Härmed kallas ledamöterna i Chalmers Studentkårs styrelse till beslutsmöte. Plats: Alf Åkerman Tid: 17 juni 2014 klockan

Transkript

1 KALLELSE VO Kallelse KS14 Härmed kallas ledamöterna i Chalmers Studentkårs styrelse till beslutsmöte. Plats: Alf Åkerman Tid: 17 juni 2014 klockan Föredragningslista Inledande formalia 1. Mötets öppnande 2. Preliminärer a. Mötets behörighet b. Val av mötessekreterare och justeringsperson Justerare: Karin Hill c. Godkännande av föredragningslistan d. Adjungeringar 3. Uppföljning av beslut Rapporter 4. Ekonomiska rapporter (april) 5. Enhetsrapporter (P, H, U, S, A) 6. Reserapporter (Nordic Five Tech-konferens april, Sveriges Förenade Studentkårers Fullmäktige (SFSFUM) 2014, Processteamet för Att Utbilda i Lund) 7. Övriga rapporter a. Avrapportering Kommunikationsplan 13/14: 3) Ta fram grundläggande tryckmaterial på engelska b. Avrapportering Kommunikationsplan ) Uppmärksamma teknologutbildningarnas krav på förbättring av studiemedelssystemet c. Avrapportering Verksamhetsplan ) Implementera och utvärdera funktionärsregistret d. Avrapportering Verksamhetsplan ) Genomför satsningar för ökad kommunikation i kårens påverkanstruktur e. Avrapportering Verksamhetsplan ) Riktlinjer för bokning och arrangemang inom Chalmers Studentkår f. Avrapportering Verksamhetsplan ) Uppdatera och implementera Chalmers Studentkårs miljöpolicy g. Avrapportering Verksamhetsplan 1314 c) Stärk sektionernas interna påverkansstruktur 1 av 8

2 KALLELSE VO h. Avrapportering Verksamhetsplan 1314 e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet i. Avrapportering Verksamhetsplan 1314 h) Utarbeta satsningar för att konkretisera det långsiktiga arbetet med alkoholkulturen j. Avrapportering Verksamhetsplan 1314 i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling k. Avrapportering Verksamhetsplan 13/14: l) Utred kårens framtida målbild för ett rikt studentliv l. Avrapportering Verksamhetsplan 1314 o) Utred kårens lokaler m. Chalmers Studentkårs målbild för ett rikt studentliv n. Engagemangets bidrag till personlig utveckling o. Statusrapport kommunikationsplan 14/15 p. Statusrapport verksamhetsplan 14/15 Organisation 8. BU - Antagande av Chalmers Studentkårs Kunskapsupport AB som nytt bolag samt tillfällig verksamhetslokal 9. BU - Arbetsordning för avslut och uppföljning av Kårledningsåret 10. BU - Fastställande av Handlingsplan för samordning av kontakt med extern part under BU - Fastställa Riktlinjer för inkluderande och tillgänglig kommunikation 12. BU - Gör en utredning av kårhusets funktioner 13. BU - Inval till arbetsgrupp för fortsatt utredning av kårledningens struktur 14. BU - Plan för en sund alkoholkultur 15. BU - Stadgeändring Z-sektionen 16. BU - Tydliggöra kårens samarbetspartners på förstasidan av kårens hemsida 17. BU - Uttag ur Follinfonden 18. BU - Uttag ur Spexfonden 19. BU - Översyn av styrdokument 20. Val av representation a. Anställningskommittén 14/15 i. Suppleanter utan inbördes ordning: Lillian Fung, k13 b. Akademihälsans beställargrupp 14/15 Viktor Johansson, kfkb11 i. Ledamot: Pontus Eliasson, f10 c. Arbetsmiljö- och jämställdhetskommittén 14/15 i. Ledamot: Pontus Eliasson, f10 2 av 8

3 KALLELSE VO d. Biblioteksrådet 14/15 i. Ledamot: David Ådvall, d11 e. CBK 14/15 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Anders Johansson, z09 Fredrik lövhall, k09 Hanna Kvistberg, z10 Henrik Norström, f12 Oskar Asphäll, z10 Simon Pedersen, k10 Viktor Sjölind, h11 f. Centrala Arbetsmiljöronder på Matematiska vetenskaper och biblioteket 14/15 i. Ledamot: Pontus Eliasson, f10 g. Chalmers Berednings- och Beslutsmöte 14/15 i. Ledamot: Philip Radtke, v10 h. Chalmers kommitté för internationalisering 14/15 i. Ledamot Albin Hjalmarsson, z10 i. Chalmersspexet Vera 14/15 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Gunilla Wentzel, m09 j. CHARMs referensgrupp 14/15 k. CFFC 14/15 Isabel Azcarate, i11 Joel Heinerud, z11 Pia Westerberg, f13 Wictor Olsson, kfkb10 i. Ledamot: Svante Severinsson, v11 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Andreas Andersson, z11 l. Disciplinnämnden 14/15 Daniel Börjesson, h12 Mattias Alm, v08 Mikael Miettinen, d08 Rikard Svensson, m08 Simon Holm, z12 i. Ledamöter: David Ådvall, d11 3 av 8

4 KALLELSE VO Pontus Eliasson, f10 m. Fakultetsrådet 14/15 i. Ledamot: David Ådvall, d11 n. FestU 14/15 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Anton Johansson, z12 Cecilia Hernqvist, h12 Emilia Gustafsson, f12 Johan Angséus, d12 o. Forskarutbildningsnämnden 14/15 i. Ledamot: David Ådvall, d11 p. GasqueK 14/15 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Agnes Nerelius, a11 Daniel Augurell, it11 Johan Fransson, v13 Maria Nisshagen, e12 Tomas Nilsson, z10 q. GFS styrelse 14/15 i. Ordinarie Pontus Eliasson, f10 ii. Suppleant Cecilia Svennberg, td11 r. Grundutbildningens ledningsgrupp 14/15 i. Ledamot: David Ådvall, d11 s. IAESTE 14/15 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Botond Szalo, v11 Christian Ugge, kfkb10 David Hedin, z13 David Peterson, m13 Henri Törmälä, bt12 Jennie Boérius, m11 Jonatan Levi, v11 Mia Callenberg, a10 Nils Claesson, a12 Olivia Lund, i13 Otto Mårdén, v11 Parisa Ghiassi, m13 4 av 8

5 KALLELSE VO Staffan Hellsvik, v11 t. JämK 14/15 i. Ordförande (nominering föreligger): Karin Hill, v09 ii. Ledamöter utan inbördes ordning: David Hallberg Jönsson, it13 Gina Bjelkenstedt, m13 Pia Westerbergh, f13 Sara Johansson, it12 Vidar Nelson, f13 u. Koordinatorsmöte Miljö 14/15 i. Ledamot: Philip Radtke, v10 v. Ledningsgruppen 14/15 i. Ledamot: Philip Radtke, v10 w. LoB 14/15 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Henrik Johansson, z11 Oscar Johansson, z11 Petter Rosander, kfkb13 Tim Svensson, v10 x. Lokalförsörjningsrådet 14/15 i. Ledamot: Philip Radtke, v10 y. Marskalkämbetet 14/15 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Elin Alexandersson, v10 Felix Larsson, kfkb11 Frida Gustavsson, at12 Malin Kerttu, k12 z. Mottagningsgruppen 14/15 i. Ledamot: Pontus Eliasson, f10 å. Regelförvaltningskommittén 14/15 i. Ledamot: Albin Hjalmarsson, z10 ä. Prefektmötet 14/15 i. Ledamot: David Ådvall, d11 ö. Processteamet för processen Att utbilda i. Ledamot: Albin Hjalmarsson, z10 5 av 8

6 KALLELSE VO aa. PU 14/15 bb. Pyrot 14/15 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Jonathan Winther, z12 Lucas Jansson, z12 Pontus Savolianen, h12 Sandra Jonsson, kfkb10 Åsa Rogenfelt, z12 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Alexander Mihajlovic, d10 cc. Studiesociala nätverket 14/15 Amanda Gårdmark, f10 Andreas Johansson, z11 Björn Persson, e05 Christian Jern, e07 Filip Husnjak, d11 Hampus Bengtsson, d10 Jakob Lindström, d13 Karl-Oscar Skalberg, f09 Martin Östergren Berndtson, k09 Simon Svensson, f09 Sven Åkersten, z11 i. Ledamot: Pontus Eliasson, f10 dd. Styrgrupp Campusutveckling 14/15 i. Ledamot: Philip Radtke, v10 ee. Styrelsen för Chalmersfastigheter AB 14/15 i. Ledamot: Philip Radtke, v10 ff. Svea Skivgarde 14/15 i. Ledamöter utan inbördes ordning: Andrea Dahlgren, i11 Ellen Hagstrand, h10 Hampus Ramström, f12 Henrik Dalman, i9 Henrik Karlsson, m13 Johan Forslund, i10 Johannes Sjöberg, d10 Kristina Qvint, m09 6 av 8

7 KALLELSE VO Marcus Jerenvik, z10 Patrik Jacobson, z10 Per Thoresson, it12 Sara Olsson, a13 Simon Larsson, v12 Politik 21. FuM gg. Tofsen 14/15 ii. Ledamöter utan inbördes ordning: hh. Utbildningsområdesrepresentant 22. Nationell politik 23. SFS 24. GFS Samarbeten 25. RefTeC Erik Öhrn, i13 Fredrik Lövhall, k09 Hampus Rischel, sjö09 Jonas Lindberg, f09 Lars Lundberg, ds14 Linn Hansen, i11 Mattias Patricks, e12 Patrik Pettersson, a05 Robert Svensson, sjö03 Sarah Johansson, v11 Simon Pedersen, k10 i. Suppleant, MATS Alexander Lydh, m11 ii. Suppleant, KFM a. Remissanmodanden b. Remissvar (föreligger ej) David Barker, kfkb12 Fastställande av Per Capsulam 26. Fastställande av Per Capsulam Avge proposition 38 till fullmäktigemöte 8 ( ) 27. Fastställande av Per Capsulam Avge proposition 39 till fullmäktigemöte 8 ( ) 7 av 8

8 KALLELSE VO Avslutande formalia 28. Meddelanden a. Kommande födelsedagar i. 18/6: Andreas Eklöf, KO 99/00, 40 år KO ii. 21/6: Viktor Gunnarson, AO 11/12, 27 år AO iii. 3/7: William Chalmers, grundare Chalmers, 203 år VO iv. 6/7: Joakim Bomanson, VO 10/11, 31 år VO v. 7/7: Sandra Siby, vuo 08/09, 30 år vuo vi. 10/7: Markus Andersson, AO 10/11, 29 år AO vii. 14/7: Viktoria Bernadotte, kronprinsessa, 37 år KO viii. 20/7: Daniel Hermansson, FU 00/01, 40 år HA b. Övriga ix. 23/7: Peter Alehammar, VO 77/78/79, kårens direktör, 61 år VO 29. Föregående mötesprotokoll 30. Övriga frågor a. Kommunikation 31. Nästa möte KS01 den 15 juli klockan 09: Månadens viktigaste händelser 33. Rykten, skvaller och dementier 34. Mötets avslutande På uppdrag av styrelsens ordförande, Janna Hempel Vice Kårordförande 8 av 8

9 Chalmers Studentkår Sida: 1(2) Balansrapport Utskrivet: Preliminär 09:44 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: Hela företaget Period: Ing balans Ing saldo Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1110 Byggnader 2 500, ,00 0, , Inventarier , ,00 0, , Ack avskrivning inventarier , ,00 0, ,00 S:a Materiella anläggningstillgångar 2 500, ,00 0, ,00 Finansiella anläggningstillgångar 1311 Aktier i Företagsgruppen , ,36 0, , Aktier i andra företag 819,00 819,00 0,00 819, Derivat långfri värdepappersinneh , , , ,15 S:a Finansiella anläggningstillgångar , , , ,51 S:a Anläggningstillgångar , , , ,51 Omsättningstillgångar Fordringar 1510 Kundfordringar, externa , , , , Kortfristig fordran hos anställda o arvoderade 414, , ,00 422, Kortfristig fordran hos kommittéer , , , , Skattekonto 1 463,00 902, , , Kortfristig fordran hos företagsgruppen , , , , Övriga kortfristiga fordringar , , , , Utlägg som skall faktureras 0, , , , Upplupna ränteintäkter ,22 902,35 0,00 902, Övriga förutbet kostnader o uppl intäkter , , , ,40 S:a Fordringar , , , ,11 Kassa och bank 1912 Kassa 2 (Johanneberg) , , , , Kassa 3 (Gasquen) , ,00 0, , Kontanter på väg 0, , , , Bankkonto , , , , Kortförsäljning 0, , , , Bankkonto Best ,72 0,00 0,00 0, Avräkning Kåravgifter 0, ,00-420, , Efterdonationskampanj ,03 0,00 0,00 0, Notariatkonto ,47 0,00 0,00 0, Notariatkonto , , , , Placeringskonto , ,00 0, ,00 S:a Kassa och bank , , , ,89 S:a Omsättningstillgångar , , , ,00 S:A TILLGÅNGAR , , , ,51 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2061 Byggnadsfonden , ,45 0, , Avancez-fonden Kårens Framtid , ,12 0, , Cortègefonden , ,93 0, , Follinfonden , ,83 0, , Investeringsfonden LoB , ,20 0, , Teknologföreningens PS fond -477,65-477,65 0,00-477, Gasque-fonden , , , , Spexfonden , , , , PU och LoBs Filmfond , ,35 0, , Kollekten , ,39 0, , Tofsen-fonden , ,47 0, , CFFCs Exponeringsfond , ,87 0, , Balanserat resultat , ,12 0, , Resultat föregående år , ,12 0, , Årets resultat , ,27 0, ,27 S:a Eget kapital , , , ,92

10 Chalmers Studentkår Sida: 2(2) Balansrapport Utskrivet: Preliminär 09:44 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: Hela företaget Period: Ing balans Ing saldo Period Utg balans Kortfristiga skulder 2401 Sekt.avg CH28, Affärsutveckl.& Entrep. -80, ,00-120, , Sekt.avg 19, Informationsteknik -170, ,00-240, , Sekt.avg 22,24,25,27 H-Ingenjörsteknologerna -495, ,00-760, , Sekt.avg F01, Fysikteknologerna -120, ,00-400, , Sekt.avg M02, Maskinteknologerna -400, , , , Sekt.avg E04, Elektroteknologerna -240, ,00-853, , Sekt.avg V05, Väg-o Vattenteknologerna -360, ,00-880, , Sekt.avg K06, Kemiteknologerna -280, ,00-490, , Sekt.avg A07, Arkitektur , , , , Sekt.avg A08, Data -360, ,00-530, , Sekt.avg I09, Industriell Ekonomi -160, ,00-560, , Sekt.avg Dokt 16, Doktorandsekt -860, , , , Sekt.avg Sjö 20, 23, S03 Skepps -320, , , , Sekt.avg CH10, Z- Automation & Mek. -80, ,00-680, , Sekt.avg KF11, Kf/Kb -200, ,00-520, , Sekt.avg CH18, Teknisk Design -40, ,00-160, , Leverantörsskulder, kommittéer -168, , , , Avgift SFS 0,00-364,00-30,00-394, Avgift GFS -45, ,00-110, , Differens Kåravgifter , , , , Leverantörsskulder, externa , , , , Leverantörsskulder, företagsgruppen , , , , Terminskort Västtrafik ,00 0,00 0,00 0, Skatteskuld , , ,00 0, Personalens källskatt , ,00 23, , Sociala avgifter , , , , Deposition lokalhyra stuga & bastu , , , , Deposition lokalhyra Järnvägsvagn , , , , Deposition hyra nycklar , ,00-600, , Elmbergs fond (Klädbidrag en KS beslut) , ,00 0, , Heymans fond (klädbidrag, enl. inspekt) , ,58 0, , Samlingsfonden , ,97 0, , Övriga kortfristiga skulder, kommittéer , , , , Upplupna semlöner , , , , Upplupna sociala avgifter , , , , Upplupen särskild löneskatt , , , , Övr upplupna kostn, förutbet intäkter , , , , OBS-konto 0, , , ,00 S:a Kortfristiga skulder , , , ,29 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,21 BERÄKNAT RESULTAT*** 0, , , ,30

11 Chalmers Studentkår Sida: 1(4) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: Hela företaget Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3011 Kåravgifter , , , , Medlemskort, ersättningskort 750, , , , Stödmedlemsskap 500, , ,00 0, Medel från Chalmers, ramavtal , , , , Medel från Chalmers, övrigt , , , , Administrationsbidrag , , , , Utdelning fonder 0,00 0, , , Utdelning Frimurare Barnhus fond 0, , , , Övriga erhållna bidrag 0,00 0, , , Intäkter arrangemang , , , , Intäkter deltagaravgifter , , , , Intäkter merförsäljning 3 260, , , , Intäkter mat och dryck 0, , , , Intäkter övriga aktiviteter 0, , , , Intäkter uthyrd utrustning 0,00 0,00 0, , Intäkter kårhusbidrag 4 464, , , , Intäkter arrangemang, internt 0,00 0, ,00 0, Intäkter uthyrd utrustning, internt 0, , ,00 0, Sponsring , , , , Annonsintäkter 0, , , , Intäkter adressetiketter 0, , , , Intäkter utförda uppgifter 0,00 0, , , Lokalintäkter , , , , Lokalintäkter Scaniasalen , , , , Lokalintäkter idrottshall 0, , , , Intäkter Bioutrustning 0,00 0,00 0, , Intäkter avsättning Gasque-fonden 7 500, , , , Lokalintäkter, internt 1 450, , , , Intäkter avsättning Gasque-fonden, internt 500, , , , Intäkter kårbil 0, , , , intäkter kopiering 0, , , , Intäkter kårbil, internt 7 266, , ,50 0, Intäkter kopiering, internt 0,00 0, ,50 0, Intäkter parkering 0, , ,00 0, Intäkter material och varor 0,00 25,00 0,00 0, Öresavrundning -1, ,86-433,75 0,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 Övriga rörelseintäkter 3990 Övriga ersättningar och intäkter 700, , ,00 0, Övriga ersättningar och intäkter, internt 500,00 500,00 200,00 0,00 S:a Övriga rörelseintäkter 1 200, , ,00 0,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4011 Kårdata , , , , Medlemskort 0,00 0,00 0, , Kostnader arrangemang , , , , Kostnader deltagare , , , , Kostnader merförsäljning 0, , , , Kostnader mat & dryck 0, , , , Kostnader övriga aktiviteter 0, , , , Sponsorsomkostnader , , , , Kostnader adressetiketter 0,00-270, , , Kostnader utförda uppgifter 0,00 0,00-139, , Partistöd 0,00-352,25 0, , Valomkostnader , , , , Övriga direkta kostnader 0, , , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , , , ,00 Bruttovinst , , , ,00

12 Chalmers Studentkår Sida: 2(4) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: Hela företaget Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Övriga externa kostnader 5020 Energi , , , , Värme/kyla , , , , Vatten , , , , Lokaltillbehör hyrd lokal 0, , , , Larm 0, , , , Renhållning , , , , Städning , , , , Reparation och underhåll av lokaler , , , , Reparation pga skadegörelse 0,00 0, ,00 0, Planerat underhåll , , , , Avgift till vägsamfällighet , , , , Tillsyn av fastighet, vaktbolag , , , , Övriga lokalkostnader , , , , Hyra av kontorsmaskiner och verktyg , , , , Nyinköp inventarier , , , , Nyinköp verktyg, redskap -236, , , , Nyinköp teknisk utrustning 0, , ,00 0, Programvaror , , , , Förbrukningsmaterial , , , , Arbetskläder och skyddsmaterial -346, , , , Reparation o underhåll inv, verktyg, datorer mm 0, , , , Kostnader kårbil , , , , Drivmedel till fordon , , , , Försäkring och skatt för fordon -366, , , , Reparation och underhåll av fordon , , , , Leasing av personbilar , , , , Parkeringsavgifter 0, ,00 0,00 0, Övriga fordonskostnader 0, , , , Resekostnader , , , , Reklam och affischering , , , , Profilkläder och -material , , , , Tryck- och klichékostnader , , , , Utställningar och mässor -841, , , , Kostnader film. foto 0, , , , Kostnader webbplats -109, , , , Möteskostnader , , , , Representation , , , , Blommor och gåvor , , , , Möteskostnader, hålla utbildning , , , , Kontorsmaterial , , , , Kopiering och papper 0,00 0, , , Trycksaker (ej reklam) 0, ,00 0, , Fast telefoni , , , , Mobiltelefoni , , , , Porto och paketfrakter 0, , , , Företagsförsäkringar , , , , Revisionsarvoden , , , , Konsultarvoden , , , , Serviceavgifter till branschorganisationer 0, , , , Bankkostnader , , , , Advokat- och rättegångskostnader 0, ,00-646,00 0, Övriga externa tjänster 0, , , , Teknologprojekt 0,00 0, , , Planerade projekt , , , , Efterdonationskostnader , ,00 0, , Inhyrd personal 0, ,00 0, , Licensavgifter och royalties 0,00 0,00 0, , Tidningar, tidskrifter & facklitteratur 0, , , , Övriga externa kostnader 0, , , ,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7210 Löner till personal , , , , Arvoden till förtroendevalda , , , , Arvoden för vidarefakturering 0, , , , Upplupna löner och arvoden 0, ,00 0,00 0,00

13 Chalmers Studentkår Sida: 3(4) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: Hela företaget Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget 7290 Förändr. av semesterlöneskuld , , ,80 0, Vidarefakturerade arvoden , , , , Bilersättningar 0,00 0,00 0, , Matförmån , , ,00 0, Övriga löneförmåner , , , , Matkostnad vid resa -196, , , , Lönekorrig. förmån , , , , Pensionsförsäkringspremier , , , , Arbetsgivaravgifter , , , , Arbetsgivaravgifter för vidarefakturering , , , , Sociala avgifter semesterlön & uppl arvoden , , ,91 0, Särskild löneskatt för pensionskostnader , , , , Fora , , , , Gruppförsäkringspremier 0, , , , Vidarefakturerade arbetsgivaravgifter , , , , Utbildning & grupputveckling , , , , Internutbildning av arvoderade/ideella , , , , Studieresor för personal 0,00 0,00 0, , Utbildning för personal 0,00 0,00 0, , Sjuk- & hälsovård 0, , , , Friskvård 0, , , , Personalrepresentation 0, , ,00 0, Övriga personalkostnader , , , ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Avskrivningar 7830 Avskrivningar på maskiner och inventarier 0,00 0, ,00 0,00 S:a Avskrivningar 0,00 0, ,00 0,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 8210 Utdelning aktier andra företag 300, ,99 0,00 0,00 S:a Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 300, ,99 0,00 0,00 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8310 Ränteintäkter 1 030, , , , Ränteintäkter (skattekontot) skattefria -10,00-476,00 17,00 0, Valutadifferens 6,23 435, ,43 0,00 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 026, , , ,00 Räntekostnader och liknande resultatposter 8410 Räntekostnader 0, ,58 0,00 0, Dröjsmålsräntor leverantörsskulder -70,00-436, ,64 0, Kostnadsräntor för skatter och avgifter -173,00-471,00-363, , Uttag ur Spexfonden 0, ,00 0,00 0, Avsättning till Byggnadsfonden 0,00 0,00 0, , Avsättning till Gasquefonden , , , , Avsättning till PU- och LoBs Filmfond 0,00 0,00 0, , Avsättning till Fonden Kollekten 0,00 0,00 0, , Avsättning till Efterdonationsfonden 0,00 0,00 0, , Avsättning till Tofsenfonden 0,00 0,00 0, ,00 S:a Räntekostnader och liknande resultatposter , , , ,00 S:a Resultat från finansiella investeringar , , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00

14 Chalmers Studentkår Sida: 4(4) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: Hela företaget Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

15 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 01 "01 Kårhuset" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3111 Medel från Chalmers, ramavtal , , , , Utdelning fonder 0,00 0, ,00 0, Intäkter kårhusbidrag 4 464, , , , Sponsring 0, , , , Lokalintäkter 2 150, , , , Lokalintäkter Scaniasalen , , , , Lokalintäkter idrottshall 0, , , , Intäkter Bioutrustning 0,00 0,00 0, , Öresavrundning 0,00-0,26 0,00 0,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 5020 Energi , , , , Värme/kyla , , , , Vatten , , , , Lokaltillbehör hyrd lokal 0, , , , Larm 0, , , , Renhållning , , , , Städning , , , , Reparation och underhåll av lokaler , , , , Reparation pga skadegörelse 0,00 0, ,00 0, Tillsyn av fastighet, vaktbolag , , , , Övriga lokalkostnader , , , , Nyinköp inventarier , , , , Nyinköp verktyg, redskap -177, , , , Nyinköp teknisk utrustning 0, , ,00 0, Förbrukningsmaterial 0, ,60-970, , Arbetskläder och skyddsmaterial 0,00 0,00-774, , Reparation o underhåll inv, verktyg, datorer mm 0, , , , Resekostnader 0,00-781,00 0,00 0, Tryck- och klichékostnader 0, ,00 0,00 0, Möteskostnader, hålla utbildning -300,00-300,00 0,00 0, Konsultarvoden , , , , Tidningar, tidskrifter & facklitteratur 0,00 0,00 0, ,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8330 Valutadifferens 0,00 0,00-1,64 0,00 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 0,00 0,00-1,64 0,00 Räntekostnader och liknande resultatposter 8422 Dröjsmålsräntor leverantörsskulder 0,00-126,00 0,00 0, Avsättning till Byggnadsfonden 0,00 0,00 0, , Avsättning till PU- och LoBs Filmfond 0,00 0,00 0, , Avsättning till Efterdonationsfonden 0,00 0,00 0, ,00 S:a Räntekostnader och liknande resultatposter 0,00-126,00 0, ,00 S:a Resultat från finansiella investeringar 0,00-126,00-1, ,00

16 Chalmers Studentkår Sida: 2(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 01 "01 Kårhuset" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

17 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 02 "02 Gasquen" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3310 Intäkter arrangemang 0, , , , Intäkter merförsäljning 3 260, , , , Lokalintäkter , , , , Intäkter avsättning Gasque-fonden 7 500, , , , Lokalintäkter, internt 1 450, , , , Intäkter avsättning Gasque-fonden, internt 500, , , , Intäkter material och varor 0,00 25,00 0,00 0,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 Övriga rörelseintäkter 3990 Övriga ersättningar och intäkter 700, , ,00 0, Övriga ersättningar och intäkter, internt 500,00 500,00 200,00 0,00 S:a Övriga rörelseintäkter 1 200, , ,00 0,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang 0, , , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm 0, , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Övriga externa kostnader 5050 Lokaltillbehör hyrd lokal 0, , , , Renhållning 0,00 0,00 0, , Städning 0,00 0, , , Reparation och underhåll av lokaler , , , , Nyinköp inventarier , , , , Nyinköp verktyg, redskap -59,90-554, , , Förbrukningsmaterial , , , , Arbetskläder och skyddsmaterial -346,05-346, , , Kostnader kårbil -506, , , , Reklam och affischering 0, , , , Profilkläder och -material 0, , , , Kostnader webbplats 0,00 0,00-99,00 0, Möteskostnader -59, , , , Representation 0, , , , Blommor och gåvor 0,00 0,00 0,00-200, Möteskostnader, hålla utbildning 0, , , , Kontorsmaterial -283,00-534,00-90, , Fast telefoni 0,00 0, , ,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7610 Utbildning & grupputveckling 0, , , , Internutbildning av arvoderade/ideella 0,00-200,00 0, ,00 S:a Personalkostnader 0, , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8330 Valutadifferens 0,00 28,00-8,23 0,00 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 0,00 28,00-8,23 0,00

18 Chalmers Studentkår Sida: 2(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 02 "02 Gasquen" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Räntekostnader och liknande resultatposter 8422 Dröjsmålsräntor leverantörsskulder 0,00 0, ,64 0, Avsättning till Gasquefonden , , , ,00 S:a Räntekostnader och liknande resultatposter , , , ,00 S:a Resultat från finansiella investeringar , , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , ,27 0,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , ,27 0,00 Resultat före skatt , , ,27 0,00 Beräknat resultat , , ,27 0,00

19 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 03 "03 Härryda" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3120 Utdelning fonder 0,00 0,00 0, , Lokalintäkter , , , , Lokalintäkter, internt 0, , ,00 0,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 5020 Energi , , , , Renhållning 0, , , , Städning 0, , , , Reparation och underhåll av lokaler , , , , Planerat underhåll , , , , Avgift till vägsamfällighet , , , , Övriga lokalkostnader -199, , , , Nyinköp inventarier , , , , Nyinköp verktyg, redskap 0, , , , Förbrukningsmaterial -58, , , , Arbetskläder och skyddsmaterial 0, , , , Reparation o underhåll inv, verktyg, datorer mm 0,00-38, , , Kostnader kårbil , , , , Resekostnader 0,00-300,00 0,00 0, Reklam och affischering 0,00 0,00 0, , Profilkläder och -material , , , , Möteskostnader 0, , , , Mobiltelefoni 0,00-462,00-249,00 0, Konsultarvoden 0,00 0, ,00 0,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7610 Utbildning & grupputveckling 0, , , ,00 S:a Personalkostnader 0, , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Räntekostnader och liknande resultatposter 8422 Dröjsmålsräntor leverantörsskulder 0,00-60,00 0,00 0, Avsättning till Byggnadsfonden 0,00 0,00 0, ,00 S:a Räntekostnader och liknande resultatposter 0,00-60,00 0, ,00 S:a Resultat från finansiella investeringar 0,00-60,00 0, ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

20 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 04 "04 Järnvägsvagnen" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3410 Lokalintäkter 5 800, , , ,00 S:a Nettoomsättning 5 800, , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm 5 800, , , ,00 Bruttovinst 5 800, , , ,00 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 5051 Larm 0,00 0,00 0, , Städning 0, , , , Reparation och underhåll av lokaler 0, , , , Planerat underhåll -333,00-333, , , Nyinköp inventarier 0, ,00 0, , Förbrukningsmaterial -583, ,20-718, , Övriga externa tjänster 0, , , ,00 S:a Övriga externa kostnader -916, , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm -916, , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar 4 883, , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 4 883, , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 4 883, , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8330 Valutadifferens 0,00 0,00 1,32 0,00 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 0,00 0,00 1,32 0,00 S:a Resultat från finansiella investeringar 0,00 0,00 1,32 0,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 4 883, , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 4 883, , , ,00 Resultat före skatt 4 883, , , ,00 Beräknat resultat 4 883, , , ,00

21 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 05 "05 Centr administrat" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3011 Kåravgifter , , , , Medlemskort, ersättningskort 750, , , , Stödmedlemsskap 500, , ,00 0, Medel från Chalmers, övrigt 0,00 0, , , Administrationsbidrag , , , , Intäkter kårhusbidrag 0,00 585,00 0,00 0, Lokalintäkter 6 500, , , , Lokalintäkter Scaniasalen 0,00 250,00 0,00 0, intäkter kopiering 0, , , , Intäkter kopiering, internt 0,00 0, ,50 0, Intäkter parkering 0, , ,00 0, Öresavrundning -1, ,05-436,30 0,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 Övriga rörelseintäkter 3990 Övriga ersättningar och intäkter 0,00 900, ,00 0,00 S:a Övriga rörelseintäkter 0,00 900, ,00 0,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4011 Kårdata , , , , Medlemskort 0,00 0,00 0, , Övriga direkta kostnader 0, , , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Övriga externa kostnader 5220 Hyra av kontorsmaskiner och verktyg , , , , Nyinköp inventarier 0,00 0,00 0, , Nyinköp teknisk utrustning 0,00-108,90 0,00 0, Programvaror , , , , Förbrukningsmaterial 0,00-734,90 0, , Arbetskläder och skyddsmaterial 0, ,00 0,00 0, Reparation o underhåll inv, verktyg, datorer mm 0,00 0,00 0, , Kostnader kårbil 0,00 0,00 0,00-500, Parkeringsavgifter 0, ,00 0,00 0, Resekostnader 0, , , , Tryck- och klichékostnader 0, ,00 0,00 0, Kostnader webbplats 0, , ,00 0, Möteskostnader 0,00 0,00 0, , Representation 0,00-30, , , Blommor och gåvor 0, ,00-360, , Kontorsmaterial -363, , , , Kopiering och papper 0,00 0, , , Fast telefoni , , , , Mobiltelefoni , , , , Porto och paketfrakter 0, , , , Företagsförsäkringar , , , , Revisionsarvoden , , , , Konsultarvoden 0, , , , Serviceavgifter till branschorganisationer 0, , , , Bankkostnader , , , , Advokat- och rättegångskostnader 0, ,00-646,00 0, Licensavgifter och royalties 0,00 0,00 0, , Tidningar, tidskrifter & facklitteratur 0, , , , Övriga externa kostnader 0, ,00 0,00 0,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7210 Löner till personal , , , , Arvoden till förtroendevalda 0, , ,00 0,00

22 Chalmers Studentkår Sida: 2(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 05 "05 Centr administrat" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget 7290 Förändr. av semesterlöneskuld , , ,80 0, Bilersättningar 0,00 0,00 0, , Matförmån 0,00 0, ,00 0, Övriga löneförmåner , , , , Lönekorrig. förmån 9 232, , , , Pensionsförsäkringspremier , , , , Arbetsgivaravgifter , , , , Sociala avgifter semesterlön & uppl arvoden , , ,91 0, Särskild löneskatt för pensionskostnader , , , , Fora , , , , Gruppförsäkringspremier 0, , , , Studieresor för personal 0,00 0,00 0, , Utbildning för personal 0,00 0,00 0, , Sjuk- & hälsovård 0, , , , Friskvård 0, , , , Personalrepresentation 0, , ,00 0, Övriga personalkostnader , , , ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 8210 Utdelning aktier andra företag 300, ,99 0,00 0,00 S:a Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 300, ,99 0,00 0,00 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8310 Ränteintäkter 0, , , , Ränteintäkter (skattekontot) skattefria -10,00-476,00 17,00 0, Valutadifferens 6,23 407, ,51 0,00 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter -3, , , ,00 Räntekostnader och liknande resultatposter 8410 Räntekostnader 0, ,58 0,00 0, Dröjsmålsräntor leverantörsskulder 0,00-180,00-261,00 0, Kostnadsräntor för skatter och avgifter -173,00-471,00-363, , Uttag ur Spexfonden 0, ,00 0,00 0,00 S:a Räntekostnader och liknande resultatposter -173, ,58-624, ,00 S:a Resultat från finansiella investeringar 123, , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

23 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 06 "06 Information" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3331 Sponsring , ,00 0, , Annonsintäkter 0,00 0,00 0, ,00 S:a Nettoomsättning , ,00 0, ,00 S:a Rörelseintäkter mm , ,00 0, ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang , ,28 0, ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , ,28 0, ,00 Bruttovinst 8 318, ,28 0, ,00 Övriga externa kostnader 5410 Nyinköp inventarier , , , , Programvaror 0, ,00 0, , Kostnader kårbil 0,00-62,00 0,00 0, Resekostnader 0, ,00 0, , Reklam och affischering -341, , , , Profilkläder och -material 0, , , , Tryck- och klichékostnader , , , , Utställningar och mässor -242, , , , Kostnader film. foto 0, , , , Möteskostnader -381, , , , Kontorsmaterial 0, , , , Trycksaker (ej reklam) 0, ,00 0, , Konsultarvoden 0,00 0,00 0, , Planerade projekt , , , , Övriga externa kostnader 0,00 0, ,00 0,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda , , , , Arbetsgivaravgifter , , , , Utbildning & grupputveckling 0, , , ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

24 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 07 "07 KS Gemensamt" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3111 Medel från Chalmers, ramavtal , , , , Medel från Chalmers, övrigt 1 333, , , , Öresavrundning -0,17-0,17 0,00 0,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang , , , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Övriga externa kostnader 5410 Nyinköp inventarier -205,00-205,00-878, , Nyinköp teknisk utrustning 0, ,00 0,00 0, Förbrukningsmaterial -63,95-223,75 0,00 0, Kostnader kårbil -385, , , , Resekostnader , , , , Tryck- och klichékostnader 0, ,00 0,00 0, Möteskostnader 0, , , , Representation , , , , Blommor och gåvor , , , , Möteskostnader, hålla utbildning 0, ,00 0,00 0, Kontorsmaterial -593, , , , Trycksaker (ej reklam) 0, ,00 0,00 0, Porto och paketfrakter 0, ,00 0,00 0, Teknologprojekt 0,00 0, , , Planerade projekt , ,64 0, , Tidningar, tidskrifter & facklitteratur 0,00 0,00-612, ,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda , , , , Arvoden för vidarefakturering 0, , , , Vidarefakturerade arvoden , , , , Matförmån , , ,00 0, Övriga löneförmåner -990, , ,00 0, Matkostnad vid resa 0,00-325,00-351, , Lönekorrig. förmån , , ,00 0, Arbetsgivaravgifter 0, , , , Arbetsgivaravgifter för vidarefakturering , , , , Vidarefakturerade arbetsgivaravgifter , , , , Utbildning & grupputveckling , , , , Övriga personalkostnader 0, , , ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar 8 056, , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 8 056, , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 8 056, , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8310 Ränteintäkter 1 030, ,00 0,00 0,00 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 030, ,00 0,00 0,00 S:a Resultat från finansiella investeringar 1 030, ,00 0,00 0,00

25 Chalmers Studentkår Sida: 2(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 07 "07 KS Gemensamt" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 9 086, , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 9 086, , , ,00 Resultat före skatt 9 086, , , ,00 Beräknat resultat 9 086, , , ,00

26 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 08 "08 Fullmäktige" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4821 Partistöd 0,00-352,25 0, , Valomkostnader , , , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Övriga externa kostnader 5610 Kostnader kårbil -77,00-346,00-427, , Resekostnader 0,00 0,00 0, , Reklam och affischering , , , , Profilkläder och -material -369, , ,00 0, Tryck- och klichékostnader , , , , Utställningar och mässor -350, ,80 0, , Möteskostnader , , , , Kontorsmaterial 0, ,00-25, , Kopiering och papper 0,00 0,00-195,00 0,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda 0, , , , Arbetsgivaravgifter 0, , , , Utbildning & grupputveckling -158, , , , Internutbildning av arvoderade/ideella 0,00 0,00-726, ,00 S:a Personalkostnader -158, , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

