Förfrågningsunderlag enligt lagen om offentlig upphandling - upphandling av prehospital läkartjänst

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Britt Stålhandske TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden (5) HSN Förfrågningsunderlag enligt lagen om offentlig upphandling - upphandling av prehospital läkartjänst Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutade den 19 april 2016 att upphandla prehospital läkartjänst för befolkningen i Stockholms län. I ärendet redovisas ett förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förfrågningsunderlag enligt LOU inklusive bilagor Hemlig Denna handling är sekretessbelagd enligt 19 kap 3 OSL (2009:400). Sekretessen fortsätter att gälla efter nämndens beslut och upphör när anbudsförfrågan offentliggörs. Om ärendet bordläggs eller återremitteras fortsätter sekretessen att gälla. Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för akutsjukvård. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att upphandla prehospital läkartjänst enligt förfrågningsunderlaget uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till nämnden för beslut om antagande av leverantör omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Bakgrund Som inriktning för den prehospitala vården har hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetat utifrån det förslag som beslutades av hälsooch sjukvårdsnämnden den 19 april Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genomfört åtta hearingar med bland andra intressenter, fackliga organisationer, hälso- och sjukvårdsnämndens programberedning för akutsjukvård och hälso- och sjukvårdsförvaltningens samverkansråd. Utöver det har skriftliga förslag och synpunkter från

2 2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN privatpersoner, intressenter, nuvarande vårdgivare och personal i den prehospitala vården samlats in. Erfarenheterna från hearingar och skriftliga förslag har i viss utsträckning tagits hänsyn till i förslaget till förfrågningsunderlag. Nuvarande verksamhet Akutläkarbilstjänsten är den högsta medicinska nivån i den prehospitala vården där man idag uteslutande utför prioritet 1-uppdrag (livshotande symptom). Akutläkarbilstjänsten består av en enhet och är bemannad med en anestesi- och intensivvårdsläkare och en ambulanssjukvårdare under årets alla dagar kl. 07:00-21:00. Prioritering och dirigering av akutläkarbilen görs av prioriterings- och dirigeringstjänsten hos SOS Alarm Sverige AB. Jourläkarbilstjänstens basuppdrag är att göra hembesök hos patienter som inte själva kan ta sig till vården och där en rimlig väntetid inte bedöms påverka patientens tillstånd. I uppdraget ingår också att konstatera dödsfall samt ta ställning till och kunna utfärda beslut om tvångsvård (LPT). Jourläkarbilstjänsten består av flera enheter där vårdgivaren har en egen prioriterings- och dirigeringsfunktion och dimensionerar sin verksamhet efter inkomna uppdrag och uppsatta väntetidsmål. De flesta uppdragen inkommer från 1177 Vårdguiden på telefon och vårdgivaren prioriterar vilka patienter som ska få ett hembesök respektive vilka som får en bedömning via telefon. Jourläkarbilstjänstens drifttider är mellan kl. 17:00-08:00 samt hela dygn på lördagar, söndagar och helger. Från och med juni 2017 dirigeras jourläkarbilarna av SOS Alarm Sverige AB. Behovsbeskrivning Nuvarande läkarorganisation är inte tillräcklig för att tillgodose behoven inom den prehospitala vården. Det finns inte akutläkarbemanning under dygnets alla timmar och rekommendation till annan vårdnivå kvalitetssäkras inte i tillräckligt stor utsträckning. Akutläkarbilstjänsten har uteslutande utfört ett urval av prioritet 1-uppdrag där patienten bedömts vara livshotande sjuk eller skadad. Uppdraget att även utföra bedömningsuppdrag har däremot utförts i begränsad omfattning. Antalet uppdrag som utförts av jourläkarbilen har långt understigit de förväntade behoven.

3 3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Idag finns en organisation för akutläkarbilstjänst och en för jourläkarbilstjänst. Funktionerna är inte samordnade med en gemensam prioriteringstjänst. Förslag Väsentliga skillnader En gemensam tjänst Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår att akutläkarbilstjänsten och jourläkarbilstjänsten slås samman till en prehospital läkartjänst. Generellt för läkartjänsten är att fler bedömningsuppdrag i patientens hem ska utföras för att därefter hänvisa patienten till rätt vårdnivå. Patienten ska också kunna kvarstanna i hemmet efter läkarbedömning. Akutläkar- och jourläkarfunktionerna ska vara samlokaliserade och vara placerade strategiskt i tre geografiska områden, men upphandlas som en gemensam tjänst. Förstärkt kompetens Kompetensmässigt förstärks båda funktionerna. Funktionerna ska kunna överlappa varandra med hänsyn tagen till belastning, ansträngt läge och logistik. De förändrade kompetenskraven gör att specialistläkare i akutmedicin kan tjänstgöra inom bägge funktionerna samt att ST-läkare kan tjänstgöra i samtliga enheter förutom akutläkarfunktion Mitt. Idag finns totalt ca specialister i akutmedicin i Stockholms län och med pågående ST-utbildning uppskattas en ökning med specialister per år. Med denna tillväxt kommer kompetensförsörjningen av specialister i akutmedicin att vara möjlig. Samordning av prioritering och dirigering Prioritering och dirigering av hela den prehospitala läkartjänsten föreslås samordnas av prioriterings- och dirigeringstjänsten hos SOS Alarm Sverige AB. Det möjliggör en effektivisering och bättre nyttjande av läkarresurserna. Utökad kapacitet och högre kompetens i akutläkarfunktionen Akutläkarfunktionen föreslås utökas från en till tre enheter där en enhet är i drift dygnet runt årets alla dagar. Denna enhet benämns akutläkarfunktion Mitt. Den bemannas med en specialistläkare inom anestesi- och intensivvård och en specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård. Två enheter, akutläkarbilsfunktion Syd och Nord, är i drift årets alla dagar kl. 07:00-21:00. Dessa enheter är bemannade med en specialistläkare inom

4 4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN akutsjukvård eller ST-läkare sent i utbildningen, efter avslutad barnplacering, och en specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård. Utökad bemanning i jourläkarfunktionen Jourläkarfunktionen föreslås ha tre fasta enheter och bemanningen förstärkas till två personer. Funktionens basuppdrag ska vara hembesök för patienter som inte själva kan ta sig till vården. Bemanningen är specialistläkare i allmänmedicin eller akutmedicin där även ST-läkare sent i utbildningen kan tjänstgöra samt en undersköterska med ambulanssjukvårdskompetens. Enheterna ges möjlighet att åka utryckningskörning, eftersom akuta uppdrag ingår som förstärkning till akutläkarfunktionen och övrig ambulanssjukvård. Vid allvarlig händelse med större skadeutfall ska jourläkarfunktionen kunna bedöma och omhänderta lindrigt skadade patienter. Målgrupp Målgruppen för tjänsten är personer i alla åldrar som bor eller vistas i Stockholms län. Undantag i målgruppen görs för den prehospitala jourläkarfunktionen där personer boende på kommunala äldreboenden och patienter inskrivna i avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inte ingår i tjänsten. Dessa målgrupper har egna läkare dygnet runt. Upphandling och utvärdering Upphandling Denna upphandling genomförs som förenklat förfarande enligt kapitel 19 i lagen om offentlig upphandling. Avtalsperiod Planerad driftstart är den 1 juni Avtalstiden gäller tre år och åtta månader från och med datumet för dess ikraftträdande. Därefter kan förvaltningen ensidigt förlänga avtalet, en eller flera gånger, upp till maximalt tre år. Anbudsutvärdering Det anbud som kommer att antas är det som är ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn till pris och kvalitet. Vid anbudsutvärderingen finns möjlighet till prisavdrag för kvalitet från anbudspriset med maximalt sex miljoner kronor. Kvalitetsområden i utvärderingen är 1) Kvalitet ur patientens perspektiv och 2) Samverkan för utveckling av tjänsten.

5 5 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Uppföljning Vid uppföljning kommer fokus att läggas på tillgänglighet, patientens vårdkedja, kvalitet ur patientens perspektiv och samverkan för utveckling av tjänsten. Prisavdraget för kvalitet i utvärderingen är kopplat till vite. Ekonomiska konsekvenser Tjänsten kommer totalt sett att få högre kostnader än tidigare eftersom bemanning, drifttider och antal enheter ökar. Förstärkningsuppdrag av andra enheter inom den vägburna ambulanssjukvården kommer att överflyttas till den nya förstärkta prehospitala läkarorganisationen. Nuvarande kostnad för läkartjänsterna samt förstärkningsresurser från den vägburna ambulanssjukvården är cirka 50 miljoner kronor. Kostnaderna för tjänsten blir kända när anbuden lämnats in. Antalet patienter som kan få livsavgörande behandling på plats och patienter som kan kvarstanna i hemmet eller hänvisas till rätt vårdnivå efter en läkarbedömning bedöms öka. Konsekvenser för patientsäkerhet Förslaget bedöms öka patientsäkerheten eftersom tjänsten är en förstärkning jämfört med nuvarande organisation när det gäller kompetens, drifttider, samordning och strategisk placering i länet. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Beslutet förväntas förbättra jämställd och jämlik vård eftersom beredskapen för hela länets invånare ökar i och med fler strategiska placeringsorter. Miljökonsekvenser Beslutet förväntas ge förbättrade miljökonsekvenser. Vårdgivaren kan få bonus för att använda det för tiden bästa bränslet ur miljösynpunkt. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Eva Askensten Avdelningschef

6 Sida 1 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL1168 Anbudsinfordran avseende Prehospital läkartjänst

7 Sida 2 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL1168 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Definitioner, inledning och översikt Upphandlingens område och omfattning Nuvarande uppdrag och förändringar Avtal och avtalsperiod Information om upphandlingen Upphandlande myndighet Handläggare Upphandlingsförfarande Anbudsinlämning Anbudstidens utgång Anbudets giltighetstid Anbudets form och innehåll Språk och dokumentation Obligatoriska krav Kostnader för ingivande av anbud Anbudspriser Upplysningar under Upphandlingen och förtydliganden av Upphandlingsdokument Frågor under anbudstiden Förtydliganden och rättelser under anbudstiden Kvalificering av Anbudsgivare Uteslutningsgrunder som rör fällande dom i brottsmål Uteslutningsgrunder som rör missförhållanden i övrigt i fråga om leverantörs verksamhet Registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter Anbudsgivarens ekonomiska och finansiella ställning Anbudsgivarens tekniska förmåga och kapacitet Åberopande av annans kapacitet Utvärdering av anbud Utvärdering av kvalitet Sekretess Tilldelningsbeslut Avtal Uppgifter om Anbudsgivaren... 14

8 Sida 3 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL Inlämnande av anbud Dokumentförteckning... 15

9 Sida 4 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL Bakgrund Stockholms läns landstings (SLL) huvuduppgift är att se till att länets invånare har tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. SLL står även för den långsiktiga planeringen för regionen, skapar förutsättningar för tillväxt samt bidrar till kulturen i länet. Mycket pengar satsas på forskning och på att förebygga hälsoproblem. Stockholms län sträcker sig från Nynäshamn i söder till Norrtälje i norr. Här finns 26 kommuner av varierande storlek, som täcker en yta av kvadratkilometer. Cirka personer flyttar hit varje år och Stockholms län är det snabbast växande länet i Sverige. Här bor cirka två miljoner personer, en femtedel av Sveriges befolkning. Ytterligare information om landstinget kan hämtas från 2 Definitioner, inledning och översikt De definitioner av begrepp och termer som återfinns i Förlaga till Vårdavtal, Bilaga 0, äger tillämpning för samtliga upphandlingsdokument. I Anbudsinfordran ska därutöver följande begrepp och termer ha nedan angiven innebörd: Förkortning/begrepp Anbudsgivare/-en Anbudsinfodran Upphandlingsdokumenten Leverantören LOU Upphandlingen Innebörd Den/de juridiska person/-er, som lämnar anbud i Upphandlingen Avser detta dokument Avser varje dokument som används för att beskriva eller fastställa innehållet i Upphandlingen Den anbudsgivare som tilldelas uppdrag enligt de förutsättningar som anges i Upphandlingen och som blir avtalspart till SLL Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Den prehospital läkartjänst för hela Stockholms län som är föremål för denna upphandling och vars omfattning beskrivs i punkten 2 nedan Anbudsgivare uppmanas att noggrant granska och analysera all information i Upphandlingsdokumenten, alla eventuella förtydliganden, kompletteringar och de svar på frågor från Anbudsgivare, som SLL kommer att publicera.

10 Sida 5 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL Upphandlingens område och omfattning Upphandlingen avser prehospital läkartjänst för hela Stockholms län och inkluderar två funktioner: Prehospital akutläkarfunktion Prehospital jourläkarfunktion Upphandlingen består av en sammanhållen tjänst där anbud ska lämnas på båda funktionerna. SLL kommer att anta en leverantör för de båda funktionerna. Geografiskt omfattar tjänsten hela Stockholms län. Omfattning och beskrivning av efterfrågade tjänster framgår av Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning, Bilaga 3 Ersättningsvillkor samt Bilaga 3a Prisbilaga. Det bedömda behovet av uppdrag kopplat till den prehospitala akutläkarfunktionen uppskattas till att under avtalsperioden succesivt öka till uppdrag per år, samt för den prehospitala jourläkarfunktionen succesivt öka till uppdrag per år. Se ytterligare information i punkt 2.1 Nuvarande uppdrag och förändringar SLL kan på grund av eventuella strukturförändringar, valfrihetsreglerna samt nya eller förändrade medicinska behandlingsmetoder inte garantera några volymer för den prehospitala läkartjänsten under avtalsperioden Nuvarande uppdrag och förändringar Akutläkarbiltjänst SLL har idag avtal för akutläkarbilstjänster, i samma avtal finns också ambulanshelikoptertjänst. Akutläkarbilen är bemannad med en (1) anestesi- och intensivvårdsläkare och en (1) ambulanssjukvårdare. Nuvarande akutläkarbilstjänst omfattar en (1) akutläkarbil med drifttid mellan alla dagar i veckan med extra förstärkning under midsommar och nyår. Under 2016 larmades akutläkarbilen ut på cirka uppdrag. Förstärkningsenheter Det finns idag två (2) förstärkningsenheter bemannade med en (1) sjuksköterska med specialistutbildning i anestesi och en (1) ambulanssjukvårdare. Enheternas drifttid är dygnet runt, årets alla dagar. Enheterna ingår i nuvarande avtal om ambulanssjukvård. Tillsammans har förstärkningsenheterna och akutläkarbilen larmats ut på drygt uppdrag under Jourläkarbiltjänst SLL har idag avtal för jourläkarbiltjänsten. Tjänsten bedrivs årets alla dagar: vardagar 17:00 08:00 samt lördagar, söndagar och helgdagar dygnet runt.

11 Sida 6 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL1168 Varje enhet bemannas av en (1) läkare med specialistutbildning i allmänmedicin. Aktuella ärenden inkomna till 1177 Vårdguiden på telefon förmedlas via prioriterings- och dirigeringsfunktionen. Under 2016 utförde jourläkarbilarna drygt uppdrag. Förändringar I det nya avtal som denna upphandling avser kommer de två (2) förstärkningsenheterna, med sjuksköterska med specialistutbildning i anestesi och ambulanssjukvårdare, att ersättas av en utbyggd prehospitalläkartjänst. SLL gör bedömningen att behovet av både jourläkarbilsfunktionen och akutläkarfunktionen kommer att öka. I denna upphandling förändras förutsättningarna från tidigare avtal för jourläkarbilsfunktionen genom att exempelvis utveckla identifieringen av de patientgrupper som är aktuella för hembesök. Prioriterings- och dirigeringstjänstens uppdrag kommer att innefatta prioritering och dirigering av den prehospitala jourläkarfunktionen vid tiden för denna upphandlings avtalsstart. 3. Avtal och avtalsperiod Avtalsperioden är tre (3) år med möjlighet för SLL att förlänga Avtalet med upp till tre (3) år. Närmare uppgifter om Avtalets ikraftträdande och giltighetstid finns i Bilaga 0 Avtalsförlaga. Sedan bindande avtal ingåtts mellan SLL och Leverantören kommer den kommersiella relationen att regleras av samtliga de villkor som framgår av Avtalet med tillhörande bilagor. Avtalet består av ett huvuddokument (Bilaga 0 Avtalsförlaga) samt ett antal bilagor och underbilagor, i vilka SLL:s och Leverantörens rättigheter och skyldigheter närmare anges 4. Information om upphandlingen 4.1. Upphandlande myndighet Stockholms läns landsting, organisationsnummer , Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genom SLL Upphandling, Box 22550, Stockholm 4.2. Handläggare Handläggare för denna upphandling är Malin Emond Upphandlingsförfarande Denna upphandling genomförs som förenklat förfarande enligt lagen om offentlig upphandling, LOU (2016:1145).

12 Sida 7 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL1168 SLL får uppta förhandling med en eller flera Anbudsgivare. Anbud kan komma att antas utan föregående förhandling, varför det är av stor vikt att all information och anvisningar i Upphandlingsdokumenten följs och att bästa villkor lämnas i anbudet Anbudsinlämning Anbud ska lämnas in elektroniskt via På sidan finns instruktionsfilmer om hur det går till att lägga upp konto, hämta Upphandlingsdokumenten och att lämna in anbud samt kontaktuppgifter till såväl sidansvarig som systemsupport. Personlig support i upphandlingssystemet Amesto Sourcing kan normalt påräknas helgfri vardag fram till 15: Anbudstidens utgång Anbud ska ha inkommit senast Anbud som inkommer efter anbudstidens utgång får ej prövas Anbudets giltighetstid Anbud ska vara bindande till och med Lämnas anbud i denna upphandling, anses detta krav vara uppfyllt. Om upphandlingen blir föremål för rättslig prövning kan SLL komma att begära förlängning av anbudets giltighetstid. 5. Anbudets form och innehåll 5.1. Språk och dokumentation Anbudet ska vara skrivet på svenska dock accepterar SLL att enstaka ord, fraser samt vedertagna begrepp är avfattade på engelska, danska eller norska. Observera att SLL genomför anbudsbedömning utifrån de efterfrågade delarna av anbudet. Extra handlingar eller uppgifter i anbudet som inte har efterfrågats av SLL, oavsett språk, kommer inte att beaktas Obligatoriska krav Anbudsdokumentet med bilagor innehåller ett antal obligatoriska krav, dessa krav är ovillkorliga. Förutsättningen för att ett anbud ska kunna utvärderas och antas är att dessa obligatoriska krav är uppfyllda. Då SLL har begränsade möjligheter att enligt LOU be om förtydligande eller komplettering av ofullständiga anbud, är det viktigt att anbudet i detta avseende innehåller efterfrågad och

13 Sida 8 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL1168 fullständig information. Anbudsgivaren behöver därför, innan anbudsinlämning, säkerställa att samtliga obligatoriska krav som anges i Anbudsinfordran är uppfyllda. De uppdragsförutsättningar och avtalsvillkor som anges i Avsnitt 2 i Upphandlingsdokumenten utgör materiella obligatoriska krav, som ska uppfyllas under avtalsperioden i samband med Uppdragets genomförande Kostnader för ingivande av anbud Anbudsgivare äger inte rätt till ersättning för nedlagt arbete i samband med anbudsgivning och svarar för samtliga sina kostnader för ingivande av anbud. 6. Anbudspriser Anbudspris utgörs av Anbudsgivarens offererade pris, och inkluderar samtliga kostnader för åtaganden enligt detta förfrågningsunderlag. Offererat pris ska anges i Bilaga 3a Pris. 7. Upplysningar under Upphandlingen och förtydliganden av Upphandlingsdokument SLL:s eventuella förtydliganden och rättelser samt svar på frågor publiceras på SLL:s webbplats. Sådana upplysningar under Upphandlingen blir sedan en del av Upphandlingsdokumenten. Anbudsgivaren ansvarar för att hålla sig kontinuerligt underrättad Frågor under anbudstiden Eventuella frågor angående denna upphandling sker skriftligen via under rubriken Frågor och svar. Samtliga inkomna frågor kommer att publiceras med svar under denna rubrik. Sista dag för att ställa frågor är 10 arbetsdagar innan anbudstidens utgång. Därefter kan SLL inte garantera att frågorna besvaras Förtydliganden och rättelser under anbudstiden Om upphandlingsdokumenten behöver förtydligas eller kompletteras med anledning av frågor till den upphandlande myndigheten eller av någon annan anledning, lämnas skriftligt förtydligande/komplettering senast sex kalenderdagar innan anbudstidens utgång till alla som begärt förfrågningsunderlaget. 8. Kvalificering av Anbudsgivare Vid kvalificering prövas om grund för uteslutning av leverantörer föreligger (13 kap. 1-3 LOU) och en kontroll av anbudsgivares lämplighet (14 kap. LOU) enligt nedan. Om Anbudsgivare åberopar andra företags kapacitet ska även dessa företag kontrolleras.

14 Sida 9 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL1168 Anbudsgivaren ska i upphandlingen göra en egenförsäkran om att de uppfyller kraven under punkt 8.1 och 8.2. Försäkran görs genom att anbudsgivaren lämnar in anbudet, se vidare punkt Uteslutningsgrunder som rör fällande dom i brottsmål En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten genom kontroll enligt 15 kap. eller på annat sätt får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar 1. sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet, 2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser, 3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, 4. penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU, 5. terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artikel 1 respektive 3 i rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 4 i det rambeslutet, eller 6. människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen. Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören. Om anbudsgivare åberopar andra företags kapacitet ska även dessa företag kontrolleras så att det inte föreligger skäl för uteslutning.

15 Sida 10 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL Uteslutningsgrunder som rör missförhållanden i övrigt i fråga om leverantörs verksamhet En upphandlande myndighet får utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om 1. myndigheten kan visa att leverantören har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter, 2. leverantören a) är i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden, b) är föremål för tvångsförvaltning, c) har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, eller d) har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett förfarande enligt nationella lagar och andra författningar som liknar dem som avses i a-c, 3. myndigheten kan visa att leverantören gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att leverantörens redbarhet kan ifrågasättas, 4. myndigheten har tillräckligt sannolika indikationer på att leverantören har ingått överenskommelser med andra leverantörer som syftar till att snedvrida konkurrensen, 5. leverantören har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, och detta har medfört att det tidigare kontraktet har sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder, 6. myndigheten inte kan undvika en snedvridning av konkurrensen eller inte kan garantera en likabehandling av leverantörerna på grund av jäv och detta inte kan avhjälpas genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören, 7. myndigheten genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören inte kan avhjälpa en snedvridning av konkurrensen på grund av ett sådant tidigare deltagande från leverantörens sida som avses i 4 kap. 8 LOU 8. leverantören i allvarlig omfattning a) har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen enligt detta kapitel eller av att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1-5 LOU, b) har undanhållit sådan information, eller c) inte har lämnat de kompletterande dokument som myndigheten har begärt in enligt 15 kap. 3-5 LOU, eller

16 Sida 11 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande myndighetens beslutsprocess eller tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under upphandlingen i fråga om uteslutning av leverantörer, urval av leverantörer som kan tilldelas kontrakt och tilldelning av kontrakt Registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter Anbudsgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. Vid upphandlingar har SLL ett samarbete med Skatteverket. Detta samarbete innebär att information om Anbudsgivarens skatteuppgifter kommer att hämtas från Skatteverket. Då informationen endast erhålls för svenska företag ska utländsk Anbudsgivare, insända motsvarande dokument som intyg på att Anbudsgivaren fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget får ej vara äldre än sex månader vid anbudstidens utgång. Utländsk Anbudsgivare ska även, lämna kopia på giltigt registreringsbevis för företaget, utfärdat av behörig officiell myndighet i hemlandet. Anbudsgivare med bolag under bildande ska, bifoga diarienummer från Bolagsverket, Bolaget ska dock vara registrerat i respektive bolagsregister vid tidpunkten för avtalstecknandet Anbudsgivarens ekonomiska och finansiella ställning Anbudsgivaren ska ha en stabil ekonomisk ställning. Prövningen av om detta krav är uppfyllt kommer att ske utifrån uppgifter som SLL kommer att inhämta från Soliditet AB, det kreditupplysningsföretag som SLL har avtal med. Om Anbudsgivaren har minst rating A hos Soliditet AB är kravet uppfyllt Det åligger Anbudsgivaren att vid anbudsinlämning kontrollera att kraven om rating uppfylls. Om Anbudsgivaren har lägre rating än A hos Soliditet AB kommer SLL att göra en helhetsbedömning av Anbudsgivarens ekonomiska stabilitet. För att SLL ska kunna göra en sådan helhetsbedömning ska Anbudsgivaren till anbudet bifoga dokumentation som klarlägger Anbudsgivarens ekonomiska ställning. Ifylls om tillämpligt: Bilaga nr: Om Anbudsgivaren inte omfattas av ratingsystemet eller inte är skyldiga att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska till anbudet bifoga dokumentation som visar att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa resultat- och balansräkning för de två senaste åren.

17 Sida 12 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL1168 Ifylls om tillämpligt: Bilaga nr: Anbudsgivare som har ett nystartat företag (dvs. företag som har bedrivit verksamhet kortare än ett år), ska visa att företaget har en stabil ekonomisk ställning genom att redovisa exempelvis resultat- och balansräkning eller annat som garanterar fullgörandet av kontrakten. Ifylls om tillämpligt: Bilaga nr: Anbudsgivaren ska, på anmodan av SLL, kunna lämna ytterligare uppgifter som behövs för att göra en helhetsbedömning av anbudsgivarens ekonomiska förutsättningar eller referens till bank med utfästelse avseende bankgaranti eller motsvarande annan finansiär Anbudsgivarens tekniska förmåga och kapacitet Erfarenhet Anbudsgivaren ska vid anbudsinlämning ha utfört minst ett referensuppdrag inom hälso- och sjukvård. Referensuppdrag ska ha pågått sammantaget i minst tre år under de senaste fem åren. Som bevis ska Anbudsgivaren redogöra för hur kravet uppfylls genom att ange efterfrågad information i enlighet med referensformulär, Bilaga 9 Referensuppdrag Anbudsgivaren. Bifogas Bilaga nr: 8.6. Åberopande av annans kapacitet En Anbudsgivare får vid behov åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla uppställda kvalificeringskrav avseende ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk förmåga och kapacitet (LOU 19 kap 23 ). Om Anbudsgivare avser åberopa annans kapacitet ska Anbudsgivaren i anbudet bifoga: Ett åtagande från företaget i fråga, vars kapacitet åberopas eller på annat sätt visa att Anbudsgivaren kommer att förfoga över nödvändiga resurser när kontraktet ska fullgöras. Bifogas Bilaga nr:

18 Sida 13 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL Utvärdering av anbud De Anbudsgivare som uppfyller kraven för kvalificering enligt punkt 9 går vidare till utvärdering av anbud som sker enligt Bilaga 6 Kvalitetsutvärdering. SLL kommer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån grunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Tilldelning av kontrakt kommer att ske enligt principen en leverantör för de båda funktionerna. Under utvärderingsperioden kan SLL kalla anbudsgivare till en anbudspresentation Utvärdering av kvalitet I Bilaga 6 Kvalitetsutvärdering finns ett antal utvärderingskriterier inom de två områdena Patientperspektiv och Samverkan för utveckling av tjänsten. Anbudsgivaren anger inom de olika kvalitetsområdena vilka krav som anbudsgivaren kommer att uppfylla. För varje markerat utvärderingskriterium kommer ett prisavdrag att göras i utvärderingen av anbudet. Om samtliga kriterier inom respektive kvalitetsområde uppfylls utgår extra prisavdrag. Vilka prisavdrag som görs inom respektive kvalitetsområde specificeras i Bilaga 6. Det anbudet som är det ekonomiskt mest fördelaktiga är det anbud som får lägst utvärderingspris (anbudspris-prisavdrag). Prisavdraget görs endast vid anbudsutvärderingen och påverkar inte vinnande anbudsgivares framtida ersättning. Samtliga av anbudsgivaren utlovade kriterier under respektive kvalitetsområde kommer att bli en del av Avtalet och kommer att följas upp i enlighet med de påföljder vid bristande följsamhet som anges i Bilaga 3 Ersättningsvillkor och Bilaga 2 Årlig uppföljning. 10. Sekretess Enligt Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) gäller absolut anbudssekretess till dess att tilldelningsbeslut har fattats eller upphandlingen på annat sätt avslutats. Därefter blir anbud och andra i upphandlingen ingående uppgifter offentliga såvida de inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Om Anbudsgivaren anser att de uppgifter som Anbudsgivaren lämnat omfattas av sekretess måste Anbudsgivaren i anbudet skriftligen begära detta och precisera vilka uppgifter som avses samt vilken skada som skulle åsamkas Anbudsgivaren om uppgifterna röjs. Alla uppgifter som Anbudsgivaren vill sekretessbelägga lämnas i form av separata bilagor som enkelt kan avskiljas från övriga uppgifter i anbudet. Den omständigheten att en Anbudsgivare begärt sekretess utgör inte någon garanti för att de aktuella uppgifterna kommer att omfattas av sekretess, utan SLL kommer att göra en självständig sekretessprövning i varje enskilt fall. Sekretessen kan slutligen komma att prövas av domstol.

