Skogsbruket. 4 Var fastnar virket? Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr Årgång 77

Transkript

1

2 Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr Årgång 77 4 Var fastnar virket? Kustens Skogscentral analyserar resultaten från den tionde riksskogstaxeringen. Avverkningsmaskiner 7 granskades Mätnoggrannheten har förbättrats, barkskadorna är fortfarande ett gissel. 10 Skogsbruket i Laos Om plantager och regnskog i ett efterkrigstida utvecklingsland Larsmo bys utskogar En samfälld skog ger bra ränta på kapitalet. Arbete med motorsåg Dags att dra igång sågen Konst med motorsåg Frans Malm är självverksam skogsägare som gör träskulpturer av virke ur den egna skogen. Stugvägar genom skogsmark Vägförrättringen sätter upp spelreglerna. UNESCOS världsnaturarv i Kvarkens skärgård Världsnaturarvet fick guider för land och hav. På omslaget: Kustens Skogscentrals direktör Karen Wik-portin Foto: Skogsbruket/Maria Lindén

3 Skogsbruket ISSN Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax Chefredaktör Klaus Yrjönen tfn Redaktionssekreterare Maria Lindén tfn Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Bjarne Andersson tfn Annonser: Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration (11 nummer) 36 i Finland 340 SEK i Sverige 43 övriga länder. Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration (6 nummer) 22 i Finland 210 SEK i Sverige 26 övriga länder. Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2007 Ledaren Drivningskvaliteten kräver uppmärksamhet Avverkningarna i våra skogar är livligare än på länge och maskinerna arbetar för fullt både i gallringar och i slutavverkningar. Höstregnen har varit rikliga och som följd av detta har skogsmarken blivit mjuk. Virkesanskaffarna strävar givetvis efter att planera avverkningarna så att de känsligaste markerna avverkas när marken är frusen. När avverkningsmängderna är stora är det ingen lätt uppgift att sköta avverkningarna i alla bestånd vid optimal tidpunkt. Vädrets betydelse är stor med tanke på slutresultatet. Vid kusten är vintrarna ofta korta och varma med problematiska drivningsförhållanden. Nu ser det ut som om problemet med blöta marker allt oftare drabbar hela södra Finland. På sikt kommer klimatförändringen att göra fenomenet mera bestående. Behovet av avverkningsmaskiner och skogstraktorer som är bättre anpassade för mjuka marker ökar i hela landet. Avverkningarna på torvmarker kommer att öka i framtiden, vilket också bidrar till ett ökat behov av maskiner med lägre marktryck. Drivningsresultatet beror inte endast på hurudan maskinparken är. Också yrkeskunniga förare är en förutsättning för att drivningsskadorna minimeras i olika förhållanden. Yrkesutbildning och fortbildning av maskinförare är nyckelfrågor. Maskinföretagarna arbetar i en ekonomisk pressad situation och det är inte enkelt att i praktiken se till att kvaliteten på arbetet blir bra. Företagare med större maskinpark har bättre förutsättningar att erbjuda maskiner för gallringar och blöta marker. Skador som uppstår på de kvarstående stammarna och rötterna orsakar tillväxtförluster och röta i beståndet. Djupa spår förändrar vattenhushållningen och markstrukturen med negativa följder på skogsmarkens produktionsförmåga. Personalen vid skogscentralens myndighetsfunktion granskar drivningsskadorna genom stickprov. Resultaten från deras arbete i fjol visar att var fjärde gallring fick en anmärkning och en av hundra var felaktigt genomförd. De vanligaste orsakerna till anmärkningar var mängden stam- och rotskador och att antalet kvarstående träd var mindre än rekommenderat. Det är viktigt för skogsägaren att följa upp och bevaka drivningarnas kvalitet. Skogsägaren har rätt att kräva att virkesdrivningen sköts vid rätt tidpunkt och att arbetets kvalitet är god. En väl utförd drivning tryggar också naturhänsynen som i dag har blivit en allt viktigare faktor att beakta. Alla aktörer; skogsägarna, rådgivningsorganisationerna, entreprenörerna och virkesanskaffarna bör i fortsättningen fästa mera uppmärksamhet på arbetets kvalitet och se till att trenden med ökande drivningsskador bryts. m

4 Kustens Skogscentrals direktör Karen Wik-Portin, analyserar Kustens stora virkesförråd Resultatet från den tionde riksskogstaxeringen ger vid handen att vi vid Sydkusten utnyttjar endast drygt 60 % av de beräknade avverkningsmöjligheterna. Kustens Skogscentrals direktör Karen Wik-Portin anser att detta inte är hela sanningen, men att trenden som uppvisas är klart riktig. Var fastnar virket? Vid riksskogstaxeringen har Skogsforskningsinstitutet beaktat både skyddsområden och landskapsplanen till en viss del, så att inventeringsresultatet bättre skall motsvara de reella möjligheterna till virkesuttag. Kustens Skogscentrals direktör Karen Wik-Portin säger ändå att man noggrannare borde utreda hur planeringssituationen och strandskogarna har påverkat resultaten. Ett samarbete mellan Skogsforskningsinstitutet och bland annat Skogscentralerna, för att utreda dessa faktorer skulle nu behövas, anser hon. Skogsbruket behöver förkämpar på sydkusten Graden av nyttjande av skogen är den lägsta i hela landet på Sydkusten och det är inte någon ny sak. Trenden har fortgått alltsedan talet då markpriserna i södra Finland sköt i höjden och det hettade till i markplaneringen. Markägarens bästa i planeringsfrågor är inte alltid skogsbrukets bästa, poängterar Wik-Portin. Speciellt på Sydkusten kan markens värde som tomtmark mångfalt överstiga dess värde som skogsbruksmark, vilket kan vara en av orsakerna till att skogsbruket har lämnats i skymundan. I planeringsfrågor kan Skogscentralerna påverka vid landskapsplaneringen, men på lokalnivå måste aktiviteten ske på skogsägarnas eller deras intresseföreningars initiativ. Förståelsen och resurserna för detta arbete har kanske inte hittills funnits i tillräcklig grad, vilket har lett till att uttaget av virke inte har hållits på samma nivå som till exempel i Österbotten, var man inte tampas med liknande problemställningar. Samhällsutvecklingen styr skogsvårdsåtgärderna åt fel håll Av resultaten i taxeringen kan man också utläsa att avverkningarna i de äldsta skogsbestånden släpar efter på sydkusten. 17 % av skogarna är över 100-åriga. Speciellt är det stränder och holmar som inte har avverkats. Det viktigaste är ändå att de unga skogarna sköts väl, äldre gallringar och förnyelsemogna skogar är inte lika känsliga för att bli uppskjutna, säger Wik-Portin. En trend som dock inte är positiv på sydkusten, som hon anser att hör ihop med den täta samhällsstrukturen, är att andelen kalavverkningar som planeras har missgynnats till förmån för naturlig förnyelse. Det sociala trycket har lett till att man på sydkusten inte förverkligat kalavverkningar, trots att det varit hopplöst med naturlig förnyelse. Detta i rädsla för samhällets reaktioner, anser Wik-Portin. Också onödiga gallringar i gamla bestånd har gjorts av samma orsaker. Som medicin till detta vill hon se mera kommunikation, diskussioner och utbildning. Dessa skall föras av alla parter, aktiva skogsägare och skogsvårdsföreningarna men också skogsbolagen och Skogscentralerna har här sitt strå att bära till stacken. Kontinuitet behövs i kundförhållandena Sydkustens skogar dignar av virke enligt den senaste taxeringen. Skogsägare, vars skog finns långt borta från hemorten, har ett annat förhållande till skogsbruket än de som själv bor och livnär sig på sin skogslägenhet, det är självklart. Virkesförråden på sydkusten finns också delvis i dessa skogar. Aktiva skogsägare som till fullo utnyttjar avverkningspotentialen finns det också på Sydkusten, understryker Wik- Portin. Det är inte heller de aktiva skogsägarna som behöver en attitydförändring. Förändringen borde enligt Wik-Por-

