Kompendium 3 TEMA BLODGIVNING Lärarhandledning

Transkript

1 WP3 Unit Title European Science and Technology in Action Building Links with Industry, Schools and Home Kompendium 3 TEMA BLODGIVNING Lärarhandledning Detta material producerat i Slovakien vid Univerzita Pavla Jozefa Šafárika v Košiciach (UPJS) The ESTABLISH project has received funding form the European Community s Seventh Programme [FP7/ ] under grant agreement n o Start Date: 1st January 2010 Duration: 48 months 1

2 A. Lärarhandledning I. Beskrivning av temat I blodet är cellerna inte bundna till varandra utan fritt rörliga i plasma. Blodet fyller viktiga transportfunktioner i kroppen. Det överför syre och olika substanser från där de produceras till där de används. Blodet bär även restprodukter från vävnader så de försvinner ur kroppen. Om man förlorar mycket blod i en olycka är dödsrisken hög. Det finns sjukdomar som försämrar blodet så mycket att det slutar utföra sina huvuduppgifter. I sådana fall kan blodtransfusion rädda människoliv. Hittills har det inte gått att framställa konstgjort blod. Detta tema handlar om blodets egenskaper, blodgivning och de villkor som måste uppfyllas för att en blodtransfusion inte ska äventyra patientens liv. Här ges eleverna tillfälle att söka information på egen hand för att sedan bearbeta och presentera informationen. De får även arbeta i grupp och uppträda i roller som olika experter. Syftet är att de ska lära sig vilka hjälpmedel som är nödvändiga för att utföra blodgivning och lagring av blod. Under arbetets gång får de öva på att planera och lyssna på andra. Bildkälla: Bildkälla: 2

3 Nivå: Grundskolans högstadium och hela gymnasieskolan (13-18 år) Ämnen: Biologi, fysik och teknik Internet källa (Slovakien): Ungefärlig omfattning: 8-10 timmar Mål Kompendiets tema är människoblodets egenskaper och blodgivning. Eleven förbättrar sina kunskaper inom biologi, fysik och teknik som kan vara till hjälp i situationer när liv är i fara på grund av blodförlust eller blodrelaterade sjukdomar. Eleven lär sig genom att: Ta del av fakta om blod och blodgivning ur olika synvinklar. Träffa personal på en blodgivningscentral Bekanta sig med de medicinska produkter som används vid blodgivning, lagring av blod och blodtransfusion. Arbeta i olika grupper och samtidigt öva kommunikation och presentation. Dela med sig av det man lärt om blod och blodgivning till andra elever. Göra modeller över blodets uppbyggnad och lära sig dess egenskaper. Inlärning Efter att ha arbetat med kompendiet ska eleven ha utvecklat sin förmåga att: Ställa frågor om blod som bara kan besvaras med hjälp av undersökningar Ta reda på vilka hjälpmedel som används inom sjukvården för hantering av blod, var och hur de tillverkas samt förstå varför de måste hållas sterila. Beskriva blodets sammansättning. Förklara betydelsen av blodgrupper och varför vissa patienter inte kan ges vissa typer av blod. Förklara hur blodgrupper bestäms med hjälp av ett exempel. Förklara hur blodgrupper går i arv med hjälp av ett exempel. Ta reda på vem som behöver blod och vem som kan ge det. Göra en modell av sedimentering Förbereda och genomföra en presentation för deltagare på en vetenskaplig konferens följt av diskussion kring det man presenterat. Beakta vikten av blodgivning genom att förbereda en artikel till en tidskrift och en TV-intervju, utfört som en didaktisk lek. Det händer att gymnasieelever beslutar sig för att börja ge blod efter att ha lärt om det i skolan (om de uppfyller kraven om ålder och hälsotillstånd). 3

