ARBETSMATERIAL

Transkript

1 Emåförbundet 2012 Åtgärdsförslag på fiskvägar i Lillån genom Kvillsfors ARBETSMATERIAL Emåförbundet 2012 T. Nydén & P. Johansson

2 Emåförbundet 2012 T. Nydén & P. Johansson

3 Innehåll INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING... 4 MATERIAL OCH METODIK... 4 RESULTAT...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. ÅTGÄRDSFÖRSLAG LOKAL 1: KVILLÖ DAMM VH LOKAL 2: KVILLÖ KVARN VH LOKAL 3: BRUKSDAMMEN VH LOKAL 4: NEDRE DAMMEN VH LOKAL 5: VÄGTRUMMORNA VH LOKAL 6: STENTRÖSKELN VH LOKAL 7: MELLERSTA DAMMEN LOKAL 8: VA-DAMMEN VH LOKAL 9: SNICKERIFABRIKEN VH LOKAL 10: LÅG TRÖSKEL LOKAL 10: LÅG TRÖSKEL LOKAL 11: UTSKOVET TUREFORS ÖVRIGA ÅTGÄRDSFÖRSLAG Emåförbundet 2012 Foton på framsidan tagna av xxxxxxx under projekteringen 2012 T. Nydén & P. Johansson

4 Inledning Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Denna rapport redovisar förslag på fiskvägar/faunapassager i Lillån vid Kvillsfors inom Vetlanda kommun. Syftet med projekteringen är att att gynna den tjockskaliga målarmusslan (Unio Crassus) genom att dess värdfiskar (bl.a. benlöja, och bergsimpa) ska kunna sprida sig uppströms i Emåns huvudfåra. Fiskvägarna är dock designade att fungera för i princip all akvatisk fauna vilket totalt sett gynnar den biologiska mångfalden i Emåns huvudfåra. Bakgrund Den tjockskaliga målarmusslan är utrotningshotad i såväl Sverige som övriga Europa men har tidigare funnits på flera ställen inom bl.a. Emåns avrinningsområde. Idag finns den kvar på några ställen inom vattenstystemet i Jönköpings län, bl.a. i Emåns huvudfåra nedströms Kvillsfors. För att säkra artens långsiktiga överlevnad på flera ställen i södra Sverige skapades EU-LIFE projektet UC4LIFE (målarmusslans återkomst ger friskare åar) inom vilket bl.a. länsstyrelsen i Jönköpings län är partner. Projektet skall pågå mellan och bl.a. resultera i nya faunapassager och åplansrestaurering. Emåförbundets del i LIFE-projektet består av en förstudie på faunapassager i Lillån vid Kvillsfors samt Brusaån i Mariannelund. För detta uppdrag erhöll Emåförbundet ett bidrag från länsstyrelsen i Jönköpings län. Som underkonsult för vissa delar i förstudien har Emåförbundet anlitat Jönköpings Fiskeribiologi. Syfte och målsättning Denna rapport syftar till att redovisa förslag på faunapassager i Lillån vid Kvillsfors inklusive kostnadsuppskattningar. Åtgärderna har som målsättning att möjliggöra fri fiskvandring för de värdfiskar som nyttjas av den tjockskaliga målarmusslan men har designats att fungera för samtliga fiskarter och bottenfauna. Den operativa målsättningen är att rapporten skall fungera som underlag för länsstyrelsen, berörda fastighetsägare samt mark- och miljödomstolen vid planering, beslut och finansiering av åtgärderna. Material och metodik Fältarbete Projekteringarna har genomförts i fält under våren-hösten Hela lillån har inventerats med avseende på förekommande vandringshinder inklusive fotografering och anteckningar. Inmätning i lokala höjdsystem har gjorts där det anses nödvändigt (Laserliner AL 22). Uppgifter på Vetlanda kommuns VA-nät har erhållts från VETAB, samråd avseende närmiljö och kantzoner har gjorts med Vetlanda kommun, tekniska kontoret samt vetlanda kommuns och Emåförbundets vattengrupp (miljöoch byggkontoret, tekniska kontoret, VETAB och räddningstjänsten). Presentation av projektet och förstudien har även gjorts för Vetlanda kommuns nämnd, Kvillsfors samhällsförening och andra aktörer (t.ex. Nyboholms pappersbruk, Emåns T. Nydén & P. Johansson

