FYRA VÄGAR TILL INTEGRATION PRESS-PM

Transkript

1 FYRA VÄGAR TILL INTEGRATION PRESS-PM OKTOBER 2019

2 .

3 FYRA VÄGAR TILL INTEGRATION Sverige har under flera år byggt upp en betydande integrationsskuld. Vi har inte utformat mottagandet på ett sätt som gynnar integrationen. Arbetslösheten bland utrikes födda är fyra gånger högre än för inrikes födda. I snitt tar det åtta år innan hälften av utrikes födda kommer i arbete. Efter sexton år är fortfarande bara sextiofem procent förvärvsarbetande, vilket innebär ett gap på sexton procentenheter till inrikes födda. Många barn växer upp utan att någonsin se föräldrarna gå till jobbet. Segregationen skapar både utanförskap och parallellsamhällen. Integrationsekvationen blir svårare att lösa ju fler som söker asyl. Att få ned söktrycket till en genomsnittlig nordisk nivå är ett av Kristdemokraternas mål. Målet med integrationspolitiken är samhällsgemenskap. Nyanlända måste ges nycklar för att ta sig in i det svenska samhället. Med bristfälliga kunskaper i svenska språket är förutsättningarna för egen försörjning, vidareutbildning och delaktighet i samhället sämre. Det offentliga har ett stort ansvar att förmedla kunskap om själva grunden för vårt samhälle, om demokrati och frihet, jämställdhet och rättsstatens principer som inte är förhandlingsbara. Men staten kan aldrig ersätta den verkliga motorn i integrationsarbetet; civilsamhället. Det är i familjen och de frivilliga sammanslutningarna som de dygder och värderingar, som behövs för ett fungerande samhälle, förvärvas. Kristdemokraterna vill angripa integrationsproblemen från fyra håll. Först måste den negativa utvecklingen brytas; utanförskapsområdena kan inte tillåtas växa mer. Fler behöver ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och bli anställningsbara. Vidare måste drivkrafterna för att bli en del av samhället stärkas. Men integrationen kommer aldrig att lyckas om den enbart blir en fråga för det offentliga - därför vill vi engagera civilsamhället.

4 1 STOPPA NO GO-ZONER De socialt utsatta områdena förvärras. Om utanförskapet fortsätter att växa kommer integrationsproblemen bli större. Minskad invandring i kombination med utbyggd ordningsmakt är fundamentet för att återupprätta kontrollen i de utsatta områdena. Sverige bör harmonisera invandringsnivåerna med de nordiska grannländerna. Det skulle innebära ett minskat söktryck med ungefär 70%. KD vill därutöver... n tillsätta en integrationsberedning. Utifrån vetenskapliga underlag skulle beredningen löpande inventera hur landets integrationskapacitet ser ut; hur många bostäder som finns tillgängliga, hur arbetsmarknaden utvecklas, hur språkkunskaperna ser ut och hur många platser som finns i skolan. Beredningen skulle även ta fram politiska åtgärder och ekonomiska ramverk utifrån de behov som finns. Därmed uppnås en bättre ansvarsbalans mellan stat och kommun. n avskaffa EBO. De utsatta områdena måste få möjlighet till bättre kontroll över inflyttningen. EBO-lagen bidrar i allt för hög utsträckning till att cementera segregationen. Sverige behöver ha en jämnare fördelning. Idag hamnar en stor del genom EBO i redan hårt ansträngda förorter. Här drabbas de ofta av trångboddhet, utnyttjas att köpa dyra svartkontrakt och hamnar i utanförskap. Anläggningsboende möjliggör en väsentligt mer kontrollerad process, utifrån var det är sammantaget bäst. Det innebär exempelvis att bosättningar i redan utsatta områden kan stoppas. n införa integrationsteam och sociala insatser. Behovet av tidiga insatser för nyanlända är stort. Integrationsteam ska ha till ansvar att göra en första bedömning av den nyanländes fysiska och psykiska behov, ge information om servicen som myndigheter kan bistå med och vilka förväntningar som finns på de nyanlända, för att nämna några. Teamet bör bestå av representanter för centrala samhällsfunktioner som sjukvård, psykiatrin och socialtjänsten. Arbetet med sociala insatser ska sedan fortsätta. Det sker genom sociala insatsgrupper mellan socialtjänst, skola och polis. Det kan handla om att stärka det sociala nätverket kring den unge, motverka destruktiv livsstil mm. n knyta en polis till varje skola. Polisen bör ha ett utvecklat samarbete med varje skola, gärna med en särskilt utnämnd polis knuten till skolan, som kan lära känna elever och personal. n införa vistelseförbud för krimnella. En person som är mycket brottsaktiv inom ett geografiskt anknutet kriminellt nätverk ska kunna dömas till vistelseförbud. Den som exempelvis säljer narkotika lokalt och hotar handlare och förbipasserade skulle efter avtjänat fängelsestraff förbjudas från att vistas i den stadsdel dit hans kriminalitet är knuten.

