LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE
|
|
- Inga Johansson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE Ändringsförteckning Datum Ändring Malin Bergqvist Innehållsförteckning 1. Överenskommelse Parter för samverkan Grundläggande utgångspunkter Mål för samverkan Målgrupp Grundläggande värderingar Huvudmannens ansvar Initiativtagare till samverkan Tre nivåer generell nivå, första linjen och specialistnivå Generell nivå och första linjen Specialistnivå Om samverkan Huvudmännens uppdrag Samverkansskyldighet Samsyn Gemensam kompetens- och metodutveckling Gemensam planering Kostnadsfördelning Säkerställa samverkan Lokala samverkansrutiner Strategisk nivå Operativ nivå Utvärdering och kvalitetssäkring Dokumentation och sekretess Företrädare för Jämtbus Åre (9)
2 1. Överenskommelse Sedan oktober 2012 har vi i Jämtlands län haft en överenskommelse, Jämtbus, gällande Landstingets och kommunernas samverkan kring barn och unge i behov av särskilt stöd (bilaga 1). Riktlinjerna utgår från en gemensam värdegrund och en gemensam syn på att det enskilda barnets behov alltid ska sättas i centrum. För att anpassa det regionala dokumentet till kommunal nivå och skapa en lokal samverkansplan har Trygghet och hälsogruppen i Åre kommun tagit fram denna lokala överenskommelse. Dokumentet reglerar samverkan på en övergripande strategisk nivå. Hur den operativa samverkan ser ut behövs konkretiseras i handlingsplaner specifika för olika områden så som Handlingsplan och policy för förebyggande ANDT 1 -arbete Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever (Barn Löken) Handlingsplan för arbete med elever med hög ogiltig skolfrånvaro Handlingsplan för förebyggande arbete mot kränkningar på nätet Handlingsplan för stöd till familjehemsplacerade barn och unga Handlingsplan för stöd till barn och unga med förälder med missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Ovanstående handlingsplaner finns redan. Nedanstående handlingsplaner är under framtagande Handlingsplan för förebyggande arbete mot våld i nära relationer Handlingsplan för hedersrelaterat våld Handlingsplan för stöd till barn och unga med en funktionsnedsättning Handlingsplan för suicidpreventivt arbete YAM 2 Handlingsplan för förbyggande av psykisk ohälsa MHFA 3 Handlingsplanerna initieras i den lokala samverkansgruppen, Trygghet- och hälsogruppen, i samråd med den operative verksamheten. 2. Parter för samverkan Parter, som ingår i den lokala Jämtbus överenskommelsen runt barn och unga i behov av särskilt stöd, är Åre kommun (Barn och utbildningskontoret, Socialkontoret, Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadskontoret) Jämtlands Gymnasieförbund, Region Jämtland Härjedalen område barn och unga vuxna, Primärvården Åre och Åre församling. Polisen är en samverkanspartner i kraft av samverkanöverenskommelsen som polisen och kommunen undertecknat. 3. Grundläggande utgångspunkter Den lokala överenskommelsen med tillhörande handlingsplaner i Åre kommun följer de mål och grundläggande värderingar som finns i den regionala Jämtbus överenskommelsen Mål för samverkan Målet för arbetet kring barn och unga i Jämtlands län är att alla barn och unga ska ges de bästa förutsättningar till en god uppväxt där bästa möjliga hälsa, utveckling och trygghet är viktiga beståndsdelar. 1 Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak 2 Youth Aware of Mental Health. Sv. Ungdomar medvetna om psykisk hälsa 3 Mental Health First Aid. Sv. Första hjälpen för psykisk hälsa 2 (9)
3 Viktigt för att detta ska uppnås är att alla samverkande parter verkar för att - Barn och unga ges ett sådant stöd att de i första hand kan tas om hand, bo och leva i sin familj och vara kvar i den undervisningsgrupp de tillhör. Barns utbildningsresultat sätts i fokus då det är en påverkbar faktor, som har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter Varje verksamhet behöver diskutera och dokumentera strategier och rutiner för hur man kan stödja målen för samverkan Målgrupp De som berörs av överenskommelsen är barn och ungdomar, 0 20 år, i Jämtlands län som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed också när det gäller behov av insatser. Överenskommelsen utgår från ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att flickor, pojkar och barn/ungdomar som inte identifierar sig med något kön ska ha samma förutsättningar att växa upp under goda förhållanden. Varje barn eller ungdom ska erhålla stöd och behandling utifrån sitt specifika behov, oavsett könstillhörighet. Riskgrupper för varje verksamhet att särskilt uppmärksamma: Barn och unga med problematik inom det medicinska -, psykologiska -, psykiatriska -, sociala - och beroendeområdet - var för sig eller i olika kombinationer samt barn och unga med funktionsnedsättning. Barn och unga med vårdnadshavare som har problematik inom ovanstående områden. Barn och unga placerade utanför hemmet Barn och unga med flyktingbakgrund Varje verksamhet behöver diskutera