Tentamen Kvinnans hälsa

Transkript

1 [1] Instruktion till MEQ (Modified Essay Questions) skrivning: När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt. Fyll i Ditt kodnummer högst upp Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet. Därefter vänder Du upp nästa blad o.s.v. Du kan inte gå tillbaka då svaret eller delar av detta finns på nästa blad. När alla frågor är besvarade lämnas de till skrivningsvakten. Den gamla informationen står med: Svar på föregående fråga (ej alltid): Den nya informationen med: liten stil kursiv stil vanlig stil Den nya frågan med: fet stil Fråga 1: Gyn Fråga 2: Gyn Fråga 3: Gyn Fråga 4: Obstetrik Fråga 5: Obstetrik Fråga 6: Obstetrik Fråga 7: Kortsvar 13 p 8 p 9 p 9 p 11 p 12 p 14 p Max poäng: 76 p Godkänd: 51 p Lycka till önskar Emma, Inger och Sara

2 [2]

3 [3]

4 [4] Fall 1.1 Agnes 20 år söker dig på familjeplaneringsmottagningen för rådgivning om preventivmedel. Hon har tidigare använt kondom vid tillfälliga kontakter men har nu behov av ett mer kontinuerligt preventivmedel, då hon har en fast relation sedan drygt ett halvår. Hon är frisk och äter inga mediciner. Vad vill du veta om Agnes? (1 p)

5 [5] Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt!

6 [6] Fall 1.2 Agnes 20 år söker dig på familjeplaneringsmottagningen för rådgivning om preventivmedel. Hon har tidigare använt kondom vid tillfälliga kontakter men har nu behov av ett mer kontinuerligt preventivmedel, då hon har en fast relation sedan drygt ett halvår. Hon är frisk och äter inga mediciner. Vad vill du veta om Agnes? (1 p) Svar: Tidigare graviditeter? Tidigare gynfrisk? Regelbundna menstruationer? Riklig mens? Mensvärk? Hereditet? Egna önskemål, förväntningar, behov? Önskat blödningsmönster? Rökning? Yrke/studier? (regelbundna arbetstider etc) Svårt att komma ihåg att ta tabletter? Vad vill du göra för undersökningar? (1 p)

7 [7]

8 [8] Fall 1.3 Agnes 20 år söker dig på familjeplaneringsmottagningen för rådgivning om preventivmedel. Hon har tidigare använt kondom vid tillfälliga kontakter men har nu behov av ett mer kontinuerligt preventivmedel, då hon har en fast relation sedan drygt ett halvår. Hon är frisk och äter inga mediciner. Vad vill du göra för undersökningar? (1 p) Blodtryck, längd och vikt (BMI). Erbjud gynundersökning och STI-provtagning. Du ger henne information om olika preventivmetoder och överväger samtidigt för dig själv Pearl Index för respektive metod. Vad är Pearl Index (PI)? (1 p) Rangordna följande preventivmetoder utifrån stigande PI vid perfekt användning: (1 p) Kondom, p-stav, kvinnlig sterilisering, avbrutet samlag, kombinerade p-piller, hormonspiral

9 [9]

10 [10] Fall 1.4 Agnes 20 år söker dig på familjeplaneringsmottagningen för rådgivning om preventivmedel. Hon har tidigare använt kondom vid tillfälliga kontakter men har nu behov av ett mer kontinuerligt preventivmedel, då hon har en fast relation sedan drygt ett halvår. Hon är frisk och äter inga mediciner. Du ger henne information om olika preventivmetoder och överväger samtidigt för dig själv Pearl Index för respektive metod. Vad är Pearl Index (PI)? (1 p) Svar: Pearl Index anger antalet graviditeter som inträffar hos 100 kvinnor som använder metoden det första året (typisk användning resp perfekt användning). Rangordna följande preventivmetoder utifrån stigande PI vid perfekt användning: (1 p) Kondom, p-stav, kvinnlig sterilisering, avbrutet samlag, kombinerade p-piller, hormonspiral Svar: p-stav, hormonspiral, kombinerade p-piller, sterilisering, kondom, avbrutet samlag. Agnes säger att hon har hört att man får cancer av p-piller. Vad svarar du? (2 p)

11 [11]

12 [12] Fall 1.5 Agnes 20 år söker dig på familjeplaneringsmottagningen för rådgivning om preventivmedel. Hon har tidigare använt kondom vid tillfälliga kontakter men har nu behov av ett mer kontinuerligt preventivmedel, då hon har en fast relation sedan drygt ett halvår. Hon är frisk och äter inga mediciner. Du ger henne information om olika preventivmetoder och överväger samtidigt för dig själv Pearl Index för respektive metod. Agnes säger att hon har hört att man får cancer av p-piller. Vad svarar du? (2 p) Svar: Total cancerrisk, alla former inräknade, minskar med 12% (RR 0,88) för kvinnor som använder p-piller. Coloncancer: minskad risk med p-piller Bröstcancer: Liten riskökning (RR 1,2) under pågående behandling (upp till 5 år efter avslutad behandling), och samma för gestagena metoder. Ovarialcancer: påtaglig skyddseffekt av kombinerade p-piller. Endometriecancer: Minskad risk med både kombinerade p-piller och gestagena metoder, med effekt långt efter avslutad beh (20 år). Cervixcancer: troligen något ökad risk vid långtidsanvändning (>5år). Vilka kontraindikationer finns för kombinerade p-piller? (2 p)

13 [13]

14 [14] Fall 1.6 Agnes 20 år söker dig på familjeplaneringsmottagningen för rådgivning om preventivmedel. Hon har tidigare använt kondom vid tillfälliga kontakter men har nu behov av ett mer kontinuerligt preventivmedel, då hon har en fast relation sedan drygt ett halvår. Hon är frisk och äter inga mediciner. Du ger henne information om olika preventivmetoder och överväger samtidigt för dig själv Pearl Index för respektive metod. Vilka kontraindikationer finns för kombinerade p-piller? (2 p) Kontraindikationer: tidigare trombos hos kvinnan själv eller förstagradssläkting (föräldrar, syskon), känd koagulationsdefekt, familjär hyperlipidemi, migrän med aura, SLE, ulcerös kolit, Mb Crohn, rökning >35 års ålder, porfyri, bröstcancer hos kvinnan själv, känd hjärtkärlsjukdom. Tillstånd att vara extra uppmärksam på vid förskrivning: hypertoni, obesitas, hyperlipidemi, diabetes, epilepsi, kronisk leversjukdom, migrän. Det framkommer under samtalet att Agnes inte har haft mens på flera månader och när ni kontrollerar ett gravtest är det positivt. Hon minns inte alls när sista mens var. Agnes önskar hur som helst abort, och hon är säker på det. Vilka undersökningar utför du? (1p)

15 [15] Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt!