27 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 09 "09 Presidiet" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3111 Medel från Chalmers, ramavtal 6 666, , , , Intäkter arrangemang , ,00 0,00 0, Intäkter deltagaravgifter , ,00 0,00 0, Öresavrundning 0,00 0,24 0,00 0,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang , ,00 0,00 0,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , ,00 0,00 0,00 Bruttovinst , , , ,00 Övriga externa kostnader 5610 Kostnader kårbil 0,00-312,00-221, , Resekostnader 0, , , , Utställningar och mässor -249,00-249,00 0,00 0, Möteskostnader , , , , Representation 0,00 0, ,00 0, Blommor och gåvor 0, ,90 0,00 0, Möteskostnader, hålla utbildning 0, , , , Kontorsmaterial 0,00-230,00 0,00 0, Fast telefoni -394, , , , Mobiltelefoni -720, , , , Bankkostnader 0,00-36,84 0,00 0, Planerade projekt 0, , , , Efterdonationskostnader , ,00 0, , Tidningar, tidskrifter & facklitteratur 0,00 0, ,00 0,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda , , , , Matkostnad vid resa 0,00-68,00-685, , Arbetsgivaravgifter , , , , Utbildning & grupputveckling 0, ,82 0,00 0, Internutbildning av arvoderade/ideella , , , ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

28 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 10 "10 Husansvarig" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3315 Intäkter uthyrd utrustning 0,00 0,00 0, , Intäkter uthyrd utrustning, internt 0, , ,00 0, Lokalintäkter 0,00 0, , , Intäkter kårbil 0, , , , Intäkter kårbil, internt 7 266, , ,50 0,00 S:a Nettoomsättning 7 266, , , ,00 Övriga rörelseintäkter 3990 Övriga ersättningar och intäkter 0,00 200,00 0,00 0,00 S:a Övriga rörelseintäkter 0,00 200,00 0,00 0,00 S:a Rörelseintäkter mm 7 266, , , ,00 Bruttovinst 7 266, , , ,00 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 5070 Reparation och underhåll av lokaler , , , , Hyra av kontorsmaskiner och verktyg 0,00-108, ,00 0, Nyinköp inventarier 0,00 0, ,00 0, Nyinköp verktyg, redskap 0,00-300,00 0,00 0, Nyinköp teknisk utrustning 0,00-435,00 0,00 0, Arbetskläder och skyddsmaterial 0, ,90 0, , Reparation o underhåll inv, verktyg, datorer mm 0, , , , Kostnader kårbil -224, , , , Drivmedel till fordon , , , , Försäkring och skatt för fordon -366, , , , Reparation och underhåll av fordon , , , , Leasing av personbilar , , , , Övriga fordonskostnader 0,00 0,00-330,00 0, Resekostnader 0,00-217,00-462, , Möteskostnader 0,00 0,00-106,40 0, Fast telefoni 280, , , , Mobiltelefoni -218, , , ,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda , , , , Arbetsgivaravgifter , , , , Utbildning & grupputveckling 0,00-417,00 0,00 0, Internutbildning av arvoderade/ideella 0, , , ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Räntekostnader och liknande resultatposter 8422 Dröjsmålsräntor leverantörsskulder -70,00-70,00 0,00 0,00 S:a Räntekostnader och liknande resultatposter -70,00-70,00 0,00 0,00 S:a Resultat från finansiella investeringar -70,00-70,00 0,00 0,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00

29 Chalmers Studentkår Sida: 2(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 10 "10 Husansvarig" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

30 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 11 "11 Utbildningsenhete" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3111 Medel från Chalmers, ramavtal , , , , Övriga erhållna bidrag 0,00 0, ,00 0,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang -616, , , , Kostnader mat & dryck 0,00-60, ,00 0,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm -616, , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Övriga externa kostnader 5610 Kostnader kårbil -332,00-600,00-920, , Resekostnader 0, , , , Möteskostnader , , , , Möteskostnader, hålla utbildning -784, , , , Fast telefoni -66, , , , Mobiltelefoni -188, , , ,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda , , , , Matkostnad vid resa 0,00 0,00-551, , Arbetsgivaravgifter , , , , Internutbildning av arvoderade/ideella 0,00-375,00 0, ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar 2 092, , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 2 092, , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 2 092, , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 2 092, , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 2 092, , , ,00 Resultat före skatt 2 092, , , ,00 Beräknat resultat 2 092, , , ,00

31 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 12 "12 Sociala enheten" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3111 Medel från Chalmers, ramavtal , , , , Medel från Chalmers, övrigt , ,00 0,00 0, Administrationsbidrag , , , , Utdelning Frimurare Barnhus fond 0, , , , Sponsring 0,00 0, ,00 0,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang , , , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Övriga externa kostnader 5610 Kostnader kårbil -26,00-192,00-286, , Resekostnader 0, , , , Reklam och affischering 0,00 0,00-109, , Profilkläder och -material 0,00-798,00 0,00 0, Tryck- och klichékostnader 0, ,00 0, , Möteskostnader -711, , , , Blommor och gåvor 0,00 0,00-625,35-300, Möteskostnader, hålla utbildning 0,00-896, , , Fast telefoni 203, , , , Mobiltelefoni -205, , , , Tidningar, tidskrifter & facklitteratur 0,00 0,00-114,00-200,00 S:a Övriga externa kostnader -739, , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda , , , , Matkostnad vid resa 0,00-137,00-585, , Arbetsgivaravgifter , , , , Utbildning & grupputveckling 0, , , , Internutbildning av arvoderade/ideella 0, , , ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

32 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 13 "13 Arbetsmarknadsenh" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3310 Intäkter arrangemang 0, , , , Sponsring , , , , Annonsintäkter 0,00 0, ,00 0, Intäkter adressetiketter 0, , , ,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang 0, , , , Sponsorsomkostnader , , , , Kostnader adressetiketter 0,00-270, , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Övriga externa kostnader 5610 Kostnader kårbil -31,00-122,60-212, , Resekostnader 0, , , , Möteskostnader -101, , , , Representation 0,00 0,00-81,00 0, Möteskostnader, hålla utbildning 0,00 0, ,00 0, Kontorsmaterial 0,00-30,00 0,00 0, Fast telefoni 23, , , , Mobiltelefoni -693, , , , Porto och paketfrakter 0,00 0,00-420,00 0, Övriga externa kostnader 0,00 0, ,00 0,00 S:a Övriga externa kostnader -802, , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda , , , , Matkostnad vid resa 0,00 0,00-95, , Arbetsgivaravgifter , , , , Internutbildning av arvoderade/ideella 0,00 0,00 0, ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

33 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 14 "14 CHARM" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3310 Intäkter arrangemang 0, , , , Intäkter deltagaravgifter 0, , , , Intäkter merförsäljning 0, , , , Intäkter mat och dryck 0, , , , Intäkter övriga aktiviteter 0, , , , Sponsring 0,00 0, , ,00 S:a Nettoomsättning 0, , , ,00 Övriga rörelseintäkter 3990 Övriga ersättningar och intäkter 0,00 0, ,00 0,00 S:a Övriga rörelseintäkter 0,00 0, ,00 0,00 S:a Rörelseintäkter mm 0, , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang 1 623, , , , Kostnader deltagare 0, , , , Kostnader merförsäljning 0, , , , Kostnader mat & dryck 0, , , , Kostnader övriga aktiviteter 0, , , , Sponsorsomkostnader 0,00 0, , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm 1 623, , , ,00 Bruttovinst 1 623, , , ,00 Övriga externa kostnader 5060 Renhållning 0, , , , Städning 0,00 0,00 0, , Reparation och underhåll av lokaler 0, ,00 0,00 0, Hyra av kontorsmaskiner och verktyg 0, , , , Nyinköp inventarier 0,00-667,90-176, , Nyinköp verktyg, redskap 0,00 0, , , Förbrukningsmaterial 0, , , , Arbetskläder och skyddsmaterial 0, , , , Kostnader kårbil 0, , , , Drivmedel till fordon 0, , , , Övriga fordonskostnader 0, , , , Resekostnader 0, , , , Reklam och affischering 0, , , , Profilkläder och -material 0, , , , Tryck- och klichékostnader 0, , , , Kostnader film. foto 0,00 0, , , Kostnader webbplats 0, , , , Möteskostnader 0, , , , Representation , , , , Blommor och gåvor 0,00-341, , , Kontorsmaterial 0,00 0,00-751, , Fast telefoni -175, , , , Mobiltelefoni 0,00-998, , , Porto och paketfrakter 0,00 0,00-702, , Konsultarvoden 0,00 0,00-784, , Planerade projekt 0, , , , Inhyrd personal 0, ,00 0, ,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda , , , , Matkostnad vid resa 0,00-232,00-130, , Arbetsgivaravgifter , , , , Utbildning & grupputveckling , , , , Internutbildning av arvoderade/ideella 0,00-375,00-375, ,00 S:a Personalkostnader , , , ,00

34 Chalmers Studentkår Sida: 2(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 14 "14 CHARM" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8330 Valutadifferens 0,00 0,00 0,78 0,00 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 0,00 0,00 0,78 0,00 S:a Resultat från finansiella investeringar 0,00 0,00 0,78 0,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

35 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 15 "15 Event" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3011 Kåravgifter 0,00 0,00 0,01 0, Intäkter arrangemang 0,00 0,00-0,01 0,00 S:a Nettoomsättning 0,00 0,00 0,00 0,00 S:a Rörelseintäkter mm 0,00 0,00 0,00 0,00 Bruttovinst 0,00 0,00 0,00 0,00 Rörelseresultat före avskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 0,00 0,00 0,00 0,00 Resultat före skatt 0,00 0,00 0,00 0,00 Beräknat resultat 0,00 0,00 0,00 0,00

36 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 16 "16 Mottagningskommit" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3310 Intäkter arrangemang 0, ,50 0,00 0, Sponsring 0, , , , Öresavrundning 0,00 3,78 0,00 0,00 S:a Nettoomsättning 0, , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm 0, , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang 0, ,02 0, , Kostnader övriga aktiviteter 0, , , , Sponsorsomkostnader 0, , , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm 0, , , ,00 Bruttovinst 0, , , ,00 Övriga externa kostnader 5610 Kostnader kårbil -34, , , , Resekostnader 0,00-390,00 0,00 0, Reklam och affischering 0,00 0,00-100, , Profilkläder och -material 0, , , , Tryck- och klichékostnader 0, ,75-486,50 0, Möteskostnader -245, , , , Representation 0,00 0,00 0, , Blommor och gåvor 0,00-279,60 0, , Möteskostnader, hålla utbildning 0, , , , Kontorsmaterial 0,00-807,89-40,00-800, Fast telefoni -116,25-937, , , Mobiltelefoni -90, , , , Övriga externa kostnader 0,00 0,00 450,00-440,00 S:a Övriga externa kostnader -485, , , ,00 Personalkostnader 7610 Utbildning & grupputveckling 0, , , ,00 S:a Personalkostnader 0, , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm -485, , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar -485, , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar -485, , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader -485, , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader -485, , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -485, , , ,00 Resultat före skatt -485, , , ,00 Beräknat resultat -485, , , ,00

37 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 17 "17 Marskalkämbetet" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3113 Medel från Chalmers, övrigt 0,00 0, , , Intäkter arrangemang 9 600, , , , Intäkter övriga aktiviteter 0, ,00 0, , Intäkter arrangemang, internt 0,00 0, ,00 0, Sponsring 0, , , ,00 S:a Nettoomsättning 9 600, , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm 9 600, , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang , , , , Kostnader övriga aktiviteter 0, ,27-30, ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , , , ,00 Bruttovinst 7 670, , , ,00 Övriga externa kostnader 5410 Nyinköp inventarier 0, ,60 0,00 0, Kostnader kårbil -20,00-488,00-88,00-400, Resekostnader 0,00 0,00 0, , Reklam och affischering 0,00-655, ,00-500, Profilkläder och -material , ,00 0, , Möteskostnader 0,00-600,00 0,00-600, Representation 0,00 0,00 0, , Blommor och gåvor 0,00 0,00 0,00-300, Kontorsmaterial 0,00-150,00-455,00-500,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda 0, ,00 0,00 0, Upplupna löner och arvoden 0, ,00 0,00 0, Arbetsgivaravgifter 0,00-898,42 0,00 0, Sociala avgifter semesterlön & uppl arvoden 0,00 898,42 0,00 0, Utbildning & grupputveckling 0, ,22 0, ,00 S:a Personalkostnader 0, ,22 0, ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar 6 150, , ,00 0,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 6 150, , ,00 0,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 6 150, , ,00 0,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 6 150, , ,00 0,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 6 150, , ,00 0,00 Resultat före skatt 6 150, , ,00 0,00 Beräknat resultat 6 150, , ,00 0,00

38 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 18 "18 CIRC" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3111 Medel från Chalmers, ramavtal 8 333, , , , Intäkter arrangemang 0, , , , Intäkter deltagaravgifter 1 750, , , , Sponsring 0, ,00 0, ,00 S:a Nettoomsättning , , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang 0, , , , Kostnader deltagare , , , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , , , ,00 Bruttovinst , , , ,00 Övriga externa kostnader 5410 Nyinköp inventarier -169,00-169,00 0, , Kostnader kårbil 0, ,49-570, , Resekostnader 0, , , , Reklam och affischering 0,00-304,00-135, , Profilkläder och -material , , , , Möteskostnader -295, ,03-470, , Kontorsmaterial 0,00-262,00-809,00-750, Mobiltelefoni -245, ,00-225, , Bankkostnader 0,00 0,00-100,00 0, Övriga externa kostnader 0,00 0,00 0, ,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7215 Arvoden till förtroendevalda 0, , , , Matkostnad vid resa -196,00-281,00 0, , Arbetsgivaravgifter 0, , , , Utbildning & grupputveckling 0, ,66-315, ,00 S:a Personalkostnader -196, , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

39 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 19 "19 GUD" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3350 Intäkter utförda uppgifter 0,00 0, , ,00 S:a Nettoomsättning 0,00 0, , ,00 S:a Rörelseintäkter mm 0,00 0, , ,00 Bruttovinst 0,00 0, , ,00 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 5050 Lokaltillbehör hyrd lokal 0,00 0,00 0, , Larm 0,00 0,00 0, , Nyinköp inventarier , , , , Nyinköp verktyg, redskap 0,00 0,00 0, , Programvaror 0, , , , Förbrukningsmaterial 0, , , , Reparation o underhåll inv, verktyg, datorer mm 0, , , , Kostnader kårbil 0,00 0,00-6,00-500, Profilkläder och -material 0,00 0, , , Kostnader film. foto 0,00-883,00 0,00 0, Kostnader webbplats -109, , , , Möteskostnader , , , , Representation 0,00 0,00 0, , Kontorsmaterial 0,00 0,00-113,00-500, Fast telefoni 0, , , , Mobiltelefoni 0,00-199,00 0,00 0, Tidningar, tidskrifter & facklitteratur 0,00-299, , ,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7610 Utbildning & grupputveckling 0,00-79,00-340, ,00 S:a Personalkostnader 0,00-79,00-340, ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Avskrivningar 7830 Avskrivningar på maskiner och inventarier 0,00 0, ,00 0,00 S:a Avskrivningar 0,00 0, ,00 0,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Räntekostnader och liknande resultatposter 8670 Avsättning till Fonden Kollekten 0,00 0,00 0, ,00 S:a Räntekostnader och liknande resultatposter 0,00 0,00 0, ,00 S:a Resultat från finansiella investeringar 0,00 0,00 0, ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , , ,00 Resultat före skatt , , , ,00 Beräknat resultat , , , ,00

40 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 20 "20 Tofsen" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3332 Annonsintäkter 0, , , ,00 S:a Nettoomsättning 0, , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm 0, , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4314 Kostnader övriga aktiviteter 0,00-273,00-308,75 0, Kostnader utförda uppgifter 0,00 0,00-139, ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm 0,00-273,00-447, ,00 Bruttovinst 0, , , ,00 Övriga externa kostnader 5410 Nyinköp inventarier 0,00-388, , , Kostnader kårbil 0,00 0,00 0, , Resekostnader 0,00-333,00 0, , Reklam och affischering 0, ,00 0, , Profilkläder och -material 0,00 0,00 0, , Tryck- och klichékostnader 0, , , , Möteskostnader 0,00-163,00-498, , Blommor och gåvor -300,00-300, , , Kontorsmaterial 0,00 0,00 0, , Fast telefoni , , , , Mobiltelefoni -297, , ,00-500, Porto och paketfrakter 0,00-216, , , Konsultarvoden 0,00 0, , , Övriga externa tjänster 0,00-600,00 0,00 0, Övriga externa kostnader 0,00 0,00-600,00-600,00 S:a Övriga externa kostnader , , , ,00 Personalkostnader 7391 Matkostnad vid resa 0,00 0,00 0,00-500, Utbildning & grupputveckling 0,00 0, , ,00 S:a Personalkostnader 0,00 0, , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , , ,00 Resultat från finansiella investeringar Räntekostnader och liknande resultatposter 8422 Dröjsmålsräntor leverantörsskulder 0,00 0,00-569,00 0, Avsättning till Tofsenfonden 0,00 0,00 0, ,00 S:a Räntekostnader och liknande resultatposter 0,00 0,00-569, ,00 S:a Resultat från finansiella investeringar 0,00 0,00-569, ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , ,53 0,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , ,53 0,00 Resultat före skatt , , ,53 0,00 Beräknat resultat , , ,53 0,00

41 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 21 "21 Modulen" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Övriga externa kostnader 5930 Reklam och affischering 0,00 0,00-86,73 0, Tryck- och klichékostnader 0,00 0, ,00 0, Möteskostnader 0,00 0, ,00 0,00 S:a Övriga externa kostnader 0,00 0, ,73 0,00 Personalkostnader 7610 Utbildning & grupputveckling 0,00 0,00-390,00 0,00 S:a Personalkostnader 0,00 0,00-390,00 0,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm 0,00 0, ,73 0,00 Rörelseresultat före avskrivningar 0,00 0, ,73 0,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 0,00 0, ,73 0,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 0,00 0, ,73 0,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 0,00 0, ,73 0,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 0,00 0, ,73 0,00 Resultat före skatt 0,00 0, ,73 0,00 Beräknat resultat 0,00 0, ,73 0,00

42 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 22 "22 IAESTE" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3310 Intäkter arrangemang 0,00 0,00 0, , Sponsring 0,00 0,00 0, ,00 S:a Nettoomsättning 0,00 0,00 0, ,00 S:a Rörelseintäkter mm 0,00 0,00 0, ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang 0,00 0,00-563, ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm 0,00 0,00-563, ,00 Bruttovinst 0,00 0,00-563, ,00 Övriga externa kostnader 5610 Kostnader kårbil 0,00 0,00-781, , Resekostnader 0,00 0, ,00 0, Reklam och affischering 0,00 0,00 0, , Möteskostnader 0,00 0,00 0, , Kontorsmaterial 0,00 0,00 0,00-500,00 S:a Övriga externa kostnader 0,00 0, , ,00 Personalkostnader 7610 Utbildning & grupputveckling 0,00 0,00 0, ,00 S:a Personalkostnader 0,00 0,00 0, ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm 0,00 0, , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar 0,00 0, ,25-500,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 0,00 0, ,25-500,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 0,00 0, ,25-500,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 0,00 0, ,25-500,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 0,00 0, ,25-500,00 Resultat före skatt 0,00 0, ,25-500,00 Beräknat resultat 0,00 0, ,25-500,00

43 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 23 "23 BEST" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3113 Medel från Chalmers, övrigt 0,00 0, , , Övriga erhållna bidrag 0,00 0,00 0, , Intäkter arrangemang 0, ,00 0,00 0, Sponsring 0, , , , Öresavrundning 0,00-0,40 0,00 0,00 S:a Nettoomsättning 0, , , ,00 S:a Rörelseintäkter mm 0, , , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang 0,00 0, ,50 0, Kostnader deltagare 0, ,74 0, , Sponsorsomkostnader 0,00 0, , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm 0, , , ,00 Bruttovinst 0, , , ,00 Övriga externa kostnader 5610 Kostnader kårbil 0,00-225,00-804, , Resekostnader 0, , , , Reklam och affischering -200,00-237, , , Profilkläder och -material 0,00 0,00 0, , Möteskostnader 0,00-179, , , Kontorsmaterial 0,00-195,00-847, , Bankkostnader 0,00 0,00-2,00 0,00 S:a Övriga externa kostnader -200, , , ,00 Personalkostnader 7610 Utbildning & grupputveckling 0, , , ,00 S:a Personalkostnader 0, , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm -200, , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar -200, , ,92 0,00 Rörelseresultat efter avskrivningar -200, , ,92 0,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader -200, , ,92 0,00 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8330 Valutadifferens 0,00 0,00 82,69 0,00 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 0,00 0,00 82,69 0,00 S:a Resultat från finansiella investeringar 0,00 0,00 82,69 0,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader -200, , ,61 0,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -200, , ,61 0,00 Resultat före skatt -200, , ,61 0,00 Beräknat resultat -200, , ,61 0,00

44 Chalmers Studentkår Sida: 1(30) Resultatrapport Utskrivet: Preliminär 08:36 Räkenskapsår: Senaste vernr: U Resultatenhet: 24 "24 Idrottskommitten" Period: Perioden Ackumulerat Ack fg år Årsbudget Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3310 Intäkter arrangemang 0,00 0,00 0, , Sponsring 0,00 0,00 0, ,00 S:a Nettoomsättning 0,00 0,00 0, ,00 S:a Rörelseintäkter mm 0,00 0,00 0, ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4310 Kostnader arrangemang 0,00 0,00 0, ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm 0,00 0,00 0, ,00 Bruttovinst 0,00 0,00 0, ,00 Övriga externa kostnader 5410 Nyinköp inventarier 0, ,00 0, , Kostnader kårbil 0,00 0,00-196,00-500, Reklam och affischering 0,00 0,00 0,00-500, Profilkläder och -material 0,00 0, , , Möteskostnader 0,00 0,00 0,00-500,00 S:a Övriga externa kostnader 0, , , ,00 Personalkostnader 7610 Utbildning & grupputveckling 0,00 0,00 0, ,00 S:a Personalkostnader 0,00 0,00 0, ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm 0, , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar 0, , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 0, , , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 0, , , ,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 0, , , ,00 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 0, , , ,00 Resultat före skatt 0, , , ,00 Beräknat resultat 0, , , ,00

45 ENHETSRAPPORT Presidiet Rapport till KS14 från Presidiet Utfört kalendarium 16 maj Kårens 110-års firande 19 maj VO och HA på styrgruppsmöte för Härrydaprojektet 20 maj VO höll uppföljningsmöte med valnämnden 20 maj KO påbörjar sista medarbetarsamtalen med Kårledningen 21 maj Kårstyrelsemöte maj KO ledig halvdag 22 maj Förlängning av Kårstyrelsemöte 13 för inval av ordfröande och kassörer i kommittéer 23 maj KO och KOel på Lokalförsörjningsråd 23 maj KO träffar Stadsbyggnadskontoret för att diskutera detaljplanearbetet över campus Johanneberg 27 maj VO håller spexfondsmöte 27 maj Konstituerande Fullmäktige inför nästa verksamhetsår 28 maj KO och KOel på styrelsemöte för ABChSFG 2 juni KO på Kanslimöte med högskolans Ledningsgrupp och rektorsgrupp 2 juni Avslutning med kårledningen och kårkommittéer 3 juni KO, VO och VOel på ledarskapsutbildning 4 juni Överlämningen för KL14/15 börjar 4 juni KO på högskolans strategidag 5 juni KO och KOel på Chalmersfastigheters styrelsemöte 5 juni VO och HA på startmöte för Härrydaprojektet 9 juni KO på styrgruppsmöte för MOOCS projektet juni Kårledningen 13/14 och 14/15 åker på överlämning med RefTeC i Uppsala Reflektioner Kårordförande (KO) Det är både med glädje och vemod som jag skriver min 30:e Kårstyrelserapport och lägger två år i Kårledningen bakom mig. Det har varit en otroligt rolig, spännande och utmanande tid och det är nu dags att vi efter ett väl genomfört år lämnar över till nästa grupp! Just nu känns det trotts trötthet som en ära att ha fått vara en del av den fantasitiska organisation som Chalmers Studentkår är och 1 av 5

46 ENHETSRAPPORT Presidiet det ska bli roligt att kommande år få följa med andra uppdrag och perspektiv! Tack för allt till alla som varit med under denna tid i Kårledningen och alla som stöttat och hjälpt till! Vice Ordförande (VO) Att året alldeles snart är slut känns otroligt konstigt. Det har varit ett väldigt givande och roligt år, något jag kommer att sakna redan 1 juli. Jag är väldigt glad över att få ha arbetat tillsammans med den mängd olika personer som jag träffat under året, allt från kårledningen och kårens personal till alla aktiva inom och medlemmar som vi träffar i jobbet samt de samarbeten vi har med andra utanför vår egna organisation. Inom kåren Bolag inom Företagsgruppen Det har hållits ett möte inom ABChSFG sedan senaste rapporteringen. På mötet konstituerades den nya styrelsen som valdes på årsstämman i början av maj. Det var också en del informationsärenden i hur omorganisationen rörande IT går framåt, ny varumärkesprofil för företagsgruppen samt angående verksamhet i dotterbolagen. På styrelsemötet antogs också en policy som gäller ersättning för teknologer som får ersättning i bolagen och att den nivå på ersättning som ges ska vara i linje med Kårledningens arvodering. Detta eftersom kåren som helhet bör ha samma syn på vilken ersättningsnivå som är rimlig för studenter som tar studieuppehåll ska få. Nästa styrelsemöte för Emils Kårhus AB (EKAB) hålls 18 september då VO 14/15 kommer att delta. Under mötet kommer den framtagna strategin för kårhuset att lyftas samt den handlingsplan för kårhuset som kårstyrelsen arbetat med under detta verksamhetsår. Ekonomi och kassörer Ingen nytt att rapportera. Fullmäktige (FuM) Sista Fullmäktigemötet för verksamhetsåret hölls i mitten av maj. I slutet av maj hölls konstituerande Fullmäktige där Fullmäktige inför 14/15 konstituerades och där talman och vice talman samt delar av kommande års valberedning valdes in. Fullmäktige antog också sammansträdesordning inför kommande år. Första ordinarie Fullmäktigemötet hålls i september. Sektioner En utvärdering har skickats ut till samtliga sektionsstyrelser för att utvärdera hur styrelserna upplevt att konceptet med kontaktpersoner i kårledningen fungerat under året. Styrelserna får genom utvärderingen möjlighet att lyfta vad som fungerat bra med konceptet samt vad som bör utvecklas. De som i kårledning agerat kontaktperson till sektionerna utvärdera även rollen som kontaktperson, bland annat gällande vilka frågor som varit aktuella i arbetet med kontaktsektionerna men även vad som fungera bra och vad som måste förbättras i det kommande arbetet. 2 av 5

47 ENHETSRAPPORT Presidiet Interna projekt Kårens 110-års jubileum Chalmers Studentkår grundades 1904 och fyller under våren år. Firandet genomfördes under 16 maj genom ett arrangemang under lunchtid där det bjöds på sång, tal, gyckel och invigning av den ny-gamla statyn Emil och Emilia. Under hela lunchen bjöds sedan medlemmar på glass. Servicebutik Företagsgruppen planerar att öppna en servicebutik i kårhuset som delvis ska uppfylla studenters behov av generösa öppettider och delvis ska ersätta de behov Cremona i dagsläget uppfyller. En gästundersökning har genomförts med Chalmers konferens och restaurang där det bland annat ingick frågor gällande vilket utbud som är önskvärt i servicebutiken. Resultatet håller på att sammanställas och kommer att vara underlag för vidare diskussioner i projektgruppen. Valnämnden De senaste åren har valdeltagandet i fullmäktigevalet varit lågt och arbetet har stundvis upplevts tungrott på grund av bristande kontinuiteten i arbetet. För att skapa förutsättningar för att valnämnden ska kunna fokusera på att arbeta mot ett högt valdeltagande har det under våren avsatts tid för att ge valnämnden stöttning och hjälp i arbetet. Träffar har hållits med valnämnden, ibland tillsammans med talmannapresidiet och kommunikationsavdelningen, för att diskutera kring hur arbetet kan läggas upp och vilket stöd som finns att hämta inom de nämnda organen samt kårledningen. Arbetet har fokuserat på att definiera vilka kommunikationskanaler som ska användas och hur medvetenheten kring valet ska öka. Innan sommaren hölls ett uppföljningsmöte med de tre parterna för att gå genom vad som fungerat bra, vad som bör förbättras, vilka svårigheter som upplevts under olika delar av uppdraget. Det resulterade bland annat i konkreta förbättringsförslag för hur valnämnden kan lägga upp arbetet inom gruppen inför nästa val men även åtgärder för att förbättra kontinuitetsarbetet. Överlämningen Kårledningen har sedan februari arbetat med att planera och organisera överlämningen för nästa års Kårledning. Överlämningen har tidigare år pågått hela juni, men på grund av att tentaperioden sträcker sig till och med 3 juni börjar överlämningen den 4 juni och sträcker sig till 30 juni. Under överlämningen hålls både gemensamma pass, postspecifika pass samt teambuildingaktiviteter. En stor del av den gemensamma överlämningen har utvecklats från förra året medan den postspecifika har tagit mer tid för många i Kårledningen då det inte funnits så mycket kontinuitet. Högskolan Administration och Service (AoS) Under april begärde Göteborgsposten (GP) återigen ut väktarrapporter för att följa upp artiklar från förra året. Då det har hänt mycket under året inom det proaktiva och reaktiva arbetet och det nära samarbetet som kåren har med delar av AoS på området kunde detta budskapet framföras till reportern. Detta rapporterades under föregående Kårstyrelsemöte men artikeln har fortfarande inte släpps, dock förväntas den komma under mitten av juni. 3 av 5

48 ENHETSRAPPORT Presidiet Campusfrågor Projektet om Lindholmens Kårhus har varit uppe i Lokalförsörjningsrådet som information men beslut om investering togs inte då kostnader för ombyggnationer inte var klara. Förslaget bygger på den undersökningen som gjordes bland studenter på Lindholmen under hösten Projektet kommer därför att tas beslut om under början av hösten. Det har också pågått arbete med den detaljplaneprocess som Kårbo ingår i. Detta arbete går sakta framåt och det har hållits tätare avstämningar för att följa upp att arbetet drivs i rätt takt och riktning. Under slutet av maj träffade kårens representant stadsbyggnadskontoret för att diskutera detaljplanen och vad studenternas åsikter är kring de planer som finns. Under mötet uppkom en del positiva tankar kring Chalmers campus i helhet men det finns också kvar idéer att spränga in bostäder på campus och att förtäta vissa delar av campus på ett sätt som riskterar att påverka stråket Chalmers Tvärgata. I övrigt löper en del projekt på och detta rapporterades både på Lokalförsörjningsrådet och Chalmersfastigheters styrelse. Projekteten är bland annat Samhällsbyggnadshuset, Johanneberg Science Park Etapp 1, Bibliotekets entré samt en del småombyggnader och anpassningar till verksamheten. Högskoleledning Under den senaste tiden är det många frågor som har rullat på inom Ledningsgruppen men det har inte hänt så mycket av större karaktär, speciellt inte studentrelaterat. Det som främst diskuteras inom ledningen är departementsmedelsfördelningen, Chalmerssfären samt förberedelse inför styrelsemöten. I departementsmedelsprojektet ska det nu skickas ut en remiss till verksamheten och kåren ingår, efter påminnelse, som en remissinsats. Inom projektet finns en mycket liten förståelse för grundutbildningen och hur detta kommer att påverka grundutbildningen vilket är oroande. En del av detta kan härledas till att Grundutbildningens ledningsgrupp inte varit tillräckligt delaktig i att ta fram lösningar i projektet. Det finns också en stark projektgrupp som tar stora initiativ. Kåren kommer under sommaren att svara på remissen som ska vara inlämnad i september med hjälp av sittande och tillträdande Kårledningar. Chalmers Studentkårs företagsgrupp var inbjuden till en verksamhetsdialog i hur företaggruppen kan styra mot Chalmers mål med Chalmers ledning men efter rekommendation från Kårstyrelsen och moderbolagets styrelse tackade ABChSFG nej. Företagsgruppen bjöd istället in Chalmers Ledning för en samarbetsdialog där det finns möjlighet att diskutera hur samverkan kan ske, dock har ännu inget svar kommit från Chalmers ledning rörande gemensamt möte. Under juni är det strategi- samt styrelsemöte för högskolestyrelsen. På strategimötet kommer verksamhetsplanen Prioriterad verksamhetsutveckling (PVU) att presentaras och sen kommer nyttiggörande att diskuteras. Det har inte utkommit något mer diskussionsmaterial på vilka frågor som styrelsen ska beröra. Under styrelsemötet kommer beslut tas om PVU och om nya organisation för Venture creation samt kommer information om ekonomisk tertialrapport och verksamhetsrapportering från Chalmersinvest och Chalmers industriteknik. 4 av 5

49 ENHETSRAPPORT Presidiet Externt Samarbeten RefTec KORK respektive VORK har sista träffen för året under ReFTeC överlämning i juni. Mötena syftar till överlämning till de nya arbetsgrupperna samt att diskutera presidierollen i allmänhet. Kommande kalendarium 13 juni KO presenterar kåren på Masterprogramansvarigintroduktion 13 juni KO och KOel på lunch med rektor 16 juni KO på sista ledningsgruppsmötet inför sommaren 17 juni Kårstyrelsemöte juni KO och KOel på strategi- samt styrelsemöte med Högskolestyrelsen 19 juni KO på möte med rektor 28 juni Avslutande överlämningsdag med aktiviteter där Kårledningen 13/14 lämnar över till Kårledningen 14/ juni-juli KO, UO, KOel, UOel och SOel åker till Almedalen 1 juli Kårledningen 13/14 lämnar över ansvaret till Kårledningen 14/15 Frågor på rapporten ställs till, Johanna Svensson Kårordförande ko@chs.chalmers.se Janna Hempel Vice kårordförande vo@chs.chalmers.se 5 av 5

50 ENHETSRAPPORT Husansvarig Rapport till KS14 från Husansvarig Utfört kalendarium 19 maj Styrgruppsmöte Kårhus på Landet Projektet maj HA sjuk 22 maj Möte med skyltleverantör i skyltprojektet 27 maj Skadebesiktning kårens Caddy 6 juni Startmöte för konsultgruppen i Kårhus på landet Reflektioner Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - H.docx Husansvarig Året närmar sig slutet med stormsteg och jag kan inte mer än undra hur tiden kunde gå så fort, det känns som att det vara några veckor sedan jag själv precis börjat överlämningen och lärde mig om arbetet jag gjort senaste året. Det är roligt med en efterträdare som visar stort intresse för arbetet och vill lära sig om Husansvariges del av kårledningsarbetet. Med facit i hand känner jag att jag borde vara nöjd med arbetet som gjorts under året, det finns många delar som hade kunnat göras mer utförligt eller inte hanns med alls men det var också brist på tid att genomföra dessa. 1 av 4

51 ENHETSRAPPORT Husansvarig Inom kåren Bilar Kårens Caddy som skadades i början av den hektiska månaden april har blivit skadebesiktigad och kommer lämnas till verkstad under andra halvan av juni. I mitten av maj fick kårens Volvo en skada och Volvo Cars skall boka tid för reparation. Fastighetsförvaltning Under första veckan i juni höll Bastukommittén en tvådagarsbyggvecka där inventarier och mindre skador sågs över inför sommaren och utomhusmiljön ansades efter vårens snabba tillväxt. Inför sommarens reparationer och underhåll i kårhuset av bastu och dusch på andra plan, poolen, diverse målning av trapphus och brandskyddsmålning arbetar Husansvarig med Fastighetsskötaren och Fastighetssamordnare från EKAB för att verksamheten är informerad och fungerar trots arbetena. Fastighetsutveckling För att minska risken att obehöriga personer vistas i låsta delar av kårhuset förs diskussioner att installera larm på balkongdörren i Kyrkan som idag dagligen ställs upp av personer som använder balkongen som rökplats. När dörren sedan inte stängs kan obehöriga ta sig in till Kyrkan utan att passera låsta dörrar. Dessutom ses det över att installera kortläsare på nödutgångsdörren från Föreningstorget som går till trapphuset på baksidan av kårhuset för att minska risken för obehöriga i källarplan av kårhuset. Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - H.docx Arrangemang i kårhuset Ingenting nytt att rapportera. Sektioner Sektionskontakt Ingenting nytt att rapportera. Interna projekt Lillbastun Renoveringen av Lillbastun som pågått under hela våren närmar sig sitt slut, den sista maj genomfördes användes bastun för första gången och återstår gör bl.a plåtbeklädning av tak, hängrännor och stuprör och bänkar. En slutbesiktning för att bedöma det utförda arbetet kommer ske fredagen 13 juni tillsammans med kåren VD, VD för Chalmers Studentbostäder och Emils Kårhus samt besiktningsman genom Emils Kårhus. På besiktningen kommer kvarstående delar av renoveringen noteras i protokoll för åtgärder. Skyltprojektet Skyltprojektet grundar sig i en Kommunikationsplanspunkt under verksamhetsåret 12/13 och skall belysa att kårhuset tillhör kåren vilket idag inte syns för den icke insatte. Projektet skall också förbättra informationen i kårhuset då det idag är bristfällig vägledning till husets resurser såsom 2 av 4