och beskriva hur man ska särskilt uppmärksamma riskgrupper Grundläggande värderingar Parterna ska i samverkan arbeta utifrån följande: Barnkonventionen. FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. Barnet/den unge ska alltid ges stöd och möjlighet att komma till tals och att uttrycka sin mening samt att få den respekterad. Barn och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska alltid beaktas. Vårdnadshavare har huvudansvar för sina barn och ska så långt möjligt ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör minderåriga barn. Barnets/den unges livssituation ska ses i sitt sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra. Barn/unga gynnas av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar utifrån barnets behov. Varje verksamhet utför sitt uppdrag med barnets/den unges bästa för ögonen och med utgångspunkt i det som åligger varje myndighet, enligt gällande lagar och förordningar. Alla barn kan behöva anpassning av den omgivande miljön för att i möjligaste mån kompensera för svårigheter som finns och detta är särskilt viktigt för barn i behov av särskilt stöd. 3 (9)
4 Kommun, hälso- och sjukvård, andra samverkanspartners och enskilda verksamheter ansvarar var för sig för att i tidigt skede identifiera och uppmärksamma barn i behov av stöd. Ett barns eller en ungdoms intressen får aldrig åsidosättas eller fördröjas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Varje verksamhet behöver diskutera och beskriva hur man ska säkerställa att man arbetar utifrån de grundläggande värderingarna. 4. Huvudmannens ansvar Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn/unga som är i behov av särskilt stöd är att de i första hand ska få behoven tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön d v s hem, skola/förskola och fritid Initiativtagare till samverkan Vem som helst av samverkansparterna som upptäcker behov eller riskfaktorer hos ett barn har ett ansvar för att initiera en tidig samverkan. Det är viktigt att samverkan utvecklas, fördjupas och ingår som en naturlig del i arbetet. 4.2 Tre nivåer generell nivå, första linjen och specialistnivå De flesta verksamheter inom kommun och region, såsom förskola/skola-elevhälsa, socialtjänst och hälso- och sjukvård, kan liknas vid en pyramid där en del insatser riktar sig mot alla medborgare, vissa insatser riktar till dem med ett indikerat behov och några insatser riktar sig till en liten del av medborgarna med omfattande behov. SPECIALIST- NIVÅ Högspecialiserad vård, myndighet FÖRSTA LINJEN Behandla/stödja, bedöma, remittera/hänvisa GENERELL NIVÅ Identifiera, stödja, anpassa, hänvisa 4 (9)
5 4.3 Generell nivå och första linjen Definition Alla barn kommer i kontakt med generell nivå och första linjen i form av t.ex. förskola/skola, elevhälsa, socialtjänstens förebyggande arbete och rådgivande verksamheter, familjecentraler, föräldra- och barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri, ungdomsmottagning och annan primärvård. Generell nivå Såväl verksamheterna inom kommun, gymnasieförbundet och hälso- och sjukvården har inom sina uppdrag ett ansvar för hälsofrämjande insatser som kan riktas till alla barn och unga. Insatser kan ges allmänt, riktas till olika grupper och aktualiseras av speciella situationer. Första linjen Med begreppet första linjen menas den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot ett barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn har behov av stöd, oavsett om problemen har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen finns för att kunna ge rätt hjälp i rätt tid för barn och unga som exempelvis visar tidiga tecken på, eller har risk för psykisk ohälsa. En lättillgänglig första linje behövs exempelvis för barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa. Första linjen bygger på ett helhetstänkande utifrån förståelsen att olika faktorer kan påverka varandra och bilda en helhet, så som: Psykisk hälsa Medicinska faktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer Skolsituationen Första linjen svarar för att: Behandla/stödja barn och unga som har lindriga/enkla tillstånd där specialistnivå inte behövs. Att behandla och stödja inom första linjen innebär att den som möter ett barn ger stöd och behandling i enlighet med sin kompetens och verksamhetens uppdrag. Identifiera personer som har behov av insatser. Bedöma svårighetsgrad, orsak och lämplig insatsnivå. Remittera/hänvisa till specialistnivå eller till annan lämplig verksamhet Första linjen svarar för att utifrån sitt uppdrag ha tillgång till de resurser och kompetenser som krävs för att klara av att utreda barns/ungas behov av stöd. När barnet/den unges behov inte är möjliga att tillgodose genom första linjens uppdrag ska specialistnivån initieras. 4.4 Specialistnivå Definition Specialistnivån ska användas för särskilda behov och vid speciella tillfällen, oftast under en begränsad tidsperiod. Det kan vara när första linjens kompetens behöver kompletteras eller när nödvändiga insatser faller utanför första linjens uppdrag. Specialistnivån har behandlingsansvar, men ska även vid behov ge konsultation till första linjens personal. 5 (9)