16 [16] Fall 1.7 Agnes 20 år söker dig på familjeplaneringsmottagningen för rådgivning om preventivmedel. Hon har tidigare använt kondom vid tillfälliga kontakter men har nu behov av ett mer kontinuerligt preventivmedel, då hon har en fast relation sedan drygt ett halvår. Hon är frisk och äter inga mediciner. Du ger henne information om olika preventivmetoder och överväger samtidigt för dig själv Pearl Index för respektive metod. Det framkommer under samtalet att Agnes inte har haft mens på flera månader och när ni kontrollerar ett gravtest är det positivt. Hon minns inte alls när sista mens var. Agnes önskar hur som helst abort, och hon är säker på det. Vilka undersökningar utför du? (1p) Svar: Du gör ett vaginalt ultraljud och daterar graviditeten genom att mäta CRL (om du ser ett foster) alt hinnsäckens storlek, alt BPD om det är längre gånget (>v 12) Beskriv översiktligt de abortmetoder som finns inklusive uppföljning. (2 p)

17 [17]

18 [18] Fall 1.8 Agnes 20 år söker dig på familjeplaneringsmottagningen för rådgivning om preventivmedel. Hon har tidigare använt kondom vid tillfälliga kontakter men har nu behov av ett mer kontinuerligt preventivmedel, då hon har en fast relation sedan drygt ett halvår. Hon är frisk och äter inga mediciner. Du ger henne information om olika preventivmetoder och överväger samtidigt för dig själv Pearl Index för respektive metod. Det framkommer under samtalet att Agnes inte har haft mens på flera månader och när ni kontrollerar ett gravtest är det positivt. Hon minns inte alls när sista mens var. Agnes önskar hur som helst abort, och hon är säker på det. Beskriv översiktligt de abortmetoder som finns inklusive uppföljning. (2 p) Medicinsk abort ( <9 v hemma, >9 v på gynmott): Mifegyne (mifepriston) 200 mg per os och timmar senare Cytotec (misoprostol) 800 ug vaginalt. Hon får med sig smärtlindring och uppmanas höra av sig vid riklig blödning eller feber och frossa. Kirurgisk abort: skrapning, VEX (vacuumexeres) Utförs dagkirurgiskt i lokalbedövning eller lätt narkos. Premedicinering med Cytotec vaginalt samma morgon. Inneliggande abort: >12 veckors graviditet. Förbehandling med Mifegyne 200 mg per os och inläggning på avdelningen 48 timmar senare för behandling med Cytotec vaginalt + per os + smärtlindring, ev exeres (skrapning) vid placentaretention eller blödning. Pat bör erbjudas kuratorskontakt och uppföljande återbesök hos barnmorska. Hon kan kontrollera ett gravtest i hemmet om 3-4 veckor. Det visar sig att graviditeten är längre gången än Agnes tror och vid datering med abdominellt ultraljud är hon 18+3 veckor. Vad säger lagen om abort vid den här tidpunkten? (1p) Hur handlägger du Agnes fall? (1 p)

19 [19]

20 [20] Svar: Fall 1.8 Agnes 20 år söker dig på familjeplaneringsmottagningen för rådgivning om preventivmedel. Hon har tidigare använt kondom vid tillfälliga kontakter men har nu behov av ett mer kontinuerligt preventivmedel, då hon har en fast relation sedan drygt ett halvår. Hon är frisk och äter inga mediciner. (2 p) Det framkommer under samtalet att Agnes inte har haft mens på flera månader och när ni kontrollerar ett gravtest är det positivt. Hon minns inte alls när sista mens var. Agnes önskar hur som helst abort, och hon är säker på det. Vad säger lagen om abort vid den här tidpunkten? (1p) Svar: I Sverige gäller fri abort t o m v 18+0, därefter krävs ansökan till Socialstyrelsen. Hur handlägger du Agnes fall? (1 p) Svar: Du som läkare ska vara kvinnan behjälplig med ansökan oavsett hennes skäl till abort. Ansökan består av läkarintyg och utredning av kurator. Socialstyrelsen sammanträder i dessa ärenden fredag förmiddagar och beslutet meddelas därefter Kvinnokliniken. Planera för återbesök hos läkare eller barnmorska samt kuratorsbesök. Sjukskrivning vid behov.

21 [21]

22 [22] Fall 2.1 Eva 58 år söker dig som är läkare på gynmottagningen på grund av problem från underlivet. Hon besväras av ökad flytning och samlagssmärta, någon enstaka gång liten blödning vid samlag. Hon är väsentligen frisk och äter multivitaminpreparat, samt Alvedon vid behov. Vad vill du mer veta om Eva? (1p)

23 [23]

24 [24] Fall 2.2 Eva 58 år söker dig som är läkare på gynmottagningen på grund av problem från underlivet. Hon besväras av ökad flytning och samlagssmärta, någon enstaka gång liten blödning vid samlag. Hon är väsentligen frisk och äter multivitaminpreparat, samt Alvedon vid behov. Vad vill du mer veta om Eva? (1p) Svar: Tidigare gynekologi (antal graviditeter och förlossningar, gynekologiska åkommor)? Tidigare sjukdomar? När hade hon sin sista mens? Använt lokalt eller systemiskt östrogen/gestagen? Har hon följt cellprovtagningsprogrammet? Har hon klåda? Torrhet i slidan? Hur ser flytningen ut? Fast relation? Rökning? Eva är frisk och gift sedan 30 år. Hon har tre barn. Menopaus vid 52 års ålder. Inga gynekologiska besvär sedan tidigare. Hon har alltid gått på sina cellprovskontroller och de har varit u a. Flytningen är tunn och lätt gulfärgad. Hon upplever torra slemhinnor, sveda men ej klåda. Smärtan vid samlag gör att hon trots att hon skulle vilja inte har något aktivt samliv för tillfället. Du undersöker Eva i gynstolen. Vad tittar du särskilt efter? Vilka undersökningar utför du? (1 p)

25 [25] Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt!

26 [26] Fall 2.3 Eva 58 år söker dig som är läkare på gynmottagningen på grund av problem från underlivet. Hon besväras av ökad flytning och samlagssmärta, någon enstaka gång liten blödning vid samlag. Hon är väsentligen frisk och äter multivitaminpreparat, samt Alvedon vid behov. Eva är frisk och gift sedan 30 år. Hon har tre barn. Menopaus vid 52 års ålder. Inga gynekologiska besvär sedan tidigare. Hon har alltid gått på sina cellprovskontroller och de har varit u a. Flytningen är tunn och lätt gulfärgad. Hon upplever torra slemhinnor, sveda men ej klåda. Smärtan vid samlag gör att hon trots att hon skulle vilja inte har något aktivt samliv för tillfället. Du undersöker Eva i gynstolen. Vad tittar du särskilt efter? Vilka undersökningar utför du? (1 p) Svar: Atrofiska slemhinnor? Hud/slemhinneförändringar? Rodnad? Vaginalt ultraljud/endometriebiopsi (om endometrium <4 mm på ultraljud är cancer mycket osannolikt). Möjligen cellprov. Wet smear. När du undersöker Eva finner du tunna, sköra, kraftigt rodnade slemhinnor med utslätade rugae och gulvit flytning. Portio u a. Vad misstänker du? Behandling? (2 p)

27 [27]