19 Sida 14 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL1168 Om ni önskar att delar av ert anbud omfattas av sekretess ange vilka delar samt motivering i rutan nedan: Bifogas Bilaga nr: 11. Tilldelningsbeslut Samtliga Anbudsgivare kommer att meddelas via den e-postadress som angivits i Amesto om vem/vilka som erhållit kontrakt. Upplysningen kommer även att publiceras på Avtal Avtalsvillkor framgår av Bilaga 0 Avtalsförlagan. Avtal anses slutet när det undertecknats av SLL. 13. Uppgifter om Anbudsgivaren Uppgifter lämnas enligt nedan. Företagsnamn Organisationsnummer Postadress Postnummer och ort Telefonnummer E-postadress Eventuell webbadress När Anbudsgivaren registrerar sig i upphandlingssystemet Amesto Sourcing anger Anbudsgivaren kontaktperson för upphandlingen. Denna kontaktperson erhåller all information som publiceras angående denna upphandling. Om ändring sker av uppgifterna under anbudets giltighetstid är det Anbudsgivarens ansvar att tillse att den upphandlande myndigheten erhåller uppdatering av uppgifterna. 14. Inlämnande av anbud Inlämnande av anbud innebär att Anbudsgivaren accepterar samtliga obligatoriska krav och samtliga avtalsvillkor. Inlämnande av anbud innebär också att anbudsgivaren preliminärt försäkrar att det inte finns grund enligt 13 kap 1-3 LOU att utesluta leverantören att delta i upphandlingen.

20 Sida 15 av 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS HSN Upphandlingsavdelningen SLL1168 Dokumentförteckning 0. Detta avtal 1. Uppdragsbeskrivning 2. Årlig uppföljning 2a Årlig uppföljning 3. Ersättningsvillkor 3 a. Prisbilaga 3b. Optioner 4. Informationshantering 5. Allmänna villkor för vårdavtal 6. Kvalitetsutvärdering 7. Uppförandekod för leverantörer 8. Checklista inför driftstart prehospital läkartjänst 9. Referensuppdrag Anbudsgivaren 10. Rapporteringsanvisningar

21 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) Mellan 1. Stockholms läns landsting, organisationsnummer , genom Hälso- och sjukvårdsnämnden ( Beställaren ) och 2. [**] organisationsnummer [**] ( Vårdgivaren ), har slutits följande Vårdavtal 1 Bakgrund Stockholms läns landsting (SLL) har genomfört en upphandling av prehospital läkartjänst enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling som resulterat i detta Avtal. Parternas avsikt med detta Avtal är att Vårdgivaren ska utföra åtagandet på ett etiskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt. SLL är huvudman för de tjänster som omfattas av detta Avtal. Parterna är införstådda med att hälso- och sjukvårdsverksamhet är en verksamhet som är i ständig utveckling och som påverkas av bland annat lagstiftning, huvudmännens struktur- och verksamhetsförändringar, valfrihetsreglerna, nya och/eller förändrade diagnostik- och medicinska behandlingsmetoder samt demografiska förändringar. Detta kan påverka behovet av ovanstående tjänster vilket innebär att SLL inte kan garantera volymer under avtalsperioden. Avtal 2 Definitioner Detta Vårdavtal med samtliga därtill hörande bilagor. Befrielsegrund Parts (Beställarens och Vårdgivarens) möjlighet att bli befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet till följd av särskild omständighet som preciseras i 11 Force majeure.

22 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) Beställare Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden och Hälsooch sjukvårdsförvaltningen Driftstart Den dag Vårdgivaren enligt Avtalet ska börja utföra Uppdraget. Uppdrag Avser Vårdgivarens samtliga åtaganden att utföra vårdtjänsten prehospital läkartjänst, som anges i detta Avtal med tillhörande bilagor. Uppdraget beskrivs bl.a. i bilagorna Specifik uppdragsbeskrivning och Allmänna villkor. Uppstartsperiod Avser tiden från och med att Avtalets ikraftträdande i enlighet med vad som anges i 3 nedan fram till Driftstart, under vilken tid Vårdgivaren ska förbereda sig för att överta driften av vårdtjänsten prehospital läkartjänst. Avser Vårdgivarens bedrivande av prehospital läkartjänst enligt detta Avtal. Vårdgivarguiden Vårdgivarguiden är Beställarens portal för information till vårdgivarna. Där finns information och styrdokument för vårdgivare. Vårdgivare Den leverantör som Beställaren ingått Avtalet med, se inledningen av Avtalet. 3 Avtalets omfattning, ikraftträdande och avtalstid I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av vårdtjänsten prehospital läkartjänst. Avtal träder i kraft när det undertecknats av SLL. Från det att avtalet tecknats har Vårdgivaren en Uppstartsperiod. Under Uppstartsperioden ska Vårdgivaren vidta de nödvändiga åtgärder som anges i 5 nedan.

23 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) Driftsstart är planerad till Driftstarten kan senareläggas, se 5 nedan. Avtalstiden gäller i tre år och 8 månader räknat från och med datum för dess ikraftträdande. Därefter har Beställaren möjlighet att, en eller flera gånger, förlänga avtalet upp till tre år. Avtalstiden omfattar även den Uppstartperiod och de nödvändiga åtgärder som Vårdgivaren måste vidta inför Driftstart som anges i 5 nedan. 4 Avtalsinnehåll Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Uppdraget framgår av Avtalet. Avtalet består av nedan uppräknade dokument och om det förekommer motstridiga villkor i dem ska dokumenten tolkas i följande ordning: 0. Detta Vårdavtal 1. Uppdragsbeskrivning 2. Årlig uppföljning 2a Årlig uppföljning 3. Ersättningsvillkor 3 a. Prisbilaga 3b. Optioner 4. Informationshantering 5. Allmänna villkor för vårdavtal 6. Kvalitetsutvärdering 7. Uppförandekod för leverantörer 8. Checklista inför driftstart prehospital läkartjänst 9 Rapporteringsanvisningar Bakgrunds-/tolkningsdata utgörs av: Upphandlingsdokument, bestående av Anbudsinfodran med dess bilagor, samt av Beställaren lämnade svar, förtydliganden och kompletteringar Vårdgivarens anbud inklusive ev. förtydligande och kompletteringar.

24 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) 5 Uppstartsperiod och Driftstart Vårdgivaren ska under en Uppstartsperiod förbereda sig för Uppdragets utförande. Det innebär att Vårdgivaren under Uppstartsperioden ska vidta samtliga nödvändiga åtgärder som krävs enligt Avtalet för att säkerställa att leverans av prehospital läkartjänst i den omfattning som anges i Avtalet ska ske vid tidpunkten för Driftstart. Driftstart ska ske senast kl För det fall Avtalet träder ikraft senare till följd av överprövning kan Driftstarten senareläggas i motsvarande omfattning efter överenskommelse mellan Parterna. Vårdgivaren ska i god tid informera Beställaren om omständigheter som kan medföra att Driftstarten kan försenas. Under Uppstartsperioden, då något Uppdrag inte utförs, utgår ingen ersättning till Vårdgivaren. Skulle utförandet av Uppdraget enligt detta Avtal försenas eller helt utebli vid överenskommen Driftsstart, har Beställaren rätt att fullgöra Uppdraget med egen eller andra Vårdgivares personal. Beställaren har därvid rätt till ersättning för uppkomna merkostnader samt vite med femtio (50) procent av dessa merkostnader. Vårdgivaren ska skyndsamt vidta åtgärder för att undanröja förseningen. Om så inte skett inom 30 kalenderdagar från överenskommen Driftstart har Beställaren rätt att häva detta Avtal. Vårdgivaren ska under Uppstartsperioden månatligen informera Beställarens kontaktperson om hur uppstartsprocessen fortlöper. 5.1 Kontroll inför Driftstart Beställaren kommer ca tre veckor före Driftstart att genomföra en uppföljning av om Vårdgivaren är färdig och förberedd att utföra Åtagandet. Uppföljningen kommer att ske på placeringsorter där Uppdraget ska bedrivas. Vårdgivaren ska delta i detta möte. Beställaren kommer vid detta möte att följa upp att Vårdgivaren vidtagit de åtgärder som behövs för att Uppdraget ska kunna bedrivas enligt Avtalet. Beställaren kommer vid avstämningsmötet att gå igenom en särskild checklista, Bilaga 8. Checklista inför driftstart. Beställaren äger ensidigt rätt att besluta om en senare Driftstart eller att säga upp Avtalet till förtida upphörande om Beställaren bedömer att Vårdgivaren saknar förutsättningar att utföra Åtagandet från Driftstart. Bedömningen sker bland annat utifrån genomgången av checklistan.

25 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) Vårdgivaren äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Beställarens beslut. Beställaren äger rätt till ersättning från Vårdgivaren för kostnader Beställaren haft till följd av Vårdgivarens brister. Vårdgivaren ska senast 30 dagar före Driftstart till Beställaren redovisa namn och CV på verksamhetschefen medicinskt ledningsansvarig samt person i ledande ställning, se punkt 1.7 Bilaga 1, Specifik Uppdragsbeskrivning. 6 Vårdgivarens åtaganden Vårdgivaren åtar sig att från och med Driftstart bedriva verksamhet i enlighet med Avtalet. Vårdgivaren ska utföra Uppdraget som en självständig aktör och äger inte företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet. Samråd ska ske mellan Beställaren och Vårdgivaren innan Vårdgivaren inleder annan verksamhet i anslutning till den Verksamhet som omfattas av Uppdraget. Omställningen till den Verksamhet Vårdgivaren ska bedriva enligt detta Avtal ska ske utifrån den faktiska situation som råder vid ikraftträdandet av detta Avtal. Det innebär bland annat att Vårdgivaren inte är berättigad till ersättning för de förändringar och andra åtgärder som Vårdgivaren företar i syfte att anpassa Vårdgivarens existerande verksamhet till den Verksamhet Vårdgivaren ska bedriva enligt Avtal. I Vårdgivarens Uppdrag ingår att ha kapacitet under hela avtalsperioden för att producera upp till det årliga ersättningstaket. 7 Option För att kunna hantera ett ökat eller förändrat behov inom länet har Beställaren rätt att utlösa de optioner som finns specificerade Bilaga 3b Optioner. 8 Ändrade ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderföretag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren ska Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp jämlikt 11.4 c nedan. Beställaren ska skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet.

26 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) 9 Påföljder för brister i Uppdragets utförande Beställaren följer att Vårdgivaren uppfyller samtliga sina åtaganden som följer av Uppdraget och vidmakthåller utlovad kvalitet i dess utförande. Uppföljningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterad verksamhetsdata, statistiska underlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner samt om Vårdgivaren följer på Uppdraget tillämpliga relevanta lagar, förordningar och landstingets policys. Om Beställaren konstaterar att Vårdgivaren brister i fullgörandet av Uppdraget har Beställaren rätt till följande påföljder med anledning av Vårdgivarens avtalsbrott. 9.1 Vårdgivarens åsidosättande av skyldigheter rättelse och innehållande av ersättning Om Vårdgivaren åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet har Beställaren rätt att kräva Vårdgivaren att inom skälig tid vidta rättelse för att avhjälpa bristen. Av begäran om rättelse ska framgå när bristen senast ska vara åtgärdad. Åtgärdas inte bristen inom utsatt tid, äger Beställaren rätt att innehålla upp till fem procent av den ersättning som utbetalas varje månad fram till dess bristen är åtgärdad. När bristen är åtgärdad utbetalar Beställaren 80 procent av den innehållna ersättningen. 9.2 Brister i rapportering och fakturering rättelse, reducerad ersättning och vite Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivaren är osäker på hur Beställarens rapporteringsinstruktioner ska tolkas är det Vårdgivarens ansvar att i god tid be om Beställarens anvisningar och förtydliganden för att rapporteringen ska vara korrekt. Om det finns fel i rapporteringen som innebär att för höga ersättningskrav ställts eller för hög utbetalning skett äger Beställaren rätt att kräva återbetalning av felaktigt utbetalat belopp eller att reducera ersättningen på kommande utbetalningar till Vårdgivaren med det belopp som felaktigt betalats ut. Beställaren ska skriftligen underrätta Vårdgivaren om felet. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att felet inte ska upprepas. Om Vårdgivaren upprepar felet flera gånger har Beställaren rätt att ta ut ett vite på upp till det dubbla felaktiga beloppet. 9.3 Bristande kvalitet Om Vårdgivaren inte uppfyller den utlovade kvaliten som anges i Bilaga 6, Kvalitetsutvärdering, ska Vårdgivaren betala vite. Den utlovade kvaliteten kommer att följas upp i enlighet med Bilaga 2 Årlig uppföljning. Vitets storlek

27 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) framgår av Bilaga 3, Ersättningsvillkor punkten I synnerliga fall äger Beställaren rätt att säga upp Avtalet till förtida upphörande utan föregående varning. 10 Förtida upphörande 10.1 Beställarens rätt till uppsägning av Avtalet till omedelbart upphörande Beställaren har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Vårdgivaren i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte vidtar rättelse efter erinran därom. Exempel på väsentligt åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet kan vara att: a) Vårdgivaren eller företrädare för Vårdgivaren har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning eller annat brott som allvarligt skadar förtroendet för vården, b) allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger, c) det är, vid genomförd fördjupad uppföljning enligt bestämmelserna i Allmänna villkor, uppenbart att den av Vårdgivaren bedrivna hälso- och sjukvården inte uppfyller gällande medicinska krav på undersökning, vård, behandling eller krav på bemötande av patienter, d) det i väsentlig omfattning saknas förutsättning att utföra Uppdraget till följd av bristande kompetens, brister i ekonomi, lokaler, utrustning eller av annat skäl, e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte erlagt socialförsäkringsavgifter eller skatter, f) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen fått skriftliga varningar från Beställaren enligt 10.1 på grund av åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet utan att bristerna avhjälpts på tillfredsställande sätt, g) Vårdgivaren i sin rapportering lämnat uppgifter som leder till väsentliga fel i underlag för ersättning eller i utbetalning från Beställaren, h) Vårdgivaren väsentligt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter, i) Vårdgivaren saknar tillstånd som krävs för att utföra Uppdraget, j) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd annars föreligger, k) Vårdgivaren agerar på ett sätt som riskerar att medföra att Beställarens anseende som sjukvårdshuvudman eller förtroendet för vården allvarligt skadas eller i övrigt agerar på ett sätt som medför att Beställarens förtroende för Vårdgivaren allvarligt rubbas.

28 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) l) Vårdgivaren i väsentlig omfattning brister i uppfyllelse av den utlovade kvaliteten som angivits i Bilaga 6, Kvalitetsutvärdering. m) Ändring företas av detta Avtal som inte är tillåten enligt 17 kap 9 14 LOU; eller n) leverantören vid tidpunkten för att beslut att tilldela kontrakt befann sig i någon av de situationer som avses i 13 kap. 1 LOU och borde uteslutits från upphandlingen enligt den bestämmelsen, eller o) Europeiska unionens domstol i ett förfarande enligt artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) finner att Sverige, genom att låta Beställaren ingå detta Avtal, allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter enligt fördraget avseende Europeiska unionen, EUFfördraget eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG Skadestånd Om Avtalet sägs upp enligt 10.1 är Vårdgivaren skyldig att till Beställaren utge skadestånd för den skada denne lidit. Detta gäller dock inte vid Force majeure enligt Uppsägning efter anmaning Var och en av Parterna har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet om den andra Parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första Parten Andra grunder för uppsägning av hela Avtalet till förtida upphörande. Utöver vad som sägs i 10.1 ovan har Beställaren rätt att säga upp detta Avtal till omedelbart upphörande, om något av följande inträffar: a) I 11 regleras Parts rätt att säga upp Avtalet om Befrielsegrund föreligger enligt Force majeure, b) Om Vårdgivaren i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot reglerna i Allmänna Villkor om anställdas rätt till meddelarfrihet, c) Om ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderföretag väsentligen förändrats och Beställaren enligt 8 beslutar att inte godkänna den nya ägaren, till följd av att Vårdgivaren inte har visat att sådana väsentligt ändrade ägarförhållanden inte kommer att påverka Vårdgivarens fullgörande av Uppdraget i enlighet med Avtalet. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande Parten.

29 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) 11 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighetsåtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande Parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra Parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av Parterna rätt till ersättning av den andra Parten. Vårdgivaren är dock skyldig att fortsätta uppdraget under bland annat krisoch katastrofläge enligt punkterna 5.12 Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap i bilaga 5 Allmänna Villkor samt punkt 1.23 i Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning. Kris- och katastrofberedskap. 12 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När Part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra Parten. Kontaktperson hos Vårdgivaren Namn: Telefonnummer: E-postadress: Kontaktperson hos Beställaren Namn: Telefonnummer: E-postadress:

30 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) 13 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet ska skickas till respektive Parts kontaktperson med post eller e-post. Meddelandet anses ha kommit mottagaren tillhanda tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 14 Överlåtelse Ingen av Parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra Partens skriftliga samtycke. 15 Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. 16 Omförhandling Förhandling om villkoren i detta Avtal kan skriftligen begäras av part vid väsentliga förändringar av omständigheter som ligger till grund för detta Avtal. Förhandling kan vidare påkallas av Beställaren beträffande Avtalets omfattning och inriktning till följd av planering av större förändringar i vårdens struktur. Omförhandling ska inledas inom tre månader efter framställan därom. Påkallande av omförhandling befriar inte part från skyldighet att fullgöra sina förpliktelser enligt detta Avtal intill dess nytt avtal har slutits. 17 Efter Avtalets upphörande Vårdgivaren ska vid Avtalets upphörande samråda med Beställaren kring hantering av patientjournaler, patientlistor, utrustning och personal samt information till patienter och allmänhet för att övergången till annan vårdgivare ska kunna ske utan avbrott eller brister i utförande av vården. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vårdgivare som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar. När Vårdgivaren upphör att utföra Uppdraget enligt Avtalet ska patientjournalerna överföras till annan av Beställaren anvisad hälso- och sjukvårdspersonal som framöver ska svara för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos SLL ska istället en kopia av journalen överföras. Patientens

31 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) medgivande till överföring ska finnas. Vårdgivaren ska hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och SLL:s riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av Uppdraget ska Vårdgivaren stå för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnandet av handlingar. Vårdgivaren ska svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas. För demontering och återställning av Frapp och Rakel se punkt 1.21 Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning. För utfört Uppdrag enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla. 18 Övrigt 18.1 Övriga avtalsvillkor Tillägg och ändringar i detta Avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Att part inte vid ett eller flera tillfällen gjort gällande rättighet enligt Avtalet eller påtalat förhållande som är hänförligt till Avtalet, förtar inte denna Parts möjlighet att göra gällande rättighet eller påtala förhållande vid ett senare tillfälle. Denna möjlighet är inte tillämplig beträffande Vårdgivarens möjligheter att fakturera, som är begränsade i tiden och framgår av Ersättningsvillkor. Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet. Vårdgivaren ska underlätta en förnyad upphandling som Beställaren inför Avtalets upphörande kan komma att genomföra. Utöver de bestämmelser som finns i Allmänna villkor avseende avsnitt 1.10 Underleverantör har följande tillägg gjorts: Om vårdgivaren vill anlita underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet måste underleverantör först godkännas av beställaren Mervärdesskatt (moms) Parterna är eniga om att Uppdraget i sin helhet utgör sådan sjukvård som undantas från momsplikt enligt 3 kap. 4 Mervärdesskattelag (1994:200). I enlighet med denna bedömning utgår ingen moms på ersättningen för Uppdraget.

32 Stockholms läns landsting AVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden (Prehospital läkartjänst) ADA XXXX HSN LS (12) Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Behörig avtalstecknare Behörig avtalstecknare

33 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning Prehospital läkartjänst Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 1 av 30

34 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning Prehospital vård i Stockholms län Kort om tjänsten... 4 Mål SLL:s mål för prehospital vård Strategiska mål för prehospital vård... 5 Målgrupp Prehospital akutläkarfunktion Prehospital jourläkarfunktion Generell målgrupp... 5 Prioritering av uppdrag... 6 Uppdraget... 6 Vårdtjänst Prehospital akutläkarfunktion Prehospital jourläkarfunktion... 9 Kompetens för tjänsten Formell kompetens Övriga utbildningskrav Lärtorget Bemanning Bemanning prehospital akutläkarfunktion Bemanning prehospital jourläkarfunktion Placering Fordon Utmärkning av akutläkarbil Utmärkning av jourläkarbil Reservfordon Klädsel och skyddsutrustning Sjukvårdsinsatser till sjöss och på ö Sjukvårdsinsatser till sjöss (SITS) Sjukvårdsinsatser på ö SLL:s tjänsteman i beredskap Medicinskt ansvar på skadeplats CBRNE Vårdprogram och riktlinjer Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 2 av 30

35 Kvalitetsregister Avvikelsehantering Samverkan Samverkan för patientens bästa Övergripande samverkansöverenskommelser Lokala samverkansöverenskommelser Styrning till rätt vårdnivå Prioriterings- och dirigeringstjänsten Vårdguiden på telefon Samverkan vid misstänkt hjärtstopp Tillgänglighet Drifttid Startintervall Miljö Drivmedel Forskning, utveckling och utbildning Verksamhetsförlagd utbildning Läkemedel och medicinteknisk utrustning Informationsförsörjning och tekniska system Frapp Journalsystem Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel) Mobiltelefoni Avgifter och ansvarsförhållanden Kris- och katastrofberedskap Lokal krisberedskapsplan och kontinuitetsplanering Begrepp och definitioner Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 3 av 30

36 Inledning Prehospital vård i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fattade 2016 beslut att upphandla prehospital läkartjänst och att anta den inriktning som presenteras i Förstudie om framtida prehospital vård i SLL (HSN ). Den bärande idén i Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) inom Stockholms läns landsting (SLL) är etablerande av nätverkssjukvård, vilket beskrivs i Framtidsplanen, tredje steget i genomförande (LS ). Nätverkssjukvård innebär en hälso- och sjukvård där olika vårdgivare samarbetar i en sammanhållen vårdprocess tillsammans med patienten, och där patientens delaktighet och vårdbehov står i fokus. Patienten ska kunna uppleva hälso- och sjukvårdens insatser som en helhet. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av ett personcentrerat förhållningssätt och där varje vårdgivare har ett ansvar för att verka för patientens delaktighet i den egna vården. Av särskild vikt är kunskap kring bemötande av personer med olika typer av funktionsnedsättning, kronisk sjukdom eller etnisk bakgrund. Se Socialstyrelsen om patientens delaktighet. Den prehospitala vården inom SLL kommer att ha en nyckelroll för att få patientflödena i den nya sjukvårdsstrukturen att fungera. I den nuvarande prehospitala hälso- och sjukvården ingår prioriterings- och dirigeringstjänsten, vägburen ambulans, sjuktransporter, liggande persontransporter, sjukresor, ambulanshelikoptertjänst, akutläkarbilstjänst och jourläkarbilstjänst. I Allmänna villkor beskrivs det generella uppdrag som gäller alla vårdgivare som har avtal med SLL. I denna bilaga beskrivs det specifika uppdraget för det aktuella avtalet Kort om tjänsten Upphandlingen avser en sammanhållen prehospital läkartjänst som inkluderar två funktioner. Geografiskt omfattar tjänsten hela Stockholms län. Den prehospitala läkartjänsten är uppdelad i två funktioner: Prehospital akutläkarfunktion Prehospital jourläkarfunktion Kvalitet, helhetssyn, tillgänglighet och samverkan ska vara grundstenarna i tjänsten. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 4 av 30

37 Mål SLL:s mål för prehospital vård Den prehospitala vården inom SLL har följande mål: Rätt vårdinsats i rätt tid med rätt resurs. Rätt vårdinsats innebär att den prehospitala vården är organiserad för att möta olika patienters vårdbehov. Insatserna ska utföras enligt länsgemensamma och nationella behandlingsriktlinjer och vårdprogram. Rätt tid innebär att när vårdbehov uppstått ska patienten bli rätt prioriterad utifrån vårdbehov och nås av rätt resurs inom rätt tid. Rätt resurs innebär att patienten efter bedömning ska kunna transporteras med bäst lämpade transportresurs eller hänvisas till den utifrån bedömt tillstånd mest lämpade vårdenheten. Vårdgivaren ska kontinuerligt inom ramen för sitt uppdrag arbeta för att nå ovanstående mål Strategiska mål för prehospital vård SLL:s strategiska mål för den prehospitala vården fokuserar på hög tillgänglighet, god kvalitet, delaktighet och effektivitet i vården. Den prehospitala läkartjänsten kommer att vara en viktig del i förverkligandet av målbilden att ge patienten en god och säker vård. Målen kommer att följas upp regelbundet. Uppföljningen av de strategiska målen görs både för länet som helhet och i geografiska delområden. Vårdgivaren ska kontinuerligt inom ramen för sitt uppdrag arbeta för att nå de strategiska målen. Målgrupp Prehospital akutläkarfunktion Målgruppen omfattar alla personer i alla åldrar som bor eller vistas i Stockholms län Prehospital jourläkarfunktion Målgruppen omfattar alla personer i alla åldrar som bor eller vistas i Stockholm län. Undantag är boende på kommunala äldreboenden och patienter inskriva i Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) då verksamheterna har egna ansvariga läkare dygnet runt Generell målgrupp Målgruppen omfattar patienter folkbokförda i Sverige och kvarskrivna som bor eller tillfälligt vistas i vårdgivarens ansvarsområde. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 5 av 30

38 Utöver ovan angivna målgrupp omfattar målgruppen följande patienter: Patienter i akut behov av vård. Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG 883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av sociala trygghetssystem samt EEG 1408/71). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län. Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Vårdgivarguiden. Asylsökande (personer som omfattas av lag (2008:334) om hälso- och sjukvård till asylsökande m fl) som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är folkbokförda inom Stockholms län. Detsamma gäller för personer som inte har fyllt 18 år och som omfattas av lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd som fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå. Prioritering av uppdrag Prioriterings- och dirigeringstjänsten hanterar larmmottagning, prioritering och dirigering samt tilldelar samtliga uppdrag till funktionerna i den prehospitala läkartjänsten. För prehospital akutläkarfunktion tilldelas uppdrag enligt nedan: Prioritet 1 Mycket brådskande uppdrag Tillståndet bedöms vara livshotande. Prioritet 2 Brådskande uppdrag Tillståndet bedöms vara akut men ej livshotande. Prioritet 3 Ej brådskande uppdrag Rimlig väntetid bedöms ej påverka tillståndet. För prehospital jourläkarfunktion tilldelas uppdrag enligt nedan: Bedömningsuppdrag Ej brådskande uppdrag Rimlig väntetid bedöms ej påverka tillståndet. Förstärkningsuppdrag Tillståndet bedöms enligt prioritet 1, 2 och 3. Uppdraget Vårdgivaren ska på SLL:s uppdrag ansvara för den prehospitala läkartjänsten. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 6 av 30

39 Prehospital akutläkarfunktion ska bemanna tre (3) enheter placerade i Nord, Mitt och Syd. Prehospital akutläkarfunktion enhet Mitt ska bedrivas dygnet runt årets alla dagar. Arbetstiden per dygn ska delas upp på minst två (2) arbetspass. Prehospital akutläkarfunktion enheter Nord och Syd ska bedrivas årets alla dagar 07:00 21:00. Arbetstiden per dag ska delas upp på minst två (2) arbetspass. Prehospital jourläkarfunktion ska bemanna tre (3) enheter placerade i Nord, Mitt och Syd. Prehospital jourläkarfunktion Nord, Mitt och Syd ska bedrivas årets alla dagar; vardagar 17:00 08:00 samt lördagar, söndagar och helgdagar dygnet runt. Arbetstiden per dag ska delas upp på minst två (2) arbetspass. Beställaren äger rätt att under avtalsperioden ändra krav på drifttid, se bilaga 3b, Optioner. Uppdraget är att erbjuda en god och säker vård genom att arbeta för en kunskapsbaserad, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård. Vården ska ges i patientens hem eller motsvarande eller på en olycks- eller skadeplats. Patient ska också hänvisas till rätt vårdnivå, i rätt tid med rätt resurs. Patient ska efter bedömning även kunna kvarstanna i hemmet eller motsvarande på ett patientsäkert sätt. En anpassning av vården ska ske utifrån patientens enskilda förutsättningar och patientens hemmiljö och att patientens integritet ska respekteras. En förutsättning är att patienten på ett patientsäkert och resurseffektivt sätt kan vägledas till rätt nivå i vårdstrukturen. Vårdgivaren ska ansvara för att uppdraget utförs med den kompetens och med den utrustning som krävs för att patienten kan vårdas och behandlas på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Vårdgivaren ska arbeta aktivt med utveckling av uppdragets medicinska innehåll, personalens kompetensutveckling och nätverkssjukvården. Uppdraget omfattar även att, på begäran av prehospital bakjour, vara ett stöd genom att göra bedömningar via telefon. Akutläkarfunktionen och jourläkarfunktionen ska kunna överlappa varandras verksamhetsområden vid exempelvis ansträngt läge, hög belastning eller av logistiska skäl. Samtlig personal ska ha av SLL godkänt e-tjänstekort. Prioriterings- och dirigeringstjänsten tilldelar uppdrag för den prehospitala läkartjänsten. Vårdgivaren ska följa prioriterings- och dirigeringstjänstens direktiv om placering under drifttid. Enhet kan inte alltid återvända till bas efter varje uppdrag. Prioriterings- och dirigeringstjänsten har ansvaret för att hålla en god beredskap i länet för olika typer av uppdrag. Det kan innebära att vårdgivarens resurser blir tilldelade att utföra passning i visst område. Passning räknas inte som uppdrag utan ingår som en naturlig del i vårdgivarens totala tjänst. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 7 av 30