5 En del av Sydkustens virkesförråd finns i strandskogarna. Vi står mitt i möjligheterna och kan agera! hälsar Kustens skogscentrals direktör Karen Wik-Portin. tin ske på andra håll. Det som gör avverkningarna speciellt av de äldsta virkesbestånden svåra på Sydkustens område, härrör sig från en annorlunda attityd till skogsbruket, analyserar Wik-Portin. Som nyckel till ett aktivare skogsbruk och på så sätt ett större uttag av virke från Sydkustens skogar, vilket Wik-Portin ser som fullt möjligt, är ett löpande förhållande mellan skogsägarna, skogsvårdsföreningarna och bolagens representanter. Skogsvårdsföreningens roll i samarbete med Skogscentralen ser hon som mycket viktig för att få igång de processer som gör skogsbruket smidigare också bland Sydkustens skogsägare. Trots att skogsbrukets vikt i samhället inte är lika stor på Sydkusten som i Österbotten. Kvaliteten på de avverkningar som gjorts i Sydkustens skogar bedömer hon ändå som goda och ger här en eloge för det arbete bland andra Södra Skogsreviret har gjort för att bedriva ett mångsidigt skogsbruk i kläm mellan krav på oavverkade strandskogar och pågående planeringsprocesser. Viktigt att påverka på alla nivåer Enskilda skogsägare som engagerar sig i kommunalpolitiken är ytterst viktiga. Planeringen sker i kommunerna och där är det viktigt att skogsägarna för fram sin sak i positiv anda. Åtgärdsförbud på grund av planering skall inte automatiskt leda till åtgärdsförbud för skogsbruket på området. I planeringsprocesserna gäller det att vara med i ett tidigt skede. Också attityderna kan mjukas upp när man förklarar och visar upp hur skogsbruket påverkar skogarna. Att öka kunskapen om verksamheten i jord- och skogsbruksområden anser hon att är i nyckelposition. Utbildning och samarbete är dellösningar i problematiken. Utbildningen av barn och unga ger en god grund för ett framtida skogsbruk också på sydkusten, något som hon ser som en självklarhet också i framtiden. Det är dags för nytänkande Man går kanske i gamla spår gällande skogsbruket på Sydkusten, Wik-Portin hälsar en förändring välkommen. Skogsägarna skall ta egna initiativ, föra fram sina åsikter både i planeringsprocessen men också i diskussionerna med fackmännen vid skogsbolagen och skogsvårdsföreningarna, ta med grannar i processen, diskutera, informera. En ny attityd från virkesköparnas sida skulle också behövas anser hon, för att locka fram virke av de passiva skogsägarna som inte själv bjuder ut sin skog till försäljning. Det är också skäl att kräva kvalitet av aktörerna på skogsmarknaden, påminner Wik-Portin. Som utmaningar i den här situationen ser hon tillgången på arbetskraft och kapaciteten inom skogsbruket. Avverkningsmöjligheter finns det gott om och arbete likaså, nu gäller det att arbeta på, men samtidigt inse att världen runt om kräver allt mer för att det skall ske smidigt. m Text och foto: Maria Lindén

6 Virkesförrådet växer vad kan vi hugga och var? Det finns 115 miljoner kubikmeter virke i skogarna inom Kustens skogscentrals verksamhetsområde. Det betyder i medeltal 135 kubikmeter per hektar och avgången är klart mindre än tillväxten. Möjligheterna till ökade avverkningar finns både vid Sydkusten och i de österbottniska förstagallringsskogarna. Det här visar resultaten från den tionde riksskogstaxeringen. tet stiga från nuvarande 1,3 miljoner kubikmeter till 2,1. I Österbotten utnyttjas skogarnas avverkningsmöjligheter väl. Marknadsavverkningarna ligger nära den hållbara maximinivån, 1,8 miljoner kubikmeter per år. vånare på avverkningarna i Nyland? Hur många kubikmeter fastnar i samhällsplaneringen? Vilken betydelse har stränderna och skärgården? m Text: Annikka Selander, Esa Ärölä Kustens skogscentral Taxeringen visar att den mest allmänna åldersklassen är åriga skogar. Där sker också största delen av tillväxten. Resultatet från 1970-talets förnyelser syns nu i skogarna, ungskogarna är mestadels talldominerade skogar eller rena tallbestånd. Granens andel har ökat i plantskogarna men det räcker ännu länge innan det här syns i avverkningsmöjligheterna. Arealen gamla skogar har ökat vid Sydkusten. Över hälften av de förnyelsemogna skogarna här är talldominerade. Björken tar över vid Sydkusten Vid Sydkusten är skogarnas medelvolym 160 kubikmeter per hektar. Tallens volym har ökat i de unga skogarna medan granen har ökat i äldre gallringsbestånd. Björken står för en tredjedel av hela tillväxten. Av hela virkesförrådet vid Sydkusten är 42 procent tall, 36 gran och 15 björk. Blicken mot torvmarkerna i Österbotten I Österbotten är virkets medelvolym 116 kubikmeter per hektar. Tillväxten har ökat med hela 30 procent jämfört med den föregående inventeringen som gjordes åren En tredjedel av virkesförrådet och tillväxten finns på torvmarker. Tallens andel av hela virkesförrådet är 36 procent, granens likaså 36 procent och björkens 22 procent. Granens volym har minskat medan tall och björk har ökat. Förstagallringsbehovet är stort Skogsägarna har koncentrerat slutavverkningarna till granskogar och det går inte mera att öka avverkningarna på gran. Avverkningsmöjligheterna finns allt mera i tall- och björkskogarna. Riksskogstaxeringen visar också på ett förstagallringsbehov som är fem gånger större än de nu förverkligade arealerna. Landets lägsta nyttjandegrad vid Sydkusten Vid Sydkusten utnyttjar vi endast 63 procent av de beräknade avverkningsmöjligheterna. Nyttjandegraden här är lägst i hela landet. Marknadsavverkningarna kunde enligt Skogsforskningsinstitu- Har du synpunkter på tidningen? Via webben, kan du skicka dem till redaktionen. En ny combiröjare för skogs- och gräsröjning Många frågor väntar dock ännu på svar. Hur inverkar en miljon in- Trimmerhuvud Stödkopp för slyklinga Röjklinga Slyklinga Combiskydd Skydd för röjklinga