28 [28] Fall 2.4 Eva 58 år söker dig som är läkare på gynmottagningen på grund av problem från underlivet. Hon besväras av ökad flytning och samlagssmärta, någon enstaka gång liten blödning vid samlag. Hon är väsentligen frisk och äter multivitaminpreparat, samt Alvedon vid behov. Eva är frisk och gift sedan 30 år. Hon har tre barn. Menopaus vid 52 års ålder. Inga gynekologiska besvär sedan tidigare. Hon har alltid gått på sina cellprovskontroller och de har varit u a. Flytningen är tunn och lätt gulfärgad. Hon upplever torra slemhinnor, sveda men ej klåda. Smärtan vid samlag gör att hon trots att hon skulle vilja inte har något aktivt samliv för tillfället. När du undersöker Eva finner du tunna, sköra, kraftigt rodnade slemhinnor med utslätade rugae och gulvit flytning. Portio u a. Vad misstänker du? Behandling? (2 p) Svar: Atrofisk vaginit. Behandling med lokalt östrogen (Vagifem, Ovesterin). Vid undersökning med spekulum mot bakre fornix finner du även att främre slidväggen buktar och kommer ner två cm utanför hymenringen när du ber henne krysta. Vad kallas detta? Vad kan du erbjuda henne för behandling? (2 p)

29 [29]

30 [30] Fall 2.5 Eva 58 år söker dig som är läkare på gynmottagningen på grund av problem från underlivet. Hon besväras av ökad flytning och samlagssmärta, någon enstaka gång liten blödning vid samlag. Hon är väsentligen frisk och äter multivitaminpreparat, samt Alvedon vid behov. Eva är frisk och gift sedan 30 år. Hon har tre barn. Menopaus vid 52 års ålder. Inga gynekologiska besvär sedan tidigare. Hon har alltid gått på sina cellprovskontroller och de har varit u a. Flytningen är tunn och lätt gulfärgad. Hon upplever torra slemhinnor, sveda men ej klåda. Smärtan vid samlag gör att hon trots att hon skulle vilja inte har något aktivt samliv för tillfället. När du undersöker Eva finner du tunna, sköra, kraftigt rodnade slemhinnor med utslätade rugae och gulvit flytning. Portio u a. Vid undersökning med spekulum mot bakre fornix finner du även att främre slidväggen buktar och kommer ner två cm utanför hymenringen när du ber henne krysta. Vad kallas detta? Vad kan du erbjuda henne för behandling? (2 p) Svar: Cystocele. Behandlas med prolapsring och lokalt östrogen alt operation med vaginalplasik, främre kolporafi. Om du överväger operation bör hon förbehandlas med lokalt östrogen minst två veckor preoperativt. Hur provar du ut en prolapsring? Hur följer du sedan upp patienten? (2 p)

31 [31]

32 [32] Svar Fall 2:5 Eva 58 år söker dig som är läkare på gynmottagningen på grund av problem från underlivet. Hon besväras av ökad flytning och samlagssmärta, någon enstaka gång liten blödning vid samlag. Hon är väsentligen frisk och äter multivitaminpreparat, samt Alvedon vid behov. Eva är frisk och gift sedan 30 år. Hon har tre barn. Menopaus vid 52 års ålder. Inga gynekologiska besvär sedan tidigare. Hon har alltid gått på sina cellprovskontroller och de har varit u a. Flytningen är tunn och lätt gulfärgad. Hon upplever torra slemhinnor, sveda men ej klåda. Smärtan vid samlag gör att hon trots att hon skulle vilja inte har något aktivt samliv för tillfället. När du undersöker Eva finner du tunna, sköra, kraftigt rodnade slemhinnor med utslätade rugae och gulvit flytning. Portio u a. Vid undersökning med spekulum mot bakre fornix finner du även att främre slidväggen buktar och kommer ner två cm utanför hymenringen när du ber henne krysta. Hur provar du ut en prolapsring? Hur följer du sedan upp patienten? (2 p) Svar: I gynstol palperas vaginas vidd ut med undersökarens fingrar och man provar sedan ut en lagom stor prolapsring som inte skaver men heller inte faller ut. Ringen ska sitta bakom symfysen, längs levatorerna och mot bakre fornix. Används med fördel tillsammans med östrogenkräm. Första kontroll efter 3 månader, därefter med 6-12 månaders mellanrum. Kontroller kan även utföras på vårdcentralen.

33 [33]

34 [34] Fall 3.1 Du har precis gått på ditt jourpass och blir sökt från gynakuten av sköterskan som just fått in 27-åriga Sofia med lågt sittande buksmärtor. Sofia har starka smärtor och ser påverkad ut varför sköterskan ber dig komma direkt. Vad ställer du för frågor till Sofia? (1,5 p) Vad ber du sköterskan om för provtagning och kontroller innan du undersöker? (1,5 p)

35 [35]

36 [36] Fall 3.2 Du har precis gått på ditt jourpass och blir sökt från gynakuten av sköterskan som just fått in 27-åriga Sofia som har lågt sittande buksmärtor. Sofia har starka smärtor och ser påverkad ut varför sköterskan ber dig komma direkt. Vad ställer du för frågor till Sofia? (1,5 p) Svar: Smärtanamnes: Var? Utstrålning? Hur länge? Debut (sekundsnabbt, smygande etc)? Intervaller eller kontinuerligt? Karaktär (brännande, molande, svidande, huggande)? Tidigare smärtor av liknande karaktär? Miktion? Avföring? Illamående, kräkningar? Svimmat? Tidigare sjukdomar? Aktuell medicinering? Överkänslighet? Preventivmedel? Kan hon vara gravid? Senaste mens? Vad ber du sköterskan om för provtagning och kontroller innan du undersöker? (1,5 p) Svar: Du ber sköterskan kontrollera kapillärt Hb och CRP, ta puls, blodtryck och temp samt urinsticka inkl gravtest. Ev sätta nål och ta venösa prover (blodstatus, CRP, blodgruppering ev bastest) Sofia har haft ont långt ner till höger sedan en timme. Smärtan kom plötsligt och beskrivs som en molvärk med kraftiga smärtsamma intervaller så hon viker sig dubbel. Hon upplevde något liknande igår, men det släppte snabbt. Avföring normal senast i morse. Miktion väs u a men haft svårt att kissa sedan smärtdebuten. Använder inga preventivmedel. Regelbunden mens med senaste mens 16 oktober. BT 135/80, puls 103. Kap Hb 126. Gravtest är negativt. Vilka differentialdiagnoser överväger du? (2 p)

37 [37]

38 [38] Fall 3.3 Du har precis gått på ditt jourpass och blir sökt från gynakuten av sköterskan som just fått in 27-åriga Sofia som har lågt sittande buksmärtor. Sofia har starka smärtor och ser påverkad ut varför sköterskan ber dig komma direkt. Sofia har haft ont långt ner till höger sedan en timme. Smärtan kom plötsligt och beskrivs som en molvärk med kraftiga smärtsamma intervaller så hon viker sig dubbel. Hon upplevde något liknande igår, men det släppte snabbt. Avföring normal senast i morse. Miktion väs u a men haft svårt att kissa sedan smärtdebuten. Använder inga preventivmedel. Regelbunden mens med senaste mens 16 oktober. BT 135/80, puls 103. Kap Hb 126. Gravtest är negativt. Differentialdiagnoser? (2 p) Svar: Ovulationssmärta, adnextorsion, cystruptur, appendicit, uretärsten Du undersöker Sofia genom att palpera buken, som är distinkt ömmande nedtill till höger, direkt släppömhet. Gynekologiskt är hon svårundersökt pga smärtan och hon spänner sig men du lyckas känna på uterus som är mjuk och väs oöm, men hon är kraftigt ömmande utåt höger sida. Vaginalt ultraljud visar en 7 cm stor cysta på platsen för höger ovarium, med nedsatt flöde vid Doppler och hon är kraftigt ömmande vid tryck med ultraljudsproben. Fri vätska ca 1,5 cm i fossa Douglasi. Du misstänker en adnextorsion. Hur handlägger du henne? (1 p)

39 [39] Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt!

