Europeiska unionens officiella tidning

Transkript

1 C 211/ Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förhandlingar om nya handelsavtal EESK:s ståndpunkt (2008/C 211/21) Vid plenarsessionen den 26 september 2007 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett initiativyttrande om Förhandlingar om nya handelsavtal EESK:s ståndpunkt. Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 1 april Föredragande var Jonathan Peel och medföredragande var Evelyne Pichenot. Vid sin 444:e plenarsession den april 2008 (sammanträdet den 22 april 2008) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 101 röster för, 6 emot och 7 nedlagda röster. 1. Slutsatser och allmänna rekommendationer 1.1 Kommittén välkomnar att kommissionen på nytt bekräftar sitt övergripande engagemang för en multilateral avreglering av världshandeln. Kommittén inser att kommissionens omsvängning till en bilateral agenda beror på att man inte gjort tillräckliga framsteg på multilateral nivå. 1.2 Kommittén anser att bilaterala avtal måste anses vara förenliga med och faktiskt på längre sikt stärka ett multilateralt agerande. Eventuella vinster på bilateral nivå kan stimulera den multilaterala processen. Vårt välstånd är beroende av handel, vilket kommissionen också konstaterar. 1.3 Kommittén betonar dock att det måste ske kvalitativa framsteg under dessa nya förhandlingar. Det räcker inte att på bilateral nivå försöka upprepa den politik som inte lyckats på multilateral nivå. 1.4 Bilaterala förhandlingar kan innebära att större hänsyn tas till regionala och nationella särdrag jämfört med multilaterala avtal som per definition utformas utifrån ett bredare perspektiv. 1.5 Kommittén ser därför positivt på att GD Handel vill ta del av kommitténs synpunkter avseende EU:s förhandlingar om nya handelsavtal i linje med kommissionens meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen från oktober EESK anser att kommittén tack vare sin struktur skulle kunna spela en aktiv roll inom uppföljningen. Kommitténs erfarenheter kan bidra till att underlätta arbetet med att hitta potentiella samarbetsparter i andra länder. 1.9 Kommittén noterar att kommissionen i dagsläget efterlyser kommentarer och samarbete i fråga om de föreslagna förhandlingarna som helhet, men noterar också att dessa förhandlingar kommer att spänna över ett brett spektrum. Många av dessa frågor tas upp i detta yttrande. EESK anser att kommittén dessutom bör titta närmare på ett antal konkreta frågor i separata yttranden inom den närmaste framtiden, t.ex. frågan om värdigt arbete och tillträde till marknaden Kommittén välkomnar framför allt att kommissionen på nytt tar sociala och miljömässiga hänsyn inför dessa förhandlingar. I detta sammanhang noterar kommissionen att begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsynstaganden. Kommittén noterar också att många frågor som främst är av ekonomisk art också berör det civila samhället, inte minst de frågor som påverkar den fria rörligheten för människor I fråga om dessa bilaterala förhandlingar anser kommittén att det är viktigt att grundläggande och universella rättigheter i enlighet med ILO:s normer utgör grunden för förhandlingarna. Kommittén anser också att man bör använda sig av dessa normer för att främja ömsesidigt godtagbara och praktiska definitioner av begreppet värdigt arbete. 1.6 EESK:s främsta målsättning är att som jämbördig partner till kommissionen fullfölja och utveckla det samarbete och det engagemang som kommittén manifesterar såsom språkrör för Europas civila samhälle i sitt framtida arbete med kommissionen och andra viktiga EU-institutioner. 1.7 Kommittén ser positivt på denna möjlighet att stödja kommissionen i dess arbete med att verka för ökad uppföljning av och bättre insyn i förhandlingarna. Kommittén vill utvidga och fördjupa sitt samarbete med det civila samhället i de länder och regioner i världen som berörs av förhandlingarna. 2. Bakgrund handelns betydelse 2.1 I centrum för världens internationella relationer står handeln. Länder interagerar med varandra på en rad nivåer, framför allt genom följande: Geopolitisk och militär interaktion. Handel och ekonomiska förbindelser.

2 C 211/83 Mjuka regeringsorgan: permanent samarbete inom t.ex. Världshandelsorganisationen (WTO), Förenta Nationerna och dess organ, inkl. Internationella arbetsorganisationen (ILO), IMF och Världsbanken, och tillfälligt samarbete, framför allt tack vare en gemensam syn på frågor som rör miljö, hållbar utveckling och klimatförändringarna (Rio, Kyoto) med utgångspunkt i globala intressen som vi alla delar. Idrott, kulturella och/eller historiska band. Kontakter inom det civila samhället av särskild betydelse för denna kommitté. Det mest effektiva, djupgående och varaktiga sättet att bygga kontakter mellan länder och globala regioner är genom handel. Handel leder ofta till ytterligare kontakter och fördjupade förbindelser. 