Förfrågningsunderlag enligt lagen om offentlig upphandling - upphandling av öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (6) HSN Handläggare: Anders Nettelbladt Hälso- och sjukvårdsnämnden Förfrågningsunderlag enligt lagen om offentlig upphandling - upphandling av öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutade att upphandla öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi. I ärendet redovisas ett förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om offentlig upphandling, LOU (2016:1145). Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förfrågningsunderlag enligt LOU inklusive bilagor Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att upphandla öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi enligt förfrågningsunderlaget uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till nämnden för beslut om antagande av leverantör omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Vården inom internmedicin och kirurgi på Ersta sjukhus regleras genom ett direktavtal mellan Stockholms läns landsting (SLL) och Ersta diakoni. Avtalet är förlängt till och med 31 december 2018 enligt beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden i februari Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 20 juni 2017 att LOU-upphandla den öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi som idag utförs på Ersta sjukhus och att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till nämnden med förslag till förfrågningsunderlag senast november 2017.

2 2 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Nuvarande verksamhet Vården inom internmedicin och kirurgi på Ersta sjukhus omfattar fyra specialiteter: medicinsk gastroenterologi och hepatologi, kirurgi, kardiologi samt endokrinologi. Vården inom gastroenterologi och kirurgi bildar tillsammans Ersta sjukhus mag-tarmcentrum. Centrumet bedriver både öppenvård och slutenvård och inrymmer avancerad kirurgi såsom cancerkirurgi och överviktsoperationer. Sjukhuset har tillgång till egna resurser för intensivvård. Verksamheten inom kardiologi och endokrinologi bedrivs endast i öppenvård och är i förhållande till mag-tarmcentrumet av mindre omfattning. Under 2016 omfattade avtalet cirka besök i öppenvård och vårdtillfällen i slutenvård, utomlänspatienter inräknade. Ersättningen från SLL var cirka 260 miljoner kronor år Upphandling Inledning Denna upphandling genomförs som förenklat förfarande enligt kapitel 19 i lagen om offentlig upphandling, LOU (2016:1145). På grund av vårdens komplexitet och stora investeringskostnader beslutade nämnden i juni 2017 att upphandlingen ska omfatta ett objekt. Detta ger också förutsättningar för en välfungerande forsknings- och utbildningsverksamhet. Målgrupp Målgruppen är patienter med behov av sådan vård inom internmedicin och kirurgi som idag bedrivs vid Ersta sjukhus. Uppdrag Uppdraget omfattar specialiserad öppenvård och slutenvård, inklusive intensivvård, inom internmedicin och kirurgi. Uppdraget omfattar utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av patienter inom följande specialiteter: gastroenterologi och hepatologi, kirurgi, kardiologi samt endokrinologi. Uppdraget omfattar elektiv vård, innefattande ansvar för akuta komplikationer. Uppdraget ska bedrivas kontinuerligt och får inte undanträngas av akuta flöden från andra vårduppdrag.

3 3 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Inom verksamheten ska det finnas minst tre bemannade intensivvårdsplatser. Inriktningen är att uppdraget initialt ska omfatta den vård som idag utförs av nuvarande vårdgivare. Uppdraget kan komma att förändras under avtalsperioden som en följd av beslut som SLL fattar om förändrad vårdstruktur inom länet. Vårdgivaren ska anpassa vårdverksamheten efter dessa beslut. Uppdraget omfattar vård som varken kräver akutsjukhusens specifika resurser eller kan utföras av primärvården och omfattar endast patienter som kommer till vårdgivaren med remiss från annan vårdgivare. Vårdgivaren ska skapa förutsättningar för forskning och utbildning samt ansvara för att verksamheten har den kompetens som krävs för detta. Vårdgivaren ska säkerställa att det under hela avtalstiden bland de anställda finns minst fem disputerade medarbetare. Vårdgivaren ska tillhandhålla utbildningsplatser för ST-läkare och AT-läkare samt för vårdstuderande inom de professioner som tjänstgör hos vårdgivaren. All vårdverksamhet ska vara samlokaliserad och utföras på en fysisk adress. Kvalitetskrav i uppdraget Hög kvalitet vid genomförandet av uppdraget säkerställs genom en detaljerad uppdragsbeskrivning. Bland annat ställs krav på att vården ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet behandlingsmetoderna ska vara evidensbaserade vårdgivaren ska följa nationella riktlinjer och regionala vårdprogram vårdgivaren ska rapportera till och använda resultaten från nationella kvalitetsregister personalen ska ha adekvat utbildning och kompetens. Avtalsperiod Avtalsperioden är sju år med möjlighet för SLL att förlänga med ytterligare fyra år. Driftstart är planerad till 1 januari Ersättning I avtalet finns två former av ersättning, produktionsrelaterad och uppdragsrelaterad.

4 4 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Den produktionsrelaterade ersättningen är en rörlig ersättning som utgår per vårdkontakt. Ersättningen beräknas utifrån anbudsgivarens offererade poängpris och utifrån DRG-vikter enligt nationell viktlista. För den produktionsrelaterade ersättningen finns ett årligt tak på 252 miljoner kronor. Då uppdraget är av sådan karaktär att det medför relativt höga fasta kostnader för vården utgår även en uppdragsrelaterad ersättning. Den uppdragsrelaterade ersättningen är fast och uppgår till 28 miljoner kronor per år. SLL har rätt att årligen höja taket för den produktionsrelaterade ersättningen med upp till tio procent. Vårdgivaren har kostnadsansvar för medicinsk service och för läkemedel som administreras inom verksamheten. För läkemedel som förskrivs på recept avser SLL att ingå ett så kallat KÖL-avtal med vårdgivaren för att fördela kostnadsansvaret för öppenvårdsläkemedel mellan SLL och vårdgivaren. Kvalificeringskrav För att ett anbud ska vara aktuellt för utvärdering behöver anbudsgivaren uppfylla vissa kvalificeringskrav. Bland annat krävs en stabil ekonomisk ställning och en viss storlek på omsättningen. Vidare krävs erfarenhet av uppdrag inom hälso- och sjukvård innefattande avancerad kirurgi. Utvärdering Anbuden kommer att utvärderas utifrån pris och kvalitet. SLL kommer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån grunden bäst förhållande mellan pris och kvalitet. Utvärdering av pris Anbudsgivaren offererar ett poängpris. Den rörliga ersättning som vårdgivaren erhåller under avtalsperioden utgår från det offererade poängpriset. Utvärdering av kvalitet Anbuden kommer att utvärderas utifrån de två övergripande målen patientcentrerad vård och forskning utanför akutsjukhusen. Inom de två övergripande målen har SLL formulerat ett antal delmål. Anbudsgivarna

5 5 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN kommer i kvalitetsredogörelser beskriva vilka åtaganden som anbudsgivaren åtar sig för att uppfylla delmålen. SLL kommer att bedöma och ge ett så kallat prisavdrag för kvalitetsredogörelserna utifrån en tregradig bedömningsskala. Anbudsgivarens offererade poängpris minus de prisavdrag som anbudsgivaren erhållit för sina kvalitetsredogörelser utgör anbudets utvärderingspris. Det anbud som har det lägsta utvärderingspriset kommer att antas. Om vårdgivaren brister i uppfyllandet av de åtaganden som utlovats i kvalitetsredogörelserna har SLL möjlighet att utdöma vite. Uppföljning Vårdgivarens verksamhet kommer att följas upp utifrån tre perspektiv: dels utifrån den uppföljningsplan som finns bilagd till avtalet, dels utifrån en jämförelse med relevanta delar av akutsjukhusens kvalitetsuppföljning och dels utifrån de åtaganden som vårdgivaren utlovat i sina kvalitetsredogörelser. Vid brister i fullgörandet av vårdgivarens uppdrag har SLL rätt att besluta om vite. Vite kan utgå vid brister i rapportering och fakturering, vid brister i uppfyllandet av miljökrav och vid brister i uppfyllandet av de åtaganden som vårdgivaren utlovat i sina kvalitetsredogörelser. Vite kan också utgå om vårdgivaren på annat åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna av upphandlingen är svårbedömda eftersom det är första gången denna typ av vård upphandlas. Upphandlingen omfattar dock ett ersättningstak varför möjligheterna till kostnadskontroll är goda. Konsekvenser för patientsäkerhet Upphandlingen ger förutsättningar för en god patientsäkerhet genom att den detaljerade uppdragsbeskrivningen säkerställer hög kvalitet vid genomförandet av uppdraget och genom att anbudsutvärderingen fokuserar på kvalitetsmålet patientcentrering. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Avtalet ställer krav på att vårdgivaren verkar för att vården ska vara jämlik och jämställd i enlighet med SLL:s policyer och program.

6 6 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Miljökonsekvenser I avtalet finns miljörelaterade krav på bland annat läkemedel, kemikalier och medicinska gaser samt krav på att vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem. Det finns möjlighet för SLL att utdöma vite vid bristande följsamhet. Avtalskraven och vitesmöjligheterna skapar förutsättningar för positiva miljökonsekvenser. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Kitty Kook Wennberg Avdelningschef

7 Sida 1 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Anbudsinfordran avseende Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi, SLL1006

8 Sida 2 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Definitioner, inledning och översikt Upphandlingens område och omfattning Avtalsperiod Information om upphandlingen Upphandlande myndighet Handläggare Upphandlingsförfarande Anbudsinlämning Anbudstidens utgång Anbudets giltighetstid Samtliga eller delar av upphandlingen Anbudets form och innehåll Språk och dokumentation Obligatoriska krav Kostnader för ingivande av anbud Anbudspris och ersättning Upplysningar under Upphandlingen och förtydliganden av Upphandlingsdokument Frågor under anbudstiden Förtydliganden och rättelser under anbudstiden Kvalificering av Anbudsgivare Uteslutningsgrunder som rör fällande dom i brottsmål (13 kap 1 LOU) Uteslutning på grund av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter (19 kap 18 och 13 kap 2 LOU) Uteslutningsgrunder som rör missförhållanden i övrigt i fråga om leverantörs verksamhet (13 kap 3 LOU) Registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter Anbudsgivarens ekonomiska ställning Anbudsgivarens tekniska förmåga och kapacitet Annans kapacitet Utvärdering av anbud Utvärderingskriterier Lika resultat efter utvärdering Sekretess... 19

9 Sida 3 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL Tilldelningsbeslut Uppgifter om Anbudsgivaren Inlämnande av anbud Dokumentförteckning... 21

10 Sida 4 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL Bakgrund Stockholms läns landstings ( SLL ) huvuduppgift är att se till att Stockholms läns invånare har tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Landstinget står även för den långsiktiga planeringen för regionen, skapar förutsättningar för tillväxt samt bidrar till kulturen i länet. Mycket pengar satsas på forskning och på att förebygga hälsoproblem. Ytterligare information om SLL kan hämtas från Stockholms län sträcker sig från Nynäshamn i söder till Norrtälje i norr. Här finns 26 kommuner av varierande storlek, som täcker en yta av kvadratkilometer. Cirka personer flyttar hit varje år och Stockholms län är det befolkningsmässigt snabbast växande länet i Sverige. Här bor cirka två miljoner personer, en femtedel av Sveriges befolkning. 2. Definitioner, inledning och översikt De definitioner av begrepp och termer som återfinns i Avsnitt 2, Förlaga till Vårdavtal, äger tillämpning för samtliga Upphandlingsdokument. I Upphandlingsdokumenten ska därutöver följande förkortningar och begrepp ha nedan angiven innebörd: Förkortning/begrepp Anbudsgivare/-en Anbudsinfordran Innebörd Den/de juridiska person/-er, som lämnar anbud i Upphandlingen Avser detta dokument Upphandlingsdokumenten Består av avsnitt 1 (Anbudsinfordran) och avsnitt 2 (Förlaga till Vårdavtal inkl. bilagor) och utgör underlaget för lämnande av anbud i Upphandlingen Leverantören LOU SLL Upphandlingen Upphandlingsföremålet Den Anbudsgivare som tilldelas uppdrag enligt de förutsättningar som anges i Upphandlingen och som blir avtalspart till SLL Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Stockholms läns landsting De åtgärder som vidtas av SLL i syfte att tilldela ett kontrakt avseende upphandlingsföremålet De vårdtjänster avseende öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi som är föremål för denna upphandling

11 Sida 5 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Upphandlingsdokumenten, som räknas upp under punkten Dokumentförteckning nedan, består av följande två avsnitt: i. Avsnitt 1 utgörs av detta dokument Anbudsinfordran och innehåller bland annat de krav som ställs på anbudets form och innehåll. Vidare innehåller denna Anbudsinfordran administrativa föreskrifter om exempelvis när anbud senast ska lämnas och på vilket sätt, samt information om hur denna del av upphandlingsprocessen går till. ii. Avsnitt 2 utgörs av Förlaga till Vårdavtal inkl. dess bilagor, som framtagits för Upphandlingen och närmare beskriver samtliga materiella krav och förutsättningar för Uppdragets genomförande. Anbudsgivare uppmanas att noggrant granska och analysera all information i Upphandlingsdokumenten, alla eventuella förtydliganden, kompletteringar och de svar på frågor från Anbudsgivare, som SLL kommer att publicera. 3. Upphandlingens område och omfattning Denna upphandling avser öppen- och slutenvård inom intermedicin och kirurgi. Målet med upphandlingen är att tillgodose behovet av denna vård hos den målgrupp som anges i Avsnitt 2, Bilaga 1, Specifik Uppdragsbeskrivning punkt 1.3 och att vårdtjänsterna ska levereras på ett högkvalitativt och kostnadseffektivt sätt. Efter avslutad Upphandling har SLL för avsikt att tilldela ett kontrakt till en Leverantör. Uppdraget omfattar specialiserad öppenvård och slutenvård, inklusive intensivvård, inom internmedicin och kirurgi. Uppdraget innefattar elektiv vård, innefattande ansvar för akuta komplikationer. Inom Uppdraget ska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av patienter utföras inom följande specialiteter: - Kirurgi - Gastroenterologi och hepatologi - Kardiologi - Endokrinologi I uppdraget ingår också att skapa förutsättningar för forskning och utbildning. Inom ramen för ovan listade fyra specialiteter kan Uppdraget komma att förändras under avtalsperioden som en följd av beslut som SLL fattar om förändrad vårdstruktur inom länet. Vårdgivaren ska anpassa vårdverksamheten inom Uppdraget efter de beslut som SLL fattar om förändrad vårdstruktur i länet.

12 Sida 6 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 På grund av eventuella strukturförändringar, valfrihetsreglerna samt nya eller förändrade medicinska behandlingsmetoder kan SLL inte garantera volymer under avtalsperioden. Föregående års volymer återfinns i Avsnitt 2, Underbilaga 1.1 Databas För mer information om hälso- och sjukvården inom SLL se följande länkar: Framtidsplan, Första steget, Andra steget, Tredje steget och FoUU-strategi. Mer detaljerad information om Upphandlingsföremålets omfattning och innehåll finns i Avsnitt 2, se särskilt Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning med Underbilaga 1.1 Databas 2016 och Bilaga 3 Ersättningsvillkor. SLL kommer inte att tillhandahålla lokaler för Uppdragets utförande. Detaljerad information om vad som gäller avseende lokaler finns i Avsnitt 2, Förlaga till Vårdavtal, Avtalsperiod Avtalslängden omfattar Uppstartsperioden och därefter en tid om sju år räknat från Driftstart. SLL har därefter en rätt, men ingen skyldighet, att förlänga Avtalet med maximalt fyra år. Vidare uppgifter om Avtalets ikraftträdande och giltighetstid finns i Avsnitt 2, Förlaga till Vårdavtal 3. Sedan bindande avtal ingåtts mellan SLL och Leverantören kommer den kommersiella relationen att regleras av samtliga de villkor som framgår av Avtalet med tillhörande bilagor. Avtalet består av ett huvuddokument, se Avsnitt 2, Förlaga till Vårdavtal samt ett antal bilagor och underbilagor (övriga bilagor och underbilagor i Avsnitt 2). 5. Information om Upphandlingen 5.1. Upphandlande myndighet Stockholms läns landsting, organisationsnummer , Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genom SLL Upphandling, Box 22550, Stockholm 5.2. Handläggare Handläggare för Upphandlingen är Anneli Evaldson Upphandlingsförfarande Upphandlingen genomförs som förenklat förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. SLL får uppta förhandling med en eller flera Anbudsgivare. Anbud kan komma att antas utan föregående förhandling, varför det är av stor vikt att alla anvisningar och all övrig information i Upphandlingsdokumenten följs och att bästa villkor lämnas i anbudet.

13 Sida 7 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL Anbudsinlämning Anbud ska lämnas in elektroniskt via På sidan finns instruktionsfilmer om hur det går till att lägga upp konto, hämta Upphandlingsdokumenten och att lämna in anbud samt kontaktuppgifter till såväl sidansvarig som systemsupport. Personlig support i upphandlingssystemet kan normalt påräknas helgfri vardag fram till 15: Anbudstidens utgång Anbud ska ha inkommit senast Anbud som inkommer efter anbudstidens utgång får ej prövas Anbudets giltighetstid Anbud ska vara bindande till och med Lämnas anbud i denna upphandling, anses detta krav vara uppfyllt. Om upphandlingen blir föremål för rättslig prövning kan SLL komma att efterfråga förlängning av anbudets giltighetstid Samtliga eller delar av upphandlingen Anbud ska lämnas på hela Upphandlingsföremålet. 6. Anbudets form och innehåll 6.1. Språk och dokumentation Anbudet ska vara skrivet på svenska, SLL accepterar dock att enstaka ord, fraser samt vedertagna begrepp är avfattade på engelska, danska eller norska. Extra handlingar eller uppgifter i anbudet som inte har efterfrågats av SLL, oavsett språk, kommer inte att beaktas vid kvalificering och utvärdering av anbud Obligatoriska krav Med undantag för under punkten 10.1 nedan angivna Mervärden innehåller Upphandlingsdokumenten i övrigt obligatoriska, ovillkorliga krav (så kallade ska-krav), som ska accepteras av Anbudsgivaren och uppfyllas antingen i samband med anbudsgivning eller under Uppdragets genomförande. Samtliga ska-krav som Anbudsgivaren ska uppfylla vid inlämnande av anbud anges i detta dokument, Anbudsinfordran. Förutsättningen för att ett anbud ska kunna utvärderas och antas är att dessa obligatoriska krav är uppfyllda.

14 Sida 8 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Då SLL har begränsade möjligheter enligt LOU att be om förtydligande eller komplettering av ofullständiga anbud, är det viktigt att anbudet innehåller efterfrågad och fullständig information. Anbudsgivaren behöver därför, innan anbudsinlämning, säkerställa att samtliga obligatoriska krav som anges i Anbudsinfordran är uppfyllda. Krav som innebär att Anbudsgivaren ska bifoga uppgifter till sitt anbud är i Avsnitt 1, Anbudsinfordran markerade med en grå ruta. De uppdragsförutsättningar och avtalsvillkor som anges i Avsnitt 2 utgör materiella obligatoriska krav, som ska uppfyllas under avtalsperioden i samband med Uppdragets genomförande Kostnader för ingivande av anbud Anbudsgivare svarar för samtliga kostnader i samband med ingivande av anbud. 7. Anbudspris och ersättning Anbudspris utgörs av Anbudsgivarens offererade poängpris. Anbudsgivaren ska när den gör sin poängprisberäkning basera denna på samtliga förutsättningar och villkor i Upphandlingsdokumenten. Offererat poängpriset ska anges nedan Poängpris SEK För Uppdraget utgår produktionsrelaterad ersättning och uppdragsrelaterad ersättning. Den produktionsrelaterade ersättningen kommer att baseras på Anbudsgivarens offererade poängpris, se Avsnitt 2, Bilaga 3 Ersättningsvillkor, punkt Då uppdraget är av sådan karaktär att det medför relativt höga fasta kostnader för vården utgår utöver den produktionsrelaterade ersättningen även en uppdragsrelaterad ersättning, se Avsnitt 2, Bilaga 3 Ersättningsvillkor, punkt Upplysningar under Upphandlingen och förtydliganden av Upphandlingsdokument SLL:s eventuella förtydliganden och rättelser samt svar på frågor publiceras på SLL:s webbplats. Sådana upplysningar under Upphandlingen blir efter publicering en del av Upphandlingsdokumenten. Anbudsgivaren ansvarar för att hålla sig kontinuerligt underrättad Frågor under anbudstiden Eventuella frågor angående denna Upphandling sker skriftligen via under rubriken Frågor och svar. Samtliga svar på inkomna

15 Sida 9 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 frågor kommer att publiceras avidentifierade under denna rubrik. Sista dag för att ställa frågor är tio Arbetsdagar innan anbudstidens utgång. Därefter kan SLL inte garantera att frågorna besvaras. Sista dag för besvarande av frågor är sex kalenderdagar innan anbudstidens utgång Förtydliganden och rättelser under anbudstiden Om Upphandlingsdokumenten behöver förtydligas eller kompletteras med anledning av frågor till SLL eller av någon annan anledning, lämnas skriftligt förtydligande/komplettering senast sex kalenderdagar innan anbudstidens utgång till alla som begärt Upphandlingsdokumenten. 9. Kvalificering av Anbudsgivare I kvalificeringen prövas om grund för uteslutning av leverantörer föreligger (13 kap. 1-3 LOU). Uteslutningsgrunderna anges i punkterna nedan. Därutöver sker kvalificeringen mot de kvalificeringskrav som ställts på Anbudsgivaren nedan. Om Anbudsgivare åberopar andra företags kapacitet kommer även dessa företag kontrolleras Uteslutningsgrunder som rör fällande dom i brottsmål (19 kap. 18 och 13 kap. 1 LOU) Enligt 19 kap. 18 LOU ska en leverantör uteslutas enligt 13 kap. 1 LOU: En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten genom kontroll enligt 15 kap. eller på annat sätt får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar 1. sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet, 2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser, 3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, 4. penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU,

16 Sida 10 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artikel 1 respektive 3 i rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 4 i det rambeslutet, eller 6. människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen. Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören. Om Anbudsgivare åberopar andra företags kapacitet för uppfyllandet av ett kvalificeringskrav kommer även dessa företag kontrolleras så att det inte föreligger skäl för uteslutning Uteslutning på grund av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter (19 kap. 18 och 13 kap. 2 LOU) Enligt 19 kap. 18 LOU får en leverantör uteslutas enligt 13 kap. 2 LOU: En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten genom kontroll enligt 15 kap. eller på annat sätt får kännedom om att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, och detta har fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som har fått laga kraft. En upphandlande myndighet får utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten på ett annat lämpligt sätt kan visa att de skyldigheter som avses i första stycket inte har fullgjorts. Om Anbudsgivare åberopar andra företags kapacitet för uppfyllandet av ett kvalificeringskrav kommer även dessa företag kontrolleras så att det inte föreligger skäl för uteslutning Uteslutningsgrunder som rör missförhållanden i övrigt i fråga om leverantörs verksamhet (19 kap. 18 och 13 kap. 3 LOU) Enligt 19 kap. 18 LOU får en leverantör uteslutas enligt 13 kap. 3 LOU: En upphandlande myndighet får utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om 1. myndigheten kan visa att leverantören har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter,

17 Sida 11 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL leverantören a) är i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden, b) är föremål för tvångsförvaltning, c) har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, eller d) har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett förfarande enligt nationella lagar och andra författningar som liknar dem som avses i a-c, 3. myndigheten kan visa att leverantören gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att leverantörens redbarhet kan ifrågasättas, 4. myndigheten har tillräckligt sannolika indikationer på att leverantören har ingått överenskommelser med andra leverantörer som syftar till att snedvrida konkurrensen, 5. leverantören har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt enligt denna lag, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, och detta har medfört att det tidigare kontraktet har sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder, 6. myndigheten inte kan undvika en snedvridning av konkurrensen eller inte kan garantera en likabehandling av leverantörerna på grund av jäv och detta inte kan avhjälpas genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören, 7. myndigheten genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören inte kan avhjälpa en snedvridning av konkurrensen på grund av ett sådant tidigare deltagande från leverantörens sida som avses i 4 kap. 8 LOU, 8. leverantören i allvarlig omfattning a) har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen enligt detta kapitel eller av att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1-5 LOU, b) har undanhållit sådan information, eller c) inte har lämnat de kompletterande dokument som myndigheten har begärt in enligt 15 kap. 3-5 LOU, eller 9. leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande myndighetens beslutsprocess eller tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under upphandlingen i fråga om uteslutning av leverantörer, urval av leverantörer som kan tilldelas kontrakt och tilldelning av kontrakt. Om Anbudsgivare åberopar andra företags kapacitet för uppfyllandet av ett kvalificeringskrav kommer även dessa företag kontrolleras så att det inte föreligger skäl för uteslutning.

18 Sida 12 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL Registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter Anbudsgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter. SLL kommer att kontrollera att Anbudsgivaren har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter och skatt genom att inhämta uppgifter om detta från behörig myndighet. Anbudsgivare ska, på anmodan av SLL, visa att de har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter och skatter genom att inkomma med intyg från behörig myndighet i hemlandet, i de fall behörig myndighet inte kan vara SLL behjälplig med detta. Anbudsgivaren ska, i det fall det är reglerat i lag, vara registrerad i aktiebolags- eller handelsregister eller motsvarande register, som förs i det land där leverantörens verksamhet är etablerad. Anbudsgivare ska, på anmodan av SLL, visa att bolaget har fullgjort registreringsskyldigheter genom att inkomma med intyg från behörig myndighet i hemlandet, i de fall behörig myndighet inte kan vara behjälplig SLL med detta. I de fall där Anbudsgivaren ska inkomma med uppgifter efter anmodan av SLL ska Anbudsgivare vara beredd att senast inom fem Arbetsdagar efter anmodan inkomma med efterfrågade uppgifter eller dokumentation. SLL får medge längre tid för inlämnande av dokument om det behövs i det enskilda fallet. Anbudsgivare med bolag under bildande ska till anbudet bifoga diarienummer från behörig myndighet vid vilken man registrerar bolag. Bolaget ska dock vara registrerat i respektive bolagsregister vid tidpunkten för avtalstecknande. Bifogas om tillämpligt Bilaga nr: 9.5. Anbudsgivarens ekonomiska ställning Anbudsgivaren ska ha en stabil ekonomisk och finansiell ställning. Anbudsgivaren ska därför: 1. inneha kreditrating motsvarande lägst A (Soliditet AB) eller 3 (UC) eller motsvarande från internationellt erkänt kreditinstitut; och 2. det senaste räkenskapsåret haft en omsättning om lägst 400 miljoner SEK. Prövningen av om kravet på stabil ekonomisk och finansiell ställning är uppfyllt kommer att ske utifrån uppgifter som SLL kommer att inhämta från Soliditet AB, det kreditupplysningsföretag som SLL har avtal med. Om anbudsgivare åberopar annat företags kapacitet för uppfyllandet av kravet på stabil ekonomisk och finansiell ställning måste det företaget på egen hand uppfylla kravet. Det

19 Sida 13 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 åberopade företaget måste således uppfylla kravet för såväl kreditrating som kravet på omsättning Om Anbudsgivare, eller eventuellt företag vars kapacitet åberopas för uppfyllandet av kravet på stabil ekonomisk och finansiell ställning, efter att SLL inhämtat uppgifter från Soliditet AB visar sig inneha lägre kreditrating/omsättning, eller sakna uppgifter om kreditrating/omsättning (t.ex. stiftelser, nystartad verksamhet), ska kravet på stabil ekonomisk och finansiell ställning ändå anses uppfyllt om Anbudsgivaren på annat sätt kan bevisa stabil ekonomisk och finansiell ställning som motsvarar kraven som anges i 1 och 2 ovan. För att bevisa att kraven är uppfyllda ska Anbudsgivaren på anmodan av SLL inkomma med dokumentation som visar att kraven uppfylls på annat sätt så att det kan anses klarlagt att Anbudsgivaren innehar motsvarande stabil ekonomisk och finansiell ställning. Observera att anmodan ej omfattar åtagande enligt punkt 9.7, Åberopande av annans kapacitet, då sådant åtagande ska bifogas anbudet. I de fall där Anbudsgivaren ska inkomma med uppgifter efter anmodan av SLL ska Anbudsgivare vara beredd att senast inom 5 Arbetsdagar efter anmodan inkomma med efterfrågade uppgifter eller dokumentation. SLL får medge längre tid för inlämnande av dokument om det behövs i det enskilda fallet Anbudsgivarens tekniska förmåga och kapacitet Anbudsgivaren ska under de senaste tre åren, räknat från anbudsinlämning, ha utfört uppdrag inom hälso- och sjukvård. Uppdragets eller uppdragens sammanlagda årliga omsättning ska ha varit minst 250 miljoner SEK under vart och ett av de tre åren. Som bevis ska Anbudsgivaren till anbudet bifoga en beskrivning i vilken det framgår hur Anbudsgivaren uppfyller kravet på erfarenhet ovan. Bifogas Bilaga nr: Anbudsgivaren ska under de senaste fem åren, räknat från ingivande av anbud, kontinuerligt i minst tre år ha bedrivit verksamhet inom avancerad kirurgi. Med kontinuerligt avses att verksamheten har pågått hela tiden utan att nämnvärt ha minskat i intensitet. Med avancerad kirurgi avses kirurgi 1. där patienten är sövd under operationen, 2. som kräver närhet till intensivvårdsresurser och 3. som kräver slutenvård efter operationen.

20 Sida 14 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Som bevis ska Anbudsgivaren till anbudet bifoga en beskrivning i vilken det framgår hur Anbudsgivaren uppfyller kravet på erfarenhet ovan. Bifogas Bilaga nr: 9.7. Åberopande av annans kapacitet En Anbudsgivare får vid behov åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla uppställda kvalificeringskrav enligt19 kap. 23 LOU. Om Anbudsgivare avser åberopa annans kapacitet ska Anbudsgivaren i anbudet redovisa: En överenskommelse, åtagande eller motsvarande som visar att denne kommer att förfoga över annans kapacitet när kontraktet ska fullgöras. Bifogas Bilaga nr: 10. Utvärdering av anbud De Anbudsgivare som uppfyller kraven för kvalificering enligt punkt 9 Kvalificering av Anbudsgivare går vidare till utvärdering av anbud. SLL kommer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån grunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Tilldelning av kontrakt kommer att ske enligt principen en leverantör för hela Uppdraget Utvärderingskriterier SLL har för upphandlingen formulerat två övergripande mål Patientcentrerad vård samt Forskning utanför akutsjukhusen. Till de övergripande målen finns delmål formulerade och till varje delmål finns fyra stycken Mervärden. Anbudsgivaren kan till anbudet bifoga en kvalitetsredogörelse per Mervärde, totalt fyra stycken kvalitetsredogörelser per delmål. Kvalitetsredogörelserna ska visa hur Mervärdet uppnås och hur Mervärdet relateras till respektive delmål. Varje kvalitetsredogörelse kommer att bedömas enligt nedan beskriven bedömningsskala som utgår från i hur hög grad som Anbudsgivarens arbetssätt uppfyller det uppställda Mervärdet. SLL uppmanar Anbudsgivaren att i sina kvalitetsredogörelser beakta följande: Om möjligt begränsa antalet sidor till tre sidor per Mervärde Inte upprepa obligatoriska krav som framgår av Upphandlingsdokumenten Undvika information som inte efterfrågas

21 Sida 15 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Anpassa beskrivningen utifrån hur uppdraget kommer att bedrivas under kommande avtalsperiod Totalt sett, om alla Mervärden besvaras, skickar Anbudsgivaren in 20 stycken kvalitetsredogörelser. Bedömningsskalan Anbudsgivarens kvalitetsredogörelse avseende varje Mervärde kommer att generera ett prisavdrag enligt nedan bedömningsskala. 0 kronor i prisavdrag 150 kronor i prisavdrag 375 kronor i prisavdrag Om leverantören inte har lämnat någon kvalitetsredogörelse eller om det av leverantören beskrivna arbetssättet/de av Leverantören angivna åtagandena inte alls eller i låg utsträckning uppfyller det uppsatta Mervärdet. Om det av leverantören beskrivna arbetssättet/de av Leverantören angivna åtagandena till stor del men inte helt uppfyller det uppsatta Mervärdet. Om det av leverantören beskrivna arbetssättet/de av Leverantören angivna åtagandena helt uppfyller eller överträffar det uppsatta Mervärdet. Om Anbudsgivaren erhåller 0 kronor i prisavdrag för det fjärde Mervärdet inom ett delmål erhåller Anbudsgivaren inte heller något prisavdrag för övriga Mervärden inom delmålet. Om Anbudsgivaren erhåller 150 kr i prisavdrag för det fjärde Mervärdet inom ett delmål erhåller Anbudsgivaren maximalt 150 kr i prisavdrag för vart och ett av de övriga Mervärdena inom delmålet. Det totala prisavdraget beräknas genom att summera prisavdragen som erhållits för varje Mervärde. Totalt kan Anbudsgivaren erhålla ett prisavdrag om 7500 kronor. Det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga är det anbud som får lägst utvärderingspris (offererat poängpris summa prisavdrag). Prisavdraget görs endast vid anbudsutvärderingen och påverkar inte vinnande Anbudsgivares framtida ersättning. De åtaganden som Anbudsgivaren redovisat under Mervärdena: kommer att infogas i Underbilaga 2.1 Uppföljningsplan. Åtagandena kommer att följas upp och vid bristande följsamhet leda till påföljder, se Avsnitt 2, Förlaga till Vårdavtal 13.4 och Bilaga 2 Årlig uppföljning punkt 2.4.

22 Sida 16 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Till klargörande anges att anbudsgivarnas kvalitetsredogörelser kommer att utvärderas utifrån i hur hög grad de av anbudsgivarna beskrivna arbetssätten uppfyller/tillmötesgår de nedan uppställda Mervärdena. Prisavdrag kommer endast att ske i de fall där de av anbudsgivarna beskrivna arbetssätten går utöver de obligatoriska krav som uppställs i Uppdragsbeskrivningen och Upphandlingsdokumenten i övrigt. Prisavdrag kommer således inte att utdelas för av anbudsgivarna beskrivna arbetssätt som endast uppfyller vad som följer av gällande lagar och förordningar, så som exempelvis patientlagen (2014:821) och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller vad som följer av upphandlingsdokumenten i övrigt. Övergripande mål 1 Patientcentrad vård SLL vill uppnå en hög grad av patientcentrerad vård med utgångspunkt i patientens och närståendes perspektiv. Med patientcentrering avser SLL en hälso-och sjukvård som bedrivs med individen i centrum; där patientens individuella behov, förutsättningar och preferenser beaktas och vägleder hur varje patients väg genom vården utformas. Delmål 1.1 Patienten: Anbudsgivaren bedriver en hälso- och sjukvård där patienten har möjlighet att i hög grad vara delaktig i vården och att i stor utsträckning ta ett eget ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande. Till delmålet 1.1 finns fyra stycken Mervärden Anbudsgivaren ska beskriva, i en kvalitetsredogörelse per Mervärde, hur Mervärdet ska uppnås. Varje kvalitetsredogörelse bedöms enligt Bedömningsskalan Anbudsgivaren har ett strukturerat, systematiskt och sammanhållet arbetssätt som innebär att patientdelaktighet i vården beaktas genom hela vårdkedjan/vårdprocessen. Bilaga nr: Arbetssättet präglas av delaktighet och engagemang hos personalen på ett sätt som bidrar till hög patientdelaktighet Arbetssättet innehåller ett systematiskt uppföljningsarbete med en tydlig struktur för hur arbetssättet, med avseende på delmålet, vidareutvecklas utifrån de förbättringsområden som identifieras i uppföljningsarbetet Kvalitetsredogörelsen innehåller konkreta och praktiskt genomförbara åtaganden, om möjligt med mått och målvärden, som ger SLL realistiskt genomförbara möjligheter att genom uppföljning kontrollera att delmålet uppnås.

23 Sida 17 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Delmål 1.2 Närstående: Anbudsgivaren bedriver en hälso- och sjukvård som i hög grad främjar och stödjer involvering av närstående i vården. Till delmålet 1.2 finns fyra stycken Mervärden Anbudsgivaren ska beskriva, i en kvalitetsredogörelse per Mervärde, hur Mervärdet ska uppnås. Varje kvalitetsredogörelse bedöms enligt Bedömningsskalan Anbudsgivaren har ett strukturerat, systematiskt och sammanhållet arbetssätt som innebär att närståendeinvolvering i vården beaktas genom hela vårdkedjan/vårdprocessen Arbetssättet präglas av delaktighet och engagemang hos personalen på ett sätt som bidrar till en hög grad av närståendeinvolvering i vården Arbetssättet innehåller ett systematiskt uppföljningsarbete med en tydlig struktur för hur arbetssättet, med avseende på delmålet, vidareutvecklas utifrån de förbättringsområden som identifieras i uppföljningsarbetet Kvalitetsredogörelsen innehåller konkreta och praktiskt genomförbara åtaganden, om möjligt med mått och målvärden, som ger SLL realistiskt genomförbara möjligheter att genom uppföljning kontrollera att delmålet uppnås. Bilaga nr: Delmål 1.3 Personal: Anbudsgivaren arbetar med utveckling av vårdpersonalens kompetens så att målet med en patientcentrerad vård i hög grad uppnås. Till delmålet 1.3 finns fyra stycken Mervärden Anbudsgivaren ska beskriva, i en kvalitetsredogörelse per Mervärde, hur Mervärdet ska uppnås. Varje kvalitetsredogörelse bedöms enligt Bedömningsskalan Bilaga nr: Anbudsgivaren har ett strukturerat, systematiskt och sammanhållet arbetssätt som innebär att personalens kompetensutveckling bidrar till att målet med en patientcentrerad vård uppnås Arbetssättet präglas av delaktighet och engagemang hos personalen på ett sätt som stimulerar till kompetensutveckling och bidrar till att målet med en patientcentrerad vård uppnås Arbetssättet innehåller ett systematiskt uppföljningsarbete med en tydlig struktur för hur arbetssättet, med avseende på delmålet, vidareutvecklas utifrån de förbättringsområden som identifieras i

24 Sida 18 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 uppföljningsarbetet Kvalitetsredogörelsen innehåller konkreta och praktiskt genomförbara åtaganden, om möjligt med mått och målvärden, som ger SLL realistiskt genomförbara möjligheter att genom uppföljning kontrollera att delmålet uppnås. Övergripande mål 2 Forskning utanför akutsjukhusen I takt med att en mindre andel av vården utförs vid akutsjukhusen behöver också framtidens forskning utföras till större del utanför akutsjukhusen. SLL vill öka andelen forskning som bedrivs utanför akutsjukhusen. Till klargörande anges att anbudsgivarnas kvalitetsredogörelser kommer att utvärderas utifrån i hur hög grad de av anbudsgivarna beskrivna arbetssätten uppfyller/tillmötesgår de nedan uppställda Mervärdena. Prisavdrag kommer endast att utdelas i de fall där de av anbudsgivarna beskrivna arbetssätten går utöver de obligatoriska krav som uppställs i Uppdragsbeskrivningen och upphandlingsdokumenten i övrigt. Delmål 2:1 Förutsättningar att bedriva forskning: Anbudsgivaren säkerställer att det finns goda förutsättningar för forskning inom Anbudsgivarens verksamhet. Till delmålet 2.1 finns fyra stycken Mervärden Anbudsgivaren ska beskriva, i en kvalitetsredogörelse per Mervärde, hur Mervärdet ska uppnås. Varje kvalitetsredogörelse bedöms enligt Bedömningsskalan Bilaga nr: Arbetssättet skapar i hög grad utrymme, stimulans och stöd för personalens forskning Arbetssättet fokuserar i hög grad på den patientnära forskningen och på att skapa prevention, behandling och bot av framförallt stora folksjukdomar Arbetssättet innehåller ett systematiskt uppföljningsarbete med en tydlig struktur för hur arbetssättet, med avseende på delmålet, vidareutvecklas utifrån de förbättringsområden som identifieras i uppföljningsarbetet Kvalitetsredogörelsen innehåller konkreta och praktiskt genomförbara åtaganden, om möjligt med mått och målvärden, som ger SLL realistiskt genomförbara möjligheter att genom uppföljning kontrollera att delmålet uppnås.