5 bevattningsförening m.fl). Samråd i fält har även gjorts med kulturmiljöenheten vid länsstyrelsen i Jönköpings län för samtliga åtgärdsförslag. Redovisning Åtgärdsförslagen redovisas med start längst nedströms vid Qvillö för att sedan gå uppströms till Turefors kraftverksdamm. Varje åtgärdslokal har fått en specifik identitet med åtgärdsförslag och kostnadsuppskattning. Ambitionsnivå För varje åtgärdsområde ges en övergripande beskrivning med bl.a. fysiska förutsättningar, markanvändning i närområdet, natur- och kulturvärden och eventuell påverkan. När vi föreslår en åtgärd tar vi alltid hänsyn till dessa faktorer för att åtgärdsförslaget ska betraktas som realistiskt genomförbart och kostnadseffektivt. Av denna anledning har vi i vissa fall gett flera alternativa förslag med låg- respektive hög ambitionsnivå. Valet av ambitionsnivå överlåter vi till den som beslutar om åtgärden. I avvägningen har vi även tagit hänsyn till andra intressen som t.ex. markanvändning och reglering. Kostnadsuppskattning För samtliga åtgärdsobjekt ges en kostnadsuppskattning baserad på vår egen erfarenhet av ett flertal tidigare utförda objekt, med stöd av schablonkostnader för biologisk återställning i Jönköpings län (Haag 2006). Normalt gör vi en prisspecifikation som inkluderar (1) sakkunnig expertis, (2) maskin och maskinförare inklusive lastmaskin samt (3) material. Priserna för dessa poster varierar ganska mycket beroende på entreprenör och var i landet åtgärden utförs. I kostnadsuppskattningen har vi uppskattat administrativa kostnader som t.ex. samråd, markägarmöten, brevutskick och telefonsamtal. Denna kostnad är mycket svår att uppskatta och varierar ofta mycket. Vi använder oss av schabloner och erfarenheter från tidigare projekt och kostnadstuppskattningarna måste därför betraktas som endast en fingervisning. Den slutliga kostnaden påverkas dessutom av ett flertal faktorer som t.ex. lokala entreprenörer och priser, närhet till grustag, huvudmans avtal samt eventuella andra aktörer som fiskevårdsområden eller markägare och deras möjligheter att hjälpa till m.m. Kostnader för antikvarisk medverkan och kompletterande utredningar har inte gjorts i föreliggande rapport. Våra kostnadsuppskattningar baseras på att varje åtgärd utförs var för sig. Om åtgärdsförslagen samordnas, vilket är praxis, blir kostnaden alltid lägre i synnerhet administrationen som är en svår post att uppskatta för en enskild åtgärd. Nedan redovisas en tabell över de schablonkostnader som vi använt i våra kostnadsberäkningar för respektive åtgärd (tabell 1). Kostnaden för sakkunnig kan ibland betraktas som onödig men vår erfarenhet är att det är nödvändigt för att uppnå ett bra resultat för att minimera behovet av eventuella efterjusteringar. Vid åtgärder som utförs för hand är det även tillrådligt att vara minst 2 personer ur säkerhetssynpunkt pga. risken för arbetsskador. T. Nydén & P. Johansson

6 Tabell 1. Schablonkostnader (exklusive moms) för allmänna moment och material vid restaurering. Åtgärd/material Parameter Kostnad (kr) Anmärkning Stenmaterial (sorterat och osorterat) inkl. transport Per m Kostnaden för osorterat material Grävmaskin, lastare etc. Per timma 600 Medelpris Traktor Per timma 500 Medelpris Lastbil Per timma 600 medelpris är ofta lägre; lokala variationer förekommer och fraktkostnad varierar beroende på avstånd Sakkunnig Per timma 650 Varierar ofta mellan Administration Per timma 650 Schablon som beräknas på 5-20 % av övriga totala kostnader beroende på förutsättningar. Kulturvärden Emån är starkt präglad av kulturlämningar genom äldre tiders vattenutnyttjande till exempel dämmen för olika ändamål, kvarnar m.m. men även olika typer av rensningar. De kulturobjekt som oftast påträffas vid vattendrag är dammrester i sten och/eller jord, stengrunder och andra stenfundament, pålverk, kallmurningar och vallar samt brorester. Åtgärdsförslagen i Lillån har granskats av antikvarisk expertis (kulturmiljöenheten, länsstyrelsen i Jönköpings län) och samråd har skett i fält för respektive objekt. Ägarförhållanden Stora delar av Lillån och dess närmiljöer ägs av Vetlanda kommun. En mindre andel ägs av privatpersoner och bolag. Verksamhetsutövare samt ägare av fall- och regleringsrätt vid Turefors kraftverk är Fortum AB. Samråd och presentation av åtgärderna skall alltid presenteras, förankras och godkännas av samtliga fastighetsägare innan man går vidare med tillståndsansökan osv. Denna plan utgör underlag inför samråd. Vattendomar Lillåns reglering vid Turefors damm ingår i vattendomen AD 23/1923 för Turefors kraftverk. Regleringen av vatten till Lillån nämns dock först i en dom från 1934 (AD 8/1934) med villkoret att ett gjutjärnsrör med 15 cm i diameter, senare ändrat till 12,5 cm i diameter, avleder vatten till Lillån samt att vid flöden över 15 m 3 /s i huvudfåran skall 1/7 av vattnet gå genom Lillån. Detta villkor upphävdes genom en omprövning 1984 (VA 25/1984) med utslaget att endast normal tillrinning genom befintligt rör godkändes. I domen från 1934 finns ytterligare tillstånd till tre låga dämmen i Lillån. Inom UCforLIFE projektet ämnar länsstyrelsen begära en omprövning av Lillåns reglering för att tillgodose en högre vattenföring än den som råder i dagsläget. En separat utredning och rapport har gjorts för detta. T. Nydén & P. Johansson

7 Underlagsmaterial Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Som hjälp vid fältarbete och sammanställning av rapporten har använts databaser och GIS-skikt från länsstyrelsen i Jönköpings län samt fastighet- och ledningkartor från VETAB. Lillån är inte biotopkarterad och därför saknas tidigare data för såväl vattenbiotoper som vandringshinder. T. Nydén & P. Johansson