52 ENHETSRAPPORT Husansvarig Kårresturangen och Motionshallen. Under våren har Husansvarig tillsammans med Kommunikatören arbetat med leverantören för design, upplägg och placering av skyltar i och utanför huset. På Fullmäktigemöte 8 togs beslut om kostnader för skyltar inomhus och utomhus. Efter fullmäktiges beslut höll Husansvarig och Kommunikatören ett möte med leverantören och begärde nytt material för att klara budgeten som Fullmäktige gett inomhusskyltningen. De yttre skyltarna mot Teknologgården har beställts från leverantör och skall enligt plan monteras innan Mottagningen börjar i mitten på augusti. De inre skyltarna väntar på ytterligare material från leverantör för att färdigställa beställningen. Kårhus på Landet Under Fullmäktigemöte 3 presenterades en vision för kårens fritidsanläggning i Härryda med arbetsnamnet Kårhus på landet. Fullmäktige godtog visionen och beslutade att en programutredning och projektering skall göras under vintern och våren Styrgruppen gick på styrgruppsmötet igenom förslag på kök till storstugan som upprättats av representanter från Chalmers Studentkårs restaurangbolag, det medförde omstruktureringar i främst Storstugans andra plan och Inobis arkitekter ritade om planet inför konsultprojektering som påbörjar under sommaren. Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - H.docx Problemen med dragning av tomtgränser i projektet har nått slutet i diskussionen med kommunen och en beställning har gjorts till Lantmäteriet som kommer utreda frågan vidare inom 3-4 månader. Under sommaren och början av hösten kommer en förprojektering genomföras för att ta fram en systemhandling och kostnader för renoveringarna och nybyggnationerna på området och det kommer presenteras för Fullmäktige till hösten andra möte. För konsultgruppen som består av konsulter för konstruktion, el och VVS hölls ett startmöte på plats i Härryda där projektet presenterades grundligt och möjlighet fanns att ställa frågor och känna på området med befintliga byggnader. På området kommer geotekniska undersökningar göras för att bedöma grundläggningsbehov och hur mycket vatten som kan utvinnas genom brunn på tomten vilket är viktigt då mängden besökare kommer öka kraftigt efter projektet. Projekt med högskolan Utbyte av telefonväxel för högskolan I mitten av april hölls ett möte med högskolan där de presenterade sitt arbete med utbyte av den telefonväxel som även kårens och restaurangbolagets telefoner ansluts genom. De kommer under 2015 helt gå över till en digital växel och mobila anknytningar vilket kåren idag till största del använder istället för de äldre fasta bordtelefonerna. Detta har även betydelse för kårens interna DECT-system som levererades av Ascom vid kårhusbyggnationen 2001 och som inte kommer fungera med den nya växeln, kårens systemet är sedan flera år satt till End of life från Ascom och har därmed begränsad teknisk support. Det har tidigare setts över från främst Ascoms sida att uppgradera kårens system men detta har inte varit möjligt med högskolans växel som nu ersätts. Försök har gjorts att boka in möte med Chalmers och Ascom för att diskutera hur en installation kan fungera, det har inte gått att ordna och fortsatta försök skall göras. 3 av 4

53 ENHETSRAPPORT Husansvarig Kommande kalendarium 13 juni Slutbesiktning av Lillbastun 30 juni Sista arbetsdagen för HA 13/14 1 juli Första ansvarsdagen för HA 14/15 Frågor på rapporten ställs till, Malcolm Granberg Husansvarig ha@chs.chalmers.se Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - H.docx 4 av 4

54 Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - U.docx ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten Rapport till KS14 från Utbildningsenheten Utfört kalendarium 14 maj UO på möte om kvalitetsmedelsfördelning 15 maj UO på sektionsmöte på E-sektionen 16 maj UO på departementsdialog med högskolan och utbildningsdepartementet 16 maj vuo på översyn av kursutvärderingsenkäten maj vuo i Lund med processteamet för Att Utbilda 20 maj UO på fakultetsrådsavslutning maj vuo och AO arrangerar pluggkvällar 22 maj UO på prefektmöte 27 maj vuo på möte med KUL-kommittén 28 maj Resultaten från Universitetskanslerämbetets utvärderingar offentliggjordes 28 maj vuo på möte med Chalmers kommitté för internationalisering 4 juni UO på högskolans chefsdag 5 juni UO 13/14 och UO14/15 på strategikonferens för grundutbildningen 10 juni vuo 14/15 på möte med juryn för pedagogiskt pris Reflektioner Utbildningsenhetens ordförande Nu återstår bara ett stort projekt, överlämningen. När jag tittar i backspegeln är det tydligt att det är mycket som jag slutfört och det känner jag mig stolt över. Däremot känns det som att året gått fort och det är spännande att det redan är dags att börja sammanfatta vad som jag har åstadkommit och lärt mig under året i Kårledningen. Utbildningsenhetens vice ordförande Året börjar i Kårledningen börjar lida mot sitt slut och nu gäller det att se till att allt överlämnas på bästa sätt. Det är roligt att se hur mycket man har lärt sig och hur många härliga människor jag fått chans att arbeta med under året. 1 av 5

55 Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - U.docx ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten Inom kåren Bolag inom Företagsgruppen Cremona Cremona har haft ett konstituerande styrelsemöte där både den gamla och den nya styrelsen närvarade. Under mötet diskuterades kort hur Utbildningsenheten kan jobba genom högskolan för att se till att lärare rapporterar in vilken kurslitteratur de ska använda till Cremona. För att diskutera frågan vidare ska ett möte med Cremonas VD hållas under överlämningen. Sektionskontakt Sektionskontakt Under sommaren planerades det att en undersökning från kåren om doktorandernas villkor skulle skickas ut till doktoranderna, denna avvaktades med då det visade sig att Doktorandsektionen (Ds) hade skickat ut en liknande. Nu planeras enkäten att skickas ut igen och därför har det tagits kontakt med Ds om deras åsikter om enkäten, då Ds inte hade något att anmärka på skickades enkäten ut till doktoranderna den 21:e maj. E-sektionens sista sektionsmöte för terminen beslutade bland annat om satsningar som ska göras under året, bland annat på att skapa en bättre garderob i Kajsabaren och ta fram ett koncept liknande CoreTv för Kajsabaren. Utskott och forum Inget nytt att rapportera. Studentrepresentanter Rekrytering till Utbildningsområdesrepresentanter och studentrepresentanter i Anställningskommittén har pågått genom annonsering visa kårhemsidan, kårens Facebooksida samt genom mail till sektionsstyrelser och studienämnder. Två representanter, en ordinarie och en suppleant, för varje utbildningsområde har sökts. Under KS13 valdes ordinarie representant in för KFM, MATS och ASAM och till KS14 finns nomineringar för suppleant till KFM och MATS. Detta innebär att en ny rekrytering av Utbildningsområdesrepresentanter till åtminstone EDIT-I och ASAM måste påbörjas i augusti. På KS13 valdes två representanter in till Anställningskommittén och till KS14 finns ytterligare två nominerade till de sammanlagt fyra platserna. Interna projekt Pluggkvällar Verksamhetsåret sista pluggkvällar kommer att arrangerades maj på campus Johanneberg och 22 majs på campus Lindholmen. Sponsor för eventet var E.ON som stod för mat och fika under alla tre dagarna. Alla tre dagarna var väl besökta och maten tog slut båda dagarna på Johanneberg. 2 av 5

56 Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - U.docx ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten Högskolan Grundutbildningsfrågor Den senaste tiden hr mycket diskussioner kretsat kring fördelning av de kvalitetsmedel som Chalmers fått på grund av de goda resultaten i universitetskanslerämbetets utvärderingar. Dessa pengar ska användas till kvalitetsutveckling av Chalmers utbildning. Hälften går ut direkt till de program som tjänat in pengarna genom att få mycket hög kvalitet, hälften fördelas centralt på Chalmers till olika projekt och där har över 80 ansökningar kommit in. Där jobbar kåren för att se till att pengarna går till projekt som ger mycket studentnytta och som ger bestående förbättring för många studenter. Till exempel genom att förnya labbutrustning eller projekt för att långsiktigt förbättra kurser genom till exempel ökad andel av föreläsningarna tillgängliga över nätet. Under perioden har även psykosocial arbetsmiljö diskuterats i Grundutbildningens ledningsgrupp (GRULG), där kåren lyft att programansvariga skulle behöva ett stöd i att upptäcka och hantera psykosociala arbetsmiljöproblem för studenter. GRULG kom överens om att det är ett problem och ska lyfta frågan vidare med Administration och Service inom högskolan. Kåren ska också se över utbildningen för studerandearbetsmiljöombud för att ge dem bättre verktyg för att lyfta upp psykosociala arbetsmiljöproblem maj var processteamet för att Utbilda till Lund för att lära sig mer om utveckling kring processarbetet. En reserapport ligger till handlingarna där mer utförlig beskrivning finns om resan och processteamet. Institutioner och fakultet På senaste mötet med biblioteksrådet lyfte bibliotekschefen att bibliotekets uppdrag är gammalt då det nämner många specifika tekniker för informationsspridning som biblioteket ska arbeta med som blivit utdaterade. Därför ska biblioteket se över uppdraget med hjälp av olika grupper som använder biblioteket för att lyfta ett förslag på nästa biblioteksråd. Kåren lyfte att det är viktigt att studenter genom kåren får ge input då biblioteket används av många studenter. Det blir också viktigt att bevaka att uppdraget kommer ut på remiss till kåren. Internationalisering På senaste mötet med Chalmers kommitté för internationalisering (CKI) diskuterades hur mötena formerna för mötena ska se ut, då många i gruppen, däribland vuo, har haft problem att närvara och kommittén därför blivit lite haltande. Till 2014/15 ska mötestiden bli kortare och möten hållas oftare istället för de tretimmarmöten som nu hålls varannan månad. På mötet informerades även om högskolans beslut om att inrätta ett Internationellt kontor, som ska vara ett virtuellt som ska samordna frågor inom internationalisering. Internationella kontoret ska även knyta an till CKI men exakt hur de ska samarbeta är ännu inte klart. Andra ämnen som diskuterades under mötet var ranking samt handlingsplan för att öka internationalisering kring forskning och forskarutbildning, tillgogoräknaden av kurser för doktorander. Under det sistnämnda ämnet framförde kåren att det är viktigt att ställa samma krav på alla doktorander och tillgodoräknanden endast ska ske när man läst motsvarande kurser på ett annat universitet och inte efter hur lång tid doktoranden lagt ned. 3 av 5

57 Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - U.docx ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten Pedagogik Planeringen av Konferensen för Undervisning och Lärande på Chalmers (KUL) 2015 har påbörjats. Datumet är satt till 14 januari Konferensen hålls vartannat år på Johanneberg och vartannat år på Lindholmen och 2015 kommer den hållas i kårhuset på Johannberg. Just nu pågår diskussion om vilka presentationsformer som ska användas under konferensen, till exempel workshop, rundabordet med mera. Ett initialt möte har hållits med årets jury för Chalmers pedagogiska pris. Under mötet diskuterades de inkomna nomineringarna för att ta fram de kandidater som ska gå vidare till nästa del i processen. Nästa steg för de kandidater som gick vidare är att skriva en reflektion om sin undervisning som ska lämnas in till juryn vid terminsstarten. Projekt med högskolan Utvecklingen av IT-stöd Just nu pågår en översyn av den standardiserade kursutvärderingsenkäten som infördes under hösten Mycket kritik har inkommit, både från lärare och studenter, om bristen på fritextssvar samt vissa otydliga formuleringar. Frågorna i enkäten ses över både för den svenska och engelska versionen och förväntas vara uppdaterad till kursutvärderingarna för kurserna i läsperiod ett. Översyn av regelverk Dokumentet Föreskrifter och riktlinjer för examination på grund och avancerad nivå för läsåret 2013/14 ska ses över och uppdateras inför läsåret 2014/15. Ändringsförslag har diskuterats på Utbildningsutskottet, där det främst handlade om förtydliganden för att minska missförstånd kring kurs-pm, obligatoriska moment samt tentamensgranskning. Dessa ändringsförslag har framförts till högskolan och just nu pågår en remissrunda på ett förslag av uppdatering. Utöver detta påbörjades även en översyn av definitionen av Chalmersgokända miniräknare över tillsammans med högskolan, då dagens definition endast är en lista av godkända miniräknare. Detta gör det svårt att veta vilka Chalmersgodkända miniräknare som egentligen ska vara tillåtna. Förhoppningen var att en ny definition skulle komma med i det uppdaterade regeldokumentet men det behövs mer underlag än det som inkommit för att ta fram en ny definition. Därför behövs en mer grundlig översyn göras under 2014/2015 istället där fler lärare får chans att lämna åsikter. Universitetskanslerämbetets (UKÄ s) utvärderingar av utbildningar inom Sjöfart och Marinteknik Resultaten för Universitetskanslersämbetets utvärderingar kommer att offentliggjordes 28 maj. I denna omgång var det bara Chalmers och Linné Universitet som utvärderades, vilket gör att resultaten spelade större roll i konkurrenssynpunkt. På Chalmers utvärderades kandidatexamen inom sjöfartsteknik, masterexamen inom sjöfartsteknik, sjöingenjör och sjökapten. Resultaten blev mycket hög kvalité för masterexamen inom sjöfartsteknik och hög kvalité för övriga examina. Därmed blev ingen examen inom Sjöfart och Marinteknik underkända. Resultaten går också att jämföra med Linné Universitets resultat som även dem fick hög kvalité på sjöingenjör och sjökapten, vilket är de två examina som ges vid Linné Universitetet. Ett informationstillfälle hölls av Chalmers för studenter den 28 maj där de berörda studenterna bjudits in. 4 av 5

58 Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - U.docx ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten Departementsdialog med utbildningsdepartementet Tillsammans med rektor, vicerektor för grundutbildning och Chief Financial Officer på Chalmers var UO på utbildningsdepartementet i Stockholm för Chalmers dialog med departementet. På dialogen diskuterades de mätetal som utbildningsdepartementet mäter för att mäta kvaliteten på Chalmers utbildning och forskning, dessa var generellt över snittet i landet för lärosäten och utbildningsdepartementet var nöjda. Chalmers lyfte också om det skulle kunna finnas möjlighet till fler utbildningsplatser för att kunna expandera utbildningsutbudet på Chalmers, det var enligt utbildningsdepartementet inte möjligt. Externt Samarbeten Till detta Kårstyrelsemöte ligger reserapporter för både Sveriges Förenade Studentkårers Fullmäktige samt Nordic Five Tech-konferensen. Om dessa rapporterades det även i enhetsrapporten för Utbildningsenheten till Kårstyrelsemöte 13. RefTeC Inför överlämningen med RefTeC har ett case om marknadsföring av utbildning förberetts till RefTeCs utbildnings och internationaliseringskonferens (RUBIK). Dessutom har det lämnats feedback på det överlämningsdokument de tillträdande kommer få, feedbacken handlade om att mer om RUBIK-året ska planeras under RefTeC-överlämningen för att få tydligare överblick över året. Externa projekt Inget nytt att rapportera. Kommande kalendarium 12 juni UO 13/14 på prefektmöte 13 juni UO 13/14 och UO 14/15 har möte med VD för Cremona om kurslitteraturförsörjning 15 juni vuo 13/14 sista dag som arvoderad 1 juli Utbildningsenheten 14/15 tar över ansvaret Frågor på rapporten ställs till, Cecilia Svennberg Utbildningsenhetens ordförande uo@chs.chalmers.se Sofia Andersson Utbildningsenhetens vice ordförande vuo@chs.chalmers.se 5 av 5

59 ENHETSRAPPORT Sociala enheten Rapport till KS14 från Sociala Enheten Utfört kalendarium 19 maj SO ledig maj vso sjuk 20 maj SO på styrelsemöte för ChSRAB 21 maj SO på styrelsemöte för ChSRAB-L 21 maj SO och vso14/15 arrangerar NU7 22 maj SO på GFS styrelsemöte maj SO på beredningsmöte för AJK 26 maj SO på möte med kårerna i GFS och Hyresgästföreningen 28 maj SO ledig 30 maj vso arrangerar utbildning för serveringsansvariga inom Mat&Kalas 2 juni SO på möte om uppföljning av förändrad läsårsindelning Reflektioner Sociala enhetens ordförande (SO) Tiden sedan senaste Kårstyrelsemötet har verkligen gått otroligt fort med mycket projekt som avslutats och året börjar sakta men säkert knytas ihop och packeteras med överlämning till nästa års SO. Innan ansvaret växlar skall jag försöka packetera mina egna lärdommar jag fått under året för att kunna använda dem på bästa sätt under nästa år för att det ska bli så bra och roligt som möjligt. Sociala enhetens vice ordförande (vso) Vårens tredje period av sjukdom kom inte så lägligt, men efter lite helgarbete och återhämtning så har arbetet åter kommit i fas och nu har det mesta känts stabilt under överlämningen. Väldigt snart har året i Kårledningen passerat, vilket känns som ett annalkande förvirrat lugn. Det har varit oerhört lärorikt och många gånger väldigt roligt och jag hoppas det blir minst lika lärorikt och roligt att se nästa gäng ta över. Inom kåren Bolag inom Företagsgruppen Under ChSRABs och ChSRAB-Ls senaste styrelsemöten konstituerade nya styrelsen och denna introducerades till hur det har gått för bolagen hitintills under året samt hur läget ser ut inför sommar och hösten diskuterades. Aktuella projekt lyftes också så som after work och pluggkvällar på Lindholmen och servicebutiken på Johanneberg. 1 av 4

60 ENHETSRAPPORT Sociala enheten Nöjeslivsverksamhet Nöjeslivsverksamheten inom Mat&Kalas har innehållit ett par arrangemang i Sigurd och Bulten medan det endast varit en gasque. Det återstår endast två arrangemang i juni månad. Sedan är verksamhetsåret avslutat och nöjeslivet drar igång igen först i augusti, till Mottagningen. Den löpande administrationen har upplevts klart förenklad av den utveckling som gjorts under året i verksamhetsplanspunkt 5) Omfördela arbetsuppgifterna inom Mat&Kalas. En utbildning för serveringsansvariga inom Mat&Kalas arrangerades med de uppdaterade rutinerna och det kommer hållas ett tillfälle till innan Mottagningen börjar. Sektionskontakt Avslutningsmöten har hållits med både styrelsen för V-sektionen och styrelsen för I-sektionen för att stämma av vårens projekt, aktuella projekt samt vad som är aktuellt i höst när nästa sektionskontakt från Kårledningen tar över. V-styret håller främst på att se över sina styrdokument, utveckla samarbetet med programledningen om Mottagningen samt bevaka studenternas intressen i Omstart samhällsbyggnad samt ombyggnationen av A/V-huset. I-styret vill utveckla stödet till studienämnden, för att öka fokus på utbildning, samt starta upp en projektgrupp för att förenkla och ta tillvara på engagemang. Syftet är att ge stöd åt de som vill genomföra ett projekt för sektionens medlemmar och att minska de byråkratiska stegen det innebär att t.ex. starta eller gå med i en kommitté. Utskott och forum Verksamhetsårets sista NU hölls av SO och tillträdande vso14/15. Även efterträdare bjöds in till detta möte för att få en inblick i utskottet. Workshopen med IQ, som arrangerades den 13 maj, utvärderades på mötet och på så vis samlades input till våren 2015 då enkäten och workshopen återigen kommer att äga rum. Överlag var deltagarna nöjda med workshopen, men hade till exempel idéer om att det skulle vara längre tid och lite närmre att enkäten stängts. Året 13/14 i NU utvärderades för att samla åsikter om vad som fungerat bra eller dåligt i utskottet. Många anser att rollen som representant i NU är svår då deltagarna kommer från väldigt olika bakgrund (kommittéordförande, vice sektionsordförande, sektionsstyrelseledamot med mera). Därför är det viktigt att tydligt specificera utskottets syfte och hur man skall arbeta tidigt under nästa år. Studentrepresentanter Inget nytt att rapportera. Högskolan Mottagningsgruppen Gruppen som består av representanter från olika delar av enheten för studentstöd, ladok, antagning, kommunikation samt kårens representanter genom MK, och CIRC samt SO eller vso, när frågorna som behandlas berör SO eller vso:s arbete eller kräver kårledningens perspektiv. Sedan senaste rapportering har inga möten krävt kårledningens perspektiv utan arbetet med mottagningens praktiska delar har fortsatt med MKs respektive CIRCs ordförande som representanter för kåren. 2 av 4

61 ENHETSRAPPORT Sociala enheten Arbetsmiljö- och jämställdhetskommittén, A JK Nästa möte är planerat den 13e juni och kommer behandla främst korta uppföljningar av olika saker som hänt under våren och vad som kommer hända till hösten, exempelvis uppföljningsmötena inom varje utbildningsområde som sammanställer alla skyddsronder, det nya kursutvärderingssystemet och högskolans deltagande i Westpride. Projekt med högskolan Studentliv 2020 Projektet syftar till att högskolan och kåren skall få en gemensam bild av vad studentliv skall vara. Projektgruppen har träffats sedan verksamhetsåret 12/13 och har nu format konkreta idéer på möten utbildningsområdesvis mellan programansvarig och sektionsstyrelser. Mötena syftar till att ge programansvarige och sektionsstyrelser perspektivutbyte och bättre förstå varandras situationer för att sedan kunna skapa ett bättre sammarbete. Detaljer kring dessa möten och när de ska äga rum planeras av SO tillsammans med Bruno Rudström som projektledare från kåren respektive högskolan. Projektgruppen konstaterade att det inte går att genomföra något möte innan sommaren utan det tilltänkta mötesmaterialet skall bearbetas under sommar och ett första möte kan förhoppningsvis hållas i slutet av september. Externt Samarbeten RefTeC Överlämning med RefTeC arrangerades den juni i Uppsala då både företrädare och efterträdare närvarar. Efterträdarna fick då lära känna varandra samt göra upp en verksamhetsplan för STORK 14/15. Rapporten Hur Mår Teknologen, som behandlar svar från en stor enkät om teknologens studiesociala situation som utgick under våren 2013, har sammanställts av Tekniska Högskolans Studentkår. Ett färdigt utkast är för närvarande ute på remiss hos STORK och arbetet fortsätter på THS i slutet av juni med att färdigställa rapporten. Göteborgs Förenade Studentkårer (GFS) På verksamhetsårets tionde styrelsemöte behandlades och beslutades det om ett nytt vision och uppdragsdokument, 4-års plan samt verksamhetsplan för 14/15. Det valdes även in ett nytt presidium till GFS. Under nästa möte, verksamhetsårets sista, skall bland annat budgeten för 14/15 beslutas om. GFS och Hyresgästföreningen har ett sammarbete om ett uppmärksammande av studentbostadsbristen i början av september i samband med terminsstart. Tanken är att ha olika aktiviteter kring en flyttbar containerlägenhet samt samtal med politiker, rektorer och representanter från studentbostadsföretaget kring hur studentbostadsbristen gemensamt kan lösas. Studentforum Ett möte om hur stad och universitet kan samverka har hållits då ingen från Chalmers Studentkår kunde närvara. Närvaron från resterande kårer var också lågt. Den 17e juni kommer SO 14/15 delta på en kickoff inför nästa verksamhetsår. 3 av 4

62 ENHETSRAPPORT Sociala enheten Studenter Utveckling Samverkan (SUS) Utbildning i ansvarsfull alkoholhantering Sista SUS-utbildningen för 13/14 arrangerades den 4 juni, då vso höll ett pass om arrangemang på Chalmers och hur man söker serveringstillstånd. Nästa utbildningstillfälle är inte planerat. Kommande kalendarium 13 juni SO på möte med Arbetsmiljö- och jämställdhetskommittéen 18 juni SO på GFS styrelsemöte juni SO på möte med kårerna i GFS och Hyresgästföreningen Frågor på rapporten ställs till, Lena Mårtensson Sociala enhetens ordförande so@chs.chalmers.se Anton Olbers Sociala enhetens vice ordförande vso@chs.chalmers.se 4 av 4

63 ENHETSRAPPORT Arbetsmarknadsenheten Rapport till KS14 från Arbetsmarknadsenheten Utfört kalendarium 19 maj AO avslutningsmöte med Rikard Larsson, SEB maj AO arrangerar tentapluggskvällar tillsammans med vuo 26 maj AO på styrelsemöte med ChS Promotion Reflektioner Arbetsmarknadsenhetens ordförande Under de senaste veckorna har fokus varit på verksamhetsplanen samt överlämning. Mycket har blivit färdigt och det känns väldigt roligt, nu kommer fokus bli överlämning. Det kommer att bli spännande att gå av och ta sig an nya utmaningar. Skapat: Z:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - A.docx Arbetsmarknadsenhetens vice ordförande Slutet börjar helt klart närma sig nu. Jag känner att det mesta jag vill hinna klart med under året kommer att bli klart men man känner även att man utan problem skulle kunna arbeta ett år till med samma projekt och ändå inte bli helt färdig. Att lämna över CHARM känns litegrann som att lämna ifrån sig sitt barn precis när det lärt sig att gå men det skall också bli väldigt skönt att någon med nytt driv och nya visioner tar över. Inom kåren Bolag inom Företagsgruppen Chalmers Studentkår Promotion (ChS Promotion) ChS Promotion har haft konstituerande styrelsemöte där både den nya styrelsen samt delar ur gamla styrelsen deltog. Under mötet lades en plan för höstens möten samt en uppstart för att introducera de nya styrelseledamöterna till bolaget, samt beslutades om styrelsens arbetsordning. Det beslutades också om förändring i arvodering för VD och vvd. Förändringen innebar att gå från 50 % arvodering till VD till att vvd och VD arvoderas med 25 % respektive. CHARM Nu börjar allt bli klart för CHARM 2014 och CHARM 2015 kan börja. Den sista tiden handlar om överlämning och kontinuitet för att se till så att nya kommittén och projektledaren får en så bra start som möjligt. 1 av 3

64 ENHETSRAPPORT Arbetsmarknadsenheten Sektionskontakt Inget nytt att rapportera. Utskott och forum Inget Arbetsmarknadsutskottmöte har ägt rum sedan senaste rapporteringen, i juni kommer Arbetsmarknadsgrupperna (xarm) få möjlighet att komma med förslag på ämnen till en workshop i början av hösten. Workshopen kommer att hållas som en kompletterande del till en utbildning för hela xarm-grupperna. Utbildingen med workshop är del av en handlingsplan som ligger för beslut till detta Kårstyrelsemöte. Inget Mentorskapsforum har ägt rum sedan senaste rapporteringen. Inget Mässarrangörsforum har ägt rum sedan senaste rapportering. Sponsring Inget nytt att rapportera. Interna projekt Inget nytt att rapportera. Externt Skapat: Z:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - A.docx Näringslivssamarbeten Det förslag på avtal som skickats till PEAB rörande järnvägsvagnen där de får behålla sina förmåner och vi får hjälp med att rusta upp järnvägsvagnen utvändigt kommer att diskuteras under ett möte i juni. PEAB har ställt sig positiva till ett fortsatt samarbete och förhoppningen är att kunna avsluta diskussionerna innan verksamhetsåret är slut. Ett avslutningsmöte för att utvärdera året har hållits med AO och Rikard Larsson kontaktperson på SEB. Det konstaterades att båda parter var nöjda med året. Till nästa år ska ses över om någon typ av promotion för samarbetet och hur det går att tydligare visa för kårens medlemar vad samarbetsavtalet ger. Samarbeten RefTec Nästa ARGmöte Chalmers Studentkår kommer att deltaga på är ReFteC-överlämningen i juni. Drivhuset Inget nytt att rapportera. Externa projekt Arbetsmarknadsenkät med THS, A-tec En färdig version finns nu sammanställd med datan både från årets enkät men även med möjlighet att jämföra mot förra årets resultat. Nu återstår att plocka ut sektionsspecifik data att lämna ut till sektionerna, samt att skriva avtal med ChS Promotion så att de får tillgång till datan i sitt arbete. För 2 av 3

65 ENHETSRAPPORT Arbetsmarknadsenheten att kunna skriva ett avtal med ChS Promotion kommer även ett tydligare avtal skrivas med Tekniska Högskolans Studentkår. Kommande kalendarium juni ReFTeC överlämning 17 juni AO och HA träffar PEAB om avtal kring järnvägsvagnen 17 juni vao 13/14/15 träffar DAGI för att överlämna anmälningssystemkontakt Frågor på rapporten ställs till, Karin Hill Arbetsmarknadsenhetens ordförande Magnus Hallgårde Arbetsmarknadsenhetens vice ordförande Skapat: Z:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14 - Enhetsrapport - A.docx 3 av 3

66 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Nordic Five Tech-konferens april.docx RESERAPPORT UO Reserapport Nordic Five Techkonferens april 2014 Sammanfattning Nordic Five Tech-konferensen som var till för studentkårer arrangerades i Göteborg då Chalmers just nu innehar ordförandeskapet i Nordic Five Tech. Under första dagen bestod den av kårpresentationer och campusrundvadring, under andra dagen workshops kring olika ämnen och sista dagen användes för hemresa. Ämnena som behandlades under workshopen var utbildningsavgifter, entreprenörskap, hur studiemedel och andra styrmedel används för att få studenter att ta examen snabbare, internationell mobilitet kopplat till Nordic Five Tech-mastersprogram och kvalitetsäkring av utbildning. På konferensen deltog 5 personer från Chalmers Studentkår, men med maximalt tre personer samtidigt, dessutom deltog 10 personer från de andra kårerna inom samarbetet. Tid, plats och närvarande Nordic Five Tech-konferensen anordnades på Chalmers den april. Konferensen var under den 22:e april i Kårhuset och den april i Sportstugan i Härryda. Totalt deltog 10 personer från Aalto Studentkår, Polyteknisk förening (PF), Studenttinget på NTNU och Tekniska Högkolans Studentkår. Från Chalmers Studentkår deltog under olika delar av konferensen: Janna Hempel, vice kårordförande (VO) Sofia Andersson, vice ordförande för utbildningsenheten (vuo) Cecilia Svennberg, utbildningsenhetens ordförande (UO) Lena Mårtensson, sociala enhetens ordförande (SO) Magnus Hallgårde, vice ordförande för Arbetsmarkandsenheten (vao) Bakgrund och syfte Högskolorna Chalmers tekniska högskola, Danmarks tekniske universitet, Aalto-universitetet, Kungliga tekniska högskolan och Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet har ett samarbete som heter Nordic Five Tech (N5T). Samarbetet syftar till att lära av varandra som fem tekniska topphögskolor. I samarbetet finns en utbildningskommitté där värduniversitets studentkår representerar alla studenter inom N5T. I utbildningskommitéen sitter vicerektor för grundutbildning sitter från varje N5T-högskola och diskuterar hur högskolornas samarbete kan användas i utbildningssyfte. Högskolorna har också gemensamma mastersprogram inom samarbetet där studenterna läser sitt första år på mastern på en av högskolorna och sitt andra år på en annan av högskolorna. Sedan 2012 har även kårerna på de fem högskolorna ett samarbete. Inom samarbetet har det beslutats anordna konferenser varje höst med en representant från respektive kår och varje vår med 3-5 representanter från respektive kår inför utbildningskommitteens möte. Syftet med kårernas N5Tsamarbete är att träffa och lära känna kårerna från de fem tekniska topphögskolona i Norden för att utbyta erfarenheter och lära av varandras olikheter och likheter för att förbättra verksamheten. 1 av 3

67 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Nordic Five Tech-konferens april.docx RESERAPPORT UO Målet för konferensen är att arbeta med erfarenhetsutbyte och utifrån det behålla syftet som Chalmers Studentkår ser med samarbetet. Program 22 april (UO, VO, vuo) Deltagarna från de olika kårerna anlände under förmiddagen. Konferensen drog sedan igång vid efter lunch. Dagen bestod av kårpresentationer från alla deltagande kårer som VO höll i, rundvandring på campus och på byggplatsen samt middag i Cortègens öltält som vuo höll i. Kårpresentationer hölls för att ge en bättre inblick i hur de olika kårerna fungerar och vilken typ av verksamhet som de har inför resten av konferensen. Efter dagens program kördes deltagarna ut till Härryda där de bodde under två nätter. 23 april Workshop - Tuition fees (vao, UO, SO) Första workshopen handlade om utbildningsavgifter. Under workshopen diskuterades hur det ser ut gällande vilka utbildningsavgifter som finns, hur effekterna av införandet av utbildningsavgifter sett ut och hur utbildningsavgifter diskuteras i de olika kårernas länder. Workshopen gav främst kunskap om situationen i de olika nordiska länderna vilket kan komma till nytta när kåren argumenterar mot utbildningsavgifter både i den nationella politiken och gentemot högskolan. Workshop Entrepreneurship (vao, UO, SO) Workshopen var uppdelad i tre delar. Första delen var en visionär del där deltagarna i mindre grupper skulle försöka framställa en utopisk bild av vad en student behöver och kan få för stöd för att locka till entreprenörskap. Del två var förberedda presentationer från varje lärosäte där respektive kår fick redogöra för vilka resurser som finns och hur man arbetar med entreprenörskap. Tredje delen var en kombination där underlaget från presentationerna sattes mot visionen för att se vad nästa logiska steg bör vara för att nå den utopiska bilden från första delen. Samtliga kårer var överrens om att det behövs ett bra nätverk av mentorer på samma gång som att högskolorna måste bidra med yta avsedd för att experimentera och testa idéer. Det märktes även tydligt hur efter Chalmers och KTH är i arbetet inom området i jämförelse med övriga deltagande kårer. Workshop - Lengthening the working career (vao, UO, SO) Workshopen handlade om hur studiemedlet stramas åt allt hårdare för att pressa ner studietiden och därmed förlänga antalet år på arbetsmarknaden och vad vi som studentkårer önskar skulle förändras med studiemedelssystemet. Det konstaterades att det i alla länderna har genomförts förändringar som gör det svårare att få förlängd tid med studiemedel samtidigt som systemen i allt större utsträckning bygger på att studenterna jobbar vid sidan av studierna. Samtliga kårer var oroliga över att politikerna inte lyssnar tillräckligt och önskan i förändring av systemet var en dialog med studenterna för att politikerna skall förstå studenternas situation. Workshop - International mobility - N5T joint programs (vao, UO, SO) Workshopen hölls av Aalto Studentkår och skulle handla om internationell mobilitet men handlade istället om hur N5T mastersprogrammen som finns kan marknadsföras. Då Chalmers Studentkår inte jobbar med marknadsföring av enskilda mastersprogram gav inte workshopen så mycket. 2 av 3

68 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Nordic Five Tech-konferens april.docx RESERAPPORT UO Workshop - Student feedback (vao, UO, SO) Workshopen hölls av Tekniska Högskolans Studentkår och handlade främst om hur kursutvärdering fungerar på de olika lärosätena samt hur studenternas synpunkter tas med. Passet gav några nya idéer för hur högskolan kan utforma sitt digitala system för kursutvärderingar, till exempel genom påminnelser varje gång en student som inte fyllt i loggar in på studentportalen. Planering inför nästa konferens (UO) Under passet togs förslag på ämnen inför nästa konferens. Konferensen ska hållas på Chalmers i början av hösten i samband med att vicerektorerna i N5T -samarbetet ses. Förslag på diskussions och workshop-pass var bland annat vårdsituationen för studenter, integration av internationella studenter, finansiering av studentkårer, mottagning av nya studenter, studentkultur, Massive Online Open Courses (MOOCs) och kårernas syn på universitetens samarbete. 24 april Under dagen reste deltagarna hem och inga pass hölls. Reflektioner Generellt är erfarenheten från konferensen att de workshops som hade ett tydligt underlag med ett tydligt syfte också gav mycket input och framförallt inspiration i arbetet. Ett exempel är workshopen kring entreprenörskap som lyfte många spännande idéer. Det är också viktigt att försöka skapa format för bra diskussioner, gruppen var i år lite för stor för att ha diskussion i storgrupp men lite för liten för att det skulle vara självklart att ha diskussion i mindre grupper. Detta berodde nog också på att posterna och arbetsområdena hos de som deltog var väldigt olika, det var allt från motsvarigheten till fullmäktigeledamöter till motsvarande kårledningen. För att diskussion i mindre grupper ska ge ännu mer kan det vara klokt att försöka få till att de som kommer har liknande poster och arbetsområden inom sina kårer. Då blir det lättare att dela upp gruppen efter personer som jobbar med samma ämnesområden som till exempel utbildningsbevakning och socialt arbete. Ett ämne som har diskuterats flera gånger och som på initiativ från Aalto studentkår diskuterades även i år var marknadsföring och studiebevakning av N5T-programmen. Det gav väldigt lite och är också svårt att diskutera då det rör sig om så pass få program och för att personerna som är med på konferensen sällan är insatta i så programspecifika frågor. Därför rekommenderas det att försöka undvika sådana diskussioner. Vid det här arrangemanget var det olika personer från Kårledningen som höll i konferensen under olika delar. Det fungerade i huvudsak bra, men för att ge de hitresta mer sammanhang är det nog ändå att rekommendera att i varje fall en person är med under hela konferensen. Frågor ställs till, Cecilia Svennberg Utbildningsenhetens ordförande uo@chs.chalmers.se 3 av 3

69 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Sveriges Förenade Studentkårers Fullmäktige (SFSFUM) 2014.docx RESERAPPORT UO Reserapport Sveriges Förenade Studentkårers fullmäktige (SFSFUM) 2014 Sammanfattning Chalmers Studentkår deltog med en delegation på sju personer på SFSFUM. Under mötet behandlades förslag på ny stadga, nytt principprogram som fastställer SFS åsikter, verksamhetsplan, medlemsavgift och budget. Inför mötet hade delegationen åtta målsättningar, tre uppnåddes i helhet och ytterligare två uppnåddes delvis. Tid, plats och närvarande SFSFUM ägde rum 9-11 maj i Norrköping, Chalmers Studentkårs delegation anlände 8 maj. Chalmers Studentkårs delegation Johanna Svensson i08, Kårordförande 13/14, suppleant samt delegationsledare Ida Kläppevik f10, Sociala enhetens ordförande 12/13, ordinarie David Ådvall d11, Utbildningsenhetens ordförande 14/15, ordinarie Cecilia Svennberg td11, Utbildningsenhetens ordförande 13/14, suppleant Olof Steinert f11, ledamot i beredningsgruppen för nationell politik 2014, suppleant Josefin Bertilsson m09, Utbildningsenhetens vice ordförande 12/13, suppleant Pontus Eliasson f10, Sociala enhetens ordförande 14/15, observatör Bakgrund och syfte Chalmers Studentkår är medlemmar i SFS sedan En gång om året hålls SFS årsmöte, SFSFUM under tre dagar. Det är på SFSFUM som medlemskårerna har störst möjlighet sätta sin prägel på arbetet och driva sin linje i organisationen. Inför SFSFUM har kårerna möjlighet att lägga in motioner vilket Chalmers Studentkår gjorde i syfte att påverka verksamhetsplanen, budgeten, principprogrammet och medlemsavgiften. Inför SFSFUM sköttes arbetet med att ta fram motioner av Kårstyrelsen samt av den beredningsgrupp för nationell politik som tillsattes tidigt under våren. De ledamöter i delegationen som tidigare varit involverade i SFS genom Kårledningsuppdrag eller beredningsgrupp träffades för ett första förmöte för att bestämma ansvarsfördelning inför SFSFUM, därefter träffades hela delegationen två gånger, en för att gå igenom praktiska detaljer och hur SFSFUM fungerar och en för att gå igenom handlingarna och ta fram de åsikter och målsättningar Chalmers Studentkår skulle driva på SFSFUM. 1 av 7