5 2 ÖKA ANSTÄLLNINGSBARHETEN Integrationen försvåras av att en stor andel saknar kvalifikationer för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi måste stärka utrikesföddas anställningsbarhet. KD vill... n införa obligatoriskt etableringsprogram i upp till fem år. Dagens etableringsinsatser leder bara till att en tredjedel får arbete eller utbildning. Med ett flexibelt etableringsprogram på upp till fem år skulle nyanlända som fortfarande efter två år bedöms behöva insatser kunna få förlängt program. Programmet ska vara obligatoriskt och sanktionerna mot de som inte deltar ska skärpas. n utöka yrkesutbildningen i Sfi. Under 2018 beviljades statsbidrag för 4200 årsplatser av kombinerad sfi och yrkesutbildning. Samtidigt har antalet som läser Sfi ökat med cirka personer per år. Vi menar att denna kombinationsutbildning stegvis bör bli huvudalternativet och därmed erbjudas av alla kommuner, enskilt eller i regional samverkan. vara obligatoriskt och även särskilt möjliggöra en fortbildning som kan leda till jobb, exempelvis via yrkesutbildningar. n höja kraven i skolan med föräldrakontrakt. Förväntningar och ansvarsförtydliganden skapar en lugnare och mer kunskapsfokuserad skola. Därför bör föräldrakontrakt användas, med Monroe-modellen som förebild. Modellen bygger på tydliga kontrakt mellan skola, föräldrar och elever som slår fast ansvarsfördelning och regler. Krav på elev, föräldrar och personal förenas med stöd. Till exempel slås fast att läxor ska göras, men att den som på grund av stökiga hemförhållanden inte kan göra läxor hemma får läxhjälp i skolan, utanför lektionstid. n ha obligatorisk Sfi för kvinnor med baby. Nyanlända kvinnor deltar i mindre omfattning i olika arbetsförberedande insatser jämfört med män. Särskilt föräldralediga kvinnor är svåra att nå. Det kräver aktiviteter för att förbereda föräldralediga kvinnor på arbete, genom språkstudier och samhällsorientering. Deltagande bör

6 3 BLI SVENSK SÅ ÖKAR VI DRIVKRAFTERNA OCH STÖDET ATT BLI EN DEL AV SVERIGE Målet med integrationen är att alla ska kunna vara delaktiga i det svenska samhället. Man ska inte behöva förneka sitt ursprung, men ändå kunna känna tillhörighet till Sverige. Språket är nyckeln. Arbetet är en annan viktig del i processen. Genom att lära sig språket, utbilda sig och ta arbete blir man en del av samhället. Vi måste öka incitamenten för detta. KD vill... n införa aktivitetskrav vid försörjningsstöd. Andelen utrikes födda i försörjningsstödet är mycket hög Det behövs reformer för att bryta bidragsbehovet. Kommunerna kan ställa aktivitetskrav, för att arbetslösa ska delta i utbildning, praktik eller liknande. Det sker dock idag i för varierad utsträckning. Aktivitetskrav ska ställas på alla som befinner sig i försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Grupper under socialtjänsten med psykiska eller fysiska problem ska undantas. n införa språkkrav och samhällsorientering för PUT/medborgarskap. En granskning av integrationsinsatser i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna visar att alla länder förutom Sverige kräver godkända språkkrav för att få permanent uppehållstillstånd. I Sverige behöver den sökande endast kunna försörja sig.. Genom språkkrav för PUT införs ett verktyg där man på individnivå ökar incitamenten att lära sig svenska. För en tidig integration hos nyanlända vill KD även införa prov i samhällsorientering som villkor för PUT, på samma premisser som språkkravet. n begränsa rätten till tolk. Många utrikes födda som bor i Sverige är beroende av tolk för sina kontakter med myndigheter, kommuner och regioner. Det är inte oproblematiskt. Både av kostnads-, kvalitets-, rättssäkerhets- och integrationsskäl bör bruket av tolkar begränsas. Rätten till offentlig tolk bör begränsas till fem år efter det att man fått uppehållstillstånd. Om en person efter detta - och trots avklarat språkkrav - ändå inte kan kommunicera med det offentliga, exempelvis vid ett sjukhusbesök, ska den som har arbete betala en egenavgift likt dagens sjukvårdsbesök om den fortfarande behöver en tolk. Möjlighet till dispens ska finnas. Hänsyn bör exempelvis tas till hög ålder, hälsa eller olika funktionsnedsättningar. Den mer restriktiva rätten till tolk gäller vid bristfälliga kunskaper, inte exempelvis teckenspråkstolkar.

7 4 ENGAGERA CIVILSAMHÄLLET Integration går inte att kommendera uppifrån. Det är en organisk process som växer underifrån. Därför bör man stimulera de krafter som står för praktisk integration. KD driver... n sociala utfallskontrakt med statlig garanti. Social impact bonds är ett brittiskt koncept för samhällsengagemang. Sådana kan användas för att bryta segregation. Ett socialt utfallskontrakt börjar med att en kommun eller region identifierar ett problem att lösa genom att investera i det identifierade området. Förhoppningen är att detta ska leda till framtida kostnadsbesparingar för det offentliga. Därefter hittas extern finansiering för projektet. Således står inte skattebetalarna för investeringen. Utifrån forskning och beprövad metodik tas ett åtgärdsprogram fram. I det sista steget sker en utvärdering för att klargöra om projektet skapat sociala förbättringar, och om så, ekonomiska besparingar för det offentliga. Om kostnaderna till området minskat, betalas motsvarande till finansiären. En investeringsfond inrättas där finansiärens investeringsrisk täcks till 50 procent, vilket innebär att staten garanterar en återbetalning om halva investeringen. n integrationsstöd till civilsamhällets organisationer. Civilsamhällets organisationer spelade en viktig roll i mottagandet av de asylsökande De uppvisade en kraft, flexibilitet och organisationsförmåga som myndigheterna varken kunde matcha eller ta vara på. Politiken ska inte stjälpa goda idéer genom att detaljstyra. I stället borde civilsamhället själva få bedöma vilka integrationsåtgärder som är relevanta. Det offentligas kontroll sker sedan genom att civilsamhället redovisar tillbaka till staten som utvärderar och samlar erfarenheterna från projekten.

8