8 Områdesbeskrivning Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Figur 1. Karta över Kvillsfors samhälle med Emåns huvudfåra och Lillån. Lillån är en ca 3 km lång sidofåra till Emåns huvudfåra i Kvillsfors (se figur 1 och 3). Den har en medelbredd på uppskattningsvis ca 3 meter och medeldjup kring 0,3 meter men detta varierar stort mellan olika sträckor av ån. Inloppet regleras genom ett numera fast utskov i betong där ett rör förser ån med vatten året runt. Vattenföringen uppmättes till ca 180 l/s strax nedströms utskovet. Enligt uppgifter i vattendomen uppskattades medelflödet till ca 250 l/s. Lillån är inte biotopkarterad men kortfattat är den fysiska påverkan stor i form av inte mindre än 11 vandringshinder för fisk (varav 4 definitiva), rensning/rätning längs vissa delar, ett stort antal privata vattenuttag och samt recipient för dagvatten och i nedre delen processvatten från Nyboholms pappersbruk. Trots detta finns relativt långa, mer eller mindre opåverkade sträckor med ursprunglig karaktär i form av mycket block/sten och strömmande miljöer och intakta kantzoner. Förekomsten av fisk har undersökts senast 2012 då arterna öring, färna, bergsimpa och elritsa fångades (KOLLA!!!). Öringpopulationen konstaterades vara livskraftig och av allt att döma stationär (pga vandringshinder). Emåns huvudfåra vid Kvillsfors är reglerad i form av två kraftverksdammar direkt efter varandra. Namnet på samhället antyder att Emån avbördades delvis genom en eller flera sidofåror kvillar. Enligt generalstabskartan från 1876 framgår tydligt Lillån. Kraftverken i huvudfåran fanns inte vid denna tid men på kartan finns minst en, möjligen två kvarnställen markerade i huvudfåran och likaså i själva Lillån. Den äldsta påträffade kartan i lantmäteriets historiska arkiv ( är en geometrisk avmätning från 1645 på Quill Skattehemman och kartbilden (figur 3) utgör sannolikt Emån vid nuvarande Tureforsdammen, där Lillån börjar med flera inlopp (kvillar). Figur 2. Detalj på karta från 1645 över Quill Skattehemman den infällda kartbilden visar troligen samma område idag, vid Tureforsdammen där Lillån börjar. (Källa: Lantmäteriet 2012). T. Nydén & P. Johansson

9 Lillåns norra utlopp Lillåns östra utlopp Lillåns inlopp Figur 3. Översiktskarta på Lillån vid Kvillsfors. Sträckan är totalt ca 3 km lång. Förekommande definitiva vandringshinder markerade med röda punkter, övriga partiella hinder markerade med gula punkter samt numrerade enligt lokalbeskrivningar (se tabell 2 och 3 Källa: T. Nydén & P. Johansson

10 Resultat Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Vi har projekterat åtgärdsförslag i form av faunapassager (fiskvägar) och biotopvård i Lillån vid Kvillsfors till en sammanlagd uppskattad kostnad av SEK (tabell 2). Eventuella tillkommande vattenrättsliga utredningar och antikvariska bedömningar har inte räknats med i kostnadsuppskattningen. Tilläggas bör även att en samordning av åtgärderna minskar kostnaderna. Åtgärdsförslag Vi har pekat ut 11 åtgärdslokaler på sträckan (tabell 2). Samtliga åtgärdsförslag består i att skapa en väl fungerande faunapassager vid förekommande definitiva och partiella vandringshinder. Biotopvårdsåtgärder föreslås ske i och i anslutning till faunapassagerna vi har inte pekat ut några särskilda sträckor med enbart förslag på biotopvård. Tabell 2. Åtgärdslokaler inom Lillån Kvillsfors lokal nr lokalnamn Kostnad (SEK exkl moms) 1 Kvillö damm VH1 (ingår i lokal 2) 2 Kvillö kvarn VH beroende på alternativ 3 Bruksdammen VH Nedre dammen VH Vägtrummorna VH5 (ingår i lokal 4) 6 Stentröskeln VH6 (ingår i lokal 4) 7 Mellersta dammen VH VA-dammen VH8 (ingår i lokal 9) 9 Snickerifabriken VH låg tröskel VH10 (ingår i lokal 11) 11 Utskovet Turefors VH SUMMA: (inkl. dyraste alt VH2) T. Nydén & P. Johansson

11 Lokal 1: Kvillö damm VH1 Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Figur 4. Östra utloppet från dammen vid Qvillö Foto: T. Nydén. Beskrivning Lokalen Kvillö damm är belägen på betesmark i den nedre delen av lillån vid gården Kvillö. Det är en grävd jorddamm som regleras genom en grundtröskel via två utskov. Här delas alltså Lillån upp i två separata fåror vilka på översiktskartan (figur 4) benämns norra och östra utloppet. Utskoven utgör vandringshinder genom att de är provisoriskt gallerförsedda samt att stentrösklarna ger hög lutning och tunn vattensula. Åldern på dammen är inte säkerställd men den finns med på ekonomiska kartan från 1940-talet (dock ej exakt samma läge) samt att personal från Nyboholms pappersbruk meddelat att processvattnet (renat eller orenat) förr i tiden hade sin utsläppspunkt där. Man kan därför misstänka att dammen har mer eller mindre kontaminerade sediment och en sedimentundersökning bör göras om man väljer ett alternativ som påverkar dammen eller dess närområde. Åtgärdsförslag Vid åtgärd av vandringshinder 2; Kvillö kvarn VH2 kommer vattnet att ledas annorlunda och därmed bidra till fri fiskvandring förbi dammen, se nedan. T. Nydén & P. Johansson