2.2 Internationella handelsförbindelser och investeringar är i själva verket den främsta drivkraften bakom EU:s ekonomiska tillväxt och den externa dimensionen av EU:s konkurrenskraft. I sitt meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen framhåller kommissionen att vårt välstånd är beroende av handel. Av betydelse är också att kommissionen har fullständiga befogenheter i handelsfrågor, medan kommissionen endast kan ha politiska ambitioner på många andra områden som gäller EU:s internationella relationer. Kommissionens ansvarsskyldighet utgör dock ett problemområde som måste bevakas när förhandlingarna fortskrider. 2.3 Många anser att incitament för handel, lägre tullar och undanröjande av andra handels- och investeringshinder är av avgörande betydelse om man ska kunna nå bred acceptans för de mer positiva och fördelaktiga aspekterna av globaliseringen. De största tillväxtekonomierna såsom Kina, Brasilien och Indien som samtliga omfattas av kommissionens nya strategi håller på att införa mindre restriktiva regler för utrikeshandeln. Detta är ett viktigt tecken på att globaliseringen växer exponentiellt. Närmare ekonomiska band genom ökad handel möjliggör avsevärt fördjupade kulturella kontakter och kontakter med det civila samhället, vilket EESK anser vara av stor betydelse. Många anser att dessa kontakter också kommer att främja ökad acceptans och spridning av bästa praxis i fråga om miljöförbättringar och hur man kan främja en hållbar utveckling vid sidan om bättre sociala normer. Det är dock inte säkert att detta blir resultatet. Kommittén anser att det krävs noggrann uppföljning genom att det civila samhället involveras direkt. 2.4 Kommittén fäster stor vikt vid det civila samhällets roll när man genomför och följer upp de delar av avtalen som handlar om hållbar utveckling. Vi ser fördelarna med en dialog som bygger på samarbete när det gäller att skapa tillit hos samtliga parter, eftersom detta är det enda sätt på vilket känsliga frågor kan tas upp till diskussion. 2.5 Vi välkomnar att de viktiga riktlinjerna inkluderats i förhandlingsmandatet för de nya avtalen i vilka man betonar vikten av att främja respekten för hållbar utveckling (framför allt sociala och miljömässiga normer). Mandatet bör ses mot bakgrund av en rad viktiga globala frågor: klimatförändringarna, millenniemålen, frågan om fattigdomsbekämpning, värdigt arbete och hälsonormer (framför allt i fråga om livsmedel). 2.6 Kommittén rekommenderar att man på nytt väcker liv i debatten inom det civila samhället om de kollektiva preferenser som ligger till grund för EU:s sociala marknadsekonomimodell. I de bilaterala förhandlingarna måste EU tydliggöra att unionen står fast vid sina kollektiva preferenser i arbetsmarknadsfrågor och när det gäller livsmedelssäkerhet och miljö. Denna åsikt bekräftas i kommissionens meddelande från oktober 2007: Vi måste se till att tredjeländer erbjuder EU:s exportörer och investerare öppenhet på en nivå som står i rimlig proportion till vad EU erbjuder deras exportörer och investerare, och att de har grundläggande regler som inte hindrar våra möjligheter att skydda våra intressen och slå vakt om våra höga krav när det gäller skydd för hälsa och säkerhet, miljöskydd och konsumentskydd. 2.7 Kommissionen har meddelat att man snart kommer att presentera nya idéer för att möta dessa viktiga utmaningar med utgångspunkt i EU:s åtaganden att öppna upp marknader och garantera rättvis konkurrens. Kommittén anser därför att det är viktigt att relativt snabbt fullfölja arbetet med dessa bilaterala avtal i linje med de tre målsättningar som angetts skydd, rättvisa och ömsesidighet så att en ny generation handelsavtal kan se dagens ljus. 3. Kommissionens meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen En viktig förändring av EU:s handelspolitik 3.1 Det var en viktig global händelse när ministerrådet i april 2007 antog kommissionens meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen. EU är en av världens främsta handelspartner som står för 26 % av världens tjänstehandel och 17,5 % av varuhandeln (EU-25; kommissionens siffror från 2005). Samtidigt som kommissionens strategi bekräftar EU:s engagemang för ett multilateralt samarbete avser den också att främja en ny generation bilaterala och regionala handelsavtal och att komma till rätta med icke-tariffära och andra handelshinder. 3.2 Denna nya ram har utarbetats eftersom man inte gjort tillräckliga framsteg under Doharundan. Strategin välkomnas som en avsiktsförklaring av vilken det framgår att EU vill fullfölja förhandlingarna om avreglering av världshandeln. Kommittén anser det vara helt korrekt att kommissionen betonar att detta inte sker i stället för ett multilateralt samarbete, utan därför att EU vill hålla de internationella handelsfrågorna vid liv. Kommittén välkomnar detta. Det är en strategisk, politisk nödvändighet att Doharundan avslutas. 3.3 För första gången sedan 1999 innebär dock kommissionens meddelande en viktig förändring av handelspolitikens inriktning. EESK har redan framhållit att kommittén välkomnar meddelandet ( 1 ), inte minst för att det klart framgår därav att kommissionen vill fortsätta handelsdiskussionerna och att EU är en stark anhängare av multilateralt samarbete. ( 1 ) EESK:s yttrande från maj 2007 (REX/228 CESE 136/2007 fin), föredragande: Malosse.

