenklat årsbokslut BAS-konton 2080 Periodiseringsfonder U Utjämningskonto upplysningar 1 4 Underkonton Periodiseringsfond vid 2010 års taxering Periodiseringsfond vid 2011 års taxering Periodiseringsfond vid 2012 års taxering Periodiseringsfond vid 2013 års taxering U1 U1 U1 U Periodiseringsfond 2013 U Periodiseringsfond 2014 U Periodiseringsfond 2015 U Periodiseringsfond 2016 U Periodiseringsfond 2017 U1 23 Låneskulder BAS-konton 2330 Checkräkningskredit B Skulder till kreditinstitut B Övriga låneskulder B13 Underkonton 24 Skulder till leverantörer BAS-konton 2440 Leverantörsskulder B15 Underkonton 26 Moms och särskilda punktskatter BAS-konton Utgående moms, % Underkonton B Utgående moms på försäljning inom Sverige, 25% 2612 Utgående moms på egna uttag, 25% 2613 Utgående moms för uthyrning, 25% B14 B14 B Utgående moms omvänd skattskyldighet, 25% B14 367

369 BAS 2016 Förenklat årsbokslut 368 BAS-konton Underkonton 2615 Utgående moms import av varor, 25% B Vilande utgående moms, oreducerad B Utgående moms, Utgående moms på försäljning inom Sverige, 12% B14 B % 2622 Utgående moms på egna uttag, 12% B Utgående moms för uthyrning, 12% B Utgående moms omvänd skattskyldighet, 12% B Utgående moms import av varor, 12% B Vilande utgående moms, 12% B Utgående moms, 6% B Utgående moms på försäljning inom Sverige, 6% B Utgående moms på egna uttag, 6% B Utgående moms för uthyrning 6% B Utgående moms omvänd skattskyldighet, 6% B Utgående moms import av varor 6% B Vilande utgående moms, 6% B Ingående moms B Debiterad ingående moms B Debiterad ingående moms i anslutning till frivillig skattskyldighet B Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet B Ingående moms på uthyrning B Redovisningskonto för moms Särskilda punktskatter 2648 Vilande ingående moms B Ingående moms, blandad verksamhet B14 B14 B14 B14

370 BAS 2016 Förenklat årsbokslut 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag BAS-konton 2710 Personalskatt B Lagstadgade/ avtalade sociala avgifter och särskild löneskatt B14 Underkonton 29 Övriga skulder BAS-konton 2900 Övriga skulder B16 Underkonton 3 RÖRELSENS INKOMSTER/INTÄKTER Huvudintäkter BAS-konton Försäljning och utfört arbete samt 3000 övriga momspliktiga intäkter R Momsfria intäkter R Bil- och bostadsförmån mm R3 Underkonton 35 Fakturerade kostnader BAS-konton Fakturerade kostnader 3500 R1 Underkonton 37 Intäktskorrigeringar BAS-konton Lämnade rabatter, 3700 bonus etc R1/ R2 Underkonton 369

371 BAS 2016 Förenklat årsbokslut 39 Övriga rörelseintäkter BAS-konton 3900 Övriga rörelseintäkter 3970 Vinst vid avyttring av immateriella och materiella tillgångar R1/ R2 R Erhållna bidrag R2 Underkonton 4 UTGIFTER/KOSTNADER FÖR VAROR, MATERIAL OCH VISSA KÖPTA TJÄNSTER Inköp av varor och material BAS-konton 4000 Varor R5 Underkonton 46 Legoarbeten, underentreprenader BAS-konton Legoarbeten och 4600 underentreprenader R5 Underkonton 47 Reduktion av inköpspriser BAS-konton Erhållna rabatter, 4700 bonus etc R6 Underkonton 49 Förändring av lager BAS-konton 4900 Förändring av lager R5 Underkonton 370

372 BAS 2016 Förenklat årsbokslut 5 6 ÖVRIGA EXTERNA RÖRELSEUTGIFTER/KOSTNADER 50 Lokalkostnader BAS-konton 5000 Lokalkostnader R6 Underkonton 51 Fastighetskostnader BAS-konton 5100 Fastighetskostnader R6 Underkonton 52 Hyra av anläggningstillgångar BAS-konton 5200 Hyra av anläggningstillgångar R6 Underkonton 54 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial BAS-konton 5400 Förbruknings inventarier och förbrukningsmaterial R6 Underkonton 55 Reparation och underhåll BAS-konton Reparation och 5500 underhåll R6 Underkonton 56 Kostnader för transportmedel BAS-konton Underkonton 5600 Kostnader för transportmedel R Personbilskostnader R Drivmedel för personbilar R Försäkring och skatt för personbilar R Reparation och underhåll av personbilar R Leasing av personbilar R Schablonmässig milkostnad privat personbil R Övriga personbilskostnader R6 371