70 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Sveriges Förenade Studentkårers Fullmäktige (SFSFUM) 2014.docx RESERAPPORT UO Målsättningar och resultat Inför SFSFUM hade delegationen målsättningar som handlade om bibehållen medlemsavgift, ett delmål i verksamhetsplanen om att SFS ska bli en mer medlemsburen organisation, en fokuserad och smal verksamhetsplan, återremittering av principprogram till styrelsen och att presidiets arvode inte ska höjas. Dessutom ville Chalmers Studentkårs delegation få igenom förbättringar av den föreslagna stadgan, ett principprogram som är tydligare och mindre negativt till privata intressen och att budgetposter inte ska höjas utan tydlig motivering. Dessa har delats upp i olika prioriteringar då det var många mål och delegationen skulle veta hur Chalmers Studentkår prioriterade. Prioriteringen är utmärkt i rubriken, där (1) betyder hög prioritet och (2) mindre prioritet. Syftet med deltagande på SFSFUM var att driva igenom så många av målsättningarna som möjligt. 1. Medlemsavgiften för SFS ska inte höjas (1) Chalmers Studentkår avgav en motion som skrevs i samarbete med Örebros och Karlstads studentkårer och handlade om att medlemsavgiften för medlemskap i SFS inte preliminärt ska höjas från fem till sex kronor per heltidsstuderande för nästkommande verksamhetsår. Detta för att Chalmers Studentkår anser att det är viktigt att så många kårer som möjligt ska kunna vara medlemmar i SFS för att SFS ska vara en stark påverkansorganisation och att ekonomi inte ska vara ett skäl till att kårer väljer att stå utanför. Motionen bifölls efter ett stort arbete i diskussionerna på åsiktstorgen inför beslutet av medlemsavgiftens nivå. Målsättningen uppnåddes därför. 2. En mer medlemsburen organisation (2) Chalmers Studentkår avgav en motion som handlade om att förändra ett delmål i verksamhetsplanen så att målet skulle handla om att medlemskårerna ska kunna påverka och få information om SFS påverkansarbete mellan SFSFUM. Förslaget från SFS styrelse var att medlemskårerna enbart skulle kunna delta i SFS påverkansarbete i exempelvis kampanjer. Chalmers Studentkår arbetade tillsammans med Lund och lyckades få igenom en ändring av verksamhetsplanen som innebär att SFS ska agera och arbeta mer tillsammans med sina medlemskårer vilket gjorde att målsättningen uppnåddes. 3. En fokuserad smal verksamhetsplan (1) Målet handlade både om att stryka en text i verksamhetsplanen som saknade delmål vilket Chalmers Studentkår hade lagt motion om samt att inte nya delmål skulle införas i verksamhetsplanen. Detta då en fokuserad och smal verksamhetsplan är en tydligare prioritering och styrning från medlemskårerna till styrelsen. Då de flesta nya delmål som tillkom under SFSFUM innebar att gamla delmål ströks och motionen som Chalmers Studentkår lade bifölls, uppfylldes målet. 4. Återremittering av principprogram till styrelsen (1) Delegationen och Kårstyrelsen tyckte att det principprogram som styrelsen föreslog till SFSFUM för att ersätta nuvarande åsiktsdokumentet var otydligt och tvetydigt på många ställen. Detta gör att medlemskårerna lämnar mycket tolkningsutrymme till styrelsen och därmed inte är medvetna om vad organisationen tycker. Därför hade Chalmers Studentkår avgett en motion om att principprogrammet skulle återremitteras till styrelsen för att förtydligas och sedan lyftas nästa år. Chalmers Studentkår samarbetade med kårerna i Lund för att få igenom en återremittering men målet uppnåddes inte. Detta berodde till stor del på att SFS tidigare åsiktsprogram gick ut då SFSFUM beslutat att anta åsiktsprogrammet var tidsbestämt till SFSFUM Hade principprogrammet återremitterats men 2 av 7

71 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Sveriges Förenade Studentkårers Fullmäktige (SFSFUM) 2014.docx RESERAPPORT UO SFSFUM inte hade antagit det tidigare åsiktsprogrammet så hade SFS varit utan åsikter under valåret Då flera kårer ansåg att tidigare åsiktsprogram hade stora brister antogs principprogrammet som styrelsen lagt fram, dock med många förbättringsändringar från SFSFUM. Målsättningen uppnåddes därför inte. 5. Inte höja presidiets arvode (1) Styrelsen föreslog att presidiets arvode i SFS skulle höjas från 41% av ett prisbasbelopp till 50% av ett prisbasbelopp, med anledningen att presidialer har svårt att hitta boende och att ett högre arvode skulle vara anständigt då presidialerna annars behöver skuldsätta sig enligt styrelsen och sittande presidium. Chalmers Studentkår ansåg att presidiets arvode inte borde höjas då få argument och faktan presenterades för varför ett högre arvode skulle vara mer anständigt. Dessutom anser Chalmers Studentkår principiellt att arvode inte ska ses som lön och belöning utan ersättning för att klara nödvändiga kostnader vilket gjorde att styrelsens argument kring att arvodet är lågt jämfört med andra politiska organisationer föll. Därför hade Chalmers Studentkår lagt en motion om detta. Motionen avslogs dock då flertalet kårer ansåg att arvodet mer skulle ses som en lön och belöning för gott arbete samt att de inte ansåg tydligare underlag nödvändigt då det handlade om att lita på styrelsen och presidiet i frågan. 6. Förbättringar av den föreslagna stadgan (2) Delegationen arbetade för två förbättringar av den föreslagna stadgan. Dels för att få in en bestämmelse om att medlemsavgiften ska fastställas preliminärt för nästkommande verksamhetsår för att ge kårerna och SFS en rimlig planeringshorisont. Dels för att en förteckning av SFS styrdokument ska finnas i stadgan för att tydliggöra vilka styrdokument SFSFUM beslutar över. Det första målet gick igenom medan det andra avslogs eftersom det ansågs detaljstyra verksamheten om styrdokumenten finns reglerade i stadgan. Det fanns också flertalet mindre ändringar som Chalmers Studentkår ville göra då stadgan var på remiss under vinterns 2013/2014 dessa lyftes dock inte under SFSFUM då fokus blev på ovanstående två förbättringar på grund av tidsbrist. 7. Principprogram mindre negativt till externa samarbeten och finansiering (2) Det föreslagna principprogrammet var enligt Chalmers Studentkår delegation på många punkter negativt till att högskolor ska ha externa samarbeten och finansiering från till exempel näringsliv, delegationen hade initialt ett mål om att arbeta för mindre negativa formuleringar. Målet prioriterades dock ner till förmån för att arbeta för återremittering och de motioner som hade förslag på mindre negativa formuleringar kring externa samarbeten och finansiering avslogs. 8. Budgetposter ska inte höjas utan anledning (2) I den föreslagna budgeten fanns det många poster som var höjda utan närmare motivering. Chalmers Studentkår målsättning handlade om att dessa poster inte skulle höjas och att styrelsen skulle bli ålagd att komma med bättre motiveringar för eventuella höjningar till nästkommande år. Då de kårer som lagt motioner om att sänka budgetposter inte jobbade så hårt för dem prioriterades den delen ner och motionerna föll. Delen om tydligare motiveringar och underlag till nästa års budget bifölls. 3 av 7

72 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Sveriges Förenade Studentkårers Fullmäktige (SFSFUM) 2014.docx RESERAPPORT UO Program Torsdag 8 maj Delegationen reste till Norrköping i bil. Tiden i bilen spenderades för att ta fram sätt att argumentera för de olika ståndpunkter Chalmers Studentkår har och hitta sätt att lägga ändringsyrkanden på propositioner och motioner. När delegationen anlänt till Norrköping användes tiden bland annat till att intervjua kandidaterna till SFS presidium samt styrelseledamöter i SFS för att diskutera deras ståndpunkter kring styrelsens propositioner. Intervjuerna med kandidaterna gav en bättre möjlighet att bilda en uppfattning om de olika kandidaterna. Chalmers Studentkår initiala målsättning var att välja in en teknolog i presidiet, under intervjuerna var det dock tydligt att det som är viktigt är vilka åsikter personen har, inte vilken studieinriktning personen representerar och delegationen jobbade därefter utifrån det. Styrelseledamöterna upplevdes av delegationen under träffarna som argumenterande och försvarande från start och gav inte den inblick i styrelsens resonemang och argument som delegationen hade hoppats på. Fredag 9 maj Under förmiddagen träffade delegationen flera medlemskårer och ytterligare styrelseledamöter. Delegationen träffade Göta studentkår, Tekniska Högskolans Studentkår samt Lundalliansen som är en sammanslutning av alla kårer från Lund. Mötena med de andra kårerna gav inblick i deras resonemang, både kring olika kandidater till presidiet och olika frågor som behandlades under helgen. I övrigt bestod dagen av invigning, plenumförhandlingar med val och åsiktstorg. Plenum formalia och val Plenumsessionen behandlade enbart inledande formalia som val av mötesordförande, mötessekreterare och öppnande av åsiktstorg samt val av presidie, styrelse och doktorandkommitté. SFSFUM valde enlig valberednings förslag in Rebecka Stenqvist från Södertörns Studentkår och Johan Alvafors från Tekniska Högskolans Studentkår i presidiet. SFSFUM valde också styrelse och doktorandkommitté enligt valberedningens förslag vilket innebar att Ragnar Laurusson från Chalmers Studentkår blev invald i Doktorandkommittéen. Åsiktstorg Budget/medlemsavgift, Verksamhetsberättelser, övriga motioner och verksamhetsplan Under åsiktstorgen fick kårerna aktivt lyfta de motioner som de lagt inför SFSFUM till diskussion. De motioner som fick stöd av mer än hälften av mandaten i SFSFUM på åsiktstorgen lyfts sedan automatiskt till plenum. Under detta åsiktstorg var diskussionerna störst på torget om budget/medlemsavgift samt verksamhetsplan. På torgen prioriterades Chalmers Studentkårs mål 1. Medlemsavgiften för SFS ska inte höjas, 2. En mer medlemsburen organisation och 5. Inte höja presidiets arvode. Under åsiktstorgen jobbade delegationen med att vara flexibel och finnas med många ledamöter där det var svårt att få gehör vilket gav resultat. Även arbete med att skriva jämkningsyrkanden med de andra kårerna var framgångsrikt, exempelvis gällande mål 2. En mer medlemsburen organisation. 4 av 7

73 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Sveriges Förenade Studentkårers Fullmäktige (SFSFUM) 2014.docx RESERAPPORT UO Lördag 10 maj Dagen bestod av åsiktstorg och plenumförhandlingar samt bankett på kvällen. Åsiktstorg Principprogram, SFSFUMs arbetsordning och stadga På dessa åsiktstorg jobbade Chalmers Studentkår i huvudsak på samma sätt som under lördagens åsiktstorg. Under torgen prioriterades mål 4. Återremittering av principprogram till styrelsen och 6. Förbättringar av den föreslagna stadgan. Efter det blev tydligt att det skulle vara svårt att få igenom att principprogrammet skulle återremitteras arbetade delegationen för att beslut skulle tas om att principprogrammet skulle förankras och uppdateras till nästa SFSFUM vilket inte heller gick igenom. Plenum Plenum bestod av behandling av propositioner och motioner. Under plenum var Chalmers Studentkår närvarande i plenum med fyra ledamöter, vilket var maxantalet under SFSFUM Ledamöterna i plenum var uppe i talarstolen för att argumentera för Chalmers Studentkår linje. Under lördagen skulle budget/medlemsavgift, verksamhetsberättelser, övriga motioner och verksamhetsplan behandlas, men även principprogram kom upp för plenumbehandling. Principprogrammets plenumbehandling var från början planerat till söndagen vilket minskade tiden för delegationen för att arbeta för Chalmers Studentkår mål 4. Återremittering av principprogram till styrelsen mellan åsiktstorg och plenum genom exempelvis diskussion med andra medlemskårer. Söndag 11 maj Under dagen var det plenum samt val av valberedning. Plenum Söndagens plenumförhandlingar bestod dels av ytterligare behandlingar av propositioner och motioner gällande stadga, FUMs arbetsordning och principprogram. Dels avslutning och tacktal. Hälften av delegationen begav sig hemåt då själva avslutningsdelen av plenum startade för att ge en större möjlighet till återhämtning. Val av valberedning Under söndagen var det val av valberedning. Då det ej inkommit tillräckligt med nomineringar inför SFSFUM öppnades under fredagen nomineringarna upp. Ett underlag kom ut under lördagen om var kandidaterna kom från och vad de tyckte var viktigt i valberedningsarbetet. Chalmers Studentkår tog ställning till kandidaterna utifrån spridning i kårtillhörighet, tidigare erfarenheter av valberedningsarbete samt om de uttryckligen ville att SFS ska vara en påverkansorganisation. 5 av 7

74 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Sveriges Förenade Studentkårers Fullmäktige (SFSFUM) 2014.docx RESERAPPORT UO Reflektioner Arbetet inför SFSFUM Inför SFSFUM gjordes Kårstyrelsen, med visst stöd från beredningsgruppen, en stor del av arbetet med motioner och kontakt med andra kårer.för att avlasta Kårstyrelsen och för att delegationen lättare skulle kunna sätta sig in i arbetet hade det varit fördelaktigt om delegationen hade valts in tidigare för att kunna börja arbetet tidigare. Ytterligare ett sätt att avlasta Kårstyrelsen är att välja in en beredningsgrupp för nationell politik tidigare och låta den gruppen hantera mer kontakt med SFS styrelse och andra kårer inom SFS. Delegationen hade som målsättning att förenkla för de ledamöter i delegationen som var nyinvalda Kårledningsledamöter genom att låta dem komma in i arbetet lite senare när bland annat arbetsfördelning var mer bestämt och ge dem mer definierade ansvarsområden och inte uppmana dem att sätta sig in i allt material. För att de nya ska få ut maximalt av SFSFUM är det dock viktigt att de är med på så mycket förberedelsearbete som möjligt, då det ger en förståelse för hur förberedelserna inför SFSFUM går till. Därför rekommenderas att de nyinvalda Kårledningsledamöterna sätts in i arbetet så tidigt som möjligt och får samma förväntningar som övriga delegationen att vara insatt i allt material, dock utan att ansvara för egna områden. När det gäller motioner och målsättningar är det viktigt att de målsättningar som Chalmers Studentkår driver också är kopplade till motioner lagda av Chalmers Studentkår i eventuellt samarbete med andra kårer. I år var det svårt att arbeta för de målsättningar som inte hade motioner kopplade till sig då många stora kårer och allianser hade svårt att ta ställning till yrkanden som lades på plats och det kan därför vara önskvärt att skriva fler motioner om fler målsättningar ska drivas igenom. Relationen till SFS styrelse Chalmers Studentkårs arbete inför och under SFSFUM i år verkar av styrelsen upplevts som att Chalmers Studentkår försöker köra över dem på ett aggressivt sätt. Det ledde till att det var svårt att ha en konstruktiv dialog med styrelsen under SFSFUM då det upplevdes att styrelsen fokuserade på att hugga ner argument och inte på att lyssna och bemöta argumenten konstruktivt. Detta kan dels bero på att kommunikationen med SFS styrelse under året fungerat mindre bra och det har varit svårt för Chalmers Studentkår att förstå hur styrelsen resonerat under året. Till exempel har Chalmers Studentkår trots att det efterfrågats i styrelsekontakten inte fått tillgång till styrelsens handlingar och protokoll. Sammantaget har det gjort det svårt för Chalmers Studentkår att ge input till styrelsen under året. I vilket fall är det viktigt att Chalmers Studentkår under hela nästa verksamhetsår arbetar för att få till ett förhållningssätt till styrelsen som leder till en konstruktiv dialog inför och under SFSFUM. Speciellt blir Chalmers Studentkårs styrelsekontakt viktig att underhålla och diskutera med då det kan ge ett bättre utgångsläge till god kontakt inför och under SFSFUM. Åsiktstorg Det fanns många yrkanden på torgen om verksamhetsplan och budget var det svårt att arbeta för mer än ett yrkande i taget vilket gjorde det svårare att arbeta för mål 3. En smal verksamhetsplan och 8. Budgetposter ska inte höjas utan anledning. Detta då dessa mål mer handlade om hur hela dokumenten skulle utformas och om hur alla yrkanden förhåller sig till varandra gjorde mängden yrkanden det svårt att få den helhetsbild som arbete för målsättningarna kräver. 6 av 7

75 Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\ks14 - Reserapport - Sveriges Förenade Studentkårers Fullmäktige (SFSFUM) 2014.docx RESERAPPORT UO Från början hade Chalmers Studentkår en plan om att på åsiktsorgen beta av målsättningar och ställa om fokus på nya. Detta var dock svårt då många kårer kom till åsiktstorgen sent. På åsiktstorgen var det också svårt att få gehör för de nya yrkanden som Chalmers Studentkår formulerade på stadgan och arbetsordningen även om många kårer till synes verkade hålla med i sak, då kårerna hade svårt att ta ställning till dessa nyheter. Transport och logi När det gäller det rent praktiska åkte delegationen bil till SFSFUM och bodde på hotell. Att åka bil till SFSFUM gav under detta år inte så mycket mervärde då SFSFUM var lokaliserat till en plats där det var gångavstånd mellan de olika delarna, dessutom skulle arbetet på vägen upp kunna bli mer effektivt om inte några personer behövde köra bil. Om förutsättningarna under SFSFUM ser lika ut där det är gångavstånd mellan boende, mat, plenum och andra lokaler kan det rekommenderas att åka tåg istället för bil. Framförallt om SFSFUM också äger rum på en plats dit det tidsmässigt går ungefär lika fort att ta sig med bil och tåg. Boende på hotell rekommenderas av flera anledningar: det gav möjlighet till bra sömn vilket gav en mer effektiv delegation, att andra kårer bor på samma hotell när man bokar genom SFS gav möjlighet till spontana möten och dessutom underlättade det spontana delegationsmöten då delegationen bara kunde använda ett av hotellrummen som mötesrum. Delegationsstorlek Delegationen var för första gången fulltalig under hela SFSFUM på grund av att vårbalen i år inte ägde rum samma helg som SFSFUM. Att hela delegationen närvarade under hela SFSFUM var fördelaktigt då det gav möjlighet för delegationen att vila och återhämta sig under plenumsessionerna. De ledamöter som befann sig utanför plenum arbetade också med ändringsyrkanden till senare förhandlingar. De utgjorde dessutom ett stöd till ledamöterna i plenum genom att dokumentera vad Chalmers Studentkår tyckt på torgen i ett dokument så att alla ledamöter, även de som ej varit närvarande på torgen, skulle ha koll på Chalmers Studentkår ståndpunkter och röstning, samt i att komma med förnödenheter till de i plenum. Däremot är det inte helt nödvändigt att hela delegationen närvarar under hela plenum vilket gör att det kan vara prioriterat för delar av delegationen att åka hem när plenumförhandlingar påbörjats och åsiktstorgen avslutats helt. Frågor ställs till, Cecilia Svennberg Utbildningsenhetens ordförande 13/14 uo@chs.chalmers.se 7 av 7

76 Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14- Reserapport Processteamet för Att Utbilda i Lund.docx RESERAPPORT vuo Reserapport Högskolans processteam för Att utbilda i Lund Sammanfattning Den maj åkte högskolans processteam för Att utbilda till Lund. Resan gick ut på att processteamet för Att utbilda skulle få lära sig om hur Lunds universitet jobbar med processarbete och få inspiration till det egna processarbete på Chalmers. Tid, plats och närvarande maj Lunds Universitet Närvarande Malin Blomkvist (Processledare Att utbilda, Chalmers) Ann-Marie Danielsson-Alatalo (Delprocesskoordinator Anta och registrera utbytesstudenter, Chalmers) Sofia Honsberg (Delprocesskoordinator Genomföra utbildning, Chalmers) Nikola Markovic (Delprocesskoordinator Genomföra utbildning, Chalmers) Birgitta Oscar (Delprocesskoordinator, Chalmers) Ulla Rilby (Delprocesskoordinato, Chalmers) Emma Högberg (Delprocesskoordinator Hantera kursval, Chalmers) Åsa Samdell (Delprocesskoordinato, Chalmers) Victoria Ewers (Delprocesskoordinator Att nyanta programstudenter samt Utvärdera prestation och utfärda examen, Chalmers) Carolina Eek Jaworski (Kommunikation och marknad, Chalmers) Sofia Andersson (Studentrepresentant Chalmers Studentkår) Linda Larsson (Lunds Universitet) Åsa Björnram (Lunds Universitet) Bakgrund och syfte Chalmers har sedan 2011 arbetat processorienterat, vilket innebär att den administrativa organisationen har delats upp i tre huvudprocesser: Att forska, Att nyttiggöra och Att utbilda. För att möjliggöra processarbetet finns också stödprocesser som stöttar huvudprocesserna och ledningsprocesser som handlar om hur huvudprocesserna styrs. Tanken med processarbetet är att det ska underlätta arbetet genom att synliggöra och förtydliga det administrativa arbetet inom varje huvudprocess och utifrån det utveckla arbetet. För att göra detta har processerna kartlagts. På Chalmers har de tre huvudprocesserna kommit olika långt i arbetet kring hur många delar i processerna som kartlagts och på vilken detaljnivå de kartlagts. För de tre huvudprocesserna finns en varsin processledare och som leder varsitt processteam. Varje process delas också upp i delprocesser, som koordineras av delprocesskoordinatorer som är en del av processteamet. 1 av 3

77 Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14- Reserapport Processteamet för Att Utbilda i Lund.docx RESERAPPORT vuo I processteamet för Att Utbilda behandlas administration i samband med att utbilda studenter. Frågor som tas upp är till exempel kursval, antagning av studenter, anonyma tentor, utveckling av kurser med mera. Alla dessa frågor är delar av delprocesser och behandlas som en sådan. Ur varje process och delprocess finns resultat. Detta kan till exempel vara att en kurs blir utvärderad. I huvuddelen av alla delprocesser som finns i Att Utbilda frågorna som tas upp i ses studenterna som målgruppen för arbetet och därmed dem som högskolan ska leverera ett resultat till. Sedan hösten 2013 är vuo adjungerad i högskolans processteam för Att Utbilda. Mötena är varje vecka och vuo har deltagit minst en gång per termin samt vid frågor där det anses viktigt att delta fysiskt. I andra fall har vuo lämnat input till ämnen på dagordning eller protokoll via mail. Lunds universitet anses av Chalmers vara det universitet i Sverige som har kommit längst i processarbetet och därmed ett universitet att lära sig av. Syftet med resan för kårens del var att lära sig mer om processarbetet och se vilka möjligheter som finns kring att kvalitetssäkra och utveckla arbetet med processerna från kårens sida. Program 19 maj Representanterna från Lunds universitet presenterade processarbetet som bedrivs hos dem och varför de anser att det är viktigt. Främst använder de processarbetet för att tydliggöra hur det genomför olika uppgifter men också för att se var det behövs extra stöd eller resurser. Lund lägger också vikt på vem som äger en process, vem som är målgruppen i processen och vilka aktörer som finns i processen. Vilka aktörer som var inblandade i varje delsteg i processen visas på ett tydligt sätt i processkartorna som de gjort över varje process. Detta gör roller och ansvarsfördelning samt att identifiera behov av stöttning lättare. På detta sätt kan man på ett mer konkret sätt kvalitetssäkra processerna och säkerställa att studenterna behandlas så lika som möjligt i frågor såsom till exempel antagning, kursval och att begära ut examensbevis. 20 maj Under förmiddagen beskrevs exempel från tre delprocesser hos Lund. I presentationerna redogjordes anledningen till att de startat kartläggning och processarbete av respektive delprocess, hur arbetet sett ut samt deras framgångsfaktorer och fallgropar. Gemensamma framgångsfaktorer för alla tre processerna var god kommunikation och förankring till alla som är inblandade i processen samt att de såg själva kartläggningen som ett verktyg att ta sig vidare i utvecklingen och kvalitetssäkringen av processen. De visade också på hur dessa delprocesser lett till identifierade förbättringsområden och kvalitetssäkring. Detta har förbättrat situationen för studenterna på Lunds Universitet genom att studenter på grund av processförbättringar behandlas mer lika över hela universitet. Reflektioner Resan till Lund var bra för att få ett mer helhetsgrepp om arbetet och syftet med processverksamhet samt för att få konkreta exempel på processkartläggning. Det var också intressant att se hur en organisation som har arbetat längre tid med processteamet tänker kring processkartläggning och hur de såg på målgrupp och resultat. Resan öppnade också ögonen för att flera av delprocesserna i Att utbilda behöver få tydligare mål, målgrupp och aktörer för att på kunna stödja upp dem och säkerställa att arbetet sköts så likvärdigt 2 av 3

78 Skapat: L:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\KS14- Reserapport Processteamet för Att Utbilda i Lund.docx RESERAPPORT vuo som möjligt över hela Chalmers. Lund använde ett mycket tydligare sätt att rita upp sina processkartor, vilket också gjort att det är lättare att identifiera vad som fungerar och inte i en process. Det gör också att processen blir så tydliga att studenterna upplever en jämnare kvalitét över hela högskolan då alla utför den på samma sätt. Detta är något kåren bör framföra att även Chalmers bör satsa mer på. Efter resans ökade inblick i processarbetet känns det viktigt att vuo deltar mer frekvent i processteamet för Att Utbilda, då studenterna i de flesta fall ska ses som målgruppen i delprocesserna och för att studentperspektivet ska säkras i dessa frågor. Frågorna som behandlas i processteamet rör administration kring utbildning och påverkar studenterna i hög grad i sin vardag. Därför är det väldigt viktigt att det finns studentrepresentation i frågorna som tas upp i processteamet för Att utbilda. Utifrån detta rekommenderas att vuo börjar delta varje vecka på möten med processteamet. Frågor ställs till, Sofia Andersson Utbildningsenhetens vice ordförande vuo@chs.chalmers.se 3 av 3

79 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Kommunikationsplan 13/14: 3) Ta fram grundläggande tryckmaterial på engelska I dagsläget saknas grundläggande tryckmaterial på engelska vilket medför att internationella studenter får bristfällig information. Grundläggande tryckmaterial på engelska behöver därför tas fram för distribution till internationella studenter när de kommer till Chalmers. Materialet bör skrivas med internationella studenter som målgrupp och alltså inte bestå av översatt information till svenska studenter. 1. Bakgrund Idag finns inte tillräckligt med material som är anpassat till internationella studenter. Det material som finns på engelska är ofta direktöversatt från text riktad till svensktalande studenter. Hemsidan är till stor del direktöversatt via Google translate vilket gör den svårläst då inte alla specifika ord som används inom kåren finns tydligt översatta till engelska. Då internationella studenter har andra förutsättningar för studier räcker idet inte att direktöversätta svenskt material för att tillfredsställa det behov internationella studenter har. Ett anpassat material är därmed nödvändigt. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Att ta fram grundläggande tryckmaterial för att internationella studenter ska få bättre information om vad kåren är och vilket stöd som kåren erbjuder studenter. 3. Genomförande För att ta fram vad som är relevant för internationella studenter att veta har diskussioner förts tillsammans med CIRC som är den del av kåren som har mest kontakt med internationella studenter under både mottagning och studietid. Diskussioner har förts kring vad det är studenter vill veta så att de kan få anpassad information när de kommer hit, då skillnaden mellan universitet och kårer i hemlandet och Sverige kan vara stor. Initialt var tanken att ta fram en broschyr på engelska med informationen. Parallellt med arbetet under våren lades dock Den Lilla Gröna (DLG) som innehållit information om kåren både på svenska och engelska ner. DLG samt Kårguiden, som skickats ut till alla nya studenter, ska istället slås ihop till en gemensam broschyr som övergripande beskriver Chalmers Studentkår. När det ska genomföras kan då också skapas en anpassad del på engelska. Detta förändrade arbetet inom verksamhetsplanspunkten till att fokusera på att ta fram ett informationsblad istället för en hel broschyr då det av resursskäl är effektivare att göra broschyren som ersätter DLG/Kårguiden samtidigt som engelska kommunikationen tas fram. Det är också mer kostnadseffektivt att enbart ha en broschyr istället för en svensk och en engelsk. 1 av 2

80 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 4. Resultat Resultatet är ett informationsblad som kort beskriver de mest grundläggande delarna i kårens organisation, hur studenter kan få stöd i utbildning och sociala frågor samt hitta aktiviteter som sker inom kåren. Informationsbladet ska delas ut under mottagningen till internationella studenter som en kortversion av information som är bra att veta. Hur informationsbladet kommer att komplettera ersättningen av DLG/Kårguiden får tas beslut om när ersättningsbroschyr är framtagen. 5. Framtid Broschyr för internationella studenter kommer att arbetas vidare med i projektet med att ta fram en ersättning för DLG och kårguiden där målet är att skapa en kortfattande broschyr om kåren på svenska och engelska. Det är dock viktigt att informationen till internationella studenter inte ska vara direktöversatt utan anpassas till internationella studenters behov. Detta för att se till att informationen är korrekt och användbar för internationella studenter om allt från CSN till events på campus. 2 av 2

81 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Kommunikationsplan 13/14: 6) Uppmärksamma teknologutbildningarnas krav på förbättring av studiemedelssystemet Chalmers Studentkår behöver höras och synas mer i studiemedelsfrågan. Det finns idag flera olika aktörer som uttrycker krav på förbättrade ekonomiska villkor för studenter. Kåren skall genom att knyta kontakter och skapa medial uppmärksamhet tydliggöra sin ståndpunkt och sina krav på förändringar av studiemedelssystemet. Målet är att teknologer skall få bättre ekonomiska villkor. 1. Bakgrund Chalmers Studentkår har på senaste år inte synts så mycket i den politiska debatten om studiemedel. Detta trots att frågan är av stor vikt och något som påverkar alla teknologer vilket gör den prioriterad bland politiska frågor att påverka. Av den anledningen beslutade fullmäktige att Chalmers Studentkår under verksamhetsåret 13/14 ska uppmärkamma teknologutbildningarnas krav på förbättring av studiemedelssystemet. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Synas medialt och föra fram Chalmers Studentkårs åsikter och krav på förbättringar av studiemedelssystemet. 3. Genomförande Punkten planerades utifrån att arbetet skulle bygga på resultatet i verksamhetsplanspunkt 1. Ta fram en handlingsplan för kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan då att uppmärksamma teknologutbildningarnas krav på förbättrat studiemedel bör vara en del av kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan. Därmed låg denna punkt vilande tills arbetet med verksamhetsplanspunkten var avklarad. Då hela det politiska arbetet inom studiesociala frågor var tvunget att prioriteras ner under främst hösten men även våren under verksamhetår 13/14 prioriterades även verksamhetsplanspunkten ner och blev klar först sent under våren. Detta ledde till att det proaktiva arbetet med att uppmärksamma studiemedelsfrågan blev lidande och hann aldrig påbörjas. När frågan blev aktuell genom ett förslag från regeringen om sänkt bidragsdel och höjd lånedel för studiemedlet gjordes dock ett reaktivt arbete. Detta skulle ha genomförts även utan en planerad satsning på området men relaterar ändå till arbetet och bidrog med erfarenhet till framtida arbete. Det reaktiva arbetet bestod av en artikel på kårhemsidan som förklarade Chalmers Studentkårs åsikter i studiemedelsfrågan samt en debattartikel i Göteborgs-Posten. 1 av 2

82 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 4. Resultat Då inget proaktivt arbete hunnits med finns inget resultat för denna kommunikationsplanspunkt. Däremot resulterade det reaktiva arbetet som gjordes i en artikel på kårhemsidan som återfinns här: och en debattartikel i Göteborgs-Posten som återfinns här: En del planeringsarbete för proaktivt arbete gjordes dock i samband med arbetet i verksamhetsplanspunkt 1. Ta fram en handlingsplan för kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan som resulterat i ett kontinuitetsdokument som återfinns här: L:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\1) Ta fram en handlingsplan för kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan\verktyg för arbetet med kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan.pdf. 5. Framtid Det är viktigt att fortsätta uppmärksamma kravet på bättre studiemedel och studiemedelssystem, dels när frågan blir aktuell men även proaktivt för att kunna påverka i den riktning som Chalmers Studentkår vill. Erfarenheter från det reaktiva arbetet samt hur kåren kan arbeta proaktivt kommer noggrant lämnas över till verksamhetsåret 14/15. Hjälpmedel till detta arbete, både reaktivt och proaktivt, fås genom resultatet av verksamhetplanspunkt 1 enligt ovanstående stycke. 2 av 2

83 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Verksamhetsplan 13/14 3) Implementera och utvärdera funktionärsregistret Det har länge efterfrågats ett sätt att samla information om aktiva och tidigare aktiva inom kåren för att underlätta administration kring aktiva. I linje med denna önskan påbörjades under verksamhetsåret 11/12 ett arbete med att ta fram ett digitalt funktionärsregister. Systemet finns inte på plats utan behöver implementeras och utvärderas. 1. Bakgrund I nuläget finns det inget lätt sätt att samla kontaktinformation till aktiva inom kåren. Arbetet med att ta in information från kårkommittéer och sedan dokumentera detta kräver en del administrativt arbete. Under verksamhetsåret 11/12 påbörjades ett arbete med att ta fram ett digitalt funktionärsregister, vilket sedan skulle implementeras och utvärderas med hjälp av G.U.D. som utformat systemet. Systemet skulle utformas både för att underlätta nominering och inrapportering av kårkommittémedlemmar till kårledningen men även hanteringen av uppgifter inom kårledningen. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Implementera ett system som samlar uppgifter om aktiva inom kåren och underlättar administration av dessa. 3. Genomförande I början av hösten 2013 hölls möten med G.U.D. för att stämma av arbetet med projektet. Det visade sig att upphovsmannen till systemet inte har tid att färdigställa det och kompentensen att slutföra projektet inte fanns inom sittande kommitté. Istället för att fortsätta arbetet med det egengjorda systemet ändrade arbetet riktning till att undersöka möjligheterna att använda kårens medlemssystem för att bygga ett funktionärsregister. Kontakt togs med Montania som handhar medlemssystemet, vilka även har ett system för hantering av funktionärer utarbetat för Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola. Efter att Montanias funktionärsregister testats lades en proposition till fullmäktige med förslag att köpa in funktionärsregistret till Chalmers Studentkår. Under fullmäktigemöte 5 beslutades det att inköpet skulle genomföras och en testversion levererades efter de önskemål Chalmers Studentkår hade på anpassningar i systemet. 1 av 2

84 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 4. Resultat En testversion av funktionärsregister levererades från Montania anpassat efter att några justeringar genomförts efter Chalmers Studentkårs behov. Testversionen har utvärderats och Montania håller i skrivande stund på att utföra korrigeringar efter önskemål, med mål att systemet ska vara färdigställt under juni. Då systemet är klart ska även en guide tas fram som gör systemet lättförståeligt för alla som hanterar detta, allt från kårledningsledamöter som använder det i dagliga arbetet till ordföranden i kårkommittéer som enbart rapporterar in medlemmar en gång per år. 5. Framtid Enligt tidsplanen ska ett färdigt system vara leverarat under nuvarande verksamhetsår. För att implementera systemet fullt ut kommer alla nuvarande kårkommittémedlemmar behöva läggas in och för ordföranden i kommittéer måste en guide skapas som förklarar processen för nominering av medlemmar. Ordförande i respektive kommitté kommer lägga in nomineringar till ledamöter som sedan vice kårordförande kan godkänna efter inval av Kårstyrelsen. Då registret även är kopplat till kårens medlemsystem går det att på ett enkelt sätt kontrollera kårmedlemskap hos nominerade personer. Funktionärsregistret kommer att minska tiden för administrativt arbete vid hantering av uppgifter av aktiva, då allt sker i samma system istället för separata dokument hos kårkommittéer och kårledning. Systemet kommer initialt användas för hantering av kårkommittéer med målet att det även ska användas för hantering av kårföreningar. När systemet är nog etablerat kommer det även ses över om det även kan användas för sektionsaktiva. Ytterligare framtida projekt är att undersöka möjligheten att koppla funktionärsregistret till medlemsregister på medlemsportalen för att på portalen kunna se vem som är engagerad i olika organ inom kåren. 2 av 2

85 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Verksamhetsplan 13/14: 4) Genomför satsningar för ökad kommunikation i kårens påverkansstruktur Under verksamhetsåret 12/13 togs en struktur fram för studentrepresentanterna som väljs på central nivå. Strukturen behöver nu fortsättas implementeras och följas upp. Utöver implementeringen ska koncept tas fram och genomföras som syftar till en ökad intern kommunikation med studentrepresentanter för att skapa en lyhörd och effektiv påverkansstruktur. 1. Bakgrund För att den påverkansstruktur som togs fram under 12/13 ska fungera optimalt är det centralt att kommunikationen inom strukturen fungerar bra. Idag finns det vissa brister och därför behöver satsningar genomföras för att öka kommunikationen. En bättre kommunikation inom strukturen förenklar också implementeringen och uppföljningen av strukturen. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Ta fram minst tre koncept och testa minst ett koncept för kommunikation inom hela kårens påverkansstruktur. Koncepten ska vara förslag på sätt att kommunicera inom strukturen. Det kan handla koncept för kommunikation mellan studentrepresentanter och kårledningen, mellan olika typer av studentrepresentanter och mellan studentrepresentanter och sektionerna. 3. Genomförande Arbetet påbörjades genom att en lista på tänkbara kommunikationssatsningar togs fram. I den ursprungliga planeringen var tanken att arbetet med att ta fram kommunikationssatsningar skulle genomföras under hösten för att implementera och få arbetet att fungera under våren. Detta för att inte överlämna strukturer som inte är testade. Under hösten kunde endast implementering av påverkansstrukturen som togs fram 12/13 prioriteras då det tog mer resurser i anspråk än väntat och listan med tänkbara kommunikationssatsningar konkretiserades därför inte till genomförbara satsningar. Kårstyrelsen ansåg också att det var högre prioriterat att satsa resurser på att implementera och följa upp den påverkansstruktur som togs fram 12/13 än att ta fram ytterligare kommunikationssatsningar inom strukturen. Detta för att kommunikationssatsningarna skulle få bättre effekt om strukturen först var helt implementerad.. Därför beslutade Kårstyrelsen på Kårstyrelsemöte 8 att inte längre fortsätta arbetet. 1 av 2

86 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 4. Resultat Det resultat som finns av arbetet är följande lista på tänkbara kommunikationssatsningar:..\arbete med VP\4) Genomför satsningar för ökad kommunikation i kårens påverkansstruktur\koncept för kommunikation inom påverkansstruktur_v2.docx I dokumentet finns en beskrivning av idéerna, en tanke kring hur de kan genomföras och en beskrivning av vilken status de har idag. Idéerna i dokumentet är framtagna utifrån en brainstorming inom Utbildningsenheten och det är inte säkert att varje idé möter ett verkligt behov av kommunikation, så ska en idé genomföras är det av yttersta vikt att det säkerställs att det finns ett behov av den typen av kommunikation. Då ingen idé är genomförd är målet med punkten inte uppnått. 5. Framtid Det kommer i framtiden behöva göras satsningar för att förstärka kommunikationen inom påverkansstrukturen. Punkt b) Ta fram system för att studentrepresentanter ska kunna rapportera från möten i verksamhetsplanen 14/15 är en satsning på kommunikation inom strukturen som tagits fram utifrån erfarenheterna i implementeringen av påverkansstrukturen. Övriga idéer i dokumentet kan tas vidare i den mån det finns tid och ett upplevt behov av att genomföra dem. 2 av 2