3 C 211/ Det är viktigt att de bilaterala handelsavtalen inte förhindrar multilateralt samarbete. De bilaterala avtalen bör därför begränsas till att utgöra ett stöd för multilateralt samarbete och de måste stå i överensstämmelse med, och i framtiden även stärka, det multilaterala samarbetet. Kommittén anser att de framtida vinsterna som görs bilateralt kan utgöra ett incitament för den multilaterala processen eftersom bilaterala förhandlingar leder till mer djupgående diskussioner och fler kompromisslösningar. 3.5 Vi noterar att olika problemställningar på detta område har förklarats på ett mycket tydligt sätt av professor Patrick Messerlin ( 2 ). De mänskliga resurserna är så knappa i vissa små stater och regionala sammanslutningar att dessa länder och regioner obönhörligen måste välja antingen multilaterala eller bilaterala avtal. 3.6 Det är därför viktigt att kommissionen förhandlar fram handelsavtal som ger ett verkligt mervärde. Bilaterala förhandlingar kan innebära att större hänsyn tas till regionala och nationella särdrag jämfört med multilaterala avtal som per definition utformas utifrån ett bredare perspektiv. I detta hänseende noterar även kommittén att kommissionen tydligt betonar de tre olösta s.k. Singaporefrågorna (konkurrensfrågor, investeringar och offentlig upphandling), som kommissionen nu avser att ta upp på nytt i förhandlingarna, trots att EU valde att inte ta med dessa frågor i förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha. 3.7 Kommittén betonar dock att det måste ske kvalitativa framsteg under dessa nya förhandlingar. Det räcker inte att på bilateral nivå försöka upprepa den politik som inte lyckats på multilateral nivå. 3.8 EU måste också inse att varje förhandlingspart vill göra framsteg i en takt och på ett sätt som ligger i linje med de egna traditionerna. Det finns stora skillnader mellan EU och Asien i synen på hur man vill gå vidare på många områden och detta måste respekteras. Inom Asean-länderna finns andra viktiga skillnader, framför allt i fråga om utvecklingsnivå. EU kan inte utvidga sina normer utan att först förhandla om detta. tillväxten och förhindrar marknadstillträdet i större utsträckning än tullar (bland annat eftersom många utvecklingsländer unilateralt har sänkt sina tullar för att främja handel och investeringar). I detta hänseende handlar tvister ofta om normer, framför allt när det gäller människors och djurs hälsa samt växtskydd, framför allt eftersom EU:s normer är bland de striktaste i världen och ofta uppfattas som förtäckt protektionism. Unionen måste vara beredd att intensifiera pågående fortbildning och kapacitetsuppbyggnad samt bygga vidare på de framsteg som gjorts inom befintliga program för handelsrelaterat tekniskt bistånd och stöd till kapacitetsuppbyggnad. 4.3 Tullar kommer att utgöra en viktig fråga i samtliga tre förhandlingar med Korea, Indien och Asean-länderna. Framför allt Indien har vissa tullar som är mycket höga, utöver andra avgifter, bl.a. Additional Duty och Extra Additional Duty, som sammantaget innebär ett påslag på hela 550 % för vissa varor. Ett problem för Asean-länderna är bristen på harmonisering, eftersom många olika tullsatser tillämpas vid sidan om ett diskriminerande punktskattesystem ( 3 ). 4.4 Förhandlingar om att undanröja så många icke-tariffära handelshinder som möjligt kommer att stå högt på dagordningen, även om det underliggande problemet på detta område utgörs av en alltför omfattande byråkrati, lokala bestämmelser som inverkar negativt på handeln, brist på alternativ sysselsättning för överflödig personal och i vissa fall korruption. WTO gör uppskattningen att 93 % av importen till Indien omfattas av någon form av icke-tariffära handelshinder, jämfört med endast 22 % för Brasilien ( 4 ). Icke-tariffära handelshinder förekommer också flitigt i Asean-länderna, men i mycket varierande grad (till exempel påverkas 31 % av importen till Indonesien, jämfört med endast 2 % till Singapore). För Korea är motsvarande siffra 25 %. 4.5 De ekonomiska kriterierna måste sättas i främsta rummet Befintliga och framtida marknader måste vara den avgörande drivkraften när man fastställer vilka förhandlingar om handelsavtal som ska inledas. 4. Allmänna rekommendationer avseende framtida frihandelsavtal 4.1 Kommissionen anger ett antal frihandelsavtal och andra förhandlingar på utrikeshandelsområdet som man vill prioritera vid sidan av en rad förhandlingsområden, bl.a. tekniska och icke-tariffära handelshinder samt Singaporefrågorna. Därigenom avser kommissionen att betona konkurrensfrågorna på det handelspolitiska området. Förhandlingarna bör vara så breda som möjligt, men direkta motsägelser och normer som är oförenliga mellan olika avtal måste undvikas till varje pris. Kommittén anser att vissa riktlinjer bör följas under förhandlingarna om de kommande handelsavtalen och under andra förhandlingar som sannolikt kommer att äga rum på följande områden. 4.2 Tekniska handelshinder: I många länder utgör tekniska handelshinder ett större hinder för handeln och den ekonomiska ( 2 ) Jan Tumlir Policy Essay (ECIPE, 2007). 4.6 I stort sett samtliga varor och tjänster måste inkluderas, dvs. åtminstone 90 % av handeln. Enligt GATT:s artikel XXIV ska handelshinder undanröjas mellan de parter som ingår frihandelsavtal. Vissa undantag måste medges, framför allt när det handlar om självförsörjningen inom jordbruket. Denna begränsning kan dock inte gälla för tjänster, där det är viktigt att så många områden som möjligt inkluderas. På detta område finns enorma potentiella vinster att göra för samtliga parter, förmodligen de vinster som är lättast att ange i reda pengar. Den fria rörligheten för kapital kommer naturligtvis att vara särskilt viktig om samtliga parter ska kunna dra största möjliga nytta av frihandeln. Problemen är dock stora när det handlar om den fria rörligheten för människor, framför allt i fråga om leveranssätt 3 och 4. Det kommer att vara en extra stor utmaning att lösa dessa problem, framför allt när det gäller att ge ökat tillträde till vissa enskilda medlemsstater för kvalificerade arbetstagare från respektive samarbetsland. Det civila ( 3 ) CBI Briefing Paper, mars ( 4 ) WTO Market access: Unfinished Business Post Uruguay round Inventory, 2003.