7 Teknik Mätnoggrannhet och barkskador under luppen Avverkningsmaskinernas mätning har blivit bättre. Däremot har dubbskadorna ökat. I undersökningen ingick sju avverkningsmaskiner, bl.a. Ponsse, Valmet, John Deere och Eco Log, som samtliga testades i en och samma slutavverkning. J Jämfört med tidigare tester ser det allt bättre ut för mätningens del. Men resultaten varierar mellan maskinerna och alla tillverkare har fortfarande något att förbättra, säger Johan Möller på Skog- Forsk i Sverige som utförde undersökningen. Beröringsfri längdmätning på önskelistan Dagens avverkningsmaskiner mäter längden med ett hjul som störs av slirningar, backningar, barkavskav, kvistar och av att barken har olika egenskaper på olika träd och olika delar av stammen. Av de stockar som maskinerna upparbetade hade 84 procent en längdavvikelse inom ± 2 cm. Vid motsvarande test fem år tidigare var siffran 77 procent. Forskare på SkogForsk anser det svårt att komma över 85 procent inom ± 2 cm med dagens teknik. För att få högre precision krävs ny teknik i form av beröringsfri mätning. Volymen med 1,5 procent exakthet Det är viktigt att barken är så intakt som möjligt efter avverkningen. Barkskador försämrar maskinernas diametermätning. 68 procent. Det är en förbättring med fyra procent från år I undersökningen jämfördes avverkningsmaskinernas volymberäkning med en volymberäkning gjord på manuell mätning. Alla maskiner hamnade inom ± 1,5 procent jämfört med manuell kontrollmätning. Det visar att med korrekt kalibrerade maskiner fungerar volymberäkningen bra även med lite sämre diametermätning. Datorerna blir mångsidigare Datorerna i avverkningsmaskinerna är en viktig del av förarnas arbete. Från att tidigare ha varit rena apteringsdatorer blir de allt mera en länk i informationsflödet. Moderna datorer förmedlar kartor och avverkningsdirektiv och är en del i virkesflödet och logistiken. Foto: Ponsse I framtiden kommer datorerna även att mäta åldern på träd, beräkna virkets hållfasthet och mäta kvistgrovleken. Dubbskadorna ökar igen En del maskiner gav mera barkskador än andra. Det är viktigt att barken är så intakt som möjligt efter avverkningen. Barken skyddar virket från uttorkning och minskar angrepp av blånadssvampar. Barkskador försämrar också maskinernas diametermätning. En stor del av stockarna som ingick i undersökningen hade dubbskador. Endast fem procent av stockarna var helt skadefria. Vid motsvarande test för fem år sedan var närmare hälften av stockarna helt utan skador. Ökningen beror framför allt på att dubbförsedda stålvalsar har börjat användas i större utsträckning igen. De anses ge högre dragkraft och därmed öka prestationen i avverkningsarbetet. Aggregat med matarhjul av gummi och kedjor som slirskydd ger normalt inga påtagliga dubbskador, säger Petrus Jönsson på SkogForsk. m Foto: Gerd Mattsson-Turku Noggrannheten vid mätning av diametern behöver ännu utvecklas. Av de stockar som maskinerna upparbetade, var andelen stockar inom ± 4 mm från verklig diameter på bark Mätnoggrannheten varierar mellan avverkningsmaskinerna och alla tillverkare har fortfarande något att förbättra. 7 Källa: Resultat 5/2007 och 7/2007. SkogForsk. Text: Gerd Mattsson-Turku

