RENT MJÖL? EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika.
|
|
- Andreas Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika
2 Den här skriften är utgiven av FIAN Sverige och UBV/Latinamerika. Vill du beställa fler exemplar, kontakta FIAN Sverige eller UBV/ Latinamerika Layout: Staffan Melin, Oscillator Den europeiska unionen förhandlar just nu om handelsavtal med Centralamerika och den Andinska gemenskapen (Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru). Det handlar om förhandlingar mellan ojämlika parter. På ena sidan står EU som varje år ger 43 miljarder euro i stöd till sina bönder. På andra sidan står regioner där några av Latinamerikas fattigaste länder ingår och miljontals människor går hungriga. Vilka intressen ligger bakom förhandlingarna? Och hur hänger de här förhandlingarna ihop med EU:s löften om att bekämpa hunger och fattigdom liksom att främja mänskliga rättigheter? Tryck: Mediehuset/ST Skriften har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska Unionen. Skriftens innehåll är enbart FIAN:s och UBV:s ansvar och reflekterar inte Europeiska Unionens åsikter. Hunger, jordbruk och mat som mänsklig rättighet Trots att det produceras mer än tillräckligt med mat på jorden för att livnära hela dess befolkning måste miljontals människor gå till sängs hungriga varje kväll. fao, fn:s jordbruks- och livsmedelsorganisation, har uppskattat att 854 miljoner människor runt om i världen lider av kronisk hunger. Världens regeringar har lovat att ta krafttag mot hungern och enligt fn:s Millenniedeklaration från år 2000 ska hungern halveras till år När vi nu har kommit halvvägs ser det knappast ut som att målet kommer att uppnås. I Latinamerika har hungern visserligen minskat något, men fortfarande hungrar 52 miljoner människor, vilket motsvarar en tiondel av befolkningen. I de fattigaste länderna i regionen hungrar så många som en fjärdedel.
3 Vilka hungrar? 70 procent av de fattiga och hungrande lever på landsbygden och de flesta är beroende av jordbruk för sin överlevnad. I vissa länder i Latinamerika är en tredjedel av befolkningen beroende av jordbruket för att få mat för dagen. Småbrukare, lantarbetare och ursprungsfolk tillhör de som är hårdast drabbade. Några av de främsta problemen de möter är tillgången till odlingsbar jord, vatten, infrastruktur och möjligheter till lån. Drygt 40 procent av dem som jobbar inom jordbruket saknar egen tillgång till odlingsbar mark och arbetar istället på större jordbruk eller plantager, ofta under eländiga förhållanden. Fotograf: Ausi Petrelius I vissa länder i Latinamerika är så mycket som en tredjedel av befolkningen beroende av jordbruket för sin överlevnad.
4 Mat är en mänsklig rättighet som finns uttryckt både i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i FN:s internationella konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-konventionen). Rätten till mat innebär inte bara att man har rätt till tillräcklig och lämplig mat. Man måste också antingen ha tillgång till resurser för att kunna producera sin mat, eller ha ett arbete som ger en inkomst så att man kan försörja sig själv. De 156 stater som skrivit under esk-konventionen är skyldiga att garantera dessa rättigheter både inom sitt lands gränser och internationellt. Fotograf: William Silveira Vad beror hungern på? Hunger beror inte främst på brist på mat. Det handlar snarare om bristande politisk vilja och snedfördelning av resurser. Många av länderna i Latinamerika har enorma naturrikedomar, men det är ofta ett fåtal individer eller företag som har kontroll över dessa. Detta gör att det inte går att bekämpa hungern enbart med ökad produktion av livsmedel. Istället krävs åtgärder som angriper roten till problemen, till exempel sociala åtgärdsprogram eller nationella jordreformer. Också den globala politiken måste utformas på ett sätt som inte leder till att människor fråntas sina möjligheter till försörjning. Majsen utgör en av de viktigaste grödorna i Latinamerika.