40 Vid situationer när den ordinarie prehospitala läkarberedskapen bedöms otillräcklig ska vårdgivaren ha en organisation för att dygnet runt, på begäran av prioriterings- och dirigeringstjänsten på uppdrag av SLL, kunna bemanna och starta upp extra enheter. Arbetet med att organisera förstärkt bemanning ska påbörjas inom 10 minuter efter begäran om förstärkning. Vid behov av denna akuta förstärkning ersätts vårdgivaren av beställaren för faktiska kostnader. Vårdgivaren ska ansvara för att varje uppdrag utförs med relevant statusrapportering, se ambulanssjukvårdens medicinska behandlingsriktlinjer punkt samt bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten. Med relevant statusrapportering avses: Kvittens (starttid) - krävs för ersättning Framme (ankomst hämtplats) - krävs för ersättning Klar (när patient är överrapporterad och journal skriven) Vårdtjänst Prehospital akutläkarfunktion Prehospital akutläkarfunktion ska stödja och komplettera övrig prehospital sjukvård genom bedömning, prioritering och behandling samt att bedöma vårdbehov och vårdnivå. Prehospital akutläkarfunktion bemannas med en specialistutbildad läkare eller ST-läkare (se tabell under punkt Formell kompetens) och en specialistutbildad sjuksköterska (se tabell under punkt Formell kompetens) som blir ett komplett team med kompetens att göra akuta medicinska bedömningar och utföra akuta åtgärder. Många bedömningar som krävs i den prehospitala vården är av mindre brådskande karaktär, men en del behöver hanteras omedelbart. Teamet ska vara väl samtränat och utbildat för de situationer där livräddande åtgärder krävs. Läkare ska kunna göra medicinsk bedömning av patient i hemmet eller motsvarande, initierade av prioriterings- och dirigeringstjänsten, ambulanssjukvården eller närakuter. Bedömningsuppdrag kan även röra de patienter som väntar på ambulans och finns på prioriterings- och dirigeringstjänstens väntelista. En (1) akutläkare eller anestesi- och intensivvårdsläkare ska medverka vid SLL:s katastrofmedicinska utbildningar och övningar samt som sakkunnig i utvecklingsarbeten 40 timmar per år. Läkare eller sjuksköterska ska medfölja ambulanssjukvårdens resurser, ambulans- och räddningshelikopter samt utföra sjukvårdsinsatser till sjöss och på öar där så krävs. Läkare ska kunna verka som medicinskt ansvarig och vårdutförare på en olycks- eller skadeplats. Sjuksköterska ska kunna arbeta som vårdutförare på en olycks- eller skadeplats. Läkare ska ha ett nära samarbete med prehospital bakjour beträffande den fortsatta handläggningen av patient till rätt vårdnivå eller som stöd i den medicinska handläggningen. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 8 av 30

41 Sjuksköterska arbetar i team tillsammans med läkare och kan agera självständigt när så krävs Prehospital jourläkarfunktion Prehospital jourläkarfunktion ska utföra hembesök, konstatera dödsfall samt hantera vårdintyg enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). I funktionen ingår även att förstärka övrig prehospital vård vid exempelvis allvarlig händelse. Läkare ska ansvara för medicinsk bedömning, behandling inklusive lilla kirurgin, slutbehandling eller hänvisning till rätt vårdnivå med rätt transport. De flesta uppdrag kommer att vara av primärvårdskaraktär och utföras i patientens hem eller motsvarande, där rimlig väntetid ej bedöms påverka patientens medicinska tillstånd. De flesta bedömningsuppdrag kommer att gälla för patienter som initialt kontaktat 1177 Vårdguiden via telefon. Bedömningsuppdrag kan också vara initierade av ambulanspersonal som befinner sig i patientens hem eller motsvarande och då ambulanssjukvårdens medicinska behandlingsriktlinjer 1 inte är tillämpliga 2, eller patienter som initialt sökt närakut via telefon. Prioriterings- och dirigeringstjänsten kan tilldela bedömningsuppdrag för de patienter som initialt ringt 112 eller ambulansbeställning. Bedömningsuppdrag kan även röra de patienter som väntar på ambulans och finns på prioriterings- och dirigeringstjänstens väntelista. Läkare ska konstatera dödsfall i hemmet eller motsvarande och utfärda dödsbevis. Läkare ska utreda och utföra vårdintyg och vid behov begära handräckning enligt LPT. Prehospital jourläkarfunktion ska också kunna bidra till att förstärka övrig prehospital vård vid exempelvis hjärtstopp och allvarlig händelse. Läkare ska ha ett nära samarbete med prehospital bakjour beträffande den fortsatta handläggningen av patient till rätt vårdnivå eller som stöd i den medicinska handläggningen. Undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens ska arbeta i team med läkare och kunna bistå i samtliga arbetsuppgifter inom ramen för gällande regelverk. Kompetens för tjänsten Vårdgivaren ska ha personal i den omfattning som krävs för att utföra uppdraget enligt avtalet. Vårdgivaren ska ansvara för att personal har för uppdraget adekvat utbildning och kompetens och får den kompetensutveckling som krävs. 1 Medicinska behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvården Hälso- och sjukvårdspersonalen i ambulansen ger patienten vård och behandling utifrån sina delegeringar och ordinationer enligt generella direktiv Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 9 av 30

42 Personal ska ha en kontinuerlig tjänstgöring hos vårdgivaren för att upprätthålla god kompetens, verksamhetsförankring och goda samverkansformer. Vårdgivaren ska ansvara för och säkerställa att samtliga personal har genomgått de grundkurser och repetitionsutbildningar som krävs för uppdraget. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska enligt krav i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:64). Vårdgivaren ska arbeta aktivt för att personal får den utbildning, de förebyggande insatser och det stöd som behövs för att känna sig trygg i sitt arbete. Vårdgivaren ska ha en namngiven verksamhetschef och säkerställa adekvat kompetens för att leda den systematiska utvecklingen av verksamhetens kvalitet, i enlighet med verksamhetens ledningssystem. I detta ingår att vara väl förtrogen med och insatt i de regelverk som gäller nationellt, regionalt och lokalt för hälso- och sjukvården. Verksamhetschefen ska medverka vid de rådsmöten som beskrivs under punkt Vårdgivaren ska ha minst en (1) person i ledande ställning som har minst 5 (fem) års erfarenhet att bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet inom akutsjukvård, ambulanssjukvård eller husläkarverksamhet. Vårdgivaren ska ha en namngiven medicinskt ledningsansvarig läkare. Den medicinskt ansvarige läkaren ska på uppdrag av chefläkare för prehospital vård i SLL medverka till det patientsäkerhetsarbete och utvecklingsarbete som drivs i det medicinska rådet, se punkt Formell kompetens Nedanstående tabell visar översiktligt vilka formella kompetenskrav som gäller för tjänsten: Typ av enhet Akutläkarbil Mitt Akutläkarbil Nord och Syd Jourläkarbil Nord, Mitt och Syd Formella kompetenskrav Specialistläkare i anestesisjukvård och intensivvård Specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård Specialistläkare i akutsjukvård eller ST-läkare Specialistsjuksköterska i anestesisjukvård Specialistläkare i allmänmedicin eller akutsjukvård eller ST-läkare Undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens Prehospital akutläkare Mitt Läkare ska vara specialist i anestesisjukvård och intensivvård med erfarenhet från prehospital vård. Läkare arbetar i team med specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård. Prehospital akutläkarbil Mitt ska fungera som en resurs för hela den prehospitala vården och ska ha länets högsta prehospitala kompetens för att kunna hantera patienter med sviktande vitala parametrar. Läkare ska fungera som stöd till övrig prehospital verksamhet. Läkare ska vara handledarutbildad. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 10 av 30

43 Läkare ska ha mycket god kompetens att kunna utföra differentialdiagnostik och medicinska bedömningar. Läkare ska ha mycket god kännedom om sjukvårdssystemet och nätverkssjukvården i länet, för att efter sin medicinska bedömning kunna styra till rätt vårdnivå. Läkare ska vid behov kunna medfölja ambulanssjukvårdens resurser samt räddnings- och ambulanshelikopter. Läkare ska ha katastrofmedicinsk utbildning och kompetens för att kunna arbeta på skadeplats. Läkare ska ha god lokalkännedom i Stockholms län och färdighet att använda kartstöd. Prehospital akutläkare Nord och Syd Läkare ska vara specialist i akutsjukvård eller ST-läkare i akutsjukvård. ST-läkare ska ha minst tre års tjänstgöring inom specialiteten där barnplacering ska vara genomförd. Läkare ska ha mycket god kännedom om sjukvårdssystemet och nätverkssjukvården i länet, för att efter sin medicinska bedömning kunna styra till rätt vårdnivå. Läkare ska ha mycket god kompetens att kunna utföra differentialdiagnostik och medicinska bedömningar. Läkare ska vid behov kunna medfölja ambulanssjukvårdens resurser, räddnings- och ambulanshelikopter samt vid SITS-uppdrag (se punkt ). Läkare ska ha katastrofmedicinsk utbildning och kompetens för att kunna arbeta på skadeplats. Läkare ska ha god lokalkännedom i Stockholms län och färdighet att använda kartstöd. Prehospital specialistsjuksköterska Mitt Sjuksköterska ska vara specialistutbildad inom ambulanssjukvård. Sjuksköterska arbetar i team med specialistläkare i anestesisjukvård och intensivvård. Sjuksköterska ska vid behov kunna medfölja ambulanssjukvårdens resurser, räddnings- och ambulanshelikopter samt vid SITS-uppdrag (se punkt ). Sjuksköterska ska ha en mycket god kompetens för att arbeta i katastrofmedicinska sammanhang. Sjuksköterska ska ha mycket god lokalkännedom, färdighet att använda kartstöd och utbildning för att kunna framföra fordonet under utryckning. Prehospital specialistsjuksköterska Nord och Syd Sjuksköterska ska vara specialistutbildad inom anestesisjukvård med minst två (2) års heltidstjänstgöring inom sin specialitet. Sjuksköterska arbetar i team med specialistläkare i akutsjukvård. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 11 av 30

44 Sjuksköterska ska vid behov kunna medfölja ambulanssjukvårdens resurser, räddnings- och ambulanshelikopter samt vid SITS-uppdrag (se punkt ). Sjuksköterska ska ha en mycket god kompetens för att arbeta i katastrofmedicinska sammanhang. Sjuksköterska ska ha mycket god lokalkännedom, färdighet att använda kartstöd och utbildning för att kunna framföra fordonet under utryckning. Prehospital jourläkare Nord, Mitt och Syd Läkare ska vara specialist i allmänmedicin eller akutsjukvård eller ST-läkare med minst tre (3) års tjänstgöring inom någon av dessa specialiteter där barnplacering ska vara genomförd. Annan specialistutbildning kan godkännas efter samråd med beställaren. Stöd för ST-läkare avseende bedömningsdelen kommer att finnas hos den prehospitala bakjouren i prioriterings- och dirigeringstjänsten. Tillsammans ska prehospital jourläkare och undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens fungera som ett team i vårdutförandet. Läkare ska ha mycket god kännedom om sjukvårdssystemet och nätverkssjukvården i länet, för att efter sin medicinska bedömning kunna styra till rätt vårdnivå. Läkare ska ha mycket god kompetens att kunna utföra differentialdiagnostik och medicinska bedömningar. Läkare ska ha god lokalkännedom i Stockholms län och färdighet att använda kartstöd. Prehospital undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens Nord, Mitt och Syd Kompetenskravet är lägst undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens eller motsvarande reell kunskapsnivå. Reell kompetensnivå motsvarar 20- eller 40- veckorsutbildning eller motsvarande inom ambulanssjukvård eller motsvarande internationell utbildning och yrkeserfarenhet från ambulanssjukvård. Undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens ska tillsammans med prehospital jourläkare fungera som ett team i vårdutförandet. Undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens ska ha tillräcklig katastrofmedicinsk utbildning för att kunna arbeta på skadeplats under ledning av medicinskt ansvarig. Undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens ska ha mycket god lokalkännedom, färdighet att använda kartstöd och utbildning för att kunna framföra fordonet under utryckning. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 12 av 30

45 1.7.2 Övriga utbildningskrav Nedanstående utbildningskrav gäller för tjänsten. De utbildningar som SLL svarar för är vid tid för denna upphandling inte tidsatta. Vårdgivaren ska inför driftstart presentera en utbildningsplan vilken görs i samråd med beställaren. Utbildning Akutläkare Specialistsjuksköterska Jourläkare Undersköterska Utbildningen genomförd A-HLR vuxna och A-HLR barn x x x x Genomförd inför driftstart Utryckningskörning x x Genomförd inför driftstart CBRNE* 2 dagar x x 50 procent av personalen senast 6 månader efter driftstart och samtliga personal senast 1 år Prehospital särskild sjukvårdsledning 2 dagar * Prehospital sjukvårdsledning och CBRNE * 1 dag Regional katastrofmedicinsk samverkansövning* Säkerhetsutbildning ambulanshelikopter* 1 dag Säkerhetsutbildning räddningshelikopter* ½ dag efter driftstart x x Senast 6 månader efter driftstart x x Senast 6 månader efter driftstart x x x x Genomförda för samtlig personal inom 3 år efter driftstart x x Senast 6 månader efter driftstart x x Senast 6 månader efter driftstart PHTLS x x Senast 6 månader efter driftstart AMLS x x Senast 6 månader efter driftstart ATLS eller ETC x x Senast 6 månader efter driftstart APLS eller PEPP x x Senast 6 månader efter driftstart *Utbildningen administreras och bekostas av SLL. Vårdgivaren ansvarar för personalkostnader. Personal som är verksamma i tjänsten ska vart tredje år genomgå repetitionsutbildning i prehospital särskild sjukvårdsledning och CBRNE vilka administreras och bekostas av SLL. Vårdgivaren ansvarar för personalkostnader. Vårdgivaren ska eftersträva att teamen i enheterna deltar i utbildningar, repetitionsutbildningar och övningar tillsammans. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 13 av 30

46 De utbildningar som inte administreras och bekostas av SLL ska vårdgivaren tillgodose och ansvarar därmed för samtliga kostnader. SLL kan komma att införa ytterligare obligatoriska utbildningar under avtalsperioden Lärtorget Lärtorget är SLL:s utbildningsplattform som SLL erbjuder medarbetare och uppdragstagare. Här kan vårdgivaren avgiftsfritt ta del av öppna utbildningar. Det finns möjlighet att teckna tjänsteavtal med SLL för att ta del av ett större utbud av kurser och utbildningar. Bemanning Bemanning prehospital akutläkarfunktion I funktionen ingår tre (3) enheter: Enhet Nord och Syd ska vara bemannad med specialist- eller ST-läkare i akutsjukvård och specialistsjuksköterska i anestesisjukvård. Det är specialistsjuksköterskan som ska framföra fordonet under uppdrag. Enhet Mitt ska vara bemannad med specialistläkare i anestesisjukvård och intensivvård och specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård. Det är specialistsjuksköterskan som ska framföra fordonet under uppdrag Bemanning prehospital jourläkarfunktion I funktionen ingår tre (3) enheter. Enhet Nord, Mitt och Syd ska vara bemannad med specialistläkare i akutsjukvård eller allmänmedicin, eller ST-läkare i akutsjukvård eller allmänmedicin, och undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens. Det är undersköterskan som ska framföra fordonet under uppdrag. Placering Den prehospitala läkartjänsten ska vara samlokaliserad. Placeringen ska ha god tillgänglighet till större trafikleder. Enheterna ska placeras enligt nedanstående placeringsorter som fastställs i samråd med beställaren och med inriktning: Enheter Nord ska ha en placering i Sollentuna eller närliggande kommun Enheter Mitt ska ha en placering i Johanneshov/Årsta/Enskede Enheter Syd ska ha en placering i västra Huddinge/Botkyrka Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 14 av 30

47 Vårdgivaren ansvarar för lokal samt hyres- och driftkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att lokalen följer SLL:s säkerhetspolicy. Fordon Vårdgivaren ska tillhandahålla ändamålsenliga fordon som möjliggör god framkomlighet och tillgänglighet årets alla dagar. Fordonen ska vara fyrhjulsdrivna. Samtliga fordon i den prehospitala läkartjänsten ska vara registrerade som utryckningsfordon och följa det regelverk som gäller. Fordon ska vara utrustat med minst två (2) sittplatser förutom föraren. Fordon ska hållas i sådant skick utvändigt och invändigt att allmänhetens förtroende för tjänsten och SLL upprätthålls. Vårdgivaren ska ansvara för uppställningsplats i varmgarage med kontinuerlig laddning, tillsyn, reparation och underhåll av fordon och utrustning under drifttiden. Den medicinska utrustningen ska väl rymmas och vara lätt åtkomlig. Om fordon ska användas för andra uppdrag än inom denna tjänst ska SLL:s utmärkning döljas. SLL:s utrustning får då inte användas Utmärkning av akutläkarbil Fordon ska vara märkt enligt krav i Socialstyrelsens föreskrifter om Ambulanssjukvård m.m. (SOSFS 2009:10 kap 1, 4 ) enligt följande: Väl synligt i både ljus och mörker Ha gul färg, enligt färgskalesystemet RAL 1016 (NSC 0362-G82Y) på sidorna ha reflekterande rektangulära rutor i grönt, enligt färgskalesystemet RAL 6026 (NCS G) Ha texten "Akutläkare" i självlysande eller fluorescerande text väl synlig på sidorna, huv och den bakre delen på fordonet Ha symbolen "Star of Life" väl synlig Ha en väl synlig identifikationsmärkning med rakelnummer ovanför främre hjulpar på båda sidor Självlysande eller fluorescerande märke på båda framdörrarna som anger att fordonet kör på uppdrag av SLL, i enlighet med riktlinjer och mall från beställaren Namn på vårdgivare får placeras på bakre delen av fordonet och storleken på emblemet ska vara hälften av storleken på tjänsten All utmärkning ska ske i samråd med beställaren och stämmas av inför driftstart. Endast text och märkning som framgår av ovanstående samt av annan författning vad gäller eventuell säkerhetsmärkning kommer att godkännas. se SLL:s grafiska profil. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 15 av 30

48 Utmärkning av jourläkarbil Fordon ska vara märkt enligt nedan: Väl synligt i både ljus och mörker Ha vit färg med blå text Ha texten "Jourläkare" i självlysande eller fluorescerande text väl synlig på sidorna, huv och den bakre delen av fordonet Ha en väl synlig identifikationsmärkning med Rakel-nummer ovanför främre hjulpar på båda sidor Självlysande eller fluorescerande märke på båda framdörrarna som anger att fordonet kör på uppdrag av SLL i enlighet med riktlinjer och mall från beställaren Namn på vårdgivare får placeras på bakre delen av fordonet. Storleken på emblemet ska vara hälften av storleken på tjänsten All utmärkning ska ske i samråd med beställaren och stämmas av inför driftstart. Endast text och märkning som framgår av ovanstående, samt av annan författning vad gäller eventuell säkerhetsmärkning kommer att godkännas, se SLL:s grafiska profil Reservfordon Vårdgivaren ska ha det antal reservfordon som fordras för att upprätthålla kraven på tillgänglighet. Reservfordon ska kunna användas i samband med driftavbrott, service och reparationer av ordinarie fordon. Reservfordon ska uppfylla motsvarande fordons- och funktionskrav som ordinarie akutläkar- och jourläkarbil. Klädsel och skyddsutrustning Enhetlig klädsel inom den prehospitala vården bidrar till att personal är lätt att identifiera. Vårdgivarens företagsnamn får framgå, men ej reklam eller placeringsort, se SLL:s grafiska profil. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbets- och skyddskläder i tillräcklig omfattning så att hygienkrav och säkerhet kan upprätthållas. Klädseln omfattar samtlig operativ personal i den prehospitala läkartjänsten. Jacka och överdel ska ha gul och grön färg Byxorna ska vara gröna med reflexer på underben Svarta skyddsskor med stålhätta och spiktrampskydd Jacka och överdel ska på ryggen vara märkt med Star of life -symbol (gäller endast den prehospitala akutläkarfunktionen) Yrkesfunktion ska stå under Star of life -symbolen i rak text Vårdgivaren ska följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter för personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3). Samtliga ytterkläder ska vara CE-märkta samt försedda med den reflexmärkning som framgår av Arbetsmiljöverkets rekommendationer för varselkläder på skadeplats samt av SS- EN 471 klass 2. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 16 av 30

49 Vårdgivarens personal ska alltid medha identifikationshandling. Läkare ska bära en röd skylt med texten Läkare i vitt, sjuksköterska ska bära en blå skylt med texten Sjuksköterska i vitt och undersköterska ska bära en grön skylt med texten Undersköterska i vitt. Skylten ska bäras väl synlig för patienter, närstående och samverkanspartner. Sjukvårdsinsatser till sjöss och på ö Sjukvårdsinsatser till sjöss (SITS) Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddning inklusive sjuktransport från fartyg. SLL ansvarar för den vård som kan behövas under en sjuktransport till sjöss och ansvaret sträcker sig till territorialgränsen. Sjöfartsverkets sjöräddning kan fullgöra sitt transportansvar genom fartyg eller räddningshelikopter samtidigt som sjukvårdspersonal vårdar patienten. Bedömning om sjukvårdsinsatser via sjöräddning görs av prioriterings- och dirigeringstjänsten. SLL har avtal med ambulansvårdgivare om så kallade SITS-styrkor, som larmas när prioriterings- och dirigeringstjänsten bedömt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Den prehospitala akutläkarfunktionen ska dels kunna bistå SITS-styrkorna vid sjukvårdsinsatser till sjöss, dels kunna utföra egna uppdrag. Vårdgivaren ska ansvara för att ha utrustning och kompetens för insatsen. Följande extra utrustning ska finnas tillgänglig i fordonet under hela drifttiden, för att enheten omgående ska kunna påbörja ett SITS-uppdrag: överlevnadsdräkt flytväst kniv, ficklampa och nödljus Sjukvårdsinsatser på ö Vårdgivarens personal ska kunna utföra sjukvårdsinsatser på öar utan broförbindelse eller färja när behov av läkares kompetens bedöms. SLL begär då via prioriterings- och dirigeringstjänsten assistans av Sjöräddningscentralen (JRCC) för sjötransport. Vårdgivaren ska ansvara för att ha den utrustning och kompetens som krävs för uppdraget. SLL:s tjänsteman i beredskap Varje landsting ska, enligt Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2013:22), vara bemannat för att dygnet runt kunna ta emot larm vid en allvarlig händelse. Funktionen kallas Tjänsteman i beredskap (TiB). Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 17 av 30

50 Vid en allvarlig händelse har TiB befogenhet att utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Det innebär bland annat rätt att fatta beslut om: Aktivera ledningsresurser till ett skadeområde Aktivera förstärkning av prehospitala resurser Aktivera sjukvårdsgrupper till ett skadeområde Besluta om vilka enheter inom akutsjukvården och närsjukvården som ska vara mottagande enheter Aktivera psykologiska och psykiatriska katastrofledningsgrupper Aktivera beredskapshöjning för Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) Medicinskt ansvar på skadeplats Den prehospitala läkartjänsten ingår som en del i SLL:s katastrofmedicinska beredskapsplan. All prehospital personal, som kan komma att vara första enhet på en skadeplats, måste kunna etablera en sjukvårdsledning, samordna sjukvårdsinsatserna och samverka sjukvårdsinsatserna innan ledningsansvaret tas över av SLL:s särskilda ledningsenheter. Ledningsenheter finns inom den vägburna ambulanssjukvården och bemannas med specialistsjuksköterska och ambulanssjukvårdare med särskild kompetens för uppdraget. Vid en allvarlig händelse leds sjukvårdens insatser av sjukvårdsledaren som har det administrativa och logistiska ansvaret för sjukvårdsinsatsen. När akutläkarfunktionen arbetar på en skadeplats har läkare det högsta medicinska ansvaret och arbetar i nära samarbete med ledningsenheten. Sjuksköterska i den prehospitala akutläkarfunktionen ska kunna arbeta i team med prehospital akutläkare samt kunna verka som vårdutförare på skadeplats. Läkare och undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens i den prehospitala jourläkarfunktionen ska kunna arbeta i team med ambulanssjukvården samt kunna utföra vårdinsatser på en skadeplats. Uppdraget gäller framför allt att stödja omhändertagande av lindrigt skadade patienter. Jourläkare kan initialt ha det högsta medicinska ansvaret innan akutläkarfunktionen anländer till platsen. Samtlig personal i den prehospitala läkartjänsten ska delta i de utbildningar och övningar som SLL erbjuder via Enheten för katastrofmedicinsk beredskap (EKMB). Under 2019 planeras införandet av ett nytt prehospitalt koncept för sjukvårdsledning. PS är ett nationellt koncept som syftar till att förbättra den prehospitala sjukvårdsledningen vid skadehändelser i vardagen och vid allvarlig händelse genom att all prehospital personal arbetar efter samma standardiserade ledningsmodell i hela Sverige CBRNE CBRNE står för incidenter med kemiska (C), biologiska (B), radiologiska/nukleära (R/N) och explosiva (E) ämnen. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 18 av 30

51 Prehospital akutläkarfunktion Teamet ska en god kunskap inom CBRNE för att arbeta säkert i ett skadeområde (varm zon) vid en händelse med farliga ämnen. SLL tillhandahåller skyddsutrustning. Prehospital jourläkarfunktion Teamet ska ha en grundläggande kunskap inom CBRNE för att arbeta säkert i ett skadeområde (kall zon) vid en händelse med farliga ämnen. SLL tillhandahåller skyddsutrustning. Vårdprogram och riktlinjer Vårdgivaren ska i uppdraget följa relevanta vårdprogram och riktlinjer, se Vårdgivarguiden. Specifikt för uppdraget ska vårdgivaren följa relevanta nationella riktlinjer som ingår i beslutsstödet VISS, länsgemensamma regionala och lokala vårdprogram i Janusmed, ambulanssjukvården i SLL:s medicinska behandlingsriktlinjer samt av SLL:s chefläkare för den prehospitala vården godkända direktiv för prehospital vård. Vårdgivaren ska ha god kännedom om det medicinska beslutsstöd som används vid prioriterings- och dirigeringstjänsten ( Vårdgivaren ska ha god kännedom om det medicinska beslutsstöd som används hos 1177 Vårdguiden på telefon ( Kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till relevanta kvalitetsregister enligt gällande riktlinjer från SLL. Vårdgivaren ska rapportera uppgifter om sin verksamhet till: Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Framtida register på begäran av beställaren Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha ett kvalitetsledningssystem för patientsäkerhetsarbete och rutiner för hantering av avvikelser och klagomål i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Rapportering av avvikelser ska ske i det av SLL anvisade avvikelsesystemet HändelseVis. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader. En uppskattad kostnad är cirka kronor per år för 100 användare. SLL:s chefläkare för den prehospitala vården eller av denne utsedd person ska ges tillgång till leverantörens dokumentation i systemet. Avvikelsehanteringen ska inkludera vårdgivarens systematiska arbete med analys och uppföljning av avvikelser. Beställaren ska löpande informeras om avvikelser och klagomål Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 19 av 30

52 som bedöms vara av särskild vikt eller betydelse för verksamheten. Vårdgivaren ska kontinuerligt rapportera om och bedriva patientsäkerhetsarbete i samverkan med SLL:s chefläkare för den prehospitala vården. Beställaren äger rätt att meddela vårdgivaren hur den aktuella informationen ska vara utformad. Vårdgivaren ska medverka och samverka i de forum kring kvalitetsarbete och samverkan som beställaren anvisar (se punkt 1.16 Samverkan). Samverkan Samverkan för patientens bästa Vårdgivaren ska samverka med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för uppdragets utförande. I detta ingår att utveckla och dokumentera arbetssätt och rutiner för samverkan. Vårdgivaren ska aktivt bidra till samverkan kring patienter som har behov av vård och omsorg från andra vårdgivare och huvudmän Övergripande samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska känna till och följa beslut och riktlinjer i samverkansöverenskommelser som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör vårdgivarens uppdrag, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska vid behov delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå Lokala samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska aktivt medverka till och säkerställa att skriftliga rutiner upprättas avseende samverkan i gemensamt patientärende, rapportering och informationsöverföring med akutsjukvård, närakut, geriatrik, husläkarverksamhet och övriga prehospitala resurser. Därutöver ska vårdgivaren samverka med andra vårdverksamheter inom kommuner och landsting som bedriver jourverksamheter Styrning till rätt vårdnivå Patient ska efter medicinsk bedömning av de prehospitala läkarfunktionerna kunna hänvisas till mest lämpade vårdenhet exempelvis husläkarmottagning, geriatrik, närakut eller till akutmottagning på sjukhus. Samverkan ska ske med prioriterings- och dirigeringstjänsten i relevanta ärenden Prioriterings- och dirigeringstjänsten SLL har avtal med SOS Alarm Sverige AB för prioriterings- och dirigeringstjänsten i Stockholms län. Avtalet omfattar bland annat larmmottagning, prioritering, dirigering och koordinering. Vårdärenden hanteras i huvudsak av sjuksköterska, och i förekommande fall av läkare. En närmare samverkan mellan prioriterings- och dirigeringstjänsten och 1177 Vårdguiden på telefon är under uppbyggnad. Prioriterings- och dirigeringstjänstens uppdrag är att efter patientens symptombild bedöma vilken prioritet ett ärende har. Prehospital akutläkarfunktion kommer att larmas enligt prioriteringarna 1 3 (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ambulanssjukvård m.m. [SOSFS 2009:10 5 kap 2 ]). Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 20 av 30