87 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering VP 13/14: 9) Uppdatera och implementera riktlinjer för bokningar i kårens lokaler I dagsläget finns inte kompletta eller uppdaterade riktlinjer för bokning av kårens lokaler. På grund av detta uppkommer fall som är tvetydiga och där kårledningen behöver diskutera lämplighet vid bokningar. Detta leder till ökad arbetsbelastning samt långa ledtider och skulle kunna minimeras om uppdatering av riktlinjer görs och kompletteras med tydliga motiveringar. 1. Bakgrund De riktlinjer som används är inte aktuella då en del av de lokaler som ingår är förändrade, samtliga lokaler behandlades inte och nuvarande praxis inte överensstämmer med riktlinjerna. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Rutiner för vem som får boka lokalen, hur de går till väga för att boka lokalen och vad det kostar för dem att boka lokalen. Att alla som berörs av reglerna och rutinerna nås av de uppdaterade riktlinjerna. 3. Genomförande För arbetet med att ta fram nya riktlinjer sammanställdes de lokaler och marknadsföringsresurser som idag används inom kårens verksamhet. Sammanställningen redovisade vad lokalen eller marknadsföringsresursen används till och vem som brukar använda den. Sammanställningen var material för en diskussion med Kårledningen om vad lokalerna och marknadsföringsresurserna bör användas till och vem som bör ha tillgång till dem. Utifrån Kårledningens diskussion sammanställdes riktlinjer för lokaler och marknadsföringsresurser och lämnades till Kårstyreslen för feedback. Efter uppdatering utifrån feedbacken klubbades riktlinjerna på KS10. Kommunikationsavdelningen skall början av kommande verksamhetsår ta fram tryckmaterial som beskriver riktlinjerna utifrån olika perspektiv inom kåren. 1 av 2

88 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 4. Resultat Punkten har resulterat i nya riktlinjer för bokning och arrangemang i och med Chalmers Studentkårs lokaler och marknadsföringsresurser som ska tydliggöra vilka lokaler och marknadsföringsresurser som får användas av olika delar av organisationen, så som kårens nämnder, kommittéer och företag. Riktlinjen redogör också för allmänna och speciella regler som gäller för bokning samt nyttjande av lokaler och marknadsföringsresurser. Tryckmaterial med nedkortad information om kårens tillgängliga lokaler och marknadsföringsresurser skall tas fram till höstterminen för att informera verksamheten om vilka riktlinjer som finns. Riktlinjerna finns att tillgå här: L:\KS_Dokument\Styrdokument\Riktlinjer\Riktlinjer för bokningar och arrangemang i Chalmers Studentkår_ Framtid Riktlinjerna kommer innebära att det finns en tydlig bakgrund till vem som får andvända vilka lokaler och marknadsföringsresurser inom kåren. Kommunikationsavdelningen kommer ta fram en mindre broschyr för de aktiva som lyfter de viktigaste delarna och hänvisar till riktlinjen som kommer finnas tillgänglig på kårens hemsida. Att ha riktlinjen kommer förhoppningsvis innebära att frågor om lokaler och marknadsföringsresurser minskar då de aktiva inom kåren kan ta till sig informationen på ett enkelt sätt. Information om riktlinjerna bör gå ut till kårens centrala verksamhet genom Kårkommittéutbildning samt mailutskick till föreningar samt till sektioner genom Sektionsstyrelseutbildning. Under nästkommande verksamhetsår behöver det ses över om frågor som besvaras i riktlinjerna fortfarande kommer till Husansvarig och i sådana fall utöka spridningen av informationen och se över förändringar om delar är inkompletta och/eller svårförståeliga. Riktlinjerna behöver, då syfte eller funktion av lokaler eller marknadsföringsresurser förändras, uppdateras för att överrensstämma med användandet. 2 av 2

89 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Verksamhetsplan 13/14: 11) Uppdatera och implementera Chalmers Studentkårs miljöpolicy Hållbarhetsfrågor är högt prioriterade på Chalmers och återfinns bland annat i högskolans vision, "Chalmers - för en hållbar framtid". Chalmers Studentkår har idag ingen fungerande struktur kring arbetet med miljöfrågor. Den miljöpolicy som idag finns ger inte tydliga riktlinjer för kårens miljöarbete. Miljöpolicyn bör därför uppdateras för att fungera som konkret guidning för hur kårens miljöarbete bör bedrivas. 1. Bakgrund Det finns en miljöpolicy sen 2008 som har bra mål men som inte är konkret och inte är skriven som en policy. För att policyn ska kunna användas behöver den dels konkretiseras och dels uppdateras utefter de förutsättningar Chalmers Studentkår har idag. Dessutom behöver den kommuniceras och implementeras inom organisationen. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Uppdatera miljöpolicyn Framförallt en konkretisering av vad som är praktiskt och ekonomiskt försvarbart när det gäller att välja miljövänliga alternativ. Policyn bör exempelvis besvara hur mycket dyrare och svårare det får bli innan det anses okej att välja alternativ som inte är lika miljövänliga. Implementera den uppdaterade miljöpolicyn 3. Genomförande I arbetet med att uppdatera miljöpolicyn kontaktades kårföreningen Chalmers Students for Sustainability (CSS), för att se om föreningen ville och hade resurser att genomföra projektet. CSS har sedan genom Anna Larsson, Peter Selberg och Niclas Linder lett projektet för att uppdatera miljöpolicyn. I projektet har det undersökts hur företag styr sitt miljöarbete och hur det kan appliceras på kårens organisation. Projektet har också besökt en Kommittéordförandeträff och berättat om miljöpolicyn och arbetet för kommittéordföranden. Dessutom har workshops genomförts inom CSS och med representanter från Kårledningen, där miljöarbetsområden och målsättningar för områdena tagits fram. Utifrån detta har ett förslag på ny miljöpolicy tagits fram i samarbete med Kårstyrelsen. Denna uppdaterade miljöpolicy har beslutats om på Fullmäktigemöte 8 under 13/14. Planen var sedan att utifrån policyn ta fram tydliga miljöriktlinjer som kan fungera som ett tydligt stöd för verksamheten, det har dock saknats tid att ta fram dessa under 13/14. Policyn har inte heller implementerats på något annat vis. 1 av 2

90 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 4. Resultat Resultatet i punkten är en uppdaterad miljöpolicy. Den uppdaterade policyn grundar sig i en miljövision som Chalmers Studentkårs miljöarbete skall sträva mot. Utifrån visionen har sex miljöarbetsområden med långsiktiga målsättningar tagits fram. Miljöarbetsområdena ska vara områden där Chalmers Studentkår kan arbeta inom sin organisation för att göra skillnad. Miljöpolicyn finns här: L:\KS_Dokument\Styrdokument\Policyer\Chalmers Studentkårs Miljöpolicy.pdf 5. Framtid För att kunna implementera arbetet med miljöpolicyn i hela organisationen behöver miljöriktlinjer som konkretiserar målsättningarna i miljöarbetsområdena tas fram. Riktlinjerna bör grunda sig i tankar från kårkommittéer och sektioner som exempelvis fås genom workshops med grupperna. Ett fortsatt samarbete med CSS rekommenderas om det finns intresse från CSS och annars bör Kårstyrelen se över hur arbetet kan drivas med exempelis en projektledare. Tanken är att miljöpolicyn tillsammans med framtagna miljöriktlinjer ska utgöra ett stöd för hela organisationen i att agera miljövänligt. Det bör även under hösten arbetas tillsammans med Kommunikationsavdelningen för hur miljöarbetet på ett tydligare sätt kan kommuniceras i organisationen och till medlemmar då det är en viktig del i miljöpolicyn. 2 av 2

91 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Verksamhetsplan 13/14: c) Stärk sektionernas interna påverkansstruktur Under verksamhetsåret 12/13 gjordes en omstrukturering för att stärka påverkansstrukturen av studentrepresentanter som väljs på central nivå. Detta arbete bör fortsätta på sektionerna för att säker-ställa att strukturerna kompletterar varandra i organisationen. Syftet är att stödja sektionerna i arbetet med att skapa fungerande interna påverkansstrukturer där studienämnder, programrådsrepresentanter och studerandearbetsmiljöombud ingår. Detta ska bidra till en lyhörd påverkansstruktur där alla representanter på ett effektivt sätt kompletterar varandras arbete. 1. Bakgrund Föregående år gjordes ett arbete för att stärka arbetet med de studentrepresentanter KS väljer in. För att ytterligare stärka kårens påverkanstruktur behöver sektionernas studentrepresentanter få en plats i strukturen. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Ta fram förslag på strukturer, anpassade till olika typer av sektioner, för hur man kan organisera studienämnder, Studerandearbetsmiljöombud (SAMO) och programrådsrepresentanter. Dessa strukturer ska passa in i kårens påverkansstruktur för centralt valda studentrepresentanter. Tanken är att det ska finnas flera olika förslag anpassade för olika typer av sektioner. 3. Genomförande Arbetet med punkten påbörjades och diskussioner har förts på en studienämnd- och SAMO-kickoff. Arbetet prioriterades sedan ner och det fanns inga möjligheter att kunna implementera förändringar under detta verksamhetsår. Det är därför mer prioriterat att kommande år diskuterar med sektionerna kring vilka problem som finns i påverkansstrukturer och vilka eventuella lösningar som finns.. Därför beslutade Kårstyrelsen på Kårstyrelsemöte 8 att prioritera bort arbetet i punkten helt och punkten har därför inte slutförts. 4. Resultat Inget resultat har uppnåtts i punkten. 1 av 2

92 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 5. Framtid För att skapa mer ändamålsenliga påverkansstrukturer på sektionsnivå är det av stor vikt att Kårledningen arbetar med att stödja sektionerna i sitt arbete med att utveckla sina verksamheter, där även påverkansstrukturer. Däremot bör en mall för hur påverkansstrukturer på sektionsnivå inte tas fram då alla sektioner fungerar olika. 2 av 2

93 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Verksamhetsplan 13/14: e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet Inom kåren finns många olika verksamheter som har kontakt med näringslivet och andra externa organisationer i Chalmers namn. För att på bästa sätt skapa värde för medlemmarna och långsiktigt stärka Chalmers Studentkårs varumärke måsten en fungerande intern struktur för arbetsmarknadsrelaterade frågor tas fram. 1. Bakgrund Arbetsmarknadsenheten strävar efter att utveckla sin roll som samordnande och stöttande inom arbetsmarknadsfrågor. För att kunna genomföra den utvecklingen behöver enheten kartlägga vilka parter inom kåren som har näringslivskontakt och vilket stöd de behöver. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Producera en plan för hur stöttning kan skapas för alla de delar av kåren som har kontakt med näringslivet och hur A-enheten blir ett nav i detta. 3. Genomförande Först kartlades vilka delar inom, samt anknytande, kårens organisation som har kontakt med näringslivet och andra liknande externa organisationer. Utefter det sammanställdes vilka av dessa som behöver stöd och kåren behöver nå ut med information till. Diskussioner hölls också i arbetsmarknadsutskottet rörande hur situationen ser ut lokalt på sektionerna och vilket stöd de behöver utöver utskottsmötena. För att få en grund i hur kåren utbildar inom ämnesspecifika delar hölls diskussionspass med utbildningsenheten rörande hur utformningen av deras utbildningar för studentrepresentanter och andra aktiva inom utbildningspåverkan ser ut och varför. Allt detta kokades sedan ned till konkreta förslag på stöd för olika grupper och diskuterades med Utbildningsenhetens ordförande för att jämföra med hur utbildningsenheten tänkt kring stöd inom organisationen. Slutligen sammanställdes allt material till en handlingsplan för utveckling av samordning av kontakt med extern part, som ska genomföras under 14/15. 1 av 2

94 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 4. Resultat Arbetet har resulterat i en handlingsplan som löper under verksamhetsåret 14/15. Handlingsplanen syftar till att stödja upp flera av de delar inom organisationen där det idag finns mindre eller inget stöd. Åtgärderna i handlingsplanen kommer också att leda till en bättre förståelse för förhållningssätt rörande externa parter bland de inom organisationen som har kontakt med sådana, vilket stärker både deras arbete och Chalmers Studentkårs varumärke genom att teknologerna har en bättre förståelse för sin uppgift. Handlingsplanen finns här:..\..\..\styrdokument\planer\handlingsplan för utveckling av samordning av kontakt med extern part.pdf 5. Framtid Handlingsplanen kommer att öka arbetsbelastningen för arbetsmarknadsenheten men förväntas förbättra arbetsmarknadsverksamheten samt Chalmers Studentkårs varumärke mot näringslivet och andra externa organisationer. En del av den tidigare rådgivande verksamheten förväntas också minska då det proaktiva arbetet stärker kvalitén och förståelsen för uppgifterna hos organen. Under verksamhetsåret 14/15 kommer handlingsplanen att genomföras och koncepten i denna att utvärderas. Utvärderingen kommer beröra vad deltagarna upplevde att koncepten gav och ta hänsyn till hur fullmäktige beslutar att arbetsmarknadsenhetens uppdrag ska se ut efter den utredning som sker under hösten. Frågor ställs med fördel till, Karin Hill Arbetsmarknadsenhetens ordförande 13/14 ao@chs.chalmers.se 2 av 2

95 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Verksamhetsplan 13/14: h) Utarbeta satsningar för att konkretisera det långsiktiga arbetet med alkoholkulturen Alkoholkulturen på Chalmers är en aktuell fråga inom kårens arbete och frågan har arbetats med vid många tillfällen. Idag finns dock få satsningar utöver utbildningar för att långsiktigt förbättra kulturen kring alkohol. Det behöver därför tas fram konkreta satsningar utifrån alkoholstrategin för att tydligt arbeta med en förbättring av kulturen hos såväl arrangörer som hos gemene teknolog. Målet är att ta fram återkommande satsningar för att öka medvetenheten hos alla medlemmar om alkohol och dess effekter. 1. Bakgrund Chalmers och Chalmers studentkår måste jobba mer med den långsiktiga alkoholkulturen på campus, vid arrangemang men främst gällande inställningen till alkohol bland teknologer. Det är viktigt att sätta gränser för vad kåren inte anser är enligt de riktlinjer och beteenden som önskas men som komplement måste det långsiktiga arbetet prioriteras. Hittills har kåren haft en strategi för en sund alkoholkultur, men de konkreta handlingarna som genomförts har sträckt sig till utbildning och då främst utbildningar av aktiva. Det behöver därför kompletteras med mer övergripande satsningar för att nå fler medelemmar. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Ta fram minst tre konkreta satsningar för att konkretisera förbättringar i alkoholkulturen. Satsningarna ska vara möjliga att genomföra återkommande, en större och två mindre satsningar. 3. Genomförande Arbetet inleddes med att spåna möjliga satsningar i NU, KU och med Kårledningen med visionen att nå en sundare alkoholkultur. De genererade idéerna som då framkom resulterade i att följande tre satsningar skulle genomföras under 2014: Samarbete med IQ. För att få till ett samarbete där extern part kunde hjälpa till att förbättra alkoholkulturen på Chalmers så kontaktades IQ i september De hade en studentsatsning på gång med färdiga koncept för en alkoholkultursenkät och en workshop för uppföljning av problemområden i alkoholkulturen. Enkäten gick ut i februari och den påföljande workshopen arrangerades i maj. Det skall under 2015 göras en identisk enkät för att kunna mäta hur utvecklingen går. 1 av 2

96 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Översyn av styrdokument gällande alkohol. För att få en långsiktig grund i det långsiktiga arbete gjordes en översyn av Fest- och alkoholpolicyn samt Strategi för en sund alkoholkultur (tidigare Strategi för arbetet med förändring av attityder kring alkohol, senast uppdaterad 2010). Anledningen till detta var dels att många delar av dokumenten inte fokuserade på proaktivt arbete, dels att det i strategin var ett stort operativt fokus på Kårledningen och aktivas arbete, snarare än alla medlemmar. Propositioner för policy och strategi lades till FuM7 respektive FuM8 under verksamhetsåret 13/14. Det togs också fram en plan för att få kontinuitet och tydlighet i vilket löpande arbete som görs för sund alkoholkultursamt för att konkretisera särskilda satsningar inför nästkommande års verksamhetsplan. Verktyg för synliggörande av alkoholfria alternativ. I det löpande arbetet har det framkommit att många arrangörer tycker det är svårt att främja alkoholfria alternativ och vill ha konkreta tips på hur man arbetar med detta i sin pub. Detta arbete återstår att genomföra med exempelvis en workshop under hösten Resultat Att detta projekt har funnits med i verksamhetsplanen 13/14 har väckt uppmärksamhet i frågan om alkoholkulturen på Chalmers, så väl på kåren centralt som lokalt på sektioner. De delar av projektet som genomförts har dock varit långsiktiga satsningar som på längre sikt kommer att kunna utvärderas och förhopningsvis resultera i en sund alkoholkultur. Där är den årliga IQ-enkäten ett viktigt verktyg för att inte bara titta på alkoholkonsumtion utan även på kulturen och hur den förändras med tiden. Arbetet har också resulterat i styrdokument som mer tydligt uppmuntrar en proaktiv syn på arbetet för en sundare alkoholkultur. Länk till Fest- och Alkoholpolicy: L:\KS_Dokument\Styrdokument\Policyer\Fest- och alkoholpolicy.pdf Länk till Strategi för en sund alkoholkultur: L:\KS_Dokument\Styrdokument\Strategier\Strategi för en sund alkoholkultur.pdf Länk till Plan för en sund alkoholkultur: L:\KS_Dokument\Styrdokument\Planer 5. Framtid Arbetet i verksamhetsplanspunkten syftar till att lägga en stabil grund i det fortsatta och löpande arbetet mot en sundare alkoholkultur. Det är viktigt att de löpande aktiviteter som finns specificerade i planen genomförs och att samarbetet med IQ fortgår för att kunna arbeta med förändringar i alkoholkulturen långsiktigt. Det utökade arbetet med alkoholkulturen förväntas ge en ökad arbetsbelastning för Kårledningen. Samtidigt bör nya, tydligare dokument och långsiktighet ge ett mer medvetet fokus på syftet och formerna för det proaktiva arbetet. Högskolan bör också hållas informerad och aktiv i arbetet då det underlättar det gemensamma arbetet med fest- och studentlivet. 2 av 2

97 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Verksamhetsplan 13/14: i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling Många medlemmar engagerar sig ideellt under sin tid på Chalmers och detta görs till stor del inom kårens organisation. Genom sitt engagemang samlar de på sig färdigheter och utvecklar egenskaper som de kan dra nytta av i senare delar av livet. Kåren lyfter ofta fram den stora andelen teknologer som engagerar sig under studietiden men det saknas dock tydligt underlag och statistik på hur engagemang bidrar till personlig utveckling. En undersökning bör därför göras på hur tidigare aktiva ser på sina erfarenheter för att kartlägga vad medlemmar kan få med sig om de väljer att engagera sig inom kåren. 1. Bakgrund Varje år engagerar sig många studenter i Chalmers Studentkår. Kåren pratar ofta om vikten att engagera sig samt vad det ger individen, utan att ha någon tydlig fakta att luta sig tillbaka på. Det finns också utvecklingspotential i studenternas egen reflektion över vad de tar med sig från sitt engagemang. Det är också viktigt att kåren i sina diskussioner både med internt och med extern part kan påvisa vad engagemang ger och att det därför är viktigt. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Rapport; Hur bidrar engagemang inom Chalmers Studentkår till individens personliga utveckling. Viktigt att skapa ett trovärdigt och konkret underlag för att senare kunna referera till detta i debatt kring engagemang och dess föredelar med olika parter. 3. Genomförande Första steget i processen var att ta fram vilken typ av undersökning som skulle göras samt vilken målgrupp som skulle användas i undersökningen för att ge det resultat som efterfrågas i projektet. För att få en bred grund valdes enkät som undersökningsmetod, då den möjliggör att på ett enkelt sätt få in information från många människor. Målgrupperna som det valdes mellan var nuvarande studenter, alumner, engagerade eller icke engagerade. Alumner valdes som målgrupp, detta för att få ett svarsmaterial som även svarade för verksamheten bakåt i tiden, samt att de som engagerat sig har haft möjlighet att se vilken nytta deras engagemang gett senare i livet. Slutligen valdes även att alla alumner, både de som har engagerat sig och de som inte varit engagerade, skulle svara på enkäten för att kunna jämföra hur man ser på vad engagemang kan ge. Därefter sammanställdes vilken information som undersökningen skulle bidra till att samla in och ett utkast på enkät sammanställdes. Utkastet diskuterades sedan i Kårledningen och omarbetades till ett förslag på enkät som gick ut på remiss hos några fullmäktigeledamöter samt tidigare Kårledningsledamöter innan slutgiltiga enkäten färdigställdes. Mejladresser till alumner 1 av 2

98 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen tillhandahölls av högskolans alumnikoordinator. Enkäten gick ut i april och var öppen i 2 veckor. Efter cirka halva svarstiden gått skickades ett påminnels ut till de som ännu inte svarat. Totalt antal svar var 2034, varav 1960 var fullständiga. Antal alumner som fick ut enkäten var 9125, det ger en svarsfrekvens på 23 %. Därefter analyserades svaren för att sammanställas i en rapport. Resultatet från enkäten sammanställdes först utifrån demografi. Den informationen användes sedan i analys av svaren på övriga frågor för att se skillnader utifrån till exempel när den svarande studerade på Chalmers och vad den varit engagerad inom. 4. Resultat Arbetet har resulterat i en rapport, Engagemangets bidrag till personlig utveckling - En kvantitativ undersökning i hur Chalmers alumner ser på sitt engagemang, eller val att inte engagera sig. Kompletterande till rapporten finns också ett Exceldokument där ytterligare samband kan tas fram vid intresse. Rapporten finns att läsa här:..\arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling Exceldokumentet finns här:..\arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\resultat engagemangsenkät_v2.xlsx 5. Framtid Arbetet innebär att det nu finns statistik och underlag för vad engagemang inom Chalmers Studentkår bland annat ger i form av personlig utveckling. Detta ska ses som ett underlag för diskussioner med medlemmar, högskolan och externer i frågan. Tillsammans med Målbilden för ett rikt studentliv kan argumentation och motivering kring studentlivets vikt tas fram och bli ett bra kontinuitetsunderlag i frågan. 2 av 2

99 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Verksamhetsplan 13/14: l) Utred kårens framtida målbild för ett rikt studentliv Kåren har senaste åren arbetat med att driva olika delar av studentlivet framåt. Det finns ett problem i att det inte tagits ett helhetsgrepp om vad kåren vill åstadkomma med studentlivet på campus. För att kunna driva kårens, och högskolans, arbete med ett rikt studentliv behövs därför en målbild för vad kåren menar med ett rikt studentliv. Målbilden bör användas för att driva kårens arbete framåt i konkreta projekt men också för att kunna påverka högskolan i frågor som berör utveckling av studentlivet. 1. Bakgrund Kåren arbetar för att alla studenter ska ha en så bra studietid som möjligt och driver största delen av verksamhetsutvecklingen i riktning med Mål och visionsdokumentet. Mål och visionsdokumentet togs fram under 2001/2002 och kan därför behöva en översyn för att bidra till ett så bra studentliv som möjligt. Samtidigt har kåren och högskolan ett gemensamt projekt, Studentliv 2020, som syftar till att skapa en gemensam målbild över vad ett rikt studentliv innebär. Det är därför viktigt att se över och skapa en tydlig uppfattning över vad kåren med alla medlemmar anser att ett rikt studentliv är. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Få en bild av vad kårens medlemmar anser är ett rikt studentliv Målet innebär att göra en undersökning som innefattar kvalitativa och kvantitativa undersökningar från medlemmarna som mynnar ut i rapporten Chalmeristernas bild av ett rikt studentliv. En enkät kommer att skickas ut vilket ger alla studenter möjlighet att delta och ge sina åsikter och sen kommer mer kvalitativa undersökningar att genomföras med både engagerade studenter och studenter som inte valt att engagera sig ideellt. Utifrån undersökningen ta fram förslag till FuMs arbetsgrupp som ska se över Mål & Visionsdokumentet Utifrån den rapport som är målet att ta fram så kommer åsikterna från undersökningen att jämföras med dagens mål för kåren. Om det finns olikheter mellan undersökningen och det nuvarande dokumentet kommer det att lyftas som förslag på ändringar av både uppdrag och mål då dokumentet ska ses över under våren. 1 av 2

100 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 3. Genomförande Arbetet för att ta fram vad Chalmers Studentkårs målbild för ett rikt studentliv är har gjorts genom flertalet både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Det har i arbetet varit viktigt att använda kompletterande undersökningar för att få in svar från många studenter samtidigt som reflektioner och samtal ger mycket förståelse i hur studenter ser på studentlivet. I samband med att processen för arbetet togs fram gjordes också en definition fram av vad studentliv innebär som en del i att skapa en gemensam referensram. För att samla in data och bilda en uppfattning om vad ett rikt studentliv innefattar ställdes ett antal frågor i den enkät som gick ut till studenterna på Lindholmen under hösten Resultatet från denna undersökning sammanställdes och användes vid workshop om studentliv i utskott samt för att skapa frågor till medlemsmätningen. De utskott som hade en workshop om studentliv var: Arbetsmarknadsutskottet, Kommittéordförandeträff, Kårledningsutskottet, Nöjeslivsutskottet och Utbildningsutskottet. Allt material som har samlats in har sedan sammanställts och analyserats inom Kårledningen. Rapporten är sedan sammanställd som ett resultat på arbetet och ska fungera som ett kontinuitetsdokument. Av prioriteringsskäl och på grund av att processen för revidering av Mål- & visionsdokumentet inte var upplagt som det förutspåddes under planeringen har inte detta arbete tagits in i revideringen på ett medvetet och tydligt sätt. Dock har tankar och idéer från det pågående arbetet bland annat lyfts fram vid revidering av uppdrag, uppdragstexter samt prioriterade områden. 4. Resultat Undersökningarna som har genomförts har lett till en fullständig rapport som presenterades på Kårstyrelsemöte 14 och en kortfattad rapport som presenterades till Fullmäktigemöte 8. Rapporterna återfinns här: Fullständig rapport: \\william\ks\ks_dokument\verksamhetsplaner\1314\arbete med VP\l) Utred kårens framtida målbild för ett rikt studentliv\rapport_studentliv_vf.docx Avrapportering till Fullmäktige: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM8\Arbetsdokument\Rapport_Studentliv_FuM8_v1.docx I samband med arbetet har också en målbild tagits fram och vidare rekommendationer inom arbetet har föreslagits. 5. Framtid Rapporten och målbilden ska i sig fungera som en beskrivning av vad ett studentliv är och bör inkluderas i stående kommunikation såsom presentationer och hemsida. Det bör också fungera som argument i varför det är viktigt att kårens möjliggörande och service fungerar på ett bra sätt. I rapporten finns också vidare rekommendationer som handlar om hur studentlivet kan och bör utvecklas. Dessa är till majoriteten pågående projekt som bör utvecklas eller fortsätta men också inspel till nya projekt som kan behöva initieras. Det handlar om att kontinuerligt i löpande arbetet och utvecklande arbete arbeta med delar av studentlivet dock initieras inga extra projekt inom området utan detta kommer in i många delar av verksamheten. 2 av 2

101 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Avrapportering Verksamhetsplan 13/14: o) Utred kårens lokaler Kårens lokaler utgör en stor resurs för att uppfylla kårens uppdrag och mål. Hur dessa resurser används har dock inte inventerats på senare år vilket har lett till ineffektivt utnyttjande. Kårens lokaler bör därför ses över med fokus på hur medlemsnyttan kan öka, både genom omfördelning och utveckling av lokaler. Utredningen bör ta fram riktlinjer på hur lokaler långsiktigt ska användas och distribueras till kårens verksamheter. Arbetet med att implementera riktlinjer ska påbörjas under verksamhetsåret 13/ Bakgrund Chalmers Studentkår har ett stort kårhus på kvadrameter där kåren äger 7000 av dessa och högskolande resterande del, det går dock inte att finna någon utredning över vilket syfte kårens lokaler skall ha efter det att kårhuset stod färdigt Det finns inte heller några riktlinjer kring vad respektive utrymme skall användas till eller vem som får nyttja vilka utrymmen. Under verksamhetsåret 12/13 påbörjades en utredning över lokalanvändningen genom en översyn av de lokaler som kårkommittéer och kårföreningar disponerar idag, gällande rum och förvaringsutrymmen. Denna utvärdering visade på brister gällande motivering vid fördelningen av dessa lokaler. Det behövs rutiner som tydliggör processen för hur lokaler ska distribueras inom verksamheten, om nya lokaler tillkommer men även när det sker förändringar i verksamheten som motiverar omdistribution av lokaler. De lokaler som kåren disponerar skall utnyttjas effektivt med hänsyn till största möjliga medlemsnytta. För att på ett ansvarsfullt sätt kunna använda och motivera användningen av kårhuset för medlemmarna behöver det finnas ett syfte och plan med lokalerna i kårhuset. Genom en fortsatt utredning av kårens lokaler ska riktlinjer arbetas fram för hur nyttjandet kårhusets ytor ska utvecklas för att användas på ett mer effektivt sätt utefter medlemmarnas behov. Dessa riktlinjer skall även innefatta hur de öppna ytor som finns i kårhuset används, som SAAB-space, utrymmet utanför Scania och föreningstorget. 2. Initiala mål Punkten syftar till att nå följande mål: Att utreda hur kårens lokaler utnyttjas idag och vilket behov som finns hos medlemmarna gällande lokaler. Att skapa generella riktlinjer över hur kårhuset skall användas utefter medlemmarnas behov. Riktlinjerna ska även innefatta hur dagens nyttjandet av lokalerna kan utvecklas/göras om för att uppfylla de behov som finns, samt hur distribuering av lokaler till olika enheter inom kårens verksamhet ska ske. Att ta fram en handlingsplan med projekt för hur kårhuset ska utvecklas i enlighet med riktlinjerna 1 av 3

102 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen 3. Genomförande Under vintern genomfördes en utredning av vad medlemmarna och vad aktiva inom Chalmers studentkår vill ha för typ av kårhus. Denna utredning har genomförts genom medlemsmätning samt diskussioner på kommitté- och fullmäktigekickoff. I medlemsmätningen genomfördes en undersökning gällande vad medlemmarna använder kårhuset till i dagsläget samt vad de vill kunna använda det till och vad som bör förbättras. Det har även diskuteras på kickoff med kårkommittéer, för att se vilka behov de som engagerar sig ideellt inom kåren har, samt på kickoff med fullmäktige där både resultat från medlemsundersökningen samt kommittékickoffen användes som underlag. Dessutom inventerades vilka lokaler som finns i kårhuset genom en översyn av vad de används till idag och vilka som är intressenter i lokalerna för att utifrån detta ta fram riktlinjer för kårhusets användning. Under arbetet framkom det att en riktlinje för hur kårhuset ska användas inte skulle uppnå det primära syftet i punkten, det vill säga en långsiktig och strategiskt utveckling av kårhuset i den riktning som medlemmarna vill. Istället behövdes ett tydligt syfte med kårhuset tas fram för att utifrån det kunna ta fram konkreta åtgärder för att utveckla kårhuset i linje med syftet. Därför togs istället en strategi för kårhuset fram utifrån utredningen, i vilken en vision och mål för kårhuset definierar vad medlemmarna ser som syftet med kårhuset. Denna diskuterades med husansvarig, Kårstyrelsen samt kårens VD och fastställdes på fullmäktigemöte 8 13/14. Utifrån strategin har även ett utkast på handlingsplan tagits fram, dels genom att titta på de områden som medlemmarna ansåg vara extra viktiga i utredningen och dels genom att se hur väl de olika målen i startegin uppfylls. Handlingsplanen har dock på grund av tidsbrist inte kunna färdigställas, då det inte funnits tid att utreda var funktioner som definierats som önskvärda ska placeras i kårhuset. Kårstyrelsen har därför beslutat att en sådan utredning ska göras under sommaren/hösten 2014 för att handlingsplanen ska kunna fastställas under Resultat Resultatet av arbetet är en inventering av kårhusets lokaler, en strategi för kårhuset Johanneberg, ett utkast handlingsplan för kårhuset Johanneberg samt ett förslag till beslut till Kårstyrelsemöte 14 om att en utredning ska göras under 2014 för att sedan fastställa handlingsplanen innan utgången av Inventeringen av lokaler beskriver vilka lokaler som finns, vad de används till och vilka som är intressenter i dem. Den finns här: L:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\o) Utred Kårens lokaler\intressenter i Kårhuset.docx Strategin för kårhuset Johanneberg fastställer vision och mål för kårhuset utifrån vad medlemmarna anser vara syftet med kårhuset. Den fastställdes på fullmäktigemöte 8 13/14 och finns här: L:\KS_Dokument\Styrdokument\Strategier\Strategi för Chalmers Studentkårs Kårhus Johanneberg.pdf Utkastet för handlingsplan för kårhuset Johanneberg föreslår åtgärder för att utveckla kårhuset Johanneberg till att bättre uppfylla målen i strategin. Utkastet finns här:..\arbete med VP\o) Utred Kårens lokaler\handlingsplan för kårhuset\handligsplan för kårhuset Johannberg_v4.docx Till Kårstyrelsemöte 14 ligger ett förslag till beslut om en utredning av var olika funktioner som är önskvärda i kårhuset bör placeras och hur de bör prioriteras gentemot varandra ska genomföras. 2 av 3

103 AVRAPPORTERING Kårstyrelsen Förslaget är att detta utredningsarbete skall genomföras innan utgången av 2014 och att handlingsplanen ska därefter fastställas. Beslutsunderlag finns här: L:\KS_Dokument\KSmöten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\BU - Gör en utredning av kårhusets funktioner.docx 5. Framtid Utredningen ska under 2014 resultera i att utkastet till handlingsplan kompletteras med åtgärder och att en handlingsplan för kårhuset fastställs. Strategin och handlingsplanen är sedan tänkta att fungera som ett stöd i utvecklingen av kårhuset för att kårhuset ska utvecklas långsiktigt. Arbetet med handlingsplanen innebär en högre arbetsbelastning för husansvarig då åtgärderna ska genomföras. Att utveckla lokalerna i kårhuset enligt strategi och handlingsplan kommer kräva vissa investeringar som fullmäktige beslutar om. Utveckling enligt strategi och handlingsplan ska leda till att kårhuset blir mer anpassat efter medlemmarnas behov och önskemål, det vill säga mer ändamålsenligt. Vid handlingsplanens slut bör kårhuset Johanneberg utvärderas mot målen i strategin och utifrån utvärderingen bör förbättringsområden ta fram för att fortsatt utveckla kårhuset tas fram. 3 av 3

104 RAPPORT Kårstyrelsen Chalmers Studentkårs målbild för ett rikt studentliv Bakgrund Under året har projektet l) Utred kårens framtida målbild för ett rikt studentliv arbetats med som en del av verksamhetsplanen. Denna rapport syftar till att sammanfatta det arbete som utförts samt de slutsatser som kommits fram till som vidare arbete. Arbetet har utgått från följande text som beskriver vad projektet ska bestå av samt hur resultatet ska användas: Chalmers Studentkår har senaste åren arbetat med att driva olika delar av studentlivet framåt. Denna utredning syftar till att ta ett helhetsgrepp på definitionen av ett studentliv och vad som menas med ett rikt studentliv. Målet är att undersöka vad medlemmarna anser är bra med studentlivet på Chalmers och vad som bör utvecklas. För att kunna driva kårens, och högskolans, arbete med ett rikt studentliv behövs därför en målbild för vad kåren menar med ett rikt studentliv. Målbilden bör användas för att driva kårens arbete framåt i konkreta projekt men också för att kunna påverka högskolan i frågor som berör utveckling av studentlivet. Metod Arbetet för att ta fram vad Chalmers Studentkårs målbild för ett rikt studentliv är har genomförts genom flertalet både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Det har i arbetet varit viktigt att använda båda typer av undersökningar för att få in svar från många studenter samtidigt som reflektioner och samtal ger mycket förståelse i hur studenter ser på studentlivet. I samband med att processen för arbetet togs fram togs också en definition fram av vad studentliv innebär som en del i att skapa en gemensam referensram. För att samla in data och bilda en uppfattning om vad ett rikt studentliv innefattar ställdes ett antal frågor i den enkät som gick ut till studenterna på Lindholmen under hösten Resultatet från denna undersökning sammanställdes till olika områden, nedan kallat parametrar, inom studentliv och användes vid workshop om studentliv i utskott samt för att skapa frågor till medlemsmätningen. De utskott som hade en workshop om studentliv var: Arbetsmarknadsutskottet, Kommittéordförandeträff, Kårledningsutskottet, Nöjeslivsutskottet och Utbildningsutskottet. Allt material som har samlats in har sedan sammanställts och analyserats inom Kårledningen. Denna rapport visar på resultatet från arbetet och ska fungera som ett kontinuitetsdokument. Definition av studentliv Studentliv är ett brett ord och definieras olika av olika personer. Detta är en av utmaningarna i projektet men också en faktor till att projektet behöver genomföras då en konkretare beskrivning av studentliv kan underlätta arbete inom kåren och i samarbetet med andra. För att kunna prata om studentliv i detta arbete var en av de första delarna att ta fram en definition att arbeta utifrån. Den definition av studentliv som används i projektet är: Studentlivet är allt som studenter gör utöver av högskolan organiserade studier. Det innefattar deltagande i aktiviteter såsom sociala arrangemang, studieaktiviteter samt verksamhet som förbereder inför arbetslivet. Studentlivet innefattar förutom engagemang genom att delta i aktiviteter även engagemang genom att anordna i aktiviteter. I studentlivet innefattas allt som riktas till målgruppen studenter eller aktiviteter som anordnas av studenter. 1 av 7