5 Sverige och EU all politik ska sträva åt samma håll I en global värld har Sverige och eu en viktig roll att spela för att bekämpa fattigdom och främja mänskliga rättigheter. Sveriges regering ska garantera att deras politik inom alla områden bidrar till en rättvis och hållbar global utveckling. Det har man lovat genom Sveriges politik för global utveckling (pgu) som antogs år 2003 av riksdagen. eu har gjort liknande löften. All eu:s politik måste ta hänsyn till exempelvis fattigdomsbekämpning, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Men hur fungerar det i praktiken? Drar all politik åt samma håll? Jordbrukspolitiken - stöd och utslagning eu är världens största producent, exportör och importör av jordbruksprodukter. Unionens bönder får varje år omkring 43 miljarder euro i form av olika stöd. Det gör att eu:s jordbrukspolitik i hög grad påverkar utvecklingsländers möjlighet att bekämpa fattigdom och miljoner människors möjlighet att försörja sig. Hur har det blivit så här? Grunden till EU:s jordbrukspolitik lades redan för 50 år sedan. Ett av de viktigaste målen har sedan dess varit att se till att det finns tillräckligt med mat inom EU. Genom tullar och kvoter blev det dyrt eller omöjligt för producenter i utvecklingsländer att exportera jordbruksprodukter till EU. Samtidigt fick de europeiska bönderna mer stöd ju mer de producerade och bra betalt för sina produkter. Det gjorde att de producerade ännu mer. Till slut fanns det mer jordbruksprodukter än vad som efterfrågades inom EU. Som ett sätt att bli av med överskottet infördes exportsubventioner. Det gjorde att europeiska bönder kunde sälja sina produkter för lägre priser utanför eu än inom unionen. Europeiska jordbruksprodukter dumpades på utvecklingsländernas lokala marknader vilket många gånger har lett till att småbrukare slagits ut. Avtal inom världshandelsorganisationen wto har gjort att eu på senare år tvingats sänka sina exportsubventioner kraftigt. I takt med att exportsubventionerna minskat har andra typer av stöd ökat. Men steg har också tagits i rätt riktning. Tullarna har sänkts och europeiska bönders stöd beräknas inte längre på hur mycket de producerar utan främst på hur mycket mark de har. Nya mål har också satts inom jordbrukspolitiken som nu också ska bidra till biologisk mångfald och lokal utveckling. Men fortfarande motsvarar jordbruksstödet nästan en tredjedel av det totala värdet på de jordbruksprodukter som produceras inom eu. Jordbruksstöd, tullar och exportsubventioner leder alla till sjunkande priser på jordbruksprodukter från länder utanför unionen.
6 Billig mat bra för de fattiga? Men är det inte bra för fattiga människor att maten blir billigare? Då får de väl mer kvar i plånboken, eller får råd att köpa mat de inte annars skulle kunna köpa? Det stämmer för vissa. Men sjuttio procent av världens allra fattigaste är själva beroende av jordbruket för sin inkomst och överlevnad. När deras produktion slås ut av dumpade produkter från EU försvinner deras inkomstkälla och då har de inte heller råd att köpa mat. Även om maten är billigare än tidigare. Mer till de stora mindre till de små År 2005 fick 63 procent av alla som fick något jordbruksstöd dela på omkring 1,6 miljarder euro. Samtidigt fick en procent av mottagarna, storskaliga jordbruk, dela på 4,9 miljarder euro Handeln mellan EU och Latinamerika ❶ ❷ ❸ ❹ Nästan 70 procent av EU:s import från Latinamerika består av råvaror. 87 procent av EU:s export till Latinamerika utgörs av industriprodukter. EU är Centralamerikas och de andinska ländernas näst viktigaste handelspartner efter USA. EU:s handel med Centralamerika och de andinska länderna motsvarar drygt en procent av EU:s totala handel.