53 Prioriterings- och dirigeringstjänsten dirigeringsuppdrag är att välja och larma mest lämpliga resurser för uppdraget, där prioriteringsgrad och kompetens i enheten är avgörande faktorer. Prioriterings- och dirigeringstjänsten kommer dygnet runt att bemanna en prehospital bakjoursfunktion. Den prehospitala bakjouren ska fungera som stöd i bedömningar och hänvisningar för de patienter som bedöms på prioriterings- och dirigeringstjänsten, på begäran av ambulanssjukvårdens personal och till den prehospitala läkartjänstens personal. För de bedömningsuppdrag som prehospital jourläkarfunktion tilldelas finns vissa patientgrupper som är prioriterade såsom barnfamiljer och äldre personer med stora och sammansatta vårdbehov, se Vårdgivarguiden Vårdguiden på telefon SLL har idag avtal med MedHelp AB för tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning som invånare kan ringa till dygnet runt, året runt och få sjukvårdsrådgivning via telefon. Alla samtal besvaras av legitimerad sjuksköterska som gör en medicinsk bedömning utifrån inringarens symtombeskrivning och allmäntillstånd. Därefter ges metodisk och strukturerad rådgivning, och vid behov kan inringaren hänvisas till annan vårdnivå Samverkan vid misstänkt hjärtstopp Vid larm om ett misstänkt hjärtstopp finns en överenskommelse om samverkanslarm mellan prioriterings- och dirigeringstjänsten, ambulanssjukvården, räddningstjänsten samt polisen. Samverkan bygger på att prioriterings- och dirigeringstjänsten larmar närmaste utryckningsenhet från ambulanssjukvården och samtidigt meddelar polisens och räddningstjänstens larmcentraler, som i sin tur larmar sina egna resurser. Första enhet på plats påbörjar åtgärder. Den prehospitala läkartjänsten kan larmas till samverkanslarm vid misstänkt hjärtstopp Drifttid Tillgänglighet Prehospital akutläkarfunktion enhet Mitt ska bedrivas dygnet runt årets alla dagar. Prehospital akutläkarfunktion enhet Nord och Syd ska bedrivas årets alla dagar mellan 07:00 21:00. Prehospital jourläkarfunktion Nord, Mitt och Syd ska bedrivas årets alla dagar; vardagar 17:00 08:00 samt lördagar, söndagar och helgdagar dygnet runt. Vårdgivaren ska hålla fordon och personal tillgängliga så att de kan tilldelas uppdrag under hela den avtalade drifttiden. Uppdrag som tilldelas inom drifttiden ska slutföras även om de överstiger drifttidens slut. I drifttiden ingår tid för överrapportering och dokumentation. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 21 av 30

54 För bristande tillgänglighet utgår vite, se bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite Startintervall Startintervall avser från den tidpunkt uppdrag tilldelas enheten från prioriterings- och dirigeringstjänsten tills enhet har kvitterat uppdraget och är på väg. Startintervall ska högst vara nedan angivna tider. Angelägenhetsgrad Startintervall Funktion Prioritet 1 90 sekunder Akutläkarfunktion Prioritet sekunder Akutläkarfunktion Prioritet sekunder Akutläkarfunktion Bedömningar 180 sekunder Jourläkarfunktion Stödjande uppdrag sekunder enligt angiven prioritet från prioriterings- och dirigeringstjänsten Jourläkarfunktion Miljö Vårdgivaren ska senast ett (1) år efter driftstart ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard , EMAS eller motsvarande. För information om gällande miljöprogram och miljömål, se Vårdgivarguiden och Miljöprogram Drivmedel Vårdgivaren ska se till att transporter med bil, inom ramen för denna tjänst, vid var tid sker med så låga utsläpp som möjligt. Vårdgivaren ska, vid byte av fordon under avtalsperioden, byta till fordon som vid tidpunkten har bästa möjliga miljöprestanda och samtidigt uppfyller krav för uppdragets genomförande. Se bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten. Forskning, utveckling och utbildning Vårdgivaren ska på uppdrag av chefläkaren för prehospital vård inom SLL kunna medverka i forskningsprojekt och kliniska prövningar inom det prehospitala området. Det kan innebära Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 22 av 30

55 att tillhandahålla nödvändiga uppgifter från journal samt vid behov biträda med kompletterande uppgifter eller godkännande. Om vårdgivaren själv initierar forskningsprojekt, kliniska prövningar eller andra utvecklingsprojekt ska detta alltid göras i samråd med, och godkännas av, chefläkaren för prehospital vård inom SLL. Beställaren kommer regelbundet att bjuda in till nedanstående samverkans- och beslutsforum. Dessa forum är obligatoriska för vårdgivaren. Verksamhetschefsråd Beställaren sammankallar till verksamhetschefsråd. Verksamhetschefer för vårdgivare som har avtal med SLL inom den prehospitala vården bjuds in. Verksamhetschefsråden träffas vid cirka åtta (8) tillfällen per år. Syftet är en samverkan mellan beställare och vårdgivare genom information och erfarenhetsutbyte. Rådet kan fatta beslut om eller samverka kring verksamhetsgemensamma frågor samt ge uppdrag till det medicinska rådet att bereda frågor. Medicinskt råd Chefläkaren för prehospital vård inom SLL sammankallar till medicinskt råd, vilket är ett beredande forum till verksamhetschefsrådet. Medicinskt ledningsansvariga läkare hos de vårdgivare som har avtal med SLL inom den prehospitala vården bjuds in att delta. Medicinskt råd träffas vid cirka åtta (8) tillfällen per år. Syftet är att samverka och bereda gemensamma medicinska frågor gällande patientsäkerhet och övergripande medicinska frågeställningar. Prehospital utveckling och kvalitet Chefläkaren för prehospital vård inom SLL sammankallar till forum för prehospital utveckling och kvalitet. Mötesformen är ett forum med utveckling kring olika teman som initieras av chefläkaren. Medicinskt ledningsansvariga läkare hos de vårdgivare som har avtal med SLL inom den prehospitala vården bjuds in att delta. Forum för prehospital utveckling och kvalitet träffas vid cirka 6 tillfällen per år. Formen för samtliga ovanstående forum kan komma att förändras under avtalsperioden Verksamhetsförlagd utbildning Vårdgivaren ska ta emot studerande för verksamhetsförlagd utbildning. Studenter på grundutbildning och specialistutbildning ska beredas plats i verksamheten. Handledarutbildad personal ska finnas i organisationen. Beställaren ersätter vårdgivaren för utbildningsplatser denne tillhandahåller för vård- och medicinstuderande med av SLL fastställd ersättning, se Vårdgivarguiden. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 23 av 30

56 Läkemedel och medicinteknisk utrustning Vårdgivaren ska ansvara för att det alltid finns material och läkemedel som behövs för att utföra bedömning och diagnostik, behandling, livräddande åtgärder och ge god vård och för att kunna omhänderta patienter enligt gällande medicinska behandlingsriktlinjer inom SLL. Vårdgivaren ska ansvara för, och bekosta nödvändiga investeringar och inköp, för att under avtalstiden upprätthålla kraven i denna upphandling. Vårdgivaren ska inför driftstart presentera en utrustnings- och läkemedelslista. Beställaren ska hållas informerad avseende förändringar av medicinsk utrustning och läkemedel. Om beställaren eller vårdgivaren under avtalsperioden vill införa ny utrustning, ny metodik eller förbättringar i tjänsten ska överenskommelse om pris och övriga villkor ingås innan eventuella justeringar i avtalet kan göras. Läkemedelsbehandling ska ske på ett säkert, rationellt och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens bästa beaktas. I samband med receptförskrivning ska patienten få läkemedel för akut behov för att nästkommande dag kunna hämta sina läkemedel på apoteket. Vårdgivarens förskrivning ska ske i enlighet med rekommendationer som utfärdas eller förmedlas av SLL:s läkemedelskommitté, inklusive Kloka listan och Kloka Råd. Recept ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod ska kopplas till vårdgivarens uppdrag enligt detta avtal. Alla kontakter och all samverkan som vårdgivaren har med läkemedelsföretag och medicintekniska företag ska följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intresseorganisationer. Se SLL:s styrande dokument om avtal om samverkan mellan läkemedelsföretag och sjukvårdspersonal/forskare. Vårdgivare som avser genomföra kliniska läkemedelsstudier ska senast, i samband med ansökan till Läkemedelsverket och regional Etikprövningsnämnd, anmäla detta till SLL:s läkemedelskommittéorganisation samt ta kontakt med Stockholms Regionala Biobankscenter eller vederbörande ansvarig för biobankshantering av insamlade prover. Vårdgivaren ska försäkra sig om att resurser finns för fortsatt eller avslutande behandling efter det att studien upphört. Vårdgivaren ska följa beställarens instruktioner om läkemedel, se Vårdgivarguiden om Läkemedelsförsörjning. Vårdgivaren ska ha rutiner så att kassation och destruktion av läkemedel och förorenat avfall hanteras på ett miljömässigt korrekt sätt och fungerar enligt lagstiftarens krav. Vid misstanke om biverkningar av läkemedel samt misstänkt biverkning som har samband med exponering i arbetet ska rapportering ske till Läkemedelsverket enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14, 19 ) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 24 av 30

57 system Informationsförsörjning och tekniska Vårdgivaren ska följa SLL:s riktlinje för informationssäkerhet. Se bilaga 4 Informationshantering. Inom detta område ingår bland annat journalsystem, medicinteknisk utrustning i fordon samt utrustning för kommunikation via data och tal. Den säkerhetspolitiska utvecklingen gör att det är alltmer angeläget att aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar kan kommunicera och utbyta information effektivt och säkert med varandra. För att aktörerna ska kunna fullgöra sina uppdrag, även inom ramen för återuppbyggnaden av totalförsvaret, är utvecklande och säkra system för talkommunikation och mobila bredbandslösningar avgörande. Kapaciteten för att kunna leverera data i det nuvarande radiokommunikationssystemet Rakel, är begränsad och räcker inte till för att tillgodose användarnas ökade behov. Behovet av en utvecklad och säker IP-baserad kommunikationslösning är därför omfattande och behöver tillgodoses i närtid. 3 Med hänvisning till ovanstående kommer försörjningen av journalsystem och medicinskteknisk utrustning inom SLL att hanteras enligt nedan. Beställaren äger och tillhandhåller teknisk utrustning avseende Frapp och Rakel. Vårdgivaren möjliggör att utrustningen kan installeras och hanteras av personal i aktuella enheter. Vårdgivaren ska ansvara för att utrustningen hanteras på ett professionellt och varsamt sätt under avtalsperioden. Motivet till ovanstående lösning är att beställaren under avtalstiden ges möjlighet att byta system för att uppnå målet med att över tid ha system för att vid varje tidpunkt uppnå säker kommunikation av både data och tal. Beställarens ansvar: SLL ansvarar för första installationen Vårdgivarens ansvar: Installation när vårdgivaren byter ut fordon Kostnader i samband med reparation Personal- och driftkostnader för fordon i samband med installation och reparation Kostnader i samband med utbildning Tillbehör utöver SLL:s baspaket Förbrukningsmaterial Förlust eller skada på utrustning Demontering och återställning av fordon samt tillfällig förflyttning Vid avtalets upphörande ska utrustningen återlämnas till SLL i brukbart skick. 3 Utdrag ur regeringsbeslut Ju2016/07782/SSK Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 25 av 30

58 Vårdgivaren ansvarar för att tillräcklig täckning och tillgänglighet för att aktuellt system på de platser (exempelvis uppehållsrum, jourrum, garage) där krav ställs på de system som beställaren vid varje tidpunkt anvisar Frapp Det digitala verksamhetsstödet i prehospital vård i SLL är Frapp. I Frapp ingår journalsystem, kart- och navigationsstöd, monitorering och EKG som används i den prehospitala vården samt utrustning för att skicka och ta emot information. Beställaren äger och tillhandahåller den tekniska utrustning som ingår i Frapp och vårdgivaren möjliggör att utrustningen kan monteras och hanteras i aktuella fordon. Vårdgivaren ansvarar för att utrustningen hanteras på ett professionellt och varsamt sätt under avtalstiden. Akutläkarfunktionen inklusive reservfordon utrustas med journalsystem, kart- och navigationsstöd, monitorering och EKG. Jourläkarfunktionen inklusive reservfordon utrustas med kart- och navigeringsstöd, monitorering och EKG. Frapp möjliggör en sammanhållen journal och för att få tillgång till Frapp krävs att alla användare loggar in med e-tjänstekort och personlig kod Journalsystem Prehospital akutläkarfunktion ska använda journalsystemet amphi som ingår som en del i Frapp, se punkt Prehospital jourläkarfunktion ska använda journalsystem som är godkända av SLL och som kommunicerar med de system inom SLL som krävs. Se bilaga 4 Informationshantering Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel) Rakel är ett gemensamt radiokommunikationssystem i Sverige för aktörer verksamma inom allmän ordning, säkerhet och hälsa. Detta radiosystem används för närvarande av samtliga enheter inom den prehospitala vården inom SLL. SLL äger och tillhandahåller basutrustning till vårdgivaren. Basutrustningen omfattar en (1) fast monterad och två (2) handburna mobila radiostationer per fordon inklusive reservfordon. Vårdgivaren ansvarar för att utrustningen hanteras på ett professionellt och varsamt sätt under avtalstiden. Vårdgivaren ska i sin roll som objektverksamhet, inom ramen för förvaltningsprodukten digital talkommunikation, delta i möten och andra aktiviteter som är nödvändiga för att säkerställa, förvalta och utveckla digital talkommunikation inom den prehospitala vården. För närvarande används kommunikationssystemet Rakel. Med digital talkommunikation avses inte mobiltelefoni. Vårdgivaren ska säkerställa att av SLL tilldelad utrustning hanteras, förvaras och nyttjas så att det inte strider mot licensavtalet mellan SLL och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Vårdgivare ska i övrigt följa direktiv från rakelförvaltningen SLL. För Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 26 av 30

59 detta krävs en lokal rakeladministratör som kan omhänderta frågor som exempelvis utbildning, erfarenhetsutbyte och utvecklingsfrågor. Tidsåtgång för internt arbete hos vårdgivare kan ej uppskattas, tid för fysiska möten med Rakelförvaltningen SLL bör uppskattas till 20 timmar per år. I detta uppdrag ingår också att upprätthålla en lokal rakelsupport, som ska finnas tillgänglig dygnets alla timmar och veckans alla dagar, som stöd för vårdgivarens egen personal och kontaktpunkt mot rakelsupport SLL. Lokal rakelsupport från vårdgivaren, som bemyndigas av Rakelförvaltningen SLL att genomföra omkopplingar av egen utrustning i rakelnätet, ska anmälas skriftligen till rakelförvaltning SLL. Utrustning som är nödvändig för att kunna fullfölja uppdraget som lokal rakelsupport det vill säga en mobil rakelenhet samt klient för omkoppling tillhandahålls av rakelförvaltning SLL. Vårdgivarens funktion som lokal rakelsupport är placerad i säkerhetsklass. Det innebär att säkerhetsprövning och registerkontroll kommer att genomföras i enlighet med bestämmelser i säkerhetsskyddslag (1996:627). För funktionen krävs svenskt medborgarskap. Säkerhetsskyddschefen vid HSF ansvarar för säkerhetsprövning och registerkontroll av berörd personal hos vårdgivaren Mobiltelefoni Varje enhet ska ha mobiltelefon med specifika telefonnummer tillhörande respektive yrkesfunktion, som enbart används för kommunikation inom tjänsten. Telefonnummer ska meddelas till prioriterings- och dirigeringstjänsten. Vårdgivaren ska vara tillgänglig via mobiltelefon under hela drifttiden. Vårdgivaren ska använda mobiloperatör med robust förmåga och utbyggnad, för att säkerställa bästa möjliga täckning för tal-, ljud- och bildtjänster samt telekomtjänster i Stockholms län. Avgifter och ansvarsförhållanden För den prehospitala jourläkarfunktionen ska vårdgivaren ta ut patientavgift enligt det belopp som beslutats av SLL. Motsvarande patientavgift dras från ersättningen till vårdgivaren. Se Vårdgivarguiden; Regelverk för patientavgifter 2017 samt Avgiftshandboken. Beställaren ersätter inte vårdgivaren för utebliven patientavgift. Den patientavgift vårdgivaren får från patient är en del av beställarens ersättning till vårdgivaren. Om SLL beslutar om ändrad patientavgift ska övrig ersättning justeras på ett sådant sätt att vårdgivares totala ersättning inte förändras till följd av förändrad patientavgift. Patienten ska betala besöksavgift för hembesök av prehospital läkarfunktion. Vårdgivaren ska följa den rapporteringsanvisning för prehospital jourläkarfunktion som finns på Vårdgivarguiden. Om jourläkare arbetar tillsammans med ambulanssjukvårdens resurser ska patienten inte betala patientavgift. Vårdgivaren rapporterar detta enligt rapporteringsanvisningarna. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 27 av 30

60 En förändring av patientavgifter för den prehospitala läkartjänsten kan komma att införas under avtalsperioden. Kris- och katastrofberedskap Vårdgivaren ska ha god kännedom om och följa SLL:s regionala katastrofmedicinska beredskapsplan, SLL:s epidemiberedskapsplan, SLL:s antraxplan samt SLL:s plan för krisberedskap och säkerhet Lokal krisberedskapsplan och kontinuitetsplanering Vårdgivaren ska ansvara för att ha en handlingsberedskap i verksamheten så att den fungerar även om störningar uppstår. Det kan röra sig om svåra väderförhållanden, personal som är involverade i olyckor, antagonistiska angrepp, sabotage, elavbrott eller vattenavbrott. Vårdgivaren ska regelbundet planera, utbilda och informera sin personal i handlingsberedskap så att verksamhetsansvaret är känt av alla. Vårdgivaren ska utarbeta en kontinuitetsplan för att motverka avbrott i verksamheten och skydda kritiska rutiner från effekter av oförutsedda allvarligare avbrott eller katastrofer. Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 28 av 30

61 Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner som förekommer i dokumentet: beredskap beställare differentiering dimensionering dirigering drift god kännedom kvalitetsledningssystem kall zon kännedom larmtid medicinskt index MLA motsvarande mycket god kännedom resurser tillgängliga vid akuta oplanerade händelser här: Stockholms läns landsting via Hälso- och sjukvårdsnämnden här: uppdelning av transporterande enheter i ambulanssjukvården här: proportionering/anpassning av volym för vägburen ambulans koordinering av prehospitala enheter här; teknik och personal i daglig verksamhet gedigen kunskap certifiering som visar ett system som beskriver hur olika aktiviteter bedrivs i ett företag område i ett skadeområde som inte medför krav på skyddsutrustning kunskap, förtrogenhet tidpunkt när första telefonsignalen i ett anrop når larmfunktionen prioriterings- och dirigeringstjänstens medicinska beslutsstöd Medicinskt ledningsansvarig läkare här: i hemmet eller motsvarande avses exempelvis utomhus, i butik, i trapputgång etc. avsevärd gedigen kunskap personcentrerad vård prehospital vård prioritering- och dirigeringstjänst prioritering att respektera och bekräfta personens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom vård som utförs mellan vårdbehovets uppkomst och ankomst till sjukvårdsinrättning sjukvårdens larmcentral bedömning av vårdanrop Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 29 av 30

62 rimlig väntetid startintervall starttid stationering utlarmningstid varm zon vårdgivare vårdutförare Socialstyrelsen: väntetiden bedöms inte påverka patientens tillstånd intervall från utlarmningstid till starttid tidpunkt då utlarmad enhet utgår mot utlarmningsadress här: placering av enheter i den prehospitala vården tidpunkt då larmcentral larmar prehospitala enheter område i ett skadeområde som medför krav på skyddsutrustning Socialstyrelsens termbank: statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) den personal som utför hälso- och sjukvårdsinsatser Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning Prehospital Läkartjänst Sida 30 av 30

63 HSN LS Bilaga 2 Årlig uppföljning I Allmänna villkor finns en generell beskrivning av beställarens uppföljning. I detta dokument beskrivs den årliga uppföljningen av avtal inom detta vårdområde inklusive krav på manuell inrapportering. Beställarens uppföljning tjänar flera syften: Uppföljning för analys och planering Uppföljning för kontroll (verifiera att vårdgivaren levererar enligt avtal) Uppföljning för dialog och utveckling Uppföljning som en del av styrningen (bland annat kopplat till målrelaterad ersättning) 2.1 Utformning av avtalsuppföljningen Löpande uppföljning Beställaren följer fortlöpande vårdgivarens leverans och kvalitet av vårdtjänster i enlighet med avtalet. Vårdproduktionen stäms av i samband med faktureringen. Rapporterade avvikelser hanteras och analyseras fortlöpande. På initiativ av beställaren kan löpande uppföljningar göras tillsammans med vårdgivaren Årlig uppföljning Årligen görs en avtalsuppföljning som sammanställs i en rapport. Rapporten bygger på att beställaren hämtar uppgifter från register (beskrivs i matris med indikatorer och nyckeltal, se punkt 2.3) och på svar på frågor som hämtas in via WIM, se nedan. Den årliga rapporten återkopplas till vårdgivaren. Beställaren ansvarar för att organisera och inbjuda till uppföljningsmöten. Kontinuerligt och i samband med årlig uppföljning kommer vårdgivarens utlovade kvalitet inom kvalitetsområdena patientperspektiv och samverkan för utveckling av tjänsten, som har lämnats i anbudet, att följas upp. Om beställaren identifierar bristande följsamhet till utlovad kvalitet kan vite utgå enligt detta avtal Fördjupad uppföljning I en del fall blir det aktuellt med en noggrannare granskning av hur vårdgivaren uppfyller villkoren i avtalet, så kallad fördjupad uppföljning. Denna beskrivs i bilaga 5 Allmänna villkor. 2.2 Uppföljningsplan Inom detta vårdområde avser beställaren att initiera uppföljningsmöten kontinuerligt under avtalstiden med en frekvens om en till fyra gånger per år. Se vidare bilaga 2 a Uppföljningsplan prehospital läkartjänst. Bilaga 2 Årlig uppföljning Årlig uppföljning Prehospital Läkartjänst 1(5)

64 HSN LS Indikatorer och nyckeltal En matris med indikatorer och nyckeltal, publicerad på Vårdgivarguiden, beskriver underlaget för Beställarens uppföljning. Matrisen kan revideras av Beställaren årligen. Resultatet kommer att publiceras i leverantörsuppföljningsdatabasen (LUD) och/eller på Uppföljningsportalen. I avtalet - Del 3 Ersättningsvillkor, under punkten Målrelaterad ersättning, redovisas hur målrelaterad ersättning beräknas och fördelas. Vårdgivaren ansvarar för att kvalitetssäkra all data som rapporteras in till beställaren. 2.4 Uppgifter från register Uppgifter till avtalsuppföljningen hämtas av beställaren från dataregister som vårdgivaren ska rapportera till. Information om rapportering till register finns i bilaga 4 Informationshantering. 2.5 Inrapportering via WIM Uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i avtalet, rapporteras av vårdgivaren till beställaren via en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Denna manuella inrapportering kan vara föranledd dels av beställarens uppföljningsbehov, dels av olika statliga initiativ och överenskommelser som innebär att SLL ska rapportera in uppgifter. Vårdgivaren ska årligen till beställaren lämna svar på nedanstående frågor. Beställaren sänder ut frågeformulär i god tid före det att svaren ska lämnas. Rapporteringen sker genom en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Samtliga svar ska där så är möjligt redovisas könsuppdelat Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Antal av respektive medicinsk åtgärd under året: Medicinsk åtgärd Assisterad andning Basal luftvägshantering Dödsbevis Främmande kropp Förlossning Intubation med läkemedel Intubation utan läkemedel Koniotomi LMA LPT Magnesium vid eklampsi Magnesium vid TdP Nåldekompression av ventilpneumothorax Oxytocin Pressor stöd Thoracostomi med eller utan drän Antal Bilaga 2 Årlig uppföljning Årlig uppföljning Prehospital Läkartjänst 2(5)

65 HSN LS Ultraljudsdiagnostik E-FAST Medicinsk bedömning och beslut med ambulans Medföljer till sjukhus Medföljer helikopter Motbud Beskriv vilka utbildningsinsatser som skett under året. Ange i procent hur stor andel av personalen som erhållit respektive utbildning. Kommentera och motivera även vilka utbildningar som prioriterats under året. Beskriv verksamhetens arbete med patientsäkerhet och kvalitetsledning Säker vård Var hämtas de tre (3) viktigaste källorna vid genomförande av egenkontroll? Vilka förbättringsåtgärder har vidtagits med anledning av egenkontrollen? Har vårdgivaren upprättat en patientsäkerhetsberättelse? Redogör för kompetensutveckling som personalen har genomgått under året. Antal personer i verksamheten som genomfört utbildning i Särskild prehospital sjukvårdsledning? Beskriv kort vilka risker som identifierats i verksamheten med stöd av inkomna avvikelser samt hur patientsäkerhetsarbetet återförs till verksamheten och medarbetarna. Beskriv hur medicinskt ledningsansvarig läkare säker ställer och följer upp följsamhet till medicinska riktlinjer. Beskriv vilka risker som identifierats avseende journaldokumentation och informationsöverföring. Beskriv även hur verksamheten säkerställer förbättringsåtgärder kopplat till identifierade risker. Beskriv hur verksamheten säkerställer att användandet av medicinteknisk utrustning sker på ett patientsäkert sätt och i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar. Frågor kan tillkomma bland annat utifrån årligen uppdaterade överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vårdgivaren är skyldig att svara på dessa eventuellt tillkommande frågor Effektiv vård Hur många patienter har kvarstannat i hemmet efter läkarbedömning på begäran av ambulanspersonal? Beskriv de fem (5) vanligaste diagnosgrupperna som är mest förekommande. Antal patienter som hänvisats till närakuter? Antal patienter som fått hjälp att boka akut tid för uppföljning hos husläkare eller närakut? Ange antal patienter för de tre (3) vanligaste patientgrupperna som involverats i patientstyrningar under året. Beskriv vilka rutiner och åtgärder som vidtagits i verksamheten för att öka antalet styrningar till rätt vårdnivå under året. Bilaga 2 Årlig uppföljning Årlig uppföljning Prehospital Läkartjänst 3(5)

66 HSN LS Jämställd och jämlik vård Har vårdgivaren en dokumenterad handlingsplan för verksamhetens arbete med att utveckla jämställdhet, bemötande, synliggörande och kompetens med hbtq-identitet? Vilka åtgärder genomförts inom detta område under året? Antal personer i verksamheten som genomfört webbutbildning Hbtnormer, kön och sexualitet som finns tillgänglig på Lärtorget? Beskriv verksamhetens arbete med lika villkor i mäns och kvinnors arbetsvillkor. Beskriv verksamhetens arbete med lönepolicy och lönesättning så att det sker på lika villkor för män och kvinnor. Beskriv verksamhetens arbete för att kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier inte förekommer. Beskriv kort hur verksamheten arbetar för och beaktar jämställdhet o9ch mångfald i bemötande av patienter Personcentrerad vård Hur många patienter har meddelats ankomsttid innan besök av prehospital läkare? Hur många patienter har erhållit akuta läkemedel? Redovisa typ av läkemedel. För hur många patienter har kontakt med närstående tagits? För hur många patienter har kontakt med hemtjänst via trygghetslarm tagits? Hur många kontakter har tagits med husläkare för att initiera vårdplanering? Hur många patienter har erhållit förnyad kontakt via prehospital läkare? Samverkan för utveckling av tjänsten Har besök för samverkan genomförts på husläkarmottagning? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter. Har besök för samverkan genomförts på närakut? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter. Har besökt för samverkan genomförts hos ambulansvårdgivare? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter. Har besökt för samverkan genomförts hos geriatrikvårdgivare? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter. Har besökt för samverkan genomförts hos prioriterings- och dirigeringstjänsten? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter. Har besök för samverkan genomförts hos 1177 Vårdguiden? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter. Har besök för samverkan genomförts hos ambulanshelikoptertjänsten? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter. Har besökt för samverkan genomförts hos vårdgivare inom basal hemsjukvård? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter. Bilaga 2 Årlig uppföljning Årlig uppföljning Prehospital Läkartjänst 4(5)

