Skapa den perfekta mötesmiljön

Transkript

1 Skapa den perfekta mötesmiljön

2 Introduktion Bättre samarbete och mötesmiljö med IoT-sensorer och smart lokalövervakning Christopher Parker Sharp Europe Varför ska vi bry oss om temperaturen i våra möteslokaler? Eller belysningen? Helt enkelt eftersom vi spenderar mycket tid och pengar på möten så varför inte skapa de bästa förutsättningarna? Möteslokaler tar upp stora ytor som kostar pengar, och vi lägger ner mycket tid på att delta i möten. Enligt studier från Sharp är en blygsam uppskattning att varje kontorsanställd i Europa tillbringar 25 timmar i månaden i möten. Många faktorer påverkar hur lyckad en möteslokal är och hur produktiva mötena blir, men miljöförhållanden som temperatur och luftkvalitet är helt grundläggande. Det finns många vetenskapliga studier som visar att dessa faktorer har stor inverkan på vår arbetsprestation. I denna rapport sammanfattas dessa forskningsresultat av arbetsplatspsykologen Nigel Oseland. Du kommer att få se hur viktiga rätt förutsättningar är för möten om målet är att öka produktiviteten. Nu kan du för första gången snabbt och enkelt övervaka mötesmiljön med hjälp av Sharps teamworkskärm Windows collaboration display. Utöver en mängd funktioner för att förbättra samarbetet är denna skärm den första som innehåller smarta sensorer som mäter temperatur och luftfuktighet, bakgrundsljus, luftkvalitet och eventuellt till och med antalet deltagare i möten. Med skärmen och Sharps WorkSpace Intelligence-plattform får du tillgång till en instrumentpanel med miljöinformation som inte tidigare varit möjlig med en så tekniskt okomplicerad och kostnadseffektiv lösning. Det banar vägen för smartare molnbaserade system för lokalövervakning, utan något behov av att lägga pengar på fysiska ändringar av lokalerna. Utöver förbättrad produktivitet bidrar bättre styrning av inomhusmiljön också till att minska resurser och spara pengar. Det är t.ex. ett stort resursslöseri att ha belysningen tänd och luftkonditioneringen igång i mötesrum när de inte används, eller att ha för varma eller för kalla rum, vilket är vanliga klagomål. Hur mycket skulle du kunna spara om din byggnad visste när belysningen skulle slås på eller av, eller när ett rum skulle kylas inför ett möte? En byggnad där alla system är integrerade och optimerade en högpresterande byggnad kan minska energikostnaderna med 40 % enligt Institute for Market Transformation (2017). Men med smart teknik och artificiell intelligens minskar kostnaderna i alla kontorsbyggnader. Windows collaboration display och Sharp WorkSpace Intelligence utgör tillsammans med molnplattformar som Microsoft Azure en utgångspunkt för att införa smarta system. När du t.ex. känner till temperaturen i ett mötesrum och kan skicka den informationen till molnet, och från molnet kan kommunicera den till ditt värme- och kylsystem för att vidta en åtgärd då har du ett system som är anpassat till hur dina möteslokaler används. Vi tror att detta är början på en revolution i smarta lokaler. Vi ser fram emot att se våra kunder automatisera sina mötesmiljöer för att skapa de perfekta förhållandena för produktivitet och välbefinnande. Tack för att du läser vår rapport! Vi tar gärna emot feedback. Kontakta oss på Twitter eller besök oss på 2