7 Handelspolitik bilaterala avtal på frammarsch Tätt sammankopplad med eu:s jordbrukspolitik är handelspolitiken. Inom både världshandelsorganisationen wto och i bilaterala förhandlingar med en rad utvecklingsländer driver eu på för omfattande handelsliberaliseringar i utvecklingsländer. eu:s främsta mål är att säkra Europas tillväxt och europeiska företags tillgång till nya marknader. Både eu och usa flyttar fram sina positioner genom handelsavtal med utvecklingsländer. Genom dessa driver de frågor som de flesta utvecklingsländer sagt nej till inom wto. Nyligen inledde eu förhandlingar om så kallade associeringsavtal med både Centralamerika och den Andinska gemenskapen. Associeringsavtalen består av tre ben politisk dialog, utvecklingssamarbete och handel. Avtal finns redan kring de två första benen, så nu handlar förhandlingarna främst om ett frihandelsavtal. Demonstration mot frihandelsavtal i Ecuador. Fotograf: William Silveira
8 Vilka är Europas intressen? Om nu EU:s handel med Centralamerika och de andinska länderna är så liten vad har EU att vinna på handelsavtal och vilka frågor driver man? EU vill inkludera flera kontroversiella frågor. 1. Singaporefrågorna Dessa frågor, som de flesta utvecklingsländer motsatt sig inom wto, rör investeringsavtal, konkurrenslagstiftning och offentlig upphandling. Frågorna kritiseras för att stärka stora multinationella företags ställning på bekostnad av utvecklingsländers möjligheter att utforma sin egen politik. Det handlar till exempel om att ge utländska företag samma möjligheter som nationella företag att lägga bud i offentliga upphandlingar, det vill säga när kommuner eller statliga myndigheter köper varor eller tjänster. Det gör det i praktiken omöjligt för de latinamerikanska länderna att satsa på inhemska företag. Vinnare är stora europeiska företag som vill slå sig in på dessa länders marknader. Investeringarna i motsatt riktning förväntas bli få då de latinamerikanska företag som kan konkurrera med europeiska storföretag är få. Investeringsavtal hotar tillgången till jord Investeringsavtal mellan länder kan få allvarliga konsekvenser för människor som saknar egen mark och tryggad tillgång till mat. I Paraguay bor nästan hälften av befolkningen på landsbygden där varannan lever i fattigdom. Många gånger beror fattigdomen på att människor saknar tillgång till jord att odla. I landet finns bestämmelser om att jordreformer kan användas för att omfördela mark till jordlösa. För tio år sedan ockuperade 120 jordlösa familjer en jordegendom som inte hade använts på flera år. Inom ramen för bestämmelserna om jordreform ansökte familjerna om att jorden skulle tillfalla dem. Den paraguayanska staten nekade med hänvisning till att marken ägdes av tyskar och att landets investeringsavtal med Tyskland förbjuder expropriering av mark som tillhör tyska företag och medborgare. Därefter har polisen fördrivit familjerna från området tre gånger, bränt ner deras hus, förstört deras skördar och fängslat ledarna för bosättningen. Bönderna, ägarna till marken och staten har nu nått en överenskommelse som gör att familjerna får stanna på området. Men staten Paraguay har, med hänvisning till investeringsavtalet, stoppat jordreformsprocessen på mark som ägs av tyskar.
9 2. Service- och tjänstehandel eu vill avreglera tjänstehandeln i Latinamerika. Många folkrörelser och regeringar i utvecklingsländer är kritiska och menar att det riskerar att leda till privatiseringar av offentliga tjänster som utbildning, transport, telekommunikation, sjukvård, vatten och energi. Privatisering hot mot rätten till vatten När offentliga tjänster privatiseras kan det hota statens möjlighet att garantera alla invånares mänskliga rättigheter. Efter påtryckningar från Världsbanken privatiserades vattendistributionen i Cochabamba, Bolivia år Redan innan privatiseringen saknade många tillgång till rent vatten och vissa spenderade upp till en femtedel av sin inkomst på vatten. Efter privatiseringen blev vattenräkningarna procent dyrare än tidigare. Ibland ännu mer. De höga priserna gjorde att många människor inte längre hade råd med vatten rätten till vatten kränktes. Efter protester och strejker fick befolkningen rätt och vattendistributionen återgick i kommunal drift. Fotograf: Ausi Petrelius Privatisering av offentliga tjänster har i många fall visats sig hota staters möjligheter att garantera alla medborgares rätt till exempelvis vatten.
