Tillskott av vitamin E till mjölkkor runt kalvning för att främja djurhälsan
|
|
- Sandra Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillskott av vitamin E till mjölkkor runt för att främja djurhälsan Persson Waller K 1,2, Jensen SK 3, Meglia G 2, Lauridsen C 3, Emanuelson U 2, Hallén Sandgren C 4 1 Avdelning för lantbrukets djur, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala. 2 Institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. 3 Afdeling for Husdyrsundhed, Velfærd og Ernæring, Danmarks JordbrugsForskning, Forskningscenter Foulum, Tjele. 4 Kalmar-Tjust Husdjur, Kalmar. Introduktion Juverhälsoproblem och andra infektionssjukdomar är tyvärr ganska vanliga hos mjölkkor vilket leder till ökade kostnader och minskad produktion. Låga nivåer av vitamin E (αtokoferol) hos djuren kan vara en bidragande orsak eftersom vitamin E är ett viktigt ämne för kroppen genom sin funktion som antioxidant med betydelse för kons immunförsvar (13). Sjukligheten hos våra mjölkkor är högst runt och tiden närmast efter. Under denna period minskar vitamin E nivåerna i blodet kraftigt bland annat på grund av utsöndring till råmjölken (4, 18). Kons behov av vitamin E måste täckas via fodret. Innehållet i fodret är dock ofta lågt under stallperioden varför tillskott av vitaminer i fodret rekommenderas. Upptaget från fodret kan emellertid påverkas negativt runt bl a genom minskad foderlust och sämre förmåga att transportera runt vitaminet i kroppen (5). Dessutom kan ökad stress runt göra att behovet av antioxidanter ökar ytterligare. Enligt vissa utländska rekommendationer bör därför extra tillskott av vitamin E ges runt för att upprätthålla motståndskraften mot infektionssjukdomar (12). Vitamintillskott innehåller vanligen syntetiskt vitamin E vars biologiska aktivitet är avsevärt lägre än hos naturligt vitamin E som finns i växter. Syntetiskt vitamin E består av lika delar av 8 olika stereoisomerer varav endast en (RRR-formen) återfinns i naturligt förekommande vitamin E. I handeln finns dock numera även fodertillskott som innehåller naturligt vitamin E. Det finns emellertid mycket få studier som undersöker huruvida extra tillskott av naturligt vitamin E under tiden runt en resulterar i högre vitaminnivåer hos kon. Ingen studie har undersökt hur fördelningen av olika stereoisomerer ser ut i blod och mjölk. Effekten av extra fodertillskott av vitamin E runt en på kornas juverhälsa har heller inte undersökts under svenska förhållanden. Mjölkkornas foderstater kan ju i vissa fall skilja relativt mycket mellan länder och det är känt att vissa fodermedel innehåller mer vitamin E än andra. Syftena med studien var därför att 1) undersöka om utfodring runt med extra tillskott av naturligt vitamin E i olika former kan ge högre vitaminnivåer och annorlunda fördelning av α-tokoferols stereoisomerer i blod och mjölk hos kon än motsvarande utfodring med syntetiskt vitamin E och 2) i en fältstudie undersöka om extra tillskott av vitamin E runt kan förbättra juverhälsan i ett antal besättningar med relativt hög behandlingsfrekvens för mastit. Valet av vitamintillskott i fältstudien baserades på fynden i den första delstudien. Material och metoder Delstudie 1 (10) Studien utfördes på Forskningscenter Foulum under stallsäsongen Trettiosex kliniskt friska sinkor fördelades på fyra grupper à 9 kor. Korna var av Holsteinras och matchades i grupperna för laktationsnummer och stidpunkt. Alla kor sinlades enligt samma rutiner två månader före beräknad. Korna utfodrades med samma fullfoder både före och efter men i varierande mängd. Fullfodret bestod av 1
2 klövergräsensilage (28 %), majsensilage (18 %), sockerbetspellets (10 %), kornhalm (3 %) och koncentrat (41 %). E-vitamininnehållet i fodret analyserades och beräknades ge ca 50 IE vitamin E/kg ts. Till grupp 1 gavs dessutom ett dagligt tillskott av 1000 IE syntetiskt vitamin E (all-rac-α-tokoferylacetat; SynAc), till grupp 2 gavs 1000 IE naturligt vitamin E i form av granulat (RRR-α-tokoferylacetat; NatAc) och till grupp 3 gavs 1000 IE naturligt vitamin E i micellerad form (RRR-α-tokoferol; NatAlc) från 3 veckor före beräknad till 2 veckor efter. Till grupp 4 (Kontroll) gavs inget extra tillskott. Blod-, mjölk- och foderprov analyserades för total mängd α-tokoferol och fördelning av olika stereoisomerer (RRR, RSS, RRS, RSR och de fyra 2S-formerna) av α-tokoferol. Foderprov togs vid tre