67 HSN LS Har besök för samverkan genomförts på akutmottagning? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter. Har besök för samverkan genomförts på barnakutmottagning? Beskriv samt redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Bemanning Antal tillsvidareanställda per yrkeskategori. Antal timanställda per yrkeskategori. Antal timmar som bemannats via bemanningsföretag under året. Ange namn och tjänstgöringsgrad för den eller de medicinskt ansvariga läkare som finns i verksamheten. Ange även hur många timmar per vecka respektive medicinskt ansvarig läkare arbetar i verksamheten. Ange personalomsättning i procent per yrkeskategori per år. Ange sjukfrånvaro i procent per yrkeskategori per år. Beskriv hur karriärsutveckling och bemanning av chefspositioner sker på ett jämställt sätt. Beskriv kort verksamhetens arbete för att förebygga att personalen drabbas av hot och våld i tjänsten. Beskriv utbildningsinsatser, rutiner för ökad säkerhet, förebyggande råd och stöd till medarbetarna, rutiner för stöd till drabbade medarbetare samt rapportering och uppföljning av händelser Miljö Vårdgivaren ska årligen rapportera in antalet körda kilometer inom ramen för uppdraget. Rapportering ska göras totalt för tjänsten och respektive enhet. Förnybar energi i drivmedel, ange andel i procent. Är verksamheten miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande? Om ja, ange årtal före certifiering eller recertifiering samt vilket certifieringsorgan som utfärdat miljöcertifieringen. Beskriv hur verksamheten säkerställer att läkemedelshantering sker i enlighet med Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter. Beskriv även hur läkemedelsförbrukningen följs upp. Ange antal fyrhjulsdrivna respektive tvåhjulsdrivna fordon som finns i verksamheten. Bilaga 2 Årlig uppföljning Årlig uppföljning Prehospital Läkartjänst 5(5)

68 Bilaga 2a Årlig uppföljning Prehospital läkartjänst Kvalitetsområde/Perspektiv FFU Gemensam Områdesspecifik Mått/Indikatornamn Syfte Textbeskrivning av beräkning Behov Patienttyngd Andel patienter äldre än 75 år -jourläkare Andel patienter yngre än 19 år- jourläkare Prestationer Utförda Prestationer Åtgärder Andel uppdrag med registrerad KVÅ-kod -jourläkare Kvalitet Andel uppdrag per yrkeskategori - jourläkarbil Följer upp patientsäkerhet Summerar fysiska besök btyp=0, 1, 2, 8, A, B, H, L, P per vårdgivarkategori och dividerar de olika kategorierna med totalen av vårdgivarkategorier Andel läkarbesök i hemmet -jourläkare besökstyp 2 Andel läkarbesök i hemmet för barn under 19 år Andel läkarbesök på annan plats -jourläkare besökstyp L Andel läkarbedömning via telefon eller videosamtal besökstyp 9. KVÅ UX007, XS011 Andel vårdintyg- jourläkare KVÅ GD005 Följer att att/om KVÅ koder används Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Täckningsgrad i Hjärtstoppsregistret Följer upp kvalitet i tjänsten Summerar samtliga fysiska besök 0,1,2,8,A,B,H,L,P där man gjort en KVÅregistrering, ATG1 tomt och dividerar med samtliga fysiska besök. HSN LS Beräkning: Täljare Val, OVR. Summera fysiska besök, btyp=0,1,2,8,a,b,h,l,p med vdg1 var för sig (01-69 en grupp läkare) Val, OVR. Summera samtliga fysiska besök 0,1,2,8,A,B,H,L,P där ATG1 tomt Beräkning: Nämnare Val, OVR. Summera fysiska besök btyp=0,1,2,8,a,b,h,l,p totalt oavsett vdg1 Val, OVR. Summera samtliga fysiska besök 0,1,2,8,A,B,H,L,P Jämlik vård Andel kvinnor/män Följer upp jämlik vård Summera individer med kön K resp M var för sig och dividera med samtliga idnr. Val, OVR. Summera samtliga idnr med koen=k resp Koen=M. Val, OVR. Summera samtliga indnr. Effektiv vård Andel patienter med besök på akutmottagning 1-5 dagar efter hembesök -jourläkarbil Följer upp patientsäkerhet Strukturerad journalgranskning Effekter Systemeffekter Miljö Är vårdgivaren miljöcertifierad/ -diplomerad? Följer miljöarbetet Hämtas från GUPS

69 Rekommenderat målvärde/lägstanivå Kommentar till målvärde Används för kvalitetsrelaterad ersättning Datakällor Uppdateringsfrekvens Kommentar 20%

70 Kvalitetsområde/ Perspektiv Uppgift Svarsalternativ Varför hämtas uppgiften Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Följer upp patientsäkerhet och Medicinska åtgärder (se lista nedan) Antal och beskrivning kunskapsbaserad vård. Medicinsk åtgärd Assisterad andning Basal luftvägshantering Dödsbevis Främmande kropp Förlossning Intubation med läkemedel Intubation utan läkemedel Koniotomi LMA LPT Magnesium vid eklampsi Magnesium vid TdP Nåldekompression av ventilpneumothorax Oxytocin Pressor stöd Thoracostomi med eller utan drän Ultraljudsdiagnostik E-FAST Medicinsk bedömning och beslut med ambulans Medföljer till sjukhus Medföljer helikopter Motbud Säker vård Jämställd och jämlik vård Effektiv vård Beskriv vilka utbildningsinsatser som skett under året. Ange i procent hur stor andel av personalen som erhållit respektive utbildning. Andel i procent och Följer upp kvalitet och kompetens i Motivera vilka utbildningar som prioriterats. beskrivning tjänsten Beskriv verksamhetens arbete med patientsäkerhet och kvalitetsledning. Beskrivning Följer upp patientsäkerhet. Var hämtas de tre (3) viktigaste källorna vid genomförande av egenkontroll? Ange 3 källor Följer upp patientsäkerhet. Vilka förbättringsåtgärder har vidtagits med anledning av egenkontrollen? Text Följer upp patientsäkerhet. Har vårdgivaren upprättat en Ja/Nej patientsäkerhetsberättelse? Följer upp patientsäkerhet. Redogör för kompetensutveckling som personalen har genomgått under året. Beskrivning Följer upp kvalitet i tjänsten. Antal personer i verksamheten som genomfört utbildning i Särskild prehospital sjukvårdsledning? Antal Följer upp kvalitet i tjänsten. Beskriv kort vilka risker som identifierats i verksamheten med stöd av inkomna avvikelser samt hur patientsäkerhetsarbetet återförs till verksamheten och medarbetarna. Beskrivning Följer upp patientsäkerhet. Beskriv hur medicinskt ledningsansvarig läkare säker ställer och följer upp följsamhet till Följer upp patientsäkerhet och kvalitet i medicinska riktlinjer. Beskrivning tjänsten. Beskriv vilka risker som identifierats avseende journaldokumentation och informationsöverföring. Beskriv även hur verksamheten säkerställer förbättringsåtgärder kopplat till identifierade risker. Beskrivning Följer upp patientsäkerhet. Beskriv hur verksamheten säkerställer att användandet av medicinteknisk utrustning sker på ett patientsäkert sätt och i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar. Beskrivning Följer upp patientsäkerhet. Har vårdgivaren en dokumenterad handlingsplan för verksamhetens arbete med att utveckla jämställdhet, bemötande, synliggörande och kompetens med hbtqidentitet? Ja/Nej Följer upp jämställdhet och jämlik vård Vilka åtgärder genomförts inom detta område under året? Beskrivning Följer upp jämställdhet och jämlik vård Antal personer i verksamheten som genomfört webbutbildning hbt-normer, kön och sexualitet som finns tillgänglig på Lärtorget? Antal av totalt Följer upp jämställdhet och jämlik vård Beskriv verksamhetens arbete med lika villkor i mäns och kvinnors arbetsvillkor. Beskrivning Följer upp jämställdhet och socialt ansvar. Beskriv verksamhetens arbete med lönepolicy och lönesättning så att det sker på lika villkor för män och kvinnor. Beskrivning Följer upp jämställdhet och socialt ansvar. Beskriv verksamhetens arbete för att kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier inte förekommer. Beskrivning Följer upp jämställdhet och jämlik vård Beskriv kort hur verksamheten arbetar för och beaktar jämställdhet och mångfald i bemötande av patienter. Beskrivning Följer upp jämställdhet och jämlik vård Hur många patienter har kvarstannat i hemmet efter läkarbedömning på begäran av ambulanspersonal? Beskriv de fem (5) vanligaste diagnosgrupperna som är mest Antal och beskrivning, förekommande. redovisa per funktion Följer upp patientsäkerhet. Antal patienter som hänvisats till närakuter Antal, redovisa per funktion Följer upp patientsäkerhet. Antal patienter som fått hjälp att boka akut tid Antal och beskrivning, för uppföljning hos husläkare eller närakut? redovisa rutiner Patientsäkerhet, trygghet för patienten Ange antal patienter för de tre (3) vanligaste patientgrupperna som involverats i Antal och beskrivning, Följer upp patientsäkerhet och rätt patientstyrningar under året. redovisa per funktion vårdnivå. Miljö Bemanning Beskriv vilka rutiner och åtgärder som vidtagits i verksamheten för att öka antalet styrningar till rätt vårdnivå under året. Beskrivning Vårdgivaren ska årligen rapportera in antalet körda kilometer inom ramen för uppdraget. Rapportering ska göras totalt för tjänsten och respektive enhet. Antal per enhet Förnybar energi i drivmedel Andel i procent Är verksamheten miljöcertifierad enligt ISOstandard 14001, EMAS eller motsvarande? Om ja, ange årtal före certifiering eller recertifiering samt vilket certifieringsorgan som utfärdat miljöcertifieringen. Beskrivning Beskriv hur verksamheten säkerställer att läkemedelshantering sker i enlighet med Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter. Beskriv även hur läkemedelsförbrukningen följs upp. Beskrivning Ange antal fyrhjulsdrivna respektive tvåhjulsdrivna fordon som finns i verksamheten. Antal per kategori Följer upp patientsäkerhet och rätt vårdnivå. Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Antal tillsvidareanställda per yrkeskategori. Antal per kategori Följer upp jämställdhet och socialt ansvar. Antal timanställda per yrkeskategori. Antal per kategori Följer upp jämställdhet och socialt ansvar. Antal timmar som bemannats via bemanningsföretag under året. Antal per kategori Följer upp jämställdhet och socialt ansvar. Ange namn och tjänstgöringsgrad för den eller de medicinskt ansvariga läkare som finns i verksamheten. Ange även hur många timmar per vecka respektive medicinskt ansvarig läkare Följer upp kvalitet i tjänsten och socialt arbetar i verksamheten. Beskrivning ansvar. Ange personalomsättning i procent per yrkeskategori per år. Antal per kategori Följer upp jämställdhet och socialt ansvar. Ange sjukfrånvaro i procent per yrkeskategori per år. Antal per kategori Följer upp jämställdhet och socialt ansvar. Beskriv hur karriärsutveckling och bemanning av chefspositioner sker på ett jämställt sätt. Beskrivning Följer upp jämställdhet och socialt ansvar. Beskriv kort verksamhetens arbete för att förebygga att personalen drabbas av hot och våld i tjänsten. Beskriv utbildningsinsatser, rutiner för ökad säkerhet, förebyggande råd och stöd till medarbetarna, rutiner för stöd till drabbade medarbetare samt rapportering och uppföljning av händelser. Beskrivning Följer upp socialt ansvar. Utvärderingsfrågorna enl bilaga 6 i avtalet ska användas i uppföljningen Patientperspektivet - personcentrerad vård 1 A. Boka akuta tider för uppföljning hos Antal, beskrivning, redovisa husläkare eller närakut. rutiner Säkerställa rätt vårdnivå 1 B. Meddelad ankomsttid genom uppringning Antal jmf med utförda hembesök Trygghet för patienten 1 C. Kontakt med närstående Antal Patientsäkerhet, trygghet för patienten 1 D. Kontakta hemtjänst via trygghetslarm Antal Patientsäkerhet, trygghet för patienten 1 E. Kontakt husläkare för initiering av vårdplanering Antal, beskrivning, redovisa rutiner Följer upp samverkan och rätt vårdnivå 1 F. Förnyad kontakt Antal och åtgärd, beskrivning Patientsäkerhet, trygghet för patienten Samverkan för utveckling av tjänsten 2 A. Besök husläkarmottagning för samverkansformer Beskrivning, redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten 2 B. Besök närakut för samverkansformer Beskrivning, redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten 2 C. Besök ambulansvårdgivare Beskrivning, redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten 2 D. Besök geriatrikvårdgivare Beskrivning, redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten Beskrivning, redovisa rutiner 2 E. Besök prioriterings- och dirigeringstjänsten och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten 2 F. Besök 1177 Vårdguiden Beskrivning, redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten 2 G. Besök ambulanshelikoptertjänsten Beskrivning, redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten 2 H. Besök vårdgivare basal hemsjukvård Beskrivning, redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten 2 I. Besök akutmotttagning Beskrivning, redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten 2 J. Besök barnakutmottagning Beskrivning, redovisa rutiner och utvecklingsmöjligheter Säkerställa utveckling av tjänsten

71 Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten 3.1 Ersättningssystemet Allmänt Ersättningssystemet består av två delar, dels beskrivningssystemet som beskriver patientens kontakter med vården, dels ersättningsmodellen som omfattar beställarens ersättningar till vårdgivaren. Vårdgivarens uppdrag, som beskrivs i bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning, utgör grunden för vårdgivarens rätt att fakturera enligt avtal. 3.2 Ersättningsmodellen för den prehospitala läkartjänsten Fast ersättning Prehospital läkartjänst Beställaren ersätter vårdgivaren med en fast ersättning årligen som utbetalas månadsvis med en tolftedel (1/12) av årsbeloppet. Den fasta ersättningen motsvarar det belopp som vårdgivaren erhåller för att åta sig uppdraget baserat på samtliga bilagor i upphandlingsdokument såsom uppdragsbeskrivning, ersättningsvillkor och övriga krav som redovisats i upphandlingsdokumentens olika bilagor. I den fasta ersättningen ingår telefonbedömningar. Fast ersättning Prehospital akutläkarfunktion Ersättning per år* (belopp kronor) Prehospital jourläkarfunktion * Med år avses 12 månader Rörlig ersättning för prehospital läkartjänst Beställaren ersätter vårdgivaren med en rörlig ersättning baserat på typ av uppdrag. Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 1 av 11

72 Typ av uppdrag Läkarbedömning i hemmet eller motsvarande* för prehospital akutläkarfunktion Läkarbedömning i hemmet eller motsvarande* för prehospital jourläkarfunktion Belopp kronor per uppdrag Konstaterade av dödsfall Utfärdande av vårdintyg (LPT) *Med motsvarande avses exempelvis utomhus, i butik, i trappuppgång, etc. Ovan angivna ersättningsbelopp för jourläkarfunktionen inkluderar patientavgifter (se bilaga 10 Rapporteringsanvisningar). Prehospital akutläkarfunktion För den prehospitala akutläkarfunktionen beräknas den rörliga ersättningen på den statusrapportering som är gjord. Registreringen ska innehålla att uppdraget är kvitterat samt att enheten är framme på hämtplats. Båda dessa registreringar ska vara utförda för att ersättas som ett uppdrag. Under avtalsperioden kan SLL:s rapporteringssystem utvecklas så att vårdgivarens registreringar överförs till SLL:s system för att skapa ett faktureringsunderlag. Prehospital jourläkarfunktion För den prehospitala jourläkarfunktionen beräknas den rörliga ersättningen på de rapporteringar som är gjorda i enlighet med de rapporteringsanvisningar som finns på Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ansvarar för att hålla sig uppdaterad om innehållet i rapporteringsanvisningarna. Här ingår uppdrag på skadeplats eller motsvarande oavsett om det finns patient eller inte. Beställarens ersättningar enligt ovan till vårdgivaren för utförda uppdrag för patienter folkbokförda i Stockholms län ska rapporteras enligt beställarens krav och anvisningar. Ersättning för andra patienter se punkt 3.8 i Besöksersättning för personer ej folkbokförda i Stockholms län, asylsökande med flera. 3.3 Bonus och vite gällande måluppfyllelse Ersättningen beräknas av beställaren utifrån de resultat som vårdgivaren inom de kvalitetsområden som specificeras i tabellerna nedan. Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 2 av 11

73 Bonus för måluppfyllelse Bonusnivå uppnådd andel för att erhålla bonus Andel av totalt utbetald ersättning per kalenderår Förnybar energi i drivmedel % 0,5 % för prehospital läkartjänst % 0,5 % för prehospitala läkartjänst % 0,5 % för prehospital läkartjänst % 0,5 % för prehospital läkartjänst Totalt antal uppdrag för akutläkarfunktionen Uppdrag med status Kvittens och Framme Andel av totala antalet läkarbedömningar utförda i hemmet eller motsvarande av jourläkarfunktionen av barn under 19 år * Konstaterande av dödsfall och LPT ingår inte i antalet Totalt antal läkarbedömningar i hemmet eller motsvarande för jourläkarfunktionen* Konstaterande av dödsfall och LPT ingår inte i antalet Överstigande /år 20 % Överstigande /år 1,0 % av prehospital akutläkarfunktion 1,0 % för prehospital jourläkarfunktion 1,0 % för prehospital jourläkarfunktion Vite för måluppfyllelse Vitesnivå nivå vid vilken vite utgår Tillgänglighet** <99,5 % 1,0 % Utbildning i prehospital särskild sjukvårdsledning* (PS-konceptet) 100 % av all personal ska ha genomgått utbildningen *Avstämning av andel görs per den 31 december Andel av totalt utbetald ersättning 1,0 % Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 3 av 11

74 * * Tillgängligheten mäts genom de rapporter som prioriterings- och dirigeringstjänsten redovisar till beställaren varje månad. Avstämning görs varje månad och regleras varje kvartal. Vårdgivaren ska ha handlingsberedskap för att på effektivaste sätt åtgärda avbrott i tillgängligheten. Bristande tillgänglighet vid sanering och debriefing accepteras av beställaren utan att vite utgår. 3.4 Vite för processer och aktiviteter Vite för bristande inrapportering Om vårdgivaren inte rapporterar till beställaren enligt bilaga 2 och 2a Årlig uppföljning och Bilaga 4 Informationshantering i avtalet har beställaren rätt att från vårdgivaren ta ut ett vite uppgående till en (1) procent av totalt fakturerat belopp för hela den prehospitala läkartjänsten från och med den månad rapporteringen uteblivit fram till dess att rapporteringen sker. Vite för bristande inrapportering Vite utgår per månad fram till dess inrapportering skett Procent 1,0 % av totalt fakturerat belopp Miljö Om certifierat miljöledningssystem saknas enligt de krav som anges i bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning ska vårdgivaren erlägga vite motsvarande 0,5 procent av den årliga ersättning som beställaren för detta avtal utbetalat till vårdgivaren. Vite faktureras efterföljande år. Vite för bristande uppfyllande av miljökrav Krav enligt uppdragsbeskrivning Procent 0,5 % av utbetald ersättning Utlovad kvalitet enligt anbud Om vårdgivaren inte uppfyller den utlovade kvaliteten i de inlämnade kvalitetsbeskrivningarna i anbudet, utgår vite enligt nedan. De två (2) kvalitetsområdena är Patientperspektiv Samverkan för utveckling av tjänsten Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 4 av 11

75 Vite för bristande uppfyllande av utlovad kvalitet enligt anbud* per kriterium Vitesbelopp kr/år** 1 A Boka tid B Uppringd C Närstående D Trygghetslarm E Vårdplanering F Ny kontakt A Besök husläkare B Besök närakut C Besök ambulans D Besök geriatrik E Besök PoD F Besök G Besök helikopter H Besök hemsjukvård I Besök akutmottagning J Besök barnakut * Uppföljningen görs per den 31 december i enlighet med bilaga 2a, Årlig uppföljning. ** Med år avses 12 månader 3.5 Patientavgifter avseende jourläkarfunktionen Vårdgivaren ska av patienter som behandlas enligt detta avtal ta patientavgift med de belopp som SLL beslutat. Uppgift om patientavgifter finns tillgängliga i SLL:s Avgiftshandbok, se Vårdgivarguiden. När prehospital jourläkarfunktion utför uppdrag tillsammans med någon eller några enheter från ambulanssjukvården ska patienten inte betala någon patientavgift. Beställaren ersätter inte vårdgivaren för uteblivna patientavgifter. De patientavgifter vårdgivaren får från patienterna är en del av beställarens ersättning till vårdgivaren. Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter ska övrig ersättning från beställaren till vårdgivaren justeras på sådant sätt att vårdgivarens totala ersättning enligt detta avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Beställaren fastställer hur denna justering av ersättningarna ska ske. 3.6 Kostnadsansvar Prehospital läkartjänst Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som förenade med uppdragets utförande, med de preciseringar och undantag som anges nedan. Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 5 av 11

76 3.6.1 Informationsförsörjning och tekniska system Beställaren ansvarar för informationsförsörjning av exempelvis journalsystem för prehospital akutläkarfunktion i Frapp, den medicinsktekniska utrustning i fordon som ingår i Frapp samt utrustning för kommunikation via data och tal som ingår i Frapp och Rakel. Vårdgivaren ansvarar för journalsystem i den prehospitala jourläkarfunktionen. Se vidare under punkt i bilaga 4 Informationshantering och punkt 1.21 i bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning Kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel Tolkar Beställaren svarar för kostnaden för språktolk och tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt när tolktjänst som har avtal med SLL anlitas. Om annan tolktjänst används svarar vårdgivaren för kostnaden. Se Vårdgivarguiden om samlad information om tolktjänster Sjukresor Beställaren ansvarar för kostnaderna för sjukresor mellan folkbokföringsadress och landstingsfinansierad vård enligt lag (1991:419) om resekostnadesersättning vid sjukresor. Se Vårdgivarguiden om sjukresor i SLL Medicinsk service För nyttjande av medicinsk service där vårdgivaren har hela kostnadsansvaret ska vårdgivaren välja leverantör som har avtal med SLL eller är ackrediterad av SWEDAC. För nyttjande av medicinsk service där vårdgivaren inte har hela kostnadsansvaret ska vårdgivaren anlita leverantör av medicinsk service som har avtal med SLL och eller ackrediterad av SWEDAC. Medicinsk service är patientbunden diagnostik och laboratorieanalyser utförda efter remiss. Tjänster som avses är laboratoriemedicin, radiologi, klinisk fysiologi, klinisk neurofysiolog, gastrointestinal endoskopi, spermaprover, transfusionsmedicin och nukleärmedicin samt biobankshantering och vävnadsinrättning. Vårdgivaren ska följa beställarens anvisningar för kvalitetssäkring av patientnära analyser, se information på Vårdgivarguiden. Beställaren äger rätt att granska vårdgivarens förskrivning av medicinsk service. Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 6 av 11

77 Vid utfärdande av remiss avseende medicinsk service ska på remissen anges kombikakod eller HSA-id enligt beställarens anvisningar för den egna verksamheten som drivs enligt avtalet. Remiss till medicinsk service får endast utfärdas för patienter som vårdas i verksamhet som omfattas av avtalet Undersökningar där beställaren har hela kostnadsansvaret Beställaren har det fulla kostnadsansvaret för undersökningar utförda vid laboratorier inom nedan angivna specialiteter. Vårdgivaren ska använda de laboratorier som beställaren har avtal med för dessa undersökningar. Endoskopier, inklusive prover som tas i samband med endoskopin Genetik Spermaprov Transfusionsmedicin Obduktioner Undersökningar med delat kostnadsansvar Vårdgivaren svarar för 20 procent av beställarens kostnad för undersökningar efter remiss från vårdgivaren inom nedan angivna specialiteter. Vårdgivaren ska använda de laboratorier som beställaren har avtal med för dessa undersökningar. Radiologi Klinisk fysiologi Neurofysiologi Patologi med cytologi Beställaren svarar för övriga kostnader för dessa undersökningar Undersökningar där vårdgivaren har hela kostnadsansvaret Vårdgivaren har totalt kostnadsansvar för samtliga medicinska serviceundersökningar med undantag från de undersökningar som redovisas under punkt och ovan. 3.7 Utbildningsåtaganden Beställaren ersätter vårdgivaren för utbildningsplatser denne tillhandahåller för vård- och medicinstuderande med av SLL fastställd ersättning, se Vårdgivarguiden för utbildningsdirektiv. 3.8 Besöksersättning för personer ej folkbokförda i Stockholms län, asylsökande med flera Avser jourläkarbilsfunktionen Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 7 av 11

78 3.8.1 Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholm län Ersättning för vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige faktureras beställaren i särskild ordning, se vårdgivarguiden. I gruppen asylsökande med flera ingår även förvarstagna som vistas i Migrationsverkets förvar, de som beviljats tillfälligt skydd och deras anhöriga samt ytterligare grupper som regeringen beslutar om Utomlänspatienter Ersättning för utomlänspatienter ges på samma sätt och med samma belopp som patienter bosatta i Stockholms län i ordinarie månadsfaktura Patienter från andra länder För patienter från andra länder varierar betalningsansvaret beroende på bland annat bosättningsland. Information och regelverk för patientavgifter och ersättningsnivåer för dessa patientgrupper finns på Vårdgivarguide, se regelverk i Turisthandboken för personer från andra länder, Handbok för asylsökande, Handbok för personer utan tillstånd och Avgiftshandboken. 3.9 Moms Inledning Parterna är eniga om att tjänsten i sin helhet utgör sådan sjukvård som undantas från momsplikt enligt 3 kap. 4 Mervärdesskattelag (1994:200) (ML). I enlighet härmed utgår ingen moms på ersättningen för tjänsten Kompensations för moms Priserna utgör hela vårdgivarens ersättning från beställaren. Tillägg på fakturorna för momskompensation får ej göras Eventuell momsplikt För det fall behörig domstol genom lagakraftvunnet beslut anser att hela eller delar av uppdraget inte omfattas av 3 kap. 4 ML eller annan relevant undantagsbestämmelse i ML, har vårdgivaren mot utställande av faktura rätt till moms på ersättning som är hänförlig till de delar av uppdraget som av dom-stol bedömts som momspliktiga. Vårdgivarens rätt gäller under förutsättning att relevant faktura uppfyller de krav som följer av 11 kap. ML. Det åligger vårdgivaren att snarast möjligt, och under avtalets löptid, delge beställaren föreliggande domstolsbeslut för att ersättning för moms ska kunna utgå. Om vårdgivaren framställer krav efter avtalstidens utgång kan SLL inte utge ersättning för moms. Ersättningsanspråket är preskriberat efter avtalstidens utgång. Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 8 av 11

79 Frågan om eventuell momsplikt ska hanteras kostnadsneutralt för beställaren varför vårdgivaren, till den del ersättningen ska faktureras med tillägg för lagstadgad moms, ska reducera ersättningen med lägst motsvarande belopp som avser den statliga momskompensationen som för närvarande uppgår till 6 procent. Räkneexempel: Avtalad ersättning för tjänsten: 100 Statlig momskompensation: 6 procent Lagstadgad mervärdesskatt, i exemplet 25 procent Privata vårdgivare och av SLL ägda bolag Tjänsten är momsfri Avtalad ersättning för tjänsten 100 Vårdgivaren fakturerar 100 Tjänsten är momspliktig Avtalad ersättning för tjänsten 100 Vårdgivaren reducerar ersättningen - 6 Justerad ersättning 94 Tillkommer mervärdesskatt 25 % 23,50 (94*25 % = 23:50) Vårdgivaren fakturerar 117: Fakturering Utformning av faktura prehospital jourläkartjänst Från den registrering av vårdhändelser som vårdgivaren gör till beställarens databaser sammanställer beställaren ett faktureringsunderlag. Faktureringsunderlaget kan även innehålla särskilda tillägg enligt uppdraget. Vårdgivaren ska kontrollera och godkänna detta underlag varefter utbetalning sker. Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 9 av 11

80 Beställaren betalar endast för utförd vård som registrerats till beställarens databaser enligt beställarens anvisningar samt för uppdragsrelaterade ersättningar och särskilda ersättningar enligt avtalet. På fakturan samlas samtliga poster som ska faktureras enligt avtalet. Undantag från detta är ersättning för vård av asylsökande och patienter från andra länder enligt punkt generell målgrupp i punkt i bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning samt under punkt 3.8 i den här bilagan Utformning av faktura prehospital akutläkare Vårdgivaren fakturerar 1/12 av den årliga fasta ersättningen månadsvis i efterskott enligt beställarens anvisningar. Vårdgivaren fakturerar den rörliga ersättningen månadsvis i efterskott. Rörlig ersättning utgår för de uppdrag som uppfyller beställarens krav på registrering. Faktureringsunderlag ska bifogas fakturan. Underlaget ska innehålla en specificering av de uppdrag som vårdgivaren har utfört i den prehospitala akutläkarfunktionen. Som grund för faktureringsunderlaget gäller av beställaren anvisad rapport som tas fram prioriterings- och dirigeringstjänsten Faktureringsperiod Fakturering sker månadsvis i efterskott Faktureringsadress Faktura ska sändas till den adress som beställaren anger Invändningar mot faktura Invändningar mot fakturan ska ske skriftligen senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Reglering av felaktigt fakturerat belopp ska ske inom 30 dagar efter det att parterna enats om att korrigering ska ske Betalningsvillkor Betalning sker mot faktura på första tillgängliga bankdag 30 kalenderdagar efter fakturadatum. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger beställaren rätt att förlänga tiden för betalning med motsvarande antal dagar. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift, andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av avtalet. Ersättning utbetalas endast till vårdgivare som är godkänd för F-skatt. Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 10 av 11

81 Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats, eller om vårdhändelse inte rapporterats korrekt till beställarens databaser, inom tre månader efter det att det som är ersättningsberättigat utförts. Detta förhållande påverkas inte av avtalets stycke om parts rätt att vid senaste att vid senare tillfälle påtala rättighet Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt Räntelag (1975:635) Prisjustering Priserna är fasta till och med Under resterande avtalstid ska 30 procent av ersättningen vara fast och 70 procent underlag för prisjustering per den 1: a januari varje år, med början Enligt årliga förändringar i preliminärt prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) exklusive läkemedel som publiceras av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i oktober månad. LPIK tas fram av SKL och redovisas som årsvärden per kalenderår. LPIK redovisar prognostiserat utfall av förändringar i kostnader för arbetskraft och publiceras av SKL. Basår för LPIK för detta avtal är år Justering av priser enligt index föregås inte av förhandling. Beställaren informerar vårdgivaren om ersättningen efter indexjustering. Bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten Sida 11 av 11

82 1(7) Bilaga 3a LS HSN Anbudsgivare: Prisbilaga - Prehospital läkartjänst Anbudsgivaren ska offerera ersättning enligt de uppgifter som efterfrågas nedan. Anbudsgivaren anger sitt anbudspris i de gula fälten. Samtliga priser ska anges i svenska kronor. Tjänsten är ej momspliktig. Anbudsgivare ska för option 1-10 ange pris i kronor per timme. Priserna anges i tabell C. Priserna mulitpliceras med de antal timmar som angivits av beställaren, vilka sedan summeras till anbudsgivarens pris för respektive option, tabell D. Pris per timme anges för respektive läkarfunktion enligt nedan. Det summerade priset blir anbudsgivarens pris för varje option. Priserna ska inkludera samtliga kostnader för åtagandet enligt detta förfrågningsunderlag. Med år avses tolv månader. Pris som ligger grund för utvärdering Anbudsgivarens priser kommer att viktas till ett utvärderingspris. Anbudspriserna beräknas därefter automatiskt till viktat utvärderingspris vid ifyllandet av pris i de gula fälten. I tabellerna A-D har texterna avseende jourläkarbilsfunktionen och de prisuppgifter som Anbudsgivaren anger markerats med blå färg. I tabell E redovisas summan av totalt viktat utvärderingspris (summan av de gröna fälten från tabellerna A, B, och D). Det totalt viktade utvärderingspriset är utgångspunkt för de prisavdrag per kvalitetsområde som anbudsgivare kan erhålla enligt bilaga Kvalitetsutvärdering.