12 Lokal 2: Kvillö kvarn VH2 Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Figur 5. Vy på vandringshindret vid platsen för Kvillö tullmjölkvarn och tidigare anläggningar vid Qvillö. Trätuben avvattnar processvatten från Nyboholms pappersbruk.. Foto: P. Johansson. Beskrivning Lokalen Kvillö kvarn märks ut som ett kvarnställe på kartor från början av 1700-talet och ursprungligen är kvarnen är etablerad någon gång under 1600-talet. På en karta från 1702 (figur 6) finns markering för platsen med dammvall, kvarnplats och bro. Den tillhörande texten säger: En qwarn som mest hela åhret gåhr godt fall. På kartmaterial från 1713 nämns platsen som Qvilla (figur 7). På den ekonomiska kartan från 1940-talet är platsen känd som Kvillö Tullmjölkvarn och byggnaden finns kvar åtminstone till 1940-talet och är den ruin med stående väggar som finns på den södra sidan av vattendraget. Denna konstruktion är sannolikt en förbättrad och förstärkt konstruktion av den kvarn som härstammar från 1600-talet. Ändra fram till åtminstonde 1940-talet (se figur 8) finns en stor kvill som rinner in till Lillån strax uppströms Kvillö. Denna kvill gav säkert åtminstonde hälften av det vatten som rann förbi kvarnstället. Idag är denna kvill igenfylld och ligger inom gränserna för Nyboholms pappersbruk. Numera löper dessutom en kulvert från bruket under gamla åfåran (vid sidan om kvarnrännan) som går ut i en trätub och sedan vidare till en kulvert vid Kvillö damm. Kulverten tar emot renat processvatten från Nyboholms pappersbruk och mynnar i Emån (kulverterad efter dammen) Vandringshindren i dagsläget består av en övre damm (VH 3 Bruksdammen), VH2 Kvillö kvarn (figur 5) och utloppen från dammen nedströms (VH 1 Kvillö damm). T. Nydén & P. Johansson

13 Det övre hindret (VH3) berörs separat nedan medan VH1 och VH2 behandlas som ett objekt. Figur 6. Karta över Kvillö från 1702, här finns en markering för platsen med dammvall, kvarnplats och bro Den tillhörande. texten säger: En qwarn som mest hela åhret gåhr godt fall. (Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012). Figur 7. På kartan från 1713 är platsen känd som qvilla eller Kvillö och är markerad med en kvarnsymbol (se svart pil). (Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012). T. Nydén & P. Johansson

14 Figur 8. Detalj från ekonomisk karta från 1940-talet, platsen är då känd som Kvillö och objektet benämnt Kvillö Tullmjölkvarn och är den ruin med stående väggar som finns på den södra sidan av ån. Figur 9. Lokal VH1 och VH2 vid Kvillö, med VETAB.s ledningsnät och inmätta nivåer i ett lokalt höjdsystem (se tabell 4 nedan) Tabell 3. Inmätta nivåer vid lokal VH1 och VH2 vid Kvillö. punkt namn lokalt FIX Brunnslock 10,00 A Botten ovan damm 9,58 B dammkrön 9,30 C botten 10,90 D botten 11,12 E mark 10,61 F botten damminlopp 11,73 G mark 10,89 H mark (vall) 10,78 I mark - högpunkt 10,88 J tröskel utlopp 11,77 K botten vid trumma 12,03 T. Nydén & P. Johansson

15 Åtgärdsförslag Objektet är mycket svårt att åtgärda som faunapassage, dels eftersom kvarnplatsen är skyddad enligt kulturminneslagen (KML), dels beroende på kulverten från bruket, som ligger mitt i åfåran tillsammans med en betongdamm. Det finns också en risk att dammen innehåller kontaminerade sediment från tidigare utsläpp från bruket. Alternativ 1: Om ett sedimentprov visar att dammen är fri från kontaminerade sediment föreslår vi att man leder in huvuddelen av Lillåns vatten till den gamla (norra) åfåran där kvarnkvillen börjar (se även åtgärdsförslag VH 3; kvarnkvillen) och vid betongdammen (VH2) bygger man upp ett stryk genom att dels spränga bort berg i norra kanten, dels bygga en vall mot trätuben i söder (figur 10). Alternativt byts trätuben ut mot en ledning i betong som eventuellt kan sänkas ned lite och samtidigt täckas över helt eller delvis med fyllmaterial. En dialog med bruket som äger tuben har gjorts och eventuellt är åtgärden möjlig att utföra vid ett planerat driftstopp under våren Figur 10. Principskiss på åtgärd vid övre delen av VH2, kvillö kvarnen. En ny fåra tas fram på norra sidan genom avsänkning/sprängning på norra sidan. En betongbalk skyddar trätuben och fallhöjden slås ut genom utfyllnad av sten, block och grus. Bilden till vänster visar hur det ser ut i dagsläget. Alternativt byts trätuben ut mot en i betong vilket underlättar arbetet och troligen minskar kostnaden. Den totala fallhöjden från betongdammens krön (VH2) ned till bottnen vid vägtrumman nedströms Kvillö damm uppgår till ca 2,7 meter med en fallsträcka på ca 90 meter (i rak linje från dammen, se figur 9). Detta ger en lutning på ca 3 % men om man spränger ned klacken vid betongdammen ca 1 meter uppnås en lutning på ca 2 % vilket normalt anses vara passerbart för samtliga fiskarter (vår erfarenhet är dock att många s.k. svagsimmande arter klarar betydligt högre lutning). Passagen vid dammen kan utformas på två olika sätt; antningen leds fiskvägen i dammens södra del (alternativ 1A) eller vid sidan om dammen (alternativ 1 B). Det förstnämnda innebär en invallning av dammen vilket gör att den minskar i storlek T. Nydén & P. Johansson