40 [40] Fall 3.4 Du har precis gått på ditt jourpass och blir sökt från gynakuten av sköterskan som just fått in 27-åriga Sofia som har lågt sittande buksmärtor. Sofia har starka smärtor och ser påverkad ut varför sköterskan ber dig komma direkt. Sofia har haft ont långt ner till höger sedan en timme. Smärtan kom plötsligt och beskrivs som en molvärk med kraftiga smärtsamma intervaller så hon viker sig dubbel. Hon upplevde något liknande igår, men det släppte snabbt. Avföring normal senast i morse. Miktion väs u a men haft svårt att kissa sedan smärtdebuten. Använder inga preventivmedel. Regelbunden mens med senaste mens 16 oktober. BT 135/80, puls 103. Kap Hb 126. Gravtest är negativt. Du undersöker Sofia genom att palpera buken, som är distinkt ömmande nedtill till höger, direkt släppömhet. Gynekologiskt är hon svårundersökt pga smärtan och hon spänner sig men du lyckas känna på uterus som är mjuk och väs oöm, men hon är kraftigt ömmande utåt höger sida. Vaginalt ultraljud visar en 7 cm stor cysta på platsen för höger ovarium, med nedsatt flöde vid Doppler och hon är kraftigt ömmande vid tryck med ultraljudsproben. Fri vätska ca 1,5 cm i fossa Douglasi. Du misstänker en adnextorsion. Hur handlägger du henne? (1 p) Svar: Inläggning fastande som bukobs. I v nål, vätska, upprepade kontroller av vitalparametrar. Snar ompalpation. Om kvarstående (morfinkrävande) kraftiga smärtor måste adnextorsion misstänkas och en diagnostisk laparoskopi utföras. Sofias smärtor bara förvärras och senare under kvällen utför du en laparoskopi. Du hittar ett stort, cystiskt förändrat torkverat ovarium och du skalar ut cystan som borttages, samtidigt som du försöker lämna så mycket ovarialvävnad som möjligt. När du efter operationens slut skär upp cystan finner du fragment av tänder, hår och talg i den. Vad tror du det rör sig om för cysta? (1 p)

41 [41]

42 [42] Fall 3.5 Du har precis gått på ditt jourpass och blir sökt från gynakuten av sköterskan som just fått in 27-åriga Sofia som har lågt sittande buksmärtor. Sofia har starka smärtor och ser påverkad ut varför sköterskan ber dig komma direkt. Sofia har haft ont långt ner till höger sedan en timme. Smärtan kom plötsligt och beskrivs som en molvärk med kraftiga smärtsamma intervaller så hon viker sig dubbel. Hon upplevde något liknande igår, men det släppte snabbt. Avföring normal senast i morse. Miktion väs u a men haft svårt att kissa sedan smärtdebuten. Använder inga preventivmedel. Regelbunden mens med senaste mens 16 oktober. BT 135/80, puls 103. Kap Hb 126. Gravtest är negativt. Du undersöker Sofia genom att palpera buken, som är distinkt ömmande nedtill till höger, direkt släppömhet. Gynekologiskt är hon svårundersökt pga smärtan och hon spänner sig men du lyckas känna på uterus som är mjuk och väs oöm, men hon är kraftigt ömmande utåt höger sida. Vaginalt ultraljud visar en 7 cm stor cysta på platsen för höger ovarium, med nedsatt flöde vid Doppler och hon är kraftigt ömmande vid tryck med ultraljudsproben. Fri vätska ca 1,5 cm i fossa Douglasi. Sofias smärtor bara förvärras och senare under kvällen utför du en laparoskopi. Du hittar ett stort, cystiskt förändrat torkverat ovarium och du skalar ut cystan som borttages, samtidigt som du försöker lämna så mycket ovarialvävnad som möjligt. När du efter operationens slut skär upp cystan finner du fragment av tänder, hår och talg i den. Vad tror du det rör sig om för cysta? (1 p) Svar: Dermoidcysta (moget teratom, tvillingcysta ) Hur förklarar du att det finns tänder, talg och hår i den? (1 p)

43 [43]

44 [44] Fall 3.6 Du har precis gått på ditt jourpass och blir sökt från gynakuten av sköterskan som just fått in 27-åriga Sofia som har lågt sittande buksmärtor. Sofia har starka smärtor och ser påverkad ut varför sköterskan ber dig komma direkt. Sofia har haft ont långt ner till höger sedan en timme. Smärtan kom plötsligt och beskrivs som en molvärk med kraftiga smärtsamma intervaller så hon viker sig dubbel. Hon upplevde något liknande igår, men det släppte snabbt. Avföring normal senast i morse. Miktion väs u a men haft svårt att kissa sedan smärtdebuten. Använder inga preventivmedel. Regelbunden mens med senaste mens 16 oktober. BT 135/80, puls 103. Kap Hb 126. Gravtest är negativt. Du undersöker Sofia genom att palpera buken, som är distinkt ömmande nedtill till höger, direkt släppömhet. Gynekologiskt är hon svårundersökt pga smärtan och hon spänner sig men du lyckas känna på uterus som är mjuk och väs oöm, men hon är kraftigt ömmande utåt höger sida. Vaginalt ultraljud visar en 7 cm stor cysta på platsen för höger ovarium, med nedsatt flöde vid Doppler och hon är kraftigt ömmande vid tryck med ultraljudsproben. Fri vätska ca 1,5 cm i fossa Douglasi. Sofias smärtor bara förvärras och senare under kvällen utför du en laparoskopi. Du hittar ett stort, cystiskt förändrat torkverat ovarium och du skalar ut cystan som borttages, samtidigt som du försöker lämna så mycket ovarialvävnad som möjligt. När du efter operationens slut skär upp cystan finner du fragment av tänder, hår och talg i den. Hur förklarar du att det finns tänder, talg och hår i den? (1 p) Svar: uppstår från äggceller och kan därför ge upphov till vävnader från samtliga groddbladen: ektoderm, mesoderm, endoderm (hår, talg, ben, brosk, nervvävnad). Vilka andra typer av (benigna) ovarialcystor känner du till? (1 p)

45 [45]

