nytt från Ny tjänst ger koll på skogsekonomin En gourmet på jakt Hundrade ishallen levererad

Transkript

1 nytt från nr 2/09 1/10 En tidning om att ta vara på alla värden hos Västerbottens skogar En gourmet på jakt Hundrade ishallen levererad Ny tjänst ger koll på skogsekonomin

2 Skogsekonomin i fokus Med SkattePlan blir det möjligt att ha full koll på skogsfastigheten och dess ekonomi, säger Stellan Bäckman på Skogens Hus. Martinsons Bygdsiljum Tel info@martinsons.se Ansvarig utgivare Lars Martinson Redaktör Peter Westermark, Dixie PR Tel Layout Krux & Co Tryck Davidsons Tryckeri, Växjö Taberg Media Group Med den nya tjänsten SkattePlan får skogsägarna full koll på skogsfastighetens ekonomi för fem år framöver. Tjänsten, som har utvecklats av Skogens Hus i Örnsköldsvik, ger nytt foku s i skogsbruket. Något förenklat kan den beskrivas som en tids kapsel för skogsbruket under fem års tid. Den har sin grund i den skogsbruksplan som kan upprättas av Martinsons virkesköpare i samråd med skogsägaren och som bland annat schemalägger aktiviteter från markberedning till röjning, gallring och slutligen avverkning. Utifrån det tar vi bland annat fram underlag som visar hur skatter och likviditet påverkas, berättar Stellan Bäckman på Skogen Hus, en av upphovsmännen till SkattePlan. Det är ofta så att de ekonomiska effekterna av en åtgärd först blir kända ett och ett halvt år senare, i samband med deklarationen. Då ställs vi inför fullbordat faktum. Vi vill få skogsägarna att sluta köra bil i backspegeln och i stället flytta fokus till framtiden. Den kan vi fortfarande hjälpa till att påverka. Expertkunskap Den detaljkunskap och den tid det tar att göra egna skötsel- och skatteplaner finns inte hos många skogsägare. För många kan det också kännas som en övermäktig uppgift. Det har ofta sin grund i en tidsbrist eller en helt förståelig okunskap. Skattesystemet är både komplext och föränderligt. En faktor är också att det blir allt vanligare att bo i tätorter som Skellefteå, Umeå eller Stockholm och samtidigt äga skog i Västerbottens inland, exempelvis. Med SkattePlan blir det möjligt att ha full koll på skogsfastigheten och dess ekonomi, även för den som inte bor nära eller har möjlighet att satsa mycket tid. En skogsbruksplan kan innehålla aktivitete r som det första året innefattar att bryta in en