16 Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 men fördelen med detta alternativ är att man lättare kan fördela fallhöjden längs med sträckan eftersom man inte behöver ta hänsyn till vattenledningen från bruket, som löper längs med dammens södra sida (figur 11 A). A B Figur 11. Principskisser på åtgärdsförslag vid VH1 och VH2, kvillö damm och kvillö kvarn, nedre delen. Den nya åfåran läggs antingen inom befintligt dammområde (A) med ny vall, alternativt vid sidan om dammen intill befintlig vall (B). Bild C visar hur det ser ut i dagsläget. Alternativ 2: innebär att man gräver ett omlöp från kvarnkanalen under vägen till Kvillö och vidare ned utmed betesängarna och ansluter mynningen vid det östra utloppet (se figur 3). Detta alternativ bidrar till att man slipper sänka av betongdammen (VH2) och gräva i eller intill Kvillö damm (VH1) men kräver likväl en åtgärd av VH 3 (se nedan). Problemet med denna lösning är att VA ledningar (spill och dricksvatten) är dragna under vägen och ned till pumpstationen söder om dammen (se figur 9). Ledningarna är belägna ca 1,5-2 meter under marken vilket kan betyda att de ligger för högt för att en fiskväg dels ska kunna gå under körvägen, dels ska bli passerbar för alla fiskarter. T. Nydén & P. Johansson

17 Kostnadsuppskattning Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Tabell 4. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal 3 Kvarnrännan i Lillån vid Kvillsfors. Lillån Kvillsfors Lokal VH 1 och 2 Åtgärdstyp: faunapassage Alternativ 1A Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) inga Antikvarisk medverkan ?????? Lillån Kvillsfors Lokal VH 1 och 2 Åtgärdstyp: faunapassage Alternativ 1B Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) inga Antikvarisk medverkan ???? Lillån Kvillsfors Lokal VH 1 och 2 Åtgärdstyp: faunapassage Alternativ 2 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) inga Antikvarisk medverkan ???? T. Nydén & P. Johansson

18 Lokal 3: Bruksdammen VH3 Figur 12. Det enkla trädämmet vid VH 3. Beskrivning Denna uppdämning är enkelt utförd med träspontar och konstruktionen är på det hela taget bristfällig och ej heller nämnd i några domslut eller andra beskrivningar. Dammen är belägen i början av den stensatta kvarnränna som leder ned till fallet och ruinerna av det gamla kvarnstället vid Kvillö (VH2). Anledningen till dämmet tros vara att upprätthålla en vattennivå uppströms, på grund av det vattenintag som finns till brukets reningsverk enligt uppgift från personalen. Dämmet bidrar till att mer vatten kan avbördas via den gamla åfåran vilket samtidigt är en förutsättning för att Alternativ 1 A och B vid Kvillö VH2 skall vara möjlig. Åtgärdsförslag Vi utgår ifrån att vattennivån skall bibehållas pga vattenintaget till bruket och föreslår att dämmet ersätts med ett stryk av sten och block för att upprätthålla en dämning så att huvuddelen av vattenföringen avbördas via den gamla åfåran om alternativ 1 A/B blir aktuellt nedströms (se figur 13). I partiet ned till den gamla fåran måste en viss avsänkning göras för alternativ 1 A eller B. Detta utförs med bandgående grävmaskin varvid organiskt material ersätts med block, sten och leksten för öring (se figur 14). Avbördningen till kvarnrännan bestäms efter samråd med kulturmiljöenheten. Förslagsvis anpassas nivån på stryket så att ca % av vattnet rinner via kvarnrännan. Om alternativ 2 blir aktuellt vid VH 2 kan i stället huvuddelen av vattnet rinna i kvarnrännan och den nämnda avsänkningen ovan är inte aktuell. T. Nydén & P. Johansson

19 Området sänks av och dressas med sten, block och leksten för öring om alternativ 1 A/B utförs vid VH2 Gamla åfåran Kvarnrännan Befintligt dämme ersätts med stryk av sten och block Figur 13. Karta med åtgärdsbeskrivningar. Källa: VETAB 2012 Figur 14. principskiss på uppbyggnad av ett stryk för att ersätta ett rakt fall och tillgodose fiskvandring. Ju längre sträcka man slår ut fallhöjden på, desto lägre blir lutningen. För att garantera en fullständig faunapassage bör man sträva efter max 2% lutning. Kostnadsuppskattning Åtgärden är enkel att utföra och beräknas ta ca 1,5 arbetsdag i anspråk inklusive alla moment. Kostnaden för åtgärden uppskattas till ca kr exklusive antikvarisk bedömning. Tabell 5. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal 3 Kvarnrännan i Lillån vid Kvillsfors. Lillån Kvillsfors Lokal 3 Kvarnrännan Åtgärdstyp: faunapassage Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Fyllmaterial ca 3 Antikvarisk bedömning m T. Nydén & P. Johansson