10 Fotograf: Atti Brinkmann 3. Tullar eu vill att tullarna på i princip all handel avskaffas. Då blir det omöjligt för de latinamerikanska länderna att skydda sina marknader. Samtidigt behåller eu sina stora jordbruksstöd. 4. Patent- och upphovsrätt eu vill ha ett starkt skydd när det gäller patent och upphovsrätt. I tidigare avtal har de till exempel krävt att länder förbjuder bönder att sälja eller utbyta patentskyddat utsäde. Småbrukare som tidigare sparat utsäde måste då köpa nytt varje år. Det stärker utsädesföretagens ställning och driver upp priserna på utsäde vilket gör de fattigaste böndernas situation än mer utsatt.
11 Jordbruk och investeringar Latinamerikas hopp RENT MJÖL? Varför vill då de centralamerikanska och andinska länderna förhandla om handelssavtal med eu? En av förhoppningarna är troligen ökad export av jordbruksprodukter till eu. Men tullar är inte det främsta hindret för en ökad export från dessa länder till eu. Redan idag får både Centralamerika och de andinska länderna sänkta eller slopade tullar på alla industriprodukter och vissa jordbruksprodukter när de exporterar till eu. Det finns några undantag, till exempel sockerrör och bananer. De största hindret för ökad export är eu:s jordbruksstöd och exportsubventioner, och dessa kommer eu knappast att lägga på förhandlingsbordet. En annan förhoppning, både från de latinamerikanska regeringarna och från eu, är att öka de europeiska investeringarna i de andinska och de centralamerikanska länderna. Det i sin tur ska gynna utvecklingen i regionen. Men om man tittar på dagens europeiska investeringar i Latinamerika frågar man sig vem som är den största vinnaren? De europeiska investeringarna i Latinamerika görs till största del av spanska företag som gått in på privatiserade marknader eller köpt upp nationella företag inom till exempel telefoni, banksektorn, vatten, el och olje- och gasproduktion. I Mexiko, som redan har ett handelsavtal med eu, har importen från eu ökat betydligt mer än Mexikos export till unionen. Dessutom sker en stor del av handeln med eu inom europeiskt ägda företag. Företagen importerar varor, som sätts samman i Mexiko och exporteras vidare till Europa eller usa. Vinnare är de europeiska företagen som får sänkta produktionskostnader.