83 2(7) Fast årsersättning prehospital läkartjänst Tabell A Ange pris Vikt Utvärderingspris Fast årsersättning för den prehospitala akutläkarfunktionen 1,00 0 Fast årsersättning för den prehospitala jourläkarfunktionen 1,00 0 Summa 0 0 Optioner prehospital läkartjänst Tabell B Fast årsersättning för utökning av antal enheter jourläkarfunktionen Ange pris Vikt Utvärderingspris Utökning av antal enheter Pris för en (1) extra prehospital jourläkarbil, bemannad med kompetens enligt krav jourläkarfunktion. Drifttid: Årets alla dagar; vardagar 17:00 08:00 samt lördagar, söndagar och helgdagar dygnet runt. Priset ska anges per år. 0,25 0

84 3(7) Utökad drifttid samt tillfällig förstärkning med extra enheter för den prehospitala läkartjänsten Tabell C Timpris för option Prehospital akutläkarfunktion Prehospital jourläkarfunktion Ange pris per timme Tabell D Optioner 1) Prehospital akutläkarfunktion Nord utökad drifttid Pris för tio (10) timmar extra per dygn mellan kl. 21:00-07:00. Utlösande av optionen innebär att enheten är i drift dygnet runt årets alla dagar. Priset som redovisas i kolumnen Anbudsgivarens pris utgör fast årsersättning för optionen. 2) Prehospital akutläkarfunktion Syd utökad drifttid Pris för tio (10) timmar extra per dygn mellan kl. 21:00-07:00. Utlösande av optionen innebär att enheten är i drift dygnet runt årets alla dagar. Priset som redovisas i kolumnen Anbudsgivarens pris utgör fast årsersättning för optionen. 3) Prehospital akutläkarfunktion Nord - midsommarhelgen Pris för utökad drifttid midsommarhelgen, från kl. 21:00 på midsommarafton till kl. 07:00 på midsommardagen, totalt 10 (tio) timmar. Priset som redovisas i kolumnen Anbudsgivarens pris utgör fast ersättning för optionen. Antal timmar per option Anbudsgivarens pris Vikt Viktat utvärderingspris , , ,00 0

85 4(7) 4) Prehospital akutläkarfunktion Syd - midsommarhelgen Pris för utökad drifttid midsommarhelgen, från kl. 21:00 på midsommarafton till kl. 07:00 på midsommardagen, totalt 10 (tio) timmar. Priset som redovisas i kolumnen Anbudsgivarens pris utgör fast ersättning för optionen. 5) Prehospital akutläkarfunktion Nord - nyårshelgen Pris för utökad drifttid nyårshelgen, från kl. 21:00 på nyårsafton till kl. 07:00 på nyårsdagen, totalt 10 (tio) timmar. Priset som redovisas i kolumnen Anbudsgivarens pris utgör fast ersättning för optionen. 6) Prehospital akutläkarfunktion Syd - nyårshelgen Pris för utökad drifttid nyårshelgen, från kl. 21:00 på nyårsafton till kl. 07:00 på nyårsdagen, totalt 10 (tio) timmar. Priset som redovisas i kolumnen Anbudsgivarens pris utgör fast ersättning för optionen. 7) Prehospital akutläkarbil vid behov av planerad förstärkning Pris för en extra prehospital akutläkarbil inom Nord, Mitt eller Syd, bemannad med kompetens enligt krav akutläkarfunktion. Avrop av optionen omfattar minst 5 timmar per tillfälle och kan infalla under hela dygnet. Priset som redovisas i kolumnen Anbudgsgivarens pris utgör fast ersättning för fem timmar. Tid därutöver ersätts enligt det pris som angivits i tabell C , , , ,00 0 8) Prehospital jourläkarfunktion - midsommarhelgen Pris för en (1) extra prehospital jourläkarbil, bemannad med kompetens enligt krav jourläkarfunktion. Drifttid midsommarafton från kl. 17:00 till midsommardagen kl. 08:00, totalt 15 timmar ,00 0 Anbudgsgivarens pris utgör fast ersättning för 15 timmar.

86 5(7) 9) Prehospital jourläkarfunktion - nyårshelgen Pris för en (1) extra prehospital jourläkarbil, bemannad med kompetens enligt krav jourläkarfunktion. Drifttid nyårsafton från kl. 17:00 till nyårsdagen kl. 08:00, totalt 15 timmar. Anbudgsgivarens pris utgör fast ersättning för 15 timmar , ) Prehospital jourläkarfunktion planerad förstärkning Pris för en extra prehospital jourläkarbil område Nord, Mitt eller Syd bemannad med kompetens enligt krav jourläkarfunktion. Avrop av optionen omfattar minst 5 timmar per tillfälle och kan infalla under hela dygnet. Priset som redovisas i kolumnen Anbudgsgivarens pris utgör fast ersättning för fem timmar. Tid därutöver ersätts enligt det pris som angivits i tabell C ,00 0 Summa utvärderingspris option Summa utvärderingspris option

87 6(7) Tabell E Totalt viktat utvärderingspris Viktat utvärderingspris Prehospital läkartjänst Fast årsersättning för den prehospitala akutläkarfunktionen 0 Fast årsersättning för den prehospitala jourläkarfunktionen 0 Summa utvärderingspris fast årsersättning för prehospital läkarfunktion 0 Optioner Option för utökning av antal enheter inom jourläkarfunktionen 0 Option nr 1-7, utökad drifttid samt tillfällig förstärkning med extra enheter gällande akutläkarbilsfunktionen 0 Option nr 8-10, utökad drifttid samt tillfällig förstärkning med extra enheter gällande jourläkarbilsfunktionen 0 Summa utvärderingspris optioner 0 Summa utvärderingspris 0 Pris som ej ligger till grund för utvärdering Tabell F Nedan av beställaren fastställda ersättningar (ingår ej i utvärderingspriset) -se punkt i bilaga Ersättningsvillkor för regler gällande rörlig ersättning Pris per uppdrag Läkarbedömning i hemmet eller motsvarande* för prehospital akutläkarfunktion Läkarbedömning i hemmet eller motsvarande* för prehospital jourläkarfunktion Konstaterade av dödsfall Utfärdande av vårdintyg (LPT) 1 950

88 *=i hemmet eller motsvarande avses exempelvis utomhus, i butik, i trapputgång etc. 7(7)

89 Bilaga 3b Ersättningsvillkor - Optioner 3.1 Allmänt Se bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och viten. 3.2 Option om utvidgad omfattning SLL äger rätt att under avtalstiden utvidga omfattningen av avtalet (option) avseende beställda enheter och drifttid. Om parterna är överens kan förändringen ske inom kortare tidsintervall än angivet i optionen. Med år avses 12 månader. 3.3 Utökning av antal enheter Utökning av antal enheter för jourläkarfunktionen Utlösande av denna option innebär att jourläkarbilsfunktionen utökas med en (1) enhet med ordinarie drifttider årets alla dagar, vardagar 17:00 08:00 samt lördagar, söndagar och helgdagar. I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Utökning av enhet jourläkarfunktion Ersättning per år (12 månader) Belopp kronor Tillkommande ersättning om en (1) extra jourläkarbil årets alla dagar, vardagar 17:00 08:00 samt lördagar, söndagar och helgdagar dygnet runt. Bemannad enligt krav jourläkarfunktion. Vid utlösande av den här optionen ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst sex (6) månader i förväg. 3.2 Utökning drifttid samt tillfällig förstärkning av extra enheter 1. Utökad drifttid till dygnet runt för akutläkarfunktion Nord Ordinarie drifttid för enheten är 07:00 21:00 årets alla dagar. Utlösande av optionen innebär att enheten är i drift tio (10) timmar extra per dygn mellan 21:00 07:00 årets alla dagar. Bilaga 3b Optioner Prehospital Läkartjänst Sida 1 av 6

90 Enheten kommer därefter att vara i drift dygnets runt årets alla dagar. I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Utökad drifttid till dygnet runt Ersättning per år (12 månader) Belopp kronor Tillkommande ersättning om utökad drifttid tio (10) timmar per dygn mellan 21:00 07:00 årets alla dagar Bemannad enligt krav akutläkarfunktion. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst sex (6) månader i förväg. 2. Utökad drifttid till dygnet runt för akutläkarfunktion Syd Ordinarie drifttid för enheten är 07:00 21:00 årets alla dagar. Utlösande av denna option innebär att enheten är i drift tio (10) timmar extra per dygn mellan 21:00 07:00 årets alla dagar. Enheten kommer därefter att vara i drift dygnets runt årets alla dagar. I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Utökad drifttid till dygnet runt Ersättning per år (12 månader) Belopp kronor Tillkommande ersättning om utökad drifttid tio (10) timmar per dygn mellan 21:00 07:00 årets alla dagar Bemannad enligt krav akutläkarfunktion. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst sex (6) månader i förväg. 3. Utökad drifttid midsommarhelgen för akutläkarfunktion Nord Ordinarie drifttid för enheten är 07:00 21:00 årets alla dagar. Utlösande av denna option innebär att enheten är i drift tio (10) timmar extra från 21:00 på midsommarafton till 07:00 på midsommardagen. Bilaga 3b Optioner Prehospital Läkartjänst Sida 2 av 6

91 I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Utökad drifttid midsommarhelg Ersättning för 10 timmar Belopp kronor Tillkommande ersättning om utökad drifttid tio (10) timmar från 21:00 på midsommarafton till 07:00 på midsommardagen Bemannad enligt krav akutläkarfunktion. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst en (1) månad i förväg. 4. Utökad drifttid midsommarhelgen för akutläkarfunktion Syd Ordinarie drifttid för enheten är 07:00 21:00 årets alla dagar. Utlösande av denna option innebär att enheten är i drift tio (10) timmar extra från 21:00 på midsommarafton till 07:00 på midsommardagen. I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Utökad drifttid midsommarhelg Ersättning för 10 timmar Belopp kronor Tillkommande ersättning om utökad drifttid tio (10) timmar från 21:00 på midsommarafton till 07:00 på midsommardagen Bemannad enligt krav akutläkarfunktion. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst en (1) månad i förväg. 5. Utökad drifttid nyårshelgen för akutläkarfunktion Nord Ordinarie drifttid för enheten är 07:00 21:00 årets alla dagar. Utlösande av denna option innebär att enheten är i drift tio (10) timmar extra från 21:00 på nyårsafton till 07:00 på nyårsdagen. Bilaga 3b Optioner Prehospital Läkartjänst Sida 3 av 6

92 I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Utökad drifttid nyårshelg Ersättning för 10 timmar Belopp kronor Tillkommande ersättning om utökad drifttid tio (10) timmar från 21:00 på midsommarafton till 07:00 på midsommardagen Bemannad enligt krav akutläkarfunktion. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst en (1) månad i förväg. 6. Utökad drifttid nyårshelgen för akutläkarfunktion Syd Ordinarie drifttid för enheten är 07:00 21:00 årets alla dagar. Utlösande av denna option innebär att enheten är i drift tio (10) timmar extra från 21:00 på nyårsafton till 07:00 på nyårsdagen. I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Option utökad drifttid nyårshelg Ersättning för 10 timmar Belopp kronor Tillkommande ersättning om utökad drifttid tio (10) timmar från 21:00 på nyårsafton till 07:00 på nyårsdagen Bemannad enligt krav akutläkarfunktion. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst en (1) månad i förväg. 7. Planerad förstärkning prehospital akutläkarfunktion Förstärkningen innebär att en extra akutläkarbil går i drift utöver ordinarie drifttid. Utlösande av denna option innebär att en (1) extra akutläkarbil är i drift minst fem (5) timmar per tillfälle. I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Bilaga 3b Optioner Prehospital Läkartjänst Sida 4 av 6

93 Planerad förstärkning Ersättning för fem (5) timmar Belopp kronor Tillkommande ersättning om extra akutläkarbil om minst 5 (fem) timmar. Tid därutöver ersätts enligt det pris som angivits i tabell C, Prisbilaga Bemannad enligt krav akutläkarfunktion. Optionen gäller för minst fem (5) timmar per tillfälle. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst en (1) vecka i förväg. 8. Extra resurs midsommarhelgen jourläkarfunktion Utlösande av denna option innebär en (1) extra jourläkarbil från midsommarafton 17:00 till midsommardagen 08:00 (totalt 15 timmar). Extra resurs midsommarhelg Ersättning för 15 timmar Belopp kronor Tillkommande ersättning om extra resurs 15 timmar från 21:00 på midsommarafton till 07:00 på midsommardagen för en (1) enhet Bemannad enligt krav jourläkarfunktion. I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst en (1) månad i förväg. 9. Extra resurs nyårshelgen jourläkarfunktion Utlösande av denna option innebär en (1) extra jourläkarbil från nyårsafton 17:00 till nyårsdagen 08:00 (totalt 15 timmar). Extra resurs nyårshelg Ersättning för 15 timmar Belopp kronor Tillkommande ersättning om extra resurs 15 timmar från 21:00 på nyårsafton 07:00 på nyårsdagen för en (1) enhet Bemannad enligt krav jourläkarfunktion. Bilaga 3b Optioner Prehospital Läkartjänst Sida 5 av 6

94 I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst en (1) månad i förväg. 10. Planerad förstärkning jourläkarfunktion Utlösande av denna option innebär att en (1) extra jourläkarbil är i drift minst fem (5) timmar per tillfälle. Förstärkningen innebär att en extra jourläkarbil går i drift utöver ordinarie drifttid. Planerad förstärkning Ersättning för fem (5) timmar Belopp kronor Tillkommande ersättning om extra jourläkarbil om minst 5 (fem) timmar för en (1) enhet. Tid därutöver ersätts enligt det pris som angivits i tabell C, Prisbilaga Bemannad enligt krav jourläkarfunktion. I de fall beställaren löser ut optionen ersätts vårdgivaren, förutom ersättningen i optionen, den i bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite angivna rörliga ersättningen. Vid utlösande av denna option ska beställaren skriftligen meddela vårdgivaren minst ett (1) vecka i förväg. Bilaga 3b Optioner Prehospital Läkartjänst Sida 6 av 6

95 Bilaga 4 4 Informationshantering Landstinget ska använda digitalisering som ett strategiskt verktyg för att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten, erbjuda bättre samhällsservice samt öka patienters/medborgares delaktighet. 4.1 Inledning Denna bilaga innehåller krav på viss beskriven funktionalitet. För vissa funktioner anvisar Beställaren ett systemstöd. För annan funktionalitet får Vårdgivaren själv välja systemstöd. Elektroniska tjänster eller e-tjänster ska användas av Vårdgivaren i sin verksamhet för att: säkerställa att invånaren/patienten ges möjlighet att vara delaktig i sin egen vård. underlätta för patienter och bidra till minskad manuell administration i patientmötet vården som ska utgå från patientens behov, är tillgänglig, säker, effektiv och av god kvalitet samt jämlik och ges oavsett t.ex. kön, socioekonomisk bakgrund eller födelseland förenkla och minimera kostnaderna för vårdens administration Det finns ständigt behov av att utveckla nya elektroniska tjänster gentemot patienter, befolkning och vårdgivare samt för Beställaren. Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort användande av elektronisk tjänst, beskriven funktionalitet, informationsanvändning eller rapportering som beskrivs i denna bilaga. 4.2 Informationssäkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och förstörelse i enlighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hur skyddet genomförs ska dokumenteras. Vårdgivaren ska på begäran kunna uppvisa denna dokumentation för Beställaren. Av dokumentation ska det framgå: beskrivning över hur patientdata skyddas oavsett media, papper eller digitalt beskrivning över de säkerhetsåtgärder som är vidtagna för att förhindra att obehöriga kommer åt patientdata beskrivning över hur personalen som är behörig att hantera informationen har fått tillräcklig vägledning/utbildning i syfte att säkerställa att informationen hanteras på ett säkert sätt redovisning av vem/vilka personer som är utsedda informationssäkerhetsansvariga Vårdgivaren ska följa SLL:s gällande riktlinjer för informationssäkerhet, se Vårdgivarguiden. BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST SIDA 1 AV 9

96 4.3 Personuppgiftsbiträdesavtal - villkor för behandling av personuppgifter Flera myndigheter och även det av alla landsting gemensamt ägda bolaget Inera har i uppdrag att skapa bättre informationsutbyte inom hälsa, vård och omsorg. Detta görs genom att erbjuda effektiva, kvalitetssäkrade tjänster inom e-hälsoområdet. En del av dessa tjänster ställer Beställaren krav på i denna bilaga. För att Beställaren ska kunna uppfylla kravet i 30 personuppgiftslagen (SFS 1998:204) PUL, på skriftligt avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde, så är Personuppgiftsbiträdesavtal enligt punkt i Allmänna villkor en del av detta avtal. I syfte att uppfylla kravet i 30 personuppgiftslagen (SFS 1998:204) PUL, på skriftligt avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde, ska följande villkor gälla för behandling av personuppgifter i sådana IT-system i denna bilaga genom vilka Stockholms läns landsting behandlar personuppgifter för Vårdgivarens räkning. Parter Personuppgiftsansvarig: Vårdgivaren Personuppgiftsbiträde: Stockholms läns landsting Definitioner I detta Avtal gäller samma definitioner som återfinns i 3 PUL, vilket bland annat innebär att Med personuppgifter avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Beträffande behandling som omfattas av patientdatalagen avses i detta Avtal i tillämpliga delar även uppgifter om avlidna. Med personuppgiftsansvarig avses den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Med personuppgiftsbiträde avses den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Med behandling avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte. Ansvar och instruktion Vårdgivaren ansvarar för att all behandling av personuppgifter sker i enlighet med PUL, patientdatalagen och eventuell övrig tillämplig lagstiftning. Stockholms läns landsting åtar sig att endast behandla personuppgifter i enlighet med den personuppgiftsansvariga Vårdgivarens instruktioner, styrdokument samt träffade avtal och andra överenskommelser. Säkerhetsåtgärder m.m. Stockholms läns landsting ska vidta åtgärder som avses i 31 första stycket PUL, vilket innebär lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST SIDA 2 AV 9

97 Vårdgivaren ska, efter erhållande av Stockholms läns landstings sammanställning över utförda åtgärder enligt föregående punkt, ta ställning till om eventuellt ytterligare tekniska och organisatoriska åtgärder behövs eller om sammanställningen kan utgöra instruktion avseende säkerhetskrav. Stockholms läns landsting ska följa av Datainspektionen fattade beslut om åtgärder för att uppfylla lagens säkerhetskrav och tillåta de inspektioner som Datainspektionen eller annan berörd part, enligt PUL, kan kräva för att upprätthålla en korrekt behandling av personuppgifter. Underbiträde Stockholms läns landsting befullmäktigas att för Vårdgivarens räkning teckna personuppgiftsbiträdesavtal med annan fysisk eller juridisk person (underbiträde) om det behövs för att tillhandahålla berörda IT-system. Fullmakten innebär även bemyndigande för av Stockholms läns landsting anlitat underbiträde att i sin tur för Vårdgivarens räkning teckna personuppgiftsbiträdesavtal med eventuella andra underbiträden. Sådana personuppgiftsbiträdesavtal ska ålägga underbiträdena samma skyldigheter vad avser informationssäkerhet och behandling av personuppgifter som åligger Stockholms läns landsting enligt detta Avtal. Personuppgiftsbiträdesavtal med fullmakt avseende nationella e- hälsotjänster via Inera AB Inera AB (org. nr ) är ett bolag som ägs gemensamt av samtliga landsting och regioner i Sverige med uppdrag att skapa förutsättningar för en gemensam teknisk infrastruktur med IT-stöd för vårdens personal samt publika tjänster till hela Sveriges befolkning. Därvid och i andra sammanhang kommer Inera AB att, beroende på tjänstens utformning i det enskilda fallet, för Vårdgivarens räkning själv behandla personuppgifter och/eller uppdra åt olika driftleverantörer att behandla personuppgifter. Inera AB och/eller sådana driftleverantörer, kommer då att inta ställning som personuppgiftsbiträde åt den personuppgiftsansvariga Vårdgivaren För att möjliggöra korrekt avtalsrelation mellan den personuppgiftsansvariga Vårdgivaren och respektive personuppgiftsbiträde/underbiträde, ska som en integrerad del av detta avtal, Inera AB:s Modellavtal 2 Personuppgiftsbiträdesavtal enligt Personuppgiftslagen gälla mellan Vårdgivaren (indirekt ansluten vårdgivare) och Stockholms läns landsting (direktansluten vårdgivare) enligt dess vid var tid gällande fulla lydelse. Gällande version av Modellavtal 2 finns på Inera AB:s hemsida: vtal/ För vidare information och krav, se Vårdgivarguiden. 4.4 Termer, begrepp, semantik Allmänt Hälsa, vård och omsorg regionalt och nationellt har behov likriktad informationshantering. Målet är att säkra tillgång till god datakvalitet i syfte att informationsmängderna ska kunna utgöra grund för IT-tjänster. BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST SIDA 3 AV 9

98 4.4.2 Verksamhetsdata Beskrivningssystemet baseras i första hand på det nationella beskrivningssystemet som utvecklas av Socialstyrelsen. All vård som utförs enligt Avtalet ska beskrivas enligt beskrivningssystemet. För ytterligare information, se Vårdgivarguiden Termer För information om termer och begrepp, se Vårdgivarguiden Primär klassificering Utförd hälso- och sjukvård ska beskrivas med diagnoser och åtgärder, så kallad primär klassificering. För diagnoser ska Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE eller senare version) användas och för åtgärder Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Information om klassificering av diagnoser och åtgärder, se Vårdgivarguiden Regelverk för verksamhetsdata Vårdgivaren ska registrera patienternas vårdkontakter i enlighet med Beställarens regelverk, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska tillämpa och anpassa sig efter eventuella förändringar i de av Beställaren tillämpade regelverken för verksamhetsdata. Vårdgivaren ska leverera verksamhetsdata enligt beställarens anvisningar. Beställaren ansvarar för att vidarebefordra informationen enligt lagar och förordningar till andra myndigheter Rapportering av informationsobjekt På Vårdgivarguiden redovisas de informationsobjekt som Vårdgivaren ska rapportera till GVR för öppen vård ( GVR ÖV ), och EK. Vårdgivaren ska rapportera i enlighet med de tidsintervall, de dataformat och det elektroniska kommunikationsstöd samt med definitioner på informationsobjekten som anges där Meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner Vårdgivaren ska tillgodose att patientrelaterad information som hanteras hos Vårdgivaren tillgängliggörs enligt de meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner som Beställaren vid var tid anvisar, se Vårdgivarguiden. 4.5 Elektroniska tjänster, e-tjänster Allmänt En sammanhållen digital vårdmiljö är en förutsättning för att vården ska kunna utveckla och implementera moderna arbetssätt och klara av att leverera hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet. Beställaren har i egenskap av hälso- och sjukvårdshuvudman ansvar för att det i tillräcklig omfattning finns strategiska elektroniska tjänster där verksamhetsnytta, patientnytta, säkerhet eller ekonomisk besparing utgör incitament. I denna bilaga beskrivs de avtalsmässiga krav avseende funktionalitet som Vårdgivaren är skyldig att använda eller uppfylla. För vissa funktioner anvisar Beställaren ett systemstöd. För annan funktionalitet får Vårdgivaren själv välja systemstöd. De elektroniska tjänsterna är indelade i olika grupper: BAS- funktionalitet och obligatoriska tjänster som alla vårdgivare oavsett verksamhetsinriktning ska tillhandahålla eller använda BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST SIDA 4 AV 9

99 Särskilda verksamhetskrav som är avhängigt det som utförs inom ramen för avtalet med Beställaren. För mer information om SLL:s e-tjänster och IT-system, se Vårdgivarguiden BAS-funktionalitet Funktionalitet som Vårdgivaren är skyldig att använda eller uppfylla. För vissa funktioner anvisar Beställaren ett systemstöd. För annan funktionalitet får Vårdgivaren själv välja systemstöd Beställarens information Vårdgivaren är skyldig att söka och tillgodogöra sig Beställarens information och instruktion runt vårduppdraget. Webbstöd finns utvecklad för vårdgivare i form av: Vårdgivarguiden innehåller information och tjänster till vårdgivare i Stockholms läns landsting Viss - medicinskt och administrativt webbstöd för läkare och sjuksköterskor i primärvården Patientens delaktighet Vårdgivaren är skyldig att medverka till att patienten ges möjlighet att vara delaktig. Webbstöd finns utvecklat för vårdgivare/patienter i form av: 1177 Vårdguidens webbtjänster: Av/omboka tid Beställa tid Begära intyg Beställa journalkopia Kontakta mig SMS-påminnelse Förlänga sjukskrivning Funktionalitet och tjänster utvecklade för att underlätta i patientmötet Vårdgivaren är skyldig att underlätta för patienten i patientmötet För nedanstående krav på funktionalitet finns särskilda webbtjänster utvecklade: Skyldighet för en vårdgivare att hantera högkostnadsskydd och frikort elektroniskt för besök i den öppna sjukvården i länet. o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: E-frikort Skyldighet för vårdgivare att tillhandahålla transporttjänst för patienter inom SLL o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Sjukresor Skyldighet för vårdgivare att vid behov anlita tolk för tolkning i teckenspråk eller tolkning i talade språk. o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Teckenspråkstolkning, dövblindtolkning, skrivtolkning och TSS samt Språktolk BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST SIDA 5 AV 9

100 Skyldighet för Vårdgivaren att sända läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Intygstjänsten - elektroniska intyg Skyldighet för behörig vårdpersonal att kontrollera en patients röntgeninformation i syfte att inte utsätta en patient för onödig strålning o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Grattis, Gemensam radiologitjänst - Bild- och funktionstjänst (BFT) inom SLL Verksamhetsstöd i vårdgivarens verksamhet Vårdgivaren är skyldig att i sin verksamhet använda ett elektroniskt journalsystem eftersom det elektroniska journalsystemet är förutsättning för: patienten att kunna få åtkomst till sin journal elektroniskt elektroniskt informationsutbyte med andra vårdgivare Vårdgivaren är också skyldig att medverka i det nationella förbättringsarbetet som bedrivs av Nationella kvalitetsregistren. Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Kvalitetsregister Rapportering, uppföljning, fakturering Vårdgivaren är skyldig att rapportera strukturerad information till Beställaren. Inrapportering av information sker avseende: Produktionsdata o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Gemensamt vårdregister, GVR, RAPP, ARV-portalen 2 Aktuell kontaktinformation för verksamheten o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Elektroniska Katalogen EK Validering/kontroll av patientens folkbokföringsadress (PU) o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Personuppgiftsregistret PU Verksamhetsbeskrivning med Nord-DRG o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: DRG-grupperaren Vårdgivaren är skyldig att medverka i uppföljning och utvärdering av Avtalet och dess uppdrag. o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Uppföljningsportalen GUPS Vårdgivaren är skyldig att fakturera landstinget elektroniskt. o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Vårdfaktura, HEJ, Ersmo, Avstämningsfunktionen, FUL, FUMS Infrastruktur för ökad säkerhet Vårdgivaren är skyldig att använda sig av verktyg och åtgärder som ska hindra att information läcker ut, förvanskas eller förstörs men som ska möjliggöra att informationen är till- BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST SIDA 6 AV 9