tidpunkter under försöksperioden medan blodprov togs före start av tillskottsgiva, 14 och 7 dagar före beräknad, inom 24 timmar efter samt 3, 7 och 14 dagar efter. Mjölkprov togs som samlingsprov per ko från de två första mjölkningarna inom 24 timmar efter samt 7 och 14 dagar efter. Foderintag, mjölkproduktion och sjuklighet registrerades. Skillnader mellan behandlingsgrupper och förändringar över tid bearbetades statistiskt med hjälp av variansanalyser. Delstudie 2 Tjugoen besättningar i Kalmar-Tjust Husdjursförening ingick i studien. Vid uttagningen av besättningarna uppfyllde de följande kriterier: medlem i kokontrollen, minst 40 kor, mjölkproduktion över landsmedel, definierade utfodringsrutiner, möjlighet att utfodra individuellt samt mer än 25 % av korna behandlade för klinisk mastit per år. Studien genomfördes under stallsäsongen med uppföljning av djurhälso- och kokontrolluppgifter till och med februari Besättningarnas vitamin E-status undersöktes via tankmjölksprov tagna före försökets start (oktober 2003). I varje besättning indelades kor som beräknades kalva under november till april i kontrollgrupp (K) eller försöksgrupp (F) efter udda respektive jämna öronnummer. Till F- korna gavs ett dagligt tillskott av 2400 IE naturligt vitamin E (RRR-α-tokoferylacetat; NatAc enligt delstudie 1) från 4 veckor före beräknad till 2 veckor efter. Samlingsmjölkprov för analys av α-tokoferol (och i vissa fall selen) togs av lantbrukaren dag 4 efter och frystes för senare analys. Djurägaren intervjuades om hur foderstaterna såg ut i allmänhet och rörande vitamintillskott i synnerhet för kor respektive kvigor/förstakalvare 1 månad före, under tillvänjning inför och 15 dagar efter. Utvärdering gjordes genom uppföljning av prevalens mastit, övriga sjukdomar samt utslagning (pga mastitrelaterade skäl eller övriga skäl) inom 2 och 9 månader efter. Dessutom studerades prevalens dödfödda kalvar (inklusive döda inom 24 timmar efter ), fruktsamhet (KFI, KSI, antal ins/serie) samt mjölkcelltal och -produktion vid första provningen efter. Effekten av behandling skattades efter korrektion för andra systematiska variationsorsaker dvs ras, faderns mjölkindex, laktationsnummer, smånad och days at risk. Besättning betraktades som en slumpmässig faktor. Statistisk bearbetning gjordes med hjälp av linjär, logistisk och poisson regression. Resultat och diskussion Delstudie 1 (10) Resultaten av den första delstudien visar att dagligt fodertillskott av naturligt acetatbundet vitamin E (NatAc) till mjölkkor runt gav högre blodnivåer av α- tokoferol hos korna än övriga fodertillskott och att alla tillskottsgrupper hade högre nivåer än kontrollgruppen som inte fick något tillskott alls (Tabell 1). Trots den positiva effekten av det naturliga vitamintillskottet sjönk dock blodnivån vid och 3 dagar efter för över hälften av djuren även i NatAc-gruppen under den nivå (3,0 mg/l) som 2
3 anses behövas för att immunsystemet ska fungera på bästa sätt (19). Detta tyder på att det behövs ett större dagligt tillskott även av naturligt vitamin E än vad som användes i denna studie för att uppnå optimala nivåer vid. Oberoende av grupp var vitaminkoncentrationen högre i råmjölk (medel 6,3 mg/kg) än i mjölk dag 7 (medel 0,9 mg/kg) och dag 14 (medel 0,8 mg/kg) efter. Mjölkkoncentrationen skiljde inte signifikant mellan grupperna men råmjölksnivån tenderade att vara högre i NatAlc- än i SynAc-gruppen. Resultaten visade också att biotillgängligheten för den naturliga (RRR) formen av vitamin E är mycket högre än för syntetiskt framställda former. Detta ledde till anrikning av denna form av vitamin E i blod och mjölk till mer än 86 % av den totala koncentrationen i alla grupperna. Hos kontrollkorna och de kor som fått tillskott av naturligt vitamin E var andelen RRR-α-tokoferol i plasma och mjölk över 98 % av totala mängden α-tokoferol. Man kan spekulera att en hög andel av RRR-formen i mjölken är bättre för kalven på grund av en högre biologisk aktivitet hos denna form men detta måste undersökas närmre. Tabell 1. Plasmakoncentration (mg/l) av α-tokoferol hos 36 mjölkkor som fått dagligt tillskott av inget vitamin E (Kontroll), all-rac-α-tokoferylacetat (SynAc), RRR-αtokoferylacetat (NatAc) eller RRR-α-tokoferol (NatAlc) från ca tre veckor före till 14 dagar efter. Både grupp och tid hade signifikant (p<0.001) påverkan på koncentrationen Dagar relativt Kontroll SynAc