4 II. Karaktär på det undersökande arbetssättet IBSE (Inquery Based Scince Education) Under lektionerna ges eleven tillfälle att ställa frågor, göra egna efterforskningar (på internet och i intervjuer med experter), bearbeta information, presentera resultat och svara på andra elevers frågor. Eleven har chansen att organisera sitt arbete, iscensätta en vetenskaplig konferens samt iträda sig rollerna som experter, reportrar och journalister. I intervjun med personalen på det hematologiska centret lär sig eleven hur blodgivning går till och vilka medicinska instrument som behövs. Det krävs samarbete mellan eleverna för att planera och utföra en kort intervju där de förklarar kärnfrågan med blodgivning genom att ställa frågor och ge svar på ett sådant sätt vem som helst skulle kunna förstå. Eleven ska även göra en modell av blodsedimentering och dra slutsatser baserade på hur modellen fungerar. Alla aktiviteter är ett tillfälle för eleven att bredda och fördjupa sina kunskaper om blod, dess egenskaper och funktioner. Eleven kan tänka och diskutera kring framsteg inom biologi och teknik, möjligheten att kunna ersätta blod med konstgjort blod och vilken nytta man skulle kunna ha av substitutet. III. Vetenskapligt innehåll Fakta om blod brukar delas in i fyra sammanbundna nivåer. 1. Sammansättning: Blodet har unika egenskaper och fyller flera viktiga funktioner. Det består av flytande plasma, röda och vita blodkroppar och blodplättar. Att läkare ofta väljer att ta blodprover beror på att förändrade egenskaper i patientens blod, till exempel minskat antal blodkroppar kan vara ett tecken på sjukdom. 2. Transport av ämnen: Blodet transporterar respiratoriska gaser i kroppen med hjälp av röda blodkroppar. Plasman transporterar hormoner och restprodukter från ämnesomsättningen. 3. Immunförsvar: Vita blodkroppar och antikroppar i blodets plasma identifierar och förstör antigener och proteiner som har tagit sig in i kroppen. Blodplättar har som funktion att koagulera blodet och läka skadade vener, för att förhindra att kroppen förblöder vid en skada. 4. Blodgrupper: Människoblod delas in i grupper. Vanligtvis delas blodet in efter AB0-systemet och rhesusfaktor. Det är viktigt att vara medveten om denna indelning då det kan vara livsavgörande vid blodtransfusion. Vilken blodtyp en människa ärver avgörs av enkla regler. Reglerna kan vara till hjälp när man ska avgöra vilken blodgrupp ett ofött barn kommer få eller vid uteslutande av faderskap. Syftet är att ge eleven möjlighet att skapa sig en djupgående förståelse kring blod, med blodtransfusion som fokus, genom praktiska övningar och uppgifter. För att en blodtransfusion ska vara säker måste den medicinska personalen hantera blod på ett sterilt sätt. Till sin hjälp har de plastredskap, separatorer och andra verktyg. Det är nödvändigt att blodet förvaras på ett sätt att blodkropparna förblir intakta. Genom att tillsätta polymerer kan blodkroppar skyddas mot iskristaller som uppstår vid nedfrysning av blod. 4