6 Brister i första linjen ifråga om kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Motsvarande brister inom specialistnivån motiverar heller inte att ansvaret för insatser ligger kvar i första linjen. En vårdnadshavare kan söka hjälp för sitt barn/ungdom på specialistnivån utan att förskolan eller skolan i förväg blivit involverad. Specialistutredningen kan då innebära att skolan måste involveras för en bedömning av elevens svårigheter i skolan. 5. Om samverkan 5.1 Huvudmännens uppdrag En grundförutsättning för samverkan är att varje huvudman tar ansvar för sitt uppdrag utifrån aktuell lagstiftning. Kommunens yttersta ansvar enligt Socialtjänstlagen innebär inte att andra huvudmän fråntas sitt lagstadgade ansvar. 5.2 Samverkansskyldighet Enligt Socialtjänstlagen har socialnämnden ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. En motsvarande skyldighet för andra parter att initiera och medverka i samverkan finns i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Skollagen. Det lagstadgade och överenskomna ansvaret medför att de professionella aktörerna skall prioritera inbjudan till samverkansmöte kring enskilda barn och ungdomar i de fall barnet/ungdomen är aktuell för verksamheten. Syftet med samverkansmöten är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/familjens resurser och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven, upprätta en gemensam plan, tydliggöra ansvarsområden samt besluta hur uppföljning ska ske. Anmälningsplikt till socialtjänsten omfattar personal i alla verksamheter vid oro att barn kan fara illa. 5.3 Samsyn Behov av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare handlar samsyn om tillit mellan de professionella, en gemensam bild av syfte och mål med arbetet och gemensamma begrepp. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer i bas- och specialistnivå men också mellan huvudmän. En nödvändig förutsättning är att det finns välfungerande kontaktytor samt kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. 5.4 Gemensam kompetens- och metodutveckling Väl fungerande samverkan bygger därför på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för varandras uppdrag. Det är nödvändigt att all personal inom kommunen och hälsooch sjukvården samt övriga partners som deltar i samverkan har god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Det är ett gemensamt ansvar att hitta samverkansformer för tillgänglighet till adekvat kompetens på generell nivå. 5.5 Gemensam planering Enligt lag ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas som dokumentation av samverkan när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. Det finns inget som hindrar att andra kommunala eller icke-kommunala verksamheter initierar eller deltar i upprättande av samordnad individuell plan om behov av samverkan finns. Om en samordnad individuell plan inte är aktuell därför att den enskilda inte har behov av 6 (9)
7 insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården så bör det ändå upprättas en handlingsplan när det finns behov av andra aktörers samverkan runt barnet/ungdomen. 5.6 Kostnadsfördelning Principen för kostnadsfördelningen utgår från huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning sker mellan berörda aktörer i varje enskilt fall utifrån ansvaret för insatserna och ska vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Ingen av parterna kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår i den gemensamma genomförandeplanen. Vid akutplacering ska kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 10 arbetsdagar efter beslut om placering. Den beslutande myndigheten kontaktar övriga aktörer som eventuellt har kostnadsansvar för del av placering och dessa är skyldiga att snarast delta i diskussion om kostnadsfördelning. 5.7 Säkerställa samverkan Det regionala dokumentet JämtBus utgör underlag för att ta fram en lokal plan där varje huvudman säkerställer samverkan kring barn och unga. För barn och unga placerade utom hemmet finns särskilda regionala riktlinjer. 6. Lokala samverkansrutiner 6.1 Strategisk nivå I Åre är det den lokala samverkansgruppen Trygghet och hälsogruppen som ansvarar för att samla och följa upp överenskommelser för samverkan. Gruppen består av chefer nära verksamheten från kommunen, polisen, Åre gymnasium, Åre församling och hälsocentralerna. Trygghet och hälsogruppen rapporterar till den lokala Jämtbus styrgruppen som består av kontorschefer från socialkontoret och barn- och utbildningskontoret, chef för kultur och fritid, områdeschef för Jämtlands gymnasium Åre, chef för primärvården Åre kommun, chef för Barn och unga vuxna på Region Jämtland Härjedalen. Representanter för polis och kyrka är vid behov välkomna till styrgruppsmöten. Åre församling kommer ingå i styrgruppen från och med Trygghet och hälsogruppen ansvarar för att uppmärksamma behov av samverkansstrategier och handlingsplaner och initiera framtagandet av dessa. Strategier och handlingsplaner för den operativa verksamheten ska arbetas fram av mindre arbetsgrupper av de som är bäst lämpade för arbetet. Alla insatser ska baseras på vetenskapliga metoder och forskning. Trygghet- och hälsogruppen träffas 3 gångar per termin. Folkhälsosamordnaren i kommunen är sammankallande. Jämtbus styrgruppen träffas två gånger årligen och sammankallas av skolchefen. 