4 C 211/85 samhället kommer att vilja följa upp utvecklingen och genomförandet på detta område mycket noga. För samtliga parter är vissa sektorer mer känsliga än andra, men avtal som står i strid eller är oförenliga med andra avtal måste undvikas till varje pris. Kommittén stöder dock kommissionens avsikt att arbeta utifrån en positiv lista, i likhet med förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha, till skillnad från USA:s metod att arbeta utifrån en negativ lista. 4.7 EU bör främja den inre marknadens internationella dimension, och framför allt verka för en ökad ekonomisk integration när en sådan är fördelaktig, t.ex. när det gäller redovisningsnormer, och framför allt för att verka för rättvisa konkurrensförhållanden. 4.8 Samtliga frihandelsavtal kommer att kräva både skyddsklausuler och en tvistlösningsmekanism samt en uppföljning av den sociala agendan. Kommittén rekommenderar att det införs en tvistlösningsmekanism för snabba lösningar av tvister som rör icke-tariffära handelshinder. Detta ska vara ett bilateralt instrument som eftersträvar förlikning och som styrs av flexibla bestämmelser, i linje med Solvit inom Europeiska unionen. EESK har redan tagit upp frågan om att övervaka en sådan social agenda inom ramen för olika bilaterala avtal och har föreslagit att det inrättas en gemensam bilateral observationsgrupp ( 5 ). 5. Rekommendationer inför framtida frihandelsavtal De sociala och miljömässiga aspekterna ( 6 ) 5.1 Kommittén välkomnar framför allt att kommissionen i sitt meddelande betonar frågan om social rättvisa genom att framhålla att vi också måste uppmärksamma det faktum att öppnare marknader kan få negativa konsekvenser för vissa regioner och grupper, särskilt arbetstagare med kort utbildning. Kommissionen betonar också det underliggande hotet från klimatförändringarna och lyfter särskilt fram frågan om energi och biologisk mångfald i detta hänseende. 5.2 I Uruguay-rundan stod kommissionen bakom en social klausul för världshandeln, men denna övergavs, framför allt på grund av motstånd från utvecklingsländerna, som ansåg att detta krav kunde utgöra förtäckt protektionism. 5.3 EU ser fortfarande med oro på social dumpning, eftersom konstgjort låga löner och sociala omkostnader innebär orättvis konkurrens. EESK ( 7 ) anser framför allt att skattefria zoner som finns i länder med vilka EU för bilaterala förhandlingar inte får bedriva verksamhet som går utöver de bestämmelser som fastställs i den nationella lagstiftningen (när det gäller sociala och miljömässiga frågor). I dessa zoner äger en verklig social och miljömässig dumpning rum. De bilaterala avtalen måste innehålla bestämmelser som innebär att inga ( 5 ) Jfr REX/182 om Globaliseringens sociala dimension. ( 6 ) Yttrande om Globaliseringen utmaningar och möjligheter för EU, föredragande: Malosse, 31 maj ( 7 ) Företagens sociala ansvar, föredragande: Pichenot, december företag genom entreprenader kan tillämpa mindre stringenta normer än vad som anges i den nationella lagstiftningen eller i grundläggande ILO-konventioner. 5.4 Samtliga bilaterala förhandlingar måste ligga i linje med de viktiga internationella förpliktelser som gjorts genom ILO:s deklaration från 1998, toppmötet om hållbar utveckling från 2005, åtagandena vid milleniemålskonferensen för att minska världens fattigdom och ministerdeklarationen från 2006 om värdigt arbete. 5.5 Även om det är känsligt att driva frågan om den sociala agendan multilateralt inom WTO, och få framsteg har gjorts, anmodar kommittén kommissionen att fundera över hur denna fråga kan drivas i de bilaterala förhandlingarna. Såsom redan påpekats kan bilaterala förhandlingar vara mer givande när det gäller att uppnå kommissionens mål eftersom dialogen kan föras på djupet och mer direkt, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till skillnader i utvecklingsnivå. 5.6 Fler och fler EU-medborgare ställer sig frågande till Europas framtid i en globaliserad värld. Kommissionen försöker på sin sida definiera EU:s intressen, vilket illustreras av den sammanfattande rapporten om Lissabonstrategin som presenterades i december Kommissionen betonar den externa dimensionen ( 8 ) och noterar att det blivit alltmer nödvändigt att se till att lika förhållanden råder på internationell nivå. I syfte att förstärka Lissabonstrategins externa dimension, kombinerat med försvaret och den berättigade förstärkningen av EU:s intressen, har kommissionen gått med på att dialogen med tredjeländer kan påskyndas och rationaliseras. Större tonvikt kan läggas vid frågor av ömsesidigt intresse, t.ex. marknadstillträde, konvergens i regelverket, migration och klimatförändringarna. Varje år kommer kommissionen att anta en rapport om marknadstillträde i vilken kommissionen anger de länder och branscher där betydande hinder kvarstår. Kommittén vill att det civila samhället i EU och i de förhandlande länderna inbegrips i detta arbete. Detta skulle leda till ökad synlighet och bättre samstämmighet i fråga om EU:s politik för handel, yttre förbindelser och utvecklingsbistånd. 5.7 I dagsläget och med hänsyn till pågående förhandlingar anser kommittén att en grund för ett kapitel om hållbar utveckling (sociala och miljömässiga aspekter liksom mänskliga rättigheter och styresformer) ges i de 27 konventioner som redan fastställts ( 9 ) i dagens GSP Plus-system. Syftet är att göra detta till en allmän referenspunkt. Ratificeringen, genomförandet och uppföljningen av dessa 27 internationella konventioner bör utgöra ett minimum för diskussionerna inom kapitlet för hållbar utveckling i de förhandlingar som inletts med länderna i Asien ( 10 ). ( 8 ) Meddelande från kommissionen av den 11 december 2007 om utvärdering och sammanfattning av Lissabonstrategin. ( 9 ) Listan återfinns i bilagan. ( 10 ) Tabellen visar vilka internationella konventioner de asiatiska länderna har ratificerat.