12 Vilka är konsekvenserna? Att som eu driva avregleringar och liberaliseringar på handelsområdet är inget nytt. Många utvecklingsländer genomförde under och 90-talen snabba och omfattande marknadsorienterade reformer. De flesta gjordes inom ramen för de strukturanpassningsprogram som påtvingades dem av internationella valutafonden (imf) och Världsbanken. Ett av resultaten är att jordbruket idag är mer avreglerat i utvecklingsländer än i industriländer. De positiva effekterna lyser i de flesta fall med sin frånvaro. Liberaliseringar leder inte automatiskt till högre tillväxt och tillväxt minskar inte självklart fattigdomen. För det krävs en omfördelning av resurser och satsningar på till exempel sjukvård och utbildning. Omfattande liberaliseringar kan tvärtom leda till ökad fattigdom hos dem som redan tillhör de fattigaste: småbrukare, lantarbetare och jordlösa. Avregleringar inom jordbruket har gjort att allt fler satsar på exportjordbruk. Stora industriella monokulturer (det vill säga odlingar av en och samma gröda) bestående av grödor för export breder ut sig. De tränger undan småbrukares odling av mat för den lokala livsmedelsförsörjningen. Miljontals bönder har tvingats sälja eller lämna ifrån sig den mark de odlat, vilket tagit ifrån många möjligheten att försörja sig. Alternativet för vissa blir jobb under usla arbetsförhållanden på plantager för exportgrödor medan andra står helt utan arbete och försörjningsmöjligheter. Kvinnor tillhör de hårdast drabbade då det växande exportjordbruket domineras av män medan kvinnor finns inom det småskaliga jordbruk som trängs undan. I takt med att odlingen för den lokala marknaden trängs undan blir många utvecklingsländer alltmer beroende av importerad mat. Det ökar sårbarheten för de länder som är beroende av export av några få råvaror för att betala för matimporten. Tillgången till mat i de centralamerikanska länderna har till exempel påverkats negativt av de senaste årens kraftigt sjunkande kaffepriser. De stora monokulturerna får också allvarliga miljökonsekvenser som skogsskövling, förgiftade vattendrag och minskad biologisk mångfald. Fotograf: Ausi Petrelius
13 Stora industriella monokulturer såsom exempelvis socker breder ut sig på bekostnad av småbrukares odling av grödor för den lokala livsmedelsförsörjningen.
14 Åt samma håll? Både eu:s jordbruks- och handelspolitik går på flera sätt rakt i strid med målen om fattigdomsbekämpning och respekt för mänskliga rättigheter. Vilken roll spelar då den svenska regeringen för den europeiska politiken? Den svenska regeringens politik är tvetydig. Å ena sidan arbetar regeringen för en sänkning av eu:s jordbrukssubventioner och för slopade exportsubventioner. De vill också sänka de rika ländernas tullar för att underlätta utvecklingsländers export. Det är bra. Sämre är att Sveriges regering samtidigt är drivande bakom eu:s hårda linje när det gäller krav på snabba och omfattande avregleringar i vissa utvecklingsländer och att de inte vill ge utvecklingsländer möjlighet att skydda sina marknader. pgu:s tal om fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter tycks därför vara tomma ord. Matsuveränitet och mänskliga rättigheter som alternativ Finns det några alternativ till dagens politik? De mänskliga rättigheterna är en bra utgångspunkt för att driva en politik som strävar mot att övervinna hunger, fattigdom och social orättvisa. Det sätter enskilda människors rättigheter i fokus och ställer stater till svars. Allt fler folkrörelser i syd, inte minst i Latinamerika, förespråkar matsuveränitet som alternativ till dagens globala handelspolitik. Begreppet lanserades av den internationella bonderörelsen Vía Campesina i mitten av 1990-talet. Matsuveränitet handlar bland annat om att: Människor, samhällen och länder ska ha rätt att själva utforma sitt jordbruk, fiske och sin livsmedelspolitik utifrån sina lokala, kulturella och sociala förutsättningar. Jordbruket ska i första hand vara till för den egna befolkningen och i andra hand för exportproduktion. Länder ska ha rätt att skydda sig mot dumpning. Produktionen av mat bör vara varierad och ekologiskt hållbar.