20 Lokal 4: Nedre dammen VH4 Figur 15. Holsby kraftverk med damm. Foto: P. Johansson. Beskrivning Lokal 4, Nedre dammen bedöms vara en av de tre dammar som nämns i vattendomen från 1934, men bedömningen är osäker. Hursomhelst saknar den funktion i dagsläget och utgör definitivt hinder för fisk och bottenfauna. Dammen består av ett dammkrön och ett utskov i betong. Krönet är förankrat med sten och block vid båda stränderna och en spång/gångbro löper över krönet. Dammen är långsträckt och kraftigt igenvuxen och sedimenterad. Att återställa en dammspegel torde bli både dyrt och orsaka stor grumling. Direkt uppströms dammen finns en vägöverfart med två vägtrummor som utgör lokal VH5 (se nedan) Åtgärdsförslag Vi föreslår avsänkning av dammkrönet men att man behåller gångbron och lägger ut ett par stora block eller blockhögar för att förankra och säkerställa brons förankring. En bandgående grävmaskin kan enkelt ta sig ned från vägen till norra stranden, likaså transportera upp betongmaterialet samma väg. Åtgärden kan behöva prövas i domstol eftersom dammen troligtvis finns med i den ursprungliga domen. Vid avsänkning kommer det gamla dammområdet uppströms att sänkas av helt. I dagsläget är dammen kraftigt igenvuxen och vi föreslår därför att sedimenten får torka upp under någon månad. Därefter gräver man ut en åfåra längs södra delen och låter det gamla dammområdet bli en öppen lövskog, gärna med någon bänk etc. Viss biotopvård skoning av kanten mot gamla dammområdet kommer att behöva utföras vid platsen T. Nydén & P. Johansson

21 för avsänkning och i den utmejslade åfåran, i form av sten, block och leksten. Lokal VH5 åtgärdas samtidigt. Kostnadsuppskattning Platsen vid dämmet och gamla dammen uppströms är relativt lättillgängliga och inga el- eller VA nät finns i närheten. Detta medför att kostnaderna uppskattas bli relativt låga. Den totala uppskattade kostnaden för åtgärden är ca kr exklusive antikvarisk bedömning och återställning av parkmiljö i det gamla dammområdet Tabell 6. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal 4 och 5 i Lillån vid Kvillsfors. Lillån Kvillsfors Lokal VH4 och VH5 Åtgärdstyp: faunapassage Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Naturmaterial ca 3 Antikvarisk bedömning m T. Nydén & P. Johansson

22 Lokal 5: Vägtrummorna VH5 Figur 16. Vägtrummorna vid inloppet till dammen. Foto: T. Nydén Figur 17. Även uppströms trumman finns ett vandringshinder. Foto: T. Nydén Beskrivning Lokalen består av en vägöverfart med två parallella vägtrummor i betong, 1000 mm i diameter. Trummorna har placerats högt men med ett relativt lågt fall (se figur 16). Däremot finns ett byggt vandringshinder vid inloppet av trummorna som effektivt hindrar fiskvandring (figur 17). Åtgärdsförslag T. Nydén & P. Johansson

23 Åtgärdsförslaget är att bygga upp ett stryk mot trummorna nedströms och avlägsna vandringshindret direkt uppströms. Detta görs i samband med åtgärd vid VH4 och beskrivs därför ovan. Lokal 6: Stentröskeln VH6 Figur 18. Lokal VH6 i Lillån en byggd stentröskel strax uppströms VH5. Foto: T. Nydén.. Beskrivning Lokalen utgörs av en byggd stentröskel med låg fallhöjd och partiell passerbarhet (figur 18). Åtgärdsförslag Tröskeln rivs ut försiktigt och stenar/block sprids upp- och nedströms i området. En mycket enkel åtgärd som utförs i samband med VH4 och VH5 Kostnadsuppskattning Åtgärden är mycket enkel och billig att utföra, ingen specifik tabell är nödvändig eftersom varken material, administration eller maskiner behövs. Åtgärden kostnadsuppskattas till ca 2000 kr (om den utförs på konsultbasis av sakkunnig) men eftersom den utförs i samband med VH4 och VH5 kan man bortse från denna kostnad. T. Nydén & P. Johansson

24 Lokal 7: Mellersta dammen Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Figur 19. Holsby kraftverk med damm. Foto: P. Johansson. Beskrivning Troligtvis är detta den 2:a (eller mellersta) av de tre dammar som nämns i den ursprungliga domen från 1934, men den är å andra sidan inte tydligt utmärkt på ekonomiska kartan från Dammen saknar funktion i dagsläget möjligen bidrar den till en viss nivåhöjning för det vattenuttag som finns direkt uppströms (figur 19) men är inte nödvändig för detta ändamål. Dammkröndet är lågt och uppbyggt av sten med ovanpåliggande betongsula med en enkel spettlucka i södra delen som var helt öppen vid projekteringstillfället (figur 19). Den södra kanten är dessutom förstärkt med murad, huggen sten. Själva dammområdet är mycket litet och närmast helt igenvuxet, dammen är i princip avsänkt men spettluckan möjliggör reglering med underströmsöppning. T. Nydén & P. Johansson