5 C 211/ Med hänsyn till att utvecklingsnivån och den institutionella kapaciteten för ett effektivt genomförande av lagstiftning skiljer sig åt mellan de olika länderna i Asien rekommenderar kommittén att detta villkor utvärderas från fall till fall. Kommittén rekommenderar att gemenskapen ger finansiellt stöd i förhållande till hur stor eftersläpning varje land måste komma i kapp. Denna grund är samtidigt endast utgångspunkten för förhandlingarna och unionen kan kräva mer långtgående åtaganden från mer utvecklade länder, t.ex. Sydkorea. 5.9 Frihandelsavtalen måste därför underbyggas av samarbetsavtal som ger betydande ekonomiskt stöd för att länderna ska kunna nå upp till internationella standarder. Hur stort det ekonomiska bidraget kan bli kommer att ha stor inverkan på hur strikta kraven kan bli, framför allt på miljöområdet. Det tekniska biståndet blir effektivare om det kopplas till resultat som uppnås när vissa konventioner genomförs. Kontrollen av åtagandena blir ett incitament för sociala framsteg genom att unionen beviljar finansiellt stöd Det tekniska stödet kommer också att omfatta inrättande av eller stöd till lokala eller regionala instanser som ska följa upp genomförandet av bestämmelserna (t.ex. arbetsinspektioner, kontrollorgan för användning av bekämpningsmedel). Kommittén understryker att det är viktigt att de bilaterala uppföljningsmekanismerna bygger på lokala och regionala strukturer som på ett effektivt sätt kan garantera en kontroll av producenter i hela landet och se till att sanktioner vidtas vid överträdelser av bestämmelserna. Reella möjligheter att få delta i offentlig upphandling förutsätter också att de lokala och regionala myndigheterna involveras i uppföljningen och genomförandet av bestämmelserna Kommittén efterlyser en konsekvensanalys för varje land på det sociala och miljömässiga området redan från inledningsskedet av förhandlingarna, i syfte att ge förhandlarna en objektiv övergripande bild av möjligheterna till och svårigheterna med realistiska åtaganden från de olika ländernas sida. En långsammare förhandlingsprocess är att föredra så att man kan garantera goda resultat och ta hänsyn till de konsekvensanalyser som för närvarande är under utarbetande. Detta kommer att göra det möjligt för det civila samhället att göra en bedömning som präglas av total insyn och avgöra vilket ekonomiskt bistånd som krävs för att man ska kunna uppnå de bästa målsättningarna på det sociala och miljömässiga området De tullavgiftsintäkter som är avsedda att finansiera offentliga tjänster går i många länder förlorade om tullavgifterna sänks, och denna komplicerade fråga kräver ytterligare utredning. Därför får frihandelsavtalen inte innehålla några förslag eller åtgärder som direkt eller indirekt skulle kunna försvåra tillhandahållandet av offentliga tjänster. 6. En dynamisk syn på begreppet värdigt arbete i unionens handelsavtal 6.1 Kommittén anser att begreppet värdigt arbete såsom det definieras av ILO måste vara en prioriterad benchmarkingfaktor för handeln på europeisk och global nivå. Det är ett begrepp som erkänns internationellt av arbetsgivare, regeringar och arbetstagare. Att garantera värdigt arbete vilket omfattar sysselsättning, rättigheter på arbetsplatsen, social dialog och socialt skydd är av avgörande betydelse för att man ska kunna minska fattigdomen och göra framsteg globalt ( 11 ). 6.2 Uppföljningskommittéerna för frihandelsavtal bör se till att befintliga förfaranden för dialog tillämpas, framför allt när ett associationsavtal har lett fram till en strukturerad dialog om sysselsättning och sociala frågor. 6.3 Kommittén anser att de framsteg som gjorts i fråga om sociala normer bör utgöra en del av frågan om hållbar utveckling i förhandlingsmandatet. År 1996 kom man överens om att samarbetet mellan ILO och WTO borde stärkas. Detta resulterade år 2007 i en gemensam rapport om handel och sysselsättning, och samarbetet kommer att fortsätta i form av en studie om den informella sektorn. Kommittén rekommenderar att hänsyn tas till ILO:s åtgärder på regional nivå när man utvärderar hur handeln påverkar frågan om värdigt arbete och hur politiken för sysselsättning, socialt skydd och arbetsmarknadsstandarder utformas. Kommittén vill rikta förhandlarnas uppmärksamhet på vikten av att fastställa indikatorer som beaktar förekomsten av värdigt arbete. 6.4 I det nuvarande förhandlingsstadiet anser kommittén det vara viktigt att de åtta grundkonventionerna ratificeras ( 12 ) och genomförs på ett korrekt sätt (efter granskning av en gemensam WTO/ILO-arbetsgrupp). Kommittén anser att de andra fyra prioriterade konventionerna om hälsa och säkerhet samt arbetsplatsinspektioner bör beaktas och kräver att så många konventioner som möjligt som är relevanta för de berörda länderna ratificeras, samtidigt som hänsyn tas till differentieringsprincipen. 6.5 Kommittén rekommenderar att nationella program för värdigt arbete införs parallellt med förhandlingarna om nya handelsavtal. Kommittén anmodar berörda länder i Asien att begära stöd från ILO i syfte att utföra en tredelad diagnos och underlätta ett erkännande av denna plan av samtliga internationella institutioner. Kommittén anser att de bilaterala förhandlingarna bör behandlas i det meddelande om uppföljningen av värdigt arbete som kommissionen avser att offentliggöra under Kommittén uppmanar EU och medlemsstaterna att ge ekonomiskt stöd och bistånd under den kommande uppföljningen av avtalen, i syfte att underlätta genomförandet av planerna för värdigt arbete. I sin årliga landrapport bör EU särskilt uppmärksamma de fackliga rättigheterna och de rekommendationer som presenterats av ILO:s kommitté för arbetsnormer. ( 11 ) EESK:s yttrande om Globaliseringens sociala dimension, föredragande: Etty och Hornung-Draus. ( 12 ) Se bilagan för en tabell över de framsteg som gjorts beträffande ratificeringar i Asien.