101 gänglig när den behövs. En gemensam infrastruktur/tjänster för att öka informationssäkerheten finns etablerad i form av: Nät och tjänster för säker kommunikation e-tjänstekort Elektronisk katalog för information om verksamheter och personer o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: SLLnet och SAM, e-tjänstekort, Elektroniska katalogen, EK Särskilda krav på verksamheten Nedan beskrivs de särskilda verksamhetskrav och som gäller då verksamheten bedriver prehospital läkartjänst på uppdrag av Beställaren. Detaljerade krav, åtkomst kontaktuppgifter m.m. finns på http: // Index verksamhetskrav. Markerade särskilda krav, enligt nedan, gäller för detta avtal: Hantera läkemedel Hantera remiss Hantera vårdtillhörighet Nedan beskrivning av respektive verksamhetskrav: Hantera läkemedel Vårdgivaren är skyldig att tillämpa Beställarens regelverk för läkemedelshantering. Kunskapsstöd som ger kvalitetssäkrad patientspecifik läkemedelsinformation vid förskrivning. Janusmed Integrerad innehåller kunskapsstöd och larmfunktion kring: Biverkning Äldre Interaktioner Riskprofil Fosterpåverkan Amning Njurfunktion o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Janusmed Integrerad Beställningssystem för läkemedel på rekvisition o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Proceedo Läkemedelsbeställning BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST SIDA 7 AV 9

102 E-recept, elektronisk receptförskrivning, är en tjänst som gör att läkaren kan skicka recept elektroniskt till apoteket från sitt journalsystem o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: E-recept Dosförpackade läkemedel, tjänst för ordination av dosförpackade läkemedel o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Pascal Sammanhållen vårdinformation, möjlighet för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos landsting, kommuner och privata vårdgivare i hela landet o o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: NPÖ Nationell patientöversikt Läkemedelsförteckningen. I läkemedelsförteckningen finns information om de läkemedel som en enskild person har hämtat ut på recept de senaste 15 månaderna. o o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Läkemedelsförteckningen Se information på ehälsomyndigheten. Kloka Lista. Kloka Listan är evidensbaserade rekommendationer av kostnadseffektiva läkemedel för vanliga sjukdomar i öppen och sluten vård samt ett urval av läkemedel med bred användning inom specialiserad öppen och sluten vård. o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Kloka Listan Infektionsverktyget. Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för registrering av antibiotikaordinationer o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Infektionsverktyget Faktureringsunderlag läkemedel, FUL. FUL är en e-tjänst som används av vårdgivare inom öppenvården med eget betalningsansvar för läkemedel. I tjänsten kan vårdgivare ta fram detaljerad information om sina läkemedelskostnader. o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Faktureringsunderlag läkemedel, FUL Hantera remiss Vårdgivaren är skyldig att tillämpa Beställarens regelverk för remisshantering. o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: Vårdutbud och remittering, Regler för remisshantering, E-remiss Tillbaka till index BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST SIDA 8 AV 9

103 Hantera vårdtillhörighet Vårdgivaren är skyldig att tillämpa Beställarens regelverk för att kunna hantera vårdtillhörighet. o Se information på Vårdgivarguiden. Sökord: ListOn 4.6 Kostnadsansvar SLLnet Tillbaka till index SLLnet är SLL:s gemensamma kommunikationsnät. Alla vårdgivare som har avtal med SLL har rätt att ha en anslutning till SLLnet. Beställaren bekostar denna uppkoppling med en kapacitet och servicenivå som krävs för den rapportering Beställaren ställer krav på. Vårdgivaren bekostar eventuell högre kapacitet som behövs för att klara annan funktionalitet i Vårdgivarens system/tjänster - t.ex. för samordnad journalhantering. Om det inte längre är nödvändigt att vara ansluten till SLLnet för att rapportera information enligt detta avtal kommer anslutningen till SLLnet att upphöra att vara en kostnadsfri tjänst. BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST SIDA 9 AV 9

104 5 Allmänna villkor från 1 jan Inledning Allmänna villkor Förtydligande och avsteg från Allmänna villkor Allmänna villkor är en del av det Uppdrag och Åtagande Vårdgivaren ska uppfylla inom Avtalet. Allmänna villkor gäller för alla vårdavtal Beställaren tecknar, varför någon del kan sakna tillämpning för ett specifikt Avtal. I Vårdavtalet samt dess bilagor Specifik uppdragsbeskrivning, Årlig uppföljning, Ersättningsvillkor och Informationshantering kan delar av Allmänna villkor förtydligas eller justeras, vilka i så fall gäller före Allmänna villkor. 5.2 Allmänna utgångspunkter Nätverkssjukvården i Stockholms län Hälsofrämjande perspektiv på vården Vetenskap och beprövad erfarenhet Den bärande idén i Framtidsplanen inom SLL är etablerandet av nätverkssjukvård, en hälso- och sjukvård där olika vårdgivare samverkar i en sammanhållen vårdprocess tillsammans med patienten och där patientens delaktighet och vårdbehov står i fokus. Patienten ska kunna uppleva hälso- och sjukvårdens insatser som en helhet. Väl fungerande arbetsflöden och vårdprocesser ska prägla nätverkssjukvården och organisationen kring patienten ska vara god. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av ett patient-/personcentrerat förhållningssätt Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra och vara en självklar del i den hälso- och sjukvård Vårdgivaren utför. Hälso- och sjukvård och rådgivning ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet Helhetssyn Behovet av hälso- och sjukvård ska tillgodoses utifrån en helhetssyn på patienten och dennes behov samt inom mest effektiva vårdnivå. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 1 (16)

105 5.2.5 Bemötande Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Patienten och dennes närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Hänsyn ska tas till varje individs speciella förutsättningar och omständigheter Patientens delaktighet Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Patientlagen (2014:821) 5 kap. Alla vårdgivare har ett ansvar för att verka för patientens delaktighet (länk till Socialstyrelsen) i den egna vården Information till patienten Patienten ska få information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Patientlagen 3 kap 1 BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 2 (16)

106 5.2.8 Riskförebyggande Vårdgivaren ska arbeta riskförebyggande och bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att god vård upprätthålls vidta åtgärder för att förebygga vårdskador utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ge patienterna och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet anmäla allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) informera patienter om inträffade vårdskador anmäla riskpersoner till IVO upprätta patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars Se 3 kap patientsäkerhetslagen (2010:659). BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 3 (16)

107 5.3 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys Vårdgivarens ansvar Ledningssystem Information på Vårdgivarguiden Information och stöd till patienten om vårdgarantin Uppföljning av vårdgarantin Vårdgivaren ska följa vid var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och SLL:s egna riktlinjer och policys, se Vardgivarguiden.se/styrande, som på något sätt berör Avtalet och dess Uppdrag. Vårdgivaren är skyldig att följa de överenskommelser som träffas mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i de delar som rör Vårdgivarens Åtagande enligt detta Avtal. Vårdgivaren ska ha ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Vårdgivaren ansvarar för att verksamheten med stöd av ledningssystemet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter för hälso- och sjukvård samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Beställaren ansvarar för att den information som enligt Avtalet ska finnas tillgänglig på Vårdgivarguiden är uppdaterad och aktuell. Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om deras rätt till vårdgarantier och använda den aktuella information som finns på 1177 Vårdguiden och Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska, vid behov, i samråd med patient bistå denne att få kontakt med annan vårdgivare. Vårdgivaren ska delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Beställarens anvisningar, se Vardgivarguiden.se/vardgaranti Remisser Vårdgivaren ska följa de krav och regler SLL har kring remisser, se Vardgivarguiden.se/remissregler. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 4 (16)

108 5.3.7 Smittskydd Vårdgivaren ska följa och tillämpa lagar och förordningar samt nationella och regionala riktlinjer avseende smittskydd vid utförandet av hälso- och sjukvård som bedrivs enligt avtalet Provtagning, anmälan och smittspårning Enligt Smittskyddslagen (2004:168) är varje läkare skyldig att, utan kostnad för patienten, ta de prover som behövs för att diagnostisera en allmänfarlig sjukdom. Varje läkare har också skyldighet att utan dröjsmål anmäla anmälningspliktiga sjukdomar till smittskyddsläkaren och genomföra smittspårning av allmänfarliga och övriga smittspårningspliktiga sjukdomar. Landstingets smittskyddsenhet har för smittspårning och myndighetsutövning rätt att vid behov ta del av och följa upp av SLL IT/Vårdgivaren relevant lagrad provtagningsdata genom systemen NYSA (smittspårning av vårdrelaterade infektioner) och Stise (kontroll om provtagning skett som ett led i smittspårning). Uppgiftsskyldighet för Vårdgivaren finns enligt 6 kap Smittskyddslagen Vårdhygien Vårdgivaren har att följa nationella och regionala riktlinjer avseende vårdhygien vid utförande av hälso- och sjukvård enligt Avtalet, se Vårdgivarguiden Rationell antibiotikaanvändning Vårdgivaren ansvarar för att vårdlokalerna är anpassade och utrustade så att vården kan bedrivas i enlighet med god vårdhygienisk standard Vårdgivaren har att följa nationella och regionala riktlinjer avseende antibiotikabehandling, se STRAMA Stockholm via Vårdgivarguiden BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 5 (16)

109 Sekretess och skydd av patientuppgifter Vårdgivare ska tillse att all personal har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Detta gäller även personal anställd hos andra leverantörer som arbetar på uppdrag av Vårdgivaren. Vårdgivaren får inte skicka eller uppmana andra att skicka patientuppgifter över öppna nät, exempelvis som e-post, om inte överföring sker på ett sätt som säkerställer att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna. Åtkomst till uppgifterna ska föregås av stark autentisering. Med patientuppgifter avses alla personuppgifter som rör en patient, exempelvis namn, personnummer, folkbokföringsadress, telefonnummer, besöksorsak och diagnoser E-tjänster Vårdgivaren ska vara ansluten till 1177 Vårdguidens e-tjänster och erbjuda för uppdraget relevanta tjänster. Vårdgivare som erbjuder patienterna egna e-tjänster ska göra detta via 1177 Vårdguidens inloggning och tillse att information om dessa tjänster hålls aktuell på 1177 Vårdguiden. Vårdgivaren ska följa Beställarens riktlinjer för användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster, se Vardgivarguiden.se Meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda är viktig för medborgarnas insyn i vården och därmed för vårdens utveckling. Anställda hos Vårdgivaren ska därför ha rätt att lämna uppgifter för offentliggörande. Vårdgivaren åtar sig att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat sådant meddelande Undantag från meddelarfrihet Anmälningsskyldighet Åtagandet enligt punkten ovan gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Vårdgivarens anställda utanför det område som Avtalet omfattar. Vårdgivaren ska under hela Avtalstiden ha de tillstånd och fullgöra sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För det fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller godkännande för F-skatt ska Vårdgivaren omedelbart meddela Beställaren detta. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 6 (16)

110 Minska miljöpåverkan Samverkan i miljöfrågor och uppföljning Systematiskt brandskyddsarbete Vårdgivaren ska vid utförande av Uppdraget verka för att minska sin skadliga miljöpåverkan och för att de i SLL:s miljöpolitiska program vid varje tidpunkt gällande miljömålen uppnås. För information om gällande miljöprogram och miljömål, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska i utförande av Uppdraget följa Beställarens anvisningar för ett gott miljöarbete och de specifika krav på insatser som finns angivna för Uppdraget. Vårdgivaren ska samverka med Beställaren i miljöfrågor och på Beställarens begäran redovisa hur Vårdgivaren arbetar för att uppfylla SLL:s miljömål. Vårdgivaren är skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (systematiskt brandskyddsarbete) Internkontroll Vårdgivaren ska ha ett ändamålsenligt system för internkontroll och på begäran kunna redogöra för detta för Beställaren. 5.4 Patientnämnden Underlag till Patientnämnden Information till patienten SLL:s Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan ersättning, ge nämnden den information och de svar som begärs. Vårdgivaren ska se till att patienterna får information om Patientnämndens verksamhet. Vårdgivaren ska informera patienten om Patientnämndens verksamhet vid inträffad vårdskada. Patientsäkerhetslagen 3 kap Tillgänglighet/åtkomst Patientens behov Väntetider, öppettider, lokaler och utrustning samt information ska anpassas utifrån patientens behov för att garantera alla en god tillgänglighet till vården. Vårdgivaren ska göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 7 (16)

111 5.5.2 Tillgängliga lokaler Ändamålsenliga lokaler och utrustning Reducerad tillgänglighet Byggnaden, utformningen av rummen, inredning och utrustning ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vårdgivaren ska tillse att lokaler som patienter har tillgång till har en tillgänglighet som motsvarar Beställarens checklista för lokaler fysisk tillgänglighet. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för Uppdragets utförande ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens skriftliga medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter E-post etc. Det ska vara möjligt för Beställaren och samarbetspartners att kommunicera med Vårdgivaren via telefon, brev, och e-post Tolkar Vårdgivaren ska, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner för hur användning av tolk sker, se Vardgivarguiden.se/spraktolk och Vardgivarguiden.se/teckentolk. Det gäller såväl språktolk som tolk för barndomsdöva, vuxendöva och personer med dövblindhet eller hörselnedsättning Tolkförmedling Vårdgivare som utnyttjar tolk som Beställaren betalar ska använda tolkförmedling som SLL har avtal med, se Vardgivarguiden.se/spraktolk och Vardgivarguiden.se/teckentolk. Beställning av språktolk ska ske enligt de rutiner som anges på Vårdgivarguiden Text- och bildtelefon Minderåriga eller närstående får inte användas som alternativ till tolk. Vårdgivaren ska ha rutiner för att använda text- och bildtelefon exempelvis via förmedlingstjänst. 5.6 Information och marknadsföring Information till invånare, patienter med flera Vårdgivaren ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ansvarar för att hålla informationen i den elektroniska katalogen (EK) uppdaterad enligt anvisningar på Vårdgivarguiden. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 8 (16)

112 5.6.2 Riktlinjer för marknadsföring Information om öppettider Då mottagningen är stängd Information från Beställaren Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och följer Beställarens riktlinjer för marknadsföring, se Vardgivarguiden.se/marknadsforing. Vårdgivaren ska svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Informationen ska finnas tillgänglig på 1177 Vårdguiden. Informationen hålls uppdaterad genom elektroniska katalogen (EK). Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet eller inte kan svara i telefon ska telefonsvarare ge information om mottagningens öppettider samt vid behov hänvisa till 1177 Vårdguiden på telefon och webben. Vårdgivaren ska informera patienterna om och ge dem sådant informationsmaterial som Beställaren anvisar. 5.7 Uppföljning Beställarens rätt att följa upp Uppdraget Vårdgivaren ska samverka vid uppföljning Offentliga redovisningar Beställaren äger rätt att följa upp Vårdgivarens utförande av Uppdraget. Beställaren ansvarar för utformningen av uppföljningarna, innefattande former, innehåll och tidpunkter härför. Uppföljningen kan ske planerat eller genom stickprov. Vårdgivaren ska samverka med Beställaren i uppföljning och analys av hur Uppdraget utförs samt utveckling av vårdens kvalitet, produktivitet och effektivitet. Vårdgivaren ska delta i uppföljningsmöten som Beställaren kallar till. Beställaren äger rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten för deras val av vårdgivare och för andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte och kvalitets- och förbättringsarbete samt ge underlag för rankning. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 9 (16)

113 5.7.4 Mätningar Uppföljning kan ske genom mätningar av medicinsk kvalitet, patientsäkerhet, patientnöjdhet, väntetider, telefontillgänglighet m.m. Mätningar utförs med den metod, de frågeställningar, vid de tidpunkter och med de intervall Beställaren eller den Beställaren låter utföra mätningarna bestämmer. Beställaren äger resultaten av dessa mätningar Underlag till mätningar Fördjupad uppföljning Granska vården Jämförelser Vårdsamband Kontroller Miljö Andra skäl Omfattning av den fördjupade uppföljningen När Beställaren genomför patientenkäter eller andra mätningar ska Vårdgivaren efter Beställarens anvisningar medverka i framtagandet av till exempel patientunderlag och ställa detta kostnadsfritt till Beställarens förfogande. Beställaren äger rätt att genomföra fördjupade uppföljningar av Vårdgivarens utförande av Uppdraget. Fördjupad uppföljning kan även omfatta ett eller flera av Socialstyrelsens kvalitetsperspektiv på God Vård. Fördjupade uppföljningar kan utföras i syfte att: säkerställa att Vårdgivaren fullföljer sitt uppdrag enligt Avtalet och att patienterna får bästa möjliga hälso- och sjukvård, göra jämförande studier med andra vårdgivare med motsvarande eller liknande uppdrag, studera vårdsamband mellan olika vårdnivåer, göra de kontroller som behövs för att bedöma om Vårdgivarens fakturering sker på korrekt sätt, följa upp Vårdgivarens miljöarbete, eller av andra skäl. En fördjupad uppföljning kan omfatta granskning av kvalitetssystem, rutinbeskrivningar samt patientjournaler och övriga dokument samt intervjuer som granskarna eller Beställaren anser angelägna för granskningens genomförande. Därtill får granskarna vidta sådana åtgärder som de bedömer nödvändiga för att fullgöra granskningen. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 10 (16)

114 5.7.8 Vårdgivarens medverkan i fördjupade uppföljningar Vårdgivaren ska medverka vid fördjupade uppföljningar och kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa allt material och all dokumentation som granskarna efterfrågar till deras förfogande. Detta gäller även tillgång till ekonomisystem och för granskningen adekvata sidosystem. Vid granskning av journalhandlingar ska detta ske enligt gällande sekretessregler. Samtliga deltagare i en fördjupad uppföljning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt Rapport om fördjupad uppföljning Kostnadsansvar för ytterligare kontroll Beställaren äger rapporten som blir resultatet av den fördjupade uppföljningen. Från kommer Beställaren att debitera vårdgivare en självkostnad avseende journalgranskning och andra kontrollmoment i de fall där rapporten från den fördjupade uppföljningen visar på behov av ytterligare kontroll. Denna debitering tillkommer utöver eventuella krav på återbetalning av felfakturerat belopp. 5.8 Patientjournaler Upprätta journal Vårdgivaren ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och förordningar, se Vardgivarguiden.se/patientdatalagen Alla media Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de lagras på Kopia till patient Kopia till annan vårdgivare Termer och begrepp Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient ska Vårdgivaren följa SLL:s regler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av kopior av allmän handling, se Vardgivarguiden.se/avgiftjournalkopior. Vårdgivaren ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdgivare som lämnar hälso- och sjukvård till patienten. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning för detta. Vårdgivaren ska använda termer och begrepp, beskrivning av diagnoser, åtgärder och vårdkontakter enligt av SLL/nationellt fastställd terminologi, se Vardgivarguiden.se/termerbegrepp. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 11 (16)

115 5.8.6 Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig Vårdgivaren ska vara beredd att ingå i sammanhållen journalföring Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som hanteras i journalen oavsett om det är en fristående journal eller en sammanhållen journal. Vårdgivaren ska vara beredd att ingå i de sammanhållna journaler som behövs för Uppdragets utförande och/eller som Beställaren anvisar. Vårdgivaren har inte rätt att neka att delta i sammanhållen journal som Beställaren anvisar. Detta omfattar även deltagande i den Nationella Patientöversikten (NPÖ) och Nationellt Fackspråk (NF) När Vårdgivaren ingår i sammanhållen journalföring Personuppgifts -biträdesavtal När Vårdgivaren ingår i ett system med sammanhållen journalföring, och därigenom har tillgång till patientuppgifter från andra vårdgivare, ansvarar Vårdgivaren för att åtkomst och hantering av dessa patientuppgifter följer reglerna i patientdatalagen (2008:355) och personuppgiftslagen (1998:204). Avtalet utgör ett personuppgiftsbiträdesavtal enligt 30 personuppgiftslagen mellan Vårdgivaren (personuppgiftsansvarig) och Stockholms läns landsting (personuppgiftsbiträde) beträffande IT-system som anvisas eller annars tillhandahålls av landstinget och genom vilka landstinget behandlar personuppgifter för Vårdgivarens räkning. Avtalet innefattar även fullmakt för Stockholms läns landsting respektive Inera AB att för Vårdgivarens räkning teckna personuppgiftsbiträdesavtal med tredje part, i den mån sådant avtal krävs enligt personuppgiftslagen för att tillhandahålla berörda IT-system eller för Vårdgivarens anslutning till nationella e- hälsotjänster via Inera AB. Personuppiftsbiträdesavtalets fullständiga villkor samt vilka IT-system som berörs framgår av bilagan Informationshantering Efter avtalets upphörande I Avtalet finns särskilda regler för hantering av journaler vid Avtalets upphörande. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 12 (16)

116 5.9 Personal Arbetsgivaransvar Byte av verksamhetschef Ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning och lag om ersättning för fysioterapi Vårdgivaren ska som arbetsgivare iaktta god sed på arbetsmarknaden och ha sådana rutiner och processer som krävs för att följa den arbetsrättsliga lagstiftningen. Vårdgivaren ska skriftligen i förväg informera Beställaren om byte av verksamhetschef. Vårdgivaren ansvarar för att personalen (inklusive vikarier, ersättare och underleverantörer) inte uppbär ersättning enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) eller lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) under samma kalenderår de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Om särskilda skäl föreligger kan Beställaren efter Vårdgivarens skriftliga ansökan godkänna avsteg från ovanstående bestämmelse. Syftet med denna bestämmelse är att säkerställa ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser Underleverantör Definition Med underleverantör avses i Avtalet annan vårdgivare som utför hela eller delar av det Uppdrag Vårdgivaren har enligt Avtalet Vårdgivarens fulla ansvar Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av Åtaganden enligt Avtalet ska Vårdgivaren ansvara för underleverantörens Åtagande såsom för sitt eget Information till Beställaren Vårdgivaren ska, på Beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 13 (16)

117 5.11 Försäkringar, skadeståndsansvar och åligganden Patientskadeförsäkring Underlag till LÖF Ansvarsförsäkring Vårdgivarens skadeståndsansvar Om skadeståndskrav väcks mot Beställaren Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av Beställaren för de patienter som vårdas enligt Avtalet. Vårdgivaren är skyldig att utan kostnad och utan dröjsmål tillhandahålla den utredning (exempelvis utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, röntgenundersökningar, fotografier, utredningar och analyser) som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) behöver för sin handläggning av patientskadefall. I händelse av rättegång ska Vårdgivaren se till att i erforderlig utsträckning vittnes- och sakkunnigbevisning kan föras med hjälp av hos Vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar enligt vedertagna normer. Ansvarsförsäkringen ska bland annat omfatta skadeståndskrav med anledning av personskada som orsakats patient i direkt samband med sådan hälso- och sjukvård som vårdgivaren bedriver. Vårdgivaren har fullt ansvar för sitt Åtagande enligt Avtalet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av Vårdgivarens handlande eller brist på handlande. Vårdgivaren ska hålla Beställaren skadeslös om skadeståndskrav väcks från tredje man direkt mot Beställaren som en följd av Vårdgivarens handlande, eller underlåtenhet att handla. Beställaren ska snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke. Beställaren ska inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Beställaren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 14 (16)

118 Socialförsäkringsavgifter m m Vårdgivaren ska fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge Vårdgivare ska vid en allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, där det inte beslutats att landstingsstyrelsens ledning tagit över, följa direktiv ställda av SLL:s Tjänsteman i Beredskap (TiB) och Regional särskild sjukvårdsledning Kris- och katastrofläge. extraordinär händelse, höjd beredskap samt epidemiläge Deltagande i planering Vårdgivaren ska vid kris- och katastrofläge, extraordinär händelse, höjd beredskap samt epidemiläge 3 (influensapandemi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av SLL och fortsätta sin verksamhet under landstingsstyrelsens ledning. Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, ska landstinget vidta de beredskapsförberedelser som behövs för respektive verksamhet under beredskap. Basen utgörs av den fredstida katastrofmedicinska beredskapen. Vid höjd beredskap, vilket innebär skärpt beredskap eller högsta beredskap, ska Vårdgivaren fortsätta att utföra Uppdraget under landstingsstyrelsens ledning. Vårdgivaren ska i egenskap av näringsidkare vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att verksamheten ska fungera under rådande förhållanden. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 15 (16)

119 Upplysningar för planering Inför stora evenemang och andra insatser som kräver planering ska utpekade vårdgivare delta i planeringen. Vårdgivaren ska lämna SLL de upplysningar som kan behövas för krisplaneringen. Vårdgivaren ska vid allvarlig händelse som berör den egna verksamheten omgående kontakta SLL:s TiB-funktion. BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR PREHOSPITAL LÄKARTJÄNST 16 (16)

120 Bilaga 6 Kvalitetsutvärdering Prehospital läkartjänst Instruktion finns i bilaga Anbudsinfordran punkt 9 och 9.1 och bilaga 2a Årlig uppföljning. För bristande följsamhet utgår vite enligt bilaga 3 Ersättningsvillkor, bonus och vite. Kvalitetsområde 1 Patientperspektiv Syftet är att tillsäkra att patienten upplever en helhetssyn gällande omhändertagandet 1 A. Vårdgivaren bokar tid hos husläkare eller närakut om patienten så önskar. Skriftliga rutiner finns. Avdrag på priset i utvärderingen kronor Kryss 1 B. Vårdgivaren ringer upp patienten för att meddela förväntad ankomsttid för jourläkarbilen. Skriftliga rutiner finns. 1 C. Vårdgivaren kontaktar närstående om patienten så önskar. Skriftliga rutiner finns. 1 D. Vårdgivaren kontaktar hemtjänsten vid behov för patienter som har trygghetslarm. Skriftliga rutiner finns. 1 E. Vårdgivaren kontaktar patientens husläkare samma eller senast nästkommande vardag om ett behov av vårdplanering identifieras. Skriftliga rutiner finns. 1 F. Vårdgivaren ringer upp patienten efter besöket i de fall där en förnyad kontakt i efterförloppet har överenskommits. Skriftliga rutiner finns. Extra prisavdrag om samtliga kriterier ovan uppfylls Maximalt prisavdrag kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor Bilaga 6 Kvalitetsutvärdering Prehospital Läkartjänst Sida 1 av 3

121 Kvalitetsområde 2 Samverkan för utveckling av tjänsten Syftet är att utveckla tjänsten genom att säkerställa skriftliga rutiner mellan den prehospitala läkartjänsten, primärvården, ambulanssjukvården, geriatriken, prioriteringsoch dirigeringstjänsten, ambulanshelikoptertjänsten, 1177 Vårdguiden på telefon, akutsjukvården och barnsjukvården 2 A. Besök hos minst en (1) husläkarmottagning kommer att genomföras varje år för att upprätta skriftliga rutiner kring överrapportering av patienter. 2 B. Besök hos minst en (1) närakut kommer att genomföras varje år för att upprätta skriftliga rutiner kring hänvisning av patient. 2 C. Besök hos minst en (1) ambulansvårdgivare kommer att genomföras varje år för att upprätta skriftliga rutiner kring patienter som bedöms kunna kvarstanna i hemmet. 2 D. Besök hos minst en (1) geriatrikvårdgivare kommer att genomföras varje år i för att upprätta skriftliga rutiner kring direktinläggning. 2 E. Besök hos prioriterings- och dirigeringstjänsten kommer att genomföras varje år för att upprätta skriftliga rutiner kring bedömningsuppdrag. 2 F. Besök hos 1177 Vårdguiden på telefon kommer att genomföras varje år för att kvalitetssäkra och vid behov revidera kriterier för identifiering för ärenden lämpliga för prehospital jourläkare. 2 G. Besök hos ambulanshelikoptertjänsten kommer att genomföras varje år för att upprätta och vid behov revidera skriftliga rutiner kring upphämtning av personal från den prehospitala läkartjänsten. Avdrag på priset i utvärderingen kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor Kryss Bilaga 6 Kvalitetsutvärdering Sida 2 av 3

122 2 H. Besök hos minst en (1) vårdgivare inom basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger kommer att genomföras varje år för att upprätta och vid behov revidera skriftliga rutiner då behov av insatser från sjuksköterska identifieras. 2 I. Besök hos minst en (1) akutmottagning kommer att genomföras varje år för att säkerställa samsyn kring gällande och nya behandlingsriktlinjer. 2 J. Besök hos minst en (1) barnakut* kommer att genomföras varje år för att säkerställa samsyn kring gällande och nya behandlingsriktlinjer kronor kronor kronor * Avser akutmottagning, närakut eller barnmottagning. Extra prisavdrag om samtliga kriterier ovan uppfylls Maximalt prisavdrag kronor kronor Bilaga 6 Kvalitetsutvärdering Sida 3 av 3