105 RAPPORT Kårstyrelsen Definition av studentliv ovan baseras på studentlivet i Göteborg och vad som är intressant för studenter i Göteborg. Studentlivet kan sedan ytterligare avgränsas till studentlivet på Chalmers och ännu snävare med studentlivet där kåren står som arrangör enligt figuren nedan. Studentlivet i Göteborg Innefattar allt studentliv som erbjuds till studenter i Göteborg enligt definitionen ovan för studentliv. Studentlivet på Chalmers Studentlivet på Chalmers är det som anordnas på Chalmers campus eller av chalmerister. Studentlivet arrangerat av Chalmers Studentkår Studentlivet arrangerat av kåren är det som arrangeras av verksamheter inom Chalmers Studentkår. Både centralt och lokalt genom sektionerna. Figur 1: Studentliv på olika nivåer i Göteborg och på Chalmers. Studentlivet inom Chalmers Studentkår Bakom det studentliv som finns på Chalmers idag finns det flera mer eller mindre formella organisationer som hanterar all typ av verksamhet och majoriteten av denna organisation består av ideellt arbetande studenter, hädanefter kallat engagerade. Det som har varit fokus i de undersökningar som har genomförts är att undersöka hur olika medlemmar ser på studentlivet på Chalmers då det tillsammans med erfarenheter inom Kårledningen ger underlag för att se vidare på utveckling. Hur är studentlivet organiserat Chalmers Studentkår är en organisation uppdelad i central och lokal verksamhet. Den centrala delen av Chalmers Studentkår innefattar verksamhet som riktar sig till alla studenter på Chalmers medan den lokala verksamheten på sektionerna riktar sig till de studenter som läser på en viss utbildningsinriktning, se figur 2. Det är viktigt att förstå organisationen för att kunna upptäcka brister och svårigheter men också styrkor i det löpande arbetet inom kåren. På central nivå arbetar Fullmäktige, Kårstyrelsen och Kårledningen i olika roller inom kårens centrala nivå med uppgifter att bland annat administrera, utreda och samordnaför att studentlivet ska kunna fortlöpa. Dessa grupper ansvarar för att verksamheten utvecklas och löper på som den ska, utan att själva vara arrangörer men genom att styra de resurser som finns och därmed skapa ett långsiktigt studentliv. Inom de centrala delarna av kåren finns också kårkommittéer, kårföreningar och de företag kåren äger. Dessa har olika roll inom studentlivet: kårkommittéer innehar uppdrag som ska utföras till förmån för alla kårens medlemmar och svarar mot Kårstyrelsen det kan vara kalas, kulturevenemang, traditionsbundna evenemang eller arbetsmarknadsdagar men alla ligger inom kårens verksamhetsområden. Kårkommittéer utför en stor del av den verksamhet som finns inom centrala delar av kåren och som medlemmar deltar i. Det finns cirka 20 kårkommittéer. Kårföreningar är verksamheter knutna till kåren men som startas och drivs av medlemmar med ett specifikt intresse. 2 av 7

106 RAPPORT Kårstyrelsen Kårföreningar är öppna för alla medlemmar inom kårenoch som medlem är du bjuden till de evenemang föreningen anordnar. Kårföreningar är en annan typ av verksamhet som ska uppmuntra studenternas intresse och gemenskap och idag finns allt från robotklubb och sångkör till ishockeylag och entreprenörskapsförening. Totalt finns det cirka 30 kårföreningar. Företagsgruppen står för en stor del av den service som möjliggör studentlivet då det finns restaurangbolag som driver café, restauranger och pubar. Företagsgruppen ansvarar också för förvaltning av kårhuset för att det ska förvaltas långsiktigt. Figur 2: Chalmers Studentkårs organisation i ett centralt och lokalt perspektiv. Den lokala verksamheten består av 16 sektioner som i sin tur har en styrelse och kommittéer samt föreningar. På sektionsnivå fungerar kommittéer och föreningar liknande som för centrala delar av kåren, men med fokus på att arbeta för sektionens medlemmar. Vilken typ av verksamhets som finns på sektionen beror till stor del på tradition och storlek på sektionerna men de flesta sektioner har en mottagningskommitté, ett sexmästeri, rustmästare, arbetsmarkandsgruppen, PR-förening och en studienämnd utöver sin styrelse. Kompletterande studentliv på Chalmers Det finns också en del studentliv inom Chalmers som inte arrangeras inom kårens organisation. Dessa drivs då oftast av ideella föreningar eller av högskolan. Det kan handla om verksamhet såsom läxhjälp för gymnasieelever samt olika typer av initiativ för att bredda studenters erfarenheter och kunskap. Det finns också olika företag som samverkar med enskilda studenter genom att göra dem till studentambassadörer för sina företag på ett universitet och därigenom skapar arrangemang och möjligheter för studenter att träffa specifika företag. Exempel på verksamhet som drivs av högskolan är rekrytering av studenter till Chalmers. Medlemmarnas bild av dagens studentliv I de kvalitativa undersökningar på vad som är ett rikt studentliv användes den framtagna definitionen för att diskutera kring begreppet. För de kvantitativa undersökningarna gjordes först fritextsvar som lät medlemmarna beskriva med egna ord hur de definierade studentlivet. Detta resultat analyserades för att ta fram parametrar som är viktiga för ett rikt studentliv. Målet med dessa var att låta medlemmarna själva först definiera parametrar och sedan värdera dessa. De parametrar som ansågs vara viktiga var, rangordnade efter hur många fritextsvar som innehöll parametrarna: 3 av 7

107 RAPPORT Kårstyrelsen a) aktiviteter för alla studenter, b) att kunna ha en gemenskap och kunna umgås dygnet runt, c) möjlighet att kunna kombinera studier och socialt liv, d) bra studiemiljö för individuella studier och grupparbeten, e) ett välfungerande föreningsliv, f) bra utbildning, g) bra möjligheter till prisvärd mat dygnet runt, h) en hög delaktighet, i) utvecklande och motiverande. Detta var det studenter själva i sina fritextsvar lyfte fram, parametrarna och fördelningen visas också i bilaga 2. Dessa parametrar skrevs om till Medlemsmätningen för att få en tydligare bild av vad som menas och för att varje medlem lättare skulle kunna förstå. Dessa parametrar användes sedan i medlemsmätningen för att mäta hur nöjda medlemmarna är med de olika delarna samt hur viktiga medlemmarna tycker att de olika parametrarna är för ett rikt studentliv. Anledningen till att dessa två frågor ställdes var för att tydligare kunna definiera var medlemmarna överlag tycker att det finns brister i studentlivet på Chalmers. I Figur 3 nedan presenteras en grov sammanställning över de resultat som framkom från medlemsmätningen, där de blå staplarna visar det viktade värdet på hur medlemmarna svarat på frågan Hur viktig tycker du följande parametrar är för ett rikt studentliv?. De lila staplarna visar hur väl medlemmarna tycker att parametrarna uppfylls idag och denna fråga ställdes som Hur väl tycker du att följande stämmer in för dig som student på Chalmers?. Det var få medlemmar som tyckte att det fattades parametrar att välja på men några medlemmar skrev arbetslivskontakt samt sport och friluftsaktiviteter. I Figur 3 presenteras vad medlemmarna anser är viktigt för ett rikt studentliv samt hur väl dessa parametrar uppfylls på Chalmers. Staplarna har räknats ut genom att de fyra svarsalternativen värderats från och sedan har ett medelvärde räknats ut för varje parameter. Det är intressant att se hur medlemmarna väljer att rangordna parametrar annorlunda då det handlar om att lyfta parametrar i ett fritextsvar samt rangordna alternativ som finns. Exempelvis lyftes bra studiemiljö och att skapa kontakter betydligt lägre i fritextsvar än i ranking samtidigt som brett utbud av aktiviteter lyftes av många studenter i fritextsvar men inte rankades som en viktig parameter. I skillnader mellan hur viktig en parameter är och hur väl den uppfylls på Chalmers så skiljde det mest för parametrarna bra studiemiljö och möjlighet att kombinera samt ha bra balans mellan studier och socialt liv där dessa ansågs viktiga men att de inte uppfylls tillräckligt. Tvärt om ansågs brett utbud av aktiviteter och ett väl fungerande föreningsliv vara uppfyllt på en högre nivå än vad de värderades viktiga. I utskotten lyftes också de sociala delarna av ett rikt studentliv likt medlemsmätning och enkäten för Lindholmen. Dock lyfte många utskott också kompletterande åsikter om vad som behövs för att studentlivet ska vara möjligt. Det handlar om exempelvis lokaler, stöd och organisation inom kåren för att det ska finnas möjligheter för ett rikt studentliv. Om inte det finns kommer studentlivet att ha svårt att utvecklas och därför vägdes även dessa aspekter med i det fortsatta arbetet. 1 På frågan om hur viktigt: Mycket viktigt=4, Viktigt=3, Neutral=2, Obetydligt=1. På frågan om hur väl det stämmer in: Stämmer mycket bra=4, Stämmer bra=3, Stämmer dåligt=2, Stämmer inte alls=1. 4 av 7

108 RAPPORT Kårstyrelsen Skillnad mellan hur viktig en parameter är och hur väl den uppfylls Bra Studiemiljö Möjlighet att kombinera samt ha bra balans mellan studier & socialt liv Att kunna umgås med vänner Att skapa kontakter Bra möjligheter till prisvärda måltider & fika dygnet runt Att det bidrar till aktiviteter och engagemang som är utvecklande och motiverande Hur väl parametern uppfylls idag Hur viktig parametern är för ett rikt studentliv Ett väl fungerande föreningsliv Brett utbud av aktiviteter Figur 3: Resultat från medlemsmätningen på viktade svar från frågor om hur viktig en parameter är samt hur väl den uppfylls. Målbild för rikt studentliv Att ta fram en sammanställning över vad ett rikt studentliv innebär, som alla studenter håller med om, är svårt då begreppet i sig är brett och vagt. Det är dock nödvändigt att ha en beskrivning och därför har arbetet fokuserat på att ta fram en målbild som bättre beskriver hur det studentliv som vi har idag byggs upp och vad som är viktigt i de olika delarna av studentlivet. Arbetet syftar till att utifrån målbilden skapa ett verktyg som ger en gemensam utgångspunkt för studentlivet samt ett strukturerat sätt att diskutera dess olika delar och hur de kan utvecklas. Målbilden har tagits fram utifrån flertalet dimensioner innefattande hur studentlivet sr ut idag, vad medlemmaran har fört fram i arbetet, hur studentlivet organiseras samt engagerade studenters input i arbetet. Målbilden består av områdena nedan, alla är lika viktiga för att ett rikt studentliv ska kunna finnas. Dessa områden ska inte ses som olika fack som verksamheter eller studenter tillhör, utan enbart ett sätt av många att förklara de parametrar som skapar studentlivet. Målbilden kan symboliseras genom olika delar och beskrivas nedan. En mer detaljerad beskrivning återfinns i Bilaga 5. Övergripande Studentlivet på Chalmers bör genomsyras av följande ord som förekommit på olika sätt genom undersökningen: Gemenskap, delaktighet och motivation. 5 av 7

109 RAPPORT Kårstyrelsen Att engagera sig i att skapa studentlivet För att det ska finnas ett studentliv så behöver det finnas studenter som arrangerar och möjliggör studentlivet. Detta ger många positiva mervärden, bland annat: Balans mellan studier och studentliv studierna kompletteras med andra aktiviteter Personlig utveckling för de som är engagerade som får andra typer av erfarenheter än studier ger Motiverande för studenter att ha roliga och engagerande uppdrag vid sidan av studierna Att vara med i studentlivet Studentlivet är till för alla studenter och i vissa fall även andra intressenter. Studentlivet finns för att ge alla studenter en möjlighet till mervärden såsom: En gemenskap och möjlighet att umgås dygnet runt Varierande aktiviteter för att ge något till alla studenter Att skapa kontakter för studietid och framtid Utvecklande att ha ett komplement till studier Trivsel och stämning som motiverar till studier Möjliggörare och service För att studentlivet ska kunna finnas och utvecklas krävs det att det finns faciliteter som skapar och underlättar ett rikt studentliv. Detta är nödvändigt och fungerar som en grund i arbetet med att ha ett rikt studentliv. Möjliggörare och service kan exempelvis vara att: Ha ändamålsenliga och varierande lokaler för att kunna erbjuda ett rikt studentliv Underlätta vardagslivet för studenterna genom att exempelvis erbjuda prisvärd måltidservice, tillgång till bostäder, etc. Det finns organisationsformer och resurser som gör det möjligt att arrangera ett studentliv Det finns en gemensam dialog och samsyn mellan kåren och högskolan Slutsatser Arbetet att undersöka vad studenterna tycker är ett rikt studentliv samt sammanställa detta till en målbild är genomfört. Detta arbete syftade till att visa bredden av ett rikt studentliv och att det handlar om att ha en bred bild som passar många typer av medlemmar inom organisationen. Projektet med ett rikt studentliv hänger också samman med andra pågående projekt såsom projektet tillsammans med högskolan som är ett kulturarbete under namnet Studentliv 2020, samt arbete inom kåren med att ta fram betydelsen av engagemang samt utveckla de delar av möjliggörare och service som finns inom verksamheten. Detta arbete ska delvis tas vidare genom att kommunicera resultatet av undersökningarna och analysen samt se hur bilden av ett rikt studentliv kan kommuniceras till studenter, högskolan samt andra intressenter. Vidare rekommendationer Det är också viktigt att arbetet med att utveckla verksamheten går framåt genom att identifiera brister inom organisationen som kan utvecklas för att öka studenternas nöjdhet med studentlivet och för att Chalmers fortsatt ska kunna ha ett rikt studentliv. Detta görs genom många olika delar men nedan specificeras delar som bör fortsätta eller påbörjas för att bibehålla och utveckla studentlivet: Arbete tillsammans med högskolan för gemensam samsyn på studentlivet För att kåren ska ha möjlighet att arbeta framåt med att utveckla studentlivet krävs en tydlig samsyn tillsammans med högskolan på vad ett rikt studentliv innebär och varför det är en viktig del av studenternas liv. Detta är viktigt för att inte hamna i en dragkamp och bli 6 av 7

110 RAPPORT Kårstyrelsen bakåtsträvande och försvarande utan att kunna arbeta framåt tillsammans med de olika områden som högskolan och kåren ansvarar för. Detta arbete är påbörjat och bör fortgå med exempelvis utbildningar för att få en gemensam grundsyn genom hela organisationen. Prioriterat område för hållbart engagemang I det nya formatet på verksamhetsplan finns ett område kring hållbart engagemang. Det är viktigt att det området utvecklas och prioriteras för att skapa möjligheter för olika typer av engagemang där alla studenter känner sig välkomna att engagera sig. Engagemang ska vara värdefullt för individen och det ska finnas möjlighet med olika typer av tidsbegränsade engagemang samt mindre resurskrävande engagemang. Detta är viktigt att bredda och göra engagemang hållbart för individen då det genom exempelvis undersökningen om betydelsen av engagemang visade att det var värdefullt även efter studietiden. IQ-samarbetet för en sund alkoholkultur Arbetet tillsammans med IQ för en sundare alkoholkultur påverkar en del av studentlivet och syftet är att göra fler arrangemang tillgängliga och välkomnande för fler medlemmar. Det är också av stor vikt att den del av studentlivet i helhet ansvaras för av kåren som organisation och att det finns en medvetenhet om hur vi arbetar med att se över även den del av studentlivet som innehåller alkoholrelaterade arrangemang samt ökar bredden av andra aktiviteter. Lokalsituationen för verksamheter inom kåren samt lokaler för studenternas vardag Lokaler är en svårighet ur många aspekter då det för ett rikt studentliv krävs många olika typer av lokaler. Detta var också något som framgick då Åsikter för campusutveckling och studentbostäder arbetades fram. För att ytterligare se var det saknas lokaler samt hur lokaler kan förbättras bör åsikterna användas för att se vart det idag finns stora brister. Exempel i denna rapport som har lyfts är studiemiljön som studenterna inte ser som tillräcklig. En översyn av hur väl åsikterna stämmer överens med verkligheten kan ge starka argument för arbetet med högskolan och andra campusansvariga samtidigt som det ger underlag till det arbete som pågår med handlingsplan för kårhuset. Frågor på rapporten ställs med fördel till, Johanna Svensson Kårordförande 13/14 7 av 7

111 RAPPORT Kårstyrelsen Bilaga 1: Metod för framtagande av målbilden Nedan beskrivs den metod som använts för att ta fram målbilden samt framtida utveckling för ett rikare studentliv. 1. Ta fram definition 2. Undersökning med fritextsvar i enkät 3. Diskussion i utskott 4. Svar från Medlemsmätningen 5. Sammanställning 1. Ta fram definition Definitionen togs fram som ett sätt att få en samsyn i diskussionerna kring vad studentliv innebär och detta gjordes främst genom diskussioner och återkoppling inom Kårledningen. Definitionen lyftes även i utskott för att få feedback och input. 2. Undersökning med fritextsvar i enkät I enkät till medlemmar på Lindholmen fanns ett fritextfält där medlemmarna kunde beskriva vad de ansåg var ett rikt studentliv. Det inkom många svar med olika detaljgrad men ett antal olika parametrar återkom mer frekvent än andra. Det som lyftes fram som viktiga delar i studentlivet av många studenter var: bra studiemiljöer, möjlighet att kombinera studier och socialt liv, aktiviteter för alla och att kunna umgås och ha en gemenskap dygnet runt. Resultatet presenteras nedan i bilaga Diskussion i utskott Diskussionerna i utskotten följde samman mall för att kunna tolka resultaten på samma sätt med se de olika utskottens perspektiv. Det hade dock även behövts ta fram ett standardiserat sätt att sammanfatta diskussionerna då det hade underlättat sammanställningen samt att se olikheter och likheter mellan utskott. 4. Svar från Medlemsmätningen Medlemsmätningen sammanställdes genom att lyfta frågorna till alla studenter/medlemmar och analysera svaren. Sektionsstyrelserna fick tillgång till resultatet för den egna sektionen för att kunna analysera hur de svarat jämfört med hela Chalmers dock har denna rapport ett övergripande fokus och sektionstillhörighet har därför inte analyserats. 5. Sammanställning Resultatet från både kvalitativa och kvantitativa undersökningar har sedan sammanställts för att visa vad som är viktigt och lyfta in detta som delar i målbilden som presenteras i rapporten. Från enkäterna har diagram och tabeller på kvantitativ data lyfts fram medan åsikter från de kvalitativa diskussionerna mer har lyfts in direkt i målbilden. i av viii

112 RAPPORT Kårstyrelsen Bilaga 2: Enkät för undersökning av Campus Lindholmen Enkäten gjordes under hösten 2013 för att undersöka Chalmers Studentkårs medlemmars åsikter om campus Lindholmen. Enkäten skickades därför ut till alla studenter på Campus Lindholmen och 500 av 1862 svarande på enkäten. I enkäten fanns två breda frågor om studentliv: en flervalsfråga om hur nöjda studenterna är med studentlivet på Lindholmen och en fritextfråga Vad är ett bra studentliv för dig?. I tabellen nedan presenteras demografin över de svarande och i diagrammet nedan presenteras hur studenterna i sina fritextsvar beskrev olika delar av studentlivet. Antal fritextsvar var 129 stycken. Fritextsvaren analyserades sedan utifrån och nio parametrar för ett rikt studentliv samt en utbildningskopplad parameter togs fram. I genomsnitt innehöll varje fritextsvar 2,3 av parametrarna, minsta antalet parametrar som ett fritextsvar innehöll var 0 och maximalt antalet parametrar var 6. Kön (Svarande: 493) Inskrivningsår (Svarande: 488) Ålder (Svarande: 500) Man 75,7% 2008 eller tidigare 4,5% 18 år eller yngre 1,0% Kvinna 22,7% ,7% år 38,8% Föredrar att inte 1,6% ,8% år 39,2% svara ,2% år 14,8% ,7% år 5,0% ,0% 41 år eller äldre 1,2% Antal svar som innehöll parametern Vad är ett rikt studentliv för dig? Bra Studiemiljö Möjlighet att kombinera samt ha bra balans mellan studier & socialt liv Brett utbud av aktiviteter Bra möjligheter till prisvärda måltider & fika dygnet runt Att kunna umgås med vänner Ett väl fungerande föreningsliv Att skapa kontakter Att det bidrar till aktiviteter och engagemang som är utvecklande och motiverande ii av viii

113 RAPPORT Kårstyrelsen Undersökningen visar att knappt 60% är nöjda eller mycket nöjda med studentlivet på Lindholmen. Dock finns det mycket potential för utveckling av studentlivet då över 40 procent saknar delar av ett rikt studentliv på Lindholmen. Hur nöjd är du med studentlivet på campus Lindholmen? 34% 8% 0% 17% 41% Mycket Nöjd Nöjd OK Missnöjd Mycket missnöjd Citat från fritextsvaren om studentliv: Några av citaten från fritextsvaren som är beskrivande och visar på bredden i de kommentarer som kom in i undersökningen: Lagom blandning av bra möjligheter att plugga och tillfällen att vara social och ha roligt. Att umgås kring folk utan massa löjliga dräkter och löjliga "spex"... Trevligt folk, bra studiemiljö, intressanta och givande föreläsningar, en möjlighet att få sina åsikter hörda, och en trygg arbetsmiljö. Då man känner sig delaktig och har en bra social kontakt med andra studenter Ett bra studentliv handlar för mig om att det finns något för alla att göra när skolan är slut för dagen. Att man känner sig som en del av något mer än bara skolbänken och att det finns möjligheter för alla att delta eller engagera sig i aktiviteter de tycker är kul eller som utvecklar dem. Gärna både och. Att klara studierna samtidigt som man kan ha ett egenvalt och aktivt socialt liv med aktiviteter vid sidan av En plats där alla studenter kan känna sig som hemma - morgon, dag som kväll. En plats där studenter kan träffas, umgås och studera. Ett liv som erbjuder något för varje individ. Ett liv som gör det motiverande och roligt att vilja studera. Ett liv fyllt av rabatter och förmåner för studenters hälsa och välbefinnande. En tid och plats att kunna minnas och till viss del sakna. Bra ekonomi, motivation, glädje och förutsättningar. Att växa utanför studierna. Vi har en bra och genomtänkt utbildning. Studentlivet bör erbjuda oss studenter möjligheten att växa som individer. En gemenskap som fungerar som skapar ett sammanhang till studierna med en uppsjö av aktiviteter och föreningar som är mer eller mindre öppna för alla studenter. Ett bra studentliv är helt enkelt när man går till skolan både för bra undervisning (vilket det är på Chalmers!) och för ett socialt liv. Där man inte kan skilja på socialt umgänge och studier. Där man har kul på och efter skolan. iii av viii

114 RAPPORT Kårstyrelsen Bilaga 3: Workshops på utskott Kårledningen hade under läsperiod två, hösten 2013, diskussioner kring vad som är ett bra studentliv på några utskott. De utskott som hade diskussioner om studentliv var: Utskott Möte # Utbildningsutskottet 4 Nöjeslivsutskottet 3 Kårledningsutskottet 5 Arbetsmarkandsutskottet 3 Kommittéordförandeträff 3 Diskussionsunderlag på utskotten 1. Vad är studentliv? Det som önskas är spontana rektioner om vad det är. 2. Vad tycker utskottets deltagare är viktigt i studentlivet på Chalmers? 3. Vad tycker utskottets deltagare fattas på Chalmers? <Visa definitionen av studentliv som tagits fram> 4. Utefter definitionen vad innefattas i definitionen? Är det någon skillnad mot vad varje deltagare sa under punkt 1? 5. Workshops för att spåna nya möjligheter att bredda studentlivet inom det områden som utskottet handlar om iv av viii

115 RAPPORT Kårstyrelsen Bilaga 4: Resultat från Medlemsmätningen Enkäten skickades ut via e-post till 9886 medlemmar, det vill säga till alla medlemmar som kåren har e-postadresser till. Enkäten var öppen för svar mellan den 18 december 2013 och den 20 januari Sammanlagt svarade 2450 medlemmar på enkäten, varav 2166 svar var fullständiga. I enkäten fanns två frågor rörande studentliv, en som handlade om hur viktiga studenterna tycker att olika parametrar är för ett rikt studentliv och en fråga som handlade om hur väl parametrarna stämmer in på studentlivet. I tabellen nedan presenteras demografin över de svarande och i diagrammet under tabellen presenteras vad medlemmarna anser är viktigt för ett rikt studentliv samt hur väl dessa parametrar uppfylls på Chalmers. Staplarna har räknats ut genom att de fyra svarsalternativen värderats från och multiplicerats med antalet svar och adderats. Därefter har det framräknade värdet dividerats med antal svar för att få ett värde mellan I diagrammet på nästa sida visas en tydligare sammanställning över differensen mellan de två staplarna där ett positivt värde betyder att parametern uppfylls mer än hur den värderas som viktig och där ett negativt värde betyder att den uppfylls mer viktig än vad parametern uppfylls. Språk Inskrivningsår Svenska 89,0% 2008 eller tidigare 16,9% Engelska 11,0% ,4% ,6% ,6% ,7% ,8% Skillnaden mellan hur viktig en parameter är och hur väl den uppfylls Möjlighet att kombinera samt ha bra balans Ett väl fungerande föreningsliv Brett utbud av aktiviteter Bra möjligheter till prisvärda måltider & Bra Studiemiljö Att skapa kontakter Att kunna umgås med vänner Att det bidrar till aktiviteter och Hur väl parametern uppfylls idag Hur viktig parametern är för ett riktstudentliv På frågan om hur viktigt: Mycket viktigt=4, Viktigt=3, Neutral=2, Obetydligt=1. På frågan om hur väl det stämmer in: Stämmer mycket bra=4, Stämmer bra=3, Stämmer dåligt=2, Stämmer inte alls=1. 3 Exempel vid 10 svar: Mycket viktigt, 3 svar, Viktigt 3 svar, Neutral, 2 svar och Obetydligt, 2 svar. Värderas: 3*4+3*3+2*2+2*1=27 som ska delas med antal svar vilket ger värdet 2,7. v av viii

116 RAPPORT Kårstyrelsen Differens mellan hur väl en parameter uppfylls och hur viktig den är 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6-0,8 Brett utbud av aktiviteter Ett väl fungerande föreningsliv Att det bidrar till aktiviteter och engagemang som är utvecklande och motiverande Att kunna umgås med vänner Att skapa kontakter Bra möjligheter till prisvärda måltider & fika dygnet runt Möjlighet att kombinera samt ha bra balans mellan studier & socialt liv Bra Studiemiljö Series1 0,2355 0,158-0,1397-0,1859-0,2885-0,3896-0,5338-0,7359 Diagrammet nedan visar differensen mellan hur viktig en parameter är och hur väl medlemmarna har svarat att den uppfylls. Vid positiv differens har parametern för hur viktig den är för ett rikt studentliv fått lägre svar än för hur väl den uppfylls. Vid negativ differens tycker studenterna att parametern är viktig men att den inte uppfylls till samma nivå på skalan. Vid 0 så har parametern erhållit samma svar på hur viktig den är och hur den uppfylls Skillnad mellan hur viktig en parameter är och hur väl den uppfylls Bra Studiemiljö Antal studenter Möjlighet att kombinera samt ha bra balans mellan studier & socialt liv Brett utbud av aktiviteter Bra möjligheter till prisvärda måltider & fika dygnet runt Att kunna umgås med vänner Ett väl fungerande föreningsliv Att skapa kontakter Att det bidrar till aktiviteter och engagemang som är utvecklande och motiverande vi av viii

117 RAPPORT Kårstyrelsen Bilaga 5: Detaljerad beskrivning av målbilden för ett rikt studentliv Kursiva texter nedan kompletterar den målbild som beskrivs ovan i rapporten. Övergripande Studentlivet på Chalmers bör genomsyras av följande ord som förekommit på olika sätt genom undersökningen: Gemenskap, delaktighet och motivation. Detta är ledord på vad studentlivet på Chalmers bör uppfylla för medlemmar i kåren. Det är av stor vikt att studentlivet är en del av den och bidrar till en gemenskap över årskurser och sektionsgränser så att studenter har en gemensam delaktighet i kontakter och det som händer i studentlivet. Studentlivet ska finnas som en kompletterande del av livet som motiverar till att studera genom att alla studenter har chansen att tänka på annat och få fritid från studierna. Att engagera sig i att skapa studentlivet För att det ska finnas ett studentliv så behöver det finnas studenter som arrangerar och möjliggör studentlivet. Detta ger många positiva mervärden, bland annat: Balans mellan studier och studentliv studierna kompletteras med andra aktiviteter Studenter ska ha en möjlighet att förutom studier kunna ha ett välorganiserat liv utanför studierna för att lätt kunna engagera sig i andra aktiviteter och inte bara studier och kurser. Personlig utveckling för de som är aktiva som får andra typer av erfarenheter än studier ger Att engagera sig gör att det finns möjlighet att få med sig andra erfarenheter från Chalmers än vad enbart studierna ger. Exempelvis kan engagemang ge erfarenhet i att ta ansvar, vara ledare eller att arbeta i en grupp under press. Motiverande för studenter att ha roliga och engagerande uppdrag vid sidan av studierna Att ha något annat att göra och tänka på under studietiden gör att alla studenter inte bara studerar utan också ägnar sig åt motiverande aktiviteter på fritiden. Tiden som läggs ner syftar till att skapa en högre motivation hos studenten. Att vara med i studentlivet Studentlivet är till för alla studenter och i vissa fall även andra intressenter. Studentlivet finns för att ge alla studenter en möjlighet till mervärden såsom: En gemenskap och möjlighet att umgås dygnet runt Studentlivet ska finnas för att det alltid ska finnas möjlighet att umgås på eller utanför campus dygnet runt. Detta ska underlätta för studenter att ha kul och upptäcka nya arrangemang eller engageamng under studietiden. Varierande aktiviteter för att ge något till alla studenter Det ska inom studentlivet finnas varierande aktiviteter för att alla studenter på något sätt ska kunna vara intresserade av att delta. Alla aktiviteter behöver inte vända sig till alla studenter men det bör finnas en bredd av olika typer av aktiviteter. Att skapa kontakter för studietid och framtid Ett studentliv som inbjuder många studenter ökar också möjligheten för studenter att få med sig vänner och kontakter från sin studietid. Utvecklande att ha ett komplement till studier Studentlivet ska vara en del i att skapa nya erfarenheter och upptäcka nya saker vilket bidrar till att studenten under sin studietid utvecklas. vii av viii

118 RAPPORT Kårstyrelsen Trivsel och stämning som motiverar till studier Att ha ett studentliv som bidrar till en rolig och studentikos stämning gör att det skapas en trivsel på campus och att det finns en stämning som studenterna kan känna av. Detta bidrar förhoppningsvis till en stämningshöjare på campus och en ökad stolthet som chalmerist. Möjliggörare och service För att studentlivet ska kunna finnas och utvecklas krävs det att det finns faciliteter som skapar och underlättar ett rikt studentliv. Detta är nödvändigt och fungerar som en grund i arbetet med att ha ett rikt studentliv. Möjliggörare och service kan exempelvis vara att: Ha ändamålsenliga och varierande lokaler för att kunna erbjuda ett rikt studentliv Detta är en förutsättning och något som kåren behöver fortsätta arbeta på då det trotts projekt och ett stort kårhus finns problem med lokaler att hyra för gemene medlem men också för arrangemang. Underlätta vardagslivet för studenterna genom att exempelvis erbjuda prisvärd måltidservice, tillgång till bostäder, etc. Att som student ha råd att kunna äta på campus är viktigt både för att underlätta vardagen då det är svårt att hinna handla, laga mat och diska men också för att det ökar gemenskapen på campus. Studenterna ges tid att umgås om det finns stora möjligheter att ta en fika eller äta frukost, lunch eller middag på campus. Det är också viktigt att andra faciliteter som bostäder, kurslitteratur och andra behov då det är möjligt uppfylls för att underlätta studentlivet trotts studenters knappa ekonomi. Det finns organisationsformer och resurser som gör det möjligt att arrangera ett studentliv För att studentlivet ska finnas krävs ett stort ideellt engagemang från många olika människor. Det är viktigt att ha en organisation som stöttar dessa medlemmar som engagerar sig och att det finns stora möjligheter för de studenter som mer eller mindre vill engagera sig i studentlivet. Det finns en gemensam dialog och samsyn mellan kåren och högskolan Det krävs en tydlig samsyn tillsammans med högskolan på vad ett rikt studentliv innebär och varför det är en viktig del av studenternas liv för att på ett effektivt sätt kunna utveckla studentlivet. viii av viii

119 Engagemangets bidrag till personlig utveckling En kvantitativ undersökning i hur Chalmers alumner ser på sitt engagemang, eller val att inte engagera sig.

120 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Bakgrund och syfte Varje år engagerar sig många teknologer i Chalmers Studentkår. Engagemang diskuteras ofta utifrån att det är en rolig del av studentlivet men också att det bidrar till personlig utveckling för individen. Detta är något som löpande återkommer vid interaktion med tidigare kårengagerade alumner men inte något det funnits en utredning på. För att på ett bra sätt kunna fortsätta att utveckla kårens organisation är det angeläget att kunna påvisa vad engagemang ger och att det därför är viktigt. Det ger också en möjlighet för kårrepresentanter i diskussioner internt samt med högskolan, näringsliv eller andra intressenter kunna påvisa engagemangets positiva effekt. Det finns också utvecklingspotential i studenternas egen reflektion över vad de tar med sig från sitt engagemang. För att utreda detta fanns i verksamhetsplanen 13/14 en punkt om att kartlägga hur engagemang bidrar till personlig utveckling, punkten presenteras nedan. i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling Många medlemmar engagerar sig ideellt under sin tid på Chalmers och detta görs till stor del inom kårens organisation. Genom sitt engagemang samlar de på sig färdigheter och utvecklar egenskaper som de kan dra nytta av i senare delar av livet. Kåren lyfter ofta fram den stora andelen teknologer som engagerar sig under studietiden men det saknas dock tydligt underlag och statistik på hur engagemang bidrar till personlig utveckling. En undersökning bör därför göras på hur tidigare aktiva ser på sina erfarenheter för att kartlägga vad medlemmar kan få med sig om de väljer att engagera sig inom kåren. För att kunna ställa frågor om hur teknologerna drar nytta av sitt engagemang senare i livet valdes alumner till målgrupp för undersökningen. Dels för att de hunnit få perspektiv på sitt engagemang men också då de kan representera flera generationer av engagerade. Det är enbart alumner och inga nuvarande teknologer som har deltagit i undersökningen. Metod Första steget i processen var att ta fram vilken typ av undersökning som skulle göras samt vilken målgrupp som skulle användas i undersökningen för att ge det resultat som efterfrågas i projektet. För att få en bred grund valdes enkät som undersökningsmetod, då den möjliggör att på ett enkelt sätt få in information från många människor. Målgrupperna som det valdes mellan var nuvarande studenter, alumner, engagerade eller icke engagerade. Alumner valdes som målgrupp, detta för att få ett svarsmaterial som även svarade för verksamheten bakåt i tiden, samt att de som engagerat sig har haft möjlighet att se vilken nytta deras engagemang gett senare i livet. Slutligen valdes även att alla alumner, både de som har engagerat sig och de som inte varit engagerade, skulle svara på enkäten för att kunna jämföra hur man ser på vad engagemang kan ge. Därefter sammanställdes vilken information som undersökningen skulle bidra till att samla in och ett utkast på enkät sammanställdes. Utkastet diskuterades sedan i Kårledningen och omarbetades till ett förslag på enkät som gick ut på remiss hos några fullmäktigeledamöter samt tidigare Kårledningsledamöter innan slutgiltiga enkäten färdigställdes. Enkäten i sin helhet finns bifogad som bilaga 1. Mejladresser till alumner tillhandahölls av högskolans alumnikoordinator. Enkäten gick ut i april och var öppen i 2 veckor. Efter cirka halva svarstiden gått skickades ett påminnels ut till de som ännu inte svarat. Totalt antal svar var 2034, varav 1960 var fullständiga. Antal alumner som fick ut enkäten var 9125, det ger en svarsfrekvens på 23 %. 1 av 13

121 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Därefter analyserades svaren för att sammanställas i denna rapport. Resultatet från enkäten sammanställdes först utifrån demografi. Den informationen användes sedan i analys av svaren på övriga frågor för att se skillnader utifrån till exempel när den svarande studerade på Chalmers och vad den varit engagerad inom. Resultat Presentationen av resultatet är uppdelad i Demografi för att beskriva de alumner som svarade på enkäten samt några frågor alla fått svara på under rubriken Gemensamma frågor. Därefter följer Personlig utveckling av engagemang och Ej engagerad under studietiden som presenterar svaren på frågor rörande alumnernas egna erfarenheter och åsikter kring engagemang samt deras syn på valet att engagera sig respektive inte engagera sig i kårverksamheten. Alla svar användes i analysen av enkäten, även de ofullständiga. Demografi Resultatet från enkäten presenteras utifrån demografi i diagram nedan. Den informationen används sedan i analys av svaren på övriga frågor för att se skillnader utifrån till exempel när den svarande studerade på Chalmers och vad den varit engagerad inom. De svarande bestod av 78 % män och 21 % kvinnor, 1 % valde alternativet föredrar att inte svara. Se figur 1a för fördelning av kön. När de svarande tog examen har delats upp i årtionden förutom de som tog examen som räknas som en grupp samt alumner med examen under 2000-talet som är uppdelade i två perioden, en från och en från Dessa grupper fördelade sig jämnt och fördelningen i år kan ses i Figur 1b. 21% 1% Kön 78% Man Kvinna Föredrar att inte svara Figur 1a. Könsfördelning på svaranden. 19% 21% Examensår Figur 1b. Fördelning på examensår. Majoriteten av de alumner som svarade på enkäten anser sig vara mest associerade med examen civilingenjör, 81 % uppgav detta. Därutöver uppgav 7 % sig mest associerade med master, övriga svarsalternativ låg på 4 % eller lägre. Den procentuella fördelningen mellan vilken teknologsektion alumnen tidigare varit medlem i presenteras i figur 2. Elektroteknologsektionen, 20 % samt Fysikteknologsektionen 18 % är mest representerade i enkäten, därefter kommer Kemiteknologsektionen, Väg- och vattensektionen samt Maskinteknologsektionen varje motsvarar 17% 13% 14% 15% av 13

122 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx cirka 10 % av de svarande. De sektioner som är störst i enkäten är också bland de äldsta på Chalmers och har tidigare haft, eller har fortfarande, stora klasser. För övrig fördelning hänvisas till figuren. TD, 1% V, 11% Sjö, 1% M, 18% KfKb, 3% Sektion Annan, 2% Z, 4% K, 9% Figur 2. Fördelning mellan sektionerna bland svaranden. En tredjedel av alumnerna var redan bosatta i Göteborg innan de började studera, alternativt pendlade, övriga angav att de flyttade till Göteborg för att påbörja studier vid Chalmers, denna fördelning visas i Figur 3a. Utav de svarande uppgav 49 % att de var engagerade inom Chalmers Studentkår under sina studier, se Figur 3b. Figur 3a. Andel teknologer som bodde i respektive flyttade till Göteborg för studier. A, 2% AE, 0% D, 6% I, 6% IT, 1% Flyttade till Göteborg för att påbörja studier 35% 65% Ja Nej, var redan bosatt i Göteborg eller pendlade DS, 1% E, 20% F, 10% H, 3% Varit engagerad? 51% Ja Nej 49% Figur 3b Fördelning av engagemang. 3 av 13