15 Sätt mänskliga rättigheter, demokrati och minskad fattigdom först Det krävs stora förändringar av både den svenska och den europeiska politiken för att löftena om en samstämmig politik ska uppfyllas. Övergripande handlar det om att: Mänskliga rättigheter måste sättas framför europeiska handelsintressen. Utvecklingsländer måste ges möjlighet och utrymme att själva utforma sin politik för att bekämpa fattigdom utifrån det egna landets specifika förutsättningar och prioriteringar. Hänsyn måste tas i förhandlingar om handelsavtal till de enorma skillnader som finns mellan EU och de latinamerikanska regionerna när det gäller utveckling. Stöd FIAN Sveriges arbete för människors rätt till mat! Sätt in ett bidrag på plusgirokonto
16 Oro bland organiserade kvinnor»problemen vi ställs inför saknar politisk färg, kvinnor från alla typer av organisationer är i samma båt och vi måste kämpa tillsammans«orden kommer från atc:s (Asociacíon de Trabajadores del Campo lantarbetarrörelsen) kvinnogren i samband med ett nationellt möte för att påverka förhandlingarna om ett associeringsavtalet mellan eu och Centralamerika. Det vi önskar allra mest är ett socialt program inom associeringsavtalet så att de negativa effekterna kan minskas, säger Yolanda Arias och Lola Esquivel Gonzalez, aktiva inom atc. Utifrån erfarenheten av det avtal som förhandlades fram mellan Centralamerika och usa menar Lola att avtalen kommer påverka kvinnor negativt. Det finns skäl att vara på sin vakt. Hon är lantbrukare, mor till nio barn och familjeförsörjare. Hennes man är arbetslös. Att konkurrera med bönder från eu och deras jordbrukssubventioner kan bli svårt. Sedan borde vi skydda de lokala sädesarterna. Det har blivit svårt att få tag på dem. Frömagasin borde skapas. Lola känner sig»tvungen«att följa med i processen. För att informera sig själv och för att föra sin kunskap vidare till kvinnor i åtta kommuner utanför huvudstaden Managua. Som aktivist för atc samordnar hon olika sociala program. Ett av dem handlar om lantarbetares rätt till hälsa, förebyggande vård och tillgång till lokal sjukvård. Fakta om ATC Fotograf: Erika Brenner ATC organiserar småbrukare, jordlösa lantbrukare och fackliga representanter. Organisationen föddes i mitten av 1970-talet och har sin verksamhet koncentrerad på landsbygden. ATC arbetar för ett hållbart jordbruk och lantarbetares och småbrukares rättigheter till jord, hälsa och försörjning. Yolanda Arias och Lola Esquivel Gonzalez menar att associeringsavtalet mellan Nicaragua och EU hotar de lokala sädesarterna.
17 Sockerrörsodlingarna breder ut sig i Brasilien»Min dröm är att få min egen jordlott att odla. Men med tanke på att sockerrörsodlingarna breder ut sig mer och mer här i regionen är jag orolig att det inte blir någon jord kvar till oss småbrukare som vill producera mat.«rent MJÖL? Detta säger Luiz Ferreira da Silva, från Agua Branca, Pernambuco, Brasilien. Luiz har tillsammans med andra jordlösa och småbrukare med stöd av den katolska organisationen cpt (Comisão Pastoral da Terra) kunnat ockupera jord att leva på och bruka. Processen med att få staten att expropiera och omfördela jord går långsamt, det har hittills tagit 10 år för jordockupationsområdet Agua Branca. cpt utövar likt mst (Movimento dos trabalhadores rurais Sem Terra), de jordlösas rörelse, ett påverkansarbete för att förverkliga den jordreform som står inskriven i konstitutionen och som kan garantera hundratusentals människor rätten till mat och försörjning. De arbetar även med folkbildning på landsbygden för att människor ska få kunskap om sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och för att stärka organiseringen. Fotograf: Maria Karlsson I januari 2008 kommer UBV tillsammans med ATC och det regionala småbrukar- och lantarbetarnätverket CLOC (Coordinadora Latinoamerica de Organizaciones del Campo), att börja samarbetet kring ett påverkansprogram. Bland annat kommer regionala utbildningar att hållas. Luiz Ferreira da Silva, från Agua Branca, Pernambuco, Brasilien. Du kan stödja......atc, CPT och andra latinamerikanska folkrörelsers arbete för att utkräva rätten till mat genom ett bidrag på UBV:s plusgirokonto Märk din inbetalning»rätten till mat«.