3 Ledare: Långsiktiga förtroenden skogsbilväg, röja två avdelningar ungskog samt slutavverkning. Det andra året kan det vara dags för markberedning och dikning. Det tredje året följer plantering och inköp av ny fyrhjuling och under det fjärde och femte åren är planen att gödsla och gallra ett bestånd. SkattePlan ger skogsägaren en bild av hur aktiviteterna påverkar skogsfastighetens skatter och likviditet. Generationsskiften Tjänsten, som kan betraktas som en preliminär deklaration för kommande år, underlättar också vid generationsskiften. Ett vanligt återkommande scenario är då ett syskon väljer att lösa ut andra. Det kan vara frågan om den som ska lösa ut de andra klarar att ta kostnaden initialt. I möten med kunder har vi sett hur leendena brett ut sig hos alla inblandade då det fått en tydlig bild av ekonomin för de kommande fem åren. Trygghet Idén till Skatteplanen har vuxit fram tillsammans med Jan Wiklund och har sin grund i den långa erfarenhet som både Jan och Stellan har från arbete i skogen. Jag har tidigare arbetat som rådgivare i gröna frågor och kände att svaren jag gav kring ekonomi var otillfredsställande, både för mig och för skogsägaren. Jan kände också att man skulle kunna hjälpa kunderna mycket mer om den skogliga och den ekonomiska rådgivningen sammanfördes. Reaktionerna från skogsägarna på Martinsons utökning av sitt erbjudande har varit mycket positiva. För många skogsägare är det en möjlighet till ny trygghet. Det ställs allt högre krav i samhället i dag och det är viktigt att ha koll på skogen som ägs. Då också naturvärden och skattesystem är föränderliga blir det allt viktigare att vara välplanerad. Det är så man blir framtidens vinnare, avslutar Stellan. Vi tar nu ytterligare kliv i vår utveckling. Och som alltid är skogsägarna viktiga i vårt arbete för att fortsätta stärka norrländsk träförädling. Efter att ha investerat för närmare en halv miljard kronor, bland annat i vårt nya justerverk som nyligen invigts, har vi nu alla förutsättningar för en ökad produktion. Det betyder naturligtvis också att vårt behov av råvaror ökar. Då vi träffar skogsägare som funderar över vem de ska sälja skog till är vår lokala närvaro en styrka. Det ger oss djup förståelse för skogsägarnas villkor och vi delar också relationen till den norrländska skogen. För oss är ett hållbart skogsbruk en självklarhet. Skogen har genom generationer varit en livsnerv för hela vår region och det är något vi fortsätter att förvalta och vidareutveckla. Råvaror med kvalitet Våra senvuxna skogar ger ett virke som är välkänt för hög kvalitet och goda byggegenskaper. Det är något som blir allt viktigare, inte minst ur ett kundperspektiv. Då flera andra träförädlingsföretag, både inom Sverige och utomlands, flyttar fram positionerna blir kvalitet ännu viktigare som konkurrensfaktor. Det ser vi inte minst ett exempel på i bygget av SEB:s nya kontor för pensioner som byggts i Köpenhamn och som du kan läsa om längre bak i tidningen. Rekordmånga byggprojekt Den som väljer att sälja skog till oss kan se sin skog bli till trävaror som bidrar till en hållbar utveckling, runt om i världen. Vi har nu genomfört fler än bostads-, hall- och broprojekt. Det gör oss till marknadsledare inom det industriella träbyggandet. Kontrollen genom hela byggprocessen, från anskaffningen av råvaran och hela vägen till och med montaget, är av allra största vikt. Precis som ett lyckat skogsbruk kräver också våra byggnadsprojekt en tydlig plan. För det går inte att chansa sig fram och lyckas. Särskilt inte gånger. I vårt företag har vi behållit innovationsandan och nyfikenheten och vi har gärna tagit oss an projekt som flyttat fram positionerna för det industriella träbyggandet. Modiga beställare väljer ofta oss för att genomföra nydanande projekt, vilket är dubbelt inspirerande. Dels för att vi får förtroendet när en beställare vågar tänka nytt, dels för att vi får chansen att visa hur vi hela tiden fortsätter att utveckla det industriella träbyggandet. Träbyggnadsprojekt som parkeringshuset Ekorren i Skellefteå och passivhusen i Växjö är sådana exempel och jag kan med stolthet konstatera att vi förvaltat de förtroenden som tilldelats oss på bästa sätt. Jag hoppas och tror att det gäller även de skogsägare som valt att sälja skog till oss. Lars Martinson, koncernchef

4 Hundrade ishallen! Rysk hockeylegend bakom beställningen Ny webb ger all information om limträprodukter Nu kan du få veta allt du behöver om Martinsons hela limträsortiment, oavsett hur nära eller långt du har till närmaste bygghandel. På Martinsons nya limträwebb finns tips, inspiration och information om alla produkter i sortimentet. Dessutom kommer en tävling att genomföras där just ditt limträprojekt kan belöna dig med ett presentkort på 3 000:- hos en bygghandel. Titta in på I början av februari slutförde Martinsons Entreprenad montaget av sin etthundrade ishall. Till skillnad från de 99 som tidigare konstruerats i Sverige och övriga nordiska länder måste den som vill besöka hall nummer 100 åka en rejäl sträcka. Närmare bestämt till Murom, drygt 40 mil öst om Moskva. Hallen är del av ett statligt pilotprojekt som leds av målvaktslegenden Vladislav Tretjak. Målsättningen är att det ska byggas 300 nya ishallar för ungdomar i Ryssland, säger Stig Axelsson, försäljningsingenjör på Martinsons. Det lyckade montaget av hallen genomfördes på två och en halv vecka. Gennady Maltsev, styrelseordförande för ScanStroy, som ordnade de första kontakterna mellan de ryska beställarna och Martinsons, menar att Martinsons montörer var något av udda fåglar med sitt strukturerade och vana sätt att arbeta: Byggbranschen i Ryssland är ett fyrverkeri av mystiska och oförutsägbara företeelser medan svensk byggsektor är en långsam resa från en midsommar till en annan. Där man i Sverige ställer frågan hur länge? är frågan i Ryssland i stället vem och vad?. Naturliga läktare i limträ Martinsons fortsätter att leverera utomhusläktare till fotbollsarenor runt om i landet. Utöver den arena som levererades till Dragonen i Umeå och som tar sittande åskådare har nya läktare också levererats till Höör och Vänersborg. Sedan tidigare har större projekt för utomhusläktare genomförts i Östersund och Boden. I dag bygger vi alla typer av läktare. Ett projekt som vi nyligen slutfört är en invändig läktare till bandyhallen i Örebro, berättar Stig Axelsson hos Martinsons. Prisad Shanghai-ritning Den detaljrika och komplexa ritningen av entrédelen av den Svenska Paviljongen som ska uppföras vid världsutställningen i Shanghai 2010 har utnämnts till vinnare i Teklas nationella modelltävling. Modellen, som ritats av Martinsons Byggsystem, tävlade i klassen för blandade material och trä och segrade i konkurrens med bidrag från ELU-konsult, Moelven Töreboda och WSP. Som en del av konsortiet Svenskt Limträ levererar Martinsons materialet till den komplexa limträkonstruktionen. Första ishallen konstruerades 1975 Martinsons Entreprenad, som tidigare gick under namnet STT, har lång erfarenhet av alla typer av hallmontage. Den första ishallen monterades i Lugnet i Falun redan Sören Glarin, vd på Martinsons Entreprenad, berättar att stommar i limträ länge varit populära, särskilt för hallar i kalla och fuktiga miljöer: Limträ är ett varmt material och har bra egenskaper för den typ av miljö som finns i en ishall. Det är mindre risk för fukt och påfrysningar. Utöver det monterar Martinsons även butikshallar, lagermagasin och andra typer av idrottshallar. Under förra konjunkturuppgången levererade vi många hallar till stormarknader som byggts i utkanten av städer, fast just nu är magasin för exportindustri den hetaste produkten, avslutar Sören Glarin.