8 Ekonomi Ekonomisk översikt och up Sedan augusti har vi upplevt osäkra tider på börserna runt om i världen. Ena dagen är allt nattsvart och några dagar senare är alla bekymmer som bortblåsta. Alla tittar snett på varandra och reagerar på minsta tecken, som kunde indikera att tiderna håller på att bli sämre. Tillväxten störst i Kina I skrivande stund är problemen med sjunkande bostadspriser och flera osålda bostäder i USA ett klart och konkret problem. Hur mycket detta sedan sprider oro till andra länder och branscher kan ingen säga. Tillväxtförväntningarna för BNP år 2007 har i USA sjunkit till 1,9 % och uppskattas att bli något bättre år Motsvarande siffra för Finlands del är 4 % och något lägre för år Europas BNP väntas detta år öka med 2,6 % och BNP i hela världen med 5 %. Tvåsiffriga tillväxttal hittar vi bl.a. i Kina. Negativ utveckling på USA:s bostadspriser inverkar Den amerikanska centralbanken har blivit skrämd av de nya trenderna och beslutat sänka sin FED ränta från 5,25 % till 4,75 %. Detta är något helt nytt då man ända sedan 2004 enbart gjort justeringar uppåt. Den europeiska centralbanken har reagerat liknande genom att inte verkställa den förväntade justeringen uppåt av ECB räntan. Man fortsätter således på nivån 4 %. Svenska Riksbanken har höjt sin ränta till 3,75 %. Feds tidigare chefdirektör Alan Greenspan har i en tidningsintervju låtit förstå att han tror på en fortsatt negativ utveckling gällande bostadspriserna i USA. Detta kan skrämma de amerikanska konsumenterna och minska deras konsumtion. En lägre konsumtion behöver inte vara illa, men leder till att hela ekonomin går ner i varv. Euron på samma nivå som dollarn Den hos oss allmänt använda 3 månaders euriborräntan ligger på 4,7 % och 12 månadersräntan på ungefär samma nivå. Den tidigare klart synliga ränteuppgången har stagnerat p.g.a. ovan nämnda ECB-beslut. Oljepriset har igen tagit ett skutt uppåt och ligger nära 80 USD per tunna. Den amerikanska dollarn och euron har ofta varit på nästan samma nivå, men idag får man hela 1,41 dollar för 1 euro. Det här borde kunna stöda den amerikanska exporten och handelsbalansen. Samtidigt är det viktigt att notera att det finns en mängd bolag även i Finland med en stor del av sin fakturering i dollar, som blir lidande av denna utveckling. Dessa bolag får ett betydligt mindre euro-belopp än tidigare för sina dollarinkomster. Aktia Capital B har ökat på lång sikt Capital har ökat med 1,41 % sedan vår senaste granskning i slutet av juli. Perioden har varit mycket turbulent och innehåller flera upp- och nedgångar. Slutresultatet visar dock att den som tror på sin placering och håller fast vid den även under sämre tider sparar både kostnader och skatter, som alltid drabbar vid en realisering. En placering i finländska värdepapper har under de senaste åren gett ett gott resultat. Ett resultat som har varit betydligt bättre än snittet för t.ex. de 50 största europeiska bolagen (Euro Stoxx 50). Indexet för dessa bolag ligger även under den nivå de hade i juli detta år. Finlands ekonomi ser fortfarande gynnsam ut, men årets löneavtal blev dyra och den kraftiga efterfrågan har lett till flera prishöjningar. En inflationsökning är tyvärr ofrånkomlig. Man kan räkna med att inflationen kommer att öka från ca 2 % till ca 3 %. Aktia Capital har sina största placeringar i bolag som Pöyry, Nokia, Kone, Fortum och Sampo. Placeringsstrategin är således försiktig och man undviker riskbolag. På fyra år eller sedan december 2003 har denna fond ökat med 137 % i värde. Sampo Global K Vår Globala fond har även klarat sig fint under en orolig period och ligger nu 2,07 % över nivån i slutet av juli. Internationellt har vi ekonomier såsom USA och Japan, som har haft det knaggligt under de senaste åren. Tidigare skulle detta ha återspeglat sig betydligt kraftigare internationellt, än vad det gör idag. Dessa ekonomiers betydelse har minskat kanske främst beroende på att bl.a. Kinas roll vuxit. Samtidigt kan man konstatera att Europa med Tyskland i spetsen utvecklat sig positivt under detta år. Sedan december 2003 har denna fond ökat med 68 % i värde. Nordea Foresta K Den optimism som kunde noteras ännu på försommaren, fick sig en törn när skogbolagens resultat för andra kvar- 8

9 pföljning av fondvärden talet hade publicerats. Saneringar pågår på flera håll och bl.a. har Stora Enso beslutat sälja enheter i USA och även på annat håll för att förbättra resultatet. Dollarns försvagning och betydligt högre råvarupriser har även försämrat lönsamheten, då man inte via prissättningen lyckats överföra kostnaderna på kunderna. Skogsägarna har däremot varit nöjda över stigande virkespriser och god efterfrågan. De fyra största skogsbolagen i denna fond är International Paper, Weyerhaeuser, Stora Enso och UPM. Branschens svårigheter, sett ur ett längre perspektiv, syns även i nedanstående siffra. Värdeökningen är blygsam med tanke på att det varit gynnsamma tider för börsplaceringar. Sedan december 2003 har denna fond ökat med endast 21 % i värde. och det förestående presidentvalet år 2008 skapar en viss oro. Prognosen för BNP tillväxten i Ryssland är 7 % och således fortfarande mycket god. Problemen syns kanske tydligare via en sjunkande befolkningsmängd och låg livslängd. Trots detta försöker man återta sin stormaktsställning genom att öka de militära investeringarna och istället skjuta mycket annat på framtiden. Sedan december 2003 har denna fond ökat med hela 219 % i värde. Det har således varit en otroligt bra placering för den som vågat. kvartalsuppföljning Foto Vesa Mikkonen/Finnsementti Oy Robur Ryssland A Rysslandsfonden har ökat med 1,01 % i värde sedan vår senaste granskning i slutet av juli. Värdetillväxten för denna fond var stor ännu under år 2006, men den har gripits av en viss oro under detta år. Ibland har den rört sig kraftigt uppåt och så ner igen. Oljepriset gynnar fortfarande rysk ekonomi, men politiskt är man uppenbarligen tveksam OP Cash Manager A Den stigande ränteutvecklingen, som vi upplevde i augusti har avstannat. Vår fond har även förändrat sig obetydligt sedan senast, men på årsbasis är avkastningen 3,3 %. Således ligger avkastningen för tillfället under räntan för 3 mån euribor. Vi har tidigare konstaterat att räntefonderna är trygga förvaringsplatser för pengar som behövs inom en snar framtid. Då vi vet att inflationen är ca 3 % bör vi för längre placeringar hitta bättre avkastande alternativ och anpassa riskerna till rätt nivå. Sedan december 2003 har denna fond avkastat 10 %. Cementindustrins kapacitetsproblem minskar då en ny fabrik öppnades i Villmanstrand. Framtiden Vi kan följa vissa trender och vet att vi har en stark tillväxt på vissa marknader. Ofta är det marknader som står på en relativt låg nivå, men som verkar ha kommit in på rätt spår. Riskerna kan dock inte nog poängteras i sådana sammanhang. Verkstadsindustrin är fortsättningsvis mycket stark och är en bransch som kunnat utnyttja de positiva konjunkturerna. Här hemma tycks även bl.a. cementindustrin lida av kapacitetsproblem. Utvecklingen i USA och den svaga dollarn inger en viss osäkerhet, som kan sprida sig till andra ekonomier. Här kan vi vara glada över att Finlands ekonomi inte är speciellt sårbar för tillfället. Våra större bolag är dock alla mycket internationella och påverkas i mindre eller större utsträckning av svängningarna ute i världen. I placeringssammanhang kan man konstatera att en person som alltid lyckas köpa aktier när de är billiga och sälja dem när kurserna står som högst också kan kallas lögnare tyvärr. Så tro inte på den som har ett exakt svar gällande framtiden. m Text: Christian Hildén