46 [46] Svar Fall 3.6 Du har precis gått på ditt jourpass och blir sökt från gynakuten av sköterskan som just fått in 27-åriga Sofia som har lågt sittande buksmärtor. Sofia har starka smärtor och ser påverkad ut varför sköterskan ber dig komma direkt. Sofia har haft ont långt ner till höger sedan en timme. Smärtan kom plötsligt och beskrivs som en molvärk med kraftiga smärtsamma intervaller så hon viker sig dubbel. Hon upplevde något liknande igår, men det släppte snabbt. Avföring normal senast i morse. Miktion väs u a men haft svårt att kissa sedan smärtdebuten. Använder inga preventivmedel. Regelbunden mens med senaste mens 16 oktober. BT 135/80, puls 103. Kap Hb 126. Gravtest är negativt. Du undersöker Sofia genom att palpera buken, som är distinkt ömmande nedtill till höger, direkt släppömhet. Gynekologiskt är hon svårundersökt pga smärtan och hon spänner sig men du lyckas känna på uterus som är mjuk och väs oöm, men hon är kraftigt ömmande utåt höger sida. Vaginalt ultraljud visar en 7 cm stor cysta på platsen för höger ovarium, med nedsatt flöde vid Doppler och hon är kraftigt ömmande vid tryck med ultraljudsproben. Fri vätska ca 1,5 cm i fossa Douglasi. Sofias smärtor bara förvärras och senare under kvällen utför du en laparoskopi. Du hittar ett stort, cystiskt förändrat torkverat ovarium och du skalar ut cystan som borttages, samtidigt som du försöker lämna så mycket ovarialvävnad som möjligt. När du efter operationens slut skär upp cystan finner du fragment av tänder, hår och talg i den. Vilka andra typer av (benigna) ovarialcystor känner du till? (1 p) Svar: Follikelcystor, corpus luteum-cystor, endometriom ( chokladcystor ), cystadenom (mucinösa, serösa), paraovarialcystor, fibrom.

47 [47]

48 [48] Fall 4.1 Melissa, 23 år, kommer till MVC för inskrivning. Hon är frisk sedan tidigare och enligt sista mens är hon vecka Vad ingår vid inskrivningen på MVC? Vilka prover tas och varför? (4 p)

49 [49]

50 [50] Fall 4.2 Melissa, 23 år, kommer till MVC för inskrivning. Hon är frisk sedan tidigare och enligt sista mens är hon vecka Vad ingår vid inskrivningen på MVC? Vilka prover tas och varför? (4 p) Svar: Anamnes (sjukdomshistoria, inkl. ev mediciner, tidigare gynekologi och tidigare psykisk sjukdom, hereditet för trombossjukdom, hypertoni, preeklampsia, typ 2 diabetes, psykisk sjukdom och ev. ärftliga missbildningar/sjukdomar samt socialsituation). Audit om alkoholvanor och även fråga om tobak och droger. Undersökning, blodtryck, längd och vikt. Information om fosterdiagnostik (alla erbjuds RUL, reglerna kring KUB varierar i olika landsting) Provtagning: Hepatit B (kan vaccinera barnet vid födelsen), HIV (med optimal antiviralbehandling och planerad förlossning, nästan alltid sectio, är risken att barnet smittas mycket liten), syfilis (vid behandling i tidig graviditet, brukar barnet inte ta skada, om obehandlad stor risk för svåra missbildningar och hjärnskada) och Rubella-immunitet (rubella infektion under graviditet är förenat med stor risk för svåra missbildningar, om ej immun, erbjuds kvinna vaccination postpartum. Hb och ferritin (vid låga järndepåer kan järnbehandling startas tidigt i gravidieten), urinsticka (under graviditet behandlas även asymtomatisk UVI med antibiotika pga. risken för prematura värkar, ökad risk för barn med låg födelsevikt och/eller pyeloneftrit), plasmaglukos (screening för graviditetsdiabetes), blodgruppering (aktuell blodgruppering behöver finns på alla gravida, här fås också akserologi, som screening för ev. immunisering). Det framkommer att Melissa har det besvärligt med intensivt illamående. Till följd av illamåendet har Melissa svårt att äta och dricka som vanligt. Vilka rekommendationer skulle du ge Melissa angående intag av mat och dryck? Nämn två sorters antiemetika som Melissa kan ta vid behov. (2 p)

51 [51]

52 [52] Fall 4.3 Melissa, 23 år, kommer till MVC för inskrivning. Hon är frisk sedan tidigare och enligt sista mens är hon vecka Vad ingår vid inskrivningen på MVC? Vilka prover tas och varför? (4 p) Svar: Anamnes (sjukdomshistoria, inkl. ev mediciner, tidigare gynekologi och tidigare psykisk sjukdom, hereditet för trombossjukdom, hypertoni, preeklampsia, typ 2 diabetes, psykisk sjukdom och ev. ärftliga missbildningar/sjukdomar samt socialsituation). Audit om alkoholvanor och även fråga om tobak och droger. Undersökning, blodtryck, längd och vikt. Information om fosterdiagnostik (alla erbjuds RUL, reglerna kring KUB varierar i olika landsting) Provtagning: Hepatit B (kan vaccinera barnet vid födelsen), HIV (med optimal antiviralbehandling och planerad förlossning, nästan alltid sectio, är risken att barnet smittas mycket liten), syfilis (vid behandling i tidig graviditet, brukar barnet inte ta skada, om obehandlad stor risk för svåra missbildningar och hjärnskada) och Rubella-immunitet (rubella infektion under graviditet är förenat med stor risk för svåra missbildningar, om ej immun, erbjuds kvinna vaccination postpartum. Hb och ferritin (vid låga järndepåer kan järnbehandling startas tidigt i gravidieten), urinsticka (under graviditet behandlas även asymtomatisk UVI med antibiotika pga. risken för prematura värkar, ökad risk för barn med låg födelsevikt och/eller pyeloneftrit), plasmaglukos (screening för graviditetsdiabetes), blodgruppering (aktuell blodgruppering behöver finns på alla gravida, här fås också akserologi, som screening för ev. immunisering). Det framkommer att Melissa har det besvärligt med intensivt illamående. Till följd av illamåendet har Melissa svårt att äta och dricka som vanligt. Vilka rekommendationer skulle du ge Melissa angående intag av mat och dryck? Nämn två sorters antiemetika som Melissa kan ta vid behov. (2 p) Svar: Äta och dricka mindre mängder men ofta. Lergigan comp (antihistamin+koffein+efedrin), Postafen (antihistamin), Primperan (dopaminreceptorblockerare) Efter 12 hela graviditetsveckor så lugnade Melissas illamående ned sig. Hon kommer in i vecka 18+4 för sitt rutinultraljud. Vilka är de två klassiska huvudsyftena med rutinultraljudet? Nämn minst två andra saker utöver de två huvudsyftena som man också undersöker och dokumenterar vid RUL. (3 p)

53 [53]