NatAc NatAlc P-värde (n=9) (n=9) (n=9) (n=9) -24* 2,2±0,3 2,5±0,3 2,6±0,2 2,2±0,3 0, ,5±0,2 3,3±0,3 3,8±0,4 3,1±0,5 0,13-9 2,4±0,3 b 2,9±0,3 ab 3,9±0,4 a 3,2±0,4 ab 0,01 0 1,9±0,2 2,5±0,3 2,9±0,2 2,4±0,3 0,13 3 2,0±0,2 (b) 2,1±0,3 (ab) 2,8±0,2 (a) 2,6±0,4 (ab) 0,08 7 2,2±0,2 b 2,5±0,3 ab 3,4±0,3 a 2,6±0,4 ab 0, ,6±0,3 3,4±0,4 4,0±0,5 2,9±0,5 0,14 * Vid denna tidpunkt fick alla kor samma foder innehållande syntetiskt vitamin E. a,b Värden med olika bokstav inom samma rad är signifikant skilda (p<0,05) eller (a,b) tenderar att skilja (0,05<p<0,1). Delstudie 2 Baserat på resultaten från den första delstudien användes naturligt acetatbundet vitamin E (NatAc) som vitamintillskott i fältstudien. För att åstadkomma en högre vitaminnivå hos djuren vid ökades mängden tillskott från 1000 IE/dag till 2400 IE/dag. Försöksbesättningarnas storlek, produktion samt juverhälsa vid tiden för urval av besättningar ges i Tabell 2. Före försöksstart (okt 2003) var tankmjölkens medel(sd)- koncentration av α-tokoferol 1,36 (0,41) mg/l. Detta var något högre än lands- och regionmedel för perioden (14) och 72 % av besättningarna låg på en nivå som anses hög (7). Tabell 2. Medel (SD) av antal kor, årsproduktion per ko, mastitincidens och tankcelltal i samband med urvalet (juni 2003) av 21 besättningar som ingick i delstudie 2 Antal kor Kg mjölk Mastitincidens 12 mån (%) Tankcelltal/ml 12 mån 50 (8) 9507 (877) 32 (7) (56 000) Besättningarnas utfodringsrutiner presenteras i Tabell 3-5. Alla besättningarna gav vallensilage till både kvigor och kor (Tabell 3). Dräktiga kvigor och sinkor fick oftast fri tillgång av vallensilage 1 månad före medan de fick från 5 kg ts/dag till fri tillgång 3
4 av ensilaget 15 dagar efter. Mängd E-vitamin- och selentillskott via mineral- och kraftfoder varierade ganska kraftigt mellan besättningarna (Tabell 4-5). I medeltal ökade tillskottet ca 2,5 gånger (vitamin E) respektive ca 1,8 gånger (selen) från 1 månad före till 15 dagar efter med något lägre giva till kvigorna/förstakalvarna än till korna. Vid tiden före var vitaminnivåerna i medeltal ca 2,5 ggr lägre än nuvarande NRC-rekommendation (80 IE/kg ts) men vid 15 dagar efter låg tillskottet över NRC-rekommendation (20 IE/kg ts). De flesta besättningar gav selentillskott över den nivå, 0,3 mg Se/kg ts, som rekommenderas av NRC (12). De anger dock också att varje ko bör äta ca 6 mg/dag för att upprätthålla bra plasmanivåer men de flesta besättningar gav lägre tillskott före. Tabell 3. Antal (%) besättningar (n=21) som gav olika slags grovfoder och/eller fullfoder till kor och kvigor/förstakalvare runt Kor Kvigor/förstakalvare Grovfoder 1 mån före Tillvänjnin 15 dgr 1 mån före Tillvänjning 15 dgr efter g efter Vallensilag 21 (100) 21 (100) 21 (100) 21 (100) 21 (100) 21 (100) e Majsensila 1 (5) 1 (5) 1 (5) 1 (5) 1 (5) 1 (5) ge Hö/halm 15 (71) 18 (85) 18 (85) 11 (52) 18 (85) 18 (85) Fullfoder 0 (0) 3 (14) 3 (14) 0 (0) 3 (14) 3 (14) Tabell 4. Mängd (mg) tillskott av vitamin E som gavs i basfoderstaten via mineralfoder och kraftfoder till kor och kvigor/förstakalvare runt i försöksbesättningarna (n=16-18) 1 Kor Kvigor/förstakalvare Tillskott av vitamin E 1 mån före Kalvning 15 dgr efter 1 mån före (n=17) Kalvning 15 dgr efter (n=18) (n=17) Medel SD Median Range Från vissa besättningar fanns ofullständiga data för vissa parametrar och tidpunkter. Tabell 5. Mängd (mg) tillskott av selen som gavs i basfoderstaten via mineralfoder och kraftfoder till kor och kvigor/förstakalvare runt i försöksbesättningarna (n=16-18) 1 Kor Kvigor/förstakalvare Tillskott av selen 1 mån före Kalvning 15 dgr efter 1 mån före (n=17) Kalvning 15 dgr efter (n=18) (n=17) Medel 4,5 6,3 8,5 4,2 5,4 7,4 SD 2,7 2,4 2,6 2,6 2,2 2,4 Median 4,4 5,9 9 4,3 5,3 7,3 Range 0-8,0 3,2-10,8 4,4-12,8 0-8,0 2,4-9,0 3,6-12,2 1 Från vissa besättningar fanns ofullständiga data för vissa parametrar och tidpunkter. 4