10 Från världen Skogsbruk i Laos Jämfört med sina grannländer har Laos mycket skog. På 1950 talet bestod 70 % av landets yta av skog men år 1989 hade siffran sjunkit till 47 % och idag är den troligen en aning lägre. Man har beräknat att hektar sluten skog årligen förstörs av svedjebruk och illegala avverkningar. De viktigaste skogstyperna och deras andel Lövfällande skog Den mest bekanta skogstypen i Laos för oss finländare är tallskogen som förekommer på högplatåerna mot gränsen till Vietnam. Hela 79 % av landet klassificeras som bergigt. Höjdskillnaderna och variationerna i mängden regn gör variationerna stora i både flora och fauna. Följaktligen har Laos också en hög bidiversitet. Trots avskogningen är den totala skogmarksarealen ca.11 miljoner kvadratkilometer. Skogens betydelse för Laos Trots att skogsarealen minskar så är den fortfarande viktig för Timmer är den viktigaste produkten för befolkningens försörjning ute på landsbygden. befolkningens självförsörjning ute på landsbygden. Timmer är den viktigaste produkten men också andra skogsprodukter är viktiga för befolkningens försörjning, antigen för egen konsumtion eller till försäljning. År 2005 avverkade man endast kubikmeter industriellt virke, vilket kan jämföras med 6,7 miljoner kubikmeter till brännved. Trots den ringa mängden är värdet av det industriella virket dock högt, 28 miljoner euro jämfört med 14 miljoner euro för brännveden. Avverkning av naturskog är lönsam Uppskattningsvis hektar sekundärskog svedjebränns årligen. p.g.a. det höga priset för t.ex. rosenträ. Metallsplitter från kriget är dock en svårighet för användningen av timmer. För exporten har olika medicinalväxter det störta värdet och Kina är för dessa den största handelspartnern. Andra viktiga produkter från skogen är kardemumma, nötter, rötter, frukt, fiber från mulbergsträdet som görs till papper och olika typer av kåda. Övriga produkter som kan nämnas är bambu och rotting som används både till föda och till hantverk. I Laos har befolkningen kreatur som även är en viktig exportartikel. Boskapen går fritt i skogen men kommer hem till kvällen. Sent på eftermiddagen gäller det att se upp för boskapen i trafiken då hund- 10

11 ratals kor och vattenbufflar beger sig hemåt. Med bättre skogsskötsel och kontroll skulle skogen och skogsbruket kunna bidra med ökade inkomster för Laos och dess befolkning. Det är mest en fråga om vilja och attityder, tekniskt sett är det möjligt. Plantager I Laos finns det hektar planteringar, vilket motsvarar 1,4 % av den totala skogsarealen. De vanligaste planteringsträdslagen är teak, agarwood (Aquilaria), eukalyptus och akacia. Agarwood används för framställning av kosmetika. Dessutom har planteringen av gummi ökat, men gummiplantagerna räknas till jordbruket. På senare år har det funnits ett ökat intresse av att plantera eukalyptus och akacia. Rotationstiden för de snabbväxande arterna är ca.6 år. Planteringarna är ofta av dålig kvalitet med låg tillväxt. Orsakerna till den låga tillväxten är bristande kunskap, opassande arter och provenienser och otillräcklig skogsvård. Flera stora bolag Treårig plantering. har erhållit tillstånd för industriella plantager, vilket troligen gör att planteringarna kommer att öka i framtiden. Laos har en fördel jämfört med sina grannländer då man fortfarande har oanvänd mark som skulle kunna användas I Laos finns både tropisk, subtropisk och boreal skog. till att plantera skog. Med dagens stigande timmerpriser är det ett alternativ att öka inkomsterna för befolkningen på landsbygden. Bomber hindrar effektivt skogsbruk Laos var officiellt inte med i Vietnamkriget ( ) men trots det fällde amerikanska bomb- och attackplan mer bomber där än under hela andra världskriget. Man har uppskattat att ett bombplan fällde sin last var åttonde minut under nio år någonstans i Laos. Laos är det mest bombade landet i världen. Största delen av bomberna fälldes i östra Laos över den så kallade Ho Chi Minh leden med en annan koncentration i nordöstra Laos. Trots att det är trettio år efter krigsslutet dödar bomberna fortfarande idag. Mer än människor har dödats eller skadats, av dem en stor del barn. Man har beräknat att % av bomberna inte exploderade under kriget. Bomberna och även annan ammunition som inte exploderat ligger kvar och hindrar att marken brukas. Den ökade befolkningen i Laos skulle behöva tilläggsområdena för främst jordbruk men bomber som inte detonerats hindrar också annan markanvändning. Uppskattningsvis km 2 (37 %) av landets areal har klassificerats som farligt. Att använda maskinell markberedning för t.ex. skogsplanteringar är otänkbart i en del områden innan bomberna har oskadliggjorts. Det är möjligt att lokalisera bomberna och desarmera dem men det kostar givetvis pengar. UXO Lao (UXO betyder ammunition som inte desarmerats) är en organisation som desarmerar bomber och annan ammunition, men arbetet går långsamt p.g.a. bristande resurser. Tidigare användes finländska biståndspengar till att finansiellt understöda UXO Lao. m Text och foto: Göran Ådjers Grafik: Skogsbruket 11

12 LAOS ett av världens fattigaste natursköna länder En tredjedel av Laos befolkning på 6,5 miljoner klassas som fattiga och nästan 90 % av befolkningen bor på landsbygden. Mekongfloden dominerar västra Laos och är delvis gränsflod till Thailand. Alla floder i landet mynnar ut i Mekong och västra delen av landet domineras av bergskedjan Andamiterna. Laos får sina inkomster från Laos är ett litet land (237,000 km 2 ) inklämt mellan sina stora grannar Kina, Vietnam, Kambodja, Thailand och Myanmar. Landet har ingen egen kust och är ett av världens fattigaste länder med en årlig GDP (gross domestic product, motsvarar ungefär BNP) på endast euro. Klimatet i Laos I söder har Laos ett tropiskt monsunklimat med en distinkt torrperiod (maj november) och en regnperiod (december april). Den årliga nederbörden varierar beroende på området från till mer än mm. Medeltemperaturen varierar mellan 10 C i januari och 38 C i juli. De låga områdena klassas som tropiska medan de övriga är subtropiska. Mekongfloden dominerar västra Laos. veckla t.ex. jord- och skogsbruk. Laos utvecklas och har en ekonomisk tillväxtprocent på 7,4 %. Marknadsutsikterna för landets produkter är goda i de befolkningsrika grannlän- Ett land i utveckling Trots att landet är fattigt finns det potential för en positiv ekonomisk utveckling. I motsats till sina grannar har Laos en liten befolkningstäthet, vilket ger möjligheter att utderna Kina med 1,3 miljarder invånare, Thailand med 64 miljoner och Vietnam med 87 miljoner invånare. Laos är kommuniststyrt och all mark ägs av staten. Det är möjligt att få tidsbestämda tillstånd att använda marken för industriell verksamhet t.ex. gruvdrift och skogsplantager. Endast 4 % av landets yta är odlad. m Text och foto: Göran Ådjers Grafik: Skogsbruket Laos viktigaste exportprodukter timmer, elektricitet, gips, olika metaller, cement, kläder och turism Laos viktigaste odlingsprodukter sötpotatis, grönsaker, majs, kaffe, rörsocker, tobak, bomull, te, jordnötter, ris, kött av olika sorter Landskap från Laos. 12