54 [54] Svar: Fall 4.3 Melissa, 23 år, kommer till MVC för inskrivning. Hon är frisk sedan tidigare och enligt sista mens är hon vecka Vad ingår vid inskrivningen på MVC? Vilka prover tas och varför? (4 p) Svar: Anamnes (sjukdomshistoria, inkl. ev mediciner, tidigare gynekologi och tidigare psykisk sjukdom, hereditet för trombossjukdom, hypertoni, preeklampsia, typ 2 diabetes, psykisk sjukdom och ev. ärftliga missbildningar/sjukdomar samt socialsituation). Audit om alkoholvanor och även fråga om tobak och droger. Undersökning, blodtryck, längd och vikt. Information om fosterdiagnostik (alla erbjuds RUL, reglerna kring KUB varierar i olika landsting) Provtagning: Hepatit B (kan vaccinera barnet vid födelsen), HIV (med optimal antiviralbehandling och planerad förlossning, nästan alltid sectio, är risken att barnet smittas mycket liten), syfilis (vid behandling i tidig graviditet, brukar barnet inte ta skada, om obehandlad stor risk för svåra missbildningar och hjärnskada) och Rubella-immunitet (rubella infektion under graviditet är förenat med stor risk för svåra missbildningar, om ej immun, erbjuds kvinna vaccination postpartum. Hb och ferritin (vid låga järndepåer kan järnbehandling startas tidigt i gravidieten), urinsticka (under graviditet behandlas även assymtomatisk UVI med antibiotika pga. risken för prematura värkar, ökad risk för barn med låg födelsevikt och/eller pyeloneftrit), plasmaglukos (screening för graviditetsdiabetes), blodgruppering (aktuell blodgruppering behöver finns på alla gravida, här fås också akserologi, som screening för ev. immunisering). Det framkommer att Melissa har det besvärligt med intensivt illamående. Till följd av illamåendet har Melissa svårt att äta och dricka som vanligt. Vilka rekommendationer skulle du ge Melissa angående intag av mat och dryck? Nämn två sorters antiemetika som Melissa kan ta vid behov. (2 p) Svar: Äta och dricka mindre mängder men ofta. Lergigan comp (antihistamin+koffein+efedrin), Postafen (antihistamin), Primperan (dopaminreceptorblockerare) Efter 12 hela graviditetsveckor så lugnade Melissas illamående ned sig. Hon kommer in i vecka 18+4 för sitt rutinultraljud. Vilka är de två klassiska huvudsyftena med rutinultraljudet? Nämn minst två andra saker utöver de två huvudsyftena som man också undersöker och dokumenterar vid RUL. (3 p) Svar: Huvudsyftet är datering och missbildningsdiagnostik, dessutom kontrolleras antalet foster, placenta läget och om det är normal mängd fostervatten.

55 [55]

56 [56] Fall 5.1 Sofia väntar sitt andra barn. Hennes första barn föddes med akut kejsarsnitt i v 39+5 pga. värkrubbning. Sofia är nu lite orolig i den här graviditeten, eftersom förlossningen och kejsarsnittet förra gången var en tuff upplevelse. Hennes nuvarande graviditet fortlöper dock helt normalt och Sofia planerar för en vaginal förlossning. När Sofia är i v 38+4 drabbas hon av en färsk vaginal blödning, i mängd motsvarande en måttlig mensblödning. Hon ringer till förlossningen och uppmanas att genast komma till förlossningen för kontroll. Nämn minst 4 orsaker till vaginal blödning under senare delen av graviditeten. (2 p)

57 [57]

58 [58] Fall 5.2 Sofia väntar sitt andra barn. Hennes första barn föddes med akut kejsarsnitt i v 39+5 pga. värkrubbning. Sofia är nu lite orolig i den här graviditeten, eftersom förlossningen och kejsarsnittet förra gången var en tuff upplevelse. Hennes nuvarande graviditet fortlöper dock helt normalt och Sofia planerar för en vaginal förlossning. När Sofia är i v 38+4 drabbas hon av en färsk vaginal blödning, i mängd motsvarande en måttlig mensblödning. Hon ringer till förlossningen och uppmanas att genast komma till förlossningen för kontroll. Nämn minst 4 orsaker till vaginal blödning under senare delen av graviditeten. (2 p) Svar: Avlossning, begynnande förlossning/teckningsblödning, vasa previa, placenta previa och polyp. När Sofia kommer till förlossningen blöder hon fortfarande färskt vaginalt. Hon är rädd och stressad. Hur vill du handlägga henne initialt? (3 p)

59 [59]

60 [60] Fall 5.3 Sofia väntar sitt andra barn. Hennes första barn föddes med akut kejsarsnitt i v 39+5 pga. värkrubbning. Sofia är nu lite orolig i den här graviditeten, eftersom förlossningen och kejsarsnittet förra gången var en tuff upplevelse. Hennes nuvarande graviditet fortlöper dock helt normalt och Sofia planerar för en vaginal förlossning. När Sofia är i v 38+4 drabbas hon av en färsk vaginal blödning, i mängd motsvarande en måttlig mensblödning. Hon ringer till förlossningen och uppmanas att genast komma till förlossningen för kontroll. När Sofia kommer till förlossningen blöder hon fortfarande färskt vaginalt. Hon är rädd och stressad. Hur vill du handlägga henne initialt? (3 p) Svar: I det akuta skedet puls, BT, bukstatus, skatta pågående blödning, fosterljud/ ctg, infarter, bastest, Hb (ev. inklusive koagulationsprover sk. avlossningsprover ) och vasa previa test. Följdfrågor om placentaläge och blödning i sen graviditet. Vilket är bästa sättet att undersöka placentas läge? (1p) Varför gör man ett vasa-previa test? (1p) Hur kan en placenta vara lågt sittande/föreliggande vid rutinultraljudet i tidig graviditet, men sedan inte föreliggande vid kontrollen i v 32? (1p)

61 [61]

62 [62] Fall 5.4 Sofia väntar sitt andra barn. Hennes första barn föddes med akut kejsarsnitt i v 39+5 pga. värkrubbning. Sofia är nu lite orolig i den här graviditeten, eftersom förlossningen och kejsarsnittet förra gången var en tuff upplevelse. Hennes nuvarande graviditet fortlöper dock helt normalt och Sofia planerar för en vaginal förlossning. När Sofia är i v 38+4 drabbas hon av en färsk vaginal blödning, i mängd motsvarande en måttlig mensblödning. Hon ringer till förlossningen och uppmanas att genast komma till förlossningen för kontroll. När Sofia kommer till förlossningen blöder hon fortfarande färskt vaginalt. Hon är rädd och stressad. Följdfrågor om placentaläge och blödning i sen graviditet. Vilket är bästa sättet att undersöka placentas läge? Varför gör man ett vasa-previa test? Hur kan en placenta vara lågt sittande/föreliggande vid rutinultraljudet i tidig graviditet, men sedan inte föreliggande vid kontrollen i v 32? (1p) (1p) (1p) Svar: Placentas läge kontrolleras säkrast med vaginalt ultraljud. Vasa previa test utförs på lite större, färska vaginala blödningar i senare delen av graviditeten, särskilt om de uppstått i samband med vattenavgång (fetala kärl kan brista när hinnorna brister vid vattenavgång), för att utesluta att blödningen kommer från fetala kärl dvs. att det är barnet som blöder. Om det är fetaltblod är det mycket bråttom, man gör ett urakut sectio och neonatologbakjour måste larmas för att kunna transfundera barnet så fort det fötts. Mortaliteten bland barnen är 50% vid vasa previa. Livmodern växer fortare än placenta, så de vanligaste med en placenta som är lågt sittande/föreliggande vid rutinultraljudet är att den vid placentalägeskontroll i v 32 har följt med uppåt när livmodern vuxit i kombination med att nedre uterinsegmentet har vuxit till sig och avståndet till inre modermunnen därför ökat. Undersökningarna visar att Sofia är cirkulatoriskt stabil. Ctg är normal, men visade 2-3 sammandragningar per 10 minuter. Vasa previa test är negativt, vattnet har inte gått och Sofia visar inga tecken på misstänkt avlossning, utöver blödningen. Ultraljudsundersökning visar att Sofias placenta sitter i framvägg och inte är lågt sittande. Spekulumundersökning visar att cervix är utplånad och öppen 3 cm. Sofia mår nu lite bättre, när hon hört hjärtljuden och utförda undersökningar inte visar akuta tecken på något allvarligt. Vilken sorts blödning bedömer du i första hand att Sofia har? Hur vill du handlägga Sofia nu? (2 p)