5 Jag skulle unna fler att bo så här Snickaren Jerry Åberg är mer än nöjd med sitt boende i det höga trähuset på Älvsbacka Strand i Skellefteå. Som fackman kan Jerry granska sitt boende mer ingående än de flesta och faktum är att trerummaren på fjärde våningen till och med överträffat hans högt ställda förväntningar: Det är helt makalöst. Min sambo och jag försöker peppa min svåger att flytta till det tredje höghuset som byggs just nu, berättar Jerry. Det tredje huset på Älvsbacka Strand kommer att byggas intill de två som redan uppförts vid Skellefteåälven på gångavstånd från centrum. Läget är förstås en sak, men även den stora inglasade balkongen och den öppna planlösningen gör sitt till. Lägenheten är på 68 kvadrat, men det finns inga döda ytor överhuvudtaget, så det känns ändå rymligt. Dessutom är vår stora balkong som ett extra rum. Tysta trähus Jerry, som driver den egna firman Åbergs Byggservice, har lång erfarenhet av att arbeta med trä och menar att den nya tidens träbyggande ger en helt annan upplevelse än de gamla trähus han ofta vistats i sitt arbete: Ibland var det så lyhört att jag trodde att folk skulle rasa genom taket då de var på övervåningen och jag var nere. Älvsbacka Strand är något helt annat, det är så tyst här att jag ibland tror att vi bor ensamma i huset! Men gott om grannar har de förstås. Huset består av 18 lägenheter i olika storlekar och intresset för lägenheterna har varit stort för alla tre hus. Med de boende som ambassadörer är det lätt att förstå. Vi pratar ju med grannarna och alla trivs riktigt bra. Det är som min sambo brukar säga: jag skulle unna fler att få bo så här! Det är så tyst här att jag ibland tror att vi bor ensamma i huset, berättar Jerry Åberg. De sju våningar höga husen är byggda med stommar i trä från Martinsons. Byggprocessen har genomförts med den klättrande fackverksstrukturen Extoler som ger snabba, säkra och garanterat torra montage. Byggdelarna i KL-trä har gett möjlighet till stora fria spännvidder och minskar behovet av fasta väggar.

