Detaljplan för Svedala 27:1 m fl i Svedala, Svedala kommun, Skåne län

Transkript

1 UTSTÄLLNING Dnr: Projektnummer: E1375 Detaljplan för Svedala 27:1 m fl i Svedala, Svedala kommun, Skåne län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SYFTE Syftet är att genomförandebeskrivningen ska redovisa de organisatoriska, ekonomiska, tekniska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande av planen. (6 kap 1 PBL). ORGANISATORISKA OCH EKONOMISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen har varit utställd för samråd 23 dec 2008 t o m 10 feb Ett samrådsmöte har hållits den 27 januari kl i Svedala kommunhus, Sessionssal. Utställning planeras maj- juni Antagande av planen kan tidigast ske sommaren - hösten Laga kraft hösten Ansvarsfördelning Svedala kommun är huvudsakligen markägare. Området fördelas mellan exploatörerna, JM, JM-Seniorgården, Veidekke och Bostads AB Svedalahem efter det att detaljplanen antagits. Huvudmannaskap för allmänna platser Svedala kommun skall vara huvudman för allmän platsmark. Avtal Exploateringsavtal Exploateringsavtal ska upprättas och godkännas av både kommunen och exploatörerna innan detaljplanen antages. Huvudsyftet ska vara att exploatören åtar sig att utföra en i princip komplett exploatering. Utöver arbeten på egen kvartersmark ska även arbeten på allmän mark såsom gator, park- och grönområden och ledningssystem ingå. Gator, gc-vägar, parkmark mm iordningsställas. 1

2 Kvalitetsprogrammet för Segestrand ( ) och kommunens basanpassningsprogram Bättre för alla, antaget av Kommunfullmäktige skall gälla och vara bilagor till exploateringsavtalet. Förutsättningarna för höjdsättning och dagvatten skrivs in i markavtal, samtidigt som enkla anvisningar bifogas. Övriga avtal Särskilda avtal ska tecknas med energibolag m fl respektive Svedala kommun, angående utbyggnad av allmänna anläggningar. Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 15 år, från det datum detaljplanen vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får, mot berörda fastighetsägares bestridande, detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (5 kap 11 PBL). FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER Fastighetsbildning Den mark som inom planområdet är utlagd som gatu- och parkmark, ska genom fastighetsreglering tillföras en av Svedala kommun ägd gatu- och parkmarksfastighet. Berörda fastigheter inom huvudområdet är fastigheten Svedala 27:1, som är en rivningstomt ägd av kommunen, bensinmacktomten i norr, Svedala 35:12, del av varuhuset Nettos parkering beläget på fastigheten Svedala 25:15, del av de kommunägda fastigheterna Svedala 25:12 samt 1:7 som ingår som gatumark, parkmark samt naturmark. Lokstallet är beläget inom den kommunägda fastigheten Svedala 1:7. Delar av samfälligheterna Svedala s:16 och s:17 ingår i söder samt mark tillhörande Banverket, del av Svedala 300:1 och Svedala 25:12, intill järnvägen. Genomförande av detaljplanen innebär bildande av ett antal fastigheter. Fastighetsbildningen ska motsvara detaljplanens indelning i byggnadskvarter. Planens användnings- och illustrationsgränser redovisar avsedd fastighetsbildning. Inlösen, ersättning Mark där bensinstationen är belägen, Svedala 35:12, köps in av Svedala kommun. Gemensamhetsanläggningar Gemensamhetsanläggningar inrättas eventuellt för värmeanläggning för området i sin helhet. Ledningsrätt m m Rätten att framdra ledningar inom planområdet ska regleras med ledningsrätt eller servitut. 2