5 IV. Pedagogiskt innehåll Alla elever har säkert någon gång sett blod i samband med att de skadat sig eller tagit blodprov. Elever känner till att det på sjukhus kan det ibland vara nödvändigt att ge patienter blod. För att motivera elever för blodgivning kan det vara en bra idé att presentera en artikel eller något annat från media som uppmanar allmänheten att börja ge blod. Sedan kan eleven reflektera över varför man valt att göra uppmaningen - inte minst för att leva sig in i situationen hos den som behöver få blod. Det förutsätts att eleven redan lärt sig om blodcirkulationen, hjärtats aktivitet, byte av gaser i lungorna och hur vävnader fungerar. I detta kompendium lär sig eleven om andra egenskaper och funktioner hos blodet genom praktiska övningar, informationssökning och resultattolkning. V. Innehåll rörande industri Den tekniska delen representeras av polymerer (plast) och de metaller som används när man tillverkar redskap för att ta, behandla, transportera och lagra blod. På samma sätt lär sig eleverna om olika material och bekantar sig med utrustningen som håller redskapen sterila vid blodhantering. Kunskap om att det finns forskare som arbetar med att ta fram konstgjort blod för att användas vid nödfall då en donator inte kan hittas, kan vara av intresse. Eleven lär sig även om polymerer som kan vara till hjälp när man vill förvara blod länge vid låga temperaturer genom att skydda blodet från skada då iskristaller uppstår. VI. Temats upplägg Optimal gruppstorlek: 24 elever Uppgift 1: introduktion av ämnet, skapa intresse. Uppgift 2: eleverna arbetar först självständigt och sedan i grupp och sammanställer de individuella arbetena. Uppgiften är förberedande för uppgift 3-5 som innehåller besök på en blodgivarcentral, arbete kring blodets komponenter och en vetenskaplig konferens. Uppgift 3: studiebesök på en blodgivarcentral i syfte att få eleven att tänka kring hur redskapen som används för att ta och förvara blod fungerar. Uppgift 4: eleven får möjlighet att tillverka en modell som simulerar hur separation av blodets komponenter går till på ett liknande sätt som de fick uppleva på blodgivarcentralen. Uppgift 5 & 6: förutsätter att eleven tagit till sig så mycket kunskap om blod under uppgift 1-3 att de kan presentera den för andra. Eleverna får information genom att lyssna på andras presentationer och ställa frågor. Uppgift 7: utgår från ett spel där eleven får lära sig vad som händer när två inkompatibla blodgrupper blandas och varför det blir så. 5

6 Uppgift 8: handlar om hur blodgrupper går i arv. Eleven ska med hjälp av tändstickor göra modeller av genetiken. De får med hjälp av internet ta reda på hur man med räknare kan avgöra vilken blodgrupp ett barn kommer att ärva från sina föräldrar och sedan utnyttja den kunskapen i ett försök att utesluta faderskap. Uppgift 9 & 10: eleven ska fördjupa och ta till sig fakta kring blodets fysiologiska funktioner. Uppgift 11 & 12: ger eleven möjlighet att reflektera över hur möjligheter inom teknologin kommer att forma framtiden för blodgivning. Uppgiftslista Uppgift Ämne Mål 1. Uppmaning att ge blod Biologi Blood donor 2. Söka fakta Biologi Teknik 3. Studiebesök på blodgivarcentral 4. Separation av blodets beståndsdelar Biologi Fysik Teknik Biologi Fysik Teknik Transfusion Använda polymerer Blodets sammansättning Gravitation Centrifugalkraft 5. Den vetenskapliga Biologi konferensen 6. Intervju Biologi 7. Bestämma blodgrupp Biologi Blodgrupper 8. Vem är fadern? Biologi Hur blodgrupper ärvs 9. Hur blod transporterar Biologi Blodets funktioner 10. Hur blod skyddar Biologi Blodets funktioner 11. Lagring av blod Biologi Kemi 12. Är det möjligt att framställa konstgjort blod? Biologi Kemi Teknik Polymerer Kristaller 6