63 [63] Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt!

64 [64] Fall 5.5 Sofia väntar sitt andra barn. Hennes första barn föddes med akut kejsarsnitt i v 39+5 pga. värkrubbning. Sofia är nu lite orolig i den här graviditeten, eftersom förlossningen och kejsarsnittet förra gången var en tuff upplevelse. Hennes nuvarande graviditet fortlöper dock helt normalt och Sofia planerar för en vaginal förlossning. När Sofia är i v 38+4 drabbas hon av en färsk vaginal blödning, i mängd motsvarande en måttlig mensblödning. Hon ringer till förlossningen och uppmanas att genast komma till förlossningen för kontroll. När Sofia kommer till förlossningen blöder hon fortfarande färskt vaginalt. Hon är rädd och stressad. Undersökningarna visar att Sofia är cirkulatoriskt stabil. Ctg är normal, men visade 2-3 sammandragningar per 10 minuter. Vasa previa test är negativt, vattnet har inte gått och Sofia visar inga tecken på misstänkt avlossning, utöver blödningen. Ultraljudsundersökning visar att Sofias placenta sitter i framvägg och inte är lågt sittande. Spekulumundersökning visar att cervix är utplånad och öppen 3 cm. Sofia mår nu lite bättre, när hon hört hjärtljuden och utförda undersökningar inte visar akuta tecken på något allvarligt. Vilken sorts blödning bedömer du i första hand att Sofia har? Hur vill du handlägga Sofia nu?(2 p) Svar: Blödningen tolkas i första hand som en teckningsblödning. Hon bör kvarstanna för observation och om inte värkarna tilltar spontant kan man överväga att stötta värkarna med värkstimulerande dropp, för att ha koll på Sofia och blödningen till dess att hennes barn är förlöst. Sofia kvarstannar på förlossningen för observation, hennes sammandragningar tilltar och hennes blödning avstannar spontant. 12 timmar efter ankomsten föder Melissa spontant vaginalt. När hennes dotter, Noomi, föds kommer hon ut som på bilden nedan. Vad kallas den här bjudningen? (1 p)

65 [65]

66 [66] Svar: Fall 5.5 Sofia väntar sitt andra barn. Hennes första barn föddes med akut kejsarsnitt i v 39+5 pga. värkrubbning. Sofia är nu lite orolig i den här graviditeten, eftersom förlossningen och kejsarsnittet förra gången var en tuff upplevelse. Hennes nuvarande graviditet fortlöper dock helt normalt och Sofia planerar för en vaginal förlossning. När Sofia är i v 38+4 drabbas hon av en färsk vaginal blödning, i mängd motsvarande en måttlig mensblödning. Hon ringer till förlossningen och uppmanas att genast komma till förlossningen för kontroll. När Sofia kommer till förlossningen blöder hon fortfarande färskt vaginalt. Hon är rädd och stressad. Undersökningarna visar att Sofia är cirkulatoriskt stabil. Ctg är normal, men visade 2-3 sammandragningar per 10 minuter. Vasa previa test är negativt, vattnet har inte gått och Sofia visar inga tecken på misstänkt avlossning, utöver blödningen. Ultraljudsundersökning visar att Sofias placenta sitter i framvägg och inte är lågt sittande. Spekulumundersökning visar att cervix är utplånad och öppen 3 cm. Sofia mår nu lite bättre, när hon hört hjärtljuden och utförda undersökningar inte visar akuta tecken på något allvarligt. Sofia kvarstannar på förlossningen för observation, hennes sammandragningar tilltar och hennes blödning avstannar spontant. 12 timmar efter ankomsten föder Melissa spontant vaginalt. När hennes dotter, Noomi, föds kommer hon ut som på bilden nedan. Vad kallas den här bjudningen? (1 p) Svar: Vidöppen bjudning.

67 [67] Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt!

68 [68] Fall 6.1 Asmara är gravid i v 33 och väntar sitt andra barn. Hennes första barn är fött spontant vaginalt i v 39 i Indonesien. Nu har familjen flyttat till Uppsala eftersom Asmara gör en postdoc på Rudbecklaboratoriet. Vid Asmaras MVC-kontroll noterar barnmorska att hennes SF-mått inte ökat mellan de senaste två mätningarna. Vilket tillstånd bör misstänkas? (1 p)

69 [69]

70 [70] Fall 6.2 Asmara är gravid i v 33 och väntar sitt andra barn. Hennes första barn är fött spontant vaginalt i v 39 i Indonesien. Nu har familjen flyttat till Uppsala eftersom Asmara gör en postdoc på Rudbecklaboratoriet. Vid Asmaras MVC-kontroll noterar barnmorska att hennes SF-mått inte ökat mellan de senaste två mätningarna. Vilket tillstånd bör misstänkas? (1 p) Svar: Intrauterin tillväxthämning. Eftersom barnmorskan misstänker intrauterin tillväxthämning, går hon in i patientens MVC journal och noterar att Asmara har BMI 20,3 och är 156 cm lång. Asmaras första barn vägde 2300 gram när han föddes i vecka 39 för 3 år sedan. Vad bör barnmorskan på MVC göra nu, med tanke på SF-måttet? (1 p)

71 [71] Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt!