18 Vad kan du göra? fian och ubv driver kampanjen»rent mjöl«som genom påverkansarbete, opinionsbildning och lokalt kampanjarbete sätter press på våra makthavare för att få dem att respektera grundläggande mänskliga rättigheter. När vi, gräsrötter i Sverige och Latinamerika, kämpar för våra gemensamma intressen skapar vi solidaritet på riktigt. Bli en av de tiotusentals som agerar och kräver rättvisa och kom med i vår kampanj som är både lokal och global. Kampanjen innehåller flera olika delar och arbetsmetoder: Lokal aktivism. Vi vill med kampanjen bidra till att skapa ett lokalt engagemang byggt på aktivism. Opinionsbildning. Vi vill genom debattartiklar, aktioner och namninsamlingar bilda opinion för handling istället för vackra ord i de globala rättvisefrågorna. Studiesatsning. Genom utbildningar vill vi stärka kapaciteten att agera och bygga lokala solidaritetsrörelser. Det handlar om till exempel kampanjledarutbildningar där man lär sig metoder för att påverka och öka kunskapen och utbilda sig om handelsavtal. Kunskapsbyggande. Till varje tema tar vi fram en rapport för att bygga kunskap, granska och föreslå lösningar. Rapporten presenteras såväl för beslutsfattare som aktivister i flera europeiska länder. Aktivistplattform. Kampanjen är initierad av FIAN och UBV men vi vill få med flera grupper, organisationer och nätverk som tillsammans utifrån ett aktivist- och gräsrotsperspektiv vill bygga en plattform för solidaritetskampanjer i Sverige. Du kan engagera dig i kampanjen på flera olika sätt. Här kommer några förslag: Skriv under och hjälp till att samla in namn till vår namninsamling till svenska beslutsfattare. Delta i FIAN:s och UBV:s lokalgruppsarbete. Delta i kampanjledarutbildningen. Gå en studiecirkel. Beställ material och sprid på din ort. På kampanjens hemsida finns mer information om hur du gör för att engagera dig! Där hittar du också rapporten»dubbla budskap? Om samstämmighet i eu:s politik och rätten till mat i Latinamerika«om du vill läsa mer om eu:s politik och dess konsekvenser. Den kostar 50 kronor att beställa eller kan laddas ned gratis.
19 Hjälp oss samla in namn för att kräva öppna förhandlingar där människors rättigheter sätts i centrum Jag kräver att Sveriges regering verkar för: Öppna förhandlingar där folkrörelserna i Latinamerika och Europa ges inflytande. Att associeringsavtalet garanterar grundläggande mänskliga rättigheter såsom rätten till mat och vatten, samt främjar utveckling och fattigdomsbekämpning. Att Singaporefrågorna (investeringar, konkurrens och offentlig upphandling), som regeringarna och folkrörelserna i syd motsatt sig, inte inkluderas i förhandlingarna. Namn och ort (var god texta): Riv av sidan och lägg på brevlådan. Det behövs inget frimärke. UBV är en svensk solidaritetsorganisation som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för en rättvis världsordning. Genom demokrati och folkbildning vill vi förändra de strukturer som gynnar ett fåtal på bekostnad av en majoritet. Vi vill öka inflytandet för de kvinnor och män som lever i fattigdom så att de kan påverka de beslut som rör deras liv. Kom med i vår kamp för en annan värld. Hemsida: FIAN Sverige är en del av Foodfirst Information and Action Network som har medlemmar i över 60 länder. Vi arbetar för en omfördelning av resurser globalt och lokalt för att garantera alla människors rätt till försörjning. Vi samlar in och sprider information om faktiska förhållanden och mänskliga rättigheter. Genom blixtaktioner, fallarbeten och internationella kampanjer sätter vi kraft bakom våra krav. Hemsida:
20 Jag vill veta mer om UBV Jag vill veta mer om FIAN Jag vill delta i kampanjen Rent mjöl skicka mer information Jag vill beställa rapporten Dubbla budskap? Om samstämmighet i EU:s politik och rätten till mat i Latinamerika (pris 50 kr) Jag vill stödja folkrörelsernas arbete i Latinamerika Namn: Adress: Postadress: E-post: Telefon: Riv av sidan och lägg på brevlådan. Det behövs inget frimärke. UBV SVARSPOST Stockholm Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.