7 Det finns arbetsblad till eleverna i elevdelen Breddning - reflektion x x x x VII. Bedömning Under aktiviteternas gång lär sig eleven hela tiden nya saker, därför är det viktigt att läraren inte ger kommentarer som kan få eleven att tappa motivation. Möjligheten att bedöma elevens insats varierar från uppgift till uppgift. Resultatet av uppgift 2 är en text framarbetad av en grupp elever. Texten används sedan i uppgift 5 vetenskaplig konferens och uppgift 6 intervjun. Om man följer uppgifternas gång är det möjligt att under tiden diskutera om de framarbetade texterna innehöll all viktig information, hur textens kvalitet var och vad de saknade. I uppgift 4 och 7-10 är det frågan om att förstå hur saker förhåller sig och tillämpa den kunskapen. Ämnet bör avslutas med reflektion (uppgift 11 & 12) där läraren kan bedöma elevens förmåga att omvandla sina nyvunna kunskaper till egna idéer. Läraren bedömer om eleven kan: Visa förståelse för begrepp som blodkropp, blodgrupp, antigen, antikropp m.fl. Förklara vad som händer i en felaktig blodtransfusion. Avgöra ett barns möjliga blodgrupp med hjälp av att få reda på föräldrarnas blodgrupper. Prata om den skyddande rollen hos vita blodkroppar och antikroppar i plasma. Visa kunskap om hur ämnen överförs via blodet från omgivningen till cellerna eller på andra hållet. VIII. Elevuppgifter Uppgift 1. Uppmaning att börja ge blod Som introduktion kan man visa en artikel från internet eller lokal media som uppmanar folk att ge blod. Breddning - reflektion Lärandemål: Eleven ska bli medveten om att vem som helst kan hamna i en situation där personens liv hänger på andra människors vilja. Fast alla kan inte hjälpa till hur gärna de än vill. Ibland får man hjälp av människor man inte ens känner, därför är det vår moraliska plikt att hjälpa andra efter våra möjligheter. Eleven ska reflektera kring blodets biologiska egenskaper och de tekniska möjligheter som gör att man har blod redo att ge till en annan människa. 7

8 Material: En artikel från en lokal tidning, utdrag från hemsida på internet eller en inspelning från TV-nyheter där allmänheten uppmanas att ge blod. Lektionsförslag: Eleverna får se uppmaningen och sedan diskutera öppet med läraren om vem som behöver blod och varför. Under samma diskussion är det meningen att eleverna ska komma fram till att om någon behöver hjälp via blodtransfusion måste vi först veta svaren på följande frågor: - Vem och under vilka förutsättningar kan ge blod? - Kan en patient få blod från vilken donator som helst? Om inte, varför? - Är det möjligt att lagra blod som någon gett för senare användning? - Vilka av blodets egenskaper måste bevaras? Eleverna ska först försöka besvara frågorna på egen hand men kommer förmodligen efter ett tag inse att de inte har tillräckligt med information för att ge bra svar på frågorna. Uppgift 2: Faktainsamling Breddning - reflektion Lärandemål: Eleverna söker fakta för att besvara frågorna från uppgift 1. Ämnen: Biologi och Teknik Material: Internet, facklitteratur passande för ämnet Lektionsförslag: Uppgiften består av två delar. Eleverna delas först in i grupper, för bästa resultat grupper med ca 6 medlemmar. Varje grupp ska ta reda på information om blod. De ska även ta reda på svaren till frågorna som uppkom under uppgift 1. Det är en bra idé för läraren att ge de olika grupperna nya frågor som specificerar vilken fakta de ska söka, till exempel enligt följande upplägg. Grupp 1: Varför kan människor behöva blodtransfusion? Vilket hälsotillstånd har människor som behöver blod? Är blod från en donator tillräckligt? Grupp 2: Vilka är förutsättningarna för att kunna ge blod? Vem kan bli blodgivare? Hur ofta kan man ge blod? 8