6 Peter Nilsson, platschef på Martinsons i Kroksjön, har jakt och matlagning som största intressen vid sidan av jobbet. Gourmet på jakt Coeur de Orrefilet Provencale Skala och skiva potatis tunt och lägg i en smörad ugnsfast form, (som till gratäng), salta och ställ in i ugnen på 225 grader till dess de är mjuka och har fått färg. Gör under tiden ett kraftigt vitlökssmör: pressa 2 rejäla vitlöksklyftor i rumsvarmt smör, salta och peppra med svartpeppar. Skär ut orrbrösten och putsa dem. Bryn orrfiléerna hastigt i smör på inte alltför hög värme. De ska få färg, men fortfarande vara råa inuti. Salta och peppra med nymald svartpeppar. Ta upp filé erna ur stekpannan och skiva i halvcentimetertjocka skivor. Vispa ur stekpannan med lite vatten. Fördela ut bröstbitarna över potatisen, häll över stekskyn, klicka på vitlökssmöret och låt stå i ugnen till dess orrköttet fortfarande är lite rosa inuti. Serveras med fördel tillsammans med en kantarellstuvning, någon skiva surdegsbröd samt en liten sallad och ett glas rött, t ex Ramón Bilbao (nr. 3071) utmärkt till vilt. Peter Nilsson, platschef på Martinsons i Kroksjön, är sällan mer än ett stenkast från naturen. Genom sitt arbete har han sedan fyra år det operativa ansvaret för såg och förädling. Utanför jobbet är jakt och matlagning hans största intressen. Då Nytt Från Martinsons träffar Peter är han nyss hemkommen från en veckas ripjakt i fjällen, en årligt återkommande begivenhet. Om Peter får välja är just fågeljakt med hunden som är färdig jaktchampion den jaktform han gillar bäst, vilket han beskriver i närmast poetiska ordalag: När man inser att hunden hittat något ökar pulsen dramatiskt. Och ännu mer när jag ser honom markera var fågeln ligger. Sedan sker något magiskt när hundens blick berättar hur han vill få mig i skottläge. Det gör förstås inget om det dessutom råkar handla om en fågel i denna klass, säger Peter och pekar på en gigantisk uppstoppad tjädertupp inne på kontoret. Självförsörjande på kött Där jaktintresset slutar tar matintresset vid. Hemma i Söderbodan utanför Kåge finns det fem frysboxar i kåken, och det behövs. Peter är nämligen inte den enda som jagar till hushållet, hans fru Jaana delar jaktintresset och båda jagar helst sådant de kan ta reda på och äta. Vi köper inte kött om vi kan undvika det. Normalt sett är vi självförsörjande och kan dessutom dela med oss till vänner och bekanta. Det känns bra att de djur vi äter har haft ett bra liv i skogen utan brutala transporter eller tvivelaktiga slaktmetoder. Dessutom kan vi möra köttet på rätt sätt, något som sällan görs ordentligt på de stora slakterierna numera. Helhetssyn gynnar skogsbruket Favoritköttet i långa loppet är älg, eftersom det är så mångsidigt och beroende på köttdel går att variera i hög grad. Annars är fasan en nyfunnen delikatess, enligt Peter mycket likt kycklingkött men med en touch av viltsmak. På frågan om jobbet på Martinsons har betydelse för hans fritidsintressen svarar Peter utan tvekan: Gillar man att vistas i skog och mark är steget till träindustrin inte långt. Dessutom är jag övertygad om att ett väl bedrivet skogsbruk gynnar viltet och därmed mig som jägare.

7 Gränslösa träbroar Efter att ha färdigställt fler än 750 träbroar i Sverige ökar intresset för Martinsons brokonstruktioner också på den internationella marknaden. Tack vare hög prefabriceringsgrad, flexibilitet och kompetens har de fått möjlighet att bygga broar i såväl grannlandet Norge som Spanien. Internationella projekt ställer särskilda krav på en leverantör, berättar Stefan Sundqvist, försäljningschef för träbroar hos Martinsons: Det finns många normer kring brokonstruktioner som är bestämda på nationell nivå, vilket gör att konstruktionerna måste anpassas. Vi har på ett bra sätt visat att vi klarar av att leverera till andra länder. Och då tänker jag på allt från konstruktion och logistik till montage. I Norge har Martinsons byggt ett flertal broar och nyligen slutfördes även montaget av en 70 meter lång gång- och cykelbro till den spanska solkusten. Bron en nationell angelägenhet Bron monterades på två veckor av Martinsons personal och montageledaren Ove Widmark berättar om ett lyckat projekt: Reaktionerna har varit mycket positiva. Bron har till och med rönt intresse på riksnivå och Spaniens infrastrukturminister har besökt den. I Spanien byggs fortfarande broar huvudsakligen i betong, vilket gör träbron till en föregångare. Bron är handikappanpassad och täcker den del av strandpromenaden längs Rio Verde som under vissa årstider skärs av då det inte är möjligt att promenera över sandbankerna. Jordbävningssäkrad Bron har byggts i Martinsons lokaler och därefter fraktats till montageplatsen på den spanska solkusten i delar. Svensk standard har gällt vid konstruktionen, med tillägg för beräkningar för att möta krav på jordbävningssäkerhet, vilka krävs enligt den spanska bronormen. Limträ blickfånget i nytt resecentrum Resenärerna som åker mot Umeå med den nyligen färdigställda Botniabanan, kommer att anlända till ett nytt spektakulärt resecentrum. Den stora byggnaden består bland annat av en glasfasad som bärs upp av en fackverkskonstruktion i limträ från Martinsons. Limträkonstruktionen får en mycket framträdande roll i byggnaden som ritats av White Arkitekter. Norrländskt trä bankens krav Karmarna och listerna i de 146 fönster som pryder SEB:s nya huvudkontor för pensioner i Köpenhamn består av norrländsk kärnfura. Danska normer, där avståndet mellan årsringarna i fönsterämnen måste vara mindre än fyra millimeter, är bakgrunden till materialvalet. Kravet ställs för att få ett virke som är mer formstabilt och med bättre motståndskraft mot röta. Med sin höga densitet blev därför den norrländska kärnfuran perfekt lämpad för bygget, berättar Johan Thorgren, säljare hos Martinsons som tillverkat komponenterna som sedan blev karmar och lister. Ett önskemål för Fönsterspecialisten var även att komponenterna skulle vara helt och hållet kvistfria. Tätheten mellan kvistarna i det norrländska träet och de åtta meter långa fönsterbågarna till byggnadernas entrédel medförde höga krav på tillverkningsprocessen, berättar Johan Thorgren: Det är en komplex produkt som kräver mycket råmaterial eftersom de kvistrena ämnena i kärnfuran har en längd på cirka 25 centimeter. De har fingerskarvats till lameller och sedan limmats till block som kluvits och kapats till färdiga komponenter. Ordern visar att det norrländska råmaterialet i samverkan med Martinsons kunnande är en synnerligen stark kombination. Vi tog hem ordern i konkurrens med flera aktörer, och att vi kunde erbjuda trä av högsta kvalitet var absolut en bidragande faktor till att vi också vann upphandlingen, avslutar Johan Thorgren.