En kraft för förändring
En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merTillsammans för en rättvisare värld
Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merBarn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen
Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen INTRODUKTION: TEMA TEXTIL För 40 50 år sedan producerades det kläder i Sverige. Klädindustrin har varit
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merTRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights
TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merStrategisk plan 2013-2017 skelett
Strategisk plan 2013-2017 skelett Vision Jordens Vänner verkar för miljö och solidaritet. Målet är en ekologiskt och socialt hållbar värld. Vi verkar för en radikal omställning som gör det möjligt för
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merKommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen
SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merFramtidens lantbruk i Skåne
Framtidens lantbruk i Skåne Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus Alnarp 2014-03-20 Citat om framtiden Att sia är svårt särskilt om framtiden. Alice Roosevelt Longworth Jag tror att det finns
Läs merstarkare tillsammans tio röster om varför SEKO behövs
starkare tillsammans tio röster om varför SEKO behövs Ensam är inte stark Jag tror absolut att jag skulle tjäna mindre om inte facket förhandlade för mig. Så svarar en av dem som här får frågan vad de
Läs merVad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merSmåföretagande i världsklass!
Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merÖversikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
Läs merNyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*
Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och
Läs merLugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om
Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut
Läs merTal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott
Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merHUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från
Läs merEn styrelse som gör skillnad
Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions
Läs merSå drabbar Stockholmsskatten
Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merEuropeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen
I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merBryssel den 16 december 2002
,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL
Läs merKommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag
Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla
Läs merBeteende, miljömärkning, pris och ansvar
Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport
Läs merNya aktörer på världsmarknaden
Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merVad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)
Lektion 21 SCIC 28/02/2014 TEMA: KLIMATÅTGÄRDER A. Äta klimatsmart a. Vad handlar det om? 1. Vad äter Maja och hennes barn? 2. Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merTentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18
Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G
Läs merFAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna
FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna Rättvis handel Solidaritetshandling för människor, miljö och framtid Globalt schysta villkor socialt, ekonomiskt och ekologiskt Mänskliga
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merPOLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315
POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merEtiska och sociala krav vid Upphandling
Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merUberPOP. En fråga om skatt
UberPOP En fråga om skatt Inledning Att åka med UberPOP är billigt. Faktum är att det är jättebilligt. Tyvärr är anledningen till det låga priset varken teknologi eller delningsekonomi, företeelser som
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merTransatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium
Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,
Läs merEtt nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet
Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller
Läs merVolontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras
Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets
Läs merVåra vägval för Dalarnas väg in i framtiden
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merFrågor & svar om a-kassan. inför 7 september
Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum
Läs merBRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA
Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga
Läs merSeminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.
PRESSMEDDELANDEFRÅNINTERCULT 2015&11&05 Europa Direkt Intercult bjuder in till Seminarium om Bistånd och migration om EU, Sverige och bistånd Fredag den 13 november kl 13.00-15.00 på Europahuset, Regeringsgatan
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merMARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...
Läs merDyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik
2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merTCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15
TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat
Läs merSkåne län. Företagsamheten 2015
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...
Läs merGLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA
10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merSocialdemokraterna BOLLNÄS
Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist
Läs merTALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet
TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten
Läs merDet bästa som hänt under min tid som boklånare
Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.
Läs merZA5440 Flash Eurobarometer 288 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 3)
ZA5440 Flash Eurobarometer 288 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 3) Country Specific Questionnaire Sweden Flash 288 FINANCIAL CRISIS D1. Kön [FRÅGA
Läs merJulia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Läs merBeredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne
Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Christina Ståhl Strateg/koordinator 044-309 30 55 Datum 2009-09-01 1 (5) Redovisning från beredningens deltagande i Ystad Military Tattoo augusti 2009
Läs merVad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?
Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs mer