72 [72] Fall 6.3 Asmara är gravid i v 33 och väntar sitt andra barn. Hennes första barn är fött spontant vaginalt i v 39 i Indonesien. Nu har familjen flyttat till Uppsala eftersom Asmara gör en postdoc på Rudbecklaboratoriet. Vid Asmaras MVC-kontroll noterar barnmorska att hennes SF-mått inte ökat mellan de senaste två mätningarna. Eftersom barnmorskan misstänker intrauterin tillväxthämning, går hon in i patientens MVC journal och noterar att Asmara har BMI 20,3 och är 156 cm lång. Asmaras första barn vägde 2300 gram när han föddes i vecka 39 för 3 år sedan. Vad bör barnmorskan på MVC göra nu, med tanke på SF-måttet? (1 p) Svar: Barnmorskan bör boka en tid för ultraljud med tillväxtkontroll och kontroll fostervattenmängd på SMVC. Följdfrågor om fostertillväxt. Hur definieras normal fostertillväxt? (1 p) Vad står förkortningarna AGA, SGA och LGA för? (2 p)

73 [73]

74 [74] Fall 6.4 Asmara är gravid i v 33 och väntar sitt andra barn. Hennes första barn är fött spontant vaginalt i v 39 i Indonesien. Nu har familjen flyttat till Uppsala eftersom Asmara gör en postdoc på Rudbecklaboratoriet. Vid Asmaras MVC-kontroll noterar barnmorska att hennes SF-mått inte ökat mellan de senaste två mätningarna. Eftersom barnmorskan misstänker intrauterin tillväxthämning, går hon in i patientens MVC journal och noterar att Asmara har BMI 20,3 och är 156 cm lång. Asmaras första barn vägde 2300 gram när han föddes i vecka 39 för 3 år sedan. Följdfrågor om fostertillväxt. Hur definieras normal fostertillväxt? (1 p) Vad står förkortningarna AGA, SGA och LGA för? (2 p) Svar: Fostertillväxt inom medelvärdet för gestationslängden ± 2 standard deviationer (±22%). AGA (Appropriate for Gestational Age), SGA (Small for Gestational Age) och LGA (Large for Gestational Age). Tillväxtkontrollen visade att Asmaras barn är -29%. Vilka ytterligare ultraljudsundersökningar bör du nu fortsätta med? (1 p)

75 [75] Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt!

76 [76] Fall 6.5 Asmara är gravid i v 33 och väntar sitt andra barn. Hennes första barn är fött spontant vaginalt i v 39 i Indonesien. Nu har familjen flyttat till Uppsala eftersom Asmara gör en postdoc på Rudbecklaboratoriet. Vid Asmaras MVC-kontroll noterar barnmorska att hennes SF-mått inte ökat mellan de senaste två mätningarna. Eftersom barnmorskan misstänker intrauterin tillväxthämning, går hon in i patientens MVC journal och noterar att Asmara har BMI 20,3 och är 156 cm lång. Asmaras första barn vägde 2300 gram när han föddes i vecka 39 för 3 år sedan. Följdfrågor om fostertillväxt. Vilka ytterligare ultraljudsundersökningar bör du nu fortsätta med? (1 p) Svar: Dopplerultraljud av arteria umbilicalis, arteria uterina hö och vä och eventuellt även i arteria cerebri media och ductus venosus. Asmaras foster har normalt flöden och 0 poäng i uterina score. Hon följs var 14:e dag på SMVC med tillväxtkontroll, kontroll fostervattenmängd och flöden. Hennes foster följer sin kurva och flödena är fortsatt normala. Vad tror du är orsaken till att hennes foster är -29%, finns det någon annan mindre sannolik, men möjlig förklaring? (2 p)

77 [77] Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt! Kom i håg Kurt!

78 [78] Fall 6.6 Asmara är gravid i v 33 och väntar sitt andra barn. Hennes första barn är fött spontant vaginalt i v 39 i Indonesien. Nu har familjen flyttat till Uppsala eftersom Asmara gör en postdoc på Rudbecklaboratoriet. Vid Asmaras MVC-kontroll noterar barnmorska att hennes SF-mått inte ökat mellan de senaste två mätningarna. Eftersom barnmorskan misstänker intrauterin tillväxthämning, går hon in i patientens MVC journal och noterar att Asmara har BMI 20,3 och är 156 cm lång. Asmaras första barn vägde 2300 gram när han föddes i vecka 39 för 3 år sedan. Tillväxtkontrollen visade att Asmaras barn är -29%. Asmaras foster har normalt flöden och 0 poäng i uterina score. Hon följs var 14:e dag på SMVC med tillväxtkontroll, kontroll fostervattenmängd och flöden. Hennes foster följer sin kurva och flödena är fortsatt normala. Vad tror du är orsaken till att hennes foster är -29%, finns det någon annan mindre sannolik, men möjlig förklaring? (2 p) Svar: Troligen är fostrets storlek fysiologiskt betingad, dvs. den är liten eftersom den har en liten mamma. Ett mindre troligt alternativ vore att barnet skulle kunna ha ett syndrom. Asmara kommer in i v 39+3 med värkar till förlossningen. Hon är utplånad, öppen 3 cm och har 3 värkar per 10 minuter. Hennes ctg-kurva ser du nedan. Vilka parametrar bedömer man på en ctg-kurva? Tolka dess på den här kurvan och ge ett samlat omdöme om kurvan. (4 p)

79 [79]

80 [80] Svar: Fall 6.6 Asmara är gravid i v 33 och väntar sitt andra barn. Hennes första barn är fött spontant vaginalt i v 39 i Indonesien. Nu har familjen flyttat till Uppsala eftersom Asmara gör en postdoc på Rudbecklaboratoriet. Vid Asmaras MVC-kontroll noterar barnmorska att hennes SF-mått inte ökat mellan de senaste två mätningarna. Eftersom barnmorskan misstänker intrauterin tillväxthämning, går hon in i patientens MVC journal och noterar att Asmara har BMI 20,3 och är 156 cm lång. Asmaras första barn vägde 2300 gram när han föddes i vecka 39 för 3 år sedan. Asmaras foster har normalt flöden och 0 poäng i uterina score. Hon följs var 14:e dag på SMVC med tillväxtkontroll, kontroll fostervattenmängd och flöden. Hennes foster följer sin kurva och flödena är fortsatt normala. Asmara kommer in i v 39+3 med värkar till förlossningen. Hon är utplånad, öppen 3 cm och har 3 värkar per 10 minuter. Hennes ctg-kurva ser du nedan. Vilka parametrar bedömer man på en ctg-kurva? Tolka dess på den här kurvan och ge ett samlat omdöme om kurvan. (4 p) Svar: Basalfrekvens, variabilitet, accelerationer, decelerationer, värkar per 10 min. Basalfrekvensen är 140, variabliteten är normal, accelerationer ses, inga decelerationer ses, det är ca tre värkar per 10 minuter. Sammantaget en normal ctg-kurva. Efter bara 4 timmar föds Asmaras son, Intan. Han är en pigg, men liten kille som väger 2200 gram. Familjen får kvarstanna på BB några dagar eftersom Intan är lätt för tiden, men kan skrivas ut 3 dagar efter förlossningen.

81 [81]

82 [82] Kortsvarsfrågor: Obstetrik - gynekologi A-J A. Nämn en fosterbjudning som utgör ett absolut förlossningshinder? (1 p) B. Bishops score utgörs av fem olika variabler vilka? (2 p) C. Vad är det för skillnad mellan komplett och partiell mola? (1 p) D. Vilka tre östrogener används i kliniken och vilka är de vanligaste användningsområdena för respektive östrogen? (3 p) E. Fetma är ett stort ohälsoproblem och får också obstetriska konsekvenser. Nämn fem obstetriska komplikationer som är vanligare hos feta gravida? (2,5 p)