13 En samfälld skog ger Delägarna i den samfällda skogen får varje år en utdelning, som är vinsten från det skogsbruk som bedrivs i skogen. Penningmässigt är det fråga om 5 6 procent av det värde som är bundet i skogen, säger Rune Käldström som är ordförande för Larsmo bys utskogar. Det är en bra ränta på kapitalet. Larsmo bys utskogar har i dag 175 delägare, säger ordförande Rune Käldström. Antalet delägare varierar, men tendensen är att delägarna blir flera då delägande fastigheter delas vid generationsväxlingar. Vi försöker förhindra att andelarna blir alltför små, genom att i reglementet stipulera om minimiandelar. Vår rekommendation är att den som vid generationsväxlingen blir med stomlägenheten eller arealmässigt blir med största delen av lägenheten också får andelarna i den samfällda skogen. Nya skogsområden kan anslutas Vi är öppna för att ta med nya skogsområden, säger Käldström. I ett medlemsbrev för ett år sedan berättade vi för delägarna om möjligheten att ansluta sin egen skog till den samfällda skogen. Den skog som ansluts behöver inte vara rågranne. Den kan finnas någon annanstans. Jag ser det här som ett alternativ värt att ta på allvar vid ett arvsskifte. Om ingen av arvtagarna är intresserade av att ta över lägenheten, kan de överlåta skogen till den samfällda skogen i stället för att sälja den. Överlåtaren får andelar i den samfällda skogen som motsvarar värdet på den skog som överlåts. Virket från den samfällda skogen säljs på rot till högstbjudande, säger Johnny Fagerholm på skogsvårdsföreningen Norrskog som sköter skogen med stöd av ett skogsvårdsavtal. Den som överlåter sin skog till en samfälld skog betalar ingen överlåtelseskatt och någon överlåtelsevinst som skulle beläggas med skatt uträknas inte heller. Delägarmöten är välbesökta Vi har ett delägarmöte per år, berättar Käldström. Omkring trettio personer brukar delta. Det är mycket i förhållande till antalet delägare. Delägarmötet väljer förvaltningsnämnd som sköter löpande ärenden. I nämnden sitter sju medlemmar. Jag sitter nu fjärde året som ordförande, säger Rune Käldström (50). Förvaltningsnämnden sammanträder 4 5 gånger per år. Då beslutar vi bl.a. om virkesförsäljningar och skogsvårdsarbeten. Jakträtten har vi nu arrenderat till ett nybildat jaktlag, Överlappfors jaktlag, som besitter hektar mark för jakt. Delägarna i Larsmo bys utskogar är rätt att ansluta sig till Överlappfors jaktlag. Mycket virke ger högt pris större vinst Larsmo utskogar sköts av Skogsvårdsföreningen Norrskog med stöd av ett skogsvårdsavtal. Det praktiska arbetet sköter Johnny Fagerholm på Norrskog. En samfälld skog ska ha en skogsbruksplan, det säger lagen om samfällda skogar, och den följs, säger Johnny Fagerholm. Från utskogen säljs årligen omkring m 3 virke. De senaste åren har vi kalvverkat omkring tio hektar och gallrat tjugo hektar. Virket säljer vi på rot till högstbjudande. Vi begär in anbud från köpare i området, men annonserar också i den lokala dagstidningen. På det sättet kan vi få kontakt med nya tänkbara köpare och samtidigt blir också delägarna informerade om vad som sker i utskogen. Virkespriserna är på en helt annan nivå än när en enskild skogsägare i trakten bjuder ut sina virkesmängder som i medeltal är drygt 170 m 3. Jag gör upp en verksamhetsplan och budget för skogens skötsel, säger Johnny. Den presenterar jag för förvaltningsnämnden. Medlemmarna i förvaltningsnämnden gör ett besök i utskogen varje vår. Då diskuterar vi bl.a. vad som ska avverkas inkommande säsong och vilka skogsvårdsarbeten skogen kräver. Skogsvårdsarbeten utför skogsarbetare anställda av skogsvårdsföreningen Norrskog. Lägre skatt och bättre lönsamhet En samfälld skog är separat skattskyldig. Skattesatsen är lägre än för andra privata skogsägare, 26 procent i stället för 28 procent. Av överskottet eller vinsten som delas ut till delägarna får varje delägare en del som motsvarar hans eller hennes andel i den samfällda skogen. Delägaren betalar ingen skatt på den utdelning han får eftersom en samfälld skog är separat skattskyldig. Käldström uppmanar skogsägare som inte har tid eller intresse att sköta sin skog själv att överlåta den till en samfälld skog. Förvaltningsnämnden sköter allt praktisk och delägaren får en gång per år vinsten från skogsbruket inbetald på sitt konto. Med högre virkespriser blir skogsbruket lönsammare än för en skogsägare med några tiotal hektar skog. Larsmo bys utskogar har en avkastning på 5 6 procent. Motsvarande siffra för en enskild skogsägare är omkring 3 procent. m Text: Gerd Mattsson-Turku Historik Larsmo bys utskogar på hektar med drygt hektar skogsmark är den enda samfällda skogen i Svenskfinland. Utskogarna finns i Pedersöre i Lappfors by, drygt fyrtio kilometer öster om Larsmo kommuns gräns. Man har också haft en samfälld skog i Soini, men den är såld. Den samfällda skogen instiftades i slutet på 1700-talet. Larsmo hade som många andra byar längs kusten för lite skog i förhållande till mantalslängden. Då avläts skogsmark från kronoskogarna åt skogsägare i byarna med för lite skog. I Larsmo beslöt skogsägarna att byborna skulle få andelar i tilläggsskogen. Det här för att tilläggsskogen låg så långt borta från hembyn. m 13