373 BAS 2016 Förenklat årsbokslut 5620 Lastbilskostnader R6 57 Frakter och transporter BAS-konton 5700 Frakter och transporter R6 Underkonton 58 Resekostnader BAS-konton 5800 Resekostnader R6 Underkonton 59 Reklam och PR BAS-konton 5900 Reklam och PR R6 Underkonton 60 Övriga försäljningskostnader BAS-konton Övriga försäljningskostnader 6000 R6 R Representation R6 R Underkonton 6072 Representation, avdragsgill Representation, ej avdragsgill R6 R6+NE sid 2 61 Kontorsmateriel och trycksaker BAS-konton Kontorsmateriel och 6100 trycksaker R6 Underkonton 62 Tele och post BAS-konton 6200 Tele och post R6 Underkonton 372

374 63 Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader BAS 2016 Förenklat årsbokslut BAS-konton 6300 Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader R Företagsförsäkringar R6 Underkonton 65 Övriga externa tjänster BAS-konton Övriga externa 6500 tjänster R6 Underkonton 68 Inhyrd personal BAS-konton 6800 Inhyrd personal R6 Underkonton 69 Övriga kostnader BAS-konton 6900 Övriga kostnader R Föreningsavgifter R6 Underkonton 7 UTGIFTER/KOSTNADER FÖR PERSONAL, AVSKRIVNINGAR MM 70 Löner till anställda BAS-konton BAS-konton Löner till 7000 anställda R7 Underkonton 73 Kostnadsersättningar och förmåner BAS-konton Kostnadsersättningar 7300 och förmåner R7 Underkonton 373

375 BAS 2016 Förenklat årsbokslut 74 Pensionskostnader BAS-konton 7400 Pensionskostnader R7 Underkonton 75 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal BAS-konton 7500 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal R7 Underkonton 76 Övriga personalkostnader BAS-konton Övriga personalkostnader 7600 Underkonton R Personalrepresentation, avdragsgill 7632 Personalrepresentation, ej avdragsgill R7 R7 + NE sid 2 77 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar BAS-konton 7700 Nedskrivningar R9 alt. R10 Underkonton 78 Avskrivningar BAS-konton Avskrivningar på 7810 immateriella anläggningstillgångar R10 Underkonton Avskrivningar på byggnader och markanläggningar Avskrivningar på maskiner och inven tarier R9 R10 374

376 BAS 2016 Förenklat årsbokslut 79 Övriga rörelsekostnader BAS-konton 7970 Förlust vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar 7980 Ersättningsfonder R6 R9/ R10 Underkonton 8 FINANSIELLA OCH ANDRA INKOMSTER/INTÄKTER OCH UTGIFTER/KOSTNADER 83 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter BAS-konton Ränteintäkter och utdelningar Valutakursdifferenser på fordringar och placeringar Underkonton R Skattefria ränteintäkter R4 R4 + NE sid 2 84 Räntekostnader och liknande resultatposter BAS-konton 8410 Räntekostnader för skulder 8430 Valutakursdifferenser på skulder R8 R8 Underkonton 88 Bokslutsdispositioner 89 Årets resultat BAS-konton Underkonton 8990 Resultat R11 R Årets resultat R11 375