6 C 211/ Vid uppföljningen anser kommittén att arbetsmarknadens parter på lokal och regional nivå bör ges möjlighet att bidra till konsekvensanalysen. Kommittén rekommenderar att det inrättas branschstrukturer för att man korrekt ska kunna analysera specifika svårigheter inom respektive bransch. sådana fall uppnås inte syftet med frihandelsavtalet att skapa ökad handel. 7. Immaterialrätten och efterlevnaden av de immaterialrättsliga bestämmelserna 7.1 Kommittén välkomnar att kommissionen i sitt meddelande betonar vikten av skärpta regler om immaterialrätt, bl.a. stöd till små och medelstora företag och andra som handlar med tillväxtekonomier. Det är mycket viktigt att utveckla EU:s strategi för att skydda immaterialrätten och intensifiera kontrollen av bestämmelsernas efterlevnad om EU ska kunna uppnå målet om att minska överträdelserna av de immaterialrättsliga bestämmelserna och förhindra produktion och export av piratkopior. Nyckeln till framgång är att se till att bestämmelserna efterlevs. Bestämmelserna i Trips-avtalet måste genomföras av de länder med vilka EU har frihandelsavtal. I stället för att eftersträva helt nya avtal bör det vara ett prioriterat mål för EU när unionen ingår dessa frihandelsavtal att unionen ges tydliga garantier för att befintlig immaterialrättslig lagstiftning kommer att tillämpas i praktiken i kombinationen med fullgod kontroll och utvärdering av de resultat som uppnås. Europas FoU-kapacitet som med rätta lyfts fram i Lissabonstrategin kommer att vara en avgörande faktor för EU:s konkurrenskraft i en värld där stora ekonomiska utmaningar i allt högre grad kommer från länder utanför Europa. 7.2 I kampen mot förfalskningar och piratkopior anmodar kommittén förhandlarna, framför allt i förhandlingarna med Indien, att diskutera åtgärder som syftar till att skydda konsumenterna från de risker som hänger samman med piratkopierade varor. Uppföljningen av avtalet bör bl.a. omfatta en gemensam kommitté för EU och Indien om förfalskade varor (i likhet med den kommitté som redan inrättats för Kina) ( 13 ). 7.3 Med hänsyn till att Indien deltar i Heiligendammprocessen (som lanserades i juni 2007) mellan G8-länderna och de fem tillväxtekonomierna för en strukturerad dialog om hur man kan främja innovation och skydd av immaterialrätten, kan det ur det civila samhällets synvinkel vara av stor nytta att ta hänsyn till uppföljningen av denna process i de bilaterala förhandlingarna. 9. Offentlig upphandling, investeringar och konkurrenslagstiftning i tredjeland 9.1 Trots vår oro i fråga om utvecklingsagendan från Doha och den valda tidpunkten för att på nytt ta upp Singaporefrågorna välkomnar kommittén kommissionens detaljerade förslag om att öppna upp marknaderna för offentlig upphandling i utlandet. Kommissionen tar även upp frågan om investeringar, konkurrenslagstiftning och regler för statligt stöd, eftersom många av EU:s främsta handelspartners tillämpar mycket restriktiva regler på dessa områden. Såsom nämns ovan tjänar frihandelsavtalen endast sitt syfte om de anses ge ett mervärde. 9.2 Kommittén noterar att det inrättats en arbetsgrupp inom WTO om offentlig upphandling som gör det möjligt för länder med liknande inställning att komma överens om mer långtgående bestämmelser avseende offentlig upphandling inom WTO. På så sätt skapas en dynamik på detta område, utan att man utövar någon påtryckning på länderna att gå längre än vad de kan leva upp till eller klara av. Detta skulle kunna vara en modell för hur man bör agera bilateralt. 9.3 Offentlig upphandling är som sagt ett område med betydande outnyttjad potential för EU:s exportföretag. Det är särskilt viktigt för EU:s exportföretag som verkar inom många branscher i tillväxtekonomierna. EU:s nuvarande frihandelsavtal med Chile bör stå som förebild och de bestämmelser som slogs fast i 1994 års avtal om offentlig upphandling bör utgöra den lägsta nivå för vad unionen eftersträvar. EU bör erbjuda tekniskt bistånd och annat kapacitetsuppbyggnadsstöd till länderna i fråga om detta krävs för att de ska kunna efterleva bestämmelserna i avtalet. Vi noterar att USA försöker uppnå detta mål i sina förhandlingar och vi välkomnar de garantier som givits av kommissionen att detta också är EU:s målsättning. Vi inbillar oss inte att detta kommer att vara en enkel uppgift, framför allt inte i förhandlingarna med Indien där behörigheten ligger på delstatsnivå och inte på federal nivå. 8. Ursprungsregler 8.1 Ursprungskumulation mellan de länder med vilka EU har frihandelsavtal bör tillåtas och ursprungsreglerna bör harmoniseras för att underlätta handel med dessa länder. Avsaknad av kumulation och skillnader i ursprungsregler för multilateral handel (icke-förmånsberättigande ursprung) och för frihandelsområden (förmånsberättigande ursprung) gör det svårt för näringslivet att dra full nytta av frihandelsavtalen och de lägre tullarna. Många europeiska importörer betalar i dag full icke-förmånsberättigande tull i stället för den tull som gäller enligt frihandelsavtalet för att undvika böter som kan utdömas om man godtar ursprungscertifikat med otydliga uppgifter. I ( 13 ) Se även yttrande INT/390, föredragande Claudio Cappellini: De olika politiska åtgärder som, utöver en adekvat finansiering, kan bidra till de små och medelstora företagens tillväxt och utveckling. 9.4 Det kommer också att vara viktigt att förbättra villkoren för investeringar i tredje land om man ska kunna garantera tillväxt i både EU och i mottagarländerna. Många, för att inte säga de flesta, av EU:s främsta handelspartners tillämpar strikta skyddsbestämmelser för utländska direktinvesteringar genom diskriminerande regler, bestämmelser om tillstånd som innebär betydande administrativa och/eller byråkratiska kostnader, samtidigt som det finns alltför många sektorer som är helt eller delvis stängda för europeiska investeringar, framför allt inom tjänstesektorn (banker, finansverksamhet, försäkringsbolag, juridisk verksamhet, telekommunikationer, detaljhandel och transporter). Förhandlingarna måste främst handla om att undanröja onödiga restriktioner och att se till att förhandlingarna och förfarandena är helt öppna för insyn och att tillståndsförfarandet hos våra handelspartner är rättvist, snabbt och effektivt. Vi noterar att den frihandelsmodell som används av USA i landets förhandlingar inbegriper ett övergripande förfarande som också inkluderar investerarskydd.