6.2 Operativ nivå Kallelse till samverkan Enligt vår lokala Jämtbus överenskommelse så ska alla som känner oro för ett barn/ungdom kunna initiera en samverkansträff eller en SIP om bedömningen är att samverkan behövs. Om en medarbetare inom kommunen vill initiera en träff kontaktar denna sin närmsta chef som skickar ut en kallelse till berörda verksamheter. Inom kommunen går kallelse direkt till berörda medarbetare alternativt till enhetschef som i sin tur meddelar berörda medarbetare. I primärvård Åre skickas kallelse till enhetschef HC Järpen som förmedlar till berörd medarbetare. På BUP skickas kallelsen till representanter i BUP filial som kallar andra eventuella berörda personer. BUP kan ev delta på träffarna via länk. Kallelse till kyrkan ska gå till kyrkoherde Åre församling 7 (9)
8 Kallelse till polisen ska gå till områdespolis i Åre I bilaga 2 finns en överblick över den lokala Jämtbusorganisation samt kontaktinformation vid kallelse till samverkansträff enligt Jämtbus eller SIP I Åre kommun har vi ingått avtal med regionen om en stående tid för samverkan enligt Jämbus och SIP. Första onsdagen varje månad mellan ska kunna användas för antingen operativ samverkan i ett ärende eller i konsultativt syfte. Alla verksamheter som ingår i överenskommelsen ansvarar för att chefer och personal har kännedom om den stående samverkanstiden och att en kallelse till samverkan enligt Jämbus och/eller SIP alltid prioriteras. Barn och elevhälsans lokaler och videokonferensutrustning står till rådighet för träffarna. I bilaga 4 finns information om stående samverkanstid enligt Jämtbus Ansvar på och mellan träffarna Sammankallande är ordförande på träffen. En operativ Jämtbus grupp skapas för varje enskilt ärende. Gruppen ska bestå av de närmast berörda personerna från de involverade verksamheterna. Den operative gruppen ansvarar för insatserna och samverkar i ärendet. Det ska i varje enskild fall utses en koordinator som ansvarar för att koordinera, dokumentera och följa upp insatserna i det aktuella ärendet mellan samverkansträffarna. I fall det skrivs en SIP bör denna person vara från socialtjänst eller hälso- och sjukvård. I bilagor 5-8 finns mallar för kallelse och dokumentation för SIP. 7. Utvärdering och kvalitetssäkring De övergripande rutinerna för samverkan följs upp av Trygghet och hälsogruppen som rapporterar identifierade styrkor och brister och planerade åtgärder till den lokala styrgruppen inför styrgruppens årliga sammanträden. Styrgruppen kan vid behov bjudas in till möte med den administrativa gruppen under året. Enhetschefer ansvarar för att handlingsplaner för det förebyggande och operativa arbetet följs och är kända av personalen. Eventuella brister i handlingsplanerna rapporteras till Trygghet och hälsogruppen Trygghet och hälsogruppen ansvarar för att årligen följa upp och tillse att revidering genomförs enligt planering av de lokala handlingsplanerna för samverkan runt barn och unga. 8. Dokumentation och sekretess Trygghet och hälsogruppen är en administrativ samverkansgrupp där det inte hanteras personuppgifter. När man i den operativa jämtbusgruppen arbetar med individärenden ska varje verksamhet följa den sekretess som gäller för dem. Samtycke ska prioriteras för att öka möjligheterna till samarbete över gränserna. Det är varje enskild medarbetares ansvar att hantera samtycket med respekt och inte delge mer information än vad som krävs för att på bästa sätt hjälpa och stödja den unge. (Se vidare i Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400). 8 (9)
9 Alla dokument som upprättas av koordinator och medverkande aktörer i det operativa jämtbusarbetet ska förvaras och gallras efter respektive verksamhets egna föreskrifter. Den operative Jämtbus gruppen har inget eget register över eller dokumentation av elevärenden. 9. Företrädare för Jämtbus Åre Företrädare för lokal Jämtbus överenskommelse Lottie Corrias Näslund Chef för barn- och utbildningskontoret Åre kommun Emelie Erixon Chef för socialkontoret Åre kommun Alf Lerner Chef för Hälsocentralerna Åre Berit Lindh Chef för kultur och fritid Åre kommun Mikael Lec Alsén Chef för barn och unga, Region JH Tova Hultqvist Rektor Jämtlands gymnasieförbund Åre Ann-Charlotte Hansson Borgström Kyrkoherde Åre församling 9 (9)
LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE
Dokumenttyp: Rutin/Instruktion Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Gäller från: 2017-05 Diarienr: BUN 2017.48/690