25 Sida 19 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Delmål 2:2. Forskningssamverkan: Anbudsgivaren har en god forskningssamverkan med högskolor och universitet, med andra vårdaktörer samt med Life science-industrin. Till delmålet 2.2 finns fyra stycken Mervärden Anbudsgivaren ska beskriva, i en kvalitetsredogörelse per Mervärde, hur Mervärdet ska uppnås. Varje kvalitetsredogörelse bedöms enligt Bedömningsskalan Bilaga nr: Arbetssättet medför att Anbudsgivarens forskning i hög grad sker i samverkan med forskare utanför Anbudsgivarens verksamhet Arbetssättet medför att Anbudsgivarens forskningsresultat i stor utsträckning sprids och snabbt kan implementeras i hälso- och sjukvården Arbetssättet innehåller ett systematiskt uppföljningsarbete med en tydlig struktur för hur arbetssättet, med avseende på delmålet, vidareutvecklas utifrån de förbättringsområden som identifieras i uppföljningsarbetet Kvalitetsredogörelsen innehåller konkreta och praktiskt genomförbara åtaganden, om möjligt med mått och målvärden, som ger SLL realistiskt genomförbara möjligheter att genom uppföljning kontrollera att delmålet uppnås Lika resultat efter utvärdering Har två eller flera anbud samma resultat efter utvärdering kommer den Anbudsgivare som erhållit högst prisavdrag i kvalitetsutvärderingen att tilldelas avtalet. Har två eller flera anbud samma resultat efter utvärdering och lika stort prisavdrag i kvalitetsutvärderingen kommer SLL att lotta fram en vinnare. Vid en eventuell lottning kommer minst två handläggare att närvara och resultatet kommer att dokumenteras i ett lottningsprotokoll. 11. Sekretess Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller absolut anbudssekretess till dess att tilldelningsbeslut har fattats eller upphandlingen på annat sätt avslutats. Därefter blir anbud och andra i upphandlingen ingående uppgifter offentliga såvida de inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Om Anbudsgivaren anser att vissa av de uppgifter som Anbudsgivaren lämnat omfattas av sekretess ombeds Anbudsgivaren att i separat bilaga i anbudet skriftligen begära detta och (i) ange tydligt vilka uppgifter som avses och var uppgifterna står i anbudet samt (ii) vilken skada som skulle åsamkas Anbudsgivaren

26 Sida 20 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 om uppgifterna röjs. De dokument i Anbudsgivarens anbud som innehåller uppgifter som Anbudsgivaren önskar sekretessbelägga lämnas in i två exemplar, ett exemplar utan sekretessmarkeringar och ett med sekretessmarkeringar. Alla uppgifter som Anbudsgivaren önskar sekretessbelägga markeras med # före och efter uppgiften. Bilagan ska ej vara låst för redigering. Ex. # aaaaaaaaaaaaaaaaaaa# Den omständigheten att en Anbudsgivare begärt sekretess utgör inte av någon garanti för att de aktuella uppgifterna kommer att omfattas av sekretess, utan SLL kommer att göra en självständig sekretessprövning i varje enskilt fall. Sekretessen kan slutligen komma att prövas av domstol. 12. Tilldelningsbeslut Samtliga Anbudsgivare kommer att meddelas via den e-postadress som angivits i upphandlingssystemet om vem/vilka som erhållit kontrakt. Upplysningen kommer även att publiceras på Uppgifter om Anbudsgivaren Uppgifter lämnas enligt nedan. Företagsnamn Organisationsnummer Postadress Postnummer och ort Telefonnummer E-postadress Eventuell webbadress När Anbudsgivaren registrerar sig i upphandlingssystemet anger Anbudsgivaren kontaktperson för Upphandlingen. Denna kontaktperson erhåller all information som publiceras angående Upphandlingen. Om ändring sker av uppgifterna under anbudets giltighetstid är det Anbudsgivarens ansvar att tillse att den upphandlande myndigheten erhåller uppdatering av uppgifterna. 14. Inlämnande av anbud Inlämnande av anbud innebär att Anbudsgivaren accepterar samtliga obligatoriska krav.

27 Sida 21 Landstingsstyrelsens förvaltning ANBUDSINFORDRAN LS SLL Juridik och upphandling HSN Upphandlingsavdelningen SLL1006 Dokumentförteckning Avsnitt 1 (bestående av Anbudsinfordran) Anbudsinfordran Avsnitt 2 (bestående av Förlaga till Vårdavtal och avtalsbilagor) Förlaga till Vårdavtal Bilaga 1; Specifik uppdragsbeskrivning Underbilaga 1.1; Databas 2016 Underbilaga 1.2; Krav och checklista för lokaler - fysisk tillgänglighet Underbilaga 1.3; Krav och checklista avseende vårdhygien - mottagning & slutenvård Underbilaga 1.4; Krav och checklista avseende vårdhygien operationsverksamhet Underbilaga 1.5; Krav avseende vårdhygieniska rutiner kring flexibla endoskop Bilaga 2; Årlig uppföljning Underbilaga 2.1; Uppföljningsplan Underbilaga 2.2; Kvalitetsindikatorer Akutsjukhus 2017 Bilaga 3; Ersättningsvillkor Underbilaga 3.1; Rapporteringsanvisning Underbilaga 3.2; Mall för tilläggsavtal KÖL Bilaga 4; Informationshantering Bilaga 5; Allmänna villkor Bilaga 6; Uppförandekod för leverantörer

28 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 1 av 17 Kommentar: Villkoren i denna förlaga till Vårdavtal, inklusive häri angivna bilagor, utgör underlag till det slutliga vårdavtal som ska tecknas mellan SLL och den antagna Vårdgivaren. Originalavtal kommer att tas fram i samband med kontraktsskrivning. Det slutliga vårdavtalet kommer att ha samma utförande och innehåll som detta dokument och häri angivna bilagor, dock kompletterat med nödvändiga uppgifter (namn på och kontaktuppgifter till Vårdgivaren/vårdgivaren, tillämpligt poängpris m m) samt, i tillämpliga fall, de åtaganden som den antagne Vårdgivaren har erbjudit i de kvalitetsredogörelser som Vårdgivaren bifogat till sitt anbud. Mellan 1. Stockholms läns landsting, organisationsnummer , genom Hälso- och sjukvårdsnämnden ( Beställaren ) och 2. [**] organisationsnummer [**] ( Vårdgivaren ), nedan gemensamt benämnda Parterna och var och en för sig Part, har slutits följande Vårdavtal 1 Bakgrund Stockholms läns landsting (SLL) har genomfört en upphandling av öppenoch slutenvård enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling som resulterat i detta Avtal. Parternas avsikt med detta Avtal är att Vårdgivaren ska utföra samtliga sina åtaganden på ett etiskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt. Beställaren är huvudman för de vårdtjänster som omfattas av detta Avtal. Parterna är införstådda med att hälso- och sjukvårdsverksamhet är en verksamhet som är i ständig utveckling och som påverkas av bland annat lagstiftning, huvudmännens struktur- och verksamhetsförändringar, valfrihetsreglerna, nya och/eller förändrade diagnostik- och medicinska behandlingsmetoder samt demografiska förändringar. Detta kan påverka behovet av ovanstående tjänster, vilket innebär att Beställaren inte kan garantera volymer under avtalsperioden.

29 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 2 av 17 2 Definitioner Arbetsdag Annan dag än lördag, söndag eller helgdag i Sverige. Avtal/et Detta avtalsdokument (benämnt Vårdavtal) med samtliga härtill hörande bilagor. Befrielsegrund Parts (Beställarens och Vårdgivarens) möjlighet att bli befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet till följd av särskild omständighet som preciseras i 15 Force majeure. Beställare/n Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden och Hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Driftstart Den dag Vårdgivaren enligt Avtalet ska börja utföra Uppdraget. Uppdrag/et Avser Vårdgivarens samtliga åtaganden att utföra vårdtjänsten Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi, som anges i detta Avtal. Uppstartsperiod/en Avser tiden från och med att Avtalet träder i kraft i enlighet med vad som anges i 3 nedan fram till Driftstart, under vilken tid Vårdgivaren ska förbereda sig för att överta/utföra Uppdraget. Vårdgivare/n Den Vårdgivare som Beställaren ingått Avtalet med, se inledningen av Avtalet. Vårdgivarguiden Vårdgivarguiden är Beställarens portal för information till vårdgivarna. Där finns information och styrdokument för vårdgivare inom SLL.

30 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 3 av 17 3 Avtalets omfattning, ikraftträdande och avtalstid I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi. Detta Avtal träder i kraft när tilldelningsbeslutet i den upphandling som lett fram till ingåendet av detta Avtal vunnit laga kraft och Avtalet har undertecknats av Beställaren. Detta Avtal träder inte ikraft om Beställaren har beslutat att avbryta upphandlingen på grunder förenliga med svensk lagstiftning. Avtalet upphör, om inte Beställaren förlängt Avtalet i enlighet med vad som föreskrivs nedan i denna punkt, att gälla utan krav på föregående uppsägning den dag som infaller sju (7) år efter Driftstart. Beställaren har rätt, men ingen skyldighet, att förlänga detta Avtal. En eller flera förlängningar av Avtalets giltighetstid kan uppgå till maximalt fyra (4) år. Avisering om förlängning ska göras skriftligen senast tre (3) månader innan avtalstiden löper ut. Vid förlängning av Avtalet upphör Avtalet att gälla utan krav på föregående uppsägning den dag då den av Beställaren angivna förlängningsperioden löper ut. Vårdgivaren har inte rätt till någon ersättning om en sådan förlängning som avses i denna punkt inte kommer till stånd. Till klargörande anges att avtalstiden även omfattar den Uppstartsperiod och de nödvändiga åtgärder som Vårdgivaren måste vidta inför Driftstart som anges i 5 nedan. 4 Avtalshandlingarnas inbördes ordning Följande handlingar utgör Parternas fullständiga överenskommelse avseende Uppdraget som regleras i detta Avtal. Handlingarna kompletterar varandra och ska, om inte annat uttryckligen anges i Avtalet eller omständigheterna uppenbarligen föranleder annat, vid motstridiga villkor i dessa ha företräde i den ordning som följer: 1. Skriftliga ändringar av och tillägg till detta Avtal 2. Detta huvuddokument i Avtalet 3. Bilaga 1; Specifik uppdragsbeskrivning 4. Underbilaga 1.1; Databas 2016

31 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 4 av Underbilaga 1.2; Krav och checklista för lokaler - fysisk tillgänglighet 7. Underbilaga 1.3; Krav och checklista avseende vårdhygien mottagning & slutenvård 8. Underbilaga 1.4; Krav och checklista avseende vårdhygien operationsverksamhet 9. Underbilaga 1.5; Krav avseende vårdhygieniska rutiner kring flexibla endoskop 10. Bilaga 2; Årlig uppföljning 11. Underbilaga 2.1; Uppföljningsplan 12. Underbilaga 2.2; Kvalitetsindikatorer Akutsjukhus Bilaga 3; Ersättningsvillkor 14. Underbilaga 3.1; Rapporteringsanvisning 15. Underbilaga 3.2; Mall för tilläggsavtal KÖL 16. Bilaga 4; Informationshantering 17. Bilaga 5; Allmänna villkor 18. Bilaga 6; Uppförandekod för leverantörer 19. Resterande Upphandlingsdokument i Upphandlingen; bestående av anbudsinfordran med dess bilagor, samt av Beställaren i Upphandlingen lämnade svar, förtydliganden och kompletteringar 20. Vårdgivarens anbud, inkluderande ev. förtydliganden och kompletteringar, varvid villkor i Vårdgivarens anbud som inte särskilt efterfrågats i de upphandlingsdokument som resulterat i detta Avtal inte ska äga tillämplighet på detta Avtal 5 Uppstartsperiod och Driftstart Vårdgivaren ska under en Uppstartsperiod förbereda sig för Uppdragets utförande. Detta innebär att Vårdgivaren under Uppstartsperioden således ska vidta samtliga nödvändiga åtgärder som krävs enligt Avtalet för att säkerställa att leverans av öppen- och slutenvård inom internmedicin och

32 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 5 av 17 kirurgi i den omfattning som anges i Avtalet kan ske vid tidpunkten för Driftstart. Vårdgivaren ansvarar för att samtliga krav på Uppdraget som framgår av Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning, med till denna bilaga hörande Underbilagor , och av Avtalet i övrigt är uppfyllda senast tio (10) Arbetsdagar före Driftstart. För att säkerställa kontinuerlig leverans av öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi, enligt det ansvar som Beställaren har som hälsooch sjukvårdshuvudman, är det av väsentlig betydelse för Beställaren att Driftstart inte sker senare än För det fall Avtalet träder ikraft senare än till följd av mellankommande överprövning, kan Driftstart komma att senareläggas i motsvarande omfattning efter Parternas överenskommelse därom. Vårdgivaren ska senast 10 Arbetsdagar efter den dag då Avtalet trätt i kraft 1 utse en projektgrupp, med en ansvarig projektledare, som ska ansvara för Vårdgivarens interna arbete med att (a) planera och vidta nödvändiga förberedande åtgärder under Uppstartsperioden och inför Driftstart samt (b) följa upp Vårdgivarens arbete under en period om sex (6) månader efter Driftstart i syfte att kontrollera att Vårdgivaren utför Uppdraget i enlighet med de avtalade kraven på Uppdraget och bestämmelserna i övrigt i detta Avtal; och 2 till Beställaren översända en skriftlig redogörelse för hur Vårdgivaren avser att säkerställa att Vårdgivaren från och med Driftstart ska kunna utföra Uppdraget i enlighet med de avtalade kraven på Uppdraget och bestämmelserna i övrigt i detta Avtal. Redogörelsen ska minst innehålla: en aktivitets- och tidsplan med milstolpar som omfattar Uppstartsperioden och en period om sex (6) månader efter Driftstart; en beskrivning av projektgruppens sammansättning (med angivande av namn och kontaktuppgifter till de personer som ingår i projektgruppen) och arbetssätt; en beskrivning av hur Vårdgivaren avser att samarbeta med Beställaren under Uppstartsperioden; och en riskanalys som innehåller en identifiering av risker under Uppstartsperioden och i samband med Driftstart, inkluderande en handlingsplan som beskriver hur Vårdgivaren avser att hantera de risker som Vårdgivaren har identifierat.

33 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 6 av 17 Vårdgivaren ska under Uppstartsperioden månatligen informera Beställarens kontaktperson om hur uppstartsprocessen fortlöper och de åtgärder som vidtas för att påbörja Uppdraget. Vårdgivaren ska i god tid informera Beställaren om omständigheter som kan medföra att Driftstarten kan försenas. Under Uppstartsperioden, då något Uppdrag inte utförs, utgår ingen ersättning till Vårdgivaren. Beställaren kommer 10 Arbetsdagar före Driftstart eller det senare datum som Beställaren skriftligen meddelar Vårdgivaren, att genomföra uppföljning av om Vårdgivaren är färdig och förberedd att utföra Uppdraget. Uppföljningen kommer att ske på plats i de lokaler där Uppdraget ska bedrivas. Vårdgivaren ska delta i detta möte. Vid uppföljningen kommer Beställaren bland annat att kontrollera att kraven i Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning, inklusive till denna bilaga hörande Underbilagor , är uppfyllda. Skulle utförande av Uppdraget enligt detta Avtal försenas eller helt utebli vid överenskommen Driftsstart till följd av omständigheter som beror på eller orsakats av Vårdgivaren eller förhållanden som Vårdgivaren ansvarar för, har Beställaren rätt att utföra Uppdraget med egen eller andra vårdgivares personal. Beställaren har därvid rätt till ersättning för uppkomna direkta och verifierade merkostnader. Om förseningen uppgår till mer än två (2) veckor har Beställaren dessutom rätt till vite uppgående till SEK. Vårdgivaren ska skyndsamt vidta åtgärder för att undanröja sådan försening som i enlighet med vad som anges ovan beror på eller orsakats av Vårdgivaren. Om så inte skett inom 4 veckor från överenskommen Driftstart har Beställaren rätt att häva detta Avtal. Om Beställaren behöver senarelägga Driftstart till följd av omständigheter som beror på eller orsakats av Beställaren eller förhållanden som Beställaren ansvarar för, utgår ingen ersättning till Vårdgivaren om detta meddelas med mer än sex (6) månaders varsel. Om senareläggning av Driftstart meddelas med mindre än sex (6) månaders varsel erhåller Vårdgivaren uppdragsrelaterad ersättning från den dag Driftstart ursprungligen skulle ha skett och tills driftsättning sker, varefter ordinarie ersättning utbetalas enligt Bilaga 3, Ersättningsvillkor. 6 Lokaler Vårdgivaren ansvarar för att verksamheten under hela avtalstiden bedrivs i för Uppdragets utförande lämpliga lokaler.

34 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 7 av 17 All vårdverksamhet inom Uppdraget ska vara samlokaliserad och utföras på en fysisk adress. Vårdgivaren ska själv tillhandahålla de lokaler i vilka Uppdraget ska utföras. Vårdgivaren ska senast tre (3) månader före Driftstart för Beställaren visa upp giltigt hyreskontrakt eller på annat sätt styrka att Vårdgivaren senast tio (10) Arbetsdagar för Driftstart kommer ha tillgång till och förfoga över för Uppdragets utförande lämpliga lokaler. Vårdgivaren ansvarar för att lokalerna senast tio (10) Arbetsdagar före Driftstart uppfyller samtliga krav som avser lokaler i Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning, inklusive till denna bilaga hörande Underbilagor , och i Avtalet i övrigt. Vårdgivaren ansvarar därefter för att lokalerna under hela den resterande avtalstiden uppfyller dessa krav. Den kontroll inför Driftstart som Beställaren enligt 5 ovan kommer att vidta innefattar också en kontroll av att kraven i Avtalet avseende lokaler är uppfyllda. 7 Allmänt om Vårdgivarens åtaganden Vårdgivaren åtar sig att från och med Driftstart uppfylla samtliga de åtaganden som åligger denne enligt Avtalet. Vårdgivaren åtar sig även att i övrigt utföra Uppdraget i enlighet med Beställarens särskilda föreskrifter, mål och intentioner som anges i Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning, inklusive till denna bilaga hörande Underbilagor , samt de ersättningsförutsättningar som anges i Bilaga 3, Ersättningsvillkor. Vårdgivaren ska följa samtliga för Uppdraget tillämpliga lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vårdgivaren ska också följa samtliga för Uppdraget tillämpliga anvisningar och föreskrifter som återfinns i Vårdgivarguiden. Vårdgivaren utför samtliga vårdtjänster under Uppdraget som en självständig aktör och äger inte företräda Beställaren utöver vad som framgår av detta Avtal. Samråd ska ske mellan Beställaren och Vårdgivaren innan Vårdgivaren inleder annan verksamhet i anslutning till den verksamhet som omfattas av Uppdraget. Omställningen till den verksamhet Vårdgivaren ska bedriva enligt detta Avtal ska ske utifrån den faktiska situation som råder vid ikraftträdandet av detta Avtal. Detta innebär bland annat att Vårdgivaren inte är berättigad till ersättning för de förändringar och andra åtgärder som Vårdgivaren företar i

35 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 8 av 17 syfte att anpassa Vårdgivarens existerande verksamhet till den verksamhet Vårdgivaren ska bedriva enligt detta Avtal. I Vårdgivarens åtaganden enligt Uppdraget ingår att under hela avtalsperioden ha kapacitet för att tillhandahålla specialiserad öppen och slutenvård, inklusive intensivvård, inom internmedicin och kirurgi upp till det vid var tid gällande totala taket för produktionsrelaterad ersättning. 8 Utbildningsåtagande Vårdgivaren ska på anmodan av Beställaren medverka i den kliniska utbildningen av vård- och medicinstuderande och tillhandahålla platser för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) till de olika professioner som tjänstgör hos Vårdgivaren. Där läkare tjänstgör ska på anmodan av Beställaren utrymme för AT- och ST-tjänstgöring tillhandahållas. Vårdgivaren är skyldig att tillhandahålla så många platser som Beställaren kräver. De närmare formerna för VIL-placeringar, AT- och ST-utbildning regleras i Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning. Ersättningen regleras i Bilaga 3, Ersättningsvillkor. 9 Ersättnings-, fakturerings- och betalningsvillkor samt option avseende ersättningstak Villkoren för ersättning, fakturering och betalning enligt detta Avtal framgår av Bilaga 3, Ersättningsvillkor, inklusive Underbilaga 3.1. Beställaren har under hela avtalstiden rätt, men ingen skyldighet, att en gång per kalenderår höja det totala taket för produktionsrelaterad ersättning med upp till tio (10) procent enligt de villkor som framgår av Bilaga 3, Ersättningsvillkor, punkt 3.4, Tak för produktionsrelaterad ersättning. 10 Ändrade ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren ska Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren ska därefter pröva om

36 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 9 av 17 Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp jämlikt 14.3 d) nedan. Beställaren ska skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. 11 Underleverantör Vårdgivaren har inte rätt att, utan att först ha inhämtat Beställarens skriftliga samtycke, anlita en underleverantör som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet eller en underleverantör som åberopas för uppfyllandet av ett i Upphandlingen uppställt kvalificeringskrav om denne inte angavs i anbudet. Om Vårdgivaren under avtalsperioden avser att anlita en sådan underleverantör ska en skriftlig begäran därom skickas till Beställaren med uppgift om namn på underleverantören och vilken/vilka delar av Uppdraget som underleverantören ska utföra eller vilken kapacitet underleverantören åberopas för. Vårdgivaren ska på Beställarens begäran tillhandahålla all relevant information som krävs för att Beställaren ska kunna kontrollera att det inte hos underleverantören föreligger sådana förhållanden och omständigheter som enligt 13 kap. 1 3 LOU utgör uteslutningsgrund samt, om tillämpligt, förekomsten av den kapacitet underleverantören åberopas för. Beställaren ska inte utan saklig grund vägra att ge sitt samtycke. Om sådana förhållanden som enligt 13 kap. 1 3 LOU utgör uteslutningsgrund föreligger hos underleverantören eller om kapaciteten underleverantören åberopas för saknas eller om ett byte av underleverantör skulle innebära en väsentlig förändring av Avtalet utgör detta saklig grund för Beställaren att vägra att ge sitt samtycke till att Vårdgivaren anlitar underleverantören för utförande av Uppdraget. Vårdgivaren ska varken befrias eller begränsas i sitt ansvar, sina åtaganden eller skyldigheter enligt Avtalet genom att utse en underleverantör. Vårdgivaren ska ansvara för alla Vårdgivarens underleverantörer såsom för sig själv. Alla hänvisningar i detta Avtal till Vårdgivarens handlingar, försummelser, underlåtenhet, åsidosättanden och vårdslöshet ska även anses omfatta Vårdgivarens underleverantörers handlingar, försummelser, underlåtenhet, åsidosättanden och vårdslöshet. Om en underleverantör som anlitats av Vårdgivaren bryter mot bestämmelser i detta Avtal, eller det förekommer upprepade klagomål avseende en sådan underleverantör och rättelse inte vidtas omedelbart efter skriftlig anmaning från Beställaren, har Beställaren rätt att kräva att Vårdgivaren byter sådan underleverantör avseende detta Avtal. Om det under avtalstiden framkommer att sådana förhållanden som enligt 13 kap 1 3 LOU utgör

37 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 10 av 17 uteslutningsgrund föreligger hos en underleverantör ska Vårdgivaren på Beställarens anmodan omedelbart byta ut underleverantören. 12 Rapportering och uppföljning Vårdgivaren ska under avtalstiden uppfylla samtliga krav på rapportering och uppföljning avseende Uppdragets utförande som anges i Bilaga 2, Årlig uppföljning, inklusive till denna bilaga hörande Underbilagor , Underbilaga 3.1 Rapporteringsanvisning, Bilaga 4, Informationshantering, samt i detta Avtal i övrigt. Såvitt avser Bilaga 4, Informationshantering, är Parterna medvetna om att den nya dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016) kommer att träda i kraft och ersätta den nuvarande personuppgiftslagen (1998:204) den 25 maj Dataskyddsförordningen kommer bland annat att innebära utökade krav såvitt avser innehållet i personuppgiftsbiträdesavtal. Vårdgivaren är upplyst om och accepterar att Beställaren kommer att uppdatera och anpassa Bilaga 4, Informationshantering, särskilt avsnitt 4.3, till de nya reglerna i syfte att säkerställa att bestämmelserna i dataskyddsförordningen iakttas och efterlevs. En ny uppdaterad Bilaga 4, Informationshantering, kommer att översändas till Vårdgivaren så snart den har fastställts av Beställaren. Parterna är överens om att den nya uppdaterade versionen av Bilaga 4 ska (i) ersätta den version av Bilaga 4 som vid Avtalets ingående bifogats detta avtal och (ii) tillämpas fullt ut mellan Parterna från och med den 25 maj 2018, eller om en ny uppdaterad version av Bilaga 4 vid denna tidpunkt inte kommit Vårdgivaren tillhanda, från och med den dag då en av Beställaren uppdaterad version av Bilaga 4 kommit Vårdgivaren tillhanda enligt bestämmelserna härom i 17 nedan. 13 Påföljder vid brister i Uppdragets utförande Beställaren följer upp att Vårdgivaren uppfyller samtliga sina åtaganden som följer av Uppdraget, vidmakthåller utlovad kvalitet i dess utförande samt följer för Uppdraget tillämpliga relevanta lagar, förordningar och landstingets policys. Uppföljningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterad verksamhetsdata, statistiska underlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner. Om Beställaren konstaterar att Vårdgivaren brister i fullgörandet av Uppdraget har Beställaren rätt att besluta om följande påföljder med anledning av Vårdgivarens avtalsbrott.

38 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 11 av Vårdgivarens åsidosättande av skyldigheter rättelse, innehållande av ersättning och vite Om Vårdgivaren, på annat sätt än som anges under punkterna nedan, åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet har Beställaren rätt att kräva att Vårdgivaren inom skälig tid vidtar rättelse för att avhjälpa bristen. Av begäran om rättelse ska framgå när bristen senast ska vara åtgärdad. Åtgärdas inte bristen inom utsatt tid äger Beställaren rätt att innehålla 5 procent av den ersättning som utbetalas varje månad fram till dess bristen är åtgärdad. Beställaren har därutöver rätt till vite uppgående till 20 procent av den innehållna ersättningen. När bristen är åtgärdad utbetalar Beställaren den innehållna ersättningen. Från det belopp som ska utbetalas till Vårdgivaren kommer det vite som Beställaren är berättigad till avräknas, vilket innebär att 80 procent av den innehållna ersättningen kommer att utbetalas till Vårdgivaren Brister i rapportering och fakturering rättelse, reducerad ersättning och vite Vårdgivaren ansvarar för att den rapportering som Vårdgivaren enligt 13 ovan ska utföra och tillställa Beställaren är fullständig och korrekt. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa detta. Om Vårdgivaren är osäker på hur Beställarens rapporteringsinstruktioner ska tolkas är det Vårdgivarens ansvar att i god tid be om Beställarens anvisningar och förtydliganden för att rapporteringen ska vara korrekt. Om det finns fel i rapporteringen som innebär att för höga ersättningskrav ställts eller för hög utbetalning skett äger Beställaren rätt att kräva återbetalning av felaktigt utbetalat belopp eller att reducera ersättningen på kommande utbetalningar till Vårdgivaren med det belopp som felaktigt betalats ut. Beställaren ska skriftligen underrätta Vårdgivaren om felet. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att felet inte ska upprepas. Om felet upprepas har Beställaren rätt att ta ut ett vite motsvarande 200 procent av det felaktigt utbetalade beloppet. Om Vårdgivaren inte uppfyller sina rapporteringsåtaganden enligt Bilaga 2, Årlig uppföljning, inklusive till denna bilaga hörande Underbilagor , och/eller Bilaga 4, Informationshantering ska Vårdgivaren erlägga vite motsvarande 1 procent av den totala ersättning som Beställaren utbetalat till Vårdgivaren i enlighet med detta Avtal under det år till vilket den bristande rapporteringen är hänförlig Brister i uppfyllande av miljökrav vite Enligt Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning, ska Vårdgivaren ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande. Om ett sådant miljöledningssystem saknas ska Vårdgivaren erlägga vite motsvarande 0,5 procent av den totala ersättning som Beställaren

39 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 12 av 17 utbetalat till Vårdgivaren i enlighet med detta Avtal under det år till vilket bristen är hänförlig Bristande uppfyllelse av Vårdgivarens kvalitetsåtaganden vite Om Vårdgivaren enligt Beställarens skäliga bedömning ej uppfyllt sina åtaganden, som infogats från Vårdgivarens kvalitetsredogörelser i Underbilaga 2.1 Uppföljningsplan, ska Vårdgivaren erlägga vite motsvarande 2 procent av den totala ersättning som Beställaren utbetalat till Vårdgivaren i enlighet med detta Avtal under det år till vilket det bristande uppfyllandet är hänförligt. Om Vårdgivaren endast i ringa omfattning har brustit i sina åtagande enligt ovan nämnda kvalitetsredogörelser kan Beställaren helt eller delvis efterge ovan angivet vite. 14 Förtida upphörande 14.1 Beställarens rätt till uppsägning av Avtalet till omedelbart upphörande Beställaren har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande, eller den senare dag som anges vid uppsägningen, om Vårdgivaren i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte vidtar rättelse efter erinran därom. Exempel på sådant väsentligt åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet som avses i stycket ovan kan vara att: a) Vårdgivaren eller företrädare för Vårdgivaren har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning eller annat brott som allvarligt skadar förtroendet för vården, b) allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger, c) det är, vid genomförd revision enligt bestämmelserna i Bilaga 5, Allmänna villkor, uppenbart att den av Vårdgivaren bedrivna hälso- och sjukvården inte uppfyller gällande medicinska krav på undersökning, vård, behandling eller krav på bemötande av patienter, d) det i väsentlig omfattning saknas förutsättning att utföra Uppdraget till följd av bristande kompetens hos den personal som utför Uppdraget, brister i ekonomi, lokaler, utrustning eller av annat skäl,

40 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 13 av 17 e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte erlagt socialförsäkringsavgifter eller skatter, f) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen fått skriftlig begäran om rättelse från Beställaren enligt 13.1 på grund av åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet utan att bristerna avhjälpts på tillfredsställande sätt, varvid någon ytterligare erinran om rättelse därutöver enligt 14.1 första stycket ovan inte behöver ske; g) Vårdgivaren i sin rapportering lämnat uppgifter som leder till väsentliga fel i underlag för ersättning eller i utbetalning från Beställaren, h) Vårdgivaren väsentligt åsidosätter bestämmelser i på Uppdraget tillämpliga lagar, förordningar eller föreskrifter, i) Vårdgivaren saknar tillstånd som krävs för att utföra Uppdraget j) Vårdgivaren agerar på ett sätt som riskerar att medföra att Beställarens anseende som sjukvårdshuvudman eller förtroendet för vården allvarligt skadas eller i övrigt agerar på ett sätt som medför att Beställarens förtroende för Vårdgivaren allvarligt rubbas, k) Vårdgivaren i väsentlig omfattning brister i uppfyllelse av Vårdgivarens åtaganden som infogats från Vårdgivarens kvalitetsredogörelser i Underbilaga 2.1 Uppföljningsplan Skadestånd Om Avtalet sägs upp enligt 14.1 eller 14.3 b) d) är Vårdgivaren skyldig att till Beställaren utge skadestånd för den skada denne lidit. Parts sammanlagda skadeståndsansvar under detta Avtal får inte överstiga SEK Andra grunder för uppsägning av hela Avtalet till förtida upphörande. Utöver vad som sägs i 14.1 ovan har Beställaren rätt att säga upp detta Avtal till omedelbart upphörande, om något av följande inträffar: a) Om Befrielsegrund, som Vårdgivaren har åberopat, har förelegat mer än två (2) månader i enligt 15 nedan; Vårdgivarens rätt att säga upp Avtalet till följd av Befrielsegrund på Beställarens sida regleras i 15; b) Om Vårdgivaren i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot reglerna om anställdas rätt till meddelarfrihet enligt Bilaga 5, Allmänna villkor; c) Om Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation, är föremål för tvångsförvaltning eller om fara för obestånd annars föreligger; d) Om ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och Beställaren enligt 10 beslutar att inte godkänna den nya ägaren, till följd av att Vårdgivaren inte har visat att

41 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 14 av 17 sådana väsentligt ändrade ägarförhållanden inte kommer att påverka Vårdgivarens fullgörande av Uppdraget i enlighet med Avtalet. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. 15 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två (2) månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. Vårdgivaren är dock skyldig att fortsätta utföra Uppdraget under bl.a. krisoch katastrofläge enligt punkten Katastrofsituation och höjd beredskap i Bilaga 5, Allmänna villkor. 16 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När Part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra Parten. Kontaktperson hos Vårdgivaren Namn: Telefonnummer: E-postadress:

42 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 15 av 17 Kontaktperson hos Beställaren Namn: Telefonnummer: E-postadress: 17 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet ska skickas till respektive Parts kontaktperson med post eller e-post. Meddelandet anses ha kommit mottagaren tillhanda tre (3) Arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 18 Överlåtelse Ingen av Parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra Partens skriftliga samtycke. 19 Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist med anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. 20 Ändringar av Avtalet Tillägg till och ändringar av detta Avtal ska, såvida inte annat anges i Avtalet, för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda Parter. Beställaren har rätt, men ingen skyldighet, att under avtalstiden ändra Uppdragets omfattning på det sätt och i den utsträckning som framgår av bestämmelserna i Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning, punkt 1.4.1, och Bilaga 3, Ersättningsvillkor, punkt 3.4.

43 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 16 av Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt Inom SLL gäller ett miljöpolitiskt program. Det är viktigt att Vårdgivaren beaktar gällande program och samarbetar med Beställaren i dessa frågor. Sveriges regioner och landsting vill säkerställa att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Sedan 2010 samarbetar alla landsting och regioner i detta arbete och en gemensam uppförandekod har tagits fram som återfinns i Bilaga 6, Uppförandekod för leverantörer. Vårdgivaren åtar sig att vid utförandet av Uppdraget följa och iaktta vad som anges i Bilaga 6, Uppförandekod för Leverantörer. Under avtalstiden ska Vårdgivaren på anmodan lägga in ett antal grundläggande uppgifter i landstingens och regionernas webb-baserade avtalsuppföljningsverktyg. 22 Efter Avtalets upphörande Vårdgivaren ska vid Avtalets upphörande samråda med Beställaren kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal samt information till patienter och allmänhet för att övergången till annan vårdgivare ska kunna ske utan avbrott eller brister i utförande av vården. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vårdgivare som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar. När Vårdgivaren upphör att utföra Uppdraget enligt Avtalet ska patientjournalerna överföras till annan av Beställaren anvisad hälso- och sjukvårdspersonal som framöver ska svara för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos Beställaren ska istället en kopia av journalen överföras. Patientens medgivande till överföring ska finnas. Vårdgivaren ska hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet avseende Uppdraget i enlighet med vid var tid gällande författningar och Beställarens riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av Uppdraget ska Vårdgivaren stå för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnandet av handlingar. Vårdgivaren ska svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla.