377

378 Sökordsregister A Ackord 302 Advokatarvoden 231 Aerobics 214 Affärshändelser 28 Aktier 39 Alecta 213 Amortering 98, 102 Analys 56 Andelar 204, 281 Anläggningsregister 245 Anläggningstillgångar andelar i ekonomisk förening 281 anläggningsregister 245 byggnader 256 immateriella 247 inventarier 268 mark 265 Anskaffningsvärde andelar 282 byggnader 257 immateriella tillgångar 247 inventarier 269 mark 265 markanläggningar 261 maskiner 269 varulagret 285 Anställda 206 Arbetsgivaravgifter 159, 207, 307 Arbetskläder 222 Arkivering 19 Autogiro leverantörsskuld 107 Avbetalningsköp 182 Avbetalningsplan på skog bokföring 136 upplysning 336 Avgifter 158 Avskrivning bilar 176 byggnader 258 inventarier 169, 270 mark 266 markanläggningar 261 maskiner 169, 270 Avstämning 54, 243 B Balanskonton 47, 243 Balansomslutning 237 Balansrapport 55 Balansräkning 49 Bank 92, 303 Bankgaranti 98, 99 Bankkonto 40 Bankkostnader 99 Banklån 305 Barn, ersättning 145 Belysning 192 Betalkort 95 på för lågt belopp 96 Betalning, påminnelseavgift 87 Betalningsförmedling 99 Bidrag 230 Bilen 36 avskrivning 176 bilförmån 177 bilförsäkringar 178 försäljning 177 inköp av bil 176 korttidshyra 177 leasing 178 skatt 178 Bilersättning 227 Bilförmån 149, 177 Bilförsäkring 178 Bilhyra 177 Biljetter 227 Bilkostnader

379 Sökordsregister Blandad verksamhet 123 Bokföring av moms 120 Bokföring, grunder 47 Bokföringskostnad 232 Bokföringsprogram 28 Bokföringsskyldighet 10 Bokslutsmetoden 69 Bokslutsunderlag 241 Bonus 84, 109 Borgen 98 Bostadsförmån 151, 222 Bostadsrätt 195, 197 Bredband 232 Bredbandsabonnemang 142 Bruttolöneavdrag 223 Byggnader anskaffningsvärde 257 avskrivning 258 egen insättning 188 egen tillverkning 186 försäljning 263 om- och tillbyggnad 192 reparationer 191 utrangering 263 Byggnadskreditiv 187 Byggnadslov 187 Bytesaffärer 109, 171 C Certifierat kassaregister 18 Checkräkningskredit 99 D Dagbok 55 Dagskassa 74 Dator, privat nyttjande 148 Datorutrustning 172 Debet 48 Debiterade kostnader 86 Debiterad frakt 86 Dricks vid representation 113 Drivmedel 178 Drivmedelsförmån 150, 220 Dröjsmålsränta 87, 108 E Egenavgifter 41, 65, 131, 133 Egen insättning 140 byggnader 188 lokal i egen bostad 141, 195 nyttjande av privata tillgångar 141 nyttjande av privat bil 141, 152 Egentillverkade varor 286 Egenuppförd byggnad 186 Eget kapital avstämning 319 bokföring 130 förenklat årsbokslut 318 förlust 132 insättningar 132 skatter och avgifter 133 uttag 131 vinst 132 Egna uttag 140 förmåner 150 inventarier 147 kontanter 144 privata utgifter 144 tjänster 146 varor 146 El 194 Emballage 86 Enkelt bolag 12, 163 Ersättningsfond upplysning 336 Ersättning till barn 145 Ersättning till make 41, 145 EU-bidrag 230 EU-förvärv 119 EU-moms 120 Expansionsfond bokföring 136, 137 upplysning 336 Expeditionsavgift 85, 106 Export 119, 122 Extern representation

380 Sökordsregister F Fackföreningsavgift 214 Facklitteratur 229 Faktura innehåll 79 Fakturanummer 79 Fakturering faktureringsmetoden 80 kontantmetoden 82 Faktureringsavgift 85, 106 Faktureringsmetoden 21, 69, 104 Fastigheter arv eller gåva 189 försäljning 193 köp 185 Fastighetsförsäkring 192 Fastighetsskatt 160 Felparkeringsavgifter 178 Fika 221 Finansiella tillgångar 39 Fora 212 Fotboll 214 Frakt 86 Franchiseavtal 199, 247 Franchising 201 Frimärken 232 Friskvård 214 Fritidsbostad 37 F-skatt 158 Förbrukningsinventarier 172 Förbättringskostnader 195 Förebyggande behandling 216 Förenklat årsbokslut arbetsgång 240 avstämning 243 balansräkning 237 bokslutsunderlag 241 byggnader 256 eget kapital 318 förteckning över bokslutshändelser 241 immateriella tillgångar 247 intäkter 320 kostnader 328 mark 265 markanläggningar 256 maskiner och inventarier 268 resultaträkningen 238 upplysningar om obeskattade reserver 239 uppställningsschema 236 årsbyte 242 övriga anläggningstillgångar 281 Företagsförsäkring 126 Företagshypotek 98 Företagshälsovård 215 Företagsinteckning 98 Företagskonto 93, 303 Företagstillgångar andel i ekonomisk förening 39 bilar 36 näringsfastighet 36 privat användning 35 Förkortat räkenskapsår 20 Förlängt räkenskapsår 20 Förmåner 149 Förseningsersättning 87, 108 Förskott från kunder 314 från leverantör 298 presentkort 76 Försäkring företagets 126 reseförsäkring 129 Försäkringsbolaget betalar till företaget 128 betalar till reparatören 126 Försäkringsersättning 128 maskiner och inventarier 171 privatperson 127 vid stöld av inventarier 139 Försäkringspremier fastighet 192 Försäljning fakturaförsäljning 79 kontantförsäljning 74 varor till EU 122 Försäljning av andel 205 Försäljningskonton 116 Förteckning över anläggningstillgångar 245 Förteckning över bokslutshändelser 241 Förutbetalda intäkter 320 Förutbetalda kostnader 298, 328 Förvärvsmoms

