École Centrale Paris, HT 2011

Transkript

1 École Centrale Paris, HT 2011 En reseberättelse som blandar lite historier från min tid på ECP, lite både allmänna och specifika tips till den som vill åka på utbyte samt lite av mina tankar före, under och efter utbytet. Ett försök till kronologisk ordning gjordes nästan. Jag hade känt ganska länge att jag ville utomlands på utbyte och gärna testa något som var lite annorlunda från KTH och Sverige. Jag var onekligen ganska sugen på Singapore och andra mer eller mindre exotiska platser. Det som fick mig att bestämma mig för Frankrike var nog språket, jag hade ju redan genomlidit flera år av eländet i skolan så varför inte satsa på att faktiskt bli bra på det? Dessutom hade jag ju hört om de fantastiskt exklusiva elitskolorna som det franska systemet erbjuder, lite som en förbjuden frukt för det svenska lagom man kan känna i Sverige ibland. Bäckarna var i alla fall många och jag beslutade mig för en av dessa Grandes Écoles (försvenskad skrivning, blunda för det). Det blev École Centrale Paris eftersom jag hört väldigt mycket om den samt att det verkade ganska lätt att ta sig dit rent administrativt. Ursprungligen var jag också sugen på dubbeldiplomsstudier vilket även det ledde mina tankar mot ECP. När jag insett att jag faktiskt tänkte söka utbytesstudier i Frankrike började jag plugga franska på KTH det finns några riktigt bra kurser där och jag rekommenderar alla att plugga sitt respektive språk innan de åker. Under sommaren innan jag åkte passade jag också på att åka på en två veckors intensivkurs i franska nere i Paris. Förutom att den var guld värd i att komma igång lite extra med språket (även om den nog egentligen inte hann göra så mycket på djupet på bara två veckor), så var den också fantastiskt rolig! KTH hade något avtal med skolan där nere (EPF har jag för mig att det var), så kursen duktigt rabatterad. Hur som sig än haver hamnade jag i slutet av augusti, mycket förvirrad och trött, på ECP där jag genast drunknade i ca tio miljoner papper som jag skulle fylla i/borde ha fyllt i förra veckan/inte behövde fylla i egentligen men väldigt gärna fick fylla i om jag ville träna på min allt mer kluddriga namnteckning. Innan jag åkte ner hade jag hört så många skräckhistorier om fransk byråkrati, att jag bestämt mig för att mer eller mindre ta saker med en klackspark i administrationsväg. Jag hade utrustat mig med födelsecertifikat, kopior på leg, pass och annat bra att ha, samt alla papper jag trodde att de kunde tänkas vilja ha. Det saknades såklart papper ändå, men det löste sig ju. Även om man vet att det kommer att lösa sig ändå kan det vara otroligt stressande ett tag men det är bara att försöka vara lite hakuna mathata så långt det går.

2 Förvirrade Erasmusstudenter och dubbeldiplomare, andra eftermiddagen på plats Välkomstveckan var ganska rolig men det var lite frustrerande med franskan ibland, även om det var väldigt roligt att upptäcka att den faktiskt funkade. Särskilt bland de andra internationella studenterna gick det ganska bra att kommunicera utan att förfalla till grymtningar och barbariska gester. Dock var själva mottagningsveckan egentligen inte så väl anpassad för Erasmusstudenterna, vilket tyvärr också kan sägas om större delen av ECP. De har en tradition av att ta emot dubbeldiplomstudenter och har gott om sådana på skolan. Dessa stannar två år och integreras (nåja), in tillsammans med de franska studenterna i första årskursen. Problemet för Erasmusstudenterna är att man liksom klumpas ihop med de internationella studenterna i årskurs 1, medan man dock kommer gå i årskurs 2. Detta resulterar i att man inte känner någon förutom andra Erasmusar som faktiskt går samma kurser som en själv. Dessutom var det viss diskriminering av Erasmusstudenter mitt år eftersom vi blev uteslutna från den stora integrations-weekend som de har i slutet av mottagningsveckorna. I vanlig ordning gick det att komma runt för vissa genom att fiffla men hur som helst kändes den biten inget vidare.