44 Stockholms läns landsting VÅRDAVTAL Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi ADA XXXXX HSN Förlaga till Vårdavtal LS Sida 17 av Övrigt 23.1 Övriga avtalsvillkor Att Part vid ett eller flera tillfällen inte gjort gällande rättighet enligt Avtalet eller påtalat förhållande som är hänförligt till Avtalet förtar inte denna parts möjlighet att göra gällande rättighet eller påtala förhållande vid ett senare tillfälle. Denna möjlighet är inte tillämplig beträffande Vårdgivarens möjligheter att fakturera, som är begränsade i tiden och framgår av Bilaga 3, Ersättningsvillkor. Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet. Vårdgivaren ska underlätta en förnyad konkurrensutsättning som Beställaren inför detta Avtals upphörande kan komma att genomföra. Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka Parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Behörig avtalstecknare Behörig avtalstecknare Namnförtydligande Namnförtydligande

45 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning 1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I Bilaga 5, Allmänna villkor, beskrivs det generella uppdrag som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting ( SLL ). I denna bilaga beskrivs det specifika uppdraget för det aktuella avtalet ( Uppdraget ). 1.2 Allmänt om Uppdraget Uppdraget omfattar specialiserad öppenvård och slutenvård, inklusive intensivvård, inom internmedicin och kirurgi. Uppdraget omfattar utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av patienter inom följande specialiteter: - Kirurgi - Gastroenterologi och hepatologi - Kardiologi - Endokrinologi Uppdraget omfattar vård som varken kräver akutsjukhusens specifika resurser eller kan utföras av primärvården. LEON-principen (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå) är vägledande. Uppdraget ska bedrivas nära integrerat med forskning och utbildning. 1.3 Målgrupp Målgruppen omfattar patienter folkbokförda i Sverige. Patienter från andra landsting har med stöd av patientlagen (2014:821) rätt att på egen hand söka öppenvård inom SLL. Dock gäller att eventuella remisskrav såväl i hemlandstinget som i SLL ska vara uppfyllda. För planerad slutenvård för patienter från andra landsting behövs alltid remiss eller betalningsförbindelse från patientens hemlandsting, se Vårdgivarguiden. Utöver ovan angivna målgrupp omfattar målgruppen följande patienter: Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG 883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt EEG 1408/71). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län. Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Vårdgivarguiden. Asylsökande (personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.) som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är folkbokförda inom Stockholms ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

46 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning län. Detsamma gäller för personer som inte har fyllt 18 år och som omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd som fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå. Målgruppen omfattar personer 15 år eller äldre Prioritering av patientgrupper Vårdgivaren ska prioritera patienter som är i behov av vårdgivarens specifika kompetens och resurser inom de specialiteter som Uppdraget omfattar. För äldre med stora och sammansatta vårdbehov, patienter med omfattande funktionsnedsättningar samt kroniskt sjuka personer ska särskilt eftersträvas kontinuitet i vårdkontakterna. För dessa patientgrupper ska även stöd till närstående prioriteras. 1.4 Detaljerad beskrivning av Uppdraget Uppdraget ska bedrivas inom Stockholms län, med undantag för Norrtälje Kommun. All vårdverksamhet inom Uppdraget ska vara samlokaliserad och utföras på en fysisk adress. Uppdraget omfattar specialiserad öppenvård och slutenvård, inklusive intensivvård, inom internmedicin och kirurgi. Uppdraget omfattar utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av patienter inom följande specialiteter: - Kirurgi - Gastroenterologi och hepatologi - Kardiologi - Endokrinologi Uppdraget omfattar elektiv vård, innefattande ansvar för akuta komplikationer. Uppdraget ska bedrivas kontinuerligt och får inte undanträngas av akuta flöden från andra vårduppdrag. Inriktningen är att Uppdraget initialt ska omfatta den vård som utförs av nuvarande vårdgivare, se Underbilaga 1.1, Databas Databasen beskriver 2016 års produktion. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

47 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning Uppdraget omfattar övergripande: Nybesök med remiss Återbesök, när så är medicinskt motiverat Kirurgiska ingrepp Endoskopier Övervakad läkemedelsbehandling Slutenvård Intensivvård Konsultativt stöd i individuella patientfrågor till andra vårdgivare Vårdgivarens behandlingsmetoder ska vara beprövade, ge hög patientnytta och där så är möjligt vara evidensbaserade och minimalinvasiva. Vårdgivaren ansvarar för att hålla sig uppdaterad kring utveckling inom det område som omfattas av Uppdraget avseende exempelvis nya metoder och arbetssätt. Vårdgivaren ska skapa förutsättningar för forskning och utbildning samt ansvara för att verksamheten har den kompetens som krävs för att Vårdgivarens åtaganden avseende forskning och utbildning enligt Avtalet ska kunna fullgöras. För den kirurgi som omfattas av Uppdraget ska vårdgivaren: Dokumentera rökstatus i journalen i samband med att operation beslutas. Vårdgivaren ska informera om och hänvisa till rökavvänjning och dokumentera det i journalen. Vårdgivaren ska, där så är möjligt och lämpligt, utföra operationer i dagkirurgi. Ansvara för att patienten informeras om hur denne vid besvär efter operation på ett enkelt sätt kan kontakta Vårdgivaren. Patienten ska även informeras om möjligheten att snabbt kunna återkomma utan remiss om postoperativa komplikationer uppstår. Hantera postoperativa komplikationer och besvär som inte kräver akutsjukhusets specifika resurser under hela det postoperativa förloppet. För den intensivvård som omfattas av Uppdraget gäller följande: Inom den verksamhet som bedrivs inom Uppdraget ska det finnas minst tre bemannade IVA-platser. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

48 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning Förändringar av Uppdraget Inom ramen för ovan listade fyra specialiteter kan Uppdraget komma att förändras under avtalsperioden som en följd av beslut som SLL fattar om förändrad vårdstruktur inom länet. Exempel på vårdområden som kan komma att beröras är cancer, hjärtsjukvård och diabetes. Vårdgivaren ska anpassa vårdverksamheten inom Uppdraget efter de beslut som SLL fattar om förändrad vårdstruktur i länet. Uppdraget kan också, inom ramen för ovan listade fyra specialiteter, komma att förändras under avtalsperioden av följande orsaker: förändrade behov och preferenser hos befolkningen, ny medicinteknik eller nya behandlingsmetoder. Förändringar av Uppdraget enligt ovanstående kan, i förhållande till den vård som beskrivs i Underbilaga 1.1, Databas 2016, innebära att nya vårdåtgärder inom de ovan listade fyra specialiteterna tillkommer, att vårdåtgärder inom de fyra ovan listade specialiteterna minskar i antal eller helt upphör, att fördelningen mellan olika vårdåtgärder inom var och en av de ovan listade specialiteterna förändras och att fördelningen av vårdåtgärder mellan de fyra ovan listade specialiteterna förändras Avgränsning från Uppdraget Följande omfattas inte av Uppdraget. Vård som kräver ett akutsjukhus specifika resurser, kompetens och utrustning Vård som ska omhändertas inom primärvården, se Vård som ska utföras inom annan specialistvård än de fyra ovan listade specialiteterna Variceroperationer Onkologisk behandling Behandlingar och åtgärder som inte bekostas av SLL, till exempel estetisk kirurgi och hälsokontroller Patient som har behov av vård som inte omfattas av Uppdraget ska av Vårdgivaren hänvisas till annan relevant vårdgivare eller vårdnivå Krav på utrustning/resurser Vårdgivaren ska under hela avtalstiden tillhandahålla för Uppdraget ändamålsenliga lokaler i vilka Uppdraget ska utföras. Lokalerna ska vara avsedda för: mottagningsverksamhet samt slutenvård enligt krav på fysisk tillgänglighet och vårdhygien, se Underbilaga 1.2, Krav och checklista för lokaler fysisk tillgänglighet, Underbilaga 1.3, Krav och checklista avseende vårdhygien mottagning & slutenvård, och Underbilaga 1.4, Krav och checklista avseende vårdhygien - operationsverksamhet. övervakad läkemedelsbehandling enligt krav på fysisk tillgänglighet och vårdhygien, se Underbilaga 1.2, Krav och checklista för lokaler fysisk tillgänglighet, Underbilaga 1.3, Krav och checklista avseende vårdhygien mottagning & slutenvård, och Underbilaga 1.4, Krav och checklista avseende vårdhygien - operationsverksamhet. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

49 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning endoskopiverksamhet enligt krav på fysisk tillgänglighet och vårdhygien, se Underbilaga 1.2, Krav och checklista för lokaler fysisk tillgänglighet, Underbilaga 1.3, Krav och checklista avseende vårdhygien mottagning & slutenvård, och Underbilaga 1.4, Krav och checklista avseende vårdhygien - operationsverksamhet. operationsverksamhet enligt krav på fysisk tillgänglighet och vårdhygien, se Underbilaga 1.2, Krav och checklista för lokaler fysisk tillgänglighet, Underbilaga 1.3, Krav och checklista avseende vårdhygien mottagning & slutenvård, och Underbilaga 1.4, Krav och checklista avseende vårdhygien - operationsverksamhet. Lokalerna ska vidare vara utrustade med flexibla endoskop med tillhörande utrustning enligt gällande medicintekniska och vårdhygieniska krav, se Underbilaga 1.5 Krav avseende vårdhygieniska rutiner kring flexibla endoskop Vårdprogram och riktlinjer Vårdgivaren ska följa för Uppdraget relevanta nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram som finns i beslutstödet VISS, se Vårdgivarguiden. Vägledande för Uppdraget är vid var tid gällande Regional cancerplan och styrande dokument avseende cancerstrategi i SLL, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska arbeta i enlighet med de för Uppdraget relevanta standardiserade vårdförlopp (SVF) som vid var gällande tid finns framtagna Kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till och använda resultaten från alla för Uppdraget relevanta nationella kvalitetsregister, se Vårdgivarguiden, som stöd för systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete. För specificerad beskrivning av de kvalitetsregister som Vårdgivaren vid avtalsstart ska rapportera uppgifter till, se Bilaga 2, Årlig uppföljning Samverkan Samverkan för patientens bästa Vårdgivaren ska samverka med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Uppdragets utförande. I detta ingår att utveckla och dokumentera arbetssätt och rutiner för samverkan Vårdprocesser Vårdgivaren ska säkerställa att vårdprocessen ur ett patient- och närståendeperspektiv är så sammanhängande som möjligt. Vårdgivaren ska vid behov och efter dokumenterat samtycke informera patientens husläkare, eller annan ansvarig läkare, om patientens aktuella vård och behandling. Detta gäller särskilt för äldre med stora och sammansatta vårdbehov, patienter med omfattande funktionsnedsättning, kroniskt sjuka patienter, barn och unga med behov av särskilt stöd, patienter med smärtproblematik och patienter med psykisk ohälsa. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

50 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning Vårdgivaren ansvarar för överlämnande till annan vård- eller omsorgsgivare för att ge patienten god och samordnad vård. Så få kontaktpunkter som möjligt ska involveras i patientens möte med vården Vårdplanering Vårdgivaren ska aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare. Vårdgivaren ska se till att patienten och vid behov närstående görs delaktiga i vårdplaneringen. Patientens samlade behov, det vill säga medicinska behov, omvårdnadsbehov och behov utifrån funktionsförmåga, ska vara utgångspunkt för den vård som planeras och erbjuds Övergripande samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska ta del av och följa beslut och riktlinjer i samverkansöverenskommelser som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. 1.5 Rehabilitering och sjukskrivning Vårdgivaren ska beakta och bedöma patientens rehabiliteringsbehov och vid behov upprätta en individuell rehabiliteringsplan med hänvisning/remittering till identifierad mottagande vårdgivare. Sjukskrivning ska ske som en integrerad del av vård och behandling. Vårdgivaren ska följa den försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer, se Vårdgivarguiden. 1.6 Personal och kompetens Vårdgivaren ska under hela avtalstiden tillhandahålla personella resurser i den omfattning som krävs för att utföra Uppdraget i enlighet med Avtalet. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för Uppdraget adekvat utbildning och kompetens och får den kompetensutveckling som erfordras. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. Vårdgivaren ska säkerställa att Vårdgivarens verksamhetschefer har för Uppdraget adekvat kompetens och tillräckliga kunskaper för att leda den systematiska utvecklingen av verksamhetens kvalitet i enlighet med verksamhetens ledningssystem. I detta ingår att vara väl förtrogen med och insatt i de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården, både nationellt och lokalt. Om verksamhetschef saknar adekvat medicinsk kompetens ska Medicinskt ansvarig för Uppdraget utses. Medicinskt ansvarig ska efter avslutad och av ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

51 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning Socialstyrelsen godkänd specialistutbildning 1 ha minst fem års dokumenterad klinisk erfarenhet inom specialiteten. Vårdgivaren ska skriftligen informera Beställaren om byte av medicinskt ansvarig läkare. Vårdgivaren ska säkerställa att det under hela avtalstiden bland de anställda finns minst fem disputerade. Läkare inom Uppdraget ska vara av Socialstyrelsen godkänd specialist inom för vårdområdet erforderlig specialitet. Läkare som är under utbildning till specialist (ST-utbildning) kan arbeta inom verksamheten under handledning av specialistläkare. I verksamheten ska eftersträvas hög kontinuitet i bemanningen. 1.7 Tillgänglighet Vårdgivaren ska utföra Uppdraget på sådant sätt att kravet på vid var tid gällande tillgänglighet enligt den vårdgaranti som gäller inom SLL samt fastställda regionala eller nationella ledtider uppfylls. 1.8 Tider för verksamhetens bedrivande Öppenvård Mottagningen ska vara öppen och besök ska kunna ske alla Arbetsdagar. Under mottagningens öppettider, som ska vara minst 8 timmar per Arbetsdag, ska det vara möjligt att nå mottagningen på telefon och samtala med legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal. Under mottagningens öppettider ska också läkare vara tillgänglig. Verksamheten ska bedrivas året runt. Vårdgivaren kan hänvisa till eller samverka med annan vårdgivare inom samma specialitet om läkare inte finns inom verksamheten på grund av sjukdom, semester, ledighet för vård av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande skäl Slutenvård Uppdraget inom slutenvård ska bedrivas alla dagar, året runt Intensivvård Uppdraget inom intensivvård ska bedrivas alla dagar, året runt. 1 Beräkning av tid för klinisk verksamhet: Arbetat minst 75 % av heltid, exklusive längre ledigheter för t ex studier, forskning, föräldraledighet eller sjukskrivning. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

52 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning 1.9 Digitala kanaler Vårdgivaren förväntas att successivt erbjuda fler digitala vårdtjänster under avtalsperioden. Inom SLL pågår exempelvis ett arbete för att ta fram teknik och riktlinjer för olika former av digitala besök med video. Vårdgivaren kommer, när detta arbete är klart, få möjligheten att erbjuda denna typ av digitala besök. Dessa besök får, där det är medicinskt lämpligt, ersätta fysiska besök. För mer information, se SLL:s Policy för innovation och digitalisering Miljö Vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande Medicinska gaser Åtgärder ska vidtas för att minimera utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser. Med medicinska gaser/anestesigas avses inhalationsläkemedel innehållande de aktiva substanserna desfluran och sevofluran Läkemedel Verksamheten ska ha mål som bidrar till minskade utsläpp av någon eller några för verksamheten relevanta läkemedelssubstanser som är med på SLL:s förteckning över miljöbelastande läkemedelssubstanser, se Vårdgivarguiden Ekologiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel i patientkost ska 2021 uppgå till minst 50 procent. Beräkningen görs utifrån råvarukostnad. Ekologiska produkter ska uppfylla kriterierna i förordning EG 834/2007 (EG899/2008) om ekologisk produktion och märkning Klädregler Verksamheten ska ha klädregler som omfattar användningen av engångs- och flergångstextilier ur ett miljöperspektiv inom ramen för de vårdhygieniska riktlinjer som finns, se Underbilaga 1.3 och Kemikalier i varor Vid upphandling eller inköp av varor och förbrukningsartiklar ska krav ställas i enlighet med SLL:s vid var tid gällande utfasningslista för miljö- och hälsofarliga kemikalier i varor, se Vårdgivarguiden. (Gäller ej det som införskaffas hos MediCarrier) Kemiska produkter Kemiska produkter som verksamheten köper in och/eller använder ska ej innehålla ämnen som finns upptagna på SLL:s vid varje tidpunkt gällande utfasningslista (se Vårdgivarguiden) för miljö- och hälsofarliga kemikalier i kemiska produkter i nivåer över 0,1 procent av produktens vikt. Kravet infaller om den totala mängden av ett ämne överstiger 10 gram per år sett till inköp eller användning. Observera att utöver detta ska inte ämnen som är förbjudna enligt internationell eller nationell lagstiftning användas ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

53 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning 1.11 Forskning, utveckling och utbildning Forskning och utveckling Vårdgivare med uppdrag från SLL ska delta i utveckling av vården och framtagande av nya läkemedel, behandlingsmetoder, medicintekniska produkter och diagnostika genom att medverka i forskningsprojekt, kliniska prövningar och kvalitetsutveckling samt genomförande av innovationsprojekt. Denna medverkan består bland annat i att tillhandahålla nödvändiga uppgifter från journal och laboratorierapporter och biträda med kompletterande uppgifter och tjänster. I förekommande fall skall vårdgivare delta i insamling, lagring och tillgängliggörande av prov, provdata och kliniska uppgifter inom ramen för vad som regleras i nationella eller regionala vårdprogram eller på annat sätt överenskommits i regionala eller lokala avtal. Efter att informerat samtycke har inhämtats ska journaluppgifter, biobanksprover, provdata och liknande data om patienter tillgängliggöras för de ovan angivna ändamålen. Uppgifter om enskilda prov som sparas ska registreras i Stockholms medicinska biobank. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren, biobanken och den som begär ut uppgifter eller prover. Den forskning som Vårdgivaren bedriver ska utgå från Uppdraget men finansieras med särskilt allokerade forskningsmedel. Aktiviteter inom forskning ska registreras skilt från aktiviteter inom Uppdraget Utbildningsuppdraget SLL har ett lagstadgat ansvar att bedriva god hälso- och sjukvård. I det uppdraget ingår ett utbildningsåtagande i syfte att säkerställa återväxt av sjukvårdspersonal samt att säkra en utbildning som håller hög kvalitet. All landstingsfinansierad vårdverksamhet ansvarar för och ska vara med och bidra till en fungerande kompetensåterväxt inom sina respektive kompetensområden. Det innebär att vårdgivare, oavsett driftsform, ska medverka i av SLL beslutad utbildningsverksamhet. Vårdgivares utbildningsåtagande ska ske på det sätt som anges nedan. Ersättningen kommer dels från statliga medel som SLL erhåller och dels från medel som SLL avsätter Läkares specialiseringstjänstgöring (ST) Där läkare tjänstgör ska plats för ST-tjänstgöring tillhandahållas. Det innebär även att vårdgivare ska tillhandahålla för ändamålet lämpliga lokaler. Samtliga vårdgivare som utför landstingsfinansierad vård ska vara delaktiga i STläkarutbildning. SLL kan uppdra åt Vårdgivaren att fullgöra hela eller delar av utbildningsuppdraget för en eller flera ST-läkare. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8 alternativt SOSFS 2008:17) ska följas. Vårdgivaren ska vidare följa SLL:s skäliga anvisningar och instruktioner avseende läkarnas specialiseringstjänstgöring. Vårdgivaren ansvarar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och den inriktning som följer av relevanta föreskrifter och policydokument samt de examenskrav som råder för specialisttjänstgöringen. Det innebär bl.a. att vårdgivaren ansvarar för att det finns ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

54 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning tillgång till handledare som motsvarar behovet av handledning. Handledare ska genomgå relevant handledarutbildning. Utbildningen ska planeras och genomföras i samråd med ST-läkarens arbetsgivare. Vårdgivaren ska medverka i uppföljnings-, utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av ST-utbildningen. Ersättningen regleras i Bilaga 3, Ersättningsvillkor Studierektor I enlighet med SOSFS 2015:8 är vårdgivaren skyldig att utse en studierektor för varje vårdenhet som tar emot ST-läkare. Studierektorn ska samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkarna och utgör en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare Läkares allmäntjänstgöring (AT) Där läkare tjänstgör ska utrymme för allmäntjänstgöring tillhandahållas inom de specialiteter som ingår i allmäntjänstgöringen enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5). SLL kan uppdra åt Vårdgivaren att fullgöra hela eller delar av detta uppdrag för en eller flera läkare. Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 1999:5, ska följas. Vårdgivaren ansvarar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och den inriktning som följer kraven för allmäntjänstgöringen. Vårdgivaren är skyldig att tillse att handledare för ATläkaren har genomgått handledarutbildning som krävs för att fullgöra sitt utbildningsansvar. Allmäntjänstgöringen ska planeras och genomföras i samråd med AT-läkarens arbetsgivare. Vårdgivaren ska medverka i uppföljnings-, utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av allmäntjänstgöringen. Ersättningen regleras i Bilaga 3, Ersättningsvillkor Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) Vårdgivaren ska på anmodan av SLL tillhandahålla platser för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) för vårdstuderande till de olika professioner som tjänstgör hos Vårdgivaren. Vårdgivaren ska ansvara för att de kliniska utbildningsmiljöerna håller den kvalitet som följer av examenskraven för respektive utbildning och medverka i utvärderingar, uppföljningar och utvecklingsarbete. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) förutsätter att VIL skall vara högskolemässigt. Med högskolemässighet inom VIL avses studenters möjligheter samt förutsättningar att inför sin kommande profession kunna: - integrera teori och praxis för att träna och utveckla sina kunskaper och färdigheter - utveckla kritisk, reflekterande hållning samt förmåga till problemlösning - följa kunskapsutveckling inom sitt kompetensområde analysera, värdera och pröva sina kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Den som handleder studenter ska ha handledarkompetens eller annan likvärdig pedagogisk utbildning, för närmare beskrivning se dokumentet, Rekommenderad pedagogisk kompetens för medarbetare i landstingets vårdverksamheter där studerande utbildas. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

55 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning I utbildningsuppdraget ingår också att delta i de regelbundna handledarmöten som arrangeras av aktuellt lärosäte. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av verksamhetsförlagd utbildning. Vårdgivaren ska kunna ta emot studerande motsvarande minst 10 veckor per heltidsanställd och år. Utbildningsplatser ska tillhandahållas för studerande på utbildningar till de professioner som finns anställda hos vårdgivaren. Vårdgivaren ska i första hand ta emot vårdstuderande från gymnasie-, YH-, universitets- och högskoleutbildningar inom Stockholms län. Platser för VIL hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP eller annat program som lärosätet eller SLL tillhandahåller. Ersättningen regleras i Bilaga 3, Ersättningsvillkor Läkemedel Läkemedelsbehandling ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. När patient behandlas med läkemedel som administreras på öppenvårdsmottagning, inom dagvård eller i slutenvård svarar Vårdgivaren för kostnaden för läkemedel med vissa undantag, se Bilaga 3, Ersättningsvillkor. Läkemedel som administreras i verksamheten får inte förskrivas på recept. Då patient överförs till annan vårdgivare ska patienten förses med läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Vårdgivaren ska informera mottagande vårdgivare om aktuell läkemedelsbehandling och planerade förändringar i medicineringen. Vårdgivarens förskrivning ska ske i enlighet med rekommendationer som utfärdas eller förmedlas av Stockholms läns läkemedelskommitté inklusive Kloka listan och Kloka råd. Vårdgivaren ansvarar dessutom för att patienternas hela läkemedelsbehov tillgodoses under slutenvårdstiden. Recept ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod ska vara kopplad till Uppdraget. Vårdgivaren ska tillse att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt, se Vårdgivarguiden. Alla kontakter och all samverkan som Vårdgivaren har med läkemedelsföretag och medicinsktekniska företag ska följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intressentorganisationer, se Vårdgivarguiden. Vårdgivare som avser att genomföra klinisk läkemedelsstudie ska senast i samband med ansökan till Läkemedelsverket/etikprövningsnämnd anmäla detta till Stockholms läns läkemedelskommitté samt ta kontakt med Stockholms regionala biobankscenter eller vederbörande ansvarig för biobankshantering av insamlade ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

56 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning prover. Vårdgivaren ska försäkra sig om att resurser finns för fortsatt eller avslutande behandling efter det att studien upphört. Mer information och instruktioner om läkemedel finns på Vårdgivarguiden under området Läkemedel. Vårdgivaren ska genomföra läkemedelsgenomgångar i enlighet med SLL:s riktlinjer, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska delta i SLL:s arbete med ordnat införande och uppföljning av nya läkemedel, samt följa gällande rekommendationer. Förskrivare av specialläkemedel är ansvarig för att bistå patientens husläkare vid läkemedelsgenomgång samt för kunskapsöverföring gällande förskrivna specialläkemedel Medicinsk service Medicinsk service är patientbunden diagnostik och laboratorieanalyser utförda efter remiss. Tjänster som därmed avses är laboratoriemedicin, radiologi, klinisk fysiologi, klinisk neurofysiologi, gastrointestinal endoskopi, spermaprover, transfusionsmedicin och nukleärmedicin samt biobankshantering och vävnadsinrättning. Vårdgivaren ska välja leverantör som har avtal med SLL eller är ackrediterad av Swedac eller motsvarande organ i utlandet. Vårdgivare som bedriver eget närlaboratorium ska ha ackrediterat detta hos Swedac. Vårdgivare som utför så kallade patientnära analyser ska kvalitetssäkra analyserna genom avtal med ett av Swedac-ackrediterat laboratorium. För definition av patientnära analyser, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska följa Beställarens anvisningar för kvalitetssäkring av de patientnära analyserna, se Vårdgivarguiden. Beställaren äger rätt att granska Vårdgivarens förskrivning av medicinsk service. Vid utfärdande av remiss avseende medicinsk service ska på remissen anges Kombikakod eller HSA-ID enligt Beställarens anvisningar för den egna verksamheten som drivs enligt Avtalet. Remiss till medicinsk service får endast utfärdas för patienter som vårdas i verksamhet som omfattas av Avtalet. Kombikakod eller HSA-ID för någon annan verksamhet får inte användas, se Vårdgivarguiden Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Vårdgivaren ska efter behovsbedömning förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter enligt SLL:s anvisningar, regler och beställningsrutiner, se Hjälpmedelsguiden via Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, följa upp förskrivna hjälpmedel samt även i övrigt fullfölja sitt förskrivansvar. Vårdgivare som i sitt uppdrag har att förskriva bashjälpmedel för rörelsenedsättning mm ska tillhandahålla utrymme för utlämning och återtagning för denna typ av hjälpmedel. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

57 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning Vårdgivaren ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter/brukare för hjälpmedel enligt SLL:s beslut, se Vårdgivarguiden. Avgiften ska tillfalla Beställaren Remisser Vid remittering ska Vårdgivaren följa aktuellt regelverk för remittering. Se Vårdgivarguiden. Uppdraget omfattar endast Patienter som kommer till Vårdgivaren med remiss från annan vårdgivare Jämlik och jämställd vård Vårdgivaren ska vid planerandet och utförandet av Uppdraget verka för att vården ska vara jämlik och jämställd i enlighet med landstingets policyer och program, se Vårdgivarguiden. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 1 SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING HSN LS

58 DRG_KOKS1 (Alla) Värden Summa av BESÖK Summa av DRGVIKT Summa ,349

59 DRG (Alla) Värden Summa av VTF Summa av DRGVIKT Summa ,035

60 1 (4) KRAV OCH CHECKLISTA FÖR LOKALER - FYSISK TILLGÄNGLIGHET UNDERBILAGA 1.2 Krav och checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Företag/Vårdgivare: Mottagningsadress: Verksamhetschef: Verksamhet: Det ska vara möjligt för personer med funktionsnedsättning att orientera sig och förflytta sig till och inom byggnaden där verksamheten bedrivs samt även inne i mottagningslokalen. Vid den tidpunkt som anges i Avtalet (huvuddokumentet) ska lokalerna vara tillgängliga enligt de krav som framgå nedan. Kraven är baserade på riktlinjer från Myndigheten för delaktighet, se Angöringsplats för egen bil, taxi, färdtjänst et c KRAV Det ska helst vara möjligt att stanna med ett fordon i direkt anslutning till entrén. Om det inte är möjligt bör det finnas en angöringsplats inom 10 meter. Placeringen skall vara högst 25 m från tillgänglig entré. Kraven är uppfyllda Kraven är ej uppfyllda. Ange orsak och bifoga åtgärdsplan. P-plats reserverad för person med funktionsnedsättning P-plats/-er reserverade för person/-er med funktionsnedsättning ska helst finnas inom 10 m. Placeringen skall vara högst 25 m från tillgänglig entré. Gångväg mellan entrén och angöringsplats, P- Markbeläggningen ska vara fast, jämn och halkfri. plats och hållplats Gångvägen ska vara fri från hinder och utan passage via trappor och lutningar med större nivåskillnader. Ramp i anslutning till entrén En ramp ska ta upp högst 50 cm i höjdskillnad. Vid större höjdskillnader ska rampen vara uppdelad i sektioner med vilplan emellan. En ramp ska vara minst 1,3 m bred och lutningen högst 1:20. Exempel 1: Om höjdskillnaden är 50 cm ska rampen vara 50 cm x 20=10 m. Exempel 2: En 6 meter lång ramp har lutningen 1:20 (3 ). Rampens högsta punkt ligger 6x1/20 meter (30 cm) över den lägsta. Innehåll senast uppdaterat:

61 2 (4) KRAV OCH CHECKLISTA FÖR LOKALER - FYSISK TILLGÄNGLIGHET UNDERBILAGA 1.2 Tillgänglig huvudentré till fastigheten och entré till mottagningen KRAV Mottagningens namnskylt ska vara tydlig och lämpligt placerad så att den, om möjligt är synlig från såväl gångväg som körväg. Entrén ska vara utformad så att det går att orientera sig via dagsljus eller belysning. Kraven är uppfyllda Kraven är ej uppfyllda. Ange orsak och bifoga åtgärdsplan. Entrén ska vara tillgänglig utan passager via trappa, trappsteg eller branta lutningar (dvs om det förekommer trappor och branta lutningar ska det finnas anpassade alternativ). Ytan framför och innanför entrédörren ska vara plan och hårdgjord samt tillräckligt stor för att rymma en person i rullstol utan att komma för nära nedåtgående trappa. Det ska finnas utrymme för att vända med rullstol och man ska kunna stå på den plana ytan när man öppnar dörren. Entrédörr ska kunna öppnas, passeras och stängas av personer som använder rullstol eller rollator. Entrédörrens fria passagemått ska vara minst 80 cm. Entrédörren ska öppnas med automatik. Entrén ska vara utan tröskel eller tröskel som är högst 20 mm hög och avfasad. Hiss (om aktuellt) Hissen ska bekvämt rymma en rullstol och medhjälpare. Hisskorgens innermått ska vara minst 1,1 m x 1,4 m med dörr på kortsidan. Utanför hissen ska det finnas yta som är tillräckligt stor för att person i rullstol ska kunna: vända och manövrera med rullstol utan att komma för nära nedåtgående trappa. komma åt anropsknapp. öppna dörren. Hissdörrens fria passagemått ska vara minst 80 cm när den är uppställd 90 grader. Hissdörren ska öppnas automatiskt eller vara försedd med dörrautomatik. Innehåll senast uppdaterat:

62 3 (4) KRAV OCH CHECKLISTA FÖR LOKALER - FYSISK TILLGÄNGLIGHET UNDERBILAGA 1.2 Ramp inomhus (om aktuellt) KRAV En ramp ska ta upp högst 50 cm i höjdskillnad. Vid större höjdskillnader ska rampen vara uppdelad i sektioner med vilplan emellan. En ramp ska vara minst 1,3 m bred och lutningen högst 1:20. En lutning på 1:12 kan accepteras vid trånga utrymmen. Kraven är uppfyllda Kraven är ej uppfyllda. Ange orsak och bifoga åtgärdsplan. Ex: Om höjdskillnaden är 10 cm ska rampen vara minst 1,20 m, d v s 12 gånger längre, helst 20 gånger längre; d v s 2 m. Korridor och passager Korridorer ska vara minst 1,3 m breda. Korta passager, t ex mellan pelare och vägg, ska vara minst 80 cm breda. Dörrar mellan korridorer och passager En dörr ska kunna öppnas, passeras och stängas av personer som använder rullstol eller rollator. Dörrarnas passagemått ska vara minst 80 cm. Korridorer som är avdelade med dörrar som har dörrstängare ska istället utrustas med dörrautomatik. Tillgänglig toalett Det ska finnas tillgång till toalett anpassad för personer med funktionsnedsättning i anslutning till mottagningen. Toalettutrymmet ska vara tillgängligt när verksamhet pågår i lokalerna. Toaletten ska vara nåbar från neutralt utrymme, t ex korridor eller väntrum. Toaletten ska vara tillräckligt rymlig för att man ska kunna manövrera en rullstol eller rollator. Rummet ska vara minst 1.7 m x 1.7 m*. Vid nybyggnad ska toaletten vara minst 2,2 m x 2,2 m. Dörrens passagemått ska vara minst 80 cm. Det ska finnas ett utrymme på minst 90 cm på en sida om toalettstol. * Enligt tidigare byggnorm (se Boverkets Byggregler, BBR). För fastigheter byggda före 2001 accepteras 1,7 m x 1,7 m. Innehåll senast uppdaterat:

63 4 (4) KRAV OCH CHECKLISTA FÖR LOKALER - FYSISK TILLGÄNGLIGHET UNDERBILAGA 1.2 Receptionsdisk (om aktuellt) KRAV Receptionen bör vara anpassad för personer med funktionsnedsättning. Med reception menas mottagningsdisk där personal möter besökare över en disk. En del av receptionsdisken bör vara i höjd som passar personer som använder rullstol eller är kortväxta, d v s en höjd på receptionsdisken på ca 0,75 m över golvet. Kraven är uppfyllda Kraven är ej uppfyllda. Ange orsak och bifoga åtgärdsplan. Besöks- och behandlings- Rummet ska vara tillräckligt rymligt för att det ska vara möjligt att manövrera en rullstol eller rollator. rum Rummet ska vara tillgängligt utan passage av trappa eller trappsteg. Dörröppningen ska vara helt utan tröskel eller ha en tröskel som är så låg som möjligt, dvs avfasad och högst 20 mm hög. Om möjligt ska tröskel tas bort eller göras så låg som möjligt. Dörrens passagemått ska vara minst 80 cm. Innehåll senast uppdaterat:

64 Sidan 1 (18) Underbilaga 1.3 Krav och checklista avseende vårdhygien mottagning & slutenvård - Öppenvård mottagning, rehabilitering och dagvård - Slutenvård avdelning/vårdenhet Lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Hygienkraven gäller lika för alla former av vård och omsorg inom hälso- och sjukvård. Alla ytskikt i lokaler och inredning samt utrustning ska uppfylla krav på god hygienisk standard och tåla frekvent rengöring och desinfektion för att undvika smittspridning. Förutsättningar ska finnas för att tillämpa god basal hygien. Vårdpersonal ska ha vårdhygieniska kunskaper och ges regelbunden fortbildning avseende vårdhygieniska rutiner och hantering av den medicintekniska utrustningen. Dessa krav har tagits fram av Vårdhygien Stockholm i samverkan med Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen inom Stockholms läns landsting. Beskrivning av enheten Huvudsaklig verksamhet och inriktning: För mottagning, rehabilitering, dagvård Antal rum för undersökning/behandling Antal desinfektionsrum För vårdavdelning Antal vårdplatser Fördelat på antal enkelrum varav med egen toalett/duschutrymme

65 Sidan 2 (18) Underbilaga 1.3 Antal flerbäddsrum (ange bäddar/rum) och om tillhörande toalett/duschutrymme finns Antal desinfektionsrum Antal behandlingsrum Del 1. Basala hygienrutiner Vårdgivarens personal ska ges förutsättningar att följa Socialstyrelsens, för var tid gällande, föreskrift om hygien i vård och omsorg. Basala hygienrutiner definieras som åtgärder för att minska risker för smittspridning och vårdrelaterade infektioner bland patienter och personal. Inom verksamheten ska det finnas fastställda skriftliga rutiner för basal hygien. Arbetskläder, skyddsutrustning, handhygien och personalskydd Arbetskläder ska användas på arbetsplats där patient vårdas, undersöks och behandlas. De ska vara kortärmade och bytas dagligen eller vid behov. Korrekt handdesinfektion kan inte utföras med långärmad arbetsdräkt eller smycken på händer eller underarmar. Checklista 1: Arbetskläder Fastställda skriftliga rutiner finns för användande av arbetskläder Ja Nej Kortärmad arbetsdräkt används vid patientarbete av all personal Ja Nej Arbetskläder byts dagligen och vid behov (ex om de blivit våta) Ja Nej Rena arbetskläder förvaras i skåp med dörr Ja Nej Vårdgivaren ansvarar för tvätt, som ska ske vid minst 60 Ja Nej Tillgång till engångsplastförkläde finns för att skydda arbetsdräkt Ja Nej Handhygien och engångshandskar Personalen utför handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel (med mjukgörare) före och efter patientkontakt, före och efter handskanvändning samt före rent

66 Sidan 3 (18) Underbilaga 1.3 arbete. Möjlighet att tvätta händer och torka dem med papper för handtork ska finnas där patienter vårdas, undersöks och behandlas. Handtvätt utförs efter kontakt med kroppsvätskor och då patienter har diarré. Handtvätten efterföljs alltid av handdesinfektion. Kravlista 2: Handhygien och engångshandskar Vid patientkontakt är underarmar och händer fria från armbandsur, smycken, förband, stödskenor eller motsvarande Ja Nej Händer desinfekteras före och efter patientkontakt Ja Nej Engångshandskar används vid provtagning Ja Nej Händer desinfekteras före och efter användning av engångshandskar samt före rent arbete Ja Nej Engångshandskar används vid risk för kontakt med kroppsvätskor och vid orent arbete samt som skydd mot kemikalier Ja Nej Förebygga blodsmitta hos personal Stick- och skärskador inom vården utgör risk för blodsmitta. Viss risk föreligger också vid stänk av kroppsvätska mot öga eller slemhinna. Risk för blodsmitta gäller främst virusinfektioner som hepatit B, hepatit C och HIV. Stick- och skärskador ska så långt som möjligt förebyggas. Detta bör ske genom att använda säkerhetsprodukter (skyddsfunktion på stickande- och skärande engångsprodukter) och skyddsutrustning såsom handskar vid provtagning samt att stickande och skärande avfall läggs direkt i avfallskärl. Verksamheten ska ha fastställda rutiner för bortskaffande av smittförande verksamhetsavfall enligt avfallsförordningen. Det ska finnas skriftliga instruktioner för personalen om stickeller skärskada skulle inträffa. Kravlista 3: Förebygga stick- och skärskada hos personal och förebygga blodsmitta Endast sticksäkra produkter används vid injektion och provtagning Ja Nej Stickande och skärande produkter placeras direkt efter användning i särskilt avfallskärl Ja Nej

67 Sidan 4 (18) Underbilaga 1.3 Skriftliga riktlinjer finns för situation då stick- eller skärskada eller blodstänk inträffat Ja Nej Personal känner till riktlinjerna Ja Nej Utbildning i basal hygien och hygienrutiner för personal För att kunna tillgodose kraven för tillämpning av god vårdhygien ska personal i samband med anställning få introduktion i verksamhetens lokala hygienrutiner och erhålla återkommande fortbildning. Kravlista 4: Utbildning Vid nyanställning Årligen Genomgång av var tid gällande föreskrift (för närvarande SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg Ja Nej Ja Nej Genomgång av lokala hygienrutiner Ja Nej Ja Nej Genomgång av funktion och hygieniskt handhavande av medicinteknisk utrustning Ja Nej Ja Nej Del 2. Lokaler, inredning och utrustning Lokal där patient vårdas, undersöks och behandlas ska vara lättstädad, tåla frekvent rengöring och desinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller motsvarande. Sådana lokaler motsvarar hygienklass 2 (se Indelning av lokaler i Hygienklasser, Bilaga 1). Rummen ska vara standardutrustade med tvättställ i rätt storlek och med hållare för flytande tvål, handdesinfektionsmedel samt papper för handtork. Hållare för handskar och plastförkläde ska finnas. Medicinteknisk utrustning ska vara ändamålsenlig och rengörs, desinfekteras samt förvaras och hanteras så att smittspridning förebyggs. Nedan beskrivs generella kriterier som bör vara uppfyllda inom en vårdverksamhet.

68 Sidan 5 (18) Underbilaga 1.3 Kravlista 5: Golv, tak och väggar Golvets ytskikt tål rengörings- och desinfektionsmedel med tensid Ja Nej Golvmaterial dras upp på vägg som sockel i vård-, undersöknings- och behandlingsrum, kök, toaletter samt desinfektionsrum Ja Nej Golv är av icke absorberande material, fogfritt eller med svetsade fogar (linoleum eller trägolv bör inte användas) Ja Nej Undertak är släta och lätt avtorkbara samt saknar glipor Ja Nej Väggbeklädnad är icke absorberande, utan hål och sprickor, lätt att rengöra samt tål alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Ja Nej Utanpåliggande ledningar och rör är släta samt lätta att hålla rena Ja Nej För vårdavdelning: Finns enkelrum med eget hygienutrymme med toalett och dusch Ja J Nej Finns flerbäddsrum med eget hygienutrymme med toalett och dusch Ja J Nej Ja Finns skärmväggar mellan sängarna i flerbäddsrum Ja Nej Finns spoldesinfektor i något av hygienutrymmena Ja Nej Tvättställ med tillhörande hygienutrustning ska finnas på undersöknings-, behandlings- och vårdrum, i hygienutrymme, desinfektions- och läkemedelsrum samt i omklädningsrum

69 Sidan 6 (18) Underbilaga 1.3 Kravlista 6: Tvättställ med tillhörande hygienutrustning Tvättställ med engreppsblandare finns (Tvättstället bör vara utan bräddavlopp) Ja Nej Vid tvättstället finns vägghängd behållare med flytande tvål Ja Nej Vid tvättstället finns vägghängd behållare med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Ja Nej Vid tvättstället finns: vägghängd hållare med papper för handtork Ja Nej Vid tvättstället finns vägghängd papperskorg alternativt på stativ med hjul Ja Nej Kravlista 7: Toalett & duschutrymme Tvättställ med tillhörande hygienutrustning finns enligt Checklista 6 Ja Nej Vid toalettstol finns upphängd på vägg toalettborste med droppskål Ja Nej Vid toalettstol finns toalettpappershållare Ja Nej Skriftlig rutin för städfrekvens finns Ja Nej Duschvägg rekommenderas vid behov av avskiljning. Använd inte duschdraperi. Kravlista 8: Väntrum och korridor Möbler är lätta att flytta och utformade så att städning underlättas Ja Nej Möbler har vätskeavvisande och avtorkbar yta, alternativt avtagbar och tvättbar klädsel (som tål 60 ⁰C) Ja Nej

70 Sidan 7 (18) Underbilaga 1.3 Rutin för rengöring och tillsyn av väntrum finns Ja Nej Draperier, långa gardiner eller textila rumsavskiljare bör inte användas.

71 Sidan 8 (18) Underbilaga 1.3 Kravlista 9: Undersöknings- och behandlingsrum Tvättställ med tillhörande hygienutrustning finns enligt Checklista 6 Ja Nej Engångshandskar finns (storlekar efter behov) Ja Nej Engångsplastförkläde finns Ja Nej Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller motsvarande finns Ja Nej Engångstorkdukar för rengöring och ytdesinfektion finns Ja Nej Skåp med dörrar för förvaring finns Ja Nej Skåp och avställningsytor är släta, lätt avtorkbara och tål rengörings- och desinfektionsmedel Ja Nej Avställnings- och arbetsytor är hela och utan skador Ja Nej Skriftlig rutin för städning och ytdesinfektion finns Ja Nej Draperier, långa gardiner eller textila rumsavskiljare bör inte användas.