8 Nytt Lyckselekontor för Mikael Martinsons fortsätter sin satsning med att öppna kontor på de mindre ortern a i Västerbotten. Nu har turen kommit till Lycksele. För Mikael Bäckman, virkesköpare i Lycksele sedan sex år tillbaka, betyder det nya kontoret att han, så att säga, flyttar hemifrån. Tidigare har skogsägarna hälsat på hemma hos mig och ställt sina frågor över en kopp kaffe, berättar Mikael. Med flytten till de nya lokalerna, som kommer att finnas på Linnévägen 4 i Lycksele, bredvid ICA Södermalm, kommer Mikael att bli mer lättillgänglig: Läget är bra och det blir enklare att besöka mig då jag finns mitt i samhället. Dessutom går det inte att sticka under stol med att det för min del är skönt att ha ett riktigt kontor att ta emot i. Satsning på mindre orter Lokalkontoret i Lycksele är det senaste i raden av kontor på mindre orter, där Martinsons valt att öka närvaron på mindre orter i stället för att centralisera. Det är vettigt att söka sig ut till orterna i närheten av där skogen faktiskt finns. Jag ser det som en förutsättning för att kunna verka på ett bra sätt här, säger Mikael Bäckman. Intresse för Martinsons Martinsons verksamhet, där sålt virke kan bli till en bro i Skellefteå likväl som ett höghus i Örkelljunga eller del av en transport av trävaror till Egypten, är välkänt bland skogsägarna. Det är inte ovanligt att skogsägare hör av sig och specifikt vill sälja granskog för limträtillverkning: Många skogsägare har ett stort intresse av vår verksamhet och det bidrar till långsiktiga relationer med skogsägarna. Förädling av trävaror är en del, men det kanske viktigaste är de långsiktiga planer som Martinsons virkesköpare kan hjälpa till att upprätta för skogsägarna. Jag är själv skogsägare och vet att Martinsons är en bra partner både vad gäller skötsel av skogen och ekonomisk planering, avslutar Mikael. Våra virkesköpare Umeå/Nordmaling Peter Holmström Lycksele Mikael Bäckman Vindeln Hasse Johansson Vännäs/Bjurholm/ Nordmaling Robert Svensson umeå Norsjö Tord Vidmark Skellefteå Lars Forsell Skellefteå norra Erik Lindholm Lövånger Stig Lundqvist skellefteå Bygdsiljum /Robertsfors Mats Lindfors Bygdsiljum /Robertsfors Christer Nilsson Ånäset /Burträsk Jonas Lundström BYGDSILJUM Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Verksamheten säkrar den norrländska skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk och effektiv förädling i egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs. Förutom en omfattande produktion av sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ, samt Nordens ledande producent av träbroar och stomsystem i trä. Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien. Koncernen har i dag cirka 430 anställda och omsätter drygt en miljard kronor. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum, Västerbotten. Martinsons, Bygdsiljum. Tel Tel , 00, info@martinsons.se,