3 Campus Hur var kurserna? För mig som teknisk fysiker med inriktning mot teoretisk fysik var de överlag illa lämpade. Såhär är det då alltså: Man kommer in i andra årskursen(motsvarande-ish vår fjärde årskurs) och läser tillsammans med de franska studenterna. Detta innebär att man läser en drös obligatoriska kurser som kändes lika meningsfulla som en klubbad säl på Cern (eller något). 2 hp fransk juridik, 1 hp projektledning samt workshops i att vara interkulturell, hörde till dessa kurser. Jag skulle kunna skriva en uppsats om dem, men det skulle riskera att få en negativ underton så jag lämnar det åt er fantasi. De älskar att göra väldigt pretentiösa kurser med ett stort spann på kursinnehållet men helt utan djup. Sedan har man också en del extremt tunga och vetenskapliga kurser med stor fokus på matematiken. Min första riktiga föreläsning var i en kurs i avancerad statistik och jag saknade fullständigt nästan all förkunskap. 3 timmars mental misshandel senare gick jag upp till någon sorts studierektor och bytte kurs till något flum om företagsarkitektur. Den kursen var så otroligt mycket lättare att det är rent skrattretande. Man ska dock inte vara rädd för de tunga och mer vetenskapligt inriktade kurserna, jag hade mest otur med usla förkunskapskrav i just den kursen. Andra av deras mer vetenskapliga kurser höll ganska rimlig/låg nivå, men med haken att undervisning och tentor sker på lite annat vis än hemma. Jag hade en kurs, som faktiskt var på engelska till råga på allt, som hette A crash course in modern mathematical phsyics. Det är utan tvekan en av de bästa kurserna jag någonsin läst, trots att de 3 hp den bestod av snarare kändes som 9 hp. Jag valde mina valfria kurser innan jag åkte, utifrån de rätt bristfälliga kursbeskrivningar som fanns tillgängliga samt efter vad jag tyckte lät kul och givande. Det är väl den största anledningen till att det blev en ganska brokig skara kurser för min del. Det är rätt hopplöst att på förhand veta vilka som kommer vara givande och inte och huruvida man har tillräckliga/anpassade förkunskaper. Så här i

4 efterhand hade jag brytt mig mindre om hur det gick i mina kurser där nere och snarare satsat på att bara plugga i de kurser jag tyckte var roliga och strunta blankt i resten. Det finns både ett och annat att säga om hur föreläsningarna generellt sett är där nere. För det fösta är de tre timmar och en kvart långa med en kvarts rast i mitten. Föreläsningssalarna är rätt kassa och föreläsarna ofta rätt opedagogiska (jag tar mig friheten att generalisera samt jämföra med de föreläsare jag haft på KTH). Om de tvärtom skulle vara duktiga pedagoger är det i och för sig inte säkert att det går fram p.g.a. språket. Man kan också råka ut för en del andra egenheter. Jag blev till exempel utkörd från en föreläsning i finansmatematik av en riktigt elak skitsnubbe med kontrollbehov när han inte tyckte att jag lyssnade tillräckligt uppmärksamt på honom. Han kastade kritor på folk ibland också. Inte min favorit där nere. Inte helt sällan är också föreläsningarna obligatoriska, men det varierar huruvida de kursansvariga bryr sig om det eller inte. Den största och inte sämsta (men riktigt dåliga) föreläsningssalen Nu ska vi se här, vad återstår det att prata om Skolådan jag bodde i kan man ju nämna också. Den var faktiskt inte så hemsk men var duktigt dyr för att vara 13-ish kvadrat med ett hål i taket och delad dusch. Dock hade jag egen toalett till skillnad från de andra husen. Lyx! Köket var något av en katastrof om man faktiskt ville laga mat. Som tur var fanns skolrestaurangen måndag till fredag lunch och middag. Resten av tiden var det dock lite mer av ett äventyr att få lagad mat i magen. Ett tips är att skaffa ett eget kylskåp att ha i rummet det är utan tvekan värt de hundralappar eller den tusenlapp det kostar. Men det är sånt som löser sig när man väl är på plats. I samma hus som jag bodde i fanns en till svensk och vi bestämde oss en dag för att ta köket på bottenvåningen i besittning och göra det till Det svenska köket. Fördelen med den är att den stod på Campus, ett par minuter från skolbyggnaden. Skolan fixar denna typ av bostad åt utbytesstudenterna.