9 Grupp 3: Varför kan en patient inte räddas av blod från vilken donator som helst? Vad avgör vilken blodgrupp man tillhör? Vilka blodgrupper finns det? Grupp 4: Vilka egenskaper har människoblod? Vad är blodet uppbyggt av? Hur kan blod lagras? Först ska varje elev individuellt leta upp svaren på frågorna, ett alternativ kan vara att arbeta i par. I uppgiftens andra del ska medlemmarna i varje grupp arbeta tillsammans för att komma fram till en text på ca 180 ord där de besvarar frågorna som gavs till gruppen. Uppgift 3. Studiebesök på en blodgivarcentral. Breddning - reflektion Lärandemål: Eleven ska kunna förklara hur det går till att ta blod från en människa, vilka som arbetar på en blodgivarcentral och vilken utbildning personalen måste ha. Ämnen: Biologi, fysik och teknik Lektionsförslag: Före studiebesöket kan läraren fråga eleverna vad de tror att man gör på en blodgivarcentral. Sedan kan eleverna förbereda frågor de vill ställa till personalen för att komplettera den fakta de samlade in under uppgift 1. Varje elev ska ha förberett minst två frågor. Innan studiebesöket är det viktigt att gå igenom schemat med personalen på kliniken så de är medvetna om tidsplanen och gruppstorleken. Det är en bra idé att göra besöket flera gånger med mindre grupper. Ett alternativ till studiebesöket kan vara att bjuda in någon som arbetar på en blodgivarcentral till skolan. Den mest avancerade utrustningen som används kan i så fall presenteras med en film. Ett annat alternativ till studiebesök kan vara att bjuda in någon från ett företag som tillverkar blodgivningsutrustning och förklara hur den fungerar. 9

10 Anteckna frågor att ställa till personalen Steril blodgivningsutrustning Blodpåse med utrustning som motverkar koagulering Påsar med givet blod i en separator 10

11 Bildkälla: Titta noga på dessa bilder över blodseparation: Tre beståndsdelar av blod separerade i en blodseparator En press som separerar blodkomponenter Utrustning för separation av enskilda blodkomponenter Efter studiebesöket eller demonstrationen ska eleverna vara medvetna om att det krävs noggranna förberedelser för att rädda människor med hjälp av blodtransfusion. För det första krävs det tillräckligt med friska blodgivare i rätt ålder. När en person gett blod ges det inte direkt till en behövande människa utan undersöks, behandlas och lagras innan det används. Blod är levande och får inte komma i kontakt med omgivningen. All utrustning måste vara steril. Blod ges inte sammansatt till en patient utan som separata beståndsdelar. För att separera blodet används en separator. Olika beståndsdelar lagras genom kylning eller frysning vid mycket låga temperaturer. Källa till bilderna på sidan: 11

12 Uppgift 4. Att separera blodets komponenter Breddning - reflektion Lärandemål: Eleverna ska kunna föreslå ett sätt att fastställa antalet blodkroppar och börja planera en modell för att visa sänkan. Ämnen: Biologi, fysik och teknik Material: en bild av utstruket blod, fin stärkelse (puder), mannagryn eller majsmjöl, vatten, glas (glasbägare), tesked, timer och arbetsblad. Lektionsförslag: Övning 1 Blodvärde Eleverna ska börja med att titta på bilden och namnge de delar de känner igen. Här ska finnas en bild föreställande blodutstryk. Skaffa bild från din blodgivarcentral eller hämta från Internet. Fråga eleverna varför läkare brukar vilja veta patientens blodvärde. Sedan ska eleverna försöka komma på ett sätt att räkna antalet blodkroppar i en given mängd blod. Till sist kan de leta upp optimala blodvärden på internet. 12

13 Övning 2 Sänkan Ge eleverna hjälpmedel och arbetsblad till att planera experimentet: Vi vet redan att blod består av flera olika beståndsdelar: Flytande plasma, blodplättar samt röda och vita blodkroppar. Vi har redan sett att de olika komponenterna kan separeras med en centrifug. Ibland tar läkare blodprov för att se hur snabbt beståndsdelarna delas bara med hjälp av gravitation. Det kallas att ta sänkan. Leta upp på internet vilka beståndsdelar som sjunker snabbare än andra. Varför? Ta även reda på vad läkare kan dra för slutsatser när de vet sänkan. Skriv hur man gör en modell över sedimentering av blodkroppar med hjälp av de saker som finns tillgängliga: Rita av experimentets resultat: Efter fem minuter Efter tio minuter Dina slutsatser: 13