381 Sökordsregister G Gemensam bokföring 11 Gemensam verifikation 15 God redovisningssed 10 Golf 215 Goodwill 199, 201, 247 Granskningsavgift, anställda 214 Grundbokföring 24 Grupplivförsäkring 128 Gymkort 215 Gymnastik 214 Gåva moms 224 Gåvor till anställda 224 H Handelsföretag 286 Hemsida 247 Hushållstjänster 88 Huvudbok 55 Huvudbokföring 24 Huvudregeln 272 Hyra, inventarier 174 Hyrd lokal 194 Hyresrätter 199, 247 I Immateriella anläggningstillgångar 247 anskaffningsvärde 248 avskrivning 248 bokföring 199 franchiseavtal 247 försäljning 200, 254 goodwill 247 hyresrätter 247 licenser 247 nedskrivnig 255 patent 247 utrangering 255 varumärken 247 Immateriella tillgångar 203 Import 119 Inbrott 139 Individuell tjänstepensionsförsäkring 213 Införselmoms 121 Ingående moms 66, 119 Inkassoavgifter 99, 108 Inkassokostnader 88 Inkomster definition 48 företagets 43 Insatsemissioner bokföring 136 bokslut 281 upplysning 336 Inteckning 98, 190 Intern representation 112 Intäkter definition 48 resultaträkning 320 Intäktsreduktion 82 Intäktsränta, skattekonto 160 Inventarier arv eller gåva 168 bokföring 161 egen insättning 167 egen tillverkning 166 förbrukningsinventarier 163 försäkringsersättning 171 försäljning 169, 276 köp 164 reparation och underhåll 173 stöld 139 utrangering 276 uttag 147 J Jubileumsgåvor 224 Julgåvor 224 K Karensdag 212 Kassa 92, 303 Kassaavstämning 92 Kassadifferens 75 Kassarabatt 81, 83 Kassaregister 18, 77 Kasserade varor 78 Komplementbyggnader 38 Kompletteringsregeln 272 Konferenser

382 Sökordsregister Konkurs 302 Kontantfakturor 18 Kontantförsäljning 74 Kontantmetoden 21, 104 Kontering 48 Kontokortsförsäljning 75 Kontokredit amortering 102 bokslut 100 löpande transaktioner 100 ränta 102 skuld 306 uppläggning 99 Kontoplan förenklat årsbokslut 28 uppbyggnad 47 Kontoutdrag 99 Kontraktsränta 99 Korttidsinventarier 163 Kostförmån 149, 221 Kostnader, definition 48 Kostnadsränta, skattekonto 160 Kostrådgivning 215 Kredit 48 Kreditavgift 99 Kreditfaktura mottagen 106 skickad 81, 83 Kreditupplysningar 88 Kundfordringar faktureringsmetoden 80, 293 kontantmetoden 293 osäkra kundfordringar 296 värdering 294 Kundförlust 297 Kurser 228 Kursförlust 111 Kurslitteratur 228 Kursvinst 111 L Lagerförändring 103 Lagerinventering 285 Lagfart 185, 190, 257 Lantbruksenhet 38 Lastbilar 178 Leasing bilar 179 första förhöjd leasingavgift 179 inventarier 179 lastbil 180 lösen 182 maskiner 179 Leverantörsskuld autogiro 107 betalning 105 faktureringsmetoden 311 kontantmetoden 311 leverantörsreskontra 105 uppbokning 105 Licenser 199, 247 Likvida medel 303 Limit kontokredit 100 Livförsäkring 128 Logikostnader 155, 227 Lokaler, hyrda 194 Lokal i egen bostad 195 Lokaltillbehör 194 Lån amortering 98 skuld 42 Låneskulder 305 Lämnade bidrag 230 Lön 209 anställda 206 barn 145 bruttolöneavdrag 223 nettolöneavdrag 223 sambo 145 semester 211 sjuklön 212 under kr 210 utbetalning lön (faktureringsmetoden) 206 utbetalning lön (kontantmetoden) 207 Löneskatt 310 Löpande bokföring bokföringstidpunkt 21 faktureringsmetoden 21, 32 grundbokföring 24 huvudbokföring 24 kontantmetoden 21, 29 rättelseverifikation