Läs merGemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne
Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan
Läs merJämtBus. Barn och unga i behov av särskilt stöd. Överenskommelse om länsövergripande samverkan Jämtlands län
Diarienr. RS/420/2018 JämtBus Barn och unga i behov av särskilt stöd Överenskommelse om länsövergripande samverkan Jämtlands län Gäller från 1 oktober 2012, reviderad version gäller från och med 2018-02-02
Läs merGemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)
Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...
Läs merBUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan
Läs merVästbus. reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merVästbus reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för Västbus*
Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik
Läs merSamverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse
Läs merUtgångspunkt för den lokala överenskommelsen
Lokal överenskommelse om samarbete mellan X kommun och xx närhälsa och yy privat vårdgivare samt Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen, kring Barn och unga för psykisk hälsa Utgångspunkt för
Läs merFörlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län
ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merFörlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län
OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga
Läs merSAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN
ORRBUS SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN NORRBUS 2 Samarbete och delaktighet det är nycklar för att nå framgångsrika lösningar Vägledande för samverkan kring enskilda barn och unga med sammansatta
Läs merNy förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2016-02-23 AMN-2015-0185 Tuomo Niemelä Rev 2016-03-08 Arbetsmarknadsnämnden Ny förlängning av avtal avseende samverkan till stöd
Läs merRutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.
Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merSamverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun Policy och handlingsplan
Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun 2018-2022 Policy och handlingsplan * Alkohol Narkotika Dopning Tobak INNEHÅLL Policy...3 Inledning...3 Vision...3 Syfte...3 Åtaganden...3 Uppföljning
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merLokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun
Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor
Läs merFörlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Kjerstin Tejre 2015-02-06 SCN-2015-0074 Socialnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,
Läs merbarns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län
barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i
Läs merLöltali BU84NM )1. Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting
Löltali BU84NM 2017-20)1 Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting 1 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2017-2018 Mellan Sollentuna kommun och berörda
Läs merRutiner för samverkan SSPF i Borås Stad
Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merSamverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merVästbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet
Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra
Läs merHär växer människor och kunskap
Skolkurator inom Vittra Workshop: tydliggörande av uppdraget Syfte Påbörja tydliggörande av skolkuratorsuppdraget inom Vittra Kvalitetssäkring och utveckling Likvärdighet Skapa medvetenhet om kompetens
Läs merFoto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA
Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA 2016-05-02 Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av
Läs merHandlingsplan 18 år och äldre
Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16) Socialnämndens arbetsutskott 2013-10-08 95 Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - BUS (SN 2012.076) Arbetsutskottets beslut Socialnämnden
Läs mer1. Samverkansavtal kring barn i behov av särskilt stöd
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-10-24 DNR BUN 2013.311 EVA LOD SID 1/2 ENHETSCHEF 08 587 852 02 EVA.LOD@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Samverkansavtal
Läs merVästbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus reviderade riktlinjer 2012 Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Oktober 2013 Lokal arbetsgrupp Borås Lena Johansson, enhetschef SPKC Kåre Öhrstig verksamhetsutvecklare IFO,
Läs merSamverkansrutin för elevhälsa, första linjen unga, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri i Värmland
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Barn- och ungdomspsykiatri 3 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Kerstin Karlsson Utvecklingsledare Barn och unga Börje Ehinger
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010
Läs merDet är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.