14 Uppgift 5. Den vetenskapliga konferensen Breddning - reflektion Lärandemål: eleverna ska reflektera över den information de fått och tolka den. De ska leva sig in i sina roller, prata inför en grupp, ställa frågor och svara på frågor från andra elever. Detta genomförs genom i en vetenskaplig konferens där experter och media deltar. Under konferensen är målet att elevernas kunskap om blod förbättras. Ämne: Biologi Material: Texterna som arbetades fram i grupp under uppgift 2, OH-papper, White boardpennor och OH-projektor eller dator med projektor. Lektionsförslag: Eleverna som jobbade tillsammans med texter i uppgift 2 samlas igen. En elev från varje grupp ska lämna sin grupp och skapa en ny med medlemmar från de andra grupperna, den nya gruppens medlemmar kommer att ta rollen som journalister. På samma sätt kommer ännu en elev från varje grupp att lämna sin grupp och bilda en ny, denna grupps medlemmar kommer att agera TV-personal. Eleverna i grupperna från uppgift 2 kommer att ges följande roller: 1. grupp 1 LÄKARE 2. grupp 2 PERSONAL PÅ BLODGIVARCENTRAL 3. grupp 3 EPERTER PÅ GENETIK 4. grupp 4 EPERTER PÅ FYSIOLOGI Övningsuppgifterna för grupp 1-4. Eleverna ska förbereda en presentation till konferensen. Grupp 1-4 utser var sin representant som ska presentera deras arbeten. Övriga gruppmedlemmar ska hjälpa representanten med förberedelserna. Eleverna får använda sig av texterna de jobbade med under uppgift 2 och all information från besöket på blodgivarcentralen. Tillsammans ska gruppmedlemmarna förbereda OH-bilder eller en kort digital presentation. Presentationen ska framföras ur gruppens tilldelade rolls synvinkel. Längden på presentationen bör bestämmas på förhand. Gruppen med journalister ska förbereda frågor att ställa till experterna för att samla in material till en artikel om blodgivning i lokaltidningen (skoltidningen). Gruppen med TV-personal ska förbereda frågor att ställa till experterna under konferensen för att samla in material till en TV-sänd intervju med experter på blodgivning. Lärarens roll är att vara konferensvärd. I rollen ingår att starta konferensen, presentera talarna och starta diskussioner efter varje presentation. Under diskussionerna får alla chansen att ställa frågor- media såväl som andra experter. En talare måste ge ett bra svar annars får andra elever hjälpa till. Läraren avslutar konferensen med att informera om att tidningar och TV kommer att publicera information från konferensen till allmänheten och slutligen tacka alla deltagare för deras medverkan. 14

15 Uppgift 6. Intervju Breddning reflektion Mål: Eleverna ska fortsätta fördjupa sin kunskap om blod Ämnen: Biologi Material: skrivmaterial, klassrumsmöbler, kamera (inte ett krav) Lektionsförslag: Eleverna förblir uppdelade i grupperna 1-6 från uppgift 5. Eleverna som spelade journalister träffas och bestämmer om de ska publicera en artikel om blodgivning i den lokala tidningen, på internet eller på skolans anslagstavla. Om de fortfarande har frågor kan de vända sig till grupperna som utförde presentationer under konferensen. Eleverna kan få i läxa att avsluta artikeln hemma och publicera den på följande lektionstillfälle. Gruppen med TV-personal ska organisera en fem minuter lång intervju med en läkare, en genetikexpert, en fysiologiexpert och en medlem i personalen på blodgivarcentralen. Eleverna kan fråga alla experter förutom talarna från konferensen. Gruppens uppgift är att efterlikna en TV-studio med hjälp av klassrummets möbler. Resten av eleverna ska titta på intervjun som publik. Reportern får ställa två frågor till varje expert. Frågorna ska vara korta och intresseväckande för publiken. När intervjun är planerad, ska den iscensättas. Om det finns en kamera kan intervjun spelas in och sedan användas som en introduktion till ämnet blod eller läggas upp på klassens hemsida. Uppgift 7. Att avgöra blodgrupp Breddning reflektion Lärandemål: Eleverna ska lära sig grundläggande fakta om blodgrupper. De ska kunna förklara att det finns två sorters antigener och antikroppar i blod: A och B. Blod av typ A innehåller röda blodkroppar med antigenen A på ytan och antikroppen B i plasman. Dessa två reagerar inte med varandra. Blod av typ B innehåller röda blodkroppar med antigenen B och antikroppen A i plasman. Dessa två reagerar inte heller med varandra. Men antikroppar A reagerar med antigen A och antikroppar B reagerar med antigen B. Blod av grupp A och B koagulerar när de två typerna blandas. Blodceller från grupp AB saknar antikroppar men har både A och B-typer av antigener i plasman. Blodceller av grupp 0 innehåller inga antigener men har båda typer av antikroppar A och B i plasman. Ett annat sätt att dela in blod är efter rhesusfaktor som kan vara + (plus) om det finns antigen och (minus) om antigenen saknas. 15