123 Uppförandekod för leverantörer Godkänd av Senaste förändring Gäller from: Sid. Landstingsfullmäktige (4) Sveriges regioner och landstings uppförandekod för leverantörer Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälsooch sjukvård, tandvård och kollektivtrafik. Det är viktigt för oss att bedriva vår verksamhet så att den främjar en hållbar utveckling. I enlighet med det vill vi verka för att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Ändrad fältkod Ändrad fältkod Vi förväntar oss att leverantören respekterar uppförandekoden och att de gör sitt yttersta för att uppnå kraven inom den egna organisationen och i leverantörskedjan. Detta bör ske genom dialog, transparens och ett öppet samarbete mellan Sveriges regioner och landsting och leverantören, vilket gynnar båda parter. Varor och tjänster som levereras till Sveriges regioner och landsting ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182 FN:s barnkonvention, artikel 32 det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet FN:s deklaration mot korruption FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Leverantören ska stödja och respektera mänskliga rättigheter Leverantörer har ett ansvar för att respektera och främja de mänskliga rättigheterna både inom den egna verksamheten och i leverantörskedjan. Leverantören ska försäkra sig om att den inte medverkar, direkt eller indirekt, till kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta inkluderar även då leverantören underlåter att ställa frågor om kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller drar nytta av kränkningar som begås av någon annan. Leverantören ska ha rutiner för att utvärdera risken för att de genom sin verksamhet medverkar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 1

124 Internationella Arbetsorganisationens (ILO) åtta kärnkonventioner om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention Ingen förekomst av barnarbete (ILO 138 och 182, FN:s barnkonvention artikel 32) Med barnarbete avses all ekonomisk aktivitet som utförs av en person i skolpliktig ålder eller yngre. Ingen arbetstagare får vara under 15 år (eller 14 år om den nationella lagstiftningen tillåter detta), eller yngre än minimiåldern för arbete, om denna ålder överstiger 15 år. Ungdomar mellan 15 och 18 år får arbeta med icke-farliga arbetsmoment, under förutsättning att de uppnått legal ålder för att arbeta samt har fullgjort nationell skolplikt. Om barnarbete upptäcks ska leverantören agera utifrån barnets bästa samt hitta lämpliga lösningar i samråd med barnet och barnets familj. Ingen förekomst av tvångsarbete (ILO 29 och 105) Med tvångsarbete avses arbete eller tjänster som utförs genom hot om straff eller liknande och som inte utförs på frivillig basis. Tvångsarbete, inklusive slavarbete, kontraktsarbete eller ofrivilligt fängelsearbete ska inte förekomma. Allt arbete ska vara frivilligt, och arbetstagaren ska ha rätt att sluta sitt arbete efter en rimlig uppsägningstid. Ingen förekomst av diskriminering och trakasserier (ILO 100 och 111) Med diskriminering avses åtskillnad av arbetstagare som inte grundar sig på meriter eller kvaliteter, utan innebär särbehandling på osakliga grunder. Leverantören ska verka för mångfald och lika möjligheter i verksamheten. Diskriminering på grundval av etnisk tillhörighet, kön, civilstånd, graviditet, religion, socialt eller etniskt ursprung, nationalitet, funktionsnedsättning, politiska åsikter, fackligt engagemang eller sexuell orientering får inte förekomma. Med trakasserier avses när arbetstagare utsätts för hård eller omänsklig behandling, däribland sexuella trakasserier eller någon form av psykisk eller fysisk bestraffning. Det får inte förekomma trakasserier i verksamheten. Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar (ILO 87 och 98) Med föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar avses formaliserade och/eller icke formaliserade samarbeten för att främja och försvara egna intressen i arbetslivet och i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Leverantören förväntas erkänna och respektera arbetstagares (och arbetsgivarens) rätt att organisera sig, ansluta sig till organisationer de själv önskar delta i, samt rätten att förhandla kollektivt. I länder där föreningsfriheten är begränsad eller under utveckling, ska leverantören medverka till att anställda får möta företagsledningen för att diskutera löne- och arbetsvillkor utan negativa konsekvenser. Lagstiftning Leverantören måste minst uppfylla lokala lagar och föreskrifter i de länder där de bedriver sin verksamhet. Löner och arbetstider Lön ska betalas direkt till arbetstagaren på överenskommen tid och till fullo. Leverantören ska verka för att levnadslöner betalas till de anställda, och får i inget fall betala mindre än den nationellt/lokalt lagstadgade minimilönen. Övertidsersättning ska betalas ut och tydligt specificeras i lönebeskedet. 2

125 Arbetstagarna ska ha minst en vilodag i veckan. Veckoarbetstiden får inte överstiga de lagliga gränserna eller 60 timmar i veckan, inklusive övertid. Ledighet, inklusive semester, helgdagar, sjukledighet och föräldraledighet ska ersättas i enlighet med nationell lagstiftning. Arbetsmiljön ska vara säker och hygienisk (ILO 155 och 170) Med säker och hygienisk arbetsmiljö avses att arbetstagaren skall, då den befinner sig på en plats som arbetsgivaren har direkt eller indirekt kontroll över, garanteras att vara fri från eller skyddas mot förhållanden som kan utgöra en fara för arbetstagarens fysiska och/eller psykiska hälsa. Arbetstagaren som arbetar i leverantörens verksamhet ska erbjudas en säker och hälsosam arbetsmiljö där förebyggande åtgärder, som minimerar skador och hälsorisker ska vidtas. Anställda ska få utbildning om de eventuella hälsorisker som arbetet kan medföra, inklusive brandsäkerhet, farliga arbetsmoment och första hjälpen. Arbetsgivaren ska, så långt det är möjligt, tillhandahålla relevant skyddsutrustning och se till att information om hälsa och säkerhet finns lättillgänglig på arbetsplatsen. Nödutgångar ska vara tydligt markerade och upplysta och får inte vara blockerade. Utrymningsövningar och testning av brandlarm ska genomföras regelbundet. Miljö Leverantörer ska bedriva sin verksamhet med hänsyn till miljön och följa lokal och nationell miljölagstiftning. Genom att ha rutiner för att identifiera, mäta och följa upp sin miljöpåverkan ska leverantören arbeta med att ständigt förbättra sin miljöprestanda och minimera resursförbrukning och utsläpp. Leverantören ska sträva mot ett livscykelperspektiv avseende miljöpåverkan från produkter och tjänster, och ska ställa miljökrav på underleverantörer. FN:s deklaration mot korruption Leverantören ska inte direkt eller indirekt erbjuda eller ge otillbörlig betalning eller annan ersättning till någon person eller organisation i syfte att erhålla, behålla eller styra affärer eller få annan otillbörlig fördel inom ramen för sin verksamhet. Leverantören ska inte direkt eller indirekt begära eller acceptera någon form av otillbörlig betalning eller annan ersättning från tredje part som kan påverka objektiviteten vid affärsbeslut. Efterlevnad Öppenhet i leverantörskedjan krävs för att kunna garantera att uppförandekoden efterlevs. För att kunna följa upp detta kommer Sveriges regioner och landsting att göra särskild avtalsuppföljning vad gäller Uppförandekod för leverantörer, begära in dokumentation, utföra revisioner på plats, granska och godkänna åtgärdsplaner och kontrollera implementeringen av dessa. Leverantörer uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att innehållet i denna uppförandekod implementeras i den egna verksamheten liksom i leverantörskedjan. 3

126 Uppdatering Denna uppförandekod kommer att uppdateras om och när det är relevant. För mer information om Sveriges landstings och regioners åtaganden se vår hemsida Rapportera Överträdelser Brott mot uppförandekoden kan rapporteras på något av följande sätt. Mail: Post: Compliance Avdelningen Upphandling Fleminggatan 20, 2 tr Box Stockholm Kontakt Mail: coc.lsf@sll.se Ändrad fältkod Ändrad fältkod Ändrad fältkod 4

127 Bilaga 8 Checklista inför driftstart av Prehospital läkartjänst Checklistan används vid möte som sker tre (3) veckor före driftstart för att säkerställa att vårdgivaren uppfyller eller förväntas uppfylla samtliga ska-krav. I de fall beställaren har begärt handlingsplaner, förteckningar, listor ska dessa överlämnas till beställaren före eller senast vid mötet som sker tre (3) veckor före driftstart. Vårdgivare: Adress för placering Nord Adress för placering Mitt Adress för placering Syd Datum för ifyllnad: Kontaktperson: Telefon: E-post: Datum Underskrift av behörig person hos vårdgivaren. Namnförtydligande Bilaga 8 Checklista inför driftstart Prehospital Läkartjänst Sida 1 av 4

128 Nr Krav i avtalet Klart Kommentar 1 Verksamhetschef, medicinsk ledningsansvarig och ledningen presenteras 2 Kontaktvägar mellan vårdgivaren och beställaren 3 Uppdraget i tjänsten är tillgängligt och känd för all personal 4 SLL:s mål för prehospital vård är kända för all personal 5 Personal finns för att kunna bemanna från Utbildningsplanen presenteras och överlämnas till beställaren 7 Utrustningslistan presenteras och överlämnas till beställaren 8 Läkemedelslistan presenteras och överlämnas till beställaren 9 Lokalerna för stationeringen presenteras för beställaren genom tre fysiska besök 10 Skalskydd enligt SLL:s säkerhetspolicy 11 Fordon för tjänstens utförande presenteras för beställaren gällande färgkodning, utmärkning, sittplatser, förvaring av material 12 Vårdgivarens arbets- och skyddskläder presenteras för beställaren gällande färger, reflexer och utmärkning 13 SITS-uppdraget inklusive utrustning, utbildning och innehåll 14 Uppdraget för SLL:s tjänsteman i beredskap 15 Ansvar vid uppdrag på skadeplats och vid allvarlig händelse Bilaga 8 Checklista inför driftstart Prehospital Läkartjänst Sida 2 av 4

129 16 Vårdprogram och riktlinjer 17 Avvikelsehantering via HändelseVis 18 Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän 19 Prehospital bakjour på prioriterings- och dirigeringscentral Vårdguiden på telefon 21 Samverkanslarm vid misstänkt hjärtstopp 22 Tillgänglighetskrav, drifttider och startintervall 23 Miljökraven inklusive drivmedel 24 Beställarens obligatoriska forum 25 Verksamhetsförlagd utbildning 26 Frapp och Rakel, ansvarsfördelning 27 Journalsystem, registreringsanvisningar 28 Mobiltelefoni 29 Kris- och katastrofberedskap inklusive lokal krisledningsplan och kontinuitetsplanering Bilaga 8 Checklista inför driftstart Prehospital Läkartjänst Sida 3 av 4

130 Nr Basala hygienföreskrifter Klart Kommentar 30 Föreskrifterna är tillgängliga och kända 31 Arbetskläder 32 Engångshandskar vid patientarbete med kroppsvätskor och vid orent arbete 33 Sticksäkra produkter vid injektion och provtagning 34 Hygieniskt handhavande av medicinteknisk utrustning 35 Förvaring av sjukvårdsmaterial 36 Kylskåp för endast läkemedel 37 Injektionsläkemedel i ampull för engångsbruk 38 Handlingsprogram för MRSA, ESBL, tuberkulos med flera är tillgängliga och kända Bilaga 8 Checklista inför driftstart Prehospital Läkartjänst Sida 4 av 4

131 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen BILAGA 9 1 (1) LS Mall för referensuppdrag Upphandling av Prehospital läkartjänst SLL kan komma att kontakta referenten för verifiering av lämnade uppgifter. Det är därför angeläget att kontaktpersonens namn, telefonnummer och e-postadress är korrekta. För att underlätta eventuell kontakt är det angeläget att angiven kontaktperson är informerad om att denne har angivits som kontaktperson och att SLL kan komma att kontakta denne. Anbudsgivare (företagsnamn): Referentorganisation Namn på organisation/företag: Kontaktperson Namn och telefonnummer: E-postadress: Tidpunkt för utfört uppdrag: Startdatum: Slutdatum: Kortfattad beskrivning av uppdraget:

132 Avdelningen för Särskilda vårdfrågor/ Enheten Prehospital vård och medicinsk service Stockholms läns landsting Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Gäller fr.o.m

133 Revideringshistorik Datum Utförd av Kommentar Fredrik Persson Första version publicerad på Vårdgivarguiden. Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 2 AV 15

134 Innehåll Revideringshistorik... 2 Rapporteringsanvisningens tillhörighet... 4 Kontaktlista för olika frågeställningar... 4 Allmän information om ersättning och ersättningsflöde Rapportering för utbetalning av ersättning Vårdtjänster i öppen vård... 6 Läkarbesök i hemmet, Prehospital jourläkare... 6 Läkarbesök på annan plats, Jourläkarbil... 7 Utfärdande av vårdintyg... 7 Telefonkontakt/videomöte... 7 Utfärdande av dödsintyg Koder för avdrag av patientavgift i öppen vård Fakturering av vårdkontakter... 9 Bilaga 1 Rapporteringsanvisningen i förhållande till regelverk Bilaga 2 Beskrivning av vården och Informationssystem Beskrivning av vården Informationssystem Bilaga 3 Kodtexter för koder i denna rapporteringsanvisning Besökstyp Yrkeskategori Taxa/Patientavgift Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 3 AV 15

135 Rapporteringsanvisningens tillhörighet Rapporteringsanvisningen ska användas av verksamhet som är upphandlad och följer förfrågningsunderlag (FFU) Prehospital läkartjänst. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för att hålla rapporteringsanvisningen uppdaterad med aktuella koder som ligger till grund för utbetalning av ersättning för utförd vård i enlighet med Förfrågningsunderlag Prehospital läkartjänst. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar även för att hålla nämnda koder uppdaterade i CodeServer. Vid frågor kontakta avtalshandläggare vid: Avdelningen för Särskilda vårdfrågor, Prehospital vård och medicinsk service För tekniska frågor kontakta SLL-IT servicedesk: servicedesk.sllit@sll.se, Kontaktlista för olika frågeställningar Användarfunktioner och vid tekniska frågor gällande Vårdfaktura, Avstämningsfunktionen, HEJ eller frågor om GVR-överföring. SLL-IT Servicedesk e-post: servicedesk.sllit@sll.se,tfn: Diagnos- och KVÅ-koder: e-post: vardinformatik@sll.se Patientavgifter, högkostnadsskydd och vård av utlandssvenskar och personer från andra länder. e-post: patientavgiftsfragor@sll.se, tfn (vxl): Kombikakoder. e-post: kodserver@sll.se Vid frågor som gäller andra områden än de ovanstående. Vänligen kontakta er avtalshandläggare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Se telefonnummer i Elektronisk katalog EK. Elektronisk katalog - EK Har ni frågor som rör ert journalsystem. Vänligen kontakta supportavdelningen hos er journalleverantör. Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 4 AV 15

136 Allmän information om ersättning och ersättningsflöde Den läsare som inte är bekant med Rapporteringsanvisning sedan tidigare bör läsa hela dokumentet och framför allt informationen i Bilaga 2 i detta dokument. Där finns allmän information om beskrivning av vården och informationssystem. Om man inte känner till informationen i denna bilaga kan det vara svårare att förstå de övriga anvisningarna i dokumentet. 1 Rapportering för utbetalning av ersättning I detta Kapitel 1 Rapportering för utbetalning av ersättning redovisas vilka variabler och koder som är obligatoriska för att få ersättning i enlighet med det avtal som denna rapporteringsanvisning visar till. Bilaga 2 kapitel Beskrivning av vården anger i allmänna och övergripande termer vilka informationsmängder som är nödvändiga vid rapportering. Där kodtext saknas återfinns dessa i Bilaga 3 Koder för kodtexter i denna rapporteringsanvisning. Variabler och koder som i övrigt är nödvändiga/obligatoriska i enlighet med gemensamt vårdregister (GVR) anges inte (se informationen i Bilaga 2, kapitlet om Beskrivning av vården, tredje stycket). Uppmärksamma även att denna rapporteringsanvisning inte redovisar eventuell annan ersättning som inte har sitt ursprung från den information som hämtas genom rapportering till GVR. De rapporterade variablerna och deras koder används av systemen för att bearbeta informationen och beräkna ersättning för respektive produktkod. Produktkoden är den ekonomiska beskrivningen av den i avtalet angivna vårdtjänsten. Även benämningarna besöksersättning, tilläggsersättning och åtgärdsersättning används i olika avtalstexter. Produktkoden skapas från den inrapporterade informationen och rapporteras inte direkt i det patientadministrativa systemet (PAS). Produktkoden och annan information som inte rapporteras direkt från PAS är angiven i de gråfärgade delarna av tabellerna. Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 5 AV 15

137 1.1 Vårdtjänster i öppen vård De rapporterade variablerna och deras koder används av Ersmo för att bearbeta informationen och beräkna fram respektive produktkod för ersättning. Produktkoden är den ekonomiska beskrivningen av den i avtalet angivna vårdtjänsten. Produktkoden visas inom parentes och rapporteras inte direkt i PAS. Nedan visas exempel på tabell för vårdtjänsten och dess produktkod. Beskrivning Besökstyp Yrkeskategori Taxa KVÅ-kod Här finns information och anvisningar att uppmärksamma. Texten är inte citerade definitioner. Texten är förklarande beskrivningar i förhållande till det avtal som avses för denna rapporteringsanvisning. Här visas de koder för besökstyp som kan vara aktuella att använda gällande den beskrivna vårdtjänsten. Här visas de koder för yrkeskategori som kan vara aktuella att använda gällande den beskrivna vårdtjänsten. Här visas de koder för taxa som kan vara aktuella att använda gällande den beskrivna vårdtjänsten. Här finns information om vilken/vilka KVÅ-koder som ska rapporteras för att den angivna vårdtjänsten ska kunna ersättas. Produktkoderna finns i CodeServer tabell PRODUKT Produktkoderna är enklast sökbara vid att söka med den angivna produktkodens ID. Läkarbesök i hemmet, Prehospital jourläkare Vårdtjänst: Läkarbesök i hemmet, Prehospital jourläkare (2JB01) Beskrivning Besök i hemmet eller motsvarande av prehospital jourläkare. Uppdrag tillsammans med enhet från ambulanssjukvården är för närvarande avgiftbefriade för patienten. Vårdgivare Besökstyp 2 Taxa 01, 06, 04, 08, 10, 12, 19, 60, 70, 71 KVÅ - Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 6 AV 15

138 Läkarbesök på annan plats, Jourläkarbil Vårdtjänst: Läkarbesök på annan plats, Prehospital jourläkare (2JB01) Beskrivning Uppdrag på skadeplats eller motsvarande. Dokumentation i patientjournal ska göras. Uppdrag tillsammans med minst en enhet från ambulanssjukvården är för närvarande avgiftsbefriade för patienten. Vårdgivare Besökstyp L Taxa 01, 06, 04, 08, 10, 12, 19, 60, 70, 71 KVÅ - Utfärdande av vårdintyg Vårdtjänst: Utfärdande av vårdintyg (2JB02) Vårdgivare Besökstyp L Taxa 01, 06, 04, 08, 10, 12, 19, 60, 70, 71 KVÅ GD005 Vårdintyg Telefonkontakt/videomöte Vårdtjänst: Telefonkontakt/Videomöte Beskrivning Läkarbedömning via telefon- eller videosamtal. Dokumentation i patientjournal ska göras. Ersättningen ingår i den fasta ersättningen. Vårdgivare Besökstyp 9 Taxa 01, 06, 04, 08, 10, 12, 19, 60, 70, 71 KVÅ Vid videomöte ska nedan KVÅ-koder anges. Observera att koderna nedan koder inte behöver anges i samband kontakt med patient per telefon. XS011 Information och rådgivning per telefon med företrädare för patienten (i) UX007 Telemedicin (i) Utfärdande av dödsintyg Dessa vårdkontakter ska inte rapporteras. Ersättning för dödsintyg ges via manuell rutin. Kontakta er avtalshandläggare för mer information. Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 7 AV 15

139 1.2 Koder för avdrag av patientavgift i öppen vård När patienten betalar patientavgift kontant, med betalkort eller via faktura/inbetalningskort dras motsvarande patientavgift av från ersättningen. Detta medför ingen extra åtgärd i PAS eftersom Ersmo använder den rapporterade informationen för att beräkna kod för avdraget. Nedan redovisas de koder som används för att skapa avdraget i ersättningen och de tillhörande kombinationerna av besökstyp, yrkeskategori och taxa. Ersättningen för vårdkontakten kommer i dessa situationer bestå av en eller flera produktkoder för ersättningen för vårdtjänst och nedan angivna kod för avdrag i den totala ersättningen. Avdraget motsvarar den inbetalda patientavgiften - undantaget koder för Rest till Frikort där avdraget är ett schablonavdrag på halva summan av den motsvarande hela patientavgiften för vårdkontakten. Beskrivning Besökstyp Yrkeskategori Taxa Kod Hembesök, Läkare 2, L G13 Rest till Frikort Hembesök, Läkare 2, L G14 Ej folkbokförd i Sverige , 12, 19, 70, 71 Inget avdrag Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 8 AV 15

140 Fakturering av vårdkontakter Denna rapporteringsanvisning ger ingen närmre information om faktureringsrutinerna än vad som beskrivs i Bilaga 2, kapitlet om Informationssystem. Det normala är att faktureringen för vård av alla som är folkbokförda i Sverige är automatiserad. Rutinerna kring utomläns-patienter kan skilja något från avtal till avtal. Faktureringsrutinerna kring personer som inte är folkbokförda i Sverige skiljer även mellan de olika personkretsarna så som EU-patienter, patienter från konventionsländer, asylsökande och personer utan tillstånd. De enskilda rutinerna avtalas mellan avtalsparterna och framgår inte av denna rapporteringsanvisning. Mera information om att fakturera finns på Vårdgivarguiden. Vårdgivarguiden - Fakturera Nedan hänvisas till närliggande information. Uppmärksamma även information om intyg. Asylsökande Asylsökande som kan uppvisa ett giltigt LMA-kort. Vårdgivarguiden - Asylsökande Bevisperson En person som i egenskap av målsägande eller vittne ska närvara vid en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål i Sverige. En bevisperson får ett beslut från Migrationsverket om att han eller hon har fått uppehållstillstånd i Sverige. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd är beviljat enligt 5 kap. 15 utlänningslagen. Kontakta alltid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Avdelningen för Närsjukvård, Kvinnor-Barn-Asyl vad gäller dessa personer. Använd alltid reservnummer vid registrering av vårdkontakten. Intyg med mera Dokumentet Regelverk och avgifter för intyg, vaccinationer och hälsoundersökningar. Vårdgivarguiden Intyg, vaccination mm Person utan tillstånd Om en person inte har nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige. Vårdgivarguiden - Person som saknar tillstånd. Använd alltid reservnummer vid registrering av vårdkontakten. Självbetalande För självbetalande patienter måste vårdenheten säkerställa betalningen för vårdtjänsten från patienten. Detta eftersom det inte utgår någon ersättning från det offentliga i dessa fall. Turister och övriga med tillstånd att vistas i Sverige Avgiftsreglerna för dessa patienter varierar bland annat beroende på vilket land patienten kommer ifrån, orsaken till vistelsen i Sverige samt medborgarskap med mera. Vårdgivarguiden - Turisthandboken. Personnummer och reservnummer Normalt används ett giltigt svenskt personnummer vid rapportering av en vårdkontakt. För att kunna rapportera en vårdkontakt för en person som inte har ett giltigt svenskt personnummer används istället ett reservnummer. Om personen inte redan har ett reservnummer ska vårdgivaren ta ut ett nummer från personuppgiftsregistret (PU). Kontakta SLL-IT Servicedesk för ytterligare information. E-post: servicedesk.sllit@sll.se Telefon: Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 9 AV 15

141 Bilaga 1 Rapporteringsanvisningen i förhållande till regelverk Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 10 AV 15

142 Bilaga 2 Beskrivning av vården och Informationssystem Beskrivning av vården Alla vårdkontakter som ersätts i enlighet med denna rapporteringsanvisning rapporteras av vårdgivaren till det gemensamma vårdregistret (GVR). Rapporteringsanvisningen beskriver vad som ska rapporteras från vårdenhetens patientadministrativa system (PAS) till GVR för att ersättning ska kunna utbetalas. I denna rapporteringsanvisning används ordet produktkod. I avtalet används ordet vårdtjänst. Produktkoden visar i ekonomiska termer vilken vårdtjänst som har ersatts. Beskrivningssystemen bygger på regelverk för rapportering av vårdkontakter där den enskilda patientens kontakt med hälso- och sjukvården rapporteras med ett antal olika variabler. En del variabler är administrativa t ex besökstyp och patientavgift (taxa). En del variabler beskriver det medicinska innehållet i vårdkontakten t ex diagnos (ICD-10-SE). De olika variablerna har sedan en eller flera koder att välja mellan. Det är kombinationen av variabler och dess koder som presenteras i denna rapporteringsanvisning. Denna rapporteringsanvisning har utarbetats utifrån ett avtal där koder för variablerna nedan ska rapporteras till GVR. Denna rapporteringsanvisning beskriver inte den tekniska lösningen för hur PAS levererar informationen till GVR. För att säkerställa korrekt leverans av information till GVR tillhandahåller SLL-IT anvisningar och specifikationer. Vårdgivaren måste själv ta kontakt med sin leverantör av PAS för att säkerställa att överföring av information mellan PAS och GVR kan ske. Att i övrigt förbereda informationssystemen (se nästa kapitel) så att ersättningsflödet fungerar korrekt omhändertas i samband med avtalsskrivandet. Denna rapporteringsanvisning har ingen närmare beskrivning av dessa procedurer. Variabler och tillhörande koder för administrativ beskrivning Variabler och koder presenteras på detaljnivå i Kapitel 1 Rapportering för utbetalning av ersättning och i tabellform i Kapitel 2 Särskild kontroll och underlag för felsökning. o Koder för Besökstyp, Yrkeskategori och Taxa för öppen vård Koderna finns i CodeServer respektive tabeller BTYP, VDG, TAXA Variabler och tillhörande koder för medicinsk beskrivning Koder rapporteras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Se information med länkar nedan. o (Klassifikation av vårdåtgärder) Beskriver vårdåtgärder. Koderna finns i CodeServer tabell OPKOD operationskoder/åtgärdskoder Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 11 AV 15

143 En vårdkontakt ska alltid beskrivas enligt vid var tid gällande regelverk, oavsett påverkan på utbetalad ersättning. I nedan punktlista ges länkar till allmän information kring detta. - Information om regelverk och definitioner kring rapportering av vårdkontakter: Vårdgivarguiden - Vårdinformatik - Regelverket för avgifter: Vårdgivarguiden - Avgiftshandboken - Information och anvisningar om ICD-10-SE och KVÅ: Socialstyrelsen - Klassificering och koder Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 12 AV 15

144 Informationssystem Socialstyrelsens definition av informationssystem är: system som insamlar, bearbetar, lagrar eller distribuerar och presenterar information. På Vårdgivarguiden finns termerna e-tjänster och system. I denna rapporteringsanvisning används termerna synonymt med varandra. Nedan förklaras hur den information som rapporteras från vårdgivarens PAS till GVR omhändertas i informationssystemen så att vårdgivaren får ersättning i enlighet med avtalet. Observera att denna rapporteringsanvisning beskriver den automatiserade bearbetningen av rapporterad information som görs för varje vårdkontakt. Denna rapporteringsanvisning beskriver inte eventuell ersättning som utgår i enlighet med andra delar av avtalet eller manuell tilläggsfakturering som även det kan tillkomma som en del av avtalet. I bilden ovan visas en schematisk bild av hur den rapporterade informationen omhändertas i de informationssystem som ingår i ersättningsflödet. Nedan visas vad förkortningarna står för och därefter en övergripande förklaring av vad som händer i de olika systemen. PAS Patientadministrativt system HEJ systemet sätter pris (ingen förkortning) GVR Gemensamt vårdregister VF Vårdfaktura ERSMO Ersättningsmodeller AF Avstämningsfunktionen I kapitel 1 Rapportering för utbetalning av ersättning beskrivs vilka informationsmängder från beskrivningssystemen som specifikt gäller för det avtal som denna rapporteringsanvisning hänvisar till. Förklaring av ersättningsflödet är dock likalydande för alla avtal och rapporteringsanvisning även om informationen som omhändertas kan vara olika till antal variabler och koder. - PAS levererar till GVR Första steget i ersättningsflödet är att vårdgivaren rapporterar korrekt information i enlighet med denna rapporteringsanvisning till GVR. Därutöver måste alla informationssystem vara förberedda så att den rapporterade informationen kan omhändertas. Som tidigare nämnt (1.1, tredje stycket) kommer denna rapporteringsanvisning inte ytterligare beskriva de förberedande åtgärder som måste göras i informationssystemen. GVR har funktioner för att återrapportera fel till vårdgivarens PAS. (Om PAS har funktioner för detta). Information om felaktigheten finns även i AF, vilket beskrivs i sista punkten. I den schematiska bilden ser man skillnaden i ansvar mellan vårdgivaren och SLL. Vårdgivaren ansvarar för sitt lokala PAS och rapporteringen till GVR. SLL ansvarar för de informationssystem som används i ersättningsflödet. Bilaga 10 Avtal om Prehospital läkartjänst Funktionen prehospital jourläkare SIDA 13 AV 15