VÄSTBUS PÅ VÄSTRA HISINGEN - SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS BÄSTA Sammanfattning om Västbus Vad och för vem? Västbus är en överenskommelse med riktlinjer om samverkan för barn och unga, 0-20 år, med sammansatt
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merÖvergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun
Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer
Läs merVästbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet
Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet Fastställd av delregional styrgrupp för Västbus inom LGS 2013-12-05 Vi samverkar i LGS-området Bakgrund Målgruppen för Västbus är barn och unga
Läs merChecklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merRiktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen
Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merSamordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20
Läs merRUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)
2015-02-20 Rubrik specificerande dokument Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Susanne Rydéhn, Ingrid Gustafsson, Marie Cesares Olsson, Katarina Fardelin
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag lämnat oktober 2010 från Samrådsorganet
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merMellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet omprövas årligen.
2014-12-05 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2014-2015 Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR
DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:
Läs merVästbus Samverkan för barn och ungas bästa
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 1-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merVägledning för Elevhälsan
Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,
Läs merSlutrapport samverkan kring skolnärvaro
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Elisabeth Lannergård Datum 2017-06-01 Diarienummer SCN-2016-0172 Socialnämnden Slutrapport samverkan kring skolnärvaro Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta
Läs merÖverenskommelse om barnhälsoteam i Värmland
Överenskommelse 1 (5) Nya Perspektiv Datum 2018-03-12 Diarienummer Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland 2018-2020 REGION VÄRMLAND 2018-03-12 2 (5) Innehållsförteckning Inledning...3 Kompetenser...3
Läs merBarn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.
Upprättat av Utfärdsdatum Sida 1 av 7 SIMBA- teamen inom ramen för SIMBA-modellen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Inledning För att på bästa sätt ge barn, unga och
Läs merSamordnad Individuell Plan SIP
Version 2016-05-26 Samordnad Individuell Plan SIP för barn och ungdomar För (Namn på barn/ungdom) När ett barn eller en ungdom har behov av insatser både från socialtjänst och från hälso- och sjukvård,
Läs merSamverkan kring personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring personer i behov av särskilt stöd Region Samverkan kring personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska samverkan ske mellan kommun
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merPolicy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor. Motala kommun, Bildningsförvaltningen
Policy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor Motala kommun, Bildningsförvaltningen Beslutsinstans: Bildningsnämnden Datum: 2018-05-23 Reviderande instans:
Läs merMaria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se
Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad
Läs merRamavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
Läs merSamverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster
Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merAllvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Läs merRutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö
Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Fastställt förvaltningsledningsgruppen 2009-01-30 Bakgrund Utgångspunkten för dessa rutiner
Läs merSamverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet
Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst Barn från 1 år till utgången av gymnasiet Bakgrund till samverkan Samverkansrutinerna är utarbetade utifrån ett uppdrag av förvaltningsledningen inom bildningsförvaltningen
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs merSamordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan
Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merSkolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL
Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola
Läs merLokal överenskommelse för Trepartssamverkan
Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan mellan X kommun, Skaraborgs Sjukhus, Närhälsan, privata vårdgivare om samarbete och samordning av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merBarn och unga vuxna i utsatt situation. Det lokala arbetet i Närvårdsområde Mark
2014 Barn och unga vuxna i utsatt situation Det lokala arbetet i Godkänd av: Ledningsgruppen för Revideringsdatum: 2014-01-30 Framtaget av: Arbetsgrupp för barn och unga vuxna i utsatt situation i närområde
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merB U S. Samverkansöverenskommelse för Bromma Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget
ABCDE Bromma stadsdelsförvaltning B U S Samverkansöverenskommelse för Bromma 2006 11 01 2008 12 31 Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget Bakgrund och syfte Kommunerna
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Läs mer