25 Figur 20. Lokal VH7 mellersta dammen numera igenvuxen och nästan helt avsänkt. Foto: T. Nydén Åtgärdsförslag Genom att avlägsna ca 2 meter av dammvallen i motsatta, norra delen och gräva ut en ny åfåra så kan det gamla dämmet med spettlucka vara kvar och åtgärden kan därför betraktas som mindre påtaglig på eventuella kulturvärden. Den nya fåran grävs till lämpligt djup för att avbörda medelvattenföringen men en viss mängd kan också låta spillas via utskovet. Själva dammområdet rensas från organiskt material och åfåran dressas med leksten och mindre block. Figur 21. Åtgärdsförslaget vid VH7 innebär att man avlägsnar ca 2 meter av dammvallen i norra delen (närmast på bilden) och gräver en ny åfåra. T. Nydén & P. Johansson

26 Kostnadsuppskattning Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Åtgärden vid VH7 beräknas kosta ca kr exklusive moms. Arbetet innefattar bandgående grävmaskin, transport av material och återställning av dammområdet men inte antikvarisk bedömning. Tabell 7. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal VH7 i Lillån vid Kvillsfors. Lillån Kvillsfors Lokal VH7 Åtgärdstyp: faunapassage Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Naturmaterial ca 3 Antikvarisk bedömning m T. Nydén & P. Johansson

27 Lokal 8: VA-dammen VH8 Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Figur 22. Dämmet vid den s.k. VA-dammen VH8 där ledningar är dragna under åfåran.. Foto: T. Nydén Beskrivning Denna damm har en okänd ålder och ursprung (finns ej tydligt utmärkt på ekonomiska kartan från 1943) men i dagsläget ligger VA-ledningar tvärs över ån under dammkrönet som är byggt av betongplattor med sten och block ovanpå. Lutningen är relativt låg men med en tunn vattensula ovanpå betongplattorna vilket gör hindret partiellt för fisk. Åtgärdsförslag Vandringshindret åtgärdas i samband med VH9, ett omlöp som grävs från dammen uppströms. Antingen dras omlöpet över VA-ledningarna på södra sidan och mynnar nedströms VH8, om de ligger tillräckligt djupt. Alternativt mynnar omlöpet strax uppströms VH8 och ett stryk byggs upp på norra sidan (se beskrivning av åtgärd VH9 nedan). Kostnaden ingår i uppskattningen för VH 9 oavsett alternativ. T. Nydén & P. Johansson

28 Lokal 9: Snickerifabriken VH9 Figur 23. Vy från bron vid VH9 Snickerifabriken Foto: P. Johansson. Beskrivning Dammen VH9 utgör ett vandringshinder i form av en dammbyggnad i sten och betong med 2 utskov utan luckor som ej regleras längre. På platsen låg senast en snickerifabrik på norra sidan och en såg på södra sidan enligt ekonomiska kartan från I dagsläget förekommer ingen verksamhet förutom ett pumphus (vattenuttag) på södra sidan. Över dammen löper en gångbro mot järnvägen på södra sidan. Fallhöjden har mätts upp till drygt 4 meter (dammyta vattenyta nedströms vid VH8) och är sålunda det hinder i Lillån med högst fallhöjd. Åtgärdsförslag Ett omlöp är möjligt att gräva på södra sidan, med ett utskov placerat från dammen i höjd med befintligt pumphus (som troligtvis kräver flytt av utrymmesskäl). Därefter krävs relativt stor schakt av massor längs de första ca 30 metrarna. Ett elskåp är placerat intill gångstigen och eventuellt behöver detta också flyttas. En bro byggs på gångstigen (enkel träbro) och schaktmassorna kan flyttas nedåt för att minska lutningen i terrängen. Området har tidigare varit plats för en såg och troligtvis har området fyllts ut tidigare med block, sten och eventuellt byggnadsrester. Det finns dock inga uppgifter om miljöfarlig verksamhet på platsen. Grävning sker med stor bandgående grävmaskin, som kan ta sig ned till platsen via järnvägen. Material (leksten, block och sten) kan antingen transporteras via järnvägen (Green cargo) alternativt läggas i depå på andra sidan järnvägsvallen och transporteras med hjullastare. Omlöpet dimensioneras för ca 500 l/s och grävs som en naturlig bäckfåra med ojämna kanter och ett slingrande lopp. Fallhöjden fördelas jämt över hela T. Nydén & P. Johansson

29 sträckan vilket ger en lutning på ca 3 %. Mynningen läggs antingen direkt uppströms VH8 följt av ett stryk som byggs upp på norra sidan (Alt. A, se figur 24). Alternativt mynnar det nedströms VH8 genom att man passerar över befintliga VA-ledningar som ligger på ca 1,3 meters djup (detta måste dock mätas upp noggrant innan beslut). Omlöpet kläs med sten, block, leksten och död ved. En ny gångstig läggs längs med (med en enkel gångbro någonstans på sträckan). Eventuellt kan även skyltar och belysning placeras i området, samt upphuggning och försiktig röjning av träd och markvegetation. Osäkerheten i vad som finns under mark på platsen för den tidigare sågen kan innebära att relativt mycket fyllmaterial och ev. tätdukar behövs, vilket gör kostnadsuppskattningen osäker. Utskovet gjuts av betong och kläs eventuellt in med sten för att passa bättre i miljön. Bottnen på utskovet beräknas ligga ca 30 cm lägre än befintlig dammyta. Figur 24. Åtgärdsförslag på fiskväg vid VH9 Snickerifabriken. Ett omlöp grävs i terrängen på södra sidan och mynnar antingen uppströms VH8 (alt A) eller nedströms VH8 (alt B). Kostnadsuppskattning Vi uppskattar kostnaden på omlöpet vid VH9 till ca kr mycket grovt skattat. Mängden maskinarbete kan variera stort beroende på behovet av fyllmaterial och eventuella schaktmassor som behöver avlägsnas. Likaså kan tätning med geotextil eller gummiduk behövas vilket fördyrar åtgärden. Transport av material kan också bli relativt dyrt beroende på vilken metod som blir aktuell. Alternativen A och B T. Nydén & P. Johansson