5 Totalt uppfyllde 196 respektive 203 st kor kriterierna för F-kor och K-kor. Mjölkprov insamlades dag 4 efter från ca hälften av korna (14 besättningar, minst 3 kor/grupp och besättning) och koncentrationen α-tokoferol var 36 % högre hos F-korna jämfört med K-korna (Tabell 6) vilket visar att vitamintillskottet höjde F-kornas E- vitaminnivå. I alla besättningar sågs en högre nivå hos F-kor jämfört med K-kor men ökningen per besättning varierade mellan 14 och 57 %. Från ett mindre antal djur analyserades mjölkproverna också för selen och innehållet skiljde inte mellan grupperna (Tabell 6). En högre koncentration av vitamin E i mjölken kan vara positivt för mjölkens kvalitet (3) och också för kalvens immunförsvar eftersom transporten av vitamin E från ko till kalv via placentan är begränsad (17). Sehestad et al (16) observerade att antikroppsproduktionen kom igång snabbare efter vaccinering hos kalvar som fått extra vitamin E efter födseln. Selenkoncentrationen i mjölk varierade kraftigt mellan besättningarna och tydde inte på bristtillstånd men var i flertalet fall lägre än vad som anses optimalt (15). Tabell 6. Medelkoncentration (SD) av α-tokoferol (mg/l) och selen (μg/kg) i samlingsmjölkprov tagna dag 4 efter från kontrollkor (K) och försökskor (F) som fått extra vitamin E i fodret runt. Prov insamlade från 14 (α-tokoferol) respektive 12 (selen) besättningar Analys K Antal K-kor F Antal F-kor P-värde* α-tokoferol 2,0 (1,7) 97 3,2 (2,4) 108 <0,001 Selen 16,7 (4,0) 58 17,1 (5,0) 71 NS * Jämförelse mellan grupperna gjord med Students t-test. Medelvärden för några hälso- och produktionsparametrar ges i Tabell 7. Den statistiska analysen visade ingen signifikant skillnad mellan F- och K-kor i sjukdomsprevalens (mastit och övriga sjukdomar) eller utslagning pga juverhälsoproblem inom 2 och 9 mån efter. Mjölkproduktionen (kg mjölk) och mjölkcelltalet vid första provningen efter samt fruktsamheten skiljde inte heller signifikant mellan grupperna. Däremot var prevalensen dödfödda kalvar (inklusive döda inom 24 timmar efter födseln) signifikant (p=0.035) lägre i F-gruppen än i K-gruppen (OR=0,38; 95 % konfidensintervall 0,15;0,95). Besättningens tankmjölksnivå före försöksstart, K-kornas vitamin- och selennivå 4 dagar efter påverkade inte resultaten. Table 7. Medel och 95 % konfidensintervall (CI) för prevalens veterinärbehandlad klinisk mastit inom 2 (M2) och 9 (M9) månader efter, prevalens andra veterinärbehandlade sjukdomar inom 2 (Ö2) och 9 (Ö9) månader efter, prevalens dödfödd kalv (DFK) samt mjölkcelltal (lnscc) och daglig mjölkproduktion (kg/d) vid första provning efter för kontrollkor (K; n=203) och försökskor (F; n=196) som fått extra vitamin E i fodret runt K-kor F-kor Variabel Medel Lägre CI Övre CI Medel Lägre CI Övre CI M2 0,11 0,07 0,16 0,11 0,07 0,16 M9 0,19 0,14 0,25 0,23 0,17 0,29 Ö2 0,10 0,07 0,15 0,09 0,05 0,14 Ö9 0,16 0,11 0,22 0,12 0,08 0,17 SB 0,06 0,03 0,11 0,03 0,01 0,06 lnscc 1,96 1,87 2,06 1,89 1,81 1,98 Kg/d 35,0 33,7 36,2 35,6 34,2 37,0 5
6 Varför såg vi ingen positiv effekt av extra tillskott av vitamin E på frekvensen mastit? I litteraturen finns studier som visar att antalet kliniska mastiter minskar om man ger extra vitamin E runt men också studier som inte sett någon sådan effekt (1, 6, 7, 11). Dessa studier är ffa gjorda i Nordamerika och det finns inga eller mycket få liknande studier gjorda i Europa. Det är möjligt att behovet av extra vitamin E kan variera mellan länder/regioner bland annat på grund av skillnader i utfodring och oxidativ stress. Alla besättningarna i vår studie använde ensilage vilket i allmänhet innehåller mer vitamin E än hö/halm. Innehållet i ensilage kan dock variera betydligt beroende på lagring mm. De flesta besättningarna gav även tillskott av vitamin E i basfoderstaten. Mängden tillskott var i de flesta fall högre än vad som tidigare rekommenderats i Sverige (15 IE/kg ts) men lägre än vad NRC rekommenderar (12) och vad som är nuvarande svensk rekommendation under sinperioden (ca 80 IE/kg ts). Detta tillsammans med ett bra grovfoder kan ha inneburit att vitaminnivån redan var tillräckligt bra och att extra tillskott inte kunde tillföra något ytterligare. Detta stöds av det faktum att E-vitamininnehållet i tankmjölksproverna vid starten av studien och mjölkprov från K-korna strax efter var relativt högt men motsägs av att upptaget av vitamin E ökade i försöksgruppen eftersom mjölken innehöll högre nivåer 4 dagar efter. Vitamintillskottet innebar inte heller någon påverkan på mjölkens celltal i vår studie. Detta stämmer med vissa andra studier medan andra fann sänkt celltal (1, 6, 7, 11). Enligt Allison and Laven (1) har man i tidigare studier där man sett en positiv effekt på mastitfrekvensen ffa observerat detta i samband med omgivningspatogener. I Sverige är det vanligast med juverspecifika bakterier i samband med klinisk mastit vilket också kan ha påverkat