16 Ämne: Biologi Material: Internetanslutning, interaktiv skrivtavla eller datorer som eleverna kan arbeta med i par. Lektionsförslag: Låt eleverna spela det interaktiva spelet under länken: I spelet får eleverna vara medicinsk personal som styr över patienternas liv genom att avgöra deras blodgrupp och hjälpa dem genom att ge rätt sorts blod. När eleverna spelar lär de sig att på ytan av röda blodkroppar finns det antigener som reagerar med antikroppar i blod från andra blodtyper. 16

17 A B antikropp Skriv med egna ord vad du ser på bilderna: A antigen B A antikropp B antigen Skriv vad som händer under blodprovet: AB BB B antigen A - antigen 0 B antikropp A antikropp Läkaren berättade för Angela att hennes nyfödda barn behöver akut vård eftersom han ärvt positiv rhesusfaktor från sin pappa. Läs i din textbok eller på internet om rhesusfaktor. Läkaren berättade inte för Angela varför hennes barns positiva rhesusfaktor är ett problem. Kan du förklara det? 17

18 Uppgift 8. Vem är fadern? Breddning reflektion Lärandemål: Eleven ska lära sig blodgrupper ärvs. Alla människor har två alleler av en blodgrupps-gen, en från fadern och en från modern. Det är därför syskon kan ha olika blodgrupper eller samma som sin mor eller far. Ämne: Biologi Material: det finns räknare som avgör möjliga blodgrupper för ett barn men avseende på informationen om föräldrars blodgrupp under länkarna: Tändstickor i två färger Lektionsförslag: Be eleverna öppna räknarna och hitta på några exempel. Sedan kan de försöka förklara hur de tror att ärva blodgrupp är relaterat till det de fått reda på tidigare om blodtransfusion. Be eleverna att lägga upp tändstickorna föreställande blodtyper med hjälp av tändstickorna: antigen A finns röd topp, antigen B finns blå topp, ingen antigen avbruten topp Varje gen består av två tändstickor genvarianter (kallas även alleler). En kommer från modern och den andra från fadern. När det gäller blodgrupper placerar sig allelerna sig på olika sätt som resulterar i blodgrupperna A, B, AB eller 0. Vilka alleler har en man med blodgrupp AB ärvt från sina föräldrar? Gör en tabell där du visar hur blodgrupper ärvs med AB0-systemet. 18

19 Tabellen kan exempelvis se ut såhär: blodgrupp genotyp alleler A dominant homozygot I A I A heterozygot I A I 0 B dominant homozygot I B I B heterozygot I B I 0 AB heterozygot I A I B 0 recessive homozygot I 0 I 0 Övning: Erika tillhör blodgrupp A och fött ett barn med blodgrupp AB. Hon säger att Pavol som tillhör blodgrupp 0 är fadern. Kan Pavol verkligen vara fader till Erikas barn? Skriv din förklaring här: Här skriver du alla möjliga kombinationer av föräldrars blodgrupper som kan få ett barn med blodgrupp 0: Förklara kortfattat hur det kommer sig att två föräldrar där båda tillhör blodgrupp A kan få ett barn med blodgrupp 0. 19