383 Sökordsregister M Make ersättning 145 medhjälpande 41, 145 Mark avyttring 267 nedskrivning 266 utrangering 267 Markanläggning anskaffningsvärde 261 avskrivningar 261 nedskrivning 263 utrangering 263 Marknadsvärde 35, 217 Maskiner avskrivningar 270 bokföring 161 försäkringsersättning 171 försäljning 169, 276 köp 164 utrangering 276 Massage 215 Medlemsavgifter 229 Mervärdesskatt moms 66 Milersättning 141, 152 Moms avstämning 118 blandade inköp 124 blandad verksamhet 123 bokslutsmetoden 69 egna uttag 68 export 119 faktureringsmetoden 69 försäljning med olika momssatser 117 import 119, 121 inköp av varor från EU 120 köp av tjänster från EU 121 momsfritt 67 momsnivåer 116 momsredovisning 66 procentsatser 67 redovisningsmetoder 69 utgående och ingående moms 66 varuprover 69 vinstmarginalmoms 68 Momsfritt 67 Momsnivå 115 Momsredovisning 66, 69, 115 Motion 214 Mängdrabatt 84, 109 N Nattraktamente 155 Nedskrivning andelar 283 fastighet 263 maskiner och inventarier 278 Nettolöneavdrag 223 Nettoredovisning, kreditfaktura 84 Normalbelopp 226 Numrering fakturor 79 Näringsbidrag 230 Näringsfastighet bokföring 184 bokföringstidpunkt 37 klassificering 36 komplementbyggnader 38 köp 185 om- och tillbyggnad 192 reparationer 191 underhåll 191 O Offentliga stöd 300 Olycksfallsförsäkring 128 Ombyggnad 191 Osäkra kundfordringar 296 Oväsentligt värde

384 Sökordsregister P Pantbrev 98 Patent 199, 247 Pensionsförsäkring, anställda 213 Pensionssparande 129 Pensionärer 209 Periodisering 320, 328 Periodiseringar 298, 314 Periodiseringsfond bokföring 136 upplysningar 336 Personalfest 113 Personalförmåner arbetskläder 222 bilförmån 219 bostadsförmån 222 bruttolöneavdrag 223 drivmedelsförmån 220 fika 221 fria måltider 221 kostförmån 221 nettolöneavdrag 223 schablonvärde 217 skatt och arbetsgivaravgifter 217 tjänstebil 220 Personalskatt 209 Plusgiro insättning 92 till företagskonto 94 Plusgirobehållning 304 Polisanmälan 138 Porto 232 Postförskott 86 Postväxel 96, 99 Preliminärskatt 159, 307 Presentkort 76 Privata tillgångar aktier 39 definition 33 privatbostadsfastighet 37 Privatbostadsfastighet 37 Programlicenser 173 Pågående arbeten 320 Påminnelseavgift 88, 107 R Rabatt, ovillkorad 84, 109 Rapporter analys 56 balansrapport 55 dagbok 55 huvudbok 55 resultatrapport 55 Redovisningstjänster 232 Redovisningsvaluta 28 Reducering, traktamente 226 Regionalt företagsstöd 207 Rehabilitering 216 Renhållning 192 Reparationer byggnader 191 inventarier 173 lokaler 194 Representation 112 Reseförsäkring 129 Reskostnader 86 Resor till och från arbetet 153 Restvärdeavskrivning 249, 271 Resultatkonton 47 Resultatrapport 55 Resultaträkning 50, 320, 328 Reverslån 97 Ridning 215 ROT-arbeten 88 RUT-tjänster 88 Räkenskapsenlig avskrivning huvudregeln 250, 272 jämkning 253, 276 kompletteringsregeln 252, 272 Räkenskapsår 20 Ränta, kontokredit 102 Räntefaktura 87, 108 Ränteförmån 218 Ränteinkomster 300 Ränteintäkt 94 Räntelagen 108 Rättelse av bokföringspost 28 Rättigheter 200 Rökavvänjning