3 Ledningar ska i huvudsak förläggas i gatumark och inom allmän platsmark. Om högspänningsjordkabel förläggs inom kvartersmark skall servitut bildas för denna. Eventuella åtgärder föranledda av genomförandet ska befintliga kabelstråk, som Telia Sonera Skanova Access AB:s kablar och E.ON:s, inom planområdet såsom flyttningar eller omläggning, bekostas av kommunen eller av exploatör. Fastighetsplan Fastighetsbildningen bedöms kunna ske utan stöd av fastighetsplan. För planområdet gäller tomtindelning fastställd , "Solliden", akt 1263K-518, vilken strider mot förslaget till detaljplan och kommer när detaljplanen vunnit laga kraft att upphöra att gälla. Ansökan om fastighetsbildning m m Det ankommer på berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten ansöka om erforderlig fastighetsbildning, inrättande av gemensamhetsanläggning eller upplåtelse av ledningsrätt, då planen vunnit laga kraft. TEKNISKA ÅTGÄRDER Utbyggnad av allmänna anläggningar Planförslaget innebär att följande allmänna anläggningar nyanläggs/byggs om: -El, tele och digitala ledningar -Anläggningar, värmecentral och ledningar för värmesystem -En eller flera transformatorstationer Övriga åtgärder inom planområdet Tekniska anläggningar -Va-ledningar för gemensamma ändamål -En dagvattendamm med fontän och pump för cirkulation samt dagvattenledningar ovan och under jord. -Absorberande bullerplank och bullervall utmed järnvägen -Huvudgata, lokalgator, gång- cykelvägar, ramper, trappor, stödmur med skyddsräcke utmed dagvattendammen, belysning samt anläggning av lämpliga platser för möten. Gator Gatuområdena redovisas på plankarta och illustrationskarta. Därutöver har principsektioner tagits fram vilka redovisas i kvalitetsprogrammet tillhörande detaljplanen. En trafikutredning har tagits fram (Tyréns ) vilken ska följas. Miljöavdelningen föreslår att tyst asfalt ska användas på Järnvägsgatan. Tekniska kontorets trafikavdelning bör utreda vidare om det är lämpligt och om man kommer fram till att det har den påverkan som man önskar, ska det följas upp i projekteringen. 3

4 Barnperspektivet skall beaktas. Detaljplanen kan inte reglera utformningen i detalj av trafiksäkrande åtgärder, därför är det viktigt att utbildningsenhetens synpunkter beaktas i projekteringsskedet. Cirkulationsplatsen och kringområdet Cirkulationsplatsen, som i utställningshandlingen reviderats till att ha en ytterradie på 16,5 meter, skall göras överkörningsbar, dvs. ha en underbyggnad och beläggning som tål att köras över med tunga fordon. Utformning, placering och höjd, av plank intill fastigheten Svedala 23:22 ska studeras i samband med detaljprojekteringen av cirkulationsplatsen och kringområdet. Gång- cykelvägar En av gångvägarna, markerad med x, skall vara tillgänglig för allmän gångtrafik och utformas med en lutning som gör den tillgänglig för alla. Inom kvartersmark skall gångvägar anläggas utmed husen enligt plankarta och illustration. Småbarnslekplatser Småbarnslekplatser skall finnas inom kvartersmarkens utemiljö intill bostäderna. VA/dagvattenanläggningar VA/dagvattenutredning (Sweco, ) skall ligga till grund för projekteringen. Massbalansering Massbalansering ska i första hand ske med jordmassor inom området. Höjdsättningen på detaljplanen, som gjorts bl a i avsikt att säkra mot översvämningar, ska följas. Sanering av förorenad mark Vid schaktning ska marken undersökas vad gäller föroreningar. Miljökontroll ska utföras under verksamhetstiden samt följas upp med en rapport som lämnas till Länsstyrelsen. Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark motsvarande känslig markanvändning gäller inom bostadsområdet. Bygg- och miljönämnden bedömer hur schaktmassor får användas. Det är därmed upp till bygg- och miljökontorets miljöavdelning att avgöra hur föroreningspåverkade massor får användas inom området. Se beslut Länsstyrelsens miljöavdelning Riskåtgärder mot översvämning och skred och ras Översvämningsrisk förekommer inom en del av planområdet, vilket i detaljplanen beaktats, bland annat genom att markhöjden reglerats uppåt där risk föreligger. Ingen byggnad föreslås förläggas under +47,5 m ö h (se sk plushöjder kontra grundkartans höjder). Detta föreslås med utgångspunkt i utredning som SMHI, har gjort till kommunen i syfte att identifiera översvämningsområden. Geoteknisk utredning gällande skred och ras har gjorts, (senaste vers. Wsp ) vilken skall vara underlag för fortsatta undersökningar av marken i samband med projektering. I utredningen slås fast att byggnaderna skall grundläggas så att underjordiska markrörelser vid översvämningar motverkas. Det är ytterst viktigt att det följs upp i projektering och bygglovsskede. Andra åtgärder är att inom området till stor del hålla hårdgjorda ytor genomsläppliga, stenmjölsytor resp genomsläpplig betong eller 4