72 Sidan 9 (18) Underbilaga 1.3 Kravlista 10: Förråd och förvaring i behandlings- eller vårdrum Material förvaras i rent skåp med dörr Ja Nej Material tas fram inför varje patientbesök eller omvårdnad och behandling Ja Nej Sterilt och höggradigt rent material förvaras i separata skåp Ja Nej Skåp och avställningsytor är släta, lätt avtorkbara och tål rengörings- och desinfektionsmedel Ja Nej Skriftlig rutin för regelbunden rengöring och desinfektion av skåp finns Ja Nej Hantering av material sker alltid med nydesinfekterade händer Ja Nej Material som tagits fram och använts eller ej använts kasseras. Flergångsmaterial rengörs och desinfekteras samt för avsett gods sker sterilisering. Ja Nej Material i förråd och skåp förvaras i avdelningsförpackning Ja Nej

73 Sidan 10 (18) Underbilaga 1.3 Kravlista 11: Brits/undersökningsstol och säng Ska tåla fuktig rengöring och desinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller motsvarande Ja Nej Britsens ytamaterial eller sängmadrass och kuddfodral är hel, utan hål och sprickfri och tål rengöring och desinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller motsvarande Ja Nej Skriftligt rutin finns med frekvens för rengöring och desinfektion Ja Nej Desinfektionsrum Desinfektionsrummets yta ska vara så väl tilltagen att kontakt mellan smutsig och ren utrustning kan undvikas. Flödet ska planeras så att gods går från smutsigt till rent område. Avställningsytor bör vara väl tilltagna för orent respektive rent gods. I desinfektionsrum bör finnas diskdesinfektor och i vissa fall, spoldesinfektor. Här kan viss källsortering ske. I desinfektionsrum ska inte papperprodukter eller textilier förvaras. Kravlista 12: Desinfektionsrum Tvättställ med tillhörande hygienutrustning finns enligt Checklista 6 Ja Nej Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid finns Ja Nej Engångstorkdukar för rengöring/ytdesinfektion finns Ja Nej Engångshandskar finns Ja Nej Engångsplastförkläden finns Ja Nej Stänkskydd (visir eller liknande) finns Ja Nej Hållare för moppstativ på vägg finns Ja Nej

74 Sidan 11 (18) Underbilaga 1.3 Kravlista 13: Omklädningsrum för personal Tvättställ med tillhörande hygienutrustning finns enligt Checklista 6 Ja Nej Rena arbetskläder förvaras i skåp med dörr Ja Nej Kravlista 14: Läkemedelsrum/skåp Tvättställ med tillhörande hygienutrustning finns enligt Checklista 6 Ja Nej Fri arbetsyta för iordningsställande av läkemedel finns Ja Nej Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid finns Ja Nej Engångstorkdukar för rengöring och ytdesinfektion finns Ja Nej Engångshandskar finns Ja Nej Om kylskåp finns, förvaras endast läkemedel där Ja Nej Använd i första hand injektionsläkemedel i ampull för enpatientbruk. Ampuller för flerpatientbruk bör inte användas på grund av kontaminationsrisk Förråd och förrådshantering Sterilt eller höggradigt rent material ska behålla sin renhet fram till vårdinsats. Uppackning, förvaring och hantering ska ske så att renhetsgraden inte riskeras. Medicintekniska produkter ska förvaras i sin avdelningsförpackning fram till användning för att säkerställa renhetsgraden och leverantörens märkning av hållbarhetstid. Kravlista 15: Förråd och förrådshantering Material förvaras i rent skåp eller i avskilt rum på hyllor med stängd dörr Ja Nej

75 Sidan 12 (18) Underbilaga 1.3 Material tas fram inför varje patientbesök eller behandling Ja Nej Hantering av material sker alltid med nydesinfekterade händer Ja Nej Förvaring av sterilt respektive höggradigt rent material sker i separata skåp Ja Nej Material förvaras i avdelningsförpackning Ja Nej Engångsmaterial som tagits fram kasseras. Flergångsmaterial rengörs och desinfekteras samt för avsett gods sker sterilisering. Ja Nej Avemballering av krympfilm och transportförpackningar sker utanför förråd Ja Nej Skriftlig rutin för regelbunden rengöring och desinfektion av förråd finns Ja Nej Väggar, skåp och hyllor har släta ytor som tål rengöring och ytdesinfektion Ja Nej

76 Sidan 13 (18) Underbilaga 1.3 Städning, rengöring och desinfektion Städning är viktig för att minska smuts och mängden mikroorganismer i miljön och bidrar till färre infektioner och att smittspridning förebyggs. Det ska finnas skriftliga rutiner om städningens utförande metoder, utrustning och kemikalier. Dessa ska också omfatta rengöring och desinfektion mellan undersökta och behandlade patienter samt under patienters vårdtid och vid hemgång (slutstädning). Verksamhetschefen ansvarar för att skriftliga rutiner upprättas. Om särskild städpersonal anlitas, måste städ- och vårdpersonal känna till varandras städ- och rengöringsuppgifter. Kravlista 16: Städning Skriftliga riktlinjer för städning av lokaler och ytor finns Ja Nej Städningens kvalitet följs upp regelbundet Ja Nej Del 3. Resistenta bakterier, virus och andra smittämnen För att minska risken för smittspridning inom vården och öka patientsäkerheten finns handlingsprogram som gäller inom Stockholms läns landsting. Handlingsprogrammen med riktlinjer ska tillämpas av alla vårdgivare inom Stockholms län. Det är viktigt att varje vårdgivare och all personal hos denne har kännedom om var dokumenten är tillgängliga och att de skall följas. Dokumenten nås via: Kravlista 17: Handlingsprogram för MRSA, ESBL, tuberkulos m fl Genomgång av aktuella handlingsprogram sker återkommande Ja Nej Personalen känner till var de aktuella handlingsprogrammen finns Ja Nej Rutin för att kunna erbjuda omhändertagande av patient som är känd bärare av MRSA, ESBL, VRE eller blodsmitta finns Ja Nej Finns rutin att fråga patient om vård erhållits utanför Norden under de gångna 6 månaderna Ja Nej

77 Sidan 14 (18) Underbilaga 1.3 Krav 18: MRSA och personal Personal som arbetat eller vårdats på sjukhus utanför Norden de senaste 6 månaderna screenas för MRSA vid hemkomst Ja Nej Personal hänvisas till företagshälsovård, vårdcentral eller anvisad vårdenhet vid behov av screening

78 Sidan 15 (18) Underbilaga Referenser Planering av vårdlokaler Program för Teknisk Standard (PTS). Riktlinjer för vårdhygieniska aspekter vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler. njer/r%20%206%20v%c3%a5rdhygieniska%20aspekter.pdf Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler 3:e upplagan Basal hygien SOSFS 2015:10 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg E-utbildning om basal hygien: Förebygga mikrobiologiska arbetsmiljörisker och blodsmitta AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Handlingsprogram för att förebygga blodburen smitta. E-utbildning om smitta och stickskador. Arbetsmiljöverket arbetsmiljoverket.learnways.com/courses/course91/template.htm HSLF FS 2017:24 Socialstyrelsens fo reskrifter om a ndring i fo reskrifterna och allma nna ra den (SOSFS 2005:26) om hantering av smittfo rande avfall fra n ha lso- och sjukva rden Avfallsförordning (SFS 2011:927) och med tillägg SFS 2017:24 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Avfallsforordning _sfs / Medicintekniska produkter, rengöring, desinfektion, sterilisering och förrådshållning SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Teknisk rapport SIS-TR 46:2014. Processer för rengöring, desinfektion och sterilisering Validering och rutinkontroll inom svensk vård och omsorg Utbildning för hälso-, sjukvårds- och tandvårdspersonal inom området värmedesinfektion spol- och diskdesinfektorer

79 Sidan 16 (18) Underbilaga Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård Rengöring, städning och ytdesinfektion i vårdlokaler Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö RoD Städning i vårdlokaler (SIV) Smittskydd och vårdhygien Smittskydd Stockholm för uppgifter om aktuella handlingsprogram, uppgifter om smittskyddsanmälan, övriga smittskyddsfrågor och kontaktuppgifter Vårdhygien Stockholms län: för uppgifter om vårdprogram, vårdhygieniska riktlinjer och kontaktuppgifter Förebygga vårdrelaterade infektioner i Stockholms läns landsting Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården Vårdhandboken På finns tillgång till en rad omvårdnadsriktlinjer (nationell handbok).

80 Sidan 17 (18) Underbilaga 1.3 Bilaga 1 Hygienklasser Indelning av lokaler i hygienklasser Med vårdlokaler avses rum där patienter vårdas, undersöks och/eller behandlas samt eventuella övriga lokaler som behövs för att bedriva vård. Nedanstående tabell beskriver en riskbedömning och hygienklassificering av lokaler beroende av användningsområde. För lokaler i hygienklass 1-3 ska vårdhygienisk expertis kontaktas och beredas möjlighet att delta i utformandet av lokaler vid ny- eller ombyggnation. Hygienklass Typ av lokal Väsentliga krav (exempel) Hygienklass 0 Administrativa lokaler Inga vårdhygieniska Hygienklass 1 Väntrum Dagrum Hissar Korridorer och kulvertar Allmänna toaletter Personalutrymmen Rum i särskilt boende Ytskikt golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Möbler ska ha avtorkbar ytbeklädnad alternativt avtagbar och tvättbar (lägst 60 ) klädsel. Hygienklass 2 Vårdrum Behandlingsrum Undersökningsrum Laboratorier Kök Desinfektionsrum Toalett- och hygienrum inom vårdlokal och särskilt boende Ytskikt på väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Möbler ska ha avtorkbar ytbeklädnad. Tvättställ med tillhörande utrustning. Plats för handskar och skyddsförkläde. Uppvikt matta eller motsvarande. Hygienklass 3 Vårdlokaler med särskilda hygienkrav, t.ex. - operationsavdelning - decentralt placerad - operationssal - sterilteknisk enhet - dialysenhet - endoskopienhet - intensivvårdsavdelning - infektionsavdelning - vård av särskilt infektionskänsliga patienter Som hygienklass 2 och dessutom överväg: - kvalificerad ventilation - luftsluss eller förrum - vattenrening

81 Sidan 18 (18) Underbilaga 1.3 Tabell l källa: Byggenskap och Vårdhygien, vårdhygieniska aspekter vid ny- ombyggnation samt renovering av vårdlokaler, andra upplagan. Svensk Förening för Vårdhygien, tillgänglig via

82 Sida 1 av 15 Underbilaga 1.4 Krav och checklista avseende vårdhygienska aspekter operationsverksamhet - för somatisk specialistvård, operationsverksamhet Operationer och kirurgiska ingrepp kan innebära risker för vårdskador som vårdrelaterade och postoperativa infektioner. I all operationsverksamhet ska det finnas anvisningar för att förhindra vårdskador. All vårdpersonal ska ha relevant vårdhygienisk kunskap och få regelbunden kompetensutveckling avseende vårdhygieniska rutiner och handhavandet av den medicintekniska utrustning som de använder i sitt arbete. Operationslokaler, inredning och utrustning, som används ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter uppfylla kraven på god hygienisk standard. All medicinteknisk utrustning måste uppfylla krav så att de inte riskerar sprida smitta till patienter och personal. Komplikationer i samband med operativa ingrepp förebyggs med hjälp av kompetent personal, adekvat utrustning samt för ändamålet avsedda lokaler och kvalitetssäkrade rutiner. Denna kravlista med vårdhygieniska frågeställningar har tagits fram av Vårdhygien Stockholm i samverkan med Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen inom Stockholms läns landsting Företag/Vårdgivare: Mottagningsadress: Datum: Ifyllt av: Tel/mobil: Mail:

83 Sida 2 av 15 Inledning Underbilaga 1.4 Operation eller kirurgiskt ingrepp har olika innebörd för olika enheter. En del verksamheter har i uppdrag att operera höft- eller knäplastiker medan andra i huvudsak utför små ingrepp som exempelvis borttagande av nevus. Specificera nedan de vanligaste kirurgiska ingrepp inom aktuellt avtal. Detta ger underlag för att bedöma krav på operationslokaler, behovet av kvalificerad ventilation samt, instrumenthantering, sterilgods process med mera. Del 1. Basala hygienrutiner Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården gäller för all vårdverksamhet. Inom verksamheten ska det finnas fastställda skriftliga rutiner för arbetskläder, kläder på operation, handtvätt och handdesinfektion. Arbetskläder, skyddsutrustning, handhygien och personalskydd Vid arbete på operationsavdelningen bär personalen ren arbetsdräkt som inte har använts vid vårdarbete utanför operationsavdelningen. Därmed minskas risken att föra in smitta från andra enheter till operationssalen minskar. Vid patientnära arbete ska engångsplastförkläde bäras. Huvudbonader ska täcka hela håret och hindra hårstrån från att falla ned i operationssåret och instrument. De som arbetar direkt i såret bär steril operationsrock, sterila handskar, operationsmössa och munskydd. Munskydd bör användas av dem som under operationen befinner sig inom armlängds avstånd från operationssår, assistansbord eller annat sterilt område. Ange vilket material/kvalitet på arbetskläder som används inom operationsenheten (en- eller flergångs). Om flergångsarbetsdräkt används, ange hur kläderna tvättas samt hur de förvaras innan användning:

84 Sida 3 av 15 Kravlista 1: Arbetskläder på operation Underbilaga 1.4 Fastställda skriftliga rutiner för användande av arbetskläder på operation finns Ja Nej Om personal går utanför operationsenheten och har patientkontakt byts arbetsdräkt vid återkomst Ja Nej Tillgång till engångsplastförkläde finns för att skydda arbetsdräkt Ja Nej Kommentar: Tvättställ för preoperativ handtvätt och handdesinfektion Tvättstället för den preoperativa handtvätten ska vara placerat utanför och i nära anslutning till operationssal. Tvättstället ska vara utformat och i storlek som tillåter generös hand- och underarmstvätt. Det är lämpligt att i anslutning till tvättstället i skåp ha tillgång till munskydd, operationsmössor och eventuell övrig nödvändig utrustning. Personalens handdesinfektion och preoperativ handdesinfektion Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel är förstahandsval vid handdesinfektion och preoperativ handdesinfektion. De innehåller återinfettningsmedel (glycerol). Före första operationen på dagen, efter längre uppehåll mellan operationerna eller vid synligt orena händer används flytande tvål och händer och underarmar tvättas och sköljs i rinnande vatten. Rengör naglarna vid behov. Naglarna ska vara rena, kortklippta och utan nagellack. Därefter torkas händerna torra med pappershandduk. Händer och underarmar desinfekteras sedan med ett alkoholbaserat huddesinfektionsmedel. Gnid in händer och underarmar enligt schema som säkerställer att desinfektionsmedlet når hela den avsedda hudytan. Före varje operation desinfekteras händer och underarmar med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Enheten ska ha skriftliga rutiner om att underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material. Personal med pågående infektion eller sår ska inte arbeta på operationsenheten. Checklista 2. Personalens handhygien Finns Skriftliga kända riktlinjer om att ringar, armband och armbandsur inte bärs av personal som arbetar på operationsavdelning Finns Riktlinjer för hur handdesinfektion och preoperativ handdesinfektion ska utföras Dubbla handskar används vid vissa operationer, t. ex (ortopediska) av samtliga i operationslaget för att minska risken för blodsmitta till personal. Ja Ja Ja Nej Nej Nej

85 Sida 4 av 15 Underbilaga 1.4 Utbildning i basal hygien och hygienrutiner för personal För att kunna tillgodose kraven på en god vårdhygien ska personal i samband med anställning få introduktion i verksamhetens lokala hygienrutiner och återkommande kompetensutveckling. Checklista 3: Utbildning Vid nyanställning Årligen Genomgång av var tid gällande föreskrift (för närvarande SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg utförs Ja Nej Ja Nej Utbildning i lokala hygienrutiner ges Ja Nej Ja Nej Genomgång av funktion och hygieniskt handhavande av medicinteknisk utrustning utförs Ja Nej Ja Nej Kommentar: Del 2. Lokaler, inredning, utrustning och ventilation i operationslokaler Lokal där patient vårdas, undersöks och behandlas ska vara lättstädade, tåla rengöring och desinfektionsmedel samt ha sådan utrustning att personal kan utföra basala hygienrutiner. Sådana lokaler motsvarar hygienklass 2 (se Indelning av lokaler i Hygienklasser, Bilaga 1). Operationsavdelning tillhör hygienklass 3 och har särskilda hygienkrav som exempelvis kvalificerad ventilation. Medicinteknisk utrustning ska vara ändamålsenlig och förvaras och hanteras så att smittspridning förebyggs. Operationsenhet och operationssalens placering och ventilation Operationssalar med tillhörande funktionsenheter ska vara skilda från övrig verksamhet och placerad och utformad så persontrafik in till operationsavdelningen begränsas. Genom att skilja operationsavdelningen från övrig verksamhet, även med avseende på ventilation, minskas risk för smitta. Gods avemballeras ur transportförpackning utanför operationsavdelning och lastas på rena vagnar innan det tas in på operationsavdelning. Ventilationens huvuduppgift är att medverka till en låg nivå av mikroorganismer under pågående operation. Genom visst övertryck i operatonssalen minimeras risken för inflöde av mikroorganismer från omgivningen. Ventilationen ska vara i gång dygnet runt men flödet kan reduceras då rummet inte används. Operationssalens ventilation ska vara av sådan kvalitet att antalet bakteriebärande partiklar ligger under 100 cfu/m 3 i luft under operationen. Vid infektionskänsliga ingrepp (t ex ledprotes) bör kraven på ventilation vara <10 cfu/m 3. Det finns olika lösningar för ventilationssystem, så kallad omblandad ventilation och/eller operationstak med laminärt luftflöde (LAF). I moderna anläggningar kan man, när

86 Sida 5 av 15 Underbilaga 1.4 specialarbetsdräkt används, komma ned till det mikrobiologiska kravet för luft i operationsrummet för infektionskänslig ren kirurgi till nivåer < 5 cfu/m3 i luften. Större krav ställs på ventilationssystem för att nå <10cfu/m 3 (ultraren luft) i operationssalens luft under pågående arbete. Exempel på sådana system är så kallade operationstak med laminärt luftflöde ( LAF ). I moderna anläggningar kan man, när specialarbetsdräkt används, komma ned till det mikrobiologiska kravet för luft i operationsrummet för infektionskänslig ren kirurgi till nivåer < 5 cfu/m 3 i luften. Vilken ventilationsform har enhetens operationssal/ar: ange om exempelvis LAFtak eller annan ventilationsinstallation finns. Bilägg specifikation för installationen. Checklista 4: Operationssalens placering och ventilation Operationsenheten är tydligt avgränsad från entré, väntrum och mottagning med dörr Ja Nej Enheten utför OVK (obligatorisk ventilationskontroll) vart tredje år Bifoga senaste mätprotokoll och ev andra mätningar av ventilationskvalitén i pack/autoklavrum och sterilförråd. Ja Nej Kommentar:

87 Sida 6 av 15 Checklista 5: Golv, tak och väggar Underbilaga 1.4 Golvets ytskikt tål rengörings- och desinfektionsmedel med tensid Ja Nej Golvmaterial dras upp på vägg som sockel i samtliga lokaler inom operationsenhet. Ja Nej N Golv är av icke absorberande material, fogfritt eller med svetsade fogar (linoleum och trägolv bör inte användas) Ja Nej Undertak är släta och lätt avtorkbara samt saknar glipor Ja Nej Väggbeklädnad är icke absorberande, utan hål och sprickor, lätt att rengöra samt tål desinfektionsmedel med alkohol Ja Nej Utanpåliggande ledningar och rör är släta samt lätta att hålla rena Ja Nej Kommentar: Checklista 6: Operationsbrits, undersökningsstol och säng Utrustningen tål rengöring med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Ja Nej Dynornas yta är hel, utan hål och sprickfri Ja Nej Skriftligt fastställd frekvens för rengöring och desinfektion finns Ja Nej Kommentar:

88 Sida 7 av 15 Desinfektionsrum Underbilaga 1.4 Desinfektionsrummets arbetsytor ska vara väl tilltagna så att kontakt mellan smutsig och ren utrustning undviks. Flödet ska planeras så att gods går från smutsigt till rent område. I desinfektionsrum bör finnas diskdesinfektor och i vissa fall, spoldesinfektor. Här kan viss källsortering ske. I desinfektionsrum ska inte papper och textilier förvaras. Packning av sterilt gods och autoklav ska undantagsvis ske i desinfektionsrum. I så fall ska källsortering undvikas. Det finns särskilda råd om CFU <200/m 3 i packrum och sterilförråd belägna i operationsenhet. Temperatur och luft-fuktighet ska också beaktas. Checklista 7: Desinfektionsrum Tvättställ med tillhörande hygienutrustning finns Ja Nej Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid finns Ja Nej Engångstorkdukar för rengöring/ytdesinfektion finns Ja Nej Engångshandskar finns Ja Nej Engångsförkläde finns Stänkskydd (visir eller liknande) finns Ja Nej Hållare för moppstativ på vägg finns Ja Nej Kommentar: Förråd och förrådshantering Sterilt eller höggradigt rent material ska behålla sin renhetsgrad fram till vårdinsats. Uppackning, förvaring och hantering ska ske så att renhetsgraden bibehålls. Medicintekniska produkter ska förvaras i sin avdelningsförpackning fram till användning för att säkerställa leverantörens märkning för bland annat hållbarhetstid. Checklista 8: Förråd och förrådshantering Material förvaras i rent skåp eller i avskilt rum med hyllor Ja Nej

89 Sida 8 av 15 Underbilaga 1.4 Hantering av material sker alltid med desinfekterade händer Ja Nej Förvaring av sterilt respektive höggradigt rent material sker i separata skåp Ja Nej Material förvaras i avdelningsförpackning (se bilaga 2) Ja Nej Material som tagits fram kasseras. Flergångsmaterial diskas och desinfekteras. Ja Nej Rutin för regelbunden rengöring av förråd finns Ja Nej Del 3 Rengöring och desinfektion samt sterilisering av instrument Inför upphandling och inköp av medicintekniska produkter ska tillverkare/återförsäljare klargöra hur rengöring, desinfektion och eventuell sterilisering ska ske samt med vilka medel och metoder. Bruksanvisning ska vara skriven på svenska. Engångsprodukter ska aldrig rengöras och återanvändas. Vårdgivare ansvarar via verksamhetschefen för sterilisering av medicintekniska produkter i egen verksamhet och att: kraven i de medicintekniska regelverken efterföljs personal får ändamålsenlig utbildning det finns skriftliga instruktioner och adekvat teknisk dokumentation kvalitetssystem tillämpas som fyller kraven i SOSFS 2011:9 och finns implementerat och dokumenterat Regelverket förutsätter att endast validerade och kvalitetssäkrade processer tillämpas i arbetet för att åstadkomma sterila produkter. Diskdesinfektor rengör och värmedesinfekterar instrument, skålar och annan utrustning så att dessa blir höggradigt rena. Manuell rengöring och desinfektion kan användas för vissa värmekänsliga instrument. Spoldesinfektor tömmer, rengör och desinfekterar hinkar, bäcken och urinflaskor samt fungerar som utslagsback. Autoklav steriliserar höggradigt rena produkter (exempelvis kirurgiska instrument) i syfte att avdöda de få mikroorganismer inklusive sporer som är kvar på godset efter diskdesinfektion. Checklista 9: Rengöring och desinfektion av instrument och gods Spoldesinfektor finns Ja Nej Diskdesinfektor finns Ja Nej Autoklav finns Ja Nej

90 Sida 9 av 15 Underbilaga 1.4 Rutiner för daglig kontroll (rutinkontroll) och regelbundna processkontroller med tester och signeringslista för kontroller av befintlig utrustning finns Ja Nej Årlig funktionskontroll av behörig tekniker för utrustningen Ja Nej Manuell kemisk desinfektion tillämpas för instrument Vilken metod används: Ja Nej Personal utbildas och följer instruktioner för användning Ja Nej Höggradigt rena och steriliserade medicintekniska produkter mm förvaras så att kontamination undviks (stängda skåp el egna separata förrådsutrymmen) Ja Nej Avtal med certifierad sterilenhet för hantering och sterilisering av enhetens instrument finns Ja Nej Kommentar: Checklista 10: Flexibelt endoskop Undersökning med flexibelt endoskop sker Ja Nej Om ja, finns endoskopdiskdesinfektor Ja Nej Skriftliga rutiner för manuell förrengöring och maskinell rengöring samt desinfektion och förvaring finns Ja Nej Endast manuell rengöring och desinfektion tillämpas Ja Nej Personal utbildas och följer instruktioner för användning, rengöring, desinfektion och förvaring Ja Nej Prov tas regelbundet på slutsköljvatten Ja Nej

91 Sida 10 av 15 Underbilaga 1.4 Kommentar: 4. Patienten Före operationen ska patienten tvätta/duscha hela kroppen med tvål och vatten och bör ha fått skriftliga instruktioner kring det. Patienter som ska genomgå ortopedisk operation eller annan operation där hudbakterier kan orsaka allvarliga infektioner, bör förbereda sig genom att duscha med klorhexidintvål minst två gånger före operation. För att minimera mikroorganismer i operationssal rekommenderas patienten byta om till operationsskjorta eller engångsrock. Huden omkring operationsområdet ska desinfekteras omedelbart före operationen. Klorhexidinsprit (0,5 procent klorhexidin i 70 procent etanol) eller medel med motsvarande effekt ska användas. Rakning ska inte utföras, håravkortning tillämpas vid behov. Checklista 11: Patientens preoperativa förberedelse Finns skriftliga rutiner för patienten om tvätt/dusch före operation Ja Nej Om hår måste avlägsnas över operationsområdet, sker håravkortning Ja Nej Särskilt utrymme för patienten att byta om i anslutning till operationsenheten finns Ja Nej

92 Sida 11 av Referenser Planering av vårdlokaler Underbilaga 1.4 Program för Teknisk Standard (PTS). Riktlinjer för vårdhygieniska aspekter vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler. njer/r%20%206%20v%c3%a5rdhygieniska%20aspekter.pdf Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler 2:a upplagan Teknisk specifikation SIS-TS 39:2012. Mikrobiologisk renhet i operationsrum Förebyggande av luftburen smitta Vägledning och grundläggande krav Basal hygien SOSFS 2015:10 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Basala hygienrutiner för vård och behandling i Stockholms läns landsting er/dokument/kladpolicy/ E-utbildning om basal hygien: Förebygga mikrobiologiska arbetsmiljörisker och blodsmitta AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Handlingsprogram för att förebygga blodburen smitta. odsmitta/ E-utbildning om smitta och stickskador. Arbetsmiljöverket arbetsmiljoverket.learnways.com/courses/course91/template.htm SOSFS 2005:26 Socialstyrelsens föreskrift Hantering av smittförenade avfall inom vården Avfallsförordning (2011:927) Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Avfallsforordning _sfs / Medicintekniska produkter, rengöring, desinfektion, sterilisering och förrådshållning Lag (1993:584) om medicintekniska produkter LVFS 2003:11 La kemedelsverkets fo reskrift om medicintekniska produkter

93 Vårdhandboken, översikt om medicintekniska produkter. Sida 12 av 15 Underbilaga 1.4 SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Teknisk rapport SIS-TR 46:2014. Processer för rengöring, desinfektion och sterilisering Validering och rutinkontroll inom svensk vård och omsorg Utbildning om spol- och diskdesinfekorer och användning: Vårdhandboken om operationsvård: Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård Rengöring, städning och ytdesinfektion i vårdlokaler Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö RoD Städning i vårdlokaler (SIV) Smittskydd och vårdhygien Smittskydd Stockholm för uppgifter om aktuella handlingsprogram, uppgifter om smittskyddsanmälan, övriga smittskyddsfrågor och kontaktuppgifter Vårdhygien Stockholms län: för uppgifter om vårdprogram, vårdhygieniska riktlinjer och kontaktuppgifter Förebygga vårdrelaterade infektioner i Stockholms läns landsting Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården Vårdhandboken På finns tillgång till en rad omvårdnadsriktlinjer (nationell handbok). Övriga

94 Sida 13 av 15 Underbilaga 1.4 Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen Folkhälsomyndigheten. Anderson DJ, Kaye KS, Klassen D et al. Strategies to Prevent Surgical Site Infections in Acute Care Hospitals. Suppl Article: SHEA/IDSA Practice Recommendation. Infect Control and Hosp Epidemiol 2008;29:S51-61 Protesrelaterade infektioner ska stoppas, PRISS, slutrapport expertgrupp 1. Riskfaktorer fo r ledprotesrelaterad infektion samt optimering av patient info r ledprotesoperation. Protesrelaterade infektioner ska stoppas, PRISS, slutrapport expertgrupp 2. Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv kna - och ho ftprotesoperation. Protesrelaterade infektioner ska stoppas, PRISS, slutrapport expertgrupp 3. Tidig uppta ckt av postoperativ infektion samt infektionsregistrering. Protesrelaterade infektioner ska stoppas, PRISS, slutrapport expertgrupp 4. Optimal operationsmiljö vid protesoperation i knä eller höft. Göransson K, Lundberg J, Ljungqvist O et al. Ba ttre utbyte mellan kirurgi och anestesi kan ge sa krare operation. Informationsutbytet har kartlagts inom ramen fo r Sa ker bukkirurgi, LÖF. Rutinkollen för att minska vårdskador, ledprotesrelaterad infektion, SKL

95 Sida 14 av 15 Bilaga 1 Hygienklasser Underbilaga 1.4 Med vårdlokaler avses rum där patienter vårdas, Indelning av lokaler i hygienklasser undersöks och/eller behandlas samt eventuella övriga lokaler som behövs för att bedriva vård. Nedanstående tabell beskriver en riskbedömning och hygienklassificering av lokaler beroende av användningsområde. För lokaler i hygienklass 1-3 ska vårdhygienisk expertis kontaktas och beredas möjlighet att delta i utformandet av lokaler vid ny- eller ombyggnation. Hygienklass Typ av lokal Väsentliga krav (exempel) Hygienklass 0 Administrativa lokaler Inga vårdhygieniska Hygienklass 1 Väntrum Dagrum Hissar Korridorer och kulvertar Allmänna toaletter Personalutrymmen Rum i särskilt boende Ytskikt golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Möbler ska ha avtorkbar ytbeklädnad alternativt avtagbar och tvättbar (lägst 60 ) klädsel. Hygienklass 2 Vårdrum Behandlingsrum Undersökningsrum Laboratorier Kök Desinfektionsrum Toalett- och hygienrum inom vårdlokal och särskilt boende Ytskikt på väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Möbler ska ha avtorkbar ytbeklädnad. Tvättställ med tillhörande utrustning. Plats för handskar och skyddsförkläde. Uppvikt matta eller motsvarande. Hygienklass 3 Vårdlokaler med särskilda hygienkrav, t.ex. - operationsavdelning - decentralt placerad - operationssal - sterilteknisk enhet - dialysenhet - endoskopienhet - intensivvårdsavdelning - infektionsavdelning - vård av särskilt infektionskänsliga patienter Som hygienklass 2 och dessutom överväg: - kvalificerad ventilation - luftsluss eller förrum - vattenrening Tabell l källa: Byggenskap och Vårdhygien, vårdhygieniska aspekter vid ny- ombyggnation samt renovering av vårdlokaler, andra upplagan. Svensk Förening för Vårdhygien, tillgänglig via

96 Sida 15 av 15 Underbilaga 1.4 Trp = Transportförpackning Sfp = Samförpackning Afp = Avdelningsförpackning Pfp = Produktförpackning Källa: Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård. Svensk Förening för Vårdhygien.

97 Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 1 (15) Fastställt

98 Innehållsförteckning 1. Definitioner Inledning Förutsättningar för endoskopisk verksamhet Ansvar Utbildning Krav på endoskop, tillbehör och kemiska medel Riskbedömning av endoskopiverksamhet Riskbedömning ska utföras avseende Skyddsutrustning Endoskopdiskdesinfektor Desinfektionsrum Flexibla endoskop utan kanaler Åtgärder direkt efter utförd undersökning: Transport till desinfektionsrum I desinfektionsrum Rengöring och desinfektion av endoskop Transport till förvaring Förvaring av endoskop Transport till undersökning och behandling Inför ny undersökning Flexibla endoskop med kanaler Åtgärder direkt efter utförd undersökning: Transport till desinfektionsrum I desinfektionsrum Ultraljudsbad Rengöring och desinfektion av tillbehör och endoskop Transport till förvaring Förvaring av endoskop och tillbehör Transport till undersökning och behandling Inför ny undersökning Bilaga 1.Vårdhygienisk vägledning vid processkontroller av endoskopdiskdesinfektorer Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 2 (15) Fastställt

99 1. Definitioner Endoskop Rörformat instrument med ljuskälla och optiskt system för endoskopi. Fiberendoskop Endoskop utrustat med kabel av glasfiber för ljus- och bildtransport, fiberoptik. ERCP Flexibla endoskop med kanal Flexibla endoskop utan kanal FU IQ Kalibrering Loggbok OQ PQ Videoendoskop Instrument utrustat med inspelningsfunktion. Endoskopisk retrograd cholangiopancreaticografi Endoskop med optiskt system och kanaler som möjliggör bl.a. provtagning. Kan vara med eller utan fiber. För undersökning och behandling av t.ex mage, tarm, bronker och urinblåsa. Endoskop som används för undersökning och behandling av t.ex övre luftvägar, larynx och pharynx. Förebyggande underhåll Regelbunden service/underhåll av aktuell utrustning. Installationskontroll (Installation qualification) Utförs av tekniker godkänd av både tillverkare och vårdgivare i enighet med kravspecifikationen. Kontroll och dokumentation av att utrustningen har levererats och installerats enligt kravspecifikation. Kalibrering sker genom att givare jämförs mot en referensgivare som är spårbar till en nationell standard. Loggboken ska ha ett unikt nummer som är kopplat till den enskilda endoskopdiskdesinfektorn. Enheten kan välja att göra en egen loggbok eller aanvända leverantörens loggbok. Ska innehålla ingångkörningsdatum, valideringsdokumentation, bruksanvisningar, årliga funktionskontroller, dagligt underhåll, felanmälningar och namn på ansvariga personer. Avdelningschefen ansvarar för att det finns en för ändamålet särskild frantagen loggbok till varje endoskopdiskdesinfektor. Funktionskontroll (Operational Qualification) Utförs av tekniker godkänd av både tillverkare och vårdgivare. Utförs tillsammans med verksamhetsanknuten vårdpersonal. Kontroll och dokumentation som visar att den installerade utrustningen på plats fungerar enligt kravspecifikationen. Processkontroll (Performance Qualification) Utförs av tekniker godkänd av vårdgivare. Utförs tillsammans med verksamhetsanknuten vårdpersonal. PQ är överlämnandet från Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 3 (15) Fastställt

100 Renhetsgrad Risk Riskanalys Spårbarhet Standard Tillbehör Luddfri torkduk Ultraljudsapparat UPQ Validering leverantören av endoskopdiskdesinfektorn. Kontroll och dokumentation som visar att processen i endoskopdiskdesinfektorn på ett repeterbart sätt ger rena desinfekterade produkter. Se Vårdhandboken Negativ händelse som kan inträffa. Systematisk identifiering och bedömning av risker. Möjliggör identifikation av använt endoskop, patient det använts till samt alla steg i rengörings- och desinfektionsprocessen. Resultaten av alla steg i processen dokumenteras och sparas. Standarder är utarbetade i erkända internationella standardiserinsorgan och visar hur kraven på en kvalitetssäkrad, validerad process ska uppnås. Standarder är dokumenterad kunskap från framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle. Standarder syftar till förbättrad säkerhet, ökad handel, minskade kostnader, förbättrad arbetsmiljö, samt miljö- och konsumentskydd. All utrustning som används tillsammans med endoskop för diagnostik eller behandling Torkduk med lågt fibersläpp Mekanisk rengöring genom att smutspartiklar skakas loss. Fungerar inte på gummimaterial. Upprepad processkontroll En upprepad processkontroll kan omfatta hela eller delar av innehållet i den ursprungliga processkontrollen (PQ), funktionskontroll (OQ) och processkontroll (PQ). Ett samlingsnamn för IQ, OQ och PQ. En dokumenterad procedur för inköp av endoskop och endoskopdiskdesinfektor samt registrering och tolkning av data, som erfordras för att visa att en process konsekvent uppfyller kraven. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 4 (15) Fastställt

101 2. Inledning Sedan den första undersökningen med flexibelt gastroskop utfördes 1954 har endoskopin utvecklats och är idag en metod för undersökning av t.ex. mag-tarmkanalen, luftvägarna och urinvägarna. Instrumenten har förbättrats och idag används i stor utsträckning videoendoskop. Från att ha varit en rent diagnostisk teknik ökar andelen terapeutiska endoskopier successivt. Beroende på organ och syfte med endoskopin används endoskop med eller utan kanaler. Otillräcklig rengöring och desinfektion av endoskop kan äventyra patientsäkerheten med allvarliga konsekvenser som följd. I litteraturen finns exempel på smittspridning via endoskop på grund av felaktig eller bristfällig rengöring. Ett exempel på utbrott är en ansamling av hepatitfall där patienterna några månader före insjuknandet genomgått endoskopi vid samma enhet. Konsekvensen blev en smittspårning som omfattade mer än patienter där man upptäckte flera nya hepatitfall. I en senare större uppföljning fann man ytterligare ett hundratal fall. Flera bristfälliga rutiner kan ha bidragit till smittspridningen. 3. Förutsättningar för endoskopisk verksamhet Alla endoskop, med eller utan kanaler, ska genomgå en manuell rengöring och därefter en maskinell rengöring och desinfektion i endoskopdiskdesinfektor. Samma process ska utföras även då endoskopskydd använts. Med ett bristfälligt rengjort endoskop kan en säker desinfektion inte uppnås. Torkprocess, transport och förvaring har också betydelse för att bibehålla renhetsgraden. 3.1 Ansvar Verksamhetschefen har ansvar för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet samt att ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för säker användning av medicintekniska produkter. Genom att Säkra och ändamålsenliga produkter används. Medicintekniska produkter underhålls regelbundet och kvalitetskontroller genomförs och dokumenteras. Skriftliga instruktioner finns för alla moment i samband med handhavande av endoskop och annan medicinteknisk utrustning. Dokumentation för spårbarhet genomförs och sparas minst tre år. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 5 (15) Fastställt

102 Rutiner och skyddsföreskrifter är så utformade att personalen inte utsätts för risk för att smittas eller exponeras för skadliga ämnen samt genomföra en riskbedömning. Personalen får adekvat utbildning. Informera om smittrisker samt att tillhandahålla föreskriven/aktuell skyddsutrustning och säkra produkter. Rapportera avvikelser och upprätta rutiner vid tillbud och incidenter. Anmäla olyckor och tillbud med medicintekniska produkter till tillverkaren och Läkemedelsverket. Anmäla enligt patientsäkerhetslagen, Lex Maria, vid olycka eller tillbud som kan bero på vårdgivarens hantering av produkten. Tillräckligt antal endoskop och endoskopdiskdesinfektorer finns för att motsvara behovet inom den aktuella verksamheten. Handlingsplan för driftstörning upprättas för att säkerställa att varje endoskop som används är rengjort och desinfekterat i endoskopdiskdesinfektor. Arbetstagaren ansvarar för att Tillämpa basala hygienrutiner anpassat till arbetsuppgiften. Följa arbetsgivarens instruktioner och skriftliga rutiner. 3.2 Utbildning Utbildning för personal ska innehålla såväl grundläggande teoretisk som praktisk utbildning samt fortlöpande vidareutbildning avseende handhavande, rengöring och desinfektion av värmekänsliga endoskop och dess tillbehör. Utbildningsbehovet måste bedömas årligen. 3.3 Krav på endoskop, tillbehör och kemiska medel Samtliga endoskop ska vara märkta med unik identitet, t.ex. serienummer. Använd i första hand engångstillbehör och engångsinstrument. Endoskop, tillbehör och instrument avsedda för flergångsbruk, som kommer i beröring med intakta slemhinnor utan att penetrera dem, ska vid användning vara minst höggradigt rena. Leverantören ska garantera att endoskopen kan rengöras och desinfekteras i en endoskopdiskdesinfektor och tillhandahålla skriftlig instruktion på svenska. I sterila områden och när slemhinna penetreras krävs sterila produkter och vätskor t.ex. vid bronkoskopi, ERCP, cystoskopi. Samtliga kemiska medel vid desinfektionsprocessen ska vara kompatibla med varandra. 3.4 Riskbedömning av endoskopiverksamhet Endoskop med och utan kanaler samt instrument som är otillräckligt rengjorda eller desinfekterade kan överföra mikroorganismer. Nedanstående faktorer kan påverka förekomst av eventuella mikroorganismer. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 6 (15) Fastställt