14 Torvmarker problembarn, men också en resurs Torvmarker är ett karakteristiskt drag i vårt skogsbruk. I Österbotten finns nästan en tredjedel av virkesvolymen på torvmarker. Men bara en del av den virkespotential som finns på torvmarker används. Vi har omkring fem miljoner hektar dikade torvmarker i vårt land. De torvmarker som är odikade, fyra miljoner hektar, kommer inte heller att dikas eftersom det är förbjudet att torrlägga torvmarker i naturtillstånd. En tredjedel av torvmarkerna är kärr med gran som huvudträdslag. Resten är myrar som är talldominerade. Torvmarksskogarna är outnyttjade Foto: Gerd Mattsson-Turku Över en femtedel av virkesförråd i våra skogar finns på torvmarker. De regionala skillnaderna är stora. I Österbotten finns nästan en tredjedel av virkesförrådet på torvmarker. Vid Sydkusten är motsvarande andel en tiondedel. Tack vare dikningar och andra investeringar i skogsvård är virkestillväxten på våra torvmarker betydande. Men bara en tredjedel av tillväxten avverkas. Vi utnyttjar alltså den virkespotential som finns på torvmarker bara delvis. Investeringarna går till spillo och skogarnas fortsatta utveckling är i farozonen om skogar på torvmarker inte börjar utnyttjas i större omfattning. Speciellt viktigt skulle det vara att förstagallringarna blir gjorda. Dubbelt så mycket virke intill diken Avverkning på torvmarker är problematisk, främst beroende på den mjuka marken som inte bär tunga skogsmaskiner. På dikade torvmarker är virkesförrådet störst intill diken. Inom en fem meter bred zon räknat från mitten av diket kan det finnas upp till två gånger mera virke per ytenhet än mitt på tegen. Ett annat typiskt drag är att det finna platser, större och mindre till storleken, där träden står mycket glest. Vädret styr avverkningarna Vid avverkning på torvmarker är frusen mark en central faktor. En skogstraktor som inte har band behöver minst 20 cm tjäle om marken är snöfri eller ett 40 cm tjockt snötäcke för att klara av uttransporten av virke. Ännu för tio år sedan var perioden med tillräcklig tjäle eller tillräckligt tjockt snötäcke vid Sydkusten sextio dagar och i Uleåborgstrakten 120. De senaste åren med korta vintrar har varit problemfyllda och tydligt visat hur sårbara avverkningarna är vad gäller vädret. Det här gäller även avverkningar på fast mark. Torra somrar klarar den normala maskinparken av avverkningar på en del av torvmarkerna. Forskare förespråkar nytt arbetssätt En del av torvmarker som ska avverkas kommer i framtiden att behandlas på ett annat sätt. Det säger forskare Matti Sirén på Skogsforskningsinstitutet. Det trädbestånd som växer mitt på tegen är ofta virkesfattigt och markens bärighet är också sämre än i närheten av diken. I vissa förhållanden kan det vara förnuftigt att avverka enbart de träd, som avverkningsmaskinen når till från diket, säger Matti Sirén. Avverkningsmaskinen skulle ha breda larvband och arbeta sig framåt med ett band på vardera sidan av diket. Den skulle vara utrustad med långkran. I bästa fall kunde en sådan avverkningsmaskin arbeta året runt på torvmarker. I kostnadsjakten kan det bli aktuellt att pruta på virkesproduktionen på en del torvmarker eller delar av dem. Ekonomiskt sett kan det vara försvarbart att lämna delar av en torvmark orörd eller exempelvis bara avverka de träd som kan avverkas från dikeslinjen. 14 Inom en fem meter bred zon från diket kan det finnas två gånger mera virke per ytenhet än mitt på tegen.

15 Maskin med extra breda band behövs De torvmarker som är i naturtillstånd kommer inte att dikas eftersom nydikningar är förbjudna. Foto: Skogsindustrin rf. Dagens skogsmaskinpark, både avverkningsmaskiner och skogstraktorer, har sina begränsningar på torvmarker. Hos oss har universalmaskiner och deras fördelar länge dominerat marknaden. I takt med att avverkningarna allt mera koncentrerats till slutavverkningar har det lett till att maskinerna har blivit allt större och tyngre. På torvmarker kan mindre avverkningsmaskiner kostnadsmässigt konkurrera med de större. För skogstraktorerna gäller inte detta, då transportsträckorna oftast är långa. Det är nu läglig tid att ta fram en specialmaskin för torvmarker som kan jobba året runt. Mitt förslag till maskintillverkarna är att de till en början tar fram en maskin med extra breda band, säger Sirén. Uttag av energived ökar lönsamheten På skogsvårdsföreningen Norrskog, med ett verksamhetsområde som sträcker sig från Oravais till Karleby, är närmare fyrtio procent av skogsarealen torvmark i någon form. Vi har två typer av torvmarker på området, säger verksamhetsledare Måns Åkerblom. Ungefär sjuttio procent har tall som dominerande trädslag med lite inslag av glasbjörk. Resten av torvmarkerna har glasbjörk som övre trädskikt och gran som underväxt. De flesta dikningarna utfördes på 1960 och 1970-talet. Det innebär att merparten av torvmarksskogarna nu når eller har nått förstagallringsstadiet. Skogsägarna sköter sina torvmarksskogar lika bra som fastmarksskogar, säger Åkerblom. Eftersläpningarna är jämnt fördelade på båda marktyperna. En ökad efterfrågan på virke gör naturligtvis att virkesköparna visar ett större intresse för bestånd på torvmarker. Uttag av energived gör avverkningar, i synnerhet förstagallringar, lönsammare. Vi har också många skogsägare som sköter avverkningar på torvmarker själva och säljer sitt virke på leverans. Väntan på avverkning kan bli lång Avverkningar på torvmarker är problematiska. Det säger Sture Lågland som är operativ chef på UPM Skog i Jakobstad. Det förekommer att vi inte kan avverka en rotpost inom den tid, två år, som rotförsäljningskontraktet anger, säger Sture Lågland. Då tar vi kontakt med skogsägaren och försöker förlänga kontraktstiden. I vintras blev flera rotposter än normalt oavverkade. En skogsmaskin som ska jobba på torvmark, ska ha band. Vi väljer också skogsmaskiner av det lättare slaget för avverkningar på torvmarker. Genom att låta avverkningsmaskinen koncentrera GROTen till körstråken, kan vi något förbättra bärigheten. Den här vinsten går vi miste om ifall GROTen ska tas ut som energived. Avverkningar på torvmarker är vinterarbete. En torvmark blir aldrig så torr att den blir körduglig ens en regnfattig sommar. Vi har försökt med avverkningar sommartid, men marken är för blöt. Arbetet blir för dyrt och dessutom blir det fula spår i terrängen. m Text: Gerd Mattsson-Turku Foto: Logset Skogsmaskiner med extra breda band för torvmarker kommer att behövas i framtiden, då avverkningar på torvmarker kommer att öka. 15