5 naturstenbeläggning på parkeringsytor etc, se kvalitetsprogram, gröna tak på komplementbyggnader, garage och miljöhus samt en dagvattendammen intill Sege å. För dimensionering av grundläggning och förstärkningsåtgärder krävs kompletterande geotekniska undersökningar i planerade huslägen. Ansökan om tillstånd/anmälan om vattenverksamhet I geoteknisk utredning gällande skred och ras (Wsp ) anges riktlinjer för hur erosionsskydd ska utföras mot Sege å. Kommunen skall i projekteringsskedet detaljerat redovisa utformningen av erosionsskydden mot Sege å och ansöka om tillstånd/anmäla vattenverksamhet hos länsstyrelsen. Diskussioner skall också föras med länsstyrelsen och övriga berörda, i fall det kan betraktas som uppenbart att inga allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamheten och om tillstånd i sådana fall inte behövs. Bortledande av grundvatten Att bortledande av grundvatten är en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken och att sådant tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen av exploatören i god tid innan garage skall byggas och om grundvatten behöver bortföras. Riskåtgärder mot brand Brandpostnätet skall utföras enligt godkänd standard. Vid projekteringen skall säkerställas att framkomligheten för räddningstjänstens fordon kan ske, särskilt med beaktande av höjdfordon. Husen skall vara åtkomligt från alla sidor med godkända brandvägar för utrymning. Räddningstjänsten saknar tillgång till höjdfordon inom normal angiven insatstid, 10 minuter, varför husen ska utföras med byggnadstekniskt brandskydd i enlighet med Boverkets Byggregler Kap 5:1. Släcksystem ska finnas i de underjordiska garagen. Riskåtgärder gällande explosion eller farliga ämnen vid transporter av farligt gods Utredning gällande risk för explosion eller farliga ämnen vid transporter av farligt gods på järnväg har tagits fram(teknik-konsultföretaget Bengt Dahlberg, Malmö, ), vilken ska gälla som underlag vid projektering. Slutsatsen, utifrån resultaten i denna utredning, är att bostäderna bedöms kunna uppföras. Bullerskydd vid järnvägen Bullerutredning gällande tågtrafik togs fram i tidigt skede (Ingemansson ) och ett minsta avstånd på ca 70 m från järnvägen till de närmst belägna föreslagna bostäderna kunde slås fast. De gällande riktvärdena för buller, enligt Regeringens infrastruktur Proposition 1996/97:53 vilken är antagen av Riksdagen, skulle då kunna uppnås under förutsättning att bullerplank resp. bullervall anläggs intill järnvägen samt med hjälp av byggnadstekniska åtgärder. Grundläggning och konstruktion av en skärm nära järnväg är omfattande eftersom den ska ta upp såväl vindlast från passerande tåg som last förorsakad av vädret (storm, snö), varför godkännande ska lämnas av Banverket. Förutom konstruktionsgodkännande fordras troligen ett avtal mellan kommunen och Banverket angående ägarskap, underhåll och utbyte, vilket skall regleras i exploateringsavtal. Samråd med Banverket ska även ske angående 5

6 växtligheten vilken i detaljplanen föreslås vara vintergrön murgröna i syfte att få ett tilltalande utseende året om) som ska placeras på ett sätt att den inte växer in i spårområdet, och dess placering i projekteringsskedet. Avseende bullervalll så måste släntfot ligga fem meter från spårmitt. Vresros och andra växter som sprider sig med rotsystem är inte önskvärda. För att undvika pulkaåkning på slänt mot järnväg är det lämpligt att placera ett stängsel drygt en meter upp i slänten. Höjden saknar betydelse men över metern rekommenderas. Räddningstjänsten bör särskilt studera utformningen av bullerskydden intill järnvägen i planhandlingarna och om/hur räddningstjänstens tillgänglighet påverkas. Räddningstjänsten skall vara delaktiga i granskningen av projekteringshandlingarna vid bygglov resp. marklov. Bullerskydd vid väg För vägtrafiken har en bullerutredning tagits fram av bygg- och miljökontoret ( ), som följer de trafikmängder för 2015 som anges i Trafikutredning, Svedala centrum, (Tyréns, ). I samband med att cirkulationsplatsen och Järnvägsgatan byggs ut, föreslås att åtgärder genomförs i syfte att kunna uppfylla gällande riktvärden för buller. BYGG- OCH MILJÖKONTORET I SVEDALA Jan Bergfelt stadsarkitekt Anneli Andersson planarkitekt 6