103 3.4.1 Riskbedömning ska utföras avseende Kemiska medel - kompatibilitet genom hela rengörings- och desinfektionsprocessen - koncentration - inverkningstid - hållbarhetstid Vattenkvalitet - kranvatten - slutsköljvatten - spolvatten - temperatur Endoskop och tillbehör - perforation av instrumentkanalen - smala, vinklade kanaler som är svåra att rengöra med borste - fixering av organiskt material och rester av mikroorganismer - biofilm Torkning, transport och förvaring Möjliga risker: - otillräcklig torkning - oskyddad transport - oskyddad förvaring 3.5 Skyddsutrustning Vid all endoskopi ska nödvändig personlig skyddsutrustning användas. När möjlig luftburen smitta, som när t.ex. lungtuberkulos hos patient inte kan uteslutas, ska samtlig personal i rummet använda andningsskydd av skyddsklass FFP 3. Andningsskydd ska användas vid avvecklingsarbetet i undersökningsrummet och vid den mekaniska rengöringen av endoskop och tillbehör. Vid koloskopi ska all personal med direkt kontakt med patienter och undersöknings- och behandlingsmaterial vara utrustade med långärmat engångsförkläde eller engångsförkläde och skyddsärm. 3.6 Endoskopdiskdesinfektor Ett endoskop som genomgått en process i en endoskopdiskdesinfektor för värmekänsliga endoskop med kemisk desinfektion är höggradigt rent. Förutsättningen är att endoskopdiskdesinfektorn är validerad enligt gällande standard. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 7 (15) Fastställt

104 Enligt SIS-TR 46:2014 ska leverantören av endoskopdiskdesinfektorn ange vilka regelbundna kontroller som ska genomföras, se bilaga 1. Leverantör av endoskopdiskdesinfektor ska ange för vilket/vilka disk- respektive desinfektionsmedel endoskopdiskdesinfektorn är typgodkänd och ange koncentration, volym och inverkningstid av dessa medel. Vid byte av disk- och/eller desinfektionsmedel ska validering göras. 3.7 Desinfektionsrum Desinfektionsrummet ska vara utformat och utrustat samt försett med god ventilation för rengöring och desinfektion av endoskop och tillbehör. Förutsättningar ska finnas för personalen att arbeta i enlighet med basala hygienrutiner. Rummet ska vara tillräckligt stort för att rymma transportvagnar för endoskop och det ska finnas separerade arbetsytor för rent och orent samt vara utrustat med ett tvättställ för personalens handhygien. Det ska finnas tryckluft av medicinsk kvalitet, antingen via vägguttag eller via fristående kompressor. Beakta behovet av golvbrunn eftersom perättikssyra kan behöva spolas bort vid eventuellt läckage från endoskopdiskdesinfektorn. 4. Flexibla endoskop utan kanaler 4.1 Åtgärder direkt efter utförd undersökning: Förrengöringen ska göras direkt efter utförd undersökning. Stäng optikens skyddslock innan endoskopet kopplas bort för att skydda elektroniken innanför locket. Torka av från endoskopet med luddfri torkduk avsedd för engångsbruk fuktad med kranvatten. Lägg ned endoskopet väl skyddat i behållare. Rengör och desinfektera förorenade tagytor t ex ljuskälla, processor, instrumentbord. 4.2 Transport till desinfektionsrum Transport av använt endoskop till desinfektionsrummet bör ske väl skyddat i behållare på vagn. 4.3 I desinfektionsrum Använd personlig skyddsutrustning. Kontrollera att optikens skyddslock är stängt före manuellt läcktest. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 8 (15) Fastställt

105 Utför alltid manuellt läckagetest för att kontrollera att endoskopets hölje är intakt. Är endoskopets hölje skadat kan vätska tränga in så att de inre delarna förstörs. Se leverantörens bruksanvisning för hur läckagetestet ska utföras och bedömas. Vid godkänt läckagetest Endoskopet ska alltid rengöras manuellt innan det rengörs och desinfekteras i endoskopdiskdesinfektor. Sänk ned endoskopet i diskho eller balja med handvarmt vatten och rengöringsmedel. Rengöringsmedlet ska vara låglöddrande och kompatibelt med de medel som används i endoskopdiskdesinfektorn. Rengör under vattenytan så att risk för stänk minskar. Spola av endoskopet med rent vatten för att säkerställa att allt rengöringsmedel tas bort. Byt vatten och rengöringsmedel samt rengör och desinfektera diskho eller balja mellan varje endoskop. Torka utsidan med luddfri torkduk avsedd för engångsbruk. Vid ej godkänt läckagetest Rengör endoskopet manuellt med luddfri torkduk avsedd för engångsbruk fuktad med vatten och rengöringsmedel. Torka av utsidan med 70 % alkohol och förse det med märkning om skada inför transport till reparation. 4.4 Rengöring och desinfektion av endoskop Dokumentera och signera de uppgifter som behövs för spårbarhet. Placera endoskopet på avsedd plats i endoskopdiskdesinfektorn och anslut läckagetest. Kontrollera att rätt program är inställt innan maskinen startas. Läs av, dokumentera och signera uppgifterna på kvittot/avläsningsfönstret för genomgången godkänd process. Om torkprogram finns i diskdesinfektorn torkas endoskopet i maskinens program. Om maskinen inte är utrustad med torkprogram torkas endoskopet med höggradigt ren kompress. Hantera alltid det desinfekterade endoskopet och tillbehören med nydesinfekterade händer Läs av, dokumentera och signera uppgifterna på kvittot/avläsningsfönstret för genomgången process efter avslutat program. Bedöm om processen är godkänd. Dokumentationen ska sparas minst tre år. 4.5 Transport till förvaring Transportera desinfekterat endoskop i värmedesinfekterad väl skyddad behållare. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 9 (15) Fastställt

106 4.6 Förvaring av endoskop Endoskop är höggradigt rena produkter och renhetsgraden ska bevaras till nästa undersökning. Förvaringen ska ske torrt och dammfritt i skåp med stängd dörr. Om möjligt väljs ett specialskåp med hepafiltrerad tilluft. 4.7 Transport till undersökning och behandling Transportera desinfekterat endoskop till undersökningsrum på vagn i värmedesinfekterad väl skyddad behållare. 4.8 Inför ny undersökning Om endoskopet inte förvarats skyddat i skåp enligt ovanstående ska endoskopets utsida torkas av med 70 % alkohol innan undersökning. Använd en höggradigt ren eller steril kompress. 5. Flexibla endoskop med kanaler 5.1 Åtgärder direkt efter utförd undersökning: Förrengöring ska göras direkt efter utförd undersökning medan endoskopet är anslutet till ljuskälla och spolpump: Stäng optikens skyddslock innan endoskopet kopplas bort för att skydda elektroniken innanför locket. Använd spoladapter om sådan finns Skölj igenom endoskopets kanaler med handvarmt vatten och rengöringsmedel. Skölj tills vattnet i sugslangen ser rent ut och det är fritt i kanalerna. Torka av endoskopet med luddfri torkduk avsedd för engångsbruk fuktad med kranvatten. Sekret som får torka kan hindra desinfektionsmedlets verkan på mikroorganismer. Endoskop med vinklingsbrygga spolas igenom med en 5 ml spruta via anslutningsnippel på handtaget. Endoskop med vinklingsbrygga spolas igenom enligt leverantörens anvisningar. Koppla bort optiksystem, slangar och övriga anslutningar och sätt på ev lock. Lägg ned endoskopet väl skyddat i behållare. Rengör och desinfektera förorenade tagytor, t ex ljuskälla, processor, instrumentbord. 5.2 Transport till desinfektionsrum Transport av använt endoskop till desinfektionsrummet bör ske väl skyddat i behållare på vagn. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 10 (15) Fastställt

107 5.3 I desinfektionsrum Använd personlig skyddsutrustning. Kontrollera att optikens skyddslock är stängt före manuellt läckagetest. Utför alltid manuellt läckagetest för att kontrollera att endoskopets hölje är intakt. Är endoskopets hölje skadat kan vätska tränga in så att de inre delarna förstörs. Se leverantörens bruksanvisning för hur läckagetestet ska utföras och bedömas. Vid godkänt läckagetest Endoskopet ska alltid rengöras manuellt innan det rengörs och desinfekteras i endoskopdiskdesinfektor. Ta bort eventuella ventiler, adaptrar och eventuell distal kåpa och rengör dessa, se 5.4. Sänk ned endoskopet i diskho eller balja med handvarmt vatten och rengöringsmedel. Rengöringsmedlet ska vara låglöddrande och kompatibelt med de medel som används i endoskopdiskdesinfektorn. Rengör under vattenytan så att risk för stänk minskar. Spola av endoskopet med rent vatten för att säkerställa att allt rengöringsmedel tas bort. Byt vatten och rengöringsmedel samt rengör och desinfektera diskho eller balja mellan varje endoskop. Vid ej godkänt läckagetest Rengör endoskopet manuellt med luddfri torkduk avsedd för engångsbruk fuktad med vatten och rengöringsmedel. Torka av utsidan med 70 % alkohol och förse det med märkning om skada inför transport till reparation. 5.4 Ultraljudsbad Används till flergångstillbehör. Utför funktionskontroll av ultraljudsbad enligt leverantörens anvisning. Rengöringsmedel i ultraljudsbadet väljs enligt leverantörens anvisning i ytspänningsnedsättande syfte. Följ också i övrigt leverantörens anvisningar angående tid och temperatur. Rengöringslösningen byts dagligen och vid synlig förorening. Undvik att packa instrument och tillbehör för tätt. Säkerställ att instrumenten täcks fullständigt av rengöringslösningen och ihåliga instrument är vattenfyllda. Peanger, saxar och liknande utrustning ska vara öppna. Täck med lock. Efter behandling i ultraljudsbad ska rengöring och desinfektion ske i diskdesinfektor. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 11 (15) Fastställt

108 5.5 Rengöring och desinfektion av tillbehör och endoskop Dokumentera och signera de uppgifter som behövs för spårbarhet. Koppla de flergångstillbehör som behöver genomspolas till en insats idiskdesinfektorn. Placera ventiler, adaptrar och övriga flergångstillbehör i en trådkorg som ställs in i diskdesinfektorn. Placera det rengjorda endoskopet på avsedd plats i endoskopdiskdesinfektorn och anslut samtliga kanaler inklusive läckagetest. Kontrollera att rätt program är inställt innan maskinen startas. Om torkprogram finns i diskdesinfektorn torkas endoskopet i maskinens program. Om maskinen inte är utrustad med torkprogram, torkas endoskopet med höggradigt ren kompress och spolas igenom med 70 % alkohol inför förvaring. Hantera alltid det desinfekterade endoskopet och tillbehören med nydesinfekterade händer Läs av, dokumentera och signera uppgifterna på kvittot/avläsningsfönstret för genomgången process efter avslutat program. Bedöm om processen är godkänd. Dokumentationen ska sparas minst tre år. 5.6 Transport till förvaring Transportera desinfekterat endoskop på vagn i värmedesinfekterad väl skyddad behållare. 5.7 Förvaring av endoskop och tillbehör Endoskop är höggradigt rena produkter och renhetsgraden ska bevaras till nästa undersökning. Förvaringen ska ske torrt och dammfritt i skåp med stängd dörr. Om möjligt väljs ett specialskåp med hepafiltrerad tilluft. Knappar, adaptrar och ventiler är höggradigt rena produkter och renhetsgraden ska bevaras till nästa undersökning. Sterila engångs- och flergångstillbehör ska förvaras i sterilförråd eller motsvarande. 5.8 Transport till undersökning och behandling Transportera desinfekterat endoskop på vagn i värmedesinfekterad väl skyddad behållare. 5.9 Inför ny undersökning Om endoskopet inte förvarats skyddat i skåp enligt ovanstående ska endoskopets utsida torkas av med 70 % alkohol innan undersökning. Använd en höggradigt ren eller steril kompress. Kanaler i endoskop ska spolas igenom med 70 % alkohol. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 12 (15) Fastställt

109 BILAGA 1 Vårdhygienisk vägledning vid processkontroller av endoskopdiskdesinfektorer Bilaga till dokumentet Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Leverantör: Installatör: Maskintyp/Serienummer: Tillverkningsår: Vårdgivare: Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 13 (15) Fastställt

110 Alla endoskop som används för undersökning och behandling ska vara minst höggradigt rena. För att säkerställa renhetsgraden ska endoskopet processas i en validerad endoskopdiskdesinfektor med validerade processer för rengöring och desinfektion enligt standarden EN ISO och nationella direktiv. Regelbundna dokumenterade kontroller ska genomföras. Beakta tillverkarens anvisningar vad gäller olika kontroller. Vid validering används kontrollerna IQ, OQ och PQ: IQ innebär installationskontroll (installation qualification) och utförs av tekniker godkänd av tillverkare och vårdgivare i enighet med kravspecifikationen. Kontroll och dokumentation av att utrustningen har levererats och installerats enligt kravspecifikation. OQ innebär funktionskontroll (operational qualification) och utförs av tekniker godkänd av tillverkare och vårdgivare tillsammans med verksamhetsanknuten vårdpersonal. Kontroll och dokumentation som visar att den installerade utrustningen på plats fungerar enligt kravspecifikationen. PQ innebär processkontroll (performance qualification) och utförs av tekniker go0dkänd av tillverkare och vårdgivare tillsammans med verksamhetsanknuten vårdpersonal. Kontroll och dokumentation som visar att processen i endoskopdiskdesinfektorn på ett repetitivt sätt ger rena desinfekterade produkter. För utförande av IQ och OQ hänvisas till gällande standard. Vägledning för utförande av PQ se nedan. Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 14 (15) Fastställt

111 Processkontroller /PQ Upprepad processkontroll/ UPQ Processkontroller Frekvens Kontroll Ansvar Utförande Årligen och vid temperatur Verksamhet Maskintillverkare behov (vid rengöringsförmåga alternativt förändringar som proteinrester medicinteknisk byte av säkerhetsfunktioner ingenjör diskmedel, larmfunktioner reparation och slutsköljvatten Verksamhet Vårdpersonal efter omflyttning torktest (inom 5 min av maskinen etc.) efter färdig process 1 ) Daglig Visuell kontroll av: Verksamhet Vårdpersonal kammare lucka avlopp dörrpackning spolhål rengjort gods bottensil insatser och adaptrar kemikalie- Vid varje rengöringsoch desinfektionsprocess Efter varje diskdesinfektionsprocess förbrukning Dokumentation av: temperatur koncentration av kemikalier inverkningstid genomförd självdesinfektion torkprocess Visuell kontroll av: synligt rent gods torrt gods dokumenterad godkänd process Vårdpersonal Vårdpersonal Vårdpersonal Vårdpersonal 1 Testen gäller instrument men inte endoskop Dokumentets namn Vårdhygieniska rutiner vid handhavande av höggradigt rena flexibla endoskop Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Enhetschef ACK Dokument nr: STÖ008 (E) Version 2.0 Rev. datum Sida 15 (15) Fastställt

112 Bilaga 2 Årlig uppföljning 2 Årlig uppföljning I Bilaga 5, Allmänna villkor, finns en generell beskrivning av Beställarens uppföljning. I detta dokument beskrivs den årliga uppföljningen av Uppdraget inklusive krav på manuell inrapportering. Beställarens uppföljning tjänar flera syften: Uppföljning för analys och planering Uppföljning för kontroll (verifiera att Vårdgivaren levererar enligt Avtalet) Uppföljning för dialog och utveckling Uppföljning som en del av styrningen 2.1 Utformning av den årliga uppföljningen Den årliga avtalsuppföljningen bygger på uppgifter som rapporterats in enligt nedanstående specifikationer (inrapportering via register och manuell inrapportering). Uppgifterna sammanställs, stäms av med Vårdgivaren och analyseras av Beställaren. Återkoppling sker genom ett uppföljningsmöte och/eller genom att en rapport översänds till Vårdgivaren. Inom detta vårdområde avser Beställaren att kalla till uppföljningsmöte minst en gång per år. Löpande uppföljning Beställaren följer fortlöpande Vårdgivarens leverans av vårdtjänster i enlighet med Avtalet. Vårdproduktionen stäms av i samband med faktureringen. Synpunkter från patienter och vårdgrannar tas emot och hanteras. Dialog som från tid till annan uppstår kring tolkningen av Avtalet ger också input till avtalsuppföljningen. Årlig sammanställning av uppgifter Årligen görs en sammanställning som bygger på uppgifter Beställaren hämtar från register (beskrivs i matris med indikatorer och nyckeltal, se punkt 3.2) och på svar på frågor som hämtas in via en Webbaserad Inrapporterings Mall ( WIM ), se nedan. Den årliga sammanställningen återkopplas till Vårdgivaren. Uppföljningsmöten Utbytet av information via statistik och rapporter kompletteras med att Beställaren kallar till uppföljningsmöten. I allmänhet sker dessa i de lokaler där Uppdraget utförs. Beställaren avser att initiera uppföljningsmöte en gång per år, med start 6 månader efter Driftstart. Fördjupad uppföljning I en del fall blir det aktuellt med en noggrannare granskning av hur Vårdgivaren uppfyller villkoren i Avtalet, så kallad fördjupad uppföljning. Denna beskrivs i Bilaga 5, Allmänna villkor. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 2 ÅRLIG UPPFÖLJNING HSN LS SIDA 1 AV 5

113 2.2 Uppföljningsplan Bilaga 2 Årlig uppföljning En matris med indikatorer och nyckeltal, Underbilaga 2.1, Uppföljningsplan, syftar till att skapa underlag för Beställarens uppföljning. Resultatet kan komma att publiceras i Beställarens så kallade Leverantörs- UppföljningsDatabas ( LUD ) och/eller på Beställarens så kallade Uppföljningsportal. Vårdgivaren ansvarar för att kvalitetssäkra all data som rapporteras in till Beställaren. Lägsta nivå I uppföljningsplanen anges där så är relevant en lägsta nivå för respektive indikator. 2.3 Jämförelse med akutsjukhusens kvalitet Vårdgivaren följs upp enligt vid var tid gällande krav och indikatorer, i tillämpliga delar, av akutsjukhusens kvalitetsuppföljning. Vårdgivaren ska, när så är nödvändigt, ge Beställaren underlag för beräkning av indikatorer. Exempel på för uppdraget tillämpliga indikatorer från akutsjukhusens kvalitetsuppföljning år 2017 finns i Underbilaga 2.2, Kvalitetsindikatorer Akutsjukhus Åtaganden enligt kvalitetsredogörelser Vårdgivaren följs upp på de åtaganden som Vårdgivaren, i sina till anbudet bifogade Kvalitetsredogörelser, redovisat under Mer-värdena: och som är infogade i Underbilaga 2.1 Uppföljningsplan. 2.5 Uppgifter från register Uppgifter till avtalsuppföljningen hämtas av Beställaren från dataregister som Vårdgivaren ska rapportera till. Information om rapportering till register finns i Bilaga 4, Informationshantering. 2.6 Inrapportering via WIM Uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i Avtalet, rapporteras av Vårdgivaren till Beställaren via WIM. Denna manuella inrapportering kan vara föranledd dels av Beställarens uppföljningsbehov, dels av policyer fastställda av Stockholms läns landsting, dels av olika statliga initiativ och överenskommelser som innebär att Beställaren ska rapportera in uppgifter. Vårdgivaren ska årligen till Beställaren lämna svar på nedanstående frågor. Beställaren sänder ut frågeformulär i god tid före inlämningsdatum. Rapporteringen sker genom WIM under januari, året efter det år som rapporteringen avser. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 2 ÅRLIG UPPFÖLJNING HSN LS SIDA 2 AV 5

114 Bilaga 2 Årlig uppföljning Förebyggande hälso- och sjukvård Uppgift Svarsalternativ Varför hämtas uppgiften Antal rökande patienter som skall opereras Antal av rökande patienter som slutat röka innan operationen. Miljö Antal Antal Förebyggande hälso-och sjukvård Förebyggande hälso-och sjukvård Miljö Läkemedel Uppgift Svarsalternativ Varför hämtas uppgiften Har verksamheten mål som bidrar till minskade utsläpp av läkemedelssubstanser som är med på SLL:s förteckning över miljöbelastande läkemedelssubstanser? Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Om ja, vilka substanser arbetar ni med? Ange substanser Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Miljö Medicinska gaser Uppgift Svarsalternativ Varför hämtas uppgiften Används anestesi-gas i verksamheten? Om ja: Hur mycket anestesi-gas har använts under året (redovisas i liter och per substans) Ange de färskgasflöden som till störst del används inom verksamheten OBS endast ett alternativ per inledningsfas respektive underhållsfas: Inledningsfas (undantaget preoxygenering) Ja/nej Antal liter Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA 1,0 l/min Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA > 1,0 l/min Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Underhållsfas 0,2 l/min (metabolt flöde) Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA > 0,2 till 0,5 l/min Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA > 0,5 till 1,0 l/min Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA > 1,0 l/min Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 2 ÅRLIG UPPFÖLJNING HSN LS SIDA 3 AV 5

115 Bilaga 2 Årlig uppföljning Miljö livsmedel Uppgift Svarsalternativ Varför hämtas uppgiften Total råvarukostnad för livsmedel till patientkost Råvarukostnad för ekologiska livsmedel till patientkost Kr Kr Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Miljö Klädregler Uppgift Svarsalternativ Varför hämtas uppgiften Har verksamheten klädregler som omfattar användningen av engångs och flergångstextilier ur ett miljöperspektiv? Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Miljö Kemikalier i varor Uppgift Svarsalternativ Varför hämtas uppgiften Ställs krav i upphandling och /eller vid inköp av varor och förbrukningsartiklar i enlighet med Stockholms läns landstings vid var tid gällande utfasningslista för miljö- och hälsofarliga kemikalier i varor*? Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA *Gällande dokument finns på Vårdgivarguiden Inköp görs endast via MediCarrier Ja/nej Följer upp miljöarbetet enligt gällande Miljöpolicy. HSF - UA Dokumentation, som styrker att kravet uppfylls ska finnas tillgänglig i verksamheten. Sådan dokumentation kan vara rutiner eller offertförfrågan ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 2 ÅRLIG UPPFÖLJNING HSN LS SIDA 4 AV 5

116 Bilaga 2 Årlig uppföljning 2.7 Inrapportering av KPP-data Vårdgivaren skall årligen inlämna kostnadsdata med kostnad per patient ( KPP ) enligt fastställt format till SLL:s gemensamma KPP-databas. Dessa data kommer därefter att vidarebefordras till den nationella KPP-databasen som förvaltas av Sveriges kommuner och Landsting ( SKL ). Vårdgivarens kostnader för vården fördelas per patient och vårdkontakt enligt Nationella KPP-principer" för kostnad per patient. SKL ansvarar för Nationella KPP-principer, se Vårdgivarguiden. KPP-data innehåller uppgifter om varje enskild patients vårdkontakter: Patientdata: t. ex. ID, ålder, kön, kommun, vårdgivare, huvuddiagnos, bidiagnoser samt utförda åtgärder (t. ex. operationer) Kostnadsdata: uppdelat på vårdenhetstjänster (grundkostnad), personalkostnader samt medicinska tjänster (operation, röntgen, intensivvård, laboratorier, anestesi etc.) KPP-data används som underlag för uppföljning och jämförelse samt för beräkning av nationella viktlistor för DRG. SLL och de vårdgivare som levererar KPP-data analyserar gemensamt kvaliteten på inlämnad KPP-data för att identifiera behov av rättelser. Respektive vårdgivare ansvarar för att genomföra eventuella rättelser. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 2 ÅRLIG UPPFÖLJNING HSN LS SIDA 5 AV 5

117 Uppföljningsplan -Öppen-/slutenvård_ Internmedicin/kirurgi Observera: De åtaganden som Anbudsgivaren redovisat under Mervärdena: kommer att infogas i denna bilaga Kvalitetsområde/ Perspektiv Beräkning: Beräkning: Rekommenderat FFU Gemensam Områdesspecifik Mått/Indikatornamn Syfte Täljare Nämnare målvärde/lägstanivå Fördelning av patientgrupper, öppen- Enligt fördelning av kombikor när struktur för dessa Behov Vårdtyngd resp slutenvård Fördelning av patientgrupper har fastställts Besök med btyp=0,1,2,8,a,b,h,l,p och besök med Individer med btyp=0,1,2,8,a,b,h,l,p och Antal fysiska/direkta besök per patient Följer längden av behandlingsserier i de olika btyp=9 + ATG1-10=UX007. Fördelat i samma besök med btyp=9 + ATG1-10=UX007. Prestationer Utförda och vårdområde objekten indelning som ovan Fördelat i samma indelning som ovan Fysiska besök per ingrepp i kirurgi och Besök med DRG som slutar på O,P,Q,X,Y. (ev även ATG1-10=3 bokstäver + 2 siffror både i gastro Ger en bild av vårdflöden ATG1-10=2 bokstäver + 3 siffror) sluten- och öppenvård Andel besök fördelade på olika Läkare, ssk, dietist, psykolog o kurator (spec=01- Summa samtliga besök med samma vårdgivarkategorier och vårdområde 69,70,74,75,79,83). Samma indelning som ovan. indelning som ovan. Ökad rapportering ger Vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av Kunskapsbaserad och Täckningsgrad i det nationella jämförelser mellan olika vårdgivare samt ger Val. SLV. Samtliga registrerade individer Kvalitet ändamålsenlig vård kvalitetsregistret Gallriks underlag för forskning. Antal individer som registerats i Gallriks med DRG=G13O (ATG1-10=JK*) 95% Ökad rapportering ger Vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av Samtliga registrerade individer med Täckningsgrad i kvalitetsregistret jämförelser mellan olika vårdgivare samt ger DRG=F20O, F24O, F25O (ATG1- Svenskt bråckregister (SBR) underlag för forskning. Antal individer som registerats i SBR 10=JAB*) 95% Täckningsgrad i SWIBREG Swedish Inflammatory Bowel Desease Registry Ökad rapportering ger Vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av jämförelser mellan olika vårdgivare samt ger underlag för forskning. Antal inregistrerade individer i Swibreg Individer med IBD-diagnos i VAL 95% Täckningsgrad i Svenska Kolorektalcancerregistret (SCRCR) Ökad rapportering ger Vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av jämförelser mellan olika vårdgivare samt ger underlag för forskning. Antal inregistrerade individer i SCRCR Individer med diag1-8=c % Täckningsgrad i kvalitetsregistret Scandinavian Obesity Surgery Register(SOReg) Ökad rapportering ger Vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av jämförelser mellan olika vårdgivare samt ger underlag för forskning. Antal inregistrerade individer i resp register, SOReg Individer med i Val diag1-8=e66 95% Täckningsgrad i Nationella diabetesregistret (NDR) Ökad rapportering ger Vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av jämförelser mellan olika vårdgivare samt ger underlag för forskning. Antal inregistrerade individer i resp register, NDR Individer med i Val diag1-8=e % Täckningsgrad i kvalitetsregistret RIKSsvikt/SWEDEHART Ökad rapportering ger Vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av jämförelser mellan olika vårdgivare samt ger Antal inregistrerade individer i resp register, underlag för forskning. RiksSvikt/SwedeHeart Individer med i Val relevant diag1-8=i10- I15, I20-I25,I30-I52 95% Täckningsgrad i kvalitetsregistret Senska IntensivvårdsRegistret/SIR Ökad rapportering ger Vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av jämförelser mellan olika vårdgivare samt ger underlag för forskning. Antal inregistrerade individer i SIR Individer i Val med som (intensivvårdats - Prodtyp=I) 95% Följsamhet till Kloka Listan Läkemedelshanteringen skall ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv. DU90% Drug Utilization 90% är en metod för att automatiskt utföra viss kvalitetsvärdering av läkemedelsförskrivning utifrån statistikuppgifter. Fokus på att begränsa terapiarsenalen och därigenom höja kvaliteten i läkemedelsterapin. Metoden används för beräkning av följsamhet till Kloka Listan. Säker vård Fördelning av remisser från husläkare, spec vård (sjh eller utanför sjh), övriga samt ingen remiss Följer remissflödet Besök med btyp=0 alt ATG1-10=UX001 och har en registrering på Rinr, Rklin, Ravd som fördelas via uppdragstypen för remisskombikan. Husläkare 300, gastro xxx, övriga är resten och utan remisskombika är Val, OVR. Summera besök med btyp=0 alt utan remiss ATG1-10=UX001 Andel individer som efter bråck- eller galloperation har en vårdkontakt (öppeneller slutenvård) inom 30 dagar som klassas som oönskade händelser Säkerställa högkvalitativ vård Individer med DRG=F20O, F24O, F25O, G13O som inom 30 dagar efter operation har ett besök/vårdtillfälle med diag1-8=l02*, L03*, T81*, T88* Alla individer som genomgått bråckoperation (F20O, F24O, F25O) eller galloperation (G13O) Kostnad En av flera åtgärder som kan höja kvaliteteten i äldres läkemedelsanvändning Andel utskrivna patienter som erhållit samt ett sätt att förebygga läkemedelsfel i Individer med status=u och ATG1-10=XV015 eller enkel/fördjupad läkemedelsgenomgång vårdens övergångar XV016 Individer med status=u Fördelning mellan typ1- och typ2- Summera individer med diag1-8=e10 (typ I) och Effektiv vård diabetes individer med diag1-8=e11 (typ II) Ingen kvot endast en fördelning Förebyggande hälso- Andel rökande patienter som slutat röka Följa rökstopp inför operation. Utfallet av och sjukvård inför operation vården förbättras vid rökstopp Hämtas via WIM Hämtas via WIM Läkemedelskostnad för ATC-kod L04A Val, Lak. Kostnaden för läkemedel inom ATCkod=L04A* Totala jfr totala läkemedelskostnaden Följer kostnaden för ett dyrt läkemedel läkemedelskostnaden Miljö* Miljö Är vårdgivaren Certifierad/diplomerad? Följer miljökrav Hämtas ur GUPS Hämtas ur GUPS Om/när patientenkätsundersökning genomförs används resultatet i uppföljningen * Resten av miljöuppföljningens frågor finns i WIM

118 Beskrivnings- och redovisningsbilaga kvalitetsindikatorer för akutsjukhus i Stockholms län Kvalitetsindikatorer Akutsjukhus 2017 akutsomatik 1. Inledning Denna bilaga beskriver Indikatorerna som Vårdgivaren skall redovisa samt de krav på redovisning som Vårdgivaren skall uppfylla. Indikatorerna skall utgöra ett stöd för Verksamhetens systematiska kvalitets- och förbättringsarbete samt möjliggöra publika jämförelser mellan vårdgivare. Vårdgivarens redovisning av Indikatorerna ligger även till grund för Beställarens uppföljning i enlighet med vad som anges i kapitel Uppföljning. Indikatorerna delas upp på kvalitets- och miljöindikatorer. Dessa indikatorer utgör underlag för den kvalitets- respektive miljörelaterade ersättningen i enlighet med punkt Principer och riktlinjer för ersättning. Beställaren fastställer vardera kalenderårs kvalitets- respektive hälsofrämjande indikatorer huvudsakligen i enlighet med den nationella utvecklingen på området. Beställaren utformar samt fastställer krav och nivåer för de kvalitets- respektive hälsofrämjande indikatorerna efter samråd med Specialitetsråden och Kvalitetsnätverket och vid behov externt sakkunniga. Under punkt 2 nedan beskrivs de kvalitetsindikatorer som gäller Vårdgivarens Kontaktperson kommer att meddelas om ett kalenderårs kvalitetsindikatorer senast 1 september innan aktuellt kalenderår. Under punkt 3 nedan beskrivs de miljöindikatorer som kommer att gälla för Akutsjukhusen från och med Miljöindikatorerna fastställs av Beställaren. Beställaren kan komma att ändra de i punkt 3 nedan angivna miljöindikatorerna till följd av beslut av landstingsfullmäktige i SLL om ändrade miljökrav. 2. Kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer är uppdelade enligt kvalitetsområdena för God Vård. Det finns två typer av kvalitetsindikatorer: indikatorer under utveckling och indikatorer med målnivå. Med indikatorer under utveckling avses kvalitetsindikatorer med kravet att delta i utveckling av en indikator eller att redovisa ett resultat. För indikatorer med målnivå finns en miniminivå och en målnivå, eller endast en målnivå. Miniminivån utgörs av det näst sämsta resultatet för indikatorn i en jämförelse mellan Akutsjukhusen. Målnivån fastställs utifrån det bästa resultatet för indikatorn i en jämförelse mellan Akutsjukhusen alternativt utifrån nationella krav/målnivåer. Varje indikator definieras enligt SLL:s mall som beskriver hur indikatorn skall mätas och redovisas och vilken datakälla som gäller. I förekommande fall skall definitionen överensstämma med rapporteringen till ett kvalitetsregister. I de fall det finns skillnader i definitionerna, gäller den definition som tillämpas i ett kvalitetsregister. Vårdgivaren skall skriftligen redovisa samtliga av Beställaren begärda uppgifter avseende kvalitetsindikatorerna för ett kalenderår till Beställarens Kontaktperson senast sista februari året efter kalenderåret. En kvalitetsindikators täckningsgrad är en av de uppgifter som Beställaren för vissa kvalitetsindikatorer kräver att Vårdgivaren skall redovisa. Täckningsgraden har avgörande betydelse för att Beställaren skall kunna bedöma och jämföra Akutsjukhusens redovisade resultat. Täckningsgraden har även betydelse för Vårdgivarens kvalitetsrelaterad ersättning. Vårdgivaren erhåller ingen kvalitetsrelaterad ersättning för en kvalitetsindikator, oberoende av resultatet för denna, om täckningsgraden är lägre än den vid var tid gällande täckningsgrad som Beställaren har fastställt för den indikatorn. Sida 1

119 Innehållsförteckning Sida 1. Lokalrecidiv ändtarmscancer 3 2a. Kirurgisk vård, obesitasoperation 4 2b. Kirurgisk vård, obesitasoperation morbiditet 5 3. Refluxkirurgi 6 4a. Andel patienter i öppen vård med typ 1-diabetes med HbA1c hö 7 4b. Andel patienter i öppen vård med typ 1-diabetes som har blodtry 8 5. Komplikation vid endoskopi 9 6. VRI, vårdrelaterade infektioner 10 7a. MRB, Multiresistenta bakterier, MRSA 11 7bc. Multiresistenta bakterier, VRE ESBL Trycksår, två punktprevalensmätningar Nutritionsbedömning, två punktprevalensmätningar 14 10a. IVA, oplanerad återinskrivning på IVA 15 10b. IVA, organdonatorer 16 10c. Överflyttning till annan IVA 17 10d. Riskjusterad mortalitet efter vård på IVA Läkemedel Ledtid vid coloncancer 20 Sida 2

120 1. Lokalrecidiv ändtarmscancer Andelen av totala antalet patienter behandlade för cancer recti som fått lokalt återfall 2 år efter behandling (lokalrecidiv). Beskrivning och syfte Målet med behandlingen/operationen är att bota med en så låg recidivfrekvens som möjlig. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ Målnivå, % Miniminivå, % Täckningsgrad krav, % RCC, Ändtarmscancerregistret Kunskapsbaserad vård Resultat Nej Ej aktuellt Ej aktuellt Sjukhusets resultat lokalt återfall 2 år efter behandling för cancer recti Tot K M A Antal patienter totalt som behandlats för cancer recti B. Antalet patienter av dessa som fått lokalt återfall 2 år efter behandling 0 C.Andelen patienter behandlade för cancer recti som fått lokalt återfall 2 år ######### ######### ######### efter behandling, % (C=B/A) Sjukhusets resultat täckningsgrad, registrering till Ändtarmscancerregistret Tot K M G. Totala antalet vårdtillfällen på sjukhuset under 2015 för patienter som behandlats för cancer recti H. Antalet vårdtillfällen av dessa som rapporterats till Ändtarmscancerregistret I. Andelen av vårdtillfällen som rapporterats till Ändtarmscancerregistret, % (I=H/G) ######### ######### ######### Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett saparat dokument. Sida 3

121 2a. Kirurgisk vård, obesitasoperation Andel patienter som följts upp två år efter obesitasoperation, procent Andel patienter som minskat sin övervikt två år efter obesitasoperation, procent. Redovisas uppdelat i opererade med gastric sleeve resp gastric bypass. Beskrivning och syfte Alla patienter som opereras för svår fetma behöver följas upp efter operationen, av flera skäl, såväl medicinska som andra. Från olika studier vet man att kirurgisk teknik och val av operationsmetod spelar roll för resultatet. Gastric sleeve ökar starkt inom SLL har sannolikt en mindre viktreduktion än gastric by pass men med sannolikt mindre komplikationer. Andra faktorer som har med medicinska indikationer och case-mix att göra är ålder, grad av överikt och kön. Sannolikt spelar arbetssätt och omfattning av uppföljning också in på resultatet. SOS-studien har visat att för att erhålla bestående livskvalitetsförbättringar över lång tid måste viktnedgången vara bestående och även betydande. Ett mått på viktnedgång är Excess weight loss (EWL) som innebär procentuell minskning av övervikten. Ett vedertaget riktvärde för lyckat resultat är att EWL är mer än 50%. Indikatorn avser att mäta den procentuella minskningen av övervikten (EWL) samt minskning av antalet BMI-enheter efter två år. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ/Vården i siffror Inklusion Målnivå, % Miniminivå, % Täckningsgrad avs andelen uppföljda efter två år, % SOReg, Scandinavian Obesity Surgery Register Kunskapsbaserad vård Indikator under utveckling/resultat, process Nej Delvis, minskning av övervikt 1 år efter obesitaskirurgi Primära operationer Ej aktuellt Ej aktuellt Redovisa resultat Täckningsgrad efter två år i SOReg avseende opererade 2015 (inkl Gastric sleeve och Gastric bypass) Tot K M Antal opererade 2015 Antal uppföljda patienter efter två år Täckningsgrad av rapporterade till SOReg avseende opererade 2015 Gastric sleeve. Sjukhusets resultat andelen uppföljda och minskning av övervikt två år efter operation Tot K M Excess weight loss (EWL) två år efter operation, % Minskning av antalet BMI enheter efter två år Gastric bypass. Sjukhusets resultat andelen uppföljnda och minskning av övervikt två år efter operation Tot K M Excess weight loss (EWL) två år efter operation, % Minskning av antalet BMI-enheter efter två år Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 4

122 2b. Kirurgisk vård, obesitasoperation morbiditet Morbiditet inom 30 dagar för andelen av totala antalet patienter som genomgått obesitaskirurgi. Beskrivning och syfte Syftet med obesitaskirurgi är en kraftig och bestående viktnedgång utan postoperativa problem. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ Målnivå, % Miniminivå, % Täckningsgrad krav, % SOReg, Scandinavian Obesity Surgery Register Kunskapsbaserad vård Resultat Nej Nej Ej aktuellt Ej aktuellt A. Antalet patienter som genomgått obesitaskirurgi 2017 B. Morbiditet inom 30 dagar efter genomgången obesitaskirurgi C. Morbiditet i andel, % (C=B/A) Tot K M Sjukhusets resultat andelen uppföljda två år efter operation, opererade 2015 Sjukhusets resultat täckningsgrad, registrering i SOReg, alla patienter oavsett ålder Tot K M G. Totala antalet patienter som genomgått obesitasoperation 2017 H. Antalet vårdtillfällen av dessa som rapporterats till SOReg I. Andelen av vårdtillfällen som rapporterats till SOReg, % (I=H/G) Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett saparat dokument. Sida 5

123 3. Refluxkirurgi Andelen av totala antalet patienter som genomgått refluxkirurgi och som inom ett år genomgått reoperation. Beskrivning och syfte Målet är så låg reoperationsfrekvens som möjligt. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ Lokalt register Kunskapsbaserad vård Resultat Finns inte Nej Målnivå, % Miniminivå, % Redovisa samlat resultat Sjukhusets resultat Tot K M A. Totala antalet patienter som genomgått refluxkirurgi under 2016 B. Antalet patienter av dessa som genomgått omoperation inom 1 år. C. Andelen patienter som genomgått refluxkirurgi som genomgått omoperation inom 1 år, %, (C=B/A) ######### #DIVISION/0! ###### Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 6