7 C 211/ Vi välkomnar EU:s önskan att inkludera vissa bestämmelser om konkurrens i förhandlingarna. Många av de problem som gäller investeringar och förenklade handelsprocedurer beror på avsaknaden av korrekta konkurrensbestämmelser, vilket hindrar och snedvrider världshandeln. Investeringsflödena hindras ofta av snedvridningar på marknaden som orsakats av att det saknas sådana bestämmelser (eller att de inte genomförts på ett tillfredsställande sätt). Detta är mycket viktiga globala styresfrågor. Dagens två avtal med Sydafrika och Chile innehåller bestämmelser om samarbete mellan kommissionen och dessa länders lokala konkurrensmyndigheter. Kommissionen bör eftersträva att inkludera sådana bestämmelser i frihandelsavtalen, även om detta kan bli svårt att genomföra (möjligtvis med undantag av Sydkorea). 9.6 Kommissionens förnyade betoning av en strategi för marknadstillträde välkomnas också, vid sidan om åtagandet att koncentrera resurserna till vissa länder av central betydelse och att fastställa tydliga prioriteringar när det gäller att undanröja icke-tariffära och andra handelshinder i prioriterade länder. 9.7 Kommittén noterar att EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder för närvarande ses över. Kommittén anser att de handelspolitiska skyddsåtgärderna även i fortsättningen bör tillämpas, även i bilaterala avtal (åtgärder för att förhindra prisdumpning, offentliga subventioner och andra skyddsåtgärder). 10. Förenklade handelsprocedurer 10.1 Den fjärde Singaporefrågan ingår fortfarande helt i agendan från Doha. WTO:s förslag till förenklade handelsprocedurer kommer enligt uppgift snart att kunna godtas av berörda parter. Detta innebär ett stort framsteg när det gäller att lägga grunden till gräns- och tullförvaltningens handläggning och detta kommer att minska risken för oförutsedda statliga ingrepp. Avtalet bör inbegripa ett påskyndat och förenklat förfarande för tullklarering av varor, förfaranden för rättslig prövning och överklagande, offentliggörande av handelsförordningar, reducering av avgifter till ett minimum och framför allt inrättandet av en enda kontaktpunkt och en kraftigt ökad IT-användning för tullförfaranden. Enbart detta skulle i sig minska en stor del av kostnaderna för dubbelarbete, både i tid och i pengar, framför allt när flera olika myndigheter kräver i stort sett identisk information. Detta kommer att vara av särskild betydelse för förhandlingarna med Indien. Enligt Världsbanken ( 14 ) tar det cirka tio dagar att exportera varor från Indien (sju dagar från Brasilien) och i genomsnitt 41 dagar att importera varor till Indien (jämfört med 24 dagar till Brasilien). Kommittén noterar också att det råder stor skillnad mellan olika Asean-länder, framför allt mellan Singapore och Thailand. Vi anmodar kommissionen att vidta alla mått och steg för att se till att en sådan överenskommelse kommer till stånd, även om de mer övergripande förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha helt kör fast. Detta torde i sin tur led till enklare, effektivare och billigare gräns- och tullförfaranden. ( 14 ) Världsbanken, Doing Business 2007, september En fördel med ett sådant avtal skulle bli mycket kännbar för länder som inte har någon kust, där överskådliga, IT-baserade förfaranden skulle bidra till att minska förluster och väntetider, vid transport av varor via tredjeland på väg till eller från en hamn Det är småföretagen som är mest utsatta för de kostnader i form av tullar som uppstår när de idkar handel och dessa företag har sällan den kritiska massa som krävs (stordriftsfördelar, försäljningsvolymer, distributionsnätverk, transportanläggningar m.m.) för att kunna hantera höga kostnader från tullar på grund av administrativa förseningar, korruption och andra faktorer, vilket leder till att potentiella marknadsandelar går förlorade. Framför allt EU:s små och medelstora företag kommer att tjäna på ett avtal om förenklade handelsprocedurer. På kort sikt tjänar små och medelstora företag mer på förenklade handelsprocedurer än på sänkta tullar Oberoende av vilka framsteg som görs inom förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha vill kommittén att man lägger lika stor vikt vid förenklade handelsprocedurer i de nuvarande förhandlingarna som vid övriga tre Singaporefrågor Kommittén noterar att programmen för handelsrelaterat bistånd varit mycket framgångsrika och inneburit ett verkligt bidrag till utvecklingsländernas förmåga att hantera de krav som följer med ett WTO-medlemskap och att enklare kunna uppfylla de stränga krav som de möter i egenskap av såväl exportör av varor och tjänster till EU som mottagare av investeringar från EU. Sådana program kan locka till sig teknisk expertis från andra FN-organ bl.a. Förenta nationernas organisation för industriell utveckling (Unido), Världsorganisationen för den internationella äganderätten (Wipo) och Internationella handelscentret (ITC) vilket kan stärka EU:s profil och ge upphov till samarbete mellan olika internationella organisationer. Detta kommer att bli särskilt tydligt om de minst utvecklade länderna inom Asean involveras i större utsträckning. Tankegången är även relevant för de framsteg som sker i Latinamerika. 11. Det civila samhällets roll 11.1 Kommittén välkomnar kommissionens avsikt att verka för ökad uppföljning av och insyn i förhandlingarna och att utvidga samarbetet med det civila samhället i de länder och regioner som berörs av förhandlingarna. Kommittén kan tack vare sin struktur spela en aktiv roll i uppföljningen. Kommitténs erfarenheter kan underlätta arbetet med att hitta potentiella samarbetsparter i andra länder. Genom att dessa organisationer involveras stärks också deras ställning i det egna landet I fråga om förhandlingarna om avtalen om ekonomiskt partnerskap har kommittén mandat enligt Cotonou-avtalet att anordna remissrundor och sammanträden med AVS-ländernas ekonomiska och sociala intresseorganisationer, och detta ansvar utvidgades 2003 till att också omfatta uppföljning av förhandlingarna på begäran av den dåvarande handelskommissionären (Pascal Lamy). Tack vare ett aktivt deltagande bland kommissionens förhandlare har detta resulterat i två årligen återkommande sammanträden inom uppföljningskommittén för EU och AVS-länderna, regionala seminarier en eller två gånger per år