5 Lådan i vilken min skolåda fanns. Behändigt belägen tre minuter från mina föreläsningssalar Det svenska köket komplett med bilder på kungahuset samt älgklistermärken När man bor i Frankrike är man generellt berättigad till något som heter CAF vilket är en slags bostadsbidrag. SÖK DET. Man får det OMM (om och endast om, för den som inte har sin matte i färskt minne) man tjatar (eller har riktigt flyt), men i vilket fall som helst så är man berättigad till det och kan få det. I mitt fall hade det rört sig om ca 1000 kronor i månaden. Jag ansökte rätt sent under mina studier samt tjatade inte tillräckligt (franska byråkratin i ett nötskal), så jag fick det aldrig.

6 Det finns så mycket mer att berätta om egentligen; hur det kan vara att jobba i projektgrupper med franska studenter, möten, savoir-faire, mat, banker, fritidsaktiviteter, Paris (gaaah, så mycket att besöka och göra! Ta er för allt i världen till området kring Jardin de Luxembourg och den lite turistiga, men ack så mysiga gatan Rue Mouffetard ) och en hel hög med andra saker. Dock går inte allt in här, för då blir det här en väldigt lång reseberättelse, och jag skulle bara glömma hälften ändå. Men om ni har några frågor om framförallt ECP, så tveka inte att slänga iväg mig ett mail på adressen som finns på slutet, så ska jag försöka svara. Rue Mouffetard Jag tänkte också dela med mig av några ord om att man aldrig sitter riktigt så mycket i det bruna som man kanske inbillar sig. Man är betydligt friare än man tror när man väl sitter på sitt utbyte, i alla fall så länge det bara är ett Erasmusutbyte. I princip inget man gör eller inte gör i skolväg kommer att dyka upp och bita en i efterhand (disclamer: CSN, men bry er inte om det för mycket, det kan vara lättare/roligare att ta de poängen när man är på hemmaplan igen om det skulle behövas). Dessutom har man allt som oftast möjlighet att både förlänga och förkorta sin studietid där man gör sitt utbyte. Jag hade själv sökt för att vara där ett år men stannade bara en termin. Jag är jätteglad både för att jag åkte hem efter en termin istället för att stanna ett år, men också minst lika glad för att jag faktiskt åkte dit! Som jag nämnde tidigare önskar jag att jag hade haft en mer laid-back attityd till de flesta av mina kurser på ECP, men prestationsnörden i mig sparkade in utan att jag egentligen var medveten om det. Slutligen vill jag nämna att det faktiskt finns en galet massa roliga grejer att pyssla med på plats, som inte har med plugget att göra. Själv roade jag mig bland annat med att göra ett radioprogram tillsammans med en kompis från Österrike, där vi satt och dundrade metal ut i etern och pratade strunt ett par gånger i månaden. Dessutom anordnas riktigt häftiga fester som inte hade gått att genomföra i Sverige sen ett antal år tillbaka! Det finns klubbar för de flesta tänkbara aktiviteter och

7 sporter. Jag hittade till och med hem till en jonglerings- och cirkusförening på skolan! De har också en vecka i början av varje år när nästa års klubbmästeri-ish ska väljas, när de olika grupperna tävlar om studenternas gunst. Detta innebär att man kan se och uppleva lite allt möjligt på campus den veckan. Exempel: luftballong på campus. Gratis beställ-service på nutella-creps, kaffe, väckning med frukost, pajkastning, sång, ordvitsar m.m. Folk i pandakostymer som drar runt på föreläsningar och kramar föreläsare och spelar musik. Gratis mat och energidryck runt varje hörn. Kvällsunderhållning med uppträdanden och fester och massa mer. Det var en rätt skruvad vecka! Tyvärr satt jag nedgrottad i ett projekt om att detektera landminor större delen av den veckan. Men det var rätt nice att beställa 15 crepes vid halv elva på kvällen när man satt och pluggade och blev hungrig och sen gå på en fest vid 1-tiden där man fick 16 öl för 5 Euro och tja, det var intressanta fester. Av någon outgrundlig anledning var dessutom alla energidrycker som delades ut svenska. Fanns plötsligt en morgon på gräsmattan utanför mitt hus

8 Ett gäng glada Erasmusstudenter i slutet av Januari Jag hoppas att ni som läser det här bestämmer er för att åka på utbyte och att ni har det fantastiskt vart ni än hamnar! Björn Ahlgren, F08 bjornah@kth.se