124 4. Diabetes, HbA1c och blodtryck 4a. Andel patienter i öppen vård med typ 1-diabetes med HbA1c högre än 70 mmol/mol. Krav för inklusion av resultat är att täckningsgraden i rapportering till registret är 90% eller högre. Beskrivning och syfte Indikatorn visar andel HbA1c > 70 mmol/mol för personer med diabetes. God glukoskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer. Högt HbA1c medför kraftigt ökad risk för diabeteskomplikationer. Indikatorn har utgångspunkt i ett flertal Datakälla NDR God vård område Kunskapsbaserad vård Typ av indikator Utvecklingsindikator/Resultat Nationell målnivå, % < 20% Med i ÖJ/Vården i siffror Ja Målnivå, % Ej aktuellt Miniminivå, % Redovisa resultat Täckningsgrad krav, % 90 Täckningsgrad Tot K M A. Antalet patienter i öppen vård med diabetes typ 1 totalt på sjukhuset 0 B. Antalet patienter av dessa som rapporterats till NDR 0 C. Andelen patienter i öppen vård som rapporterats till NDR, % (C=B/A) ######### ######### ######### 7a. HbA1c Tot K M A. Antalet patienter i öppen vård med typ 1- diabetes totalt på sjukhuset 0 B. Antalet av dessa som har HbA1c högre än 70 mmol/mol, i procent. C. Andelen patienter i öppen vård med diabetes typ 1 med HbA1c högre än 70 mmol/mol, % (C=B/A) 0 ######### ######### ######### Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 7

125 4b. Andel patienter i öppen vård med typ 1-diabetes som har blodtryck 140/85 Krav för inklusion av resultat är att täckningsgraden i rapportering till registret är 90% eller högre. Det är viktigt att uppmärksamma de patienter med typ 1 diabetes som har ett påtagligt högt blocktryck. De har en högre risk för diabeteskomplikationer. Datakälla NDR God vård område Kunskapsbaserad vård Typ av indikator Utvecklingsindikator/Resultat Nationell målnivå, % 90% Med i ÖJ/Vården i siffror Ja Målnivå, % Ej aktuellt Miniminivå, % Redovisa resultat Täckningsgrad krav, % 90 7b. Blodtryck Tot K M A. Antalet patienter i öppen vård med typ 1- diabetes totalt på sjukhuset 0 B. Antalet av dessa som har blodtryck 140/85 0 C. Andelen patienter i öppen vård med diabetes typ 1 med blodtryck 140/85, % (C=B/A) ######### ######### ######### Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 8

126 5. Komplikation vid endoskopi Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ Målnivå, % Miniminivå, % Täckningsgrad krav, % Lokalt avvikelsehanteringssystem Säker vård Resultat Nej Ej aktuellt Redovisa resultat Komplikationer inom 1 år Tot K M A. Antalet patienter som genomgått endoskopi 2017 B. Antalet av dessa där komplikation uppstått inom 1 år C. Andelen av dessa där komplikation uppstått inom 1 år ######### Komplikationer inom 3 år Tot K M A. Antalet patienter som genomgått endoskopi 2014 B. Antalet av dessa där komplikation uppstått inom 3 år C. Andelen av dessa där komplikation uppstått inom 3 år Sida 9

127 6. VRI, vårdrelaterade infektioner Punktprevalensmätning av VRI Beskrivning och syfte Att registrera infektioner är en förutsättning för att kunna mäta utfallet av insatta förbättringsåtgärder. Samtliga enheter som ingår i ett verksamhetschefsområde ska delta för att kravet på 100 procents täckningsgrad ska vara uppfyllt. Resultet från mätningar redovisas, samt egenförvärvade VRI särredovisas. Datakälla SKL databas God vård område Säker vård Typ av indikator Resultat Nationell målnivå, % Med i ÖJ Ja på landstingsnivå (18) Tidpunkt för mätningen Vårens mätning vecka 12-13, höstens X Målnivå, % Ej aktuellt Miniminivå, % Redovisa analys och resultat Sjukhusets resultat Andel patienter med VRI A. Totala antalet patienter i mätningen Totalt Kvinnor Män Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 B. Antalet patienter med VRI C. Andelen patienter med VRI, % (C=B/A) ######### ######### ######### ######### ######### ######### Andel patienter som under aktuellt vårdtillfälle förvärvat VRI Totalt Kvinnor Män Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 A. Totalt antal patienter B. Antal patienter med förvärvat VRI C. Andelen patienter med förvärvat VRI, % ######### ######### ######### ######### ######### ######### (C=B/A) Antal verksamhetsområden/kliniker som registrerar VRI med 100 procents täckningsgrad Totalt Mätning 1 Mätning 2 A. Totala antalet verksamhetsområden/kliniker som kan mäta VRI B. Antalet verksamhetsomården/kliniker som registrerar VRI med 100 procents täckningsgrad C. Andelen verksamhetsområden/kliniker som registrerar VRI, % (C=B/A) ######### ######### Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 10

128 7a. MRB, Multiresistenta bakterier, MRSA 7a. MRSA. Andel riskpatienter för MRSA som är korrekt handlagda enligt handlingsprogrammet för MRB. Beskrivning och syfte För att förhindra sprining av MRSA är det av stor vikt att rekomendera rutiner följs för patienter med ökad risk för MRSA. Om följsamheten är låg riskeras smittspridning. Punktprevalensstudie en gång/halvår. Andelen inneliggande patienter med ökad risk för MRSA som är korrekt handlagda enligt gällande vårdprogram. En och samma patient kan ha flera riskfaktorer. Dagkirurgi/dagvård, dialys eller annan öppenvård ska ej ingå i studien. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ/Vården i siffror Tidpunkt för mätningen Patientjournal Säker vård Indikator med målnivå/process Nej Samtidigt som VRI Målnivå, % 90 Miniminivå, % 80 Sjukhusets resultat Första halvåret Andra halvåret Tot K M Tot K M A. Antal riskpatienter för MRSA totalt. En och samma patient kan ha flera riskfaktorer. Ange antal patienter som har 0 0 minst en riskfaktor. B. Antal riskpatienter för MRSA som är korrekt handlagda 0 0 C. Andel riskpatienter för MRSA som är korrekt handlagda, % (C=B/A) ######### ######### ######### ######### ######### ######### Sjukhusets resultat A.Antal riskpatienter för MRSA totalt. En och samma patient kan ha flera riskfaktorer. Ange antal patienter som har minst en riskfaktor. Totalt Tot K M 0 B. Antal riskpatienter för MRSA som är korrekt handlagda 0 C. Andel riskpatienter för MRSA som är korrekt handlagda, % (C=B/A) ######### ######### ######### Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 11

129 7bc. Multiresistenta bakterier, VRE ESBL Datakälla God vård område Typ av indikator Patientjournal Säker vård Indikator under utveckling/process 7b. VRE. Andel riskpatienter där komplett VRE-odling gjorts Sjukhusets resultat avs VRE-odlingar av Totalt Första halvåret Andra halvåret utlandsvårdade Tot K M Tot K M Tot K M A. Antal riskpatienter för VRE totalt. En och samma patient kan ha flera riskfaktorer. Ange antal patienter som har minst en riskfaktor. B. Antal riskpatienter för VRE där komplett VRE-odling gjorts C. Andel riskpatienter för VRE där komplett VRE-odling gjorts, % (C=B/A) ###### ###### ###### ###### ##### ##### ##### ##### #### 7c. ESBL. Andel riskpatienter där komplett ESBL-odling gjorts Sjukhusets resultat avs ESBL av Totalt Första halvåret Andra halvåret utlandsvårdade Tot K M Tot K M Tot K M A.Antal riskpatienter för ESBL totalt. En och samma patient kan ha flera riskfaktorer. Ange antal patienter som har minst en riskfaktor. B. Antal riskpatienter för ESBL där komplett ESBL-odling gjorts C. Andel riskpatienter för ESBL där komplett ESBLodling gjorts, % (C=B/A) ###### ###### ###### ###### ##### ##### ##### ##### #### 7d. ESBLCarba. Andel riskpatienter där komplett odling av ESBLcarba gjorts Sjukhusets resultat avs ESBLCarba av Totalt Första halvåret Andra halvåret utlandsvårdade Tot K M Tot K M Tot K M A. Antal riskpatienter för ESBLCarba totalt. En och samma patient kan ha flera riskfaktorer. Ange antal patienter som har minst en riskfaktor. B. Antal riskpatienter för ESBLCarba där komplett odling av ESBLCarba gjorts C. Andel riskpatienter för ESBLCarba där komplett odling av ESBLCarba gjorts, % (C=B/A) ###### ###### ###### ###### ##### ##### ##### ##### #### Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 12

130 8. Trycksår, två punktprevalensmätningar Mätning av trycksår två gånger årligen. Andelen riskbedömda miniminivå 60% och målnivå 80 %. Redovisa andelen riskpatienter där åtgärder satts in med anledning av resultatet. Beskrivning och syfte Trycksår är en förebyggbar vårdskada som kan vålla stort lidande och sjukvårdskostnader. Ett trycksår kan utvecklas mycket snabbt och det förebyggnade arbetet är därför mycket viktigt. Datakälla Journal/databas God vård område Säker vård Typ av indikator Indikator med målnivå/process Nationell målnivå, % Nej Med i ÖJ/Vården i siffror Ja på landstingsnivå (17) Tidpunkt för mätningarna Antal verksamhetsområden/kliniker som registrerar trycksår med 100 procents täckningsgrad Totalt Mätning 1 Mätning 2 A. Totala antalet verksamhetsområden/kliniker som kan 0 0 mäta trycksår B. Antalet verksamhetsområden/kliniker som mäter trycksår med 100 procents 0 0 täckningsgrad C. Andelen verksamhetsområden/kliniker som mäter trycksår med 100 procents täckningsgrad, % (C=B/A) ######### ########## Andel patienter av totala antalet patienter som är riskbedömda enligt modifierad Nortonskala inom 24 timmar efter inskrivning till första vårdavdelning på sjukhuset Målnivå, % 80 Miniminivå, % 60 Totalt Kvinnor Män A. Totala antalet patienter som vårdats 24 timmar eller längre B. Antalet patienter som är riskbedömda inom 24 timmar C. Andelen patienter som är riskbedömda inom 24 timmar, % (C=B/A) Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning ######### ########## ######### ######### ######### ######### Andel patienter som under aktuellt vårdtillfälle förvärvat trycksår grad 2-4 enligt definition i regionalt vårdprogram Totalt Kvinnor Män Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 A. Totalt antal patienter 0 0 B. Antal patienter med förvärvade trycksår grad C. Andelen patienter med förvärvade trycksår grad 2-4, % (C=B/A) ######### ########## ######### ######### ######### ######### Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. I analysen ska andelen riskpatienter där förbättringsåtgärder satts in, redovisas. Sida 13

131 9. Nutritionsbedömning, två punktprevalensmätningar Andel av totala antalet vuxna patienter som varit inskrivna 24 timmar eller längre och som efter inskrivning till första vårdavdelning blivit nutritionsbedömda enligt vårdprogram. Två punktprevalensmätningar. Beskrivning och syfte Måttet avser att mäta/identifiera patienter med undernäring. Parametrar som ingår i nutritionsbedömningen är BMI, viktförändring och ätsvårigheter. I de fall patienten inte själv kan tillfrågas kan anhörig tillfrågas (detta kan vara en osäker källa). Indikatorn exkluderar obstetrik. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ/Vården i siffror Tidpunkt för mätningarna Patientjournal Patientfokuserad vård Indikator med målnivå/process Nej Målnivå, % 80 Miniminivå, % 60 Totalt Kvinnor Män Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 A. Totala antalet patienter som varit inskrivna i 24 timmar eller längre 0 0 B. Antalet patienter som nutritionsbedömts inom 24 timmar efter inskrivning till första vårdavdelning på sjukhuset C. Andelen patienter som varit inskrivna i 24 timmar eller längre som har nutritionsbedömts, % (C=B/A) 0 0 ######### ########## ######### ######### ######### ######### Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 14

132 10a. IVA, oplanerad återinskrivning på IVA Andelen av IVA vårdtillfällen då patienten oplanerat återinskrivits inom 72 timmar Beskrivning och syfte Det är väl känt att patienter som oplanerat återkommer till samma IVA kort efter utskrivning, med vilket här avses 72 timmar, löper en ökad risk att dö. Andelen återinläggningar kan till viss del påverkas av tillgången till IVA-platser samt av hur väl strukturerat omhädertagnadet av patienten är efter vården vid IVA. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ/Vården i siffror SIR, Svenska intensivvårdsregistret Säker vård Indikator under utveckling (Resultat) Ja Målnivå, % <3,0 % (SIR:s målnivå 2016) Miniminivå, % Täckningsgrad krav, % 90 A. Totalt antal IVA-vårdtillfällen gällande patienter utskrivna levande B. Antalet vårdtillfällen då patienten återinskrevs 72 timmar eller kortare tid efter första inläggning på IVA C. Andelen av IVA-vårdtillfällen då patienten återinkrivits inom 72 timmar, % (C=B/A) IVA avdelning Totalt Kvinnor Män ########## ######## ######## ########## ######## ######## ########## ######## ######## ########## ######## ######## ########## ######## ######## Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 15

133 10b. IVA, organdonatorer Andelen identifierade avlidna möjliga donatorer på IVA av alla avlidna möjliga donatorer. Beskrivning och syfte Identifiering av möjliga donatorer är den mest kritiska punkten i hela donationsprocessen och därför viktig att följa upp. Mätetalet utgår från alla avlidna möjliga donatorer inom intensivvården. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ Målnivå, % Miniminivå, % SIR, Svenska intensivvårdsregistret Säker vård Indikator under utveckling/process Nej Ej aktuellt Redovisa resultat A. Totala antalet avlidna möjliga donatorer på IVA IVA avdelning Totalt Kvinnor Män B. Antal identifierade avlidna möjliga donatorer på IVA C. Andelen identifierade avlidna möjliga donatorer på IVA av alla avlidna möjliga donatorer, % (C=B/A) 0% 0% 0% Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 16

134 10c. Överflyttning till annan IVA Andelen av IVA vårdtillfällen då patienten flyttats till annan IVA Beskrivning och syfte När en IVA avdelnings samlade resurser överstigs kan det bli nödvändigt att av resursskäl överföra patient till annan IVAavdelning. Men att flytta intensivvårdspatient, av resursskäl, har många negativa konsekvenser: Patientsäkerhetsrisk vad gäller informationsöverföring mellan IVA avdelningarna, försämrat tillstånd hos patienten under och efter själva intensivvårdstransporten har påvisats i olika studier, med förlängd vårdtid på IVA som en konsekvens. Psykisk extra belastning för patient, närstående och personal. Resurser för transport tas i regel från den pool av resurser som redan är överbelastad, även om det på sina håll finns speciella intensivvårdsambulanser. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ/Vården i siffror Målnivå, % Miniminivå, % Täckningsgrad krav, % SIR, Svenska intensivvårdsregistret Säker vård Indikator under utveckling (Resultat) Ja Ej aktuellt Ej aktuellt 90 A. Totalt antal IVA-vårdtillfällen gällande patienter utskrivna levande B. Antalet vårdtillfällen då patienten skrivits ut till annan annan IVA på grund av egen resursbrist C. Andelen av IVA-vårdtillfällen då patienten skrivits ut till annan IVA på grund av egen resursbrist, % (C=B/A) IVA avdelning Totalt Kvinnor Män ########## ######## ######## ########## ######## ######## ########## ######## ######## ########## ######## ######## ########## ######## ######## Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 17

135 10d. Riskjusterad mortalitet efter vård på IVA Riskjusterad mortalitet 30 dagar efter ankomst till intensivvårdsavdelning (IVA). Beskrivning och syfte Riskjusterad mortalitet beskriver den förväntade dödligheten med hänsyn tagen till sjukdomens typ och svårighetsgrad samt patientens ålder och tidigare sjukdomar. I riskjusteringssystemen ingår bland annat ålder, förekomst av kronisk sjukdom, typ av akut sjukdom (intagningsorsak), ankomstväg till IVA samt den akuta sjukdomens svårighetsgrad och om patienten nyligen opererats. Utifrån dessa data beräknas risken för död, den förväntade dödligheten, inom 30 dagar. Denna förväntade dödlighet baseras i den mest använda modellen (SAPS3) på studier av huvudsakligen europeiska intensivvårdspatienter under Förväntad dödlighet jämförs sedan med den observerade dödligheten vid 30 dagar. Kvoten mellan förväntad och observerad dödlighet benämns standardiserad mortalitetsratio, SMR Målsättning för SMR SAPS3 under definierad tidsperiod: Ej vara signifikant högre än 1,00 (dvs 1,00 omfattas av 95% konfidensintervall för intensivvårdsavdelningen) Datakälla SIR, Svenska Intensivvårdsregistret God vård område Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Typ av indikator Indikator under utveckling (Resultat) Nationell målnivå SIR:s målnivå: ej signifikant högre än 1,0 Med i ÖJ/Vården i siffror Ja Målnivå <1,05 Miniminivå Ej aktuellt Tot K M Samtliga intensivvårdspatienter som är 16 år eller äldre och som vårdats på 0 intensivvårdsavdelning Riskjusterad mortalitet 0 Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 18

136 11. Läkemedel 11a. Andel utskrivna individer som erhållit enkel läkemedelsgenomgång och vilken metod som använts för uppföljningen. Flera studier visar på brister rörande läkemedelsanvändningen och fel i informationsöverföringen i smaband med vårdens övergångar. Läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelser är en av flera åtgärder som kan höja kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning samt ett sätt att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ Målnivå, % Miniminivå, % Redovisning Patientjournal Säker vård Indikator under utveckling/process Nej Ej aktuellt Andelen utskrivna som erhållit enkel läkemedelsgenomgång. Vilken metod som använts Läkemedelsgenomgång Tot K M Andelen utskrivna som erhållit enkel läkemedelsgenomgång 11b. Antalet avvikelser som uppstått vid sjukhuset i samband med läkemedelsanvändning/administrering Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ A Antalet avvikelser som uppstått vid SLV i samband med läkemedelsanvändning/adminstrering B Antalet av dessa avvikelser som lett till vårdskada för patienten * Avvikelsehanteringssystem Säker vård Indikator under utveckling/process Nej Tot K M C Andelen avvikelserna som lett till vårdskada för patienten 0% Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Redovisa vilken metod som använts för enkel läkemedelsgenomgång Sida 19

137 12. Ledtid vid coloncancer Tid från diagnos (CT eller koloskopi) till behandlingsstart (operation eller cytostatika) där beslut om operation/ cytostatikabehandling fattats. Beskrivning och syfte För patientens skull bör vården eftersträva så korta väntetider som möjligt. Datakälla God vård område Typ av indikator Nationell målnivå, % Med i ÖJ Målnivå, % Miniminivå, % INCA Vård i rimlig tid Indikator under utveckling/process Ej aktuellt Ej aktuellt Sjukhusets resultat 2016 Tid från diagnos (CT eller koloskopi) till behandlingsstart (operation eller cystostatika) där beslut om operation fattats. Medianväntetid i dagar Tot K M Antal patienter som ingår i beräkningen Analys och förbättringsåtgärder redovisas här nedan eller i ett separat dokument. Sida 20

138 Bilaga 3 Ersättningsvillkor 3 Ersättningsvillkor Ersättningssystemet Allmänt Ersättningssystemet består av två delar: dels beskrivningssystemet som beskriver patientens kontakter med vården, dels ersättningsmodellen som omfattar Beställarens ersättningar till Vårdgivaren. Uppdraget utgör grunden för Vårdgivarens rätt att fakturera enligt Avtalet. Beskrivningssystemet Allmänt Beskrivningssystemet baseras på det nationella beskrivningssystemet som utvecklas av Socialstyrelsen. Vårdgivaren skall beskriva all vård enligt Beskrivningssystemet. För ytterligare information om Beskrivningssystemet, se Vårdgivarguiden Definition av vårdkontakt Vårdkontakt är en direkt eller indirekt kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. Exempel på vårdkontakt är vårdtillfälle, öppenvårdsbesök, hemsjukvårdsbesök, telefonkontakt och teamkonferens om patienten Primär klassificering Utförd hälso- och sjukvård ska beskrivas med diagnoser och åtgärder, så kallad primär klassificering. För diagnoser ska Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE eller senare version) användas och för åtgärder Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Information om klassificering av diagnoser och åtgärder, se Vårdgivarguiden Sekundär klassificering Med sekundärt patientklassificeringssystem avses här ett system där vårdkontakter grupperas i större grupper utifrån medicinskt innehåll och resursåtgång. Primärklassificerade vårdkontakter sekundärklassificeras till diagnosrelaterade grupper (DRG) enligt algoritmen i den så kallade NordDRG CC-grupperaren. För mer information om NordDRG, se Vårdgivarguiden. DRG används för att beskriva vård som utförs och som underlag för ersättning. Genom DRG beskrivs patientsammansättningen ( case mix ) på ett övergripande sätt. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 3 ERSÄTTNINGSVILLKOR HSN LS (9)

139 Bilaga 3 Ersättningsvillkor Ersättningsmodellen Produktionsrelaterad ersättning Produktionsrelaterad ersättning per vårdkontakt utgår med DRG-ersättning. DRGersättningen beräknas genom att DRG-poängpris ( poängpris ) multipliceras med DRG-vikten i den för aktuellt år fastställda DRG-viktlistan, enligt NordDRG-CC, för vårdkontakter i sluten- eller öppenvård. Poängpriset fastställs per kalenderår och beräknas enligt nedanstående formel, där t benämner innevarande år, t+1 benämner nästkommande år och snittvikt är summan av DRG-poäng dividerat med summan av vårdkontakter (besök och vårdtillfällen): Poängpris (t+1) = (poängpris (t)*(snittvikt (t) / snittvikt (t+1))*(lpik*0,7) Ovanstående formel uttrycker att nästkommande års poängpris är lika med innevarande års poängpris multiplicerat med innevarande års snittvikt delat med nästkommande års snittvikt multiplicerat med prisjustering baserat på LPIK. Beräkningen av nästkommande års snittvikt baseras på innevarande års volymer och casemix med justering för eventuell förändring av Uppdraget (förändring av Uppdraget, se punkt i Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning) samt på förändringar i DRG-grupperaren och DRG-viktlistan. Inför avtalets första kalenderår används Vårdgivarens i anbudet angivna poängpris som innevarande års poängpris. Beräkning av snittvikt (t) baseras på den produktionsmix som framgår av Underbilaga 1.1, Databas Beräkning av snittvikt (t+1) baseras på samma produktionsmix men med justering för eventuell förändring av Uppdraget (förändring av Uppdraget, se punkt i Bilaga 1, Specifik uppdragsbeskrivning) samt på förändringar i DRG-grupperaren och DRG-viktlistan mellan det år som produktionsmixen i Databasen grundas på och det kalenderår som Avtalet träder i kraft. För beräkning av prisjustering baserat på LPIK, se punkt 3.11 nedan. Ersättning utgår för utförda prestationer åt patienter folkbokförda i Sverige som rapporteras enligt Beställarens krav och anvisningar enligt Avtalet. Såvitt avser ersättning för andra patienter se punkt 3.3.5, Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Sverige nedan. Beskrivning av ovanstående förtydligas i rapporteringsanvisningar, Underbilaga 3.1 Rapporteringsanvisning Exempel på beräkning av nästkommande års poängpris Innevarande års poängpris är kr Innevarande års snittvikt är 1,0 (baserat på innevarande års volymer och casemix samt innevarande års viktlista) ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 3 ERSÄTTNINGSVILLKOR HSN LS (9)

140 Bilaga 3 Ersättningsvillkor Nästkommande års snittvikt är 0,9 (baserat på innevarande års volymer och casemix samt nästkommande års viktlista) LPIK är +2%. Poängpriset justeras dock bara med 70% av LPIK. Justering med anledning av LPIK blir då 1,4% (70% av 2%). Det vill säga poängpriset justeras med faktorn 1,014. Nästkommande års poängpris beräknas då så här: * (1,0/0,9) * 1,014 = kr Nästkommande års poängpris blir alltså högre än innevarande års poängpris. Höjningen beror på två faktorer: 1. Främsta anledningen till höjningen är att vikterna för de DRG:n som vårdgivaren producerade innevarande år har sänkts i nästkommande års viktlista i förhållande till innevarande års viktlista. Effekten blir att Vårdgivarens totalersättning, vid oförändrade volymer och casemix, inte påverkas av viktlisteförändringar. 2. En del av poängprishöjningen beror på justering med anledning av LPIK Avsteg från DRG-viktlistan Beställaren kan besluta om avsteg från DRG-viktlistan genom att använda så kallade prioriteringsvikter eller korttidsvikter. Prioriteringsvikter används när Beställaren vill prioritera någon eller några DRG genom att höja eller sänka DRGvikten, vilket innebär att berörda DRG får en annan vikt än vad som redovisas i NordDRG:s viktlista. Korttidsvikter innebär att all vård med 0 och 1 vårddag omgrupperas och får öppenvårdsvikter. Vid beräkning av poängpris ska hänsyn tas till sådana förändringar Uppdragsrelaterad ersättning Beställaren ersätter Vårdgivaren med en fast uppdragsrelaterad ersättning på SEK per kalenderår. Om Driftstart senareläggs ska uppdragsrelaterad ersättning endast utgå för den del av kalenderåret som återstår efter Driftstart. Exempel: Om Driftstart senareläggs och inträffar den 1 juni 2019 utgår uppdragsrelaterad ersättning för kalenderåret 2019 för perioden Uppdragsrelaterad ersättning ska i detta fall utgå med 7/12 av den avtalade uppdragsrelaterade ersättningen (som uppgår till 28 miljoner SEK), d v s SEK. Motsvarande gäller för det fall Avtalet upphör under pågående kalenderår (och inte den 31 december detta kalenderår). Den uppdragsrelaterade ersättningen ska vara oförändrad till och med Under resterande avtalstid sker en prisjustering av den uppdragsrelaterade ersättningen baserat på LPIK per den 1:a januari varje år, med början För beräkning av prisjustering baserat på LPIK, se punkt 3.11 nedan. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 3 ERSÄTTNINGSVILLKOR HSN LS (9)

141 Bilaga 3 Ersättningsvillkor Hantering av patientavgifter i ersättningsmodellen Vårdgivaren behåller inbetald patientavgift. Patientavgiften är en del av Beställarens ersättning till Vårdgivaren och tillfaller Vårdgivaren utöver den ersättning som anges ovan. Vårdgivaren kompenseras inte för utebliven intäkt för patienter med frikort eller som är avgiftsbefriade. Vårdgivaren kompenseras inte för utebliven intäkt om betalning av avgiften uteblir av annan orsak. Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter ska övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta Avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Beställaren fastställer hur denna justering av ersättningarna ska ske Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län Vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd Ersättning för vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige faktureras Beställaren i särskild ordning, se Vårdgivarguiden. I gruppen asylsökande med flera ingår även förvarstagna som vistas i Migrationsverkets förvar, de som beviljats tillfälligt skydd och deras anhöriga samt ytterligare grupper som regeringen beslutar om Patienter från andra länder För patienter från andra länder varierar betalningsansvaret beroende på bland annat bosättningsland. Regler för patientavgifter och ersättningsnivåer för dessa patientkategorier framgår av Avgiftshandboken - Regelverk för patientavgifter och Turisthandboken, se Vårdgivarguiden. För patienter från andra länder fakturerar Vårdgivaren i särskild ordning, se Vårdgivarguiden. Tak för produktionsrelaterad ersättning Det totala taket för produktionsrelaterad ersättning är 252 miljoner SEK per år. Inom det totala taket för produktionsrelaterad ersättning ryms tre deltak, se tabell nedan. Summan av deltaken, som enligt tabellen nedan är 261 miljoner SEK, är större än det totala taket för produktionsrelaterad ersättning vilket möjliggör för Vårdgivaren att utifrån skiftande vårdbehov öka eller minska vårdproduktionen inom de olika vårdområdena/specialiteterna. Det årliga totala taket för produktionsrelaterad ersättning får dock ej överskridas. Vårdområde Gastroenterologi, hepatologi och kirurgi Endokrinologi Kardiologi Deltak för ersättning 225 miljoner SEK 18 miljoner SEK 18 miljoner SEK ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 3 ERSÄTTNINGSVILLKOR HSN LS (9)

142 Bilaga 3 Ersättningsvillkor Vårdgivaren ska registrera vården på sådant sätt att Beställaren vid uppföljning kan särskilja vårdproduktion och ersättning för respektive deltak. Beställaren har under hela avtalstiden rätt, men ingen skyldighet, att en gång per kalenderår höja det totala taket för produktionsrelaterad ersättning med upp till 10 procent. Om Beställaren höjer det totala taket för produktionsrelaterad ersättning med upp till fem procent ska Beställaren skriftligen meddela Vårdgivaren detta senast sex månader före den tidpunkt vid vilken ökningen skall ske; och med mellan fem och tio procent ska Beställaren skriftligen meddela Vårdgivaren detta senast tolv månader före den tidpunkt vid vilken ökningen skall ske. Beställaren har rätt att fördela höjningen mellan deltaken. Ersättningstaket för den produktionsrelaterade ersättningen uppgår under det första kalenderåret efter Driftstart till 252 miljoner SEK. Beräkningen av ersättningstaket för efterföljande kalenderår ska baseras på ersättningstaket för närmast föregående kalenderår. Exempel: Beställaren väljer att höja ersättningstaket för kalenderår 2 med 10 %, d v s till SEK (110 % av SEK). Beställaren väljer sedan att höja ersättningstaket för kalenderår 3 med 10 %. Höjningen för kalenderår 3 ska då baseras på ersättningstaket för kalenderår 2, d v s på SEK. Ersättningstaket för kalenderår 3 blir då SEK (110 % av SEK). Patientavgifter Betalning av patientavgifter Vårdgivaren ska av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som Beställaren beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i Stockholms läns landstings Avgiftshandbok - Regelverk för patientavgifter, se Vårdgivarguiden Patientavgifter för hjälpmedel Vårdgivaren ska debitera patienter för hjälpmedel enligt av Beställaren fastställda avgifter, se Vårdgivarguiden. De patientavgifter patienter betalar för hjälpmedel tillfaller i sin helhet Beställaren. Kostnadsansvar Vårdgivarens kostnadsansvar Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är förenade med Uppdraget, med de preciseringar och undantag som anges nedan. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 3 ERSÄTTNINGSVILLKOR HSN LS (9)

143 Bilaga 3 Ersättningsvillkor Medicinsk service Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader för medicinsk service som utförs inom Uppdraget Lokaler, utrustning och försörjningstjänster inklusive informationsförsörjning Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för Uppdragets utförande Kostnadsansvar för läkemedel Vårdgivaren har fullt kostnadsansvar för alla läkemedel som administreras inom verksamheten med undantag för läkemedel som ligger under ATC-kod L04AB, Immunsuppressiva läkemedel, där Vårdgivaren har ett kostnadsansvar om 10%. Beställaren kan under avtalsperioden komma att fatta beslut om att Vårdgivaren har ett begränsat kostnadsansvar även för nya dyra läkemedel. Även i dessa fall kommer Vårdgivaren att ha ett kostnadsansvar om 10%. Vårdgivaren har rätt att fakturera Beställaren för den del av läkemedelskostnaden som Vårdgivaren inte har kostnadsansvar för. Fakturaunderlaget utgörs av manuell registrering av läkemedel i enlighet med Underbilaga 3.1, Rapporteringsanvisning. Kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel regleras i vid var tid gällande avtal avseende kostnadsansvar öppenvårdsläkemedel ("KÖL-avtal") mellan Parterna. Om KÖL-avtal inte träffats mellan Parterna har Beställaren kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel. Läkemedel som administreras i verksamheten får inte förskrivas på recept Hjälpmedel Vissa behandlingshjälpmedel som förskrivs till brukare i hemmet bekostas av Vårdgivaren, se Hjälpmedelsguiden, behandlingshjälpmedel via Vårdgivarguiden. Beställaren bekostar övriga hjälpmedel som förskrivs enligt SLL:s anvisningar och regler, se Hjälpmedelsguiden via Vårdgivarguiden Tolkar Vårdgivaren ansvarar för kostnaden för språktolk. Beställaren ansvarar för kostnaden för tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt när tolktjänst som har avtal med SLL anlitas. Om annan tolktjänst används ansvarar Vårdgivaren för kostnaden Sjukresor Beställaren ansvarar för kostnaderna för sjukresor om leverantör som SLL har avtal med anlitas, se Vårdgivarguiden. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 3 ERSÄTTNINGSVILLKOR HSN LS (9)

144 Bilaga 3 Ersättningsvillkor Utbildningsåtaganden Ersättning för vårdgivare som tillhandahåller platser för ST-, AT- och VILutbildning/tjänstgöring betalas ut enligt schablon som fastställs varje år av SLL eller så ofta som SLL bestämmer. I dokumentet utbildningsdirektiv 2017 regleras hur utbildningsmedel fördelas. Ersättningen kan inte omförhandlas och samtliga vårdgivare, oavsett driftsform, erhåller ersättning enligt riktlinjerna i direktivet. Moms Parterna är eniga om att Uppdraget i sin helhet utgör sådan sjukvård som undantas från momsplikt enligt 3 kap. 4 mervärdesskattelag (1994:200)(ML). I enlighet härmed utgår ingen moms på ersättningen för Uppdraget. Tillägg på faktura för momskompensation får inte göras. För det fall behörig domstol genom lagakraftvunnet beslut anser att hela eller delar av Uppdraget inte omfattas av 3 kap. 4 ML eller annan relevant undantagsbestämmelse i ML, har Vårdgivaren mot utställande av faktura rätt till moms på ersättning som är hänförlig till de delar av Uppdraget som av domstol bedömts som momspliktiga. Vårdgivarens rätt gäller under förutsättning att relevant faktura uppfyller de krav som följer av 11 kap. ML. Det åligger Vårdgivaren att snarast möjligt, och under Avtalets löptid, delge Beställaren föreliggande domstolsbeslut för att ersättning för moms ska kunna utgå. Om Vårdgivaren framställer krav efter avtalstidens utgång kan SLL inte utge ersättning för moms. Ersättningsanspråket är preskriberat efter avtalstidens utgång. Frågan om eventuell momsplikt ska hanteras kostnadsneutralt för Beställaren varför Vårdgivaren, till den del ersättningen ska faktureras med tillägg för lagstadgad moms, ska reducera ersättningen med lägst motsvarande belopp som avser den statliga momskompensationen som för närvarande uppgår till 6 procent. Räkneexempel: Avtalad ersättning för tjänsten: 100 Statlig momskompensation: 6 procent Lagstadgad mervärdesskatt, i exemplet 25 procent Privata Vårdgivare och landstingsägda bolag Tjänsten är momsfri Avtalad ersättning för tjänsten 100 Vårdgivaren fakturerar 100 ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 3 ERSÄTTNINGSVILLKOR HSN LS (9)

145 Bilaga 3 Ersättningsvillkor Tjänsten är momspliktig Avtalad ersättning för tjänsten 100 Vårdgivaren reducerar ersättningen - 6 Justerad ersättning 94 Tillkommer mervärdesskatt 25 % 23,50 (94*25 % = 23:50) Vårdgivaren fakturerar 117:50 Fakturering Utformning av faktura Från den registrering av vårdhändelser som Vårdgivaren gör till Beställarens databaser sammanställer Beställaren ett faktureringsunderlag. Vårdgivaren ska kontrollera och godkänna detta underlag, varefter utbetalning sker. Beställaren betalar endast för utförd vård som rapporterats till Beställarens databaser enligt Beställarens anvisningar samt uppdragsrelaterad ersättning enligt detta Avtal. På fakturan samlas samtliga poster som ska faktureras enligt detta Avtal. Beställaren äger rätt att kvitta för mycket utbetald ersättning mot ersättning till Vårdgivare för utförda tjänster vid kommande utbetalningar Faktureringsperiod Fakturering sker månadsvis i efterskott. Den uppdragsrelaterade ersättningen faktureras månadsvis i efterskott med en tolftedel av årsbeloppet Faktureringsadress Faktura ska sändas till den faktureringsadress som anges i Vårdgivarguiden. Betalningsvillkor Betalning sker mot faktura på första tillgängliga bankdag 20 kalenderdagar efter fakturadatum. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger Beställaren rätt att förlänga tiden för betalning med motsvarande antal dagar. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 3 ERSÄTTNINGSVILLKOR HSN LS (9)

146 Bilaga 3 Ersättningsvillkor Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift, andra avgifter eller pristillägg om inte annat uttryckligen framgår av detta Avtal. Ersättning utbetalas endast till Vårdgivare som är godkänd för F-skatt. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats eller om vårdhändelsen inte rapporterats korrekt till Beställarens databaser inom tre månader efter det att den vårdåtgärd/det åtagande som ersättningen avser har utförts Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. Prisjustering Poängpris och uppdragsrelaterad ersättning ska vara oförändrade till och med Under resterande avtalstid ska 30 % av ersättningen vara fast och 70 % underlag för prisjustering per den 1:a januari varje år, med början , enligt årliga förändringar i preliminärt Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) exklusive läkemedel som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting ( SKL ) i oktober månad. LPIK tas fram av SKL och redovisas som årsvärden per kalenderår. LPIK redovisar prognostiserat utfall av förändringar i kostnader för arbetskraft och publiceras av SKL. Basår för LPIK för detta Avtal är år Justering av ersättningen enligt index föregås inte av förhandling. Beställaren informerar Vårdgivaren om ersättningen efter indexjustering. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 3 ERSÄTTNINGSVILLKOR HSN LS (9)

147 Avdelningen för Somatisk specialistvård Avtalsenhet sjukhus och upphandlade avtal Stockholms läns landsting Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Gäller fr.o.m Revideringshistorik finns på nästa sida

148 Revideringshistorik Datum Utförd av Kommentar Thomas Giertz Första publicerade versionen Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård SIDA 2 AV 16

149 Innehåll Revideringshistorik... 2 Rapporteringsanvisningens tillhörighet... 4 Allmän information om ersättning och ersättningsflöde Rapportering för utbetalning av ersättning Vårdtjänster i öppenvård DRG-ersatta besök i öppenvård DRG-ersatta vårdtillfällen i slutenvård Fakturering av vårdkontakter... 9 Bilaga 1 Rapporteringsanvisningen i förhållande till regelverk Bilaga 2 Beskrivning av vården och Informationssystem Beskrivning av vården Informationssystem Bilaga 3 Kodtexter för koder i denna rapporteringsanvisning Besökstyp Yrkeskategori Taxa/Patientavgift Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård SIDA 3 AV 16

150 Rapporteringsanvisningens tillhörighet Rapporteringsanvisningen avser öppen och slutenvård inom internmedicin och kirurgi. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för att hålla rapporteringsanvisningen uppdaterade med aktuella koder som ligger till grund för utbetalning av ersättning för utförd vård i enlighet med respektive avtals ersättningsvillkor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar även för att hålla nämnda koder uppdaterade i CodeServer. Vid frågor kontakta avtalshandläggare vid: Avdelningen för Somatisk specialistvård. Ytterligare information gällande detta avtal: Vårdgivarguiden - Avtalsinformation För tekniska frågor kontakta SLL-IT servicedesk: servicedesk.sllit@sll.se, Allmän information om ersättning och ersättningsflöde Den läsare som inte är bekant med Rapporteringsanvisning sedan tidigare bör läsa hela dokumentet och framför allt informationen i Bilaga 2. Där finns allmän information om beskrivning av vården och informationssystem. Om man inte känner till informationen i Bilaga 2 kan det vara svårare att förstå de övriga anvisningarna i dokumentet. Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård SIDA 4 AV 16