resultaten. Infektionspanoramat på denna studies gårdar under försöksperioden är dock inte känt. Den enda positiva hälsoeffekten som framkom i studien var en lägre prevalens dödfödda kalvar i vitamin E gruppen. Oss veterligen har detta inte rapporterats tidigare hos nötkreatur men en minskning av antalet dödfödda griskultingar har rapporterats i samband med E-vitamintillskott (9). Orsaken till vårt fynd är inte klar men det är möjligt att vitamintillskottet haft en positiv effekt på moderns immunstatus, livmoderns funktion och/eller överföring av näringsämnen till fostret. I andra studier har man sett att E- vitamintillskott kan reducera frekvensen kvarbliven efterbörd hos kor ffa om den ursprungliga vitaminnivån var lägre än optimalt (8). I vår studie var antalet fall av kvarbliven efterbörd mycket lågt i båda grupperna men det kan inte uteslutas att detta beror på underrapportering eftersom dessa fall ofta inte åtgärdas av veterinär. Den positiva effekten av vitamin E på kvarbliven efterbörd anses troligen bero på stimulering av neutrofilernas aktivitet men vitamin E har betydelse även för t ex epitelcellernas funktion. Den allmänt positiva effekten av vitamin E på neutrofilernas funktion hos moderdjuret innebär också att hennes allmänna immunstatus under dräktigheten förbättras vilket kan innebära att fler näringsämnen kan föras över till fostret med positiv effekt på dess tillväxt och välmående. Överföring av vitamin E till fostret har ansetts ske i liten skala (17) eftersom nyfödda kalvar har inga eller mycket låga vitaminnivåer i blodet men nyligen visade Capper et al (2) att extra tillskott av vitamin E till tackor under sen dräktighet gav signifikant ökat innehåll av vitamin E i fostrens vävnader trots att man inte kunde upptäcka vitamin E i fostrets plasma. Lammen från de tackor som fått extra tillskott hade högre födelsevikt och tackorna hade högre vitaminnivåer i plasma, kolostrum och mjölk. Vitamin E är viktigt även för utvecklingen av skelettmuskulatur och ett lågt intag av selen och/eller vitamin E under sen dräktighet kan leda till sjukdomen nutritionell muskeldegeneration (se t ex 1). Den relativa betydelsen av selen och vitamin E för att skydda mot denna sjukdom är dock inte helt klar. Sjukdomen kan bland annat yttra sig i form av dödfödda kalvar eller kalvar som dör efter ett fåtal dagar. I vår studie obducerades inte dödfödda kalvar varför vi inte vet om de led av muskeldegeneration eller inte. 6
7 Sammanfattande konklusion Resultaten visar att dagligt fodertillskott av naturligt acetatbundet vitamin E till mjölkkor runt gav högre E-vitaminnivå i blodet än tillskott av syntetiskt acetatbundet vitamin E, alkoholformen av naturligt vitamin E eller inget tillskott. Inga skillnader i mjölkens innehåll uppmättes dock. Oberoende av vitamintillskott var biotillgängligheten av den naturliga RRR-stereoisomeren mycket högre än övriga stereoisomerer vilket ledde till en anrikning av denna form av α-tokoferol i mjölk till mer än 86 % av den totala koncentrationen. Detta innebär att biotillgängligheten av RRR-αtocopherol, jämfört med andra stereoisomerer, är mycket högre hos nötkreatur än vad man ansett hittills. Resultaten från fältstudien tyder inte på att extra dagligt tillskott av vitamin E (2400 IE RRR-α-tokoferylacetat) utöver den vanliga foderstaten under veckorna runt hade någon effekt på kornas juverhälsa, övrig hälsa eller fruktsamhet i de besättningar som ingick i studien. Däremot var risken för att få en dödfödd kalv eller en kalv som dör inom 24 timmar lägre i den grupp som fick tillskott. Orsaken till denna positiva effekt är inte klarlagd varför fler studier behövs inom detta område. Effekten av en ökad andel av den naturliga formen av vitamin E i mjölken på kalvens hälsa under de första levnadsmånaderna behöver också studeras. Mastit är en multifaktoriell sjukdom som inte löses enkelt genom att ge extra fodertillskott av vitamin E. Det kan dock troligen finnas besättningar där låga vitamin E nivåer har betydelse och där detta bör undersökas. Betydelsen av grovfodret för kornas E- vitaminstatus behöver också studeras närmre. Tack Författarna vill tacka Stiftelsen Lantbruksforskning för finansiering av projektet, Pharmalett A/S (Danmark) för vitamin E-produkterna samt Lars B Gildberg, Kristina Karlsson, Elsebeth L Pedersen, Karin Thunberg, Mette Würst och Patrik Öhagen för teknisk och statistisk