8 C 211/89 och generalkonferenser i Bryssel med delegater från samtliga AVS-länder. Som ett resultat av dessa konsultationer inkluderar det avtal om ekonomiskt partnerskap som ingåtts med Västindien både ett socialt kapitel och ett miljökapitel. Det har också inrättats en rådgivande kommitté för det civila samhället som ansvarar för att följa upp genomförandet av avtalet om ekonomiskt partnerskap och granska alla dess ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter När det gäller det föreslagna associeringsavtalet med Centralamerika och de andinska regionerna har en regelbunden dialog förts sedan 1999 med representanter för det organiserade civila samhället i Latinamerika och Västindien. Det femte sammanträdet planeras äga rum i april Syftet med detta var att se till att det civila samhället skulle kunna bidra till de toppmöten som hålls vartannat år mellan EU och Latinamerika. Kommittén har också omfattande kontakter med Mercosurs ekonomiska och sociala rådgivande forum, de andinska arbetstagarnas rådgivande råd, de andinska arbetsgivarnas rådgivande organ och Centralamerikanska integrationssystemets rådgivande kommitté Kommittén deltar också i rundabordssamtalen EU-Indien och EU-Kina. I båda fallen ingår kommittén i EU:s delegation. Det förstnämnda rundabordssamtalet inrättades 2001 och det sistnämnda i juni Båda rundabordssamtalen äger rum med regelbundna intervaller och detta arbete har redan erkänts vid de årliga toppmötena. Kommittén har också kontakter med det civila samhället och med de nationella ekonomiska och sociala råden i både Sydkorea och Thailand via Internationella sammanslutningen för ekonomiska och sociala råd och liknande institutioner (Aicesis) EESK hoppas kunna bidra till samarbetet genom att kommittén får anordna regelbundna sammanträden med det civila samhället på regional nivå i syfte att diskutera handelsförhandlingarna. Kommittén vill också ta fasta på sina omfattande regionala kontakter och samlade erfarenheter av att följa upp förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap. EESK föreslår därför att kommittén anordnar seminarier eller andra sammanträden för att rådfråga olika ekonomiska och sociala intressegrupper i berörda länder och regioner. Detta skulle även kunna ske inom ramen för befintliga rundabordssamtal. Förhandlare från EU (och deras motsvarigheter) skulle kunna bjudas in för att informera om hur långt förhandlingarna kommit och få feedback från representanter för det civila samhället i EU och tredjeland. Kommittén skulle också kunna komplettera kommissionens verksamhet genom att göra det enklare för representanter från EU och tredjeland att delta i utarbetandet av konsekvensanalysen av förhandlingsresultatens effekter på den hållbara utvecklingen och genom att erbjuda direkta Internetkontakter med det civila samhället i berörda länder och regioner Kommittén bör vara uppmärksam på de instanser och förfaranden som ska användas för att följa upp känsliga frågor för den hållbara utvecklingen. Kommittén anser att den regelbundna bilaterala dialogen bör inriktas på de rekommendationer som följer av de olika mekanismer som inrättats enligt de 27 internationella konventioner som anges i punkt 5.8, inte minst för att man ska kunna ta hänsyn till det civila samhällets kommentarer och utvärdera resultaten av den icke-finansiella rangordning som utförs för varje land av Världsbanken och diverse ratinginstitut. Det civila samhället måste också göra en preliminär utvärdering av de olika uppföljningsmekanismerna i fråga När det gäller förhandlingarna med Korea rekommenderar kommittén att man använder sig av rapporterna från OECD, framför allt när det gäller det moratorium som ingåtts med arbetsmarknadens parter fram till Frågan om företagens sociala ansvar, som definitionsmässigt ingår som en del av den hållbara utvecklingen på företagsnivå, kan på frivillig basis bidra till att länderna gör vissa åtaganden i socialt och miljömässigt hänseende inom ramen för de nya handelsavtalen. Detta skulle ligga i linje med det femtiotal ramavtal som redan förhandlats fram med olika, ofta europeiska, storföretag. Dessa ramavtal innebär ett stöd till begreppet värdigt arbete genom att till exempel leda fram till en social dialog i företagens filialer i dessa samarbetsländer som kommer att göra företagen mer attraktiva för kvalificerad lokal arbetskraft. Att de stora multinationella företagen och deras filialer i en viss bransch tar ett socialt ansvar utgör också ett incitament för hela värdekedjan (leverantörer och underleverantörer), framför allt i stora tillväxtekonomier som Kina. Kommittén rekommenderar att man inom uppföljningskommittén för frihandelsavtalen analyserar frågan om märkning av olika sociala aspekter och miljöfaktorer, så att konsumenterna ges bättre information och spårbarheten förenklas. Bryssel den 22 april Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande Dimitris DIMITRIADIS