30 uppskattas bli relativt likvärdiga i kostnad. Behovet av gångbro och eventuell flyttning av pumphus och elskåp bidrar till högre kostnader. Tabell 8. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal VH9 i Lillån vid Kvillsfors. Lillån Kvillsfors Lokal VH9 Åtgärdstyp: faunapassage Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Naturmaterial ca 150 m 3 Ev. tätdukar Utskov/gjutning Material till bro Ev oförutsett (eldragning etc.) Informationsplats med bänkar och skyltar, gångstig utmed ån. Antikvarisk bedömning T. Nydén & P. Johansson

31 Lokal 10: Låg tröskel Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012 Figur 25. En låg tröskel vid övre delen av Lillån intill en privat fastighet. Foto: T. Nydén. Beskrivning Lokalen består av en låg dammtröskel i huggen sten som troligtvis placerats för att upprätthålla ett större djup uppströms, ev. för uttag av vatten. Hindret klassas som partiellt. Åtgärdsförslag Stenarna tas bort manuellt och läggs t.ex. intill kanten Kostnadsuppskattning Åtgärden är mycket enkel att utföra och kan göras närsomhelst och kräver ingen sakkunnig. Förslagsvis görs detta i samband med åtgärd av VH9 eller VH11 och kostnaden kan därför ingå i det arbetet. T. Nydén & P. Johansson

32 Lokal 11: Utskovet Turefors Figur 26. Utskovet till lillån vid Tureforsdammen luckorna är borttagna och numera regleras vattnet via rören på vänstra sidan. Foto: T. Nydén. Beskrivning Tureforsdammen upprättades sannolikt i samband med byggnation av Turefors kraftverk men dammvallen har troligtvis förstärkts på senare tid. På den Ekonomiska kartan från 1943 heter området Harghult och Lillån avbördas med en fåra. På äldre kartor (se områdesbeskrivning) finns 2-3 inlopp till Lillån men de övriga stängdes i samband med byggandet av dammvallen. Dammvallen är en jorddamm, troligen förstärkt med sten och utskovet till Lillån är i dagsläget inte möjligt att reglera med spettluckor idag rinner allt vatten till Lillån via två rör intill det gamla utskovet som är igengjutet med betong (se figur 26). Flödet in till Lillån uppmättes i oktober 2012 till ca 180 l/s. och förslaget är att medelvattenföringen i framtiden skall vara 250 l/s med maxflöden kring 500 l/s. Fallhöjden mellan rådande vattenyta vid dammen och strax nedströms utskovet är uppmätt till 2,12 meter. Åtgärdsförslag Det finns mycket goda förutsättningar att bygga ett ca 120 meter långt omlöp öster om nuvarande utskov troligtvis en plats där det tidigare funnits en kvill ned till Lillån. Ett utskov byggs i betong tillsammans med en gångbro över dammvallen. Utskovet konstrueras med underströmsöppning och spettlucka för att kunna reglera flödet upp till 500 l/s. Omlöpet grävs i terrängen nedströms genom att följa lågpartierna och ansluter sedan till det grävda diket intill fotbollsplanen. Både den nya delen och diket grävs så att fiskvägen får ett slingrande lopp med ojämna kanter, T. Nydén & P. Johansson

33 med varierande bredd och djup. Hela omlöpet kläs in med block, sten och leksten samt död ved. En enkel gångbro byggs ungefär mitt på omlöpets sträckning, där en stig finns i dagsläget. Omlöpet får en längd av ca 120 meter vilket innebär en lutning på knappt 2 %. Bredden på omlöpet ska variera och följa terrängen (figur 27). Arbetet sker med bandgående grävmaskin och innan åtgärd behöver röjning av träd och buskar ske främst i nedre delen vid det befintliga diket. Kompletterande åtgärder kan vara att gallra ut en del träd och sätta upp belysning och bänkar. Figur 27. Inmätta nivåer samt åtgärdsförslag vid Lillåns utlopp från Tureforsdammen. Ett nytt omlöp grävs nordost om befintligt utskov och dimensioneras för 500 l/s. T. Nydén & P. Johansson

34 Figur 28. Principskiss på övre delen av omlöpet vid Tureforsdammen. I dagsläget utgör det strövområde och i närheten finns både badplats och fotbollsplan m.m. Ett omlöp i form av en naturlig bäckfåra skulle göra området än mer attraktivt. Kostnadsuppskattning Vi uppskattar kostnaden grovt till ca kr exklusive kompletterande åtgärder som belysning och bänkar i området. Tabell 9. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal VH11 i Lillån vid Kvillsfors. Lillån Kvillsfors Lokal VH11 Åtgärdstyp: faunapassage Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Naturmaterial ca 80 m 3 Utskov/gjutning Material till bro Oförutsedda kostnader (el etc.) T. Nydén & P. Johansson

35 Övriga åtgärdsförslag -biotopvård -åplansrestaurering -kantzoner/närmiljö -flöden och reglering -vattenuttag T. Nydén & P. Johansson