assistans. Referenser 1. Allison RD, Laven RA Effect of vitamin E supplementation on the health and fertility of dairy cows: a review. Vet Rec 147: Capper JL, Wilkinson RG, Kasapidou E, Pattinson SA, Mackenzie AM, Sinclair LA The effect of dietary vitamin E and fatty acid supplementation of pregnant and lactating ewes on placental and mammary transfer of vitamin E to the lamb. Br J Nutr 93: Charmley E, Nicholson JWG Influence of dietary fat source on oxidative stability and fatty acids composition of milk from cows receiving a low or high level of dietary vitamin E. Can J Anim Sci 74: Goff JP, Stabel JR Decreased plasma retinol, alpha-tocopherol and zinc concentration during the periparturient period: effect of milk fever. J Dairy Sci 73: Herdt TH, Stowe HD Fat-soluble vitamin nutrition for dairy cattle. Vet Clin North Am Food Anim Prac 7: Hemingway RG The influences of dietary selenium and vitamin E intakes on milk somatic cell counts and mastitis in cows. Vet Res Comm 23: Knudsen BS, Kermansen JR, Jensen SK, Kristensen T, Nielsen MO E-vitamin till mælkekoer forekomst og function samt vitaminstatus og sammenhæng till hyppigste produktionssygdomme i økologiske besætninger. DJF rapport Husdyrbrug nr. 27, Dansk JordbrugsForskning, Tjele, Denmark. 8. LeBlanc SJ, Duffield TF, Leslie KE, Bateman KG, TenHag J, Walton JS, Johnson WH The effect of prepartum injection of vitamin E on health in transition dairy cows. J Dairy Sci 85:
8 9. Mahan DC Effects of dietary vitamin E on sow reproductive performance over a five-parity period. J Anim Sci 72: Meglia GE, Jensen SK, Lauridsen C, Persson Waller K α-tocopherol concentration and stereoisomer composition in plasma and milk from dairy cows fed natural or synthetic vitamin E around calving. J Dairy Res, 73: xx-xx, in press. 11. Moyo N, Nielen M, Kruitwagen C, Beynen AC Vitamin E supplementation and udder health: A meta-analysis. In: Ed H Hogeveen, Mastitis in dairy production Current knowledge and future solutions, Wageningen Academic Publishers, The Netherlands, NRC Nutrient requirements of dairy cattle. 7 th revised edition. National Academy Press, Washington, D.C. USA. 13. Persson Waller K E-vitamin till mjölkkor runt. Djurhälso- och utfodringskonferens, Nynäshamn 24-26/8 2004, Svensk Mjölk, Eskilstuna, Persson Waller K, Jensen SK Screening av tankmjölkens innehåll av vitamin E i besättningar i Sverige och Danmark Svensk Mjölks rådgivarsajt. 15. Puls R Mineral levels in animal health. Diagnostic data. Sherpa International, Clearbrook, Canada. 16. Sehestad J, Jørgensen C, Mortensen SB, Jensen SK, Vestergaard M, Koch P, Jungersen G, Eriksen L Effect of oral α-tocopherol and zinc on plasma status, IGF-1 levels, weight gain and immune response in young calves. J Anim Feed Sci, 13, Suppl. 1, Van Saun RJ, Herdt TH, Stowe HD Maternal and fetal vitamin E concentrations and selenium-vitamin E interrelationships in dairy cattle. J Nutr 119: Weiss WP, Todhunter DA, Hogan JS, Smith KL Effect of duration of supplementation of selenium and vitamin E on periparturient dairy cows. J Dairy Sci 73: Weiss WP, Hogan JS, Todhunter DA, Smith KL Effect of E-vitamin supplementation in diets with a low concentration of selenium on mammary gland health of dairy cows. J Dairy Sci 80:
Strategisk utfodring av vitamin E till mjölkkor runt kalvning för att främja djurhälsa och mjölkkvalitet
Strategisk utfodring av vitamin E till mjölkkor runt kalvning för att främja djurhälsa och mjölkkvalitet Bakgrund Friska kor och mjölk av god kvalitet är grunden till en ekonomisk mjölkproduktion. Juverhälsoproblem
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merBilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund
Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.
Läs merUtfodringens betydelse för uppkomsten av juverinflammation hos mjölkkor
Utfodringens betydelse för uppkomsten av juverinflammation hos mjölkkor Karin Persson Waller Institutionen för obstetrik och gynekologi, SLU Box 7039, 750 07 Uppsala tel 018-67 13 40 e-post Karin.Persson.Waller@og.slu.se
Läs merUpplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk
Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod
Läs merSlutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor
Läs merMineraler. och lite annat
Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler
Läs merDanmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012
Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård
Läs merSis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.
Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),
Läs merSLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer?
SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer? Docent Anna Jansson* och professor Clarence Kvart**, *Inst för husdjurens
Läs merSLUTRAPPORT Vitaminstatus hos får i ekologisk produktion Syftet med projektet Bakgrund
SLUTRAPPORT Vitaminstatus hos får i ekologisk produktion Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Karin Persson Waller, Avd. för lantbrukets djur, SVA, Uppsala Syftet med projektet
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merFörsörjning av vitamin E hos mjölkkor i ekologisk produktion
Försörjning av vitamin E hos mjölkkor i ekologisk produktion Vitamin E status of dairy cows in organic production Sofia Sjöberg Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2005 Studentarbete 54 Institutionen för
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merMineralutfodring av kor under sintid - samband med kalciumbalans och kalvningsförlamning
SLUTRAPPORT Bilaga 1 Mineralutfodring av kor under sintid - samband med kalciumbalans och kalvningsförlamning Projektgrupp: Kjell Holtenius inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU Ulf Emanuelson inst.
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merSjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige
Vetenskaplig redovisning Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige Inledning I Sverige finns cirka 160 000 dikor fördelade på omkring 13 000 besättningar. Dessa
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merViktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.
Elisabeth Nadeau, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: 0511-671 42, e-post: Elisabet.Nadeau@jvsk.slu.se Medarbetare: Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU & Søren Krogh
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merTransitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige
Transitionskor Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige Transition vad är det Kons skifte mellan vila och laktation Högdräktig Kalvning Laktation Laktation Avsining
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merSensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merMaterial och metoder. Gård
Slutredovisning till Jordbruksverket av FoU-projekt med diarienummer 25-5152/00 Skördemetodens och lagringens betydelse för vitamininnehållet i ensilage och mjölk på ekologiska mjölkgårdar. E. Nadeau och
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merSamband mellan vitamin E och dödfödslar/kalvdödlighet/kohälsa i mjölkbesättningar
Samband mellan vitamin E och dödfödslar/kalvdödlighet/kohälsa i mjölkbesättningar Projektgrupp Karin Persson Waller, SVA och SLU Ulf Emanuelson, SLU Charlotte Hallén Sandgren, Svenska Djurhälsovården/Svensk
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merKosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm
1 Kosttillskott Fotbollskonferens 2015 01 16 Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm Problembild Miljardindustri med intensiv marknadsföring Vetenskapliga underlaget? Känslor - kändisar
Läs mersto, föl och den växande unghästen
Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för
Läs merHÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se
HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merAMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merSkötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson
Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merMjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson
Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Koldioxid Ammoniak Ammoniak Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merAmsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar
Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets
Läs merNorFor-frågor till Rådgivarsajten
NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt
Läs merAbsorption och behov av vitamin E
Ekologisk mjölkproduktion med 100 % ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Slutredovisning till Jordbruksverket av projekt med diarienummer 25 1367/03 Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion
Läs merDeltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?
Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Resultat från stationsförsök och fältstudier på gårdar Eva Spörndly 1 och Margareta Dahlberg 2 1 Institutionen för husdjurens
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2014 Näringsmässiga faktorer som påverkar hovens kvalitet Matilda
Läs merpå Gotland Några goda råd
på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Ger tillskottet Metylsulfonylmetan någon effekt på häst? Josefin
Läs merProvmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter
Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen
Läs mervitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se
vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merBete i ekologisk mjölkproduktion
Rapport nr 7042-P 2004-11-15 Bete i ekologisk mjölkproduktion en intervjuundersökning sommaren 2004 Katarina Häll-Larsson och Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Läs merAtt bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder
D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är
Läs merSlakten av svin minskade under januari december 2006
JO 48 SM 0702 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:12 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:12 I korta drag Slakten av svin minskade under januari december 2006 Slakten av
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merHur föds svenska fullblod upp?
Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Effekter på barn vid låga blynivåer. Rapport nr 27/2015
Rapport nr 27/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på barn vid låga blynivåer Staffan Skerfving Lina Löfmark Thomas Lundh Zoli Mikoczy Ulf Strömberg Arbets- och miljömedicin 2015-12-23 Bakgrund
Läs merProblem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox
Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox och går med kon i tre dygn. Lantbrukaren ingriper endast
Läs merRAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Läs merEn jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa Malin Guldbrand Självständigt
Läs merD-vitamin. Näringsrekommendationer
THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merEkologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?
Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,
Läs merHälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Läs merMajsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merKallpressad rapskaka eller rapsfrö till mjölkkor - mjölkproduktion och företagsekonomi
Kallpressad rapskaka eller rapsfrö till mjölkkor - mjölkproduktion och företagsekonomi Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning Agr. Dr. Birgitta Johansson, Docent Karl-Ivar Kumm, Docent Elisabet
Läs merVad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se
Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Tryptofan en aminosyras funktion.
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Tryptofan en aminosyras funktion Ida Rising Strömsholm HANDLEDARE:
Läs merEkonomisk optimal fodernivå Vad är det?
Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning
Läs merStörst på ekologisk drift och robot
FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM
Läs merTentamen för kursen Statististik för naturvetare 16 januari 2004 9 14
STOCKHOLMS UNIVERSITET MS1130 MATEMATISKA INSTITUTIONEN TENTAMEN Avd. Matematisk statistik 16 januari 2004 Tentamen för kursen Statististik för naturvetare 16 januari 2004 9 14 Examinator: Louise af Klintberg,
Läs merRörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merMjölkföretag i Skåne och Halland - Management, produktion och ekonomi
Mjölkföretag i Skåne och Halland - Management, produktion och ekonomi Dairy farms in Skåne and Halland - Management, production and economy av Rebecca Nilsson Institutionen för husdjurens Examensarbete
Läs merUtfodring av slaktgrisar
Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merFördelning av näringsämnen och spårelement i foder på upptag, träck och urin hos växande stutar av mjölkras.
Slutrapport av projekt 25 5030/00 Fördelning av näringsämnen och spårelement i foder på upptag, träck och urin hos växande stutar av mjölkras. Gunnela Gustafson Inst. för husdjurens utfodring och vård
Läs merVarför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar
Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,
Läs merSammanfattning. Inledning
Blötutfodrade smågrisar jämförda under slaktsvinsperioden med torrutfodrade smågrisar. Jämförelsen är gjord i en slaktsvinsbesättning med blötutfodring Sammanfattning - Det fanns inga skillnader beträffande
Läs merHållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)
Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merBibliografiska uppgifter för Mineraler - vallfodrets innehål och mjölkkornas behov
Bibliografiska uppgifter för Mineraler - vallfodrets innehål och mjölkkornas behov Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Läs merFinska Foders. nötkreatursfoder
Finska Foders nötkreatursfoder garanterar framgång för din gård 1 Finska Foders stora och högklassiga nötfodersortiment Finska Foders heltäckande nötfodersortiment har utvecklats för att förbättra den
Läs merVad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?
Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion
Läs merSlutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?
Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Bakgrund till projektansökan Uthållig mjölkproduktion kräver uthålliga mjölkkor, och det finns många skäl till att
Läs merSmittskydd - har vi råd att låta bli?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se
Läs merHD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm
HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna
Läs mer