123 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Medelvärdet över alla år, är som presenterat ovan att 49 % engagerat sig i kårens verksamhet någon gång under sin studietid. Enligt diagram 4 har det sedan 70-talet varit en uppgång i hur examinerade vid de olika årtiondena engagerat sig, från 37 % av svarande alumner under 70-talet till 57 % av svarande alumner under % 80% 60% 40% 20% 0% 46% Engagemang över årtiondena 37% Figur 4. Fördelning av andelen engagerade över tid. 48% 50% 51% 57% Vilka grupper engagerar sig generellt mer I diskussion kring engagemang inom Chalmers Studentkår lyfts många gånger frågeställningen kring vilka grupper som har störst sannolikhet att välja att engagera sig. En faktor ofta lyft är en teori kring att de teknologer som flyttar till Göteborg för att påbörja sina studier i större grad är benägna att engagera sig. Enkäten visar att det inte spelar någon roll för valet att engagera sig huruvida teknologen var bosatt i Göteborg innan påbörjade studier. Däremot går att utläsa att gruppen inflyttande studenter är cirka 2/3 av totala teknologpopulationen. Detta går att avläsa i Figur 5 där engagerade visas i blåa delar och ej engagerade i rosa delar. Ljusare färger visar att teknologerna var bosatta i Göteborg innan de påbörjade studier. Relation engagemang och flytt till Göteborg för studier Engagerad + Inflyttad Engagerad + Från Göteborg Ej Engagerad + Från Göteborg Ej engagerad + Inflyttad Figur 5. Fördelning av relation mellan flytt till Göteborg och engagemang. ej varit engagerad varit engagerad 4 av 13

124 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Många av teknologsektionerna hade för få svaranden för att kunna anses vara representativa för fördelningen mellan hur många som väljer att engagera sig och ej. De 5 teknologsektioner där flest svaranden uppgett sig studerat presenteras i Figur 6 för att påvisa hur trenden ser ut där tillräckligt många svarat för att uppnå ett statistiskt säkerställt resultat. Engagemanget på dessa sektioner varierar mellan 42 % - 60 % och är därmed omkring den 49 % fördelning som var resultatet för alla svarande alumner. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 42% 54% 60% Figur 6. Andel engagerade fördelade på sektion 45% 43% Bland teknologerna på Chalmers har alltid varit en könsfördelning där kvinnor är väsentligt färre än männen. Det har utifrån enkäten analyserats hur fördelningen bland engagerade har sett ut under tidsperioden , tidperioden är vald utifrån att det är den perioden kåren hade siffror på könsfördelningen inom Chalmers tillgängliga. Resultatet visar att det har varit större andel kvinnor bland de som engagerat sig än andel kvinnor bland alla teknologer som studerar vid Chalmers, se figur 7. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Engagemang på teknologsektionerna E F K M V 28% 30% 24% 22% 39% Figur 7. Andel kvinnor på lärosätet respektive inom engagemang över tid. Ej varit Varit Engagerad Jämförelse mellan könsfördelning bland teknologer och kårengagerade över åren Gemensamma frågor Alla svaranden, oavsett angivelse om engagemang eller ej har svarat på om de skulle välja att engagera sig vid möjlighet att göra om sin studietid, samt huruvida de skulle rekommendera nuvarande och kommande teknologer att engagera sig. 89 % av de som varit engagerade respektive 16 28% Andel kvinnor av engagerade Andel kvinnor på Chalmers 5 av 13

125 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx % för de som ej varit engagerade inom kåren anger att de hade engagerat sig om de gjort om studietiden. På frågan rörande en eventuell rekommendation till nuvarande och kommande teknologer är siffrorna för Ja 94 % av de som varit engagerade och 43 % av de som inte varit engagerade. Jämförelsen kan ses i Figur 8a samt Figur 8b. Att många av de som inte själva varit engagerade rekommenderar nuvarande teknologer att engagera sig syns även i fritextsvar där de fått möjlighet att reflektera hur de ser på sitt val att inte ha engagerat sig. Exempel på sådana svar är Jag ångrar att jag inte engagerade mig mer i föreningslivet på Chalmers,. Ingen jag har träffat har ångrat sina engagemang i föreningar. samt Jag hade förmodligen valt att engagera mig mer idag och skulle absolut rekommendera mina barn att göra det. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% 16% 3% 41% 42% 8% Figur 8a. Andel som skulle välja att engagera sig. Figur 8b. Andel som skulle rekommendera teknologer att engagera sig Det ställdes också en fråga till alla svarande om de arbetat med rekrytering eller inte. Bland de svarande angav 44 % av alumnerna att de sitt nuvarande eller tidigare uppdrag arbetat med rekrytering. Teknologer som själva var engagerade under studietiden anser i högre grad anser engagemang är en viktig parameter i en rekryteringsprocess. De som själva varit engagerade inom Chalmers Studentkår anser också det vara viktigare med engagemang från en chalmerist än en annan sökande. Jämförelse mellan hur dessa tar hänsyn till om sökande har varit engagerad under sin studietid eller ej går att avläsa på nästa blad i Figur 9. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Valt att engagera sig om de gjort om studietiden Ja Nej Vet ej Varit Ej varit 100% 80% 60% 40% 20% 94% 43% Figur 9. Fördelning över hur viktigt engagemang anses vid rekrytering. 0% Skulle rekommendera teknologer att engagera sig 1% 12% 5% 46% Ja Nej Vet ej Vikt av engagemang vid rekrytering 1(inte alls) (avgörande) Varit Ej varit Varit engagerad, sökande är chalmerist Varit engagerad, annan sökande Ej varit engagerad, sökande är chalmerist Ej varit engagerad, annan sökande 6 av 13

126 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Personlig utveckling av engagemang Nedan presenteras statistik från de alumner som var engagerade under sin studietid. De alumner som angav att de under studietiden varit engagerade sig fick svara på dels vilka åtaganden de haft samt 2 frågor kring vad de anser att engagemang gett. Skalan svaranden ombads ranka på var, 1 (mycket negativt) 5 (mycket positivt) samt Vet ej. Svaren på frågorna som rankats korsanalyserades med tre andra aspekter från enkäten: de fyra kategorier av engagemang som är listade nedan, på årsintervall av examen, samt om svaranden angett att de haft en ledar- eller ordföranderoll. Svarande kan förekomma i flera grupper om denna angett flera engagemang. 1. Kår-/sektionsstyrelse & ledning Sektionsstyrelsen/ Kårstyrelse/Kårledning/ 2. Påverkans-, styr- samt arbetsmarknadsorgan. Studienämnd/ Arbetsmarknadsgrupp/ Fullmäktige/ Nämnd/ Utskott/ Talmannapresidie/ Studentrepresentant/ Teknologrepresentant i kårens bolag/ Lekmannarevisor/ 3. Arrangemangsverksamhet Sexmästeri/ Pub /PR /Häfv kommitté/ NollK/ Rustmästeri/ Idrottskommitté/ Förening, styrelsen/ Kårkommitté/ Kårförening, Styrelsen/ 4. Övrigt Annat uppdrag på sektionsnivå Kårförening, Medlem/ Annat uppdrag på central nivå Sektionstidning/ Valberedning, sektion/ Lekmannarevisor, sektion/ Förening, medlem/ 7 av 13

127 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Av analysen framkom att varken typ av engagemang eller decennium gör någon noterbar skillnad på vad alumnerna upplevt att de fått ut av ideellt engagemang inom Chalmers Studentkår. I Figur 10 och Figur 11 har medelvärdet av alumnernas svar sammanställts, i varje grupp av de presenterade ovan. Där syns att skillnaden mellan de olika gruppernas medelvärde är mellan 0 0,3, vilket betyder att den största differensen mellan två gruppers svar är 6 %. 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Hur engagemang påverkat följande aspekter under arbetslivet Kår-/sektionsstyrelse & ledning Arrangemangsverksamhet Figur 10. Fördelning över hur engagemang påverkat arbetslivsaspekter. Förmåga att kommunicera med andra Vänner från Chalmers efter examen Nätverk till arbetslivet Förmåga att skapa kontakter Självinsikt Självförtroende Figur 11. Fördelning över hur engagemang påverkat sociala aspekter. Påverkans-, styr- samt arbetsmarknadsorgan Övrigt Hur engagemang påverkat följande sociala aspekter 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Kår-/sektionsstyrelse & ledning Påverkans-, styr- samt arbetsmarknadsorgan Arrangemangsverksamhet Övrigt 8 av 13

128 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Jämförelsen mellan hur alumnerna upplevt påverkan från engagemang beroende på vilket decennium de tog examen från Chalmers ger resultat likt det som presenterats i Figur 10 och Figur 11 kring grupperingar. Inga noterbara skillnader mellan vad alumnerna upplevt att de fått ut går att utläsa. Det går inte heller att se någon skillnad mellan de som angett att de haft en ledarskapsposition och övriga svaranden. Generellt kan sägas att majoriteten av de som engagerat sig känner att det påverkad dem positivt inom alla aspekter frågade på, detta speglas även i fritextsvar kring hur alumnen idag ser på sitt engagemang till exempel: Massor av erfarenheter och lärdomar som man inte kan tillgodogöra sig i en skolbänk, föreläsningssal eller från en bok och Vänner och tillhörighet för livet. Medverkar starkt att tillsammans med utbildningen som helhet själv kunna välja de jobb jag tycker verkar intressanta. Bland de sociala aspekterna rankades alla utom Nätverk till arbetslivet med ett medelvärde över 4. Högst medelvärde fick Självförtroende och Vänner från Chalmers efter examen. De 2 aspekter som rankades lägst bland de sociala var Nätverk till arbetslivet och Självinsikt, dock understeg inget av dessa medelvärden 3,5. Svaranden gavs också möjligheten att kort kommentera på hur det idag ser på sitt engagemang. I dessa fritextsvar speglas de höga medelvärdena i kommentarer som [Det gav mig] Ett rikt socialt liv och känslan av att ägna sig åt något viktigt och berikande på fritiden, Utmaningar som kunde övervinnas och bygga upp självförtroendet, Jag fick växa och mogna som individ, ett stort kontaktnät samt vänner och minnen för livet samt Mycket trevligare tid på skolan och en bra förankring på Chalmers. De arbetslivsrelaterade aspekterna rankades relativt jämnt, ingen av aspekterna fick ett medelvärde som understeg 3,6. Arbetet inom kåren var en otrolig möjlighet som gjorde det möjligt att prova på olika typer av roller och ansvar på ett sätt som de flesta inte ens får möjlighet till under en hel karriär. är ett av de fritextsvar som även visar på detta. Ett annat är Men det var utan tvekan mitt engagemang i kår och sektionen som gjort störst skillnad i min karriär. Att brinna för något. Att relatera till individer, skapa relationer och gemenskap. Vilket är vad arbetslivet ofta går ut på.. Högst medelvärde av de arbetslivsrelaterade aspekterna fick Ledarskap, Gruppdynamikshantering samt Förmåga att få saker gjort, lägst bland arbetslivsrelaterade fick Delegering och Förankringsarbete. Ledarskaps höga medelvärde återkommer även i fritextsvar så som [Det gav mig] Ett livslångt kamratskap och ledarskapsträning. 9 av 13

129 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Den skala som användes vid ranking av de sociala samt arbetslivskopplade aspekterna där 1 är mycket negativt till 5 som är mycket positivt samt Vet ej kan delas upp där 1 samt 2 anses vara negativ påverkan, 3 och vet ej anses vara neutral påverkan och 4 eller 5 anses vara positiv påverkan. För att skapa en överblick över hur alumnerna har svarat, som komplement till medelvärdet, har i Figur 12 den procentuella fördelningen över svaren positivt, neutralt samt negativt sammanställts. Över 80 % av de som svarat att de varit engagerade anser att det påverkat deras självförtroende positivt eller mycket positivt, det är den högsta siffran bland egenskaperna. Få anser att Engagemang påverkat dem negativt och i snitt har cirka 30 % svarat 3 eller vet ej. Att många av alumnerna anser sig påverkade av sitt engagemang syns även i fritextsvar som Det är egentligen svårt att säga vilken typ av person jag hade varit idag om jag inte hade engagerat mig i föreningslivet på Chalmers.. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 81% 73% 78% Fördelning över positiv, neutral samt negativ påverkan av engagemang Positiv påverkan Neutral påverkan Negativ påverkan 46% 76% 78% 70% 61% 55% 68% 65% 54% 60% 57% 69% 49% 53% 49% 62% 59% 70% Figur 12. Procentuell fördelning över påverkan av engagemang. 10 av 13

130 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Ej engagerad under studietiden Nedan presenteras statistik från de alumner som inte var engagerade under sin studietid. De alumner som angav att de ej var engagerade inom Chalmers Studentkår då de studerade fick svara på två frågor. Varför de valde att inte engagera sig samt om de tror att teknologer som engagerade sig fick mer med från studietiden. De vanligaste anledningarna angivna för att inte engagera sig inom kårens verksamhet är att personen inte var intresserad, valde att engagera sig i aktiviteter utanför kåren eller kände att de inte hade tid vid sidan av studierna. De tre alternativen motsvarade tillsammans nästan 70 % av de icke engagerade svaranden. Fördelningen samt övriga svarsalternativ går att avläsa i figur 13. 6,7% 10% 20% Varför valde du att inte engagera dig 5,6% 2,9% 23% 23% Figur 13. Fördelning av anledning att inte engagera sig. Var inte intresserad Valde att engagera mig i aktiviteter utanför kåren Kände inte att jag hade tid vid sidan av studierna Blev bara inte av Tyckte att det var roligare att deltaga på arrangemang än att arrangera dem. Elitsatsade inom idrott Kände mig inte välkommen Bodde för långt ifrån skolan Hittade inget som passade mina intressen Ville, men kom inte med i det jag ville Tyckte att det verkade för tidskrävande/ Ville inte binda upp mig på längre tid Annat Vet ej De alumner som inte varit engagera gavs möjligheten att kort beskriva hur de ser på sitt val idag, i de fritextsvaren speglas också de vanligaste svarsalternativen i form av till exempel, Jag engagerade mig i annan verksamhet som tog mycket tid men som var mycket givande, jag skulle inte gjort annorlunda med det jag vet idag. och Lade istället tid på att starta bolag. Ångrar det inte, På frågan om alumnen tror att de teknologer som valde att engagera sig under studietiden fick mer med sig från densamma svarar 25 % Ja, 41 % att de inte vet och 36 % anger att de inte tror detta. Även detta syntes i många fritextsvar bland annat, Jag tror att de som engagerade sig fick en bra praktik i rollen som ledare, spindel i nätet, projektledning, beteendevetenskap mm vilket man i arbetslivet kan ha stor glädje av. och Det hade förmodligen givit mig en annan bakgrund och bredare erfarenheter, idag hade jag troligen varit engagerad.. 11 av 13

131 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Diskussion Vid analys av resultatet från engagemangsenkäten uppkommer ett antal intressanta diskussionspunkter. Att engagemang är vanligare bland de inflyttade teknologerna än göteborgarna är en teori som ofta lyfts. I och med denna enkät kan dock konstateras att så inte är fallet. Missuppfattningen kan bero på att 2/3 av alla teknologer är inflyttade, en jämn fördelning gör alltså att de inflyttande bland engagerade är fler, då 50 % av inflyttade och 50 % av göteborgare väljer att engagera sig. Nästan en fjärdedel av de som valde att inte engagera sig tror att de engagerade fick med sig mer från sin studietid. Det är upplyftande och tyder på att även de som valde att inte engagera sig ser de positiva effekterna av engagemang. Av dessa skulle 16 % välja att engagera sig om de gjorde om sin studietid. Nästan hälften skulle dessutom rekommendera nuvarande eller kommande teknologer att engagera sig. Det får anses vara ett mycket gott betyg för kårens verksamhet att en så hög andel av de som själva inte engagerat sig ändå skulle rekommendera andra att engagera sig. En annan starkt bidragande faktor till att många, både icke engagerade och engagerade, ser på positivt på engagemanget, är nog att högskolan också har en positiv engagemangskultur. De har bidragit genom åren med allt från uppmuntran av engagemang till att upplåta lokaler för verksamheten. Bland de som engagerade sig är siffrorna betydlit högre, 89 %, hade engagerat sig igen och 94 % skulle rekommendera nuvarande och kommande teknologer att engagera sig. Av övriga svarar de flesta att de inte vet och endast ett fåtal har valt alternativet nej. Det får ses som ett gott betyg att alumnerna skulle vilja engagera sig igen om de gjorde om sin studietid men framförallt att nästan 100 % skulle rekommendera andra chalmerister att engagera sig. Någon som inte togs hänsyn till i enkäten men hade varit intressant är huruvida de som rekommenderar andra teknologer att engagera sig skulle rekommendera samma engagemang de själva haft eller andra delar inom organisationen. 18 av 21 olika aspekter där de som engagerat sig fått ranka hur deras engagemang påverkat dem har mer än 50 % av de svarande angett att det påverkat dem positivt eller mycket positivt. På många egenskaper är antalet uppe i runt 70 %, av de övriga anger de flesta att de anser inverkan neutral eller att de inte vet, ett mycket litet antal anser att det påverkat dem negativt. Även om tron innan var att engagemang ger positivt mervärde så visar enkäten på att så faktiskt är fallet och att så stor andel av de som engagerat sig upplever positiv eller mycket positiv effekt på både sociala och arbetslivkopplade aspekter. De osäkerheter som finns kring enkäten är till exempel att aspekterna var satta i förväg, vilket gör att något som många anser att de fått med sig kanske inte syns i rapporten. Det finns också en svårighet i att alumner blivit presenterade svaren och därmed inte själva listat egenskaper som de tycker förstärkts under engagemang och då blir risken att de påverkas när de svarade. Svaren är också baserade på hur alumnen själv upplevt situationen, huruvida de faktiska kunskaperna inom området ökat eller minskat jämfört med vad de själva skalat går inte att veta. Det var dock en nödvändighet då resurser inte fanns för att hantera den mängden fritextsvar. 12 av 13

132 RAPPORT Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Slutsatser Det går att konstatera efter undersökningen att det är givande att engagera sig inom Chalmers Studentkår samt att en majoritet av alumnerna skulle rekommendera nuvarande och kommande teknologer att engagera sig i verksamheten. Det kan vara intressant att fortsätta utredningen med att se vilken inverkan engagemanget har för den personliga utvecklingen samt livssituationen under studietiden genom att prata med nuvarande teknologer. Utöver kan det vara intressant att eventuellt föra djupare diskussioner med en grupp alumner för att låta dem utveckla resonemanget utefter enkätsvaren. Frågor på rapporten ställs med fördel till: Karin Hill Arbetsmarknadsenhetens ordförande 2013/2014 ao@chs.chalmers 13 av 13

133 BILAGA Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Bilaga A: Enkätfrågor med svarsalternativ 1. Kön? Kvinna/Man/Föredrar att inte svara 2. Hur gammal är du? 20 år eller yngre/21 30 år/31 40 år/41 50 år/51 60 år/61 70 år/70 år eller äldre 3. Vilken utbildning känner du dig mest associerad med? Civilingenjör/Högskoleingenjör/Teknologiekandidat eller Kandidatexamen/Master/Arkitektur/Sjöfartsutbildningarna/Annan (vänligen specificera) 4. Har du avlagt examen? Ja/Nej 5. När avslutade du dina studier? Rullista Vilken sektion tillhörde du under dina studier? A/AT Akitekturstuderandesektionen/AE Affärsutveckling och Entreprenörskap/ D Datateknologsektionen/DS Doktorandsektionen/E Elektoteknologsektionen/ F Fysikteknologsektionen/H Ingenjörsteknologsektionen/ I Teknologsektionen Industriell ekonomi/it Teknologsektionen Informationsteknik/ K Kemiteknologsektionen/KfKb Teknologsektionen för Bioteknik samt Kemiteknik med fysik/m Maskinteknologsektionen/Sjö Sjösektionen/TD Teknisk Design/ V Teknologsektionen Väg och Vattenbyggnad/Z Teknologsektionen för Automation och Mekatronik/TB Tekniskt basår/annan (vänligen specificera)/ 7. Vilken roll/titel har du i ditt nuvarande uppdrag? Fritext svar 8. Flyttade du till Göteborg för att börja dina studier på Chalmers? Ja/Nej, var redan bosatt i Göteborg eller pendlade 9. Var du under din studietid engagerad inom Chalmers Studentkår? (på sektionen eller centralt) Ja/Nej 10. Vänligen kryssa för om du var engagerad inom något av nedanstående på din teknologsektion Sektionsstyrelsen/Studienämnd/Arbetsmarknadsgrupp/Sexmästeri/ Pub /PR /Häfv kommitté/nollk/rustmästeri/sektionstidning/valberedning/ Lekmannarevisor/Idrottskommitté/Förening, styrelsen/förening, medlem/ Annat uppdrag på sektionsnivå 1 av 3

134 BILAGA Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx 11. Vänligen kryssa för om du var engagerad inom någon av följande inom Chalmers Studentkårs verksamhet på central nivå. Fullmäktige/Kårstyrelse/Kårledning/Nämnd/Utskott/Talmannapresidie/ Studentrepresentant/Teknologrepresentant i kårens bolag/lekmannarevisor/ Kårkommitté/Kårförening, Styrelsen/Kårförening, Medlem/ Annat uppdrag på central nivå 12. Vänligen kryssa i vilken eller vilka av följande kårkommittéer du var engagerad inom. Chalmers BEST kommitté/chalmers Cortège Committé (CCC)/ Festkommittén (FestU)/Chalmers Studentkårs Film och FotoCommitté (CFFC)/ Ljud och bildgruppen (LoB)/Mottagningskommittén (MK)/ Programkommittén (PU)/Chalmersspexet Bob (tidigare Chalmersspexet)/ Chalmersspexet Vera/Svea Skivgarde/ Gasquekommittén/Chalmers pyrotekniska kommitté, Chalmers Pyrot/ Chalmers Studentkårs IAESTE kommitté/charm kommittén/ Chalmers International Reception Committee (CIRC)/Grand Unified Debuggers (G.U.D.)/ Chalmers Studentkårs Bastukommitté (CBK)/Chalmers Studentkårs Marskalksämbete/ Jämlikhetskommittén (JämK)/Kårtidningen Tofsen/ Chalmers Studentkårs Idrottskommitté (CIK)/Modulen/ Chalmers event/annan (vänligen specificera) 13. Var du inom något av dina engagemang ordförande eller hade en ledarroll? Ja/Nej 14. På vilket sätt anser du att ditt engagemang inom Chalmers Studentkår påverkat följande sociala aspekter? 1 (mycket negativt)/2/3/4/5 (mycket positivt)/vet ej Förmåga att skapa kontakter/självförtroende/vänner från Chalmers efter examen/självinsikt/ Nätverk till arbetslivet/förmåga att kommunicera med andra 15. Hur anser du att ditt engagemang i Chalmers Studentkår påverkat din förmåga inom följande aspekter under ditt arbetsliv? 1 (mycket negativt)/2/3/4/5 (mycket positivt)/vet ej Ledarskap/Arbeta effektivt/förmåga att få saker gjort/ Prioritering/Förankringsarbete/Gruppdynamikshantering/ Arbeta i projektform/stresstålighet/delegering/ Argumentera för din åsikt/stresshantering/strukturering/planering/ Självkännedom/Förståelse för Ekonomi & Budgetering/Projektledning 16. Beskriv gärna kortfattat vad du fick ut av ditt engagemang i Chalmers Studentkår Fritext svar 17. Varför valde du att inte engagera dig inom kårverksamheten? (Välj det alternativ som passar bäst in på dig) Tyckte att det var roligare att deltaga på arrangemang än att arrangera dem./ Elitsatsade inom idrott/ Kände inte att jag hade tid vid sidan av studierna/ 2 av 3

135 BILAGA Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling\rapport - engagemangets bidrag till personligt utveckling_v4.docx Tyckte att det verkade för tidskrävande/ville inte binda upp mig på längre tid/ Kände mig inte välkommen/ Blev bara inte av/ Valde att engagera mig i aktiviteter utanför kåren/ Var inte intresserad/ Bodde för långt ifrån skolan/ Ville, men kom inte med i det jag ville/ Hittade inget som passade mina intressen/ Vet ej/ Annat 18. Tror du att dina kursare som engagerade sig inom kårverksamheten fick mer med sig ut i arbetslivet än du från chalmerstiden? Ja/Nej/Vet ej 19. Beskriv gärna kortfattat hur du idag ser på ditt val att inte engagera dig inom kårens verksamhet. Fritext svar 20. I din yrkesroll sysslar du med, eller har sysslat med, rekrytering? Ja/Nej 21. Vid rekrytering hur mycket väger du in engagemang under studietiden? [1(inte alls), 2, 3, 4, 5(avgörande)] Då sökande är chalmerist/ Annan sökande 22. Om du hade fått göra om din studietid hade du då valt att engagera dig i Chalmers Studentkårs verksamhet? Ja/Nej/Vet ej 23. Skulle du rekommendera nuvarande och kommande teknologer att engagera sig inom Chalmers Studentkårs verksamhet? Ja/Nej/Vet ej 24. Om det fanns en LinkedIn liknande portal, men för enbart chalmerister, skulle du vara medlem där? Ja/Nej/Kanske/Vet ej 25. Tack för att Du tog dig tid att svara på vår enkät, som avslutning får Du gärna skriva kortfattat om det är någonting annat du vill skicka med till Chalmers Studentkår. Fritext 26. Om du skulle vara intresserad av att eventuellt svara lite mer djupgående på frågor rörande engagemang i Chalmers Studentkår så lämna gärna dina kontaktuppgifter nedan. Fritext 3 av 3

136 RAPPORT Statusrapport Kommunikationsplan 13/14 Kommunikationsplanspunkter a) Utvärdera och effektivisera kårens kommunikationskanaler (KA) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 9. b) Ta fram och implementera riktlinjer för kommunikation för fullmäktige (P) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 9. c) Ta fram och implementera riktlinjer för kommunikation på engelska (U) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 12. d) Hitta metoder för att samla in och ta tillvara på medlemmarnas idéer (KA) Idag sker kommunikation mest ut till medlemmarna och att det saknas ett bra sätt att ta in medlemmars feedback och förslag. Målet med punkten är att fylla detta gap och göra det enklare för medlemmar att uttrycka förslag för verksamheten i både centrat och lokalt på sektionerna. Arbetet pågår i en iterativ process mellan fokusgruppen och Kårstyrelsen för att finna en lösning som fungerar inom kåren och samtidigt är möjlig med de resurser som finns. Arbetet kommer att pågå under resten av våren och förslag på implementering av metod finns i verksamhetsplanen för kommande verksamhetsår. Inget nytt att rapportera. e) Ta fram metoder för att kommunicera kårens påverkansarbete (P) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 10. f) Ta fram koncept för att kommunicera och diskutera aktuella frågor (A) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 13. g) Ta fram och implementera metoder för att lyfta fram medlemsnytta företagsgruppen skapar (P) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 12. Att göra punkter 1) Genomför turné där kårledningen möter nya studenter (KA) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 7. 2) Ta fram en engelsk ordlista för kårens kommunikation (U) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 11. 3) Ta fram grundläggande tryckmaterial på engelska (KA) 1 av 2

137 RAPPORT I dagsläget saknas grundläggande tryckmaterial på engelska vilket medför att internationella studenter riskerar att få bristfällig information. Informationen som internationella studenter får ska skräddarsys och samlas så att informationen inte är direktöversatt utan anpassas till vad internationella studenter behöver veta. Arbete med att ta fram ett informationsblad till internationella studenter är i färdigställt. Arbetet med att ta fram ytterligare information kommer att göras i samband med en ersättningstrycksak till Den Lilla Gröna. Avrapportering görs därmed till Kårstyrelsemöte 14. 4) Säkerställ att relevanta dokument finns tillgängliga via kårens hemsida (KA) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 9. 5) Samla information till aktiva i kåren på hemsidan (H) För att underlätta för kårens aktiva och minska arbetsbelastningen för främst Husansvarig och Vice Ordförande för Sociala enheten skall allmän information om hur lokaler, arrangemang och tillställningar i kårens regi planeras och rapporteras finnas tillgängligt på en ny del av kårens hemsida. Strukturen och innehållet för denna nya del på hemsidan har tillsammans med tidigare kårledningar tagits fram och är nu färdiggjord. Ett skrivläger med VO, vso och HA är genomfört men allt innehåll är inte färdigt, HA och vso 13/15 skall skriva klart det under andra halvan av juni och sedan lämna över det till pågående Kårledning som iordningställer hemsidan. 6) Uppmärksamma teknologutbildningarnas krav på förbättring av studiemedelssystemet (S) Kåren anser att studiemedelssystemet måste förbättras och att satsningar behöver göras under verksamhetsåret för att uppmärksamma detta krav. Det proaktiva arbetet kommer inte hinna göras under verksamhetsåret utan erfarenheterna som arbete med studiemedelsfrågan under året har givit tillsammans med resultatet från verksamhetsplanspunkt 1) Ta fram en handlingsplan för kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan kommer användas för att veta hur frågan kan angripas i framtiden. Punkten avrapporterades på grund av kontinuitetskäl till Kårstyrelsemöte 14. 7) Visualisera medlemsavgiften för att kommunicera hur medlemsavgiften används (P) Nivån på medlemsavgiften har diskuterats de senaste åren men legat oförändrad. Genom att på ett överskådligt sätt visulisera vad kåravgiften går till ska det underlätta en motivering av nivån, men även öka intresset och medvetenheten hos medlemmarna om vad avgiften bekostar. En sammanställning över vilka poster i budgeten som medlemsavgiften faktiskt bekostar har påbörjats. Inget nytt finns att rapportera. Arbetet kommer att fortlöpa under juni, med mål att färdigställa projektet. Hinner inte visuliseringen färdigställas kommer det paketeras på så sätt att kommande kårstyrelse enkelt kan avsluta arbetet. Följ upp i) Följ upp arbetet med skyltning i kårhuset (H) Arbetet följs upp. ii) Följ upp Fråga Kåren Live Pubrunda samt turné på teknologsektionerna (KA) Arbetet följs upp. 2 av 2

138 RAPPORT Statusrapport Verksamhetsplan 13/14 Verksamhetsplanspunkter a) Arbeta för att skapa mervärde för teknologer genom högskolans styrkeområden (U) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 12. b) Kartlägg kårens arbete med utresande samt internationella studenter (U) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 12. c) Stärk sektionernas interna påverkansstruktur (U) Punkten kommer inte att slutföras efter nedprioritering på Kårstyrelsemöte 8. d) Utred former för att samordna arbetsmarknadsarbetet med högskolan (A) För att öka kåren och högskolans insyn i varandras verksamheter inom arbetsmarknadsfrågor, ska kåren kartlägga högskolans organisation inom området samt se var organisationerna i dagsläget korsar och därmed kan samarbeta. Under hösten gjordes en kartläggning, samanställningen av denna finns i ett påbörjat kontinuitetsdokument i Arbetsmarknadsenheten som främst handlar om vilka personer inom högskolan som jobbar med vilka arbetsmarknadsfrågor. Det arbete som gjorts kommer att lämnas över till Arbetsmarknadsenheten 14/15 och en avrapportering kommer att skrivas men inte läggas till ett Kårstyrelsemöte under verksamhetsåret 13/14. e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet (A) Målet var att skapa en plan för hur de delar inom kåren som har näringslivskontakt kan få stöttning och hur Arbetsmarknadsenheten i framtiden kan vara ett nav i det arbetet. En kartläggning av de organ inom kåren som har näringslivskontakt samt sortering av dessa i behovskategorier för att kunna föreslå stödfunktioner har gjorts. De har sedan sammanställts i en handlingsplan, Handlingsplan för samordning av kontakt med extern part under 14/15. Handlingsplanen ligger för beslut till KS14, när den är antagen anses punkten avslutad. Avrapportering ligger till KS14. f) Utred hur kåren kan främja entreprenörskap (A) Arbetet med denna punkt har skiftat kraftigt under året. Ursprungligen var avsikten att reda ut var Chalmers Studentkår bör lägga sina resurser för att främja den entreprenöriella andan hos Chalmeristerna. Genom ett samarbete med CHIVE, studentkårens entreprenörsförening, genomfördes ett större event under CHARM för att belysa Chalmeristernas karriärsmöjligheter som entreprenörer. Förutom det planerades ett par workshops in för att arbeta fram en gemensam plan hur studentkåren bör gå vidare med arbetet men dessa ställdes in framförallt på grund av sjukdom och att andra aktiviteter behövde prioriteras upp. Punkten kommer därmed inte att bli klar under verksamhetsåret 13/14 utan det insamlade materialet kommer endast att bli ett kontinuitetsdokument. g) Utveckla kårens rutiner för arbetsmiljö- och likabehandlingsarbetet gentemot högskolan (S) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte av 5

139 RAPPORT h) Utarbeta satsningar för att konkretisera det långsiktiga arbetet med alkoholkulturen (S) Alkoholkulturen på Chalmers är en viktig fråga inom kårens arbete och målet med detta projekt är att ta fram tre prioriterade satsningar för en sund alkoholattityd som sedan skall genomföras under De tre satsningarna är följande: ett samarbete med IQ om alkoholkulturen, översyn av alkoholrelaterade styrdokument samt utveckling av verktyg för synliggörande av alkoholfria alternativ. Tillsammans med IQ lanserades i februari en enkät om Chalmers alkoholkultur. Den 13 maj kommer en workshop arrangeras av IQ för sektionsstyrelser och kårkommittéer för att göra handlingsplaner utifrån enkätsvaren. Översynen av styrdokument har lett till en reviderad Fest- och alkoholpolicy som antogs på Fullmäktigemöte 7 samt förslag på ny alkoholstrategi antogs på Fullmäktigemöte 8. Verktyg för synliggörande av alkoholfria alternativ kommer att arbetas med under hösten Till Kårstyrelsemöte 14 ligger både en avrapportering samt en plan för fortsatt arbete för en sund alkoholkultur. i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling (A) En rapport som belyser hur engagemang inom Chalmers Studentkår bidrar till individens personliga utveckling har skrivits. Rapporten ska kunna användas som faktaunderlag då diskussioner förs kring vad engagemang ger, dels med aktiva men också med högskola och näringsliv. Projektet har innefattat en enkät som gått ut till alumner för att undersöka hur de ser på sitt engagemang under studietiden. Antalet svarande var drygt 2000, analysen av svaren är färdig och har samanställts till en rapport. Rapporten ligger till KS14, i och med rapporteringen anses punkten avslutad, avapportering ligger till KS14. j) Utveckla och förstärk samarbetet inom 3C (A) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 13. k) Utforma och tillsätt projektledaruppdrag till projekt inom kåren (P) Punkten kommer inte att slutföras efter nedprioritering på Kårstyrelsemöte 10. l) Utred kårens framtida målbild för ett rikt studentliv (P) Kåren arbetar för att ta fram en bild av vad teknologerna på Chalmers anser är ett rikt studentliv för att kunna arbeta med att uppfylla den bilden. Arbetet ska resultera i en rapport som beskriver teknologernas syn på studentliv. För att tydligare beskriva studentlivet har ett utkast på modell tagits fram som diskuterats inom Kårledningen. Rapporten är färdigställd och presenteras tillsammans med avrapportering till Kårstyrelsemöte 14. m) Utred hur mottagningen ska anpassas till den nya läsårsindelningen (S) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 12. n) Ta fram en handlingsplan för hur kårens verksamhet på campus Lindholmen skall utvecklas (U) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 7. o) Utred kårens lokaler (P) Idag finns det inget komplett syfte för hur kårhuset ska användas eller i vilken riktning det ska utvecklas. För att kårhus ska utvecklas i den riktning medlemmarna önskar ska en handlingsplan tas fram och en kartläggning göras för att sammanställa vilka lokaler som finns i huset. En strategi har 2 av 5

140 RAPPORT formulerats utifrån undersökningarna som gjorts samt tankarna med kårhuset vid ombyggnationen 2001 som fastställdes på fullmäktigemöte 8 för att fastställa syfte och mål med kårhuset. Utifrån strategin har även ett utkast på handlingsplan tagits fram, dels genom att titta på områdena som medlemmarna tyckte var extra viktiga i utredningen och dels genom att se hur väl de olika målen i startegin uppfylls. Handlingsplanen kommer dock på grund av tidsbrist inte kunna färdigställas under 13/14, då det inte funnits tid att utreda var funktioner som definierats som önskvärda ska placeras i kårhuset. Det ligger dock ett förslag till beslut om att handlingsplanen ska färdigställas innan utgången av 2014 till Kårstyrelsemöte 14. I och med att inget annat arbete planeras genomföras under detta verksamhetsår ligger också en avrapportering för arbetet i punkten till Kårstyrelsemöte 14. p) Ta fram alternativ till kontanter på campus (S) Punkten kommer inte att slutföras efter nedprioritering på Kårstyrelsemöte 10. q) Ett inkluderande rektorsval (P) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 12. Att göra punkter 1. Ta fram en handlingsplan för kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan (S) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte Kommunicera och implementera den pedagogiska verktygslådan (U) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte Implementera och utvärdera funktionärsregistret (P) Under fullmäktigemöte 5 beslutades det att en investering i Montanias funktionärsregister skulle genomföras. Montania har levererat en första version av systemet som nu håller på att testas för att se hur det uppfyller de krav kåren har på systemet. Testversionen har utvärderats och i skrivande stund utför Montania korrigeringar efter önskemål, med mål att systemet ska vara färdigställt under juni. Då systemet är klart ska även en guide tas fram som gör systemet lättförståeligt för alla som hanterar detta. Avrapportering för arbetet ligger till detta kårstyrelsemöte. 4. Genomför satsningar för ökad kommunikation i kårens påverkansstruktur (U) Punkten kommer inte att slutföras efter nedprioritering på Kårstyrelsemöte Omfördela arbetsuppgifterna inom Mat&Kalas (S) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte Genomför ledarskapsutbildning för förtroendevalda (A) Punkten kommer inte att slutföras efter nedprioritering på Kårstyrelsemöte Ta fram sponsringsguide för kårens organisation (A) Guiden kommer inte att bli klar att presenteras under kårstyrelsemöte 14. Arbetet kommer att slutföras av vao 13/14 efter att verksamhetsåret är slut och presenteras för Kårstyrelsen 14/15 så tidigt som möjligt i höst. 3 av 5