16 Skador i gallringsskogar vad minskar och ökar dem? Ingen gallring utan spår av något slag i skogen. Även på den torraste marken blir det hjulspår då vegetationen och de översta marklagren pressas ihop. Det är inte fråga om markskador så länge som mineraljorden inte är blottlagd. Bortsliten bark på stammen så att det ljusa träet syns är alltid en skada. Föraren i avverkningsmaskinen och skogstraktorn har nyckelrollen när det gäller kvaliteten på arbetet i en gallringsskog. Förarna gör sitt bästa, säger Stefan Borgman på Kustens skogscentral som inventerat drivningsskador i tio år. När jag har inventerat gallringsskogar med mycket skador på kvarlämnade träd är det mycket vanligt att mina efterforskningar visar att fö- raren i avverkningsmaskinen har varit oerfaren. Talesättet alla är vi barn i början gäller också här. Bottenröjningen är viktig Många små saker har stor betydelse för kvalitet på arbetet i en gallringsskog. Enligt Borgman är bottenröjningen viktig. Sly och småträd skymmer sikten från hytten i avverkningsmaskinen. När föraren ska styra avverkningsaggregatet till den stam som ska tas bort är risken stor att aggregatet av misstag nuddar vid en stam som blir kvar och skalar bort barken. Ett sår som är en kvadratcentimeter, 1 cm x 1 cm, är tillräckligt för att rötsvampar ska få fotfäste i stammen. Mörkerarbete ökar risken för skador Att gallra i mörker i en tät ungskog är inte roligt. Dagens skogsmaskiner har starka stålkastare, men de motsvarar inte dagsljus. Utanför den sfär som strålkastarna lyser upp är det beckmörkt. Att välja fällriktningen för träden försvåras om föraren inte ser trädtopparna ordentligt. Det ökar risken för påfällningsskador med sår i barken högt upp på trädstammen. Det tar tid att bli en bra förare Kjell-Erik Lall, som ansvarar för utbildningen av skogsmaskinförare vid Svenska Yrkesinstitutet i Vasa, räknar upp flera fördelar med att anställa skogsmaskinförare som har utbildning för yrket. Maskinentreprenörer som har anställt våra studerande uppger att de har ett säkert öga för trädval vid gallring. Det medför att de kan koncentrera sig på körningen, säger Kjell-Erik Lall. Men de är inte fullärda. Deras kapacitet är ungefär sjuttio procent av den kapacitet som en rutinerad förare har. Det tar sedan ett till två år innan de har kommit till maximal snabbhet. De som saknar förarutbildning får sätta ner hela sin koncentration på körningen. Trädval och trädhantering blir i andra hand och det avspeglar sig i mera skador på kvarlämnade träd. GROT skyddar marken i gallringar Bredden på körstråken och avstånden mellan dem är enligt Borgman på rätt nivå. Både avverkningsmaskinen och skogstraktorn ska klara sig med 4,5 meter breda körstråk. Avståndet mellan körstråken ska inte sjunka under tjugo meter. En jordbrukstraktor är inte skonsammare än en skogstraktor, säger Stefan Borgman på Kustens skogscentral. Den kan ge mera markskador. 16

17 En typisk påfällningsskada som orsakats av att föraren inte har beräknat trädets fällriktning rätt. För smala körstråk leder till att traktorns däck eller band skadar rothalsen. Under sommarhalvåret lossnar barken lätt. Nästan nittio procent av skador på träd är stamskador. Tio procent är skador på rötter och rothals. Ju längre föraren för avverkningsaggregatet in bland träden, desto svårare har han att hantera det och beräkna kranrörelserna. Avverkningsmaskinen ger oftast inga markskador. De uppkommer av skogstraktorn som kör ut virket och många turer längs huvudkörstråken. GROTen skyddar bra och avverkningsmaskinerna placerar vanligtvis toppar och kvistar på körstråken. Det är inte förnuftigt att ta ut GROT från gallringsskogar, säger Borgman. GROTen gör större nytta som näringskälla och markförstärkare. Förarens koncentration splittras Den egentliga drivningsplaneringen med en skogsarbetsledare som märker ut avverkningsytans gränser och körstråkens placering är relativt sällsynt i dag. I dag är det föraren i avverkningsmaskinen som gör de här arbetena. Oftast har ingen besökt avverkningsytan förrän han kommer dit. Föraren får elektroniskt till datorn i hytten en karta som anger var avverkningsytan finns samt avverkningsinstruktioner som berättar vilka sortiment och längder han ska upparbeta. Karta med tillhörande uppgifter har avverkningsrättighetens innehavare tagit från skogsbruksplanen. Det här är ett extra arbete som tar förarens uppmärksamhet i anspråk. Många tillläggsarbeten syns inte alls i förarnas timlön. Jordbrukstraktorn är inte skonsam Maskinparken har också en stor betydelse. Den lösning som entreprenörerna valt med uppdragsgivarnas välsignelse är en satsning på allroundmaskiner. Det betyder maskiner som kan jobba både i förstagallringar och med slutavverkningar. Maskinparken borde anpassas efter avverkningsuppdrag, men pga. tillgängliga maskiner kan det vara svårt att uppnå en optimal lösning, säger Borgman. Entreprenörernas kanske största dilemma i dag är bristen på goda förare. Jordbrukstraktorn är inte bättre än en skogstraktor för utkörning av virke. Den ger mera och djupare markskador om däcken är smalare, säger Borgman. En skogstraktor med band runt däcken är i svåra förhållanden skonsammare mot marken är en hjultraktor. En av tio gallringar är skadefria De färskade resultaten från undersökningen gällande drivningskvaliteten är från i fjol. På Kustens skogscentrals område var 7,4 procent av antalet kvarlämnade stammar i gallringsskogar skadade. Det är det sämsta resultatet på de senaste nio åren, säger Borgman. Tio procent av de ytor som vi granskade var helt skadefria. Det betyder att det också finns ytor med mycket skador. Den värst skadade ytan som inventerades i fjol på Kustens skogscentrals område hade 26 procent av kvarlämnade stammar skadade, antingen hade de stamskador eller skador på rothalsen. Det var ett granbestånd som hade gallrats första gången. Ojämn terräng är värre än menföre Borgman berättar vidare att han inte har någon uppfattning om hur avverkningarna i år kan ha påverkat skadeförekomsten. Inventeringarna har ännu inte påbörjats. Menföre med vattensjuk mark är ett bekymmer. Med GROT på körstråken och bandtraktorer kan marken klara sig. Med tanke på stamskador är stenig och ojämn terräng med maskiner som kränger i sidled ett större problem. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku 17