385 Sökordsregister S Sambo, lön 145 Schablonutgift milersättning 152 ökade levnadskostnader 154 Semester 211 Semesterkassa 214 Serviceavgifter 229 Servicebox 74, 99 Sjuklön 212 Självrisk kundföretag 127 stulet inventarium 171 vid skada 128 Skadestånd 233 Skadeståndsersättning 315 Skatt anställda 209 bilen 178 på förmåner 218, 223 Skattedeklaration 118, 207 Skattefordran 300 Skattekonto 158, 206 Skatter och avgifter 159 Skatteskulder arbetsgivaravgifter 307 moms 310 preliminärskatt 307 särskild löneskatt 309 Skogskonto upplysning 336 Skolungdom 210 Skulder 42 Skuldkonto 49 Snatteri 78 Snöröjning 192 Sociala avgifter arbetsgivaravgifter 207 egenavgifter 133 Sotning 192 Sponsring 231 Spritdrycker 116 Spärrat konto 98 Starköl 116 Starta eget bidrag 230 Startkostnader 60 Styrketräning 214 Städning 192, 194 Stämpelskatt 190 Stöld, kontanter 138 Subventionerade måltider 221 Svinn 78 Särskild löneskatt anställdas pensionskostnader 159, 309 pensionskostnader 213 T Taxeringsvärde 185, 266 Taxi 178 Telefon 142 Telefon, privat nyttjande 148 Terminalglasögon 222 Tillgångar, företagets 33 Tillgångskonto 49 Tjänstebil 220 Tjänstepensionsförsäkring 213 Tjänsteresor 152, 175 Tjänsteställe 154 Tomträttsavgäld 192 Traktamente normalbelopp 226 reduktion 226 skattefria 226 utlandstraktamente 226 ägarens traktamente 154 Transaktioner 28 Trängselskatt 153 Tull- och speditionskostnader 86 U Upphovsmannakonto bokföring 136 upplysningar 336 Upplupna intäkter 298, 320 Upplupna kostnader 314, 328 Upplupna ränteinkomster 300 Upplupna räntekostnader 315 Upplysningar avbetalningsplan 336 bokföring 136 expansionsfond 336 insatsemissioner 336 periodiseringsfond 336 skogskonto 336 upphovsmannakonto

386 Sökordsregister Uppläggningsavgift 97 Uppställningsschema 236 Utbetalning semesterlön 212 Utbildning 228 Utdelning 204 Utförsåkning 215 Utgifter definition 48 företagets 45 nyttjande av privata tillgångar 45 Utgående moms 66, 119 Utlandstraktamente 226 Utländsk faktura 110 Utrangering andelar 283 byggnad 263 immateriell anläggningstillgång 254 mark 267 maskiner och inventarier 276 Uttag betalkort 95 tjänster 44 varor 44 Uttagsmoms 68, 125 V Valutaväxling 99 Varor 119 Varugrupper 77 Varuhandel 119 Varuinköp 103 Varulager anskaffningsvärde 285 arv 286 byte 286 egen insättning 287 färdiga varor 284 förbrukningsvaror 284 gåva 286 handelsföretag 286 handelsvaror 284 inventering 285 oväsentligt värde 285 råvaror 284 varor under tillverkning 284 Varulagervärdering schablonmässigt avdrag 287 stora värdenedgångar 290 Varumärken 199, 247 Varuprov till kunder 232 Vatten och avlopp 192 Verifikation 14 Verksamhetsort 154 Vin 116 Vinstmarginalmoms 68 Vinst, årets 132 Värme 192 Y Yoga 214 Å Åkeri 178 Ä Ägarförbehåll 98 Ö Ökade levnadskostnader 154 Öppningsbalansräkning 57 Övernattning 226 Övertrassering 99 Övriga fordringar förskott 298 förutbetalda kostnader 298 offentliga stöd 300 räntor 300 skattefordran 300 värdering 301 Övriga skulder förskott från kunder 314 räntor 315 skadeståndsersättning 315 värdering