141 RAPPORT 8. Ta fram underlag för att skriva strategiska avtal (A) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte Uppdatera och implementera riktlinjer för bokningar i kårens lokaler (H) Punkten grundar sig i att det i dagsläget inte finns tydliga och genomtänkta instruktioner och regler för vem som får boka vilka av kårens lokalytor för marknadsföring eller hur ofta eller till vilken kostnad de får göra det. Tanken är att ta fram riktlinjer för alla kårens delar och sedan skapa tydliga och enkla informationsblad som skickas ut till alla som berörs av reglerna. Det skall göras i samarbete med främst kårledningen och kommunikationsavdelningen. Kårstyrelsen godkände på Kårstyrelsemöte 10 riktlinjerna och en avrapportering kommer läggas till Kårstyrelsemöte 14. Ingenting nytt att rapportera. 10. Arrangera forum där teknologsektionerna diskuterar sök- och invalsprocesser (S) Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte Uppdatera och implementera Chalmers Studentkårs miljöpolicy (U) Målet med arbetet är att ta fram användbara riktlinjer för miljöarbetet genom att uppdatera miljöpolicyn. Chalmers Students for Sustainability (CSS) har projektlett arbetet i punkten och tagit fram ett utkast på miljöpolicy som bearbetades på en workshop med UO, HA och KO. Detta utkast har sedan sett över vidare i Kårstyrelsen och resulterat i den miljöpolicy som beslutades om på fullmäktigemöte 8. Arbetet avrapporteras till Kårstyrelsemöte 14 då punkten syftar till att uppdatera miljöpolicyn men arbetet med kårens miljöarbete kommer sedan att fortsätta genom att ta fram riktlinjer. Bevaka och följ upp b-i) Säkerställ studentinflytandet i detaljplansprocessen för Campus Johanneberg (P) Bevakas, inget nytt att rapportera. b-ii) Bevaka att kursutvärderingsprocessen implementeras (U) Bevakas, inget nytt att rapportera. b-iii) Följ upp implementeringen utav rättsäkerhetsdokumentet (U) Bevakas, inget nytt att rapportera. b-iv) Följ upp arbetet med resultatet av Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar (U) Bevakas, inget nytt att rapportera. b-v) Säkerställ ett starkt studentinflytande (P) Bevakas, inget nytt att rapportera. b-vi) Bevaka Chalmers lärandecentrums nya uppdrag(u) Bevakas, inget nytt att rapportera. 4 av 5

142 RAPPORT b-vii) Delta i konsekvensanalysen av en förändrad läsårsindelning(u) Bevakas, inget nytt att rapportera. b-viii) Följ upp fortsatt arbete med arrangemangslokaler på campus (S) Bevakas, inget nytt att rapportera. b-ix) Följ upp distributionen av utbildningspaket till teknologsektionerna (P) Bevakas, inget nytt att rapportera. 5 av 5

143 Skapat: G:\Users\johsvens\AppData\Local\Temp\8\BU - Abonnera grupprum_js.docx BESLUTSUNDERLAG Petter Evertsson Beslutsunderlag: Antagande av Chalmers Studentkårs Kunskapssupport AB som nytt bolag samt tillfällig lokal Bakgrund Under våren 2014 har ett nytt kårbolag startats och arbetet har påbörjats. Verksamheten handlar om att ge teknologer möjlighet att jobba extra som lärarvikarie på gymnasie- och högstadieskolor i Göteborgsregionen. Ämnesområdena är matematik, naturvetenskap och teknik. Målet är att teknologerna ska utveckla sina personliga kunskaper samtidigt som Chalmers Studentkårs Kunskapssupport bidrar till att öka kunskapen hos ungdomar i Göteborgsregionen då de kommer i kontakt med ingenjörsstudenter som är engagerade i ämnena. Beslut om att inrätta bolaget har tagits i bolagets styrelse samt i moderbolagets styrelse. Enligt Ägardirektivet från Fullmäktige till företagsgruppen behöver också Fullmäktige, eller i Fullmäktiges frånvaro Kårstyrelsen, ta beslut om att bolaget ska få startas som ett bolag inom Chalmers Studentkår. Från Ägardirektivet: Moderbolagets styrelse får ej fatta beslut om förvärv, upprättande eller avveckling av nya respektive befintliga dotterbolag utan ägarens, eller i andra hand ägarrepresentantens, medgivande. Förslag Chalmers Studentkårs Kunskapssupport är ett bolag som uppfyller många av de uppdrag som företagsgruppen har enligt ägardirektivet. Det är en verksamhet där chalmerister har möjlighet att bidra till samhället och få utvecklas personligen genom att ha andra uppdrag vid sidan av studierna. Verksamheten bör också bedrivas i bolagsform för att underlätta samarbeten med externa parter utanför Chalmers.. Företaget kommer också att ha liknande verksamhet som övriga teknologbolag i försäljning, rekrytering och upplägg vilket gör att samarbeten och synergier mellan bolagen kan skapas. Under sommaren 2014 kommer tre personer arbeta med bolaget för att ha bästa förutsättningar inför höstterminens start när verksamheten ska vara igång. I nuläget har bolaget ingen egen lokal utan använder sig av grupprum och liknande på campus i den mån det är möjligt att boka. För att kunna förvara material och kunna ha en fysisk plats att ta emot blivande anställda eller samarbetspartners så skulle en mer långsiktig lösning vara nödvändig. Perioden det handlar om är från mitten av juni till mitten av augusti. Efter det ska en permanent lösning finnas för lokal i bolaget. Grupprummen på våning två i Kårhuset Johanneberg står till förfogande för Kårens medlemmar att boka. Efter kort dialog med sittande och förra årets Husansvarige har det framkommit att bokningsstatistik tyvärr inte går att läsa ut då det endast finns tillgängligt i sex månader efteråt i Kårens aptussystem. Dock tyder deras upplevelse på att uthyrningsfrekvensen är låg under sommaren då få studenter spenderar sin tid på campus och att frekvensen bör öka igen framåt andra halvan av augusti då det är då omtentaperioden och mottagningen börjar. För att ge Chalmers Studentkårs Kunskapssupport AB möjligheten till en fysisk och fast mötesplats under sommaren 2014 hade abonnering av ett grupprum i Kårhuset Johanneberg varit en önskvärd lösning. Rummen är lagom stora, har whiteboard och möbler samt ligger geografiskt bra placerat på campus så att de kan etablera 1 av 2

144 Skapat: G:\Users\johsvens\AppData\Local\Temp\8\BU - Abonnera grupprum_js.docx BESLUTSUNDERLAG Petter Evertsson en kontakt nära andra funktioner inom Kåren och Högskolan. Den aktuella perioden är från den 18 juni till och med 15 augusti. Skulle det gå att avläsa ett högt tryck på bokningar av grupprummen bör en diskussion tas om en annan lösning som kan passa båda parter. Yrkande Med ovan nämnda bakgrund yrkar jag på att att att Kårstyrelsen ger sitt medgivande om att Chalmers Studentkårs Kunskapssupport AB fastställs som ett bolag inom Chalmers Studentkårs företagsgrupp ett grupprum abonneras i Emils Kårhus för verksamhet inom Chalmers Studentkårs Kunskapssupport AB under perioden till en annan lösning som är genomförbar för båda parter diskuteras om bokningstrycket på grupprummen är högt under perioden. Petter Evertsson Styrelseordförande Chalmers Studentkårs Kunskapssupport AB 2 av 2

145 BESLUTSUNDERLAG Kårstyrelsen Beslutsunderlag: Arbetsordning för avslut och uppföljning av Kårledningsåret Bakgrund Under Fullmäktigemöte 6 presenterade utredningsgruppen för Kårledningens struktur sin slutrapport och en del som då fanns med var att det skulle anordnas bättre avslut och uppföljning av året i Kårledningen. Ur rapporten som bifogades med Motion 6: Utredning av Kårledningens struktur har följande hämtats som bakgrund till arbetet: Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\bu - Arbetsordning för avslut och uppföljning av Kårledningsåret.docx Uppsamling av Kårledningen efter verksamhetsåret I mötet med tidigare Kårledningsledamöter har det lyfts att tiden efter uppdragets slut ibland för med sig utmaningar. Det kan för vissa handla om svårigheter i att återgå till vanliga rutiner och för andra om en fortsatt vilja att arbeta och utvecklas personligen. Gränsen mellan att släppa taget och att fortsätta vara till hjälp är ibland snäv och det en plan behövs därför för hur organisationen kan ta vara på kompetensen hos tidigare ledamöter samtidigt som deras möjlighet till fortsatt personlig utveckling stärks. Det är också viktigt att de som har känt att det varit stressande under sitt år och har svårt att finna rätt motivation igen efteråt har en möjlighet att få stöd. En uppsamlingsplan bör därför också innehålla ett samarbete med exempelvis Akademihälsan och kurator. Förslag Under senare delen av våren har ett dokument med aktiviteter arbetats fram genom att prata med tidigare Kårledningsledamöter vad de upplevts behöva och vad de tror behövs för en fortsatt utveckling efter tiden i Kårledningen. Då resultatet i detta arbete främst rör Kårledningens interna arbete och samarbete så är dokumentet benämnt som en arbetsordning som Kårstyrelsen själva beslutar om. Förslag till beslut är därför att Kårstyrelsen avrapporterar Fullmäktigebeslutet och att arbetsordningen antas som ett internt dokument som inte tas upp i protokollet från Kårstyrelsemötet. Arbetsordningen har fokus på reflektion i början, under och efter året och fokuserar på varje person i Kårledningen genom att ha både individuella övningar men också gruppspecifika aktiviteter. Målet är att under senare delen av året på ett bra sätt kunna avsluta och sammanfatta året för att kunna vara en bra företrädare med positiv inställning till uppdraget samtidigt som det är viktigt att lära sig mycket och reflektera över både arbete och personlig utveckling under året. Arbetsordningen ska vara ett verktyg som Kårledningen använder tillsammans med stöttning från tidigare års Kårledningsledamöter och som externt stöd Akademihälsan. 1 av 2

146 BESLUTSUNDERLAG Kårstyrelsen Yrkande Med ovan som bakgrund yrkas att Kårstyrelsen beslutar att Fullmäktigebeslut 150 från Fullmäktigemöte 6 under verksamhetsåret 13/14 angående plan för uppsamling av avgående Kårledningsledamöter är genomförd och avrapporterad Frågor ställs med fördel till, Skapat: \\william\ks\ks_dokument\ks-möten\ks1314\beslutsmöten\ks14\arbetsdokument\bu - Arbetsordning för avslut och uppföljning av Kårledningsåret.docx Johanna Svensson Kårordförande 13/14 ko@chs.chalmers.se 2 av 2

147 BESTLUTSUNDERLAG AO Beslutsunderlag: Fastställande av Handlingsplan för samordning av kontakt med extern part under 14/15 Bakgrund I Verksamhetsplanen för 2013/2014 finns punkten e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet, vilken går att läsa nedan. Skapat: Z:\KS_Dokument\KS-möten\KS1314\Beslutsmöten\KS14\Arbetsdokument\BU - Fastställande av Handlingsplan för samordning av kontakt med extern part under 1415.docx Inom kåren finns många olika verksamheter som har kontakt med näringslivet och andra externa organisationer i Chalmers namn. För att på bästa sätt skapa värde för medlemmarna och långsiktigt stärka Chalmers Studentkårs varumärke måsten en fungerande intern struktur för arbetsmarknadsrelaterade frågor tas fram. Målet med punkten är att ta fram en handlingsplan för hur stöttning kan skapas för alla de delar av kåren som har kontakt med näringslivet och hur Arbetsmarknadsenheten blir ett nav i detta. Det har gjorts genom att först sammanställa vilka som har verksamhet där teknologer kontaktar extern part och vilket stöd de behöver, och sedan tagit fram åtgärder som skapar funktioner för eller förbättrar stödet. Yrkande Med ovan som bakgrund yrkas att fastställa Handlingsplan för samordning av kontakt med extern part under 14/15 enligt bilaga Frågor ställs med fördel till, Karin Hill Arbetsmarknadsenhetens ordförande 13/14 ao@chs.chalmers.se 1 av 1

148 HANDLINGSPLAN Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet\handlingsplan för utveckling av samordning av kontakt med extern part_v3.docx Handlingsplan för samordning av kontakt med extern part under 14/15 Bakgrund Arbetsmarknadsenheten strävar efter att utveckla sin roll som samordnande och stöttande för hela kårens organisation inom arbetsmarknadsfrågor. För att kunna genomföra den utvecklingen kartlades vilka parter inom kåren som har näringslivskontakt och vilket stöd de behöver. Under verksamhetsåret 13/14 fanns en punkt i verksamhetsplanen kring detta: e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet. Inom kåren finns många olika verksamheter som har kontakt med näringslivet och andra externa organisationer i Chalmers namn. För att på bästa sätt skapa värde för medlemmarna och långsiktigt stärka Chalmers Studentkårs varumärke måsten en fungerande intern struktur för arbetsmarknadsrelaterade frågor tas fram. Kartläggningen förtydligade att många delar av organisationen har verksamhet där teknologer kontaktar externa parter i Chalmers Studentkårs namn, allt från enskilda föreningar som söker mindre summor för sponsring till arbetsmarknadsgrupper på sektionerna som arbetar med event dagligen och teknologföretag. Det är svårt för externa företag att förstå att alla dessa parter är olika delar utan de ser dem som Chalmers. Det gör att det är av vikt att de som söker kontakt med extern part förstår vilket varumärke de representerar samt hur många delar inom kåren som har liknande kontakt, både för sin egen och för organisationens skull. En förståelse för detta och hur det kan hanteras kommer att förenkla teknologernas arbete i hur de ska kontakta företag. De externa parter som kontaktas är också i många fall teknologernas framtida arbetsgivare och det intryck som ges vid kontakt i sponsrings och samarbetsfrågor kommer att påverka synen på chalmeristen och i förlängningen dess rykte på arbetsmarknaden. Det är också av vikt att Kårledningen har en övergripande insikt i vilka olika delar av organisationen som har kontakt med extern part och på vilket sätt för att kunna jobba långsiktigt och stöttande i arbetsmarknadsfrågor. Utifrån detta har en handlingsplan tagits fram för verksamhetsåret 14/15 med åtgärder för att utveckla samordningen av kontakt med extern part inom Chalmers Studentkår. Dessa åtgärder presenteras i nästa kapitel tillsammans med en årscykel för åtgärderna. 1 av 4

149 HANDLINGSPLAN Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet\handlingsplan för utveckling av samordning av kontakt med extern part_v3.docx Åtgärder I detta kapitel presenteras åtgärder för att utveckla samordningen av kontakt med extern part inom Chalmers Studentkår under verksamhetsåret 14/15. Åtgärderna är framtagna efter diskussioner med bland annat arbetsmarknadsgupper på sektionerna om vilket stöd som behövs, samt utbildningsenheten som har erfarenhet av utbildning av studentrepresentanter och engagerade. Åtgärderna är sorterade först på målgrupp och sedan åtgärd. 1. Stöd till lokal sektionsverksamhet Arbetsmarknadsgrupperna har i dagsläget regelbundet erfarenhetsutbyte i Arbetsmarknadsutskottet (ArmU) via ordförande i arbetsmarknadsgrupperna. Flera ordförande har dock upplevt att det kan vara svårt att dels lyfta diskussionen i utkottet samt framförallt förmedla det som framkommer i diskussioner till resterande gruppen. En anledning som identifierats är att många av medlemmarna i arbetsmarknadsgrupperna inte har en tillräcklig grundbas rörande arbetsmarknadsfrågor inom Chalmers Studentkår, så som; vad är det för produkt som säljs, prissättning av produkter, vad det innebär att representera varumärket Chalmers, vad får/får inte göras, men också mer operativa direkta frågor så som hur gruppen kontaktar ett företag på bästa sätt. En annan grupp på sektionsnivå som behöver stöd är de sponsringsansvariga i Nollkommittéerna då de ofta jobbar ensamma med att skapa extra finansiering till mottagningen 1.1 Utbildning med workshop För att utbilda arbetsmarknadsgrupperna i hur kåren arbetar med arbetsmarknadsfrågor och var de finns i organisationen, men också få dem att tydligare reflektera kring varumärket de använder sig av och hur detta påverkar både organisationen och den enskilda teknologen samt produkten de säljer ska en utbildning med workshop hållas i starten av varje termin. Det ska vara en heldag med utbildning i början och sedan en workshop. På så sätt kan också de grupper som inte bytts ut sedan föregående tillfälle komma på enbart workshopen. Konceptet med halvdag utbildning, halvdag workshop har testats på Teknologssektionsstyrelseutbildningen och fungerade där mycket bra. I utbildningen ska grundläggande organisation diskuteras; vilka har liknande kontakter i kårens namn, vem på högskolan xarm kan samarbeta med och hur men också vilka samarbetspartners kåren har och varför dessa finns. Utöver det kommer även utbildningen att innehålla konkreta tips kring hur företag kontaktas samt mötesteknik och vad som är bra att tänka på vid avtalsskrivande. Till den efterföljande workshopdelen kommer grupperna ha möjlighet att önska vilka ämnen som ska tas upp, men det finns även förslag på ämnen som kan diskuteras till exempel prissättning, uppföljning av event, event, värdet av chalmerister och medlemsnytta. Gällande medlemsnytta kommer diskussioner hållas kring hur man förhåller sig till den, vilket krav har man på sig från sektionen att bidra till finansieringen av sektionsverksamhet samt på vilket sätt man kan se till att föra en bra dialog med sin sektionsstyrelse kring dessa frågor för ett gott samarbete. 1.2 Deltagande i SponsminiMoS MK arrangerar under varje verksamhetsår ett möte i början av vårterminen för de sponsringsansvariga i sektionernas NollKommittéer, kallat SponsminiMoS. Under detta bjuds Arbetsmarknadsenheten in för att diskutera grunderna i sponsring i Chalmers Studentkårs namn, samt tips & trix. Kårledningen bör säkerställa att dessa möten även i fortsättningen arrangeras av MK i samarbete med Arbetsmarknadsenheten. Den ska genomföras då det är ett mer effektivt sätt att stödja NollKommittéerna i sponsringsarbete samt se till att de reflekterar kring det varumärke de representerar. 2 av 4

150 HANDLINGSPLAN Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet\handlingsplan för utveckling av samordning av kontakt med extern part_v3.docx 2. Stöd till central verksamhet En del av kårkommittéerna och kårföreningarna inom Chalmers Studentkår är beroende av sponsring i sin verksamhet. Dessa får söka stöd hos Arbetsmarknadsenhetens ordförande (AO) via mail eller personligt möte, vilket dels är tidskrävande, men också saknar möjligheten för de aktiva att diskutera med varandra. 2.1 Uppstartsutbildning med workshop Uppstartsutbildning med workshop för kårkommittéer och kårföreningar syftar till att bjuda in de som arbetar med, eller vill börja arbeta med, sponsring en kväll i början av varje terminen. För att dels tydligare nå ut med information kring vad som gäller när sponsrings sök i Chalmers Studentkårs namn, både möjligheter och skyldigheter, och dels stärka kårkommittéerna och kårföreningarnas arbete inom sponsring föreslås en mindre kvällsutbildning med workshop för dessa. Där ska det presenteras vilka regler och möjligheter som följer med att söka sponsring som organisation inom Chalmers Studentkår samt genomgång av den sponsringsguide som skapats för att vara en lathund i arbetet. I guiden finns till exempel tips och trix, avtalsförslag, samt riktlinjer kring till exempel kårens samarbetspartners. Därefter följer ett diskussionspass kring vad de kan erbjuda sina sponsorer och vilka svårigheter de redan har upptäckt eller tror att de kommer att stöta på framöver. 3. Dialog med studentbolagen Viktiga aktörer i kontakt med näringslivet är några av kårens studentdrivna bolag inom Chalmers Studentkårs företagsgrupp, Chalmers Studentkår Promotion (ChS Promotion), Braintek samt det delägda Chalmers Teknologkonsulter (CTK). Dessa tre bolag är intressanta då de har verksamhet där teknologer kontaktar externa parter, varav majoriteten är framtida arbetsgivare, under Chalmers Studentkårs varumärke. Kårledningen och bolagen skulle dra nytta av en bättre överhörning kring vad som sker i varandras verksamheter då parterna samverkar mot samma övergripande mål, en stärkt medlemsnytta. Det kommer också förbättra Arbetsmarknadsenhetens möjlighet att vara en kanal in för företag som vill samarbeta med kåren men inte vet på vilket sätt eller vem de bör vända sig till. För att skapa tydligare dialog mellan dessa verksamheter och kåren centralt föreslås två åtgärder nedan. 3.1 Läsperiodslunch För att kunna vara en samordnande funktion och hjälpa näringslivet rätt i organisationen behöver Arbetsmarknadsenheten ha övergripande vetskap om vad som är på gång runt om i organisation bland de som har kontakt med näringslivet. För att hålla sig ajour med studentbolagens verksamhet samt kunna vara ett bollplank om kårens åsikt är önskvärd i en fråga ska Arbetsmarknadsenheten bjuda in organisationernas VD till lunch en gång per läsperiod. Lunchen syftar till att under avslappnade former diskutera vad som är på gång i respektive verksamhet till exempel vad som är stora projekt, stora affärer/events eller samarbetsavtal i startskede, samt minska barriären mellan Kårledningen och VD:arna för de studentdrivna bolagen. 3 av 4

151 HANDLINGSPLAN Kårstyrelsen Skapat: Z:\KS_Dokument\Verksamhetsplaner\1314\Arbete med VP\e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet\handlingsplan för utveckling av samordning av kontakt med extern part_v3.docx 3.2 Avstämningar Chalmers Studentkår Promotion Chalmers Studentkår Promotion sköter idag all kårens event- och marknadsföringsverksamhet vilket under 12/13 flyttades från Arbetsmarknadsenheten med kommittén Chalmers Event. Då arbetsmarknadsenheten ibland behöver verka inom bolagets område på grund av äldre samarbetsavtal och samarbeta nära bolaget för att skriva nya avtal, krävs en bra och tydlig dialog mellan de båda parterna. För att säkerställa att denna hålls regelbunden och att samarbetet flyter på skall därför avstämningsmöten mellan Arbetsmarknadsenheten samt VD för ChS Promotion bokas in med ca 3 veckors mellanrum. Mötena ska behandla vad som är på gång inom respektive verksamhet samt om det finns några synergier eller oklarheter verksamheterna emellan. Utvärdering Under verksamhetsåret 14/15 ska koncepten utvärderas, dels kort i samband med genomförande, men också mer utförligt i slutet av året för att se om någonting behöver justeras eller göras om. Det handlar framförallt om att se till uppslutningen och hur deltagarna upplevt koncepten. Utöver det bör vidare arbete inom området anpassas efter vad som framkommer i den fortsatta utredningen av Kårledningens struktur som ska presenteras på FuM4 14/15. Oavsett hur omstrukturering ser ut bör det dock löpande tillses att Kårledningen fortsätter arbetet för att behålla de föreslagna åtgärderna. Frågor ställs med fördel till, Karin Hill Arbetsmarknadsenhetens ordförande 13/14 ao@chs.chalmers.se 4 av 4

152 BESTLUTSUNDERLAG Kårstyrelsen BU: Fastställa Riktlinjer för inkluderande och tillgänglig kommunikation Bakgrund På fullmäktige 8 under verksamhetår 12/13 beslutades att ta Kårstyrelsen skulle fram riktlinjer för inkluderande kommunikation och sedan distribuera dessa inom kårens organisation. Arbetet inleddes genom att ge Jämlikhetskommittén JämK i uppdrag att ta fram ett förslag på riktlinjer. Dessa togs fram främst utifrån Sveriges Förenade Studentkårers rapport 10 tips för tillgänglighet och Håbeteku Göteborgs rapport Avslöja heteronormen. Riktlinjerna reviderades sedan för att stämma överens med strukturen på övriga riktlinjer i kårens organisation. Målet med riktlinjerna är att säkerställa att alla kårens medlemmar ges möjlighet att ta del av den kommunikation som förs inom organisationen och känna sig välkomna till olika arrangemang. För att förenkla kommunikationsarbetet för alla engagerade inom Chalmers Studentkår finns även en bilaga till riktlinjerna med tips på hur kommunikation blir tillgänglig och inkluderande. Yrkande Med ovan som bakgrund yrkas att fastställa Riktlinjer för inkluderande och tillgänglig kommunikation enligt bilaga Frågor ställs med fördel till, Lena Mårtensson Sociala enhetens ordförande 13/14 so@chs.chalmers.se 1 av 1

153 RIKTLINJER Kårstyrelsen Riktlinjer för inkluderande och tillgänglig kommunikation Bakgrund Kåren har som vision att Alla medlemmar skall trivas och utvecklas under hela sin chalmerstid. Visionen tydliggör att verksamheten ska vara inkluderande och tillgänglig för alla kårens medlemmar vilket då även innefattar kommunikationen. Det medför också ett ansvar hos de som är engagerade inom kårens organisation att utforma sin verksamhet och kommunicera på ett sätt som till högsta möjliga grad uppfyller visionen genom att medlemmarna förstår organisationen och all kommunikation. För att alla som kommunicerar som en del av Chalmers Studentkår ska vara inkluderande och inte utesluta personer har riktlinjerna tagits fram. Med tillgänglighet menas att det är enkelt att tillgodogöra sig kommunikation och att den är avsedd för alla kårens medlemmar oavsett kunskap om kårens verksamhet och med inkluderande menas att kommunikationen tar hänsyn till att alla individer är olika och att kommunikation inte ska diskriminera någon grupp av personer. Skapat: L:\KS_Dokument\Projektdokument\1314\Inkluderande kommunikation\riktlinjer för inkluderande kommunikation_v4.docx Riktlinjer för att öka tillgängligheten i kommunikation till alla kårens medlemmar Det finns olika typer av tillgänglighet som påverkar kommunikationen. De olika områdena av tillgänglighet är: om kommunikationen medvetet eller omedvetet riktas mot en speciell målgrupp, om det är lätt att få tag i information och om kommunikationen språkligt utformas så att så många som möjligt kan ta del av den. För att få en uppfattning om kommunikationen är inkluderande bör följande frågor reflekteras över genom att fundera över hur personer av olika kön, sexuella läggningar, funktionshinder, religioner, etnicitet eller ålder uppfattar kommunikationen: Vem ska ni kommunicera till? Vad, hur och varför ska ni kommunicera? Känner alla kårens medlemmar att de kan ta till sig informationen? Vem kan eventuellt tänkas inte kunna/vilja ta till sig informationen? Känner alla kårens medlemmar sig välkomna till exempelvis det arrangemang som kommuniceras? Frågorna är vägledande i all kommunikation och skall tillsammans med nedanstående riktlinjer utgöra grunden för en inkluderande kommunikation. Bilagt riktlinjerna finns tips på hur kommunikation inom kåren kan bli tillgänglig för fler medlemmar. Normer och tillgänglighet Inkluderande kommunikation innebär även att bli medveten om de normer som används vid kommunikationen. Genom att reflektera kring normer, stereotyper och attityder kan kommunikation göras mer inkluderande. Därför skall alla som kommunicerar inom kårens verksamhet: Alltid reflektera över hur mottagaren reagerar på kommunikationen utifrån exempelvis kön, sexuell läggning, etnicitet, trosuppfattning eller alkoholvanor för att alla kårens medlemmar skall känna sig välkomna. Eftersträva att vid användandet av bilder eller figurer i marknadsföring visa en bred målgrupp för att signalera att alla kårens medlemmar är välkomna på alla arrangemang. 1 av 3

154 RIKTLINJER Kårstyrelsen Tillgänglig information Det är viktigt att kårens medlemmar enkelt kan hitta information om kårens olika verksamheter. Därför skall: Information på den centrala kårhemsidan hållas uppdaterad genom att arrangerade förser kommunikationsavdelningen med information om sina arrangemang. Hemsidor som hänvisas till i marknadsföring skall även dem hållas uppdaterade. Information om tillgängligheten vid arrangemang skall finnas i anslutning till informationen om arrangemanget. De frågor som exempelvis information ska kunna besvara: o Är det lätt/möjligt att delta med rörelsehinder? o Serveras mat och/eller dryck? Finns möjlighet att få mat som exempelvis är vegetarisk eller laktosfri? o Finns möjlighet till högtalare/projektor/andra hjälpmedel för att underlätta deltagande för hörselskadade/synskadade/andra funktionshinder? Språklig tillgänglighet Det är viktigt att kommunicera på ett sådant sätt att alla studenter oavsett tidigare kunskap ska kunna förstå. Därför skall: Skapat: L:\KS_Dokument\Projektdokument\1314\Inkluderande kommunikation\riktlinjer för inkluderande kommunikation_v4.docx Förkortningar inte förekomma. Används begrepp med förkortningar ofta kan begreppet skrivas ut första gången och därefter bara använda förkortningen. Exempel: Chalmers Cortège Committé (CCC). CCC arrangerar varje år Cortègen Riktlinjer för engelsk kommunikation följas eftersom det är många av kårens medlemmar som inte kan tillgodogöra sig kommunikation på svenska. Ett språk användas som alla studenter oavsett tidigare kunskap om kåren förstår. Kårslang bör därför undvikas eller tydligt förklaras. Vad är exempelvis ett arr, en asp eller en puff? Symboler användas. Det minskar behovet av att använda beskrivande text. Flaggsymboler är vedertagna och lätta att känna igen i grafiskt uttryck. Sätt exempelvis en brittisk flagga och skriv Information available in English eller Event will be held in English. På samma sätt kan en svensk flagga sättas bredvid texten Event will be held in Swedish då eventet kan vara givande för en engelsktalande person även om eventet hålls på svenska. Formuleringar med ord som: denna, dessa och detta eller man undvikas, då orden gör meningar mer otydliga och krångligare att förstå. Uttryck så som Mina damer och herrar reflekteras över av arrangörer innan de används då dessa utesluter grupper av människor. Design och teknik För effektiv och inkluderande kommunikation är det även viktigt att tänka på designen. För att exempelvis en affisch eller hemsida ska bli lyckad är det viktigt att välja typsnitt, färger och former som gör det lätt för en mottagare att ta till sig det som kommuniceras. Dels för att en lättförstådd och avskalad kommunikationskanal når fler eftersom budskapet lättare går fram och dels för att personer som till exempel är färgblinda, har nedsatt syn eller har svårt att ta till sig mycket text då kan tillgodogöra sig budskapet bättre. Därför skall: Bilder och symboler hellre användas än text eftersom de inte är språkbundna. Lättlästa typsnitt användas för den information som berör platser, tider etc. Det vara hög kontrast mellan bakgrund och text och undvik rött och grönt mot varandra Mängden text på affischer hållas nere för att göra dem lättlästa. Hänvisa istället vidare till en hemsida för mer information. Budskapet testas på någon utomstående för att säkerställa att det är lättförståeligt. 2 av 3

155 RIKTLINJER Kårstyrelsen Ytterligare information Sveriges förenade studentkårers material 10 tips för tillgänglighet. Finns att låna hos Sociala enheten i Kårledningen eller att beställa här: Håbeteku Göteborgs och Sveriges förenade HBTQ-studenters rapport Avslöja heteronormen. Finns att låna hos sociala enheten eller att läsa här: Chalmers.pdf Vid kommunikationstekniska frågor, vänd er gärna till kommunikationsavdelningen. Skapat: L:\KS_Dokument\Projektdokument\1314\Inkluderande kommunikation\riktlinjer för inkluderande kommunikation_v4.docx 3 av 3

156 BESLUTSUNDERLAG UO Beslutsunderlag: Gör en utredning av kårhusets funktioner Bakgrund Under 2013/2014 har det funnits en punkt i verksamhetsplanen som handlar om att utreda kårens lokaler enligt följande: o) Utred kårens lokaler Kårens lokaler utgör en stor resurs för att uppfylla kårens uppdrag och mål. Hur dessa resurser används har dock inte inventerats på senare år vilket har lett till ineffektivt utnyttjande. Kårens lokaler bör därför ses över med fokus på hur medlemsnyttan kan öka, både genom omfördelning och utveckling av lokaler. Utredningen bör ta fram riktlinjer på hur lokaler långsiktigt ska användas och distribueras till kårens verksamheter. Arbetet med att implementera riktlinjer ska påbörjas under verksamhetsåret 13/14. I arbetet undersöktes det vad medlemmarna och Chalmers Studentkårs organisation vill ha för typ av kårhus. Detta har undersökts genom medlemsmätning samt diskussioner på kommittékickoff och fullmäktigekickoff. I medlemsmätningen genomfördes en undersökning gällande vad medlemmarna använder kårhuset till i dagsläget samt vad de vill kunna använda det till och vad som bör förbättras. Det har även diskuteras på kickoff med kårkommittéer, för att se vilka behov de som engagerar sig ideellt inom kåren har, samt på kickoff med fullmäktige där både resultat från medlemsundersökningen samt kommittékickoffen användes som underlag. Utifrån detta arbete samt det ursprungliga syfte som fanns när kårhuset byggdes om 2001 togs en strategi för kårhuset Johanneberg fram som definierar vision och mål för kårhuset Johanneberg. Denna strategi fastställdes på Fullmäktigemöte 8 under 2013/2014 och finns här: ntk%c3%a5rs%20k%c3%a5rhus%20johanneberg.pdf Utifrån arbetet har det även definierats utvecklingsområden för att bättre uppfylla målen i strategin. Dessa utvecklingsområden har legat till grund för det utkast på handlingsplan för kårhuset tagits fram. I arbetet har också en rad funktioner som behöver utvecklas identifieras, så som förvaringsutrymmen för engagerade och platser att värma och äta medhavd mat. För att kunna åtgärda de efterfrågade funktionerna måste först en utredning ske över vilka ytor som är tillgängliga i kårhuset för att optimera vart dessa funktioner placeras.. För att ta fram konkreta åtgärder med var dessa funktioner ska placeras i kårhuset behöver en utredning genomföras, vilket på grund av tidsbrist inte hunnits med. Funktionerna som har definierats finns i bilaga 1. Då en sådan utredning kommer resultera i fler åtgärder till handlingsplanen för kårhuset kommer handlingsplanen inte fastställas under 2013/ av 4

157 BESLUTSUNDERLAG UO Förslag Förslaget syftar till att fastställa att utredningen av var funktionerna ska placeras ska göras och att en handlingsplan för kårhuset ska fastställas under verksamhetsåret 2014/2015. Utredningen ska utgå från de funktioner som finns definierade i bilaga 1 utifrån medlemsundersökning och diskussioner på kommitté- samt fullmäktigekickoff. Det behöver ses över vilka av de ytor kåren har tillgång till som skulle passa bäst att använda till respektive typ av funktion. Utifrån denna utredning ska åtgärder som specificerar var dessa funktioner ska placeras utformas. Det är viktigt att i åtgärderna ta hänsyn till att kårhuset har en begränsad yta och väga både definierade funktioner och befintliga funktioner i kårhuset mot varandra. Dessa åtgärder ska infogas i utkastet på handlingsplan som gjorts under 2013/2014 för att Kårstyrelsen sedan ska ta beslut om handlingsplan för Kårhuset senast innan utgången av Yrkande Med ovan som bakgrund yrkas att att en utredning för att ta fram åtgärder för att placera ut funktionerna i bilaga 1 i kårhuset genomförs innan utgången av en Handlingsplan för Kårhuset innehållande de åtgärderna som tagits fram i utredningen fastställs av Kårstyrelsen innan utgången av Frågor ställs med fördel till, Cecilia Svennberg Utbildningsenhetens ordförande uo@chs.chalmers.se 2 av 4

158 BESLUTSUNDERLAG UO Bilaga 1: Funktioner det finns behov av att utveckla i kårhuset Johanneberg De områden som identifierats är typer av funktioner där målen i strategin inte är uppfyllda i dagsläget. De har identifierats utifrån svaren i medlemsmätningen samt diskussioner i kommitté- och fullmäktigekickoff. Under varje typ funktion finns det/de mål från strategin som funktionen syftar att utveckla. 3.1 Flexibla mindre rum 1a) I kårhuset skall det finnas olika typer av arbetsytor för personer inom kårens verksamheter 1c) I kårhuset skall det finnas lokaler som går att nyttja för möten inom kårens verksamhet 3a) I kårhuset skall det finnas platser där det finns möjlighet till spontana möten. Dagens bokningsbara grupprum uppfyller inte hela målet då det i diskussioner även har efterfrågas mindre lokaler med ett större fokus på umgänge och ett mindre fokus på möten och konferens. Går det att uppfylla är det önskvärt om rummen är flexibla så att de går att använda till umgänge, arbete och möten. 3.2 Förvaringsmöjligheter 1b) I kårhuset skall det finnas vissa förvaringsmöjligheter för kårens verksamheter. Det finns både kårkommittéer och kårföreningar som saknar förvaringsmöjligheter som skåp eller förråd i dagsläget. Det måste utredas vilken typ av förvaring som ska finnas så att förvaringsmöjligheter används på ett optimalt sätt och ger möjligheter till en bred verksamhet. Efter en utredning bör förvaringen anpassas för att uppfylla de behov som finns och samtidigt möjliggör annan verksamhet i kårhuset. 3.3 Platser för att värma och äta mat 2a) I kårhuset ska olika typer av måltider och livsmedel såväl kunna värmas, som ätas och införskaffas. Det finns i kårhuset behov av platser där det går att värma medhavd matlåda och platser där det går att äta den. Det behöver utredas var mikrovågsugnar ska placeras för att vara lättanvända för medlemmar och hur platser att äta värmd mat kan placeras i anslutning så att det uppfattas som inbjudande. 3.4 Avslappnade umgängesytor 3b) I kårhuset skall det finnas möjligheter till avslappnat umgänge. Det behövs ytor som är möblerade med fokus på umgänge och att kunna mötas, både spontana platser för möten och ställen där kompisar kan hänga. För att ytorna ska användas behöver dessa vara välkomnande, trevliga och bekväma. 3 av 4

159 BESLUTSUNDERLAG UO 3.5 Förutsättningar för fritidsaktiviteter 3c) I kårhuset skall det finnas förutsättningar för olika typer av fritidsaktiviteter. Många vill kunna utnyttja kårhuset för fritidsaktiviteter så som att idrotta, gymma, musikintressen eller basta. Det som finns idag ska bevaras och underhållas, till exempel finns önskemål om att fräscha upp bastu och omklädningsrum. Det bör också ses över om det finns möjligheter till breddning med andra typer av fritidsaktiviteter att göra utrymme för i kårhuset. 3.6 Levande och informativ entré 4b) Kårhuset ska det vara lätt att hitta i 4c) Kårhuset ska göra information om kårens verksamhet lättillgänglig för medlemmar. Medlemmarna ser det önskvärt att ha att det i entrén fanns information om var det finns tillgängliga studieplatser på campus, information om kåren och vad som händer i kårhuset. 4 av 4