151 1 Rapportering för utbetalning av ersättning I detta Kapitel 1 Rapportering för utbetalning av ersättning redovisas vilka variabler och koder som är obligatoriska för att få ersättning i enlighet med det avtal som denna rapporteringsanvisning visar till. Bilaga 2 kapitel Beskrivning av vården anger i allmänna och övergripande termer vilka informationsmängder som är nödvändiga vid rapportering. Där kodtext saknas återfinns dessa i Bilaga 3 Koder för kodtexter i denna rapporteringsanvisning. Variabler och koder som i övrigt är nödvändiga/obligatoriska i enlighet med gemensamt vårdregister (GVR) anges inte (se informationen i Bilaga 2, kapitlet om Beskrivning av vården, tredje stycket). Uppmärksamma även att denna rapporteringsanvisning inte redovisar eventuell annan ersättning som inte har sitt ursprung från den information som hämtas genom rapportering till GVR. De rapporterade variablerna och deras koder används av systemen för att bearbeta informationen och beräkna ersättning för respektive produktkod. Produktkoden är den ekonomiska beskrivningen av den i avtalet angivna vårdtjänsten. I nedanstående länk finns information om vanligt förekommande koder som används vid rapportering av kontakter som inte ger ersättning och därför inte nämns i övrigt i denna rapporteringsanvisning. Vårdgivarguiden - Anvisningar särskilda vårdkontakter Här finns anvisningar för rapportering vid uteblivet besök, utfärdande av intyg, journalkopior med mera. Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård 1 Rapportering för utbetalning av ersättning SIDA 5 AV 16

152 1.1 Vårdtjänster i öppenvård Nedan visas ett förklarande exempel på tabell för vårdtjänsten och dess produktkod. Uppmärksamma att tabellen fortlöper över två sidor Besökstyp Yrkeskategori Här visas de koder för besökstyp som kan vara aktuella att använda gällande den beskrivna vårdtjänsten. Endast en av de listade koderna anges vid rapportering av besöket. Här visas de koder för yrkeskategori som kan vara aktuella att använda gällande den beskrivna vårdtjänsten. Minimum en av de listade koderna anges vid rapportering av besöket. Taxa Här kan även finnas information om hur koderna för yrkeskategori ska kombineras, framför allt vid olika teambesök. Här visas de koder för taxa som kan vara aktuella att använda gällande den beskrivna vårdtjänsten. Endast en av de listade koderna anges vid rapportering av besöket. Uppmärksamma att denna uppställning inte visar det bakomliggande regelverket för hur koderna ska användas. Det ger att vissa kombinationer av Besökstyp/Yrkeskategori/Taxa inte är korrekta att rapportera. Exempel: Endast koderna för yrkeskategori (läkare) kan kombineras med taxa 22. Vårdtjänst: Diagnoskod KVÅ-kod DRG-kod Produktkodens namn (Produktkodens ID) DRG-koden är den ekonomiska beskrivningen av den i avtalet angivna vårdtjänsten För information om DRG se bilaga 2 i denna rapporteringsanvisning. Här finns information om diagnoskoder enligt ICD-10-SE. Här finns information om KVÅ-koder. Informationen ser olika ut beroende på vad som behöver förklaras. Här finns information om vilken DRG-kod som ska rapporteras för att den angivna vårdtjänsten ska kunna ersättas. Här hänvisas till kapitel 2 för en detaljerad översikt. DRG-koder finns i CodeServer tabell PRODUKT Koden är enklast sökbara vid att söka med den angivna produktkodens ID. Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård 1 Rapportering för utbetalning av ersättning SIDA 6 AV 16

153 1.1.1 DRG-ersatta besök i öppenvård Besökstyp 0, 1, 2, 4, 6, 8, 9, A, B, H, S Yrkeskategori 01-69, 70, 75, 77, 79, 83 Observera att listan är ett urval av använda koder för yrkeskategori. Taxa 02, 04, 06, 08, 10, 12, 19, 22, 25, 60, 70, 71 Vårdtjänst: Diagnoskod KVÅ-kod DRG-kod Ersättning ges i enlighet med till GVR rapporterad DRG-produkt Observera att DRG-produkten ska ha produkttyp K Diagnoskod (ICD-10-SE) är obligatorisk för läkare. I förekommande fall obligatoriskt. Ersättning ges i enlighet med till GVR rapporterad DRG-produkt. Observera att DRG-produkten ska ha produkttyp K. Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård 1 Rapportering för utbetalning av ersättning SIDA 7 AV 16

154 1.1.2 DRG-ersatta vårdtillfällen i slutenvård Kod för inskrivning Kod för utskrivning 0 Från primärkommunal vård (SMHI) 1 Från hemmet 2 Från annan klinik 3 Annan inrättning Koderna för inskrivning finns i CodeServer tabell IKOD 0 Till primärkommunal vård (SMHI) 1 Till hemmet 2 Till annan klinik inom samma inrättning 3 Till annan inrättning 7 Avliden Koderna för utskrivning finns i CodeServer tabell UKOD Vårdtjänst: Diagnoskod KVÅ-kod DRG-kod Ersättning ges i enlighet med till GVR rapporterad DRG-produkt Observera att DRG-produkten ska ha produkttyp K Diagnoskod (ICD-10-SE) är obligatorisk. I förekommande fall obligatoriskt. Ersättning ges i enlighet med till GVR rapporterad DRG-produkt. Observera att DRG-produkten ska ha produkttyp K. Beskrivning av in- och utskrivningskoder IN Kod 0 när patienten kommer från ett vård- och omsorgsboende. Kod 1 om patienten kommer direkt från hemmet inkl ASIH, akutmottagning, husläkare. Kod 2 används om patienten förflyttas inom verksamhetens egna kliniker. Kod 3 används om patienten skrivs in från annat sjukhus UT Kod 0 När patienten skrivs ut till ett vård- och omsorgsboende. Kod 1 När patienten skrivs ut till hemmet inkl ASiH, akutmottagning, husläkare Kod 2 När patienten skrivs ut till annan klinik inom samma inrättning. Kod 3 När patienten skrivs ut till annat sjukhus. Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård 1 Rapportering för utbetalning av ersättning SIDA 8 AV 16

155 1.2 Fakturering av vårdkontakter Denna rapporteringsanvisning ger ingen närmre information om faktureringsrutinerna än vad som beskrivs i Bilaga 2, kapitlet om Informationssystem. Det normala är att faktureringen för vård av alla som är folkbokförda i Sverige är automatiserad. Rutinerna kring utomlänspatienter kan skilja något från avtal till avtal. Faktureringsrutinerna kring personer som inte är folkbokförda i Sverige skiljer även mellan de olika personkretsarna så som EU-patienter, patienter från konventionsländer, asylsökande och personer utan tillstånd. De enskilda rutinerna avtalas mellan avtalsparterna och framgår inte av denna rapporteringsanvisning. Nedan hänvisas till närliggande information. Uppmärksamma även information om intyg. Asylsökande Asylsökande som kan uppvisa ett giltigt LMA-kort. Vårdgivarguiden - Asylsökande Bevisperson En person som i egenskap av målsägande eller vittne ska närvara vid en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål i Sverige. En bevisperson får ett beslut från Migrationsverket om att han eller hon har fått uppehållstillstånd i Sverige. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd är beviljat enligt 5 kap. 15 utlänningslagen. Kontakta alltid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Avdelningen för Närsjukvård, Kvinnor-Barn-Asyl vad gäller dessa personer. Använd alltid reservnummer vid registrering av vårdkontakten. Intyg med mera Dokumentet Regelverk och avgifter för intyg, vaccinationer och hälsoundersökningar. Vårdgivarguiden Intyg, vaccination mm Person utan tillstånd Om en person inte har nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige. Vårdgivarguiden - Person som saknar tillstånd. Använd alltid reservnummer vid registrering av vårdkontakten. Självbetalande För självbetalande patienter måste vårdenheten säkerställa betalningen för vårdtjänsten från patienten. Detta eftersom det inte utgår någon ersättning från det offentliga i dessa fall. Turister och övriga med tillstånd att vistas i Sverige Avgiftsreglerna för dessa patienter varierar bland annat beroende på vilket land patienten kommer ifrån, orsaken till vistelsen i Sverige samt medborgarskap med mera. Vårdgivarguiden - Turisthandboken. Personnummer och reservnummer Normalt används ett giltigt svenskt personnummer vid rapportering av en vårdkontakt. För att kunna rapportera en vårdkontakt för en person som inte har ett giltigt svenskt personnummer används istället ett reservnummer. Om personen inte redan har ett reservnummer ska vårdgivaren ta ut ett nummer från personuppgiftsregistret (PU). Kontakta SLL-IT Servicedesk för ytterligare information. E-post: servicedesk.sllit@sll.se Telefon: Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård 1 Rapportering för utbetalning av ersättning SIDA 9 AV 16

156 Bilaga 1 Rapporteringsanvisningen i förhållande till regelverk Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård Fel! Hittar inte referenskälla. SIDA 10 AV 16

157 Bilaga 2 Beskrivning av vården och Informationssystem Beskrivning av vården Alla vårdkontakter som ersätts i enlighet med denna rapporteringsanvisning rapporteras av vårdgivaren till det gemensamma vårdregistret (GVR). Rapporteringsanvisningen beskriver vad som ska rapporteras från vårdenhetens patientadministrativa system (PAS) till GVR för att ersättning ska kunna utbetalas. I denna rapporteringsanvisning används ordet produktkod. I avtalet används ordet vårdtjänst. Produktkoden visar i ekonomiska termer vilken vårdtjänst som har ersatts. Beskrivningssystemen bygger på regelverk för rapportering av vårdkontakter där den enskilda patientens kontakt med hälso- och sjukvården rapporteras med ett antal olika variabler. En del variabler är administrativa i öppenvård t ex besökstyp och patientavgift (taxa) och i slutenvård t ex in- och utskrivningskoder. En del variabler beskriver det medicinska innehållet i vårdkontakten t ex diagnos (ICD-10-SE). De olika variablerna har sedan en eller flera koder att välja mellan. Det är kombinationen av variabler och dess koder som presenteras i denna rapporteringsanvisning. Denna rapporteringsanvisning har utarbetats utifrån ett avtal där koder för variablerna nedan ska rapporteras till GVR. Denna rapporteringsanvisning beskriver inte den tekniska lösningen för hur PAS levererar informationen till GVR. För att säkerställa korrekt leverans av information till GVR tillhandahåller SLL-IT anvisningar och specifikationer. Vårdgivaren måste själv ta kontakt med sin leverantör av PAS för att säkerställa att överföring av information mellan PAS och GVR kan ske. Att i övrigt förbereda informationssystemen (se nästa kapitel) så att ersättningsflödet fungerar korrekt omhändertas i samband med avtalsskrivandet. Denna rapporteringsanvisning har ingen närmare beskrivning av dessa procedurer. Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård Bilaga 2 Beskrivning av vården och Informationssystem SIDA 11 AV 16

158 Variabler och tillhörande koder för administrativ beskrivning Variabler och koder presenteras på detaljnivå i Kapitel 1 Rapportering för utbetalning av ersättning och i tabellform i Kapitel 2 Särskild kontroll och underlag för felsökning. o Koder för Besökstyp, Yrkeskategori och Taxa för öppen vård Koderna finns i CodeServer respektive tabeller BTYP, VDG, TAXA o Koder för in- och utskrivning för sluten vård Koderna finns i CodeServer respektive tabeller IKOD och UKOD Variabler och tillhörande koder för medicinsk beskrivning Koder rapporteras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Se information med länkar nedan. o Diagnoskoder enligt ICD-10-SE (Internationell statistik klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem) Beskriver patientens sjukdom, symtom eller anledning till vårdkontakten. Koderna finns i CodeServer tabell DIAGNOS o Åtgärdskoder enligt KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) Beskriver vårdåtgärder. Koderna finns i CodeServer tabell OPKOD operationskoder/åtgärdskoder o DRG-koder (Diagnosrelaterade grupper) enligt NordDRG-CC. DRG-koden skapas vid att vårdgivarens PAS anropar SLLs grupperare. DRGkoden rapporteras sedan till GVR. DRG-koden ska ha produkttyp K. För tekniska detaljer kring denna process, se tredje stycket i denna bilaga. Koderna finns i CodeServer tabell PRODUKT En vårdkontakt ska alltid beskrivas enligt vid var tid gällande regelverk, oavsett påverkan på utbetalad ersättning. I nedan punktlista ges länkar till allmän information kring detta. - Information om regelverk och definitioner kring rapportering av vårdkontakter: Vårdgivarguiden - Vårdinformatik - Regelverket för avgifter: Vårdgivarguiden - Avgiftshandboken - Information och anvisningar om ICD-10-SE och KVÅ: Socialstyrelsen - Klassificering och koder Genom denna länk finns även information om NordDRG-CC Vilka variabler och tillhörande koder som specifikt måste användas gällande avtalet för denna rapporteringsanvisning framgår av Kapitel 1 Rapportering för utbetalning av ersättning. Den information som har rapporterats till GVR kommer omhändertas av de efterföljande informationssystemen i ersättningsflödet. Schematisk bild och enkel beskrivning av ersättningsflödet finns i nästa avsnitt. Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård Bilaga 2 Beskrivning av vården och Informationssystem SIDA 12 AV 16

159 Informationssystem Socialstyrelsens definition av informationssystem är: system som insamlar, bearbetar, lagrar eller distribuerar och presenterar information. På Vårdgivarguiden finns termerna e-tjänster och system. I denna rapporteringsanvisning används termerna synonymt med varandra. Nedan förklaras hur den information som rapporteras från vårdgivarens PAS till GVR omhändertas i informationssystemen så att vårdgivaren får ersättning i enlighet med avtalet. Observera att denna rapporteringsanvisning beskriver den automatiserade bearbetningen av rapporterad information som görs för varje vårdkontakt. Denna rapporteringsanvisning beskriver inte eventuell ersättning som utgår i enlighet med andra delar av avtalet eller manuell tilläggsfakturering som även det kan tillkomma som en del av avtalet. I bilden ovan visas en schematisk bild av hur den rapporterade informationen omhändertas i de informationssystem som ingår i ersättningsflödet. Nedan visas vad förkortningarna står för och därefter en övergripande förklaring av vad som händer i de olika systemen. PAS Patientadministrativt system HEJ systemet sätter pris (ingen förkortning) GVR Gemensamt vårdregister VF Vårdfaktura ERSMO Ersättningsmodeller AF Avstämningsfunktionen I kapitel 1 Rapportering för utbetalning av ersättning beskrivs vilka informationsmängder från beskrivningssystemen som specifikt gäller för det avtal som denna rapporteringsanvisning hänvisar till. Förklaring av ersättningsflödet är dock likalydande för alla avtal och rapporteringsanvisning även om informationen som omhändertas kan vara olika till antal variabler och koder. - PAS levererar till GVR Första steget i ersättningsflödet är att vårdgivaren rapporterar korrekt information i enlighet med denna rapporteringsanvisning till GVR. Därutöver måste alla informationssystem vara förberedda så att den rapporterade informationen kan omhändertas. Som tidigare nämnt (1.1, tredje stycket) kommer denna rapporteringsanvisning inte ytterligare beskriva de förberedande åtgärder som måste göras i informationssystemen. GVR har funktioner för att återrapportera fel till vårdgivarens PAS. (Om PAS har funktioner för detta). Information om felaktigheten finns även i AF, vilket beskrivs i sista punkten. I den schematiska bilden ser man skillnaden i ansvar mellan vårdgivaren och SLL. Vårdgivaren ansvarar för sitt lokala PAS och rapporteringen till GVR. SLL ansvarar för de informationssystem som används i ersättningsflödet. Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård Bilaga 2 Beskrivning av vården och Informationssystem SIDA 13 AV 16

160 - GVR levererar information till ERSMO ERSMO innehåller olika ersättningsmodeller som används för att bearbeta den rapporterade informationen. Huvudsyftet för ERSMOs bearbetning är att produktkoder för ersättning - av de i avtalet beskrivna vårdtjänsterna - ska skapas för den rapporterade vårdkontakten. Ersättningsmodellerna konfigureras i systemet ERSMO och är oftast olika för olika avtalsområde.* - ERSMO levererar till HEJ HEJ har som uppgift att sätta avtalat pris på den produktkod som Ersmo har levererat. Några verksamheter använder HEJ som fakturaunderlag för att få ersättning från beställaren. - HEJ levererar information till VF Detta gäller vårdgivare som har avtal om att få sin ersättning via VF. Här skapas en elektronisk faktura åt vårdgivaren som godkänner/skickar den så att ersättningen utbetalas. I VF finns funktioner för manuell tilläggsfakturering, bokföring och kontering vilket inte ytterligare beskrivs i denna rapporteringsanvisning. - AF tar emot information från GVR, ERSMO, HEJ och VF I AF visas informationen som har rapporterats tillsammans med resultatet av bearbetningen. AF har till exempel information om respektive systems status gällande vårdkontakten, visning av ERSMOs bearbetning och HEJs eventuella pris på produktkoden. Åtkomst till AF sker via VF. På Vårdgivarguiden finns mera information om e-tjänster och system. Vårdgivarguiden - E-tjänster och system * Information om modellnummer ska inte rapporteras från PAS. Modellnumret kommer verksamheten se i Avstämningsfunktionen (AF), och är oftast viktig information i kontakt med SLL-IT och HSF vid t ex felsökning kring ersättning. I ERSMO bearbetas den rapporterade informationen gällande avtalet i denna rapporteringsanvisning i enlighet med följande modeller: 008 SLL - Sluten vård med DRG 009 SLL - Öppen vård med DRG Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård Bilaga 2 Beskrivning av vården och Informationssystem SIDA 14 AV 16

161 Bilaga 3 Kodtexter för koder i denna rapporteringsanvisning I denna bilaga visas kodtexter för de koder som har använts i denna rapporteringsanvisning utan att kodtexten har skrivits ut. För kodverket i sin helhet hänvisas till CodeServer och respektive tabell. Besökstyp Observera att listan är ett urval av använda koder för besökstyp. Ersättningen ges för rapporterad DRG. Koderna finns i CodeServer tabell BTYP Kod Kodtext 0 Nybesök enskilt 1 Återbesök enskilt 2 Hembesök 4 Vårdhändelse utan patientkontakt 6 Telefonrecept 8 Gruppbesök 9 Telefon- och brevkontakt A Teambesök B Gruppteambesök H Teambesök i hemmet S Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården, administrativ kod Yrkeskategori Koderna finns i CodeServer tabell VDG VDG är förkortning för vårdgivare vilket var det allmänt använda uttrycket för det som idag benämns som Hälso- och sjukvårdspersonal. Vårdgivare har numera en organisatorisk övergripande betydelse och används inte för enskilt personal. I denna rapporteringsanvisning används ordet yrkeskategori för koderna som visar till vilket yrke respektive Hälso- och sjukvårdspersonal tillhör. Observera att listan är ett urval av använda koder för yrkeskategori. Ersättningen ges för rapporterad DRG. Kod Kodtext Läkare 70 Sjuksköterska 75 Kurator 77 Sjukgymnast/Fysioterapeut 79 Dietist 83 Fotvårdsspecialist Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård Bilaga 3 Kodtexter för koder i denna rapporteringsanvisning SIDA 15 AV 16

162 Taxa/Patientavgift Koderna finns i CodeServer tabell TAXA Taxa omnämns även som patientavgift. Ytterligare information kring taxekoder: Vårdgivarguiden - Taxekoder Observera att listan är ett urval av använda koder för taxa. Ersättningen ges för rapporterad DRG. Sedan några år tillbaka avslutas användandet av särskild taxa för utomlänspatienter. Använd i stället endast de koder som tidigare var öronmärkta för SLL. Patientens folkbokföringsadress ger den information som behövs för att identifiera att personen i fråga är utomlänspatient. Kod Kodtext 01 Primärvård och geriatrik 04 EES- och konventionspatienter 06 Avgiftsbefriad 08 SLL frikort 10 Resterande avgift till frikort 12 Asylsökande 19 Fullbetalande patient 22 Remiss från DL/HL SLL-pat 25 Återbetalning enligt 30-minutersregeln 60 Patient yngre än 18 år 70 Bevispersoner 71 Personer utan tillstånd Internmedicin och Kirurgi, öppen och slutenvård Bilaga 2 Beskrivning av vården och Informationssystem SIDA 16 AV 16

163 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx Mellan 1. Stockholms läns landsting, organisationsnummer , genom Hälsooch sjukvårdsnämnden ( Beställaren ) och 2. xxxx AB, organisationsnummer xxxxxx-xxxx ( Vårdgivaren ), har för tiden avtal slutits om elektiv somatisk sjukvård (HSN nr xxxx-xxxx och ADA nr xxx xx), Huvudavtalet. Parterna har denna dag kommit överens om följande Tilläggsavtal : Tilläggsavtal för öppenvårdsläkemedel år 20xx 1 Bakgrund I läkemedelsstrategin, fastställd av landstingsfullmäktige , angavs att kostnadsansvaret för läkemedel i öppen vård ska läggas ut på vårdgivarna. För akutsjukhusen i Stockholms län genomfördes detta fr o m år Detta avtal reglerar kostnadsansvar för läkemedel i öppen vård med xxx AB år 20xx. 2 Avtalsinnehåll Tilläggsavtalet består av nedan uppräknade dokument och om det förekommer motstridiga villkor i dem skall dokumenten tolkas i följande ordning: 1. Detta Tilläggsavtal 2. Verksamhetsuppdrag, Bilaga 1 3. Arbetsplatskoder, Bilaga 2 4. Kvalitetsbokslut, Bilaga 3 5. Teknisk bilaga, Bilaga 4 ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

164 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx 3 Kostnadsansvar Avtalet omfattar förskrivna och uthämtade läkemedel inom läkemedelsförmånen som fakturerats Beställaren månatligt från ehälsomyndigheten. Övriga varor inom läkemedelsförmånerna ingår för närvarande inte. Avtalet omfattar inte de kostnader som Beställaren månatligt faktureras av apoteksmarknadens aktörer för dosförpackade läkemedel, smittskyddsläkemedel, p-pillersubventioner och andra av Vårdgivaren genererade läkemedelskostnader i öppen vård utanför läkemedelsförmånerna. Avtalet omfattar inte heller de kostnader för läkemedel som beställs av Vårdgivaren via rekvisition och som används i det dagliga behandlingsarbetet. Dessa ersätts enligt ersättningssystem i Huvudavtalet. Itererade läkemedel tillhör den grupp som gällde vid förskrivningstillfället. Parterna är överens om att dela kostnadsansvaret för öppenvårdsläkemedel enligt följande fördelning: Produkter inom läkemedelsförmånerna i enlighet med TLV:s beslut Basläkemedel på Kloka listan Fördelning av kostnadsansvar mellan beställare och vårdgivare Beställare Vårdgivare 100 % 0 % Övriga läkemedel dvs basläkemedel ej på Kloka listan, specialläkemedel (inklusive särläkemedel) Övriga varor inom förmånen 50 % 50 % 100 % 0 % Definition på basläkemedel är enligt Stockholms läns läkemedelskommitté Vanliga läkemedel för sjukdomar som i stor utsträckning hanteras i primärvården. Läkemedelskommittén fastställer årligen den lista med läkemedel som definieras ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

165 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx som basläkemedel. Listan är på substansnivå. De basläkemedel på Kloka Listan som Beställaren tar fulla kostnadsansvaret för enligt ovan avser alltså läkemedel som både är definierade som basläkemedel och som finns på Kloka Listan. Med specialläkemedel avses Läkemedel som huvudsakligen sätts in av andra specialister än allmänmedicinska det vill säga vs alla läkemedel, inklusive de läkemedel som den europeiska läkemedelsmyndigheten definierat som särläkemedel eller orphan drugs. Läkemedel i Kloka Listan rekommenderade endast inom Specialiserad vård och som inte är generellt rekommenderade i annat avsnitt av Kloka Listan, jämför registret Substanser, är vanligtvis specialläkemedel. Bas- resp. särläkemedelslista publiceras på landstingets läkemedelsportal Underlag för beräkning av den läkemedelskostnad Vårdgivaren ansvarar för utgörs av SLL:s kostnader för den allmänna läkemedelsförmånen för folkbokförda i Stockholms län exklusive Norrtälje Kommun. I kostnadsunderlaget inräknas alla expedierade recept på förmånsberättigade läkemedel oavsett om dessa var förskrivna under aktuellt budgetår eller året dessförinnan. De sökbegrepp och variabler som underlaget baseras på återfinns i Bilaga 4. Parterna är överens om att arbetsplatskoder i enlighet med Bilaga 2 utgör underlaget för kostnadsansvaret. Förändringar gällande arbetsplatskoder ska gemensamt förhandlas innan förändringar görs i Bilaga 2. Om andra arbetsplatskoder än de som är förtecknade i Bilaga 2 används, kommer Vårdgivaren att debiteras 100 procent av kostnaderna för dessa arbetsplatskoder. Vårdgivaren skall använda korrekta och kvalitetssäkrade arbetsplatskoder vid sin läkemedelsförskrivning. Regler för detta finns på Vårdgivarguiden. Vårdgivaren skall tillse att verksamhetens arbetsplatskoder är uppdaterade i SLL:s kodregister med nödvändiga tillhörande egenskaper. Avsaknad av identifikation för läkemedelsuppdraget på arbetsplatskoden medför att läkemedelskostnaden genererad på arbetsplatskoden inte kan vidarefaktureras och efterfakturering kommer då att ske. 4 Ersättning ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

166 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx Vårdgivaren fakturerar Beställaren med 1/12 del av x kr varje månad under år 20xx. Beräknat belopp är baserat på utfall 20xx och uppräknat med x procent. Beräkningen av Vårdgivarens ersättning bygger på kostnader för uthämtade läkemedel enligt 3. Vårdgivare Läkemedel Utfall 2016 Sjukhusets ersättning Avtal 2016 Avtal 2017 xxx Bas-lm ej KloLi xx xxx xxx xx xxx xxx xx xxx xxx Spec-lm inkl. sär-läkemedel xx xxx xxx xx xxx xxx xx xxx xxx Sum xxx xx xxx xxx xx xxx xxx xx xxx xxx Beställaren vidarefakturerar Vårdgivaren med 50 procent av ehälsomyndigheten totalt fakturerat belopp för de läkemedel som förskrivits (Bilaga 2) från och med 20xx HSF fakturerar upp till och med 110 % därefter bär HSF hela kostnaden. Under 90 % sker återbetalning till HSF av vårdgivaren erhållna medel enligt avtal se förklaring nedan. xx xxx xxx kr xx xxx xxx kr xx xxx xxx kr De sökbegrepp och variabler som beräkningen baseras på återfinns i Bilaga 4. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

167 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx 5 Fakturering Vårdgivaren fakturerar Beställaren månatligen en tolftedel av avtalad totalersättning. Faktureringen sker på särskild faktura. Fakturaadress HSN-f Ref 1500/600 Box Stockholm Beställaren fakturerar Vårdgivaren månatligen för dennes förskrivning av öppenvårdsläkemedel (enligt avtalat ansvar se 3). Som grund för fakturering av avtalad andel av läkemedelskostnaderna finns en fil baserad på förskrivna och uthämtade läkemedel. I filen kommer vårdgivaren att se en specifikation på kostnaderna för de uthämtade läkemedel som förskrivits på Vårdgivaren arbetsplatskoder och den andel av kostnaden som Vårdgivaren skall betala 6 Huvudavtalets villkor Utöver vad som avtalats i detta Tilläggsavtal gäller Huvudavtalets villkor i tillämpliga delar. I och med detta Tilläggsavtal ersätts och förtydligas dock delar av läkemedelsskrivningarna i Huvudavtalets Allmänna villkor, se Bilaga 1 Verksamhetsuppdrag 7 Uppföljning Läkemedelsuppföljning kommer att ingå i både den löpande och den fördjupade uppföljningen av Huvudavtalet. KÖL-avtalen kommer att följas upp vid ett flertal tillfällen under året. Kvalitetsbokslut för 20xx lämnas till Beställaren senast 20xx-03-31, se Bilaga 3. Syftet med kvalitetsbokslut för läkemedel är att stödja den lokala förändringsprocessen mot rationell och säker läkemedelshantering. Läkemedelsuppföljningen är en del av SLL:s gemensamma uppföljningsportal. Via Läkemedelsuppföljningen kan Vårdgivaren månadsvis följa sin förskrivning. Bland annat kan följsamheten till Kloka Listan och utfärdade rekommendationer (Kloka råd) följas. All receptförskrivning av läkemedel som sjukhusen gör, alltså även utomlänspatienter, ingår för närvarande i Läkemedelsuppföljningens statistik. Läkemedelsuppföljningens urval av arbetsplatskoder bygger på EK (SLL:s ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

168 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx elektroniska katalog) och de HSAid som vårdgivaren har där. Rätt information i EK är förutsättningen för rätt läkemedelsuppföljningsstatistik. Fortlöpande sker utvärdering av överföringen av kostnadsansvaret av HSN-f. Effekterna på ekonomi, förskrivningspraxis, remissflöden och patientsäkerhet är delar av det som kommer att utvärderas. Vårdgivaren ska vid behov vara behjälplig vid uppföljning. 8 Avtalstid Tilläggsavtalet gäller perioden 20xx xx (ett år). 9 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Tilläggsavtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Vårdgivaren Beställaren Namn Y Y Y Y Adress XXX Box Stockholm Stockholm Telefon e-post y.y@xxx.se y.y@sll.se AAAAAAAAAAAAAAA Tilläggsavtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Stockholm den / 2017 Stockholm den / 2017 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltning xxx xxx Hälso- och sjukvårdsdirektör xxx ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

169 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

170 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx Bilaga 1 Verksamhetsuppdrag Läkemedelsbehandling skall ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Kvaliteten vid läkemedelsbehandling av äldre skall särskilt beaktas. När patienter behandlas med läkemedel som administreras på sjukhusets vårdmottagning, inom dagvård eller den slutna vården svarar vårdgivaren för kostnaden och läkemedlen ska rekvireras. Vårdgivaren ansvarar dessutom för att patienternas hela läkemedelsbehov tillgodoses under slutenvårdstiden. Då patienten överförs till annan vårdgivare skall patienten alltid förses med läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Vid tidsbegränsad läkemedelsbehandling skall den förskrivna läkemedelsmängden täcka hela den planerade behandlingsperioden. Mottagande vårdgivare och patient skall förses med fullständig information om aktuell läkemedelsbehandling och införda samt planerade förändringar i medicineringen. Vårdgivaren ska genomföra läkemedelsgenomgångar i enlighet med SLL:s riktlinjer, se Vårdgivarguiden. Förskrivare av specialläkemedel är ansvarig för att bistå patientens husläkare vid läkemedelsgenomgång samt för kunskapsöverföring gällande förskrivna specialläkemedel. Vårdgivarens förskrivning skall ske i enlighet med de rekommendationer som utfärdas av eller förmedlas av SLL:s läkemedelskommittéorganisation inklusive Kloka listan och Kloka råd. Recept skall vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod skall kopplas till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Tilläggsavtal. Vårdgivaren skall tillse att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt, se Vårdgivarguiden. Vid förändringar gällande arbetsplatskoder ska kontaktpersonen för respektive sjukhus meddela beställarens kontaktperson om denna förändring snarast. Upphandlade läkemedel och varor där SLL har rabatter skall användas om det inte finns medicinska skäl däremot. Vårdgivare skall införa förskrivarstöd så snart sådant finns tillgängligt i journalsystemet. Planer för införandet av dessa skall på förfrågan redovisas. För tillgängliga tjänster, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren skall ta del av producentoberoende läkemedelsinformation, se Vårdgivarguiden. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

171 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx Alla kontakter och all samverkan Vårdgivaren har med läkemedelsföretag och medicinsktekniska företag skall följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intresseorganisationer, se Vårdgivarguiden. Vårdgivarens kassation av läkemedel skall ske på ett miljömässigt korrekt sätt. Bilaga 2 Arbetsplatskoder för xxx, gällande år 20xx Id Förkortning Avtal Uppdrag Uppdrag styp ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

172 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx Bilaga 3 Kvalitetsuppföljning för öppenvårdsläkemedel år 20xx Klinikens aktiva arbetsplatskoder.. Uppföljning för tidsperioden år 20xx För att kunna svara på frågorna 1 3 måste kliniken nyttja statistiktjänsten Läkemedelsuppföljningen. Åtkomst till den får Ni via SLL:s nya uppföljningsportal (intranet) eller via Janusinfo.se. 1. Välj tre iakttagelser som framkommit vid analys av läkemedelsstatistik för kliniken Iakttagelse Iakttogs i rapport flera alt kan anges 1 DU90% DC90% Kostnadsökning/ minskning Annat ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

173 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx 2 3 DU90% DC90% Kostnadsökning/ minskning Annat DU90% DC90% Kostnadsökning/ minskning Annat 2. Välj tre förbättringsområden för kommande år 1 Läkemedel Vad skall förändras? Målvärde för förändringen Introduktion av nya läkemedel Redogör för nya läkemedel som introducerats i klinikens verksamhet samt erfarenheterna av dessa ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

174 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx 4. Biverkningshandläggning I Läkemedelskommittéorganisationens Kloka Råd står: Var uppmärksam på läkemedelsbiverkningar! Dokumentera ogynnsamma effekter av läkemedel med ICD-kod, t ex Y57.9 Har kliniken lokala rutiner för biverkningshandläggning? JA NEJ Kliniken diskuterar egna biverkningsfall som en del i den interna fortbildningen Om JA : JA NEJ Enstaka tillfällen JA NEJ Regelbundet JA NEJ Använder kliniken diagnoskoden Y57.9 eller annan motsvarande diagnoskod? JA NEJ Hur många biverkningsrapporter har kliniken inrapporterat till Läkemedelsverkets regionala biverkningsenhet under året Antal 5. Övrigt Redogör för andra faktorer som har påverkat förskrivningsmönstret 6. Särskilda frågor, fortbildning mm 1. Läkemedelsfortbildning ges av Läkemedelskommitté organisationen, andra specialistföreningar och läkemedelsföretag Beskriv omfattningen av deltagandet från kliniken i dessa fortbildningar under det år kvalitetsbokslutet avser ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

175 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx 2 Har kliniken under det år kvalitetsbokslutet avser haft hjälp av informationsläkare och/eller apotekare för analys av läkemedelsförskrivningen? 3 Har förskrivarna på kliniken en markering för läkemedel på Kloka Listan inlagd i journalsystemet? JA NEJ 4 Har någon inom kliniken varit ledamot i Läkemedelskommittéorgansiationen, eller expertgrupp under det år bokslutet avser? 5 Har kliniken deltagit i klinisk prövning under det år bokslutet avser? JA NEJ JA NEJ JA NEJ Bilaga 4 Teknisk bilaga Kostnadsuppföljning för uppdrag sjukhusvård i Stockholms läns landsting Källa: VAL databas, VAL_LAK samt stödregister Urval: - Öppenvårdsdata för läkemedel 20xx, ( _LAK. RECEPT_20xx) ackumulerat/månad - Endast Stockholms läns invånare (laen= 01 ), dock ej Norrtälje (lkomm = 0188 ) - De sju största sjukhusen i SLL på Företagsnivå och inte inrättningsnivå, dvs resultatet inkluderar all verksamhet i länet för respektive sjukhus. Variabeln företag finns inte i läkemedel filerna och ska kopplas till materialet mha arbetsplatskoder från Apk filen som finns i samma katalog i VAL. De sju företagen är: Karolinska Universitetssjukhuset (Solna och Huddinge), Södertälje sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Danderyds sjukhus AB, Tiohundra AB, Capio S:t Görans sjukhus AB och S:t Erik ögonsjukhus AB ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

176 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx - Variablerna verksamhetsområde och specialitet kan kopplas till läkemedelsdata via apk filen, om det önskas - Geriatriska och psykiatriska verksamheter, dvs kliniker geriatrik, psykiatri som finns under varje företag tas bort och redovisas separat. Det gäller även barnmottagningar/medicin som finns bland annat på Karolinska, Södertäljeoch Danderyds sjukhus Stödfiler: Bas- och special-läkemedel beräknas utifrån listan över den senaste basläkemedel listan som läkemedelskommittén definierar och den är tillgänglig i VAL-databasen. Läkemedel som inte finns med i basläkemedels-listan vilka innefattar under året nytillkomna läkemedel, betecknas som special-läkemedel tills eventuellt beslut om annat av Stockholms Läkemedelskommitté. För uppgift om aktuella av europeiska läkemedelsmyndigheten godkända särläkemedel ( Orphan Drugs, se Aktuellt stödregister för REKLISTAN och basläkemedelslistan, se VAL_LAK samt ATC-koder för läkemedel: Se VAL_LAK_VARUREG A-S, V samt varunummer utan ATCkod(licensläkemedel, beredningar). Variabelförteckning: Se VAL-Handboken Läkemedel länk: Variabler som slutligen finns på rådata är följande: Företag, företag i klartext (namn) Arbetsplatskod, apk i klartext (namn) Klinik, klinik i klartext (namn) Inrättning, inrättning i klartext (namn) Specialitet, Verksamhetsområde, ATCKOD Basläkemedel lista för att fastställ bas och special läkemedel mha ATCKOD Klokalistan 20YY ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

177 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx Variabeln Artikel benämning är substansnamnen för ATCKOD Variabel Läkemedel flaggar om en produkt är läkemedel (Y) eller ej (N = handelsvaror) Variabeln idnr är avidentifierat person nr och som möjliggör koppling av patient med diagnos VAL_VARD till receptköp VAL_LAK.RECEPT_20YY. ATCkod, DDDförpackning (definierade dygnsdos per förpackning) och DDD (definierade dygnsdos), kopplas till läkemedel tabellerna mha variablen VARA som är baserad på ASABs lista med hjälp av VAL_LAK_VARUREG. Beräkningsvariabler: Sllkostnad/Förmån (sllkost) är den del av summan som landstinget betalar, patkost är den del av summan som patienten själv betalar. Om man har frikort blir patkost = 0. Belopp är den totala summan av det som landstinget och patienten betalar, Antal receptrad Antal förpackning (ant) Antal DDD per dygn beräknas genom att multiplicera antal förpackningar med DDDförpackning Kommentar kring variablerna och statistik: Webbaplikationen för uppföljning av läkemedelskonsumtion i SLL GUPS innehåller snabbuppföljning per vårduppdrag, akutsjukhus och verksamhetsområde/avdelning. I denna applikation liksom vid uppföljning av avtal, iakttas vissa beräkningsprinciper vid uppföljning av läkemedelsvolym i internationellt vedertaget mått antal definierade dygnsdoser DDD. Läkemedel som automatiskt exkluderas på grund av felaktig DDDsaknar: - Folsyra ATC-grupp B03BB01 - Hudläkemedel för olkal applikation ATC-grupp D, förutom medel för systematisk tillförsel: o D01BA02, terbinafin o D05BB, retinoider, dvs D05BB01(licensläkemedel) och D10BA01, isotretinoin (licensläkemedel) o D11AX10, finasterid Följande läkemedel saknar DDD och går därför endast att följa upp med belopp: - Parenterala läkemedel för sjukhusbruk inkl.vätskor, anestesimedel, cytostatika etc. - Övriga läkemedel som inte tillhör ATC-grupp A, B,C,G,H, J,L,M,N,P,R,S,V kod. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

178 HSN xxxx-xxxx ADA xxx xx xxxx Dessutom utesluts observationer som Saknar värden i ATC-kod, belopp, antal förpackningar, kön, ålder och icke avtalad arbetsplatskod. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI UNDERBILAGA 3:2 MALL FÖR TILLÄGGSAVTAL KÖL HSN LS