20 Uppgift 9. Hur blodet transporterar Breddning reflektion Lärandemål: Eleverna ska kunna förklara att röda blodkroppar transporterar respiratoriska gaser, syre och koldioxid. Blodkropparna innehåller hemoglobin som tillfälligt binder gasernas molekyler. Blodet transporterar även substanser som är viktiga för kroppens celler. Vissa substanser har avgörande betydelse, till exempel hormoner. Ämne: Biologi Material: Textbok arbetsblad /pussel/ Lektionsförslag: be eleverna rita in de organ som producerar de substanser som transporteras av blodet. De ska även markera de organ som är mottagare av substanserna. Uppgift 10. Hur blodet skyddar Breddning reflektion Lärandemål: Eleverna ska lära sig hur vita blodkroppar skyddar kroppen från patogener, smittämnen. Vissa vita blodkroppar drar till sig och förtär patogener medan andra producerar antikroppar som fungerar på liknande sätt som vi läst om under blodgrupper. Ämnen: Biologi Material: Internetanslutning och bilder i textboken. Lektionsförslag: Leta upp bilder på vita blodkroppar leukocyter på internet eller i läroboken. Foto och animation Hur många sorters vita blodkroppar känner du igen? Hur skyddar de kroppen från patogener? Titta på animationer som visar hur blod koagulerar Vilken funktion fyller blodplättar? Vilka patienter behöver få blodplättar via transfusion? 20

21 Uppgift 11. Lagring av blod Breddning reflektion Lärandemål: Eleverna ska koppla samman kunskap om blod, vatten, kristaller och polymerer. Ämnen: Biologi, fysik och teknik Material: frusna bär (jordgubbar och hallon). Lektionsförslag: Under tiden du låter frukten tina frågar du eleverna: - Vad händer när frukten tinat? Kommer frukten se likadan ut som när den var färsk? Varifrån kommer vattnet som släpps ut? Vad kan ha hänt med fruktens celler? Kommer samma sak att hända med blodets celler när de fryses ned och tinas? Föreställ dig en vattenkristall. Det är i själva verket en snöflinga med skarpa kanter. När kristaller utvecklas i en cell eller i dess omgivning är de väldigt små men sedan växer de och sliter itu cellen. Att kyla och frysa ned under mycket låga temperaturer i flytande kväve är ett välkänt sätt att bevara levande vävnader. Det finns sätt att skydda dem från skada under kristallernas tillväxt. Polymerer som läggs till vävnader lindar in kristallernas atomer och hindrar dem från att växa. Använd modellen till att förklara hur polymerer hämmar kristallernas tillväxt. 21

22 Uppgift 12. Är det möjligt att framställa konstgjort blod? Breddning reflektion Lärandemål: Eleverna ska tillämpa sina kunskaper om blod. Ämnen: Biologi, fysik och teknik Material: arbetsblad och internetanslutning Utförandeförslag: Be eleverna fundera kring vilka egenskaper som krävs av konstgjort blod för att det ska fungera och kunna rädda människoliv. En patient har förlorat mycket blod efter en olycka. Det finns risk att han dör på grund av syrebrist. Det finns inget lagrat blod. Kan konstgjort blod rädda honom? Det kan inte ha alla egenskaper som människoblod. Vilka egenskaper måste det ha för att vara till hjälp tills man hittat en donator? Markera i tabellen och förklara. Transportera syre Koagulera Transportera koldioxid Transportera hormoner Innehålla antikroppar Utrota bakterier Ha röd färg Ta emot cellprodukter Efterlikna patientens blodgrupp Sök på internet information om man redan gjort konstgjort blod och om det använts för att rädda liv. Vilken industri skulle kunna producera konstgjort blod? Vilka forskare arbetar kring utvecklingen? Rekommenderad Internetkälla: 22