179 Bilaga 4 Informationshantering 4 Informationshantering 4.1 Inledning SLL ska använda digitalisering som ett strategiskt verktyg för att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten, erbjuda bättre samhällsservice samt öka patienters/medborgares delaktighet. För vissa funktioner anvisar Beställaren ett digitalt informationsstöd. För annan funktionalitet får Vårdgivaren själv välja informationsstöd. Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort användande av elektronisk tjänst, beskriven funktionalitet, informationsanvändning eller rapportering som beskrivs i denna bilaga. 4.2 Informationssäkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och förstörelse i enlighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Vårdgivaren ska följa SLL:s gällande policy och riktlinjer för informationssäkerhet, se Vårdgivarguiden Informationssäkerhetspolicy och Riktlinjer för informationssäkerhet. Hur skyddet genomförs ska dokumenteras. Vårdgivaren ska på begäran kunna uppvisa dokumentationen för Beställaren. 4.3 Personuppgiftsbiträdesavtal - villkor för behandling av personuppgifter Flera myndigheter och även det av alla Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ägda bolaget Inera AB har i uppdrag att skapa bättre informationsutbyte inom hälsa, vård och omsorg. Detta görs genom att erbjuda effektiva, kvalitetssäkrade tjänster inom e- hälsoområdet. En del av dessa tjänster ställer Beställaren krav på i denna bilaga. I syfte att uppfylla kravet i 30 personuppgiftslagen, PUL (1998:204), på skriftligt avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde ska, utöver bestämmelsen enligt punkt i Bilaga 5, Allmänna villkor, följande villkor gälla för behandling av personuppgifter i sådana IT-system i denna bilaga genom vilka SLL behandlar personuppgifter för Vårdgivarens räkning. För det fall villkor i annat tillämpligt personuppgiftsbiträdesavtal strider mot dessa villkor, har det andra avtalet företräde. Parter Personuppgiftsansvarig: Vårdgivaren Personuppgiftsbiträde: SLL Definitioner I detta Avtal gäller samma definitioner som återfinns i 3 PUL, vilket bland annat innebär att ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING HSN LS SIDA 1 AV 9

180 Bilaga 4 Informationshantering med personuppgifter avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Beträffande behandling som omfattas av patientdatalagen avses i detta Avtal i tillämpliga delar även uppgifter om avlidna. med personuppgiftsansvarig avses den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. med personuppgiftsbiträde avses den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. med behandling avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte. Ansvar och instruktion Vårdgivaren ansvarar för att all behandling av personuppgifter sker i enlighet med PUL, patientdatalagen och eventuell övrig tillämplig lagstiftning. Stockholms läns landsting åtar sig att endast behandla personuppgifter i enlighet med den personuppgiftsansvariga Vårdgivarens instruktioner, styrdokument samt träffade avtal och andra överenskommelser. Säkerhetsåtgärder m.m. Stockholms läns landsting ska vidta åtgärder som avses i 31 första stycket PUL, vilket innebär lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Vårdgivaren ska, efter erhållande av SLL:s sammanställning över utförda åtgärder enligt föregående punkt, ta ställning till om eventuellt ytterligare tekniska och organisatoriska åtgärder behövs eller om sammanställningen kan utgöra instruktion avseende säkerhetskrav. SLL ska följa av Datainspektionen fattade beslut om åtgärder för att uppfylla lagens säkerhetskrav och tillåta de inspektioner som Datainspektionen eller annan berörd part, enligt PUL, kan kräva för att upprätthålla en korrekt behandling av personuppgifter. Underbiträde SLL befullmäktigas att för Vårdgivarens räkning teckna personuppgiftsbiträdesavtal med annan fysisk eller juridisk person (underbiträde) om det behövs för att tillhandahålla berörda IT-system. Fullmakten innebär även bemyndigande för av SLL anlitat underbiträde att i sin tur för Vårdgivarens räkning teckna personuppgiftsbiträdesavtal med eventuella andra underbiträden. Sådana personuppgiftsbiträdesavtal ska ålägga underbiträdena samma skyldigheter vad avser informationssäkerhet och behandling av personuppgifter som åligger Stockholms läns landsting enligt detta Avtal. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING HSN LS SIDA 2 AV 9

181 Bilaga 4 Informationshantering Personuppgiftsbiträdesavtal med fullmakt avseende de e-hälsotjänster som anges under punkt 4.5 i denna bilaga och hanteras via Inera AB Inera AB (org. nr ) är ett bolag som ägs av SKL med uppdrag att skapa förutsättningar för en gemensam teknisk infrastruktur med IT-stöd bl.a. för vårdens personal samt publika tjänster till hela Sveriges befolkning. Därvid och i andra sammanhang kommer Inera AB att, beroende på tjänstens utformning i det enskilda fallet, för Vårdgivarens räkning själv behandla personuppgifter och/eller uppdra åt olika driftleverantörer att behandla personuppgifter. Inera AB och/eller sådana driftleverantörer, kommer då att inta ställning som personuppgiftsbiträde åt den personuppgiftsansvariga Vårdgivaren. För att möjliggöra korrekt avtalsrelation mellan den personuppgiftsansvariga Vårdgivaren och respektive personuppgiftsbiträde/underbiträde, ska som en integrerad del av detta avtal, Inera AB:s Modellavtal 2 Personuppgiftsbiträdesavtal enligt Personuppgiftslagen gälla mellan Vårdgivaren (indirekt ansluten vårdgivare) och Stockholms läns landsting (direktansluten vårdgivare) enligt dess vid var tid gällande fulla lydelse. Gällande version av Modellavtal 2 finns på Inera AB:s hemsida: Om tjänsteleverantör ingått separat personuppgiftsbiträdesavtal med vårdgivare skall det gälla i första hand. 4.4 Termer, begrepp, semantik Verksamhetsdata All vård som utförs enligt Avtalet ska beskrivas med nationella klassifikationer, terminologier och regelverk för rapportering av vårdkontakter som bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och anvisningar. För ytterligare information, se Vårdgivarguiden Vårdinformatik Termer För information om termer och begrepp, se Vårdgivarguiden Termer och begrepp Primär klassificering Utförd hälso- och sjukvård ska beskrivas med diagnoser och åtgärder, så kallad primär klassificering. För diagnoser ska Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE eller senare version) användas och för åtgärder Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Information om klassificering av diagnoser och åtgärder, se Vårdgivarguiden - Klassifikationer Regelverk för verksamhetsdata Vårdgivaren ska rapportera patienternas vårdkontakter i enlighet med Beställarens regelverk, se Vårdgivarguiden Regelverk för rapportering av vårdkontakter. Vårdgivaren ska rapportera, tillämpa och anpassa sig efter eventuella förändringar enligt beställarens anvisningar. Beställaren ansvarar för att vidarebefordra informationen enligt lagar och förordningar till andra myndigheter. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING HSN LS SIDA 3 AV 9

182 Bilaga 4 Informationshantering Rapportering av informationsobjekt På Vårdgivarguiden redovisas de informationsobjekt som Vårdgivaren ska rapportera till Gemensamt vårdregister ( GVR ) och Elektroniska katalogen ( EK ). Vårdgivaren ska rapportera i enlighet med de tidsintervall, de dataformat och det elektroniska kommunikationsstöd samt med definitioner på informationsobjekten som anges där. Vårdgivaren ska följa policy och regelverk för organisation i EK Meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner Vårdgivaren ska tillgodose att patientrelaterad information som hanteras hos Vårdgivaren tillgängliggörs enligt de meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner som Beställaren vid var tid anvisar, se Vårdgivarguiden. 4.5 Elektroniska tjänster, e-tjänster Allmänt Beställaren har i egenskap av hälso- och sjukvårdshuvudman ansvar för att det i tillräcklig omfattning finns strategiska elektroniska tjänster där verksamhetsnytta, patientnytta, säkerhet eller ekonomisk besparing utgör incitament. I den här bilagan beskrivs de avtalsmässiga krav avseende funktionalitet som Vårdgivaren är skyldig att använda eller uppfylla Generella krav Funktionalitet som Vårdgivaren ska använda eller uppfylla. För vissa funktioner anvisar Beställaren ett systemstöd. För annan funktionalitet får Vårdgivaren själv välja systemstöd. Beställarens information All information som Vårdgivaren behöver för att utföra sitt uppdrag publiceras på Vårdgivarguiden. Skyldighet för vårdgivaren Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad om aktuell information om uppdraget Information/instruktion på Vårdgivarguiden Funktionalitet och tjänster utvecklade för att underlätta i patientmötet Vårdgivaren ska möjliggöra för patienten att vara delaktig i sin egen vårdprocess. Skyldighet för vårdgivaren Vårdgivaren ska medverka till att patienten ges möjlighet att vara delaktig och kunna välja kontaktsätt till vården Information/instruktion på Vårdgivarguiden 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdgivaren ska vara ansluten till 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdgivaren ska hantera högkostnadsskydd och frikort elektroniskt för besök i den öppna sjukvår- E-frikort ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING HSN LS SIDA 4 AV 9

183 Bilaga 4 Informationshantering den i länet Vårdgivaren ska ombesörja att patienter inom SLL med behov av transporttjänst får detta behov tillgodosett Vårdgivaren ska när risk för språkliga missuppfattningar föreligger anlita tolk i talade språk Vårdgivare ska när risk för missuppfattningar mellan verbal och icke-verbal kommunikation anlita teckenspråkstolkning eller dövblindtolkning Vårdgivaren ska sända läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan Vårdgivaren ska när behov föreligger kontrollera patienters bilddiagnostiska historik Sjukresor Samlad information om tolktjänster Intygstjänsten elektroniska intyg Bild- och funktionstjänst Verksamhetsstöd i vårdgivarens verksamhet Skyldighet för vårdgivaren Vårdgivaren ska i sin verksamhet använda ett elektroniskt journalsystem/vårdinformationssystem för registrering av patientrelaterad information och digitalt informationsutbyte Vårdgivaren ska rapportera uppgifter inom sin verksamhet till Nationella Kvalitetsregister. Information/instruktion på Vårdgivarguiden Vårdinformationssystem Kvalitetsregister Rapportering, uppföljning, fakturering Vårdgivaren ska rapportera strukturerad information till Beställaren. Rapportering Skyldighet för vårdgivaren Vårdgivaren ska rapportera verksamhetsdata elektroniskt. Vårdgivaren ska upprätthålla aktuell kontaktinformation för verksamheten Vårdgivaren ska kunna göra en validering/kontroll av patientens folkbokföringsadress Vårdgivaren ska med hjälp av Nord-DRG CC sekundärklassificera sina vårdkontakter där så är tillämpligt Information/instruktion på Vårdgivarguiden Gemensamt vårdregister, GVR, RAPP Elektroniska Katalogen, EK Personuppgiftsregistret PU DRG-grupperaren ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING HSN LS SIDA 5 AV 9

184 Bilaga 4 Informationshantering Fakturering Skyldighet för vårdgivaren Vårdgivaren ska fakturera landstinget elektroniskt. För detta finns ett flertal tjänster tillgängliga Information/instruktion på Vårdgivarguiden Vårdfaktura, HEJ, Avstämningsfunktionen, FUL, FUMS Gemensam infrastruktur för ökad säkerhet Vårdgivaren ska använda sig av verktyg och åtgärder som ska hindra att information läcker ut, förvanskas eller förstörs men som ska möjliggöra att informationen är tillgänglig när den behövs. Skyldighet för vårdgivare Vårdgivaren har möjlighet att få tillgång till SLLnet via fast anslutning eller distansanslutning (SAM), se mer information om kostnadsansvar i p.4.6 i den här bilagan Vårdgivaren ska kunna identifiera användare i verksamheten vid inloggning och åtkomst till elektroniska tjänster som hanterar känsliga personuppgifter på ett säkert sätt. All vårdpersonal hos Vårdgivaren ska ha ett etjänstekort Vårdgivaren ska säkerställa att de personposter som finns i EK är korrekta och uppdaterade Information/instruktion på Vårdgivarguiden SLLnet och SAM etjänstekort Elektroniska katalogen, EK Särskilda krav på verksamheten Nedan beskrivs de särskilda verksamhetskrav som gäller för den avtalade verksamheten. Detaljerade krav, åtkomst kontaktuppgifter m.m. finns på Hantera digital tillgänglighet Vårdgivare som bedriver vård enligt detta avtal ska vara ansluten till och tillhandahålla nedanstående funktionalitet via 1177 Vårdguidens inloggningstjänst. Utöver nedan nämnda krav kan vårdgivaren erbjuda ytterligare tjänster via 1177 Vårdguidens inloggningstjänst. Detta presenteras på mottagningens kontaktkort på Skyldighet för vårdgivare Vårdgivaren ska kunna hantera förfrågningar om tidsbokning - Nybokning - Ombokning - Avbokning Vårdgivaren ska kunna hantera direkttidbokning - Nybokning Information/instruktion på Vårdgivarguiden 1177 Vårdguidens e-tjänster Webbtidbokning ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING HSN LS SIDA 6 AV 9

185 Bilaga 4 Informationshantering - Ombokning - Avbokning Vårdgivaren ska kunna hantera önskemål om receptförnyelse Vårdgivaren ska kunna hantera önskemål om intyg Vårdgivaren ska kunna hantera inkomna frågor och kontaktönskemål Vårdgivaren ska kunna ge rådgivning Vårdgivaren ska följa SLL:s regelverk och riktlinjer för Journal via nätet 1177 Vårdguidens e-tjänster 1177 Vårdguidens e-tjänster 1177 Vårdguidens e-tjänster 1177 Vårdguidens e-tjänster Journal via nätet Utökad digital tillgänglighet Under 2018 kommer vårdgarantin att ses över för att omfatta även digital tillgänglighet där en grund kommer vara att länets invånare ska ges möjlighet att själva välja hur de vill kontakta vården inom samma eller andra ramar som den vårdgaranti som i nuvarande form omfattar fysiska besök och telefonkontakt. För att öka tillgången till jämlik vård kommer vissa tjänster att prioriteras för införande (journal via nätet, webbtidbok och önskemål om receptförnyelse). Beställaren kommer informera om eventuella ändrade krav kopplat till detta. Mer information om 1177 Vårdguidens e-tjänster finns på Vårdgivarguiden 1177 Vårdguidens e-tjänster. Hantera sammanhållen journalföring Skyldighet för vårdgivare Vårdgivaren ska leverera data till NPÖ i enlighet med nationella anvisningar Information/instruktion på Vårdgivarguiden Nationell patientöversikt, NPÖ Hantera läkemedel Vårdgivaren ska tillämpa Beställarens regelverk för läkemedelshantering och använda utvecklade kunskapsstöd som innehåller kvalitetssäkrad patientspecifik läkemedelsinformation vid förskrivning. Skyldighet för vårdgivare Vårdgivaren ska använda sig av kunskapsstöd med larmfunktioner för bland annat: - Biverkning - Äldre - Interaktioner - Riskprofil - Fosterpåverkan - Amning - Njurfunktion Vårdgivaren ska använda beställningssystem för Information/instruktion på Vårdgivarguiden Janusmed Integrerad Beställningssystem för läkemedel på rekvisition ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING HSN LS SIDA 7 AV 9

186 Bilaga 4 Informationshantering läkemedel på rekvisition Vårdgivaren ska kunna förskriva recept elektroniskt Vårdgivaren ska kunna ordinera dosförpackade läkemedel Vårdgivaren ska använda sig av Läkemedelsförteckningen E-recept Pascal Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen på ehälsomyndigheten Vårdgivaren ska följa evidensbaserade rekommendationer av kostnadseffektiva läkemedel för vanliga sjukdomar i öppen och sluten vård Vårdgivaren ska dokumentera, lagra och återkoppla information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Vårdgivare med eget betalningsansvar för läkemedel ska kunna ta fram detaljerad information om sina läkemedelskostnader Kloka Listan Infektionsverktyget Infektionsverktyget på Inera Faktureringsunderlag läkemedel, FUL Hantera hjälpmedel Vårdgivaren ska tillämpa Beställarens regelverk för hjälpmedelsförskrivning samt hantera och förskriva hjälpmedel elektroniskt. Skyldighet för vårdgivare Vårdgivaren ska kunna förskriva hjälpmedel enligt regelverk för hjälpmedelsförskrivning Vårdgivaren ska kunna förskriva hjälpmedel för hörsel, ortopedi, syn och hårersättning Vårdgivaren ska kunna förskriva hjälpmedel vid funktionsnedsättning Information/instruktion på Vårdgivarguiden Hjälpmedelsguiden Thord Beställningsportalen Hantera remiss Skyldighet för vårdgivare Vårdgivaren ska tillämpa Beställarens regelverk för remisshantering. Vårdgivaren ska kunna hantera remisser elektroniskt Information/instruktion på Vårdgivarguiden Vårdutbud och remittering, Regler för remisshantering E-remiss ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING HSN LS SIDA 8 AV 9

187 Bilaga 4 Informationshantering Skyldighet för vårdgivare Hantera samordnad vårdplanering Information/instruktion på Vårdgivarguiden Vårdgivaren ska tillsammans med kommunernas socialtjänst kunna hantera vårdsamverkan. Webcare Hantera beläggningsinformation Skyldighet för vårdgivare Vårdgivaren ska tillämpa Beställarens särskilda regelverk för beläggningsredovisning Information/instruktion på Vårdgivarguiden Remittering till geriatrisk klinik Hantera ambulansmottagande Den förändrade vårdstrukturen kommer att innebära ett utökat antal avlämningsadresser för ambulanssjukvården. Skyldighet för vårdgivare Vårdgivaren ska organisera sin verksamhet och sitt vårdinformationssystem i syfte att verksamheten ska kunna vara mottagare av ambulans. Information/instruktion på Vårdgivarguiden Ambulanssjukvård 4.6 Kostnadsansvar SLLnet SLLnet är SLL:s gemensamma kommunikationsnät. Alla vårdgivare som har avtal med SLL har rätt att ha en anslutning till SLLnet. Beställaren bekostar denna uppkoppling med en kapacitet och servicenivå som krävs för den rapportering Beställaren ställer krav på. Vårdgivaren bekostar eventuell högre kapacitet som behövs för att klara annan funktionalitet i Vårdgivarens system/tjänster - t.ex. för samordnad journalhantering. Om det inte längre är nödvändigt att vara ansluten till SLLnet för att rapportera information enligt detta avtal kommer anslutningen till SLLnet att upphöra att vara en kostnadsfri tjänst. ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 4 INFORMATIONSHANTERING HSN LS SIDA 9 AV 9

188 Bilaga 5 Allmänna villkor 5 Allmänna villkor från 1 januari Inledning Allmänna villkor Förtydligande och avsteg från Allmänna villkor Allmänna villkor är en del av det Uppdrag och åtagande Vårdgivaren ska uppfylla inom Avtalet. Allmänna villkor gäller för alla vårdavtal Beställaren tecknar, varför någon del kan sakna tillämpning för ett specifikt Avtal. I Vårdavtalet samt dess bilagor Specifik uppdragsbeskrivning, Årlig uppföljning, Ersättningsvillkor och Informationshantering kan delar av Allmänna villkor förtydligas eller justeras, vilka i så fall gäller före Allmänna villkor. 5.2 Allmänna utgångspunkter Nätverkssjukvården i Stockholms län Hälsofrämjande perspektiv på vården Vetenskap och beprövad erfarenhet Den bärande idén i Framtidsplanen inom SLL är etablerandet av nätverkssjukvård, en hälso- och sjukvård där olika vårdgivare samverkar i en sammanhållen vårdprocess tillsammans med patienten och där patientens delaktighet och vårdbehov står i fokus. Patienten ska kunna uppleva hälso- och sjukvårdens insatser som en helhet. Väl fungerande arbetsflöden och vårdprocesser ska prägla nätverkssjukvården och organisationen kring patienten ska vara god. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av ett patient- /personcentrerat förhållningssätt Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra och vara en självklar del i den hälso- och sjukvård Vårdgivaren utför. Hälso- och sjukvård och rådgivning ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet Helhetssyn Behovet av hälso- och sjukvård ska tillgodoses utifrån en helhetssyn på patienten och dennes behov samt inom mest effektiva vårdnivå. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården Bemötande Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Patienten och dennes närstående ska ges ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

189 Bilaga 5 Allmänna villkor ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Hänsyn ska tas till varje individs speciella förutsättningar och omständigheter Patientens delaktighet Information till patienten Riskförebyggande Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Patientlagen (2014:821) 5 kap. Alla vårdgivare har ett ansvar för att verka för patientens delaktighet (länk till Socialstyrelsen) i den egna vården. Patienten ska få information om: 1) sitt hälsotillstånd, 2) de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3) de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4) vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5) det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6) väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7) eftervård, och 8) metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Patientlagen 3 kap 1 Vårdgivaren ska arbeta riskförebyggande och bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att god vård upprätthålls vidta åtgärder för att förebygga vårdskador utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ge patienterna och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

190 Bilaga 5 Allmänna villkor anmäla allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) informera patienter om inträffade vårdskador anmäla riskpersoner till IVO upprätta patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars Se 3 kap patientsäkerhetslagen (2010:659). 5.3 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys Vårdgivarens ansvar Ledningssyste m Information på Vårdgivarguide n Information och stöd till patienten om vårdgarantin Uppföljning av vårdgarantin Vårdgivaren ska följa vid var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och SLL:s egna riktlinjer och policys, se Vardgivarguiden.se/styrande, som på något sätt berör Avtalet och dess Uppdrag. Vårdgivaren är skyldig att följa de överenskommelser som träffas mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i de delar som rör Vårdgivarens Åtagande enligt detta Avtal. Vårdgivaren ska ha ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Vårdgivaren ansvarar för att verksamheten med stöd av ledningssystemet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter för hälso- och sjukvård samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Beställaren ansvarar för att den information som enligt Avtalet ska finnas tillgänglig på Vårdgivarguiden är uppdaterad och aktuell. Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om deras rätt till vårdgarantier och använda den aktuella information som finns på 1177 Vårdguiden och Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska, vid behov, i samråd med patient bistå denne att få kontakt med annan vårdgivare. Vårdgivaren ska delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Beställarens anvisningar, se Vardgivarguiden.se/vardgaranti. ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

191 Bilaga 5 Allmänna villkor Remisser Vårdgivaren ska följa de krav och regler SLL har kring remisser, se Vardgivarguiden.se/remissregler Smittskydd Vårdgivaren ska följa och tillämpa lagar och förordningar samt nationella och regionala riktlinjer avseende smittskydd vid utförandet av hälso- och sjukvård som bedrivs enligt avtalet Provtagning, anmälan och smittspårning Enligt smittskyddslagen (2004:168) är varje läkare skyldig att, utan kostnad för patienten, ta de prover som behövs för att diagnostisera en allmänfarlig sjukdom. Varje läkare har också skyldighet att utan dröjsmål anmäla anmälningspliktiga sjukdomar till smittskyddsläkaren och genomföra smittspårning av allmänfarliga och övriga smittspårningspliktiga sjukdomar. Landstingets smittskyddsenhet har för smittspårning och myndighetsutövning rätt att vid behov ta del av och följa upp av SLL IT/Vårdgivaren relevant lagrad provtagningsdata genom systemen NYSA (smittspårning av vårdrelaterade infektioner) och Stise (kontroll om provtagning skett som ett led i smittspårning). Uppgiftsskyldighet för Vårdgivaren finns enligt 6 kap smittskyddslagen Vårdhygien Vårdgivaren har att följa nationella och regionala riktlinjer avseende vårdhygien vid utförande av hälsooch sjukvård enligt Avtalet, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ansvarar för att vårdlokalerna är anpassade och utrustade så att vården kan bedrivas i enlighet med god vårdhygienisk standard Rationell antibiotikaanvändning Sekretess och skydd av patientuppgifter Vårdgivaren har att följa nationella och regionala riktlinjer avseende antibiotikabehandling, se STRAMA Stockholm via Vårdgivarguiden Vårdgivare ska tillse att all personal har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Detta gäller även personal anställd hos andra leverantörer som arbetar på uppdrag av Vårdgivaren. Vårdgivaren får inte skicka eller uppmana andra att skicka patientuppgifter över öppna nät, exempelvis som e-post, om inte överföring sker på ett sätt som säkerställer att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna. Åtkomst till uppgifterna ska föregås av stark autentisering. Med patientuppgifter avses alla person- ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

192 Bilaga 5 Allmänna villkor uppgifter som rör en patient, exempelvis namn, personnummer, folkbokföringsadress, telefonnummer, besöksorsak och diagnoser E-tjänster Vårdgivaren ska vara ansluten till 1177 Vårdguidens e-tjänster och erbjuda för uppdraget relevanta tjänster. Vårdgivare som erbjuder patienterna egna e-tjänster ska göra detta via 1177 Vårdguidens inloggning och tillse att information om dessa tjänster hålls aktuell på 1177 Vårdguiden. Vårdgivaren ska följa Beställarens riktlinjer för användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster, se Vardgivarguiden.se Meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda är viktig för medborgarnas insyn i vården och därmed för vårdens utveckling. Anställda hos Vårdgivaren ska därför ha rätt att lämna uppgifter för offentliggörande. Vårdgivaren åtar sig att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat sådant meddelande Undantag från meddelarfrihet Anmälningsskyldighet Minska miljöpåverkan Åtagandet enligt punkten ovan gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Vårdgivarens anställda utanför det område som Avtalet omfattar. Vårdgivaren ska under hela Avtalstiden ha de tillstånd och fullgöra sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För det fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller godkännande för F-skatt ska Vårdgivaren omedelbart meddela Beställaren detta. Vårdgivaren ska vid utförande av Uppdraget verka för att minska sin skadliga miljöpåverkan och för att de i SLL:s miljöpolitiska program vid varje tidpunkt gällande miljömålen uppnås. För information om gällande miljöprogram och miljömål, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska i utförande av Uppdraget följa Beställarens anvisningar för ett gott miljöarbete och de specifika krav på insatser som finns angivna för Uppdraget. ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

193 Bilaga 5 Allmänna villkor Samverkan i miljöfrågor och uppföljning Vårdgivaren ska samverka med Beställaren i miljöfrågor och på Beställarens begäran redovisa hur Vårdgivaren arbetar för att uppfylla SLL:s miljömål Systematiskt brandskyddsarbete Vårdgivaren är skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (systematiskt brandskyddsarbete) Internkontroll Vårdgivaren ska ha ett ändamålsenligt system för internkontroll och på begäran kunna redogöra för detta för Beställaren. 5.4 Patientnämnden Underlag till Patientnämnde n Information till patienten SLL:s Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan ersättning, ge nämnden den information och de svar som begärs. Vårdgivaren ska se till att patienterna får information om Patientnämndens verksamhet. Vårdgivaren ska informera patienten om Patientnämndens verksamhet vid inträffad vårdskada. Patientsäkerhetslagen 3 kap Tillgänglighet/åtkomst Patientens behov Väntetider, öppettider, lokaler och utrustning samt information ska anpassas utifrån patientens behov för att garantera alla en god tillgänglighet till vården. Vårdgivaren ska göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar Tillgängliga lokaler Ändamålsenlig a lokaler och utrustning Byggnaden, utformningen av rummen, inredning och utrustning ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vårdgivaren ska tillse att lokaler som patienter har tillgång till har en tillgänglighet som motsvarar Beställarens checklista för lokaler fysisk tillgänglighet. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för Uppdragets utförande ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

194 Bilaga 5 Allmänna villkor Reducerad tillgänglighet Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens skriftliga medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter E-post etcetera Det ska vara möjligt för Beställaren och samarbetspartners att kommunicera med Vårdgivaren via telefon, brev, och e-post Tolkar Vårdgivaren ska, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner för hur användning av tolk sker, se Vardgivarguiden.se/spraktolk och Vardgivarguiden.se/teckentolk. Det gäller såväl språktolk som tolk för barndomsdöva, vuxendöva och personer med dövblindhet eller hörselnedsättning Tolkförmedling Vårdgivare som utnyttjar tolk som Beställaren betalar ska använda tolkförmedling som SLL har avtal med, se Vardgivarguiden.se/spraktolk och Vardgivarguiden.se/teckentolk. Beställning av språktolk ska ske enligt de rutiner som anges på Vårdgivarguiden. Minderåriga eller närstående får inte användas som alternativ till tolk Text- och bildtelefon Vårdgivaren ska ha rutiner för att använda text- och bildtelefon exempelvis via förmedlingstjänst. 5.6 Information och marknadsföring Information till invånare, patienter med flera Riktlinjer för marknadsföring Information om öppettider Vårdgivaren ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ansvarar för att hålla informationen i den elektroniska katalogen (EK) uppdaterad enligt anvisningar på Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och följer Beställarens riktlinjer för marknadsföring, se Vardgivarguiden.se/marknadsforing. Vårdgivaren ska svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Informationen ska finnas tillgänglig på 1177 Vårdguiden. Informationen hålls uppdaterad genom elektroniska katalogen (EK). ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

195 Bilaga 5 Allmänna villkor Då mottagningen är stängd Information från Beställaren Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet eller inte kan svara i telefon ska telefonsvarare ge information om mottagningens öppettider samt vid behov hänvisa till 1177 Vårdguiden på telefon och webben. Vårdgivaren ska informera patienterna om och ge dem sådant informationsmaterial som Beställaren anvisar. 5.7 Uppföljning Beställarens rätt att följa upp Uppdraget Vårdgivaren ska samverka vid uppföljning Offentliga redovisningar Beställaren äger rätt att följa upp Vårdgivarens utförande av Uppdraget. Beställaren ansvarar för utformningen av uppföljningarna, innefattande former, innehåll och tidpunkter härför. Uppföljningen kan ske planerat eller genom stickprov. Vårdgivaren ska samverka med Beställaren i uppföljning och analys av hur Uppdraget utförs samt utveckling av vårdens kvalitet, produktivitet och effektivitet. Vårdgivaren ska delta i uppföljningsmöten som Beställaren kallar till. Beställaren äger rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten för deras val av vårdgivare och för andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte och kvalitets- och förbättringsarbete samt ge underlag för rankning Mätningar Uppföljning kan ske genom mätningar av medicinsk kvalitet, patientsäkerhet, patientnöjdhet, väntetider, telefontillgänglighet m.m. Mätningar utförs med den metod, de frågeställningar, vid de tidpunkter och med de intervall Beställaren eller den Beställaren låter utföra mätningarna bestämmer. Beställaren äger resultaten av dessa mätningar Underlag till mätningar Fördjupad uppföljning När Beställaren genomför patientenkäter eller andra mätningar ska Vårdgivaren efter Beställarens anvisningar medverka i framtagandet av till exempel patientunderlag och ställa detta kostnadsfritt till Beställarens förfogande. Beställaren äger rätt att genomföra fördjupade uppföljningar av Vårdgivarens utförande av Uppdraget. Fördjupad uppföljning kan även omfatta ett eller flera av Socialstyrelsens kvalitetsperspektiv på God Vård. Fördjupade uppföljningar kan utföras i syfte att: ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

196 Bilaga 5 Allmänna villkor Granska vården Jämförelser Vårdsamband säkerställa att Vårdgivaren fullföljer sitt uppdrag enligt Avtalet och att patienterna får bästa möjliga hälso- och sjukvård, göra jämförande studier med andra vårdgivare med motsvarande eller liknande uppdrag, studera vårdsamband mellan olika vårdnivåer, Kontroller Miljö göra de kontroller som behövs för att bedöma om Vårdgivarens fakturering sker på korrekt sätt, följa upp Vårdgivarens miljöarbete, Andra skäl eller av andra skäl Omfattning av den fördjupade uppföljningen Vårdgivarens medverkan i fördjupade uppföljningar Rapport om fördjupad uppföljning Kostnadsansvar för ytterligare kontroll En fördjupad uppföljning kan omfatta granskning av kvalitetssystem, rutinbeskrivningar samt patientjournaler och övriga dokument samt intervjuer som granskarna eller Beställaren anser angelägna för granskningens genomförande. Därtill får granskarna vidta sådana åtgärder som de bedömer nödvändiga för att fullgöra granskningen. Vårdgivaren ska medverka vid fördjupade uppföljningar och kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa allt material och all dokumentation som granskarna efterfrågar till deras förfogande. Detta gäller även tillgång till ekonomisystem och för granskningen adekvata sidosystem. Vid granskning av journalhandlingar ska detta ske enligt gällande sekretessregler. Samtliga deltagare i en fördjupad uppföljning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Beställaren äger rapporten som blir resultatet av den fördjupade uppföljningen. Från ange datum kommer Beställaren att debitera vårdgivare en självkostnad avseende journalgranskning och andra kontrollmoment i de fall där rapporten från den fördjupade uppföljningen visar på behov av ytterligare kontroll. Denna debitering tillkommer utöver eventuella krav på återbetalning av felfakturerat belopp. ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

197 Bilaga 5 Allmänna villkor 5.8 Patientjournaler Upprätta journal Vårdgivaren ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och förordningar, se Vardgivarguiden.se/patientdatalagen Alla media Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de lagras på Kopia till patient Kopia till annan vårdgivare Termer och begrepp Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig Vårdgivaren ska vara beredd att ingå i sammanhållen journalföring När Vårdgivaren ingår i sammanhållen journalföring Personuppgiftsbiträdesavtal Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient ska Vårdgivaren följa SLL:s regler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av kopior av allmän handling, se Vardgivarguiden.se/avgiftjournalkopior. Vårdgivaren ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdgivare som lämnar hälso- och sjukvård till patienten. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning för detta. Vårdgivaren ska använda termer och begrepp, beskrivning av diagnoser, åtgärder och vårdkontakter enligt av SLL/nationellt fastställd terminologi, se Vardgivarguiden.se/termerbegrepp. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som hanteras i journalen oavsett om det är en fristående journal eller en sammanhållen journal. Vårdgivaren ska vara beredd att ingå i de sammanhållna journaler som behövs för Uppdragets utförande och/eller som Beställaren anvisar. Vårdgivaren har inte rätt att neka att delta i sammanhållen journal som Beställaren anvisar. Detta omfattar även deltagande i den Nationella Patientöversikten (NPÖ) och Nationellt Fackspråk (NF). När Vårdgivaren ingår i ett system med sammanhållen journalföring, och därigenom har tillgång till patientuppgifter från andra vårdgivare, ansvarar Vårdgivaren för att åtkomst och hantering av dessa patientuppgifter följer reglerna i patientdatalagen (2008:355) och personuppgiftslagen (1998:204). Avtalet utgör ett personuppgiftsbiträdesavtal enligt 30 personuppgiftslagen mellan Vårdgivaren (personuppgiftsansvarig) och Stockholms läns landsting (personuppgiftsbiträde) beträffande ITsystem som anvisas eller annars tillhandahålls av landstinget och genom vilka landstinget behandlar ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

198 Bilaga 5 Allmänna villkor personuppgifter för Vårdgivarens räkning. Avtalet innefattar även fullmakt för Stockholms läns landsting respektive Inera AB att för Vårdgivarens räkning teckna personuppgiftsbiträdesavtal med tredje part, i den mån sådant avtal krävs enligt personuppgiftslagen för att tillhandahålla berörda ITsystem eller för Vårdgivarens anslutning till nationella e hälsotjänster via Inera AB. Personuppiftsbiträdesavtalets fullständiga villkor samt vilka IT-system som berörs framgår av bilagan Informationshantering Efter avtalets upphörande I Avtalet finns särskilda regler för hantering av journaler vid Avtalets upphörande. 5.9 Personal Arbetsgivaransvar Byte av verksamhetschef Ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning och lag om ersättning för fysioterapi Vårdgivaren ska som arbetsgivare iaktta god sed på arbetsmarknaden och ha sådana rutiner och processer som krävs för att följa den arbetsrättsliga lagstiftningen. Vårdgivaren ska skriftligen i förväg informera Beställaren om byte av verksamhetschef. Vårdgivaren ansvarar för att personalen (inklusive vikarier, ersättare och underleverantörer) inte uppbär ersättning enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi under samma kalenderår de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Om särskilda skäl föreligger kan Beställaren efter Vårdgivarens skriftliga ansökan godkänna avsteg från ovanstående bestämmelse. Syftet med denna bestämmelse är att säkerställa ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser Underleverantör Definition Med underleverantör avses i Avtalet annan vårdgivare som utför hela eller delar av det Uppdrag Vårdgivaren har enligt Avtalet Vårdgivarens fulla ansvar Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av Åtaganden enligt Avtalet ska Vårdgivaren ansvara för underleverantörens Åtagande såsom för ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

199 Bilaga 5 Allmänna villkor sitt eget Information till Beställaren Vårdgivaren ska, på Beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas Försäkringar, skadeståndsansvar och åligganden Patientskadeförsäkring Underlag till LÖF Ansvarsförsäkri ng Vårdgivarens skadeståndsansvar Om skadeståndskrav väcks mot Beställaren Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av Beställaren för de patienter som vårdas enligt Avtalet. Vårdgivaren är skyldig att utan kostnad och utan dröjsmål tillhandahålla den utredning (exempelvis utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, röntgenundersökningar, fotografier, utredningar och analyser) som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) behöver för sin handläggning av patientskadefall. I händelse av rättegång ska Vårdgivaren se till att i erforderlig utsträckning vittnes- och sakkunnigbevisning kan föras med hjälp av hos Vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska teckna och vidmakthålla ansvarsoch företagsförsäkringar enligt vedertagna normer. Ansvarsförsäkringen ska bland annat omfatta skadeståndskrav med anledning av personskada som orsakats patient i direkt samband med sådan hälsooch sjukvård som vårdgivaren bedriver. Vårdgivaren har fullt ansvar för sitt Åtagande enligt Avtalet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av Vårdgivarens handlande eller brist på handlande. Vårdgivaren ska hålla Beställaren skadeslös om skadeståndskrav väcks från tredje man direkt mot Beställaren som en följd av Vårdgivarens handlande, eller underlåtenhet att handla. Beställaren ska snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke. Beställaren ska inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Beställaren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet. ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

200 Bilaga 5 Allmänna villkor Socialförsäkrin gsavgifter med mera Vårdgivaren ska fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge Kris- och katastrofläge. extraordinär händelse, höjd beredskap samt epidemiläge Deltagande i planering Upplysningar för planering Vårdgivare ska vid en allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, där det inte beslutats att landstingsstyrelsens ledning tagit över, följa direktiv ställda av SLL:s Tjänsteman i Beredskap (TiB) och Regional särskild sjukvårdsledning. Vårdgivaren ska vid kris- och katastrofläge, extraordinär händelse, höjd beredskap samt epidemiläge 3 (influensapandemi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av SLL och fortsätta sin verksamhet under landstingsstyrelsens ledning. Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, ska landstinget vidta de beredskapsförberedelser som behövs för respektive verksamhet under beredskap. Basen utgörs av den fredstida katastrofmedicinska beredskapen. Vid höjd beredskap, vilket innebär skärpt beredskap eller högsta beredskap, ska Vårdgivaren fortsätta att utföra Uppdraget under landstingsstyrelsens ledning. Vårdgivaren ska i egenskap av näringsidkare vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att verksamheten ska fungera under rådande förhållanden. Inför stora evenemang och andra insatser som kräver planering ska utpekade vårdgivare delta i planeringen. Vårdgivaren ska lämna SLL de upplysningar som kan behövas för krisplaneringen. Vårdgivaren ska vid allvarlig händelse som berör den egna verksamheten omgående kontakta SLL:s TiB-funktion ÖPPEN OCH SLUTENVÅRD INOM INTERNMEDICIN OCH KIRURGI BILAGA 5 ALLMÄNNA VILLKOR HSN LS (13)

201 Uppförandekod för leverantörer Bilaga 6 Godkänd av Senaste förändring Gäller from: Sid. Landstingsfullmäktige (4) Sveriges regioner och landstings uppförandekod för leverantörer Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälsooch sjukvård, tandvård och kollektivtrafik. Det är viktigt för oss att bedriva vår verksamhet så att den främjar en hållbar utveckling. I enlighet med det vill vi verka för att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Vi förväntar oss att leverantören respekterar uppförandekoden och att de gör sitt yttersta för att uppnå kraven inom den egna organisationen och i leverantörskedjan. Detta bör ske genom dialog, transparens och ett öppet samarbete mellan Sveriges regioner och landsting och leverantören, vilket gynnar båda parter. Varor och tjänster som levereras till Sveriges regioner och landsting ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182 FN:s barnkonvention, artikel 32 det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet FN:s deklaration mot korruption FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Leverantören ska stödja och respektera mänskliga rättigheter Leverantörer har ett ansvar för att respektera och främja de mänskliga rättigheterna både inom den egna verksamheten och i leverantörskedjan. Leverantören ska försäkra sig om att den inte medverkar, direkt eller indirekt, till kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta inkluderar även då leverantören underlåter att ställa frågor om kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller drar nytta av kränkningar som begås av någon annan. Leverantören ska ha rutiner för att utvärdera risken för att de genom sin verksamhet medverkar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 1