3 Sammanfattning Inomhusmiljöns inverkan på arbetet Nigel Oseland, psykolog Det finns ett antal studier som visar att inomhusmiljön påverkar kontorsanställdas arbetsprestation. Av dessa framgår att inomhusmiljön har både fysiska och psykologiska effekter och påverkar saker som koncentration, uppmärksamhet, vakenhet, kognitiv funktion, noggrannhet, datahantering, kreativitet, humör och motivation (1-6). Underligt nog har inga studier publicerats som specifikt tar upp hur förhållandena i mötesrum påverkar mötens resultat. Det är förvånande med tanke på att data från Herman Miller 7 och Ecophon 8 visar att kontorsanställda tillbringar mycket tid i möten, eller omkring 19 % av arbetstiden, beroende på arbetsroll och bransch i. Lärdomarna från studier om allmänna kontorslokaler kan emellertid också tillämpas på mötesrum. Studier om koncentration, kommunikation och kreativitet är alla relevanta för mötesrum och mötesresultat. Stora databaser med efterhandsutvärderingar av kontorslokaler 9,10 visar konsekvent att de designfaktorer som kontorsanställda är mest missnöjda med, men som de anser vara viktigast, är temperatur, ljudnivå och luftkvalitet. Belysningen är man inte lika ofta missnöjd med, men det förekommer också. I denna rapport sätter vi fokus på luftkvalitet, temperatur och belysning, eftersom dessa faktorer kan kontrolleras av lokalövervakningssystemet, medan ljudnivån påverkas mer av psykofysiska faktorer och beteende än byggnadens utformning. I en genomgång av 75 studier jämförde Oseland & Burton 11 studier som visade att olika miljöfaktorer, däribland temperatur, luftkvalitet och belysning, har en direkt effekt på arbetsprestationen. Enligt deras beräkningar är den genomsnittliga förbättringen 1,4 % för luftkvalitet, 1,2 % för temperatur och 1,1 % för belysning. Enligt lagen om sjunkande avkastning skulle en kombinationen av bra luftkvalitet, temperatur och belysning kunna förbättra personalens övergripande arbetsprestation med omkring 2,5 %. Den kombinerade effekten enligt denna forskning är relativt liten jämfört med den som rapporteras i vissa enskilda studier. Dessa kommer att diskuteras när vi tittar närmare på temperatur, luftkvalitet och belysning. 3

4 Vilken är den perfekta temperaturen för produktivitet? Temperatur och andra relaterade miljöfaktorer påverkar den termiska komforten, som i sin tur påverkar arbetsprestationen. Den mänskliga fysiken och den kognitiva funktionen är mindre effektiva utanför det normala kroppstemperaturspannet. Vilken temperatur som upplevs som bekväm beror på en persons aktivitetsnivå, vilket betyder att arbete där den anställde sitter mycket ger en lägre energiomsättning (dvs. värmeproduktion) än stående eller mer aktiva arbetsuppgifter. Den termiska komforten påverkas också av vilka kläder som bärs. Om man jämför två motsatta situationer kan man konstatera att långa möten där deltagarna sitter ner kräver en högre rumstemperatur än korta, stående möten eller workshoppar och gruppaktiviteter. Formella möten (där man bär kostym) kräver också lägre temperaturer än informella möten (med mer avslappnad klädsel). Minskning av arbetsprestation Slutsatser: Arbetsprestationen minskar med 2 % för varje grad över 25 C och med 4,7 % för varje grad under 21 C. Optimal mötestemperatur: 20 till 25 C beroende på deltagarna. % Diagram C Lufttemperatur Baserat på standarder för termisk komfort 13, och beroende på (sittande) aktivitet och klädsel, kan en bekväm temperatur i mötesrum vara allt från 20 till 25 C. Därför är det viktigt att ge dem som använder lokalerna kontroll över temperaturen, så att de kan anpassa den efter sina behov. I en banbrytande studie från West Bends Mutual Insurance Company konstaterades en ökning på 2,8 % i försäkringsombudens arbetsprestation när de kunde kontrollera temperaturen vid sitt skrivbord (plus lufttillförsel och arbetsbelysning). 1,4 Valančius & Jurelionis 14 visade att en kortvarig temperatursänkning från 22 till 18 C ökade de anställdas övergripande arbetsprestation med 4,1 %. För arbetsuppgifter som kräver koncentration och fokusering var ökningen 10 %. De föreslår en stegvis minskning av temperaturen till 18 C en timme före arbetsdagens slut för att öka produktiviteten. Detta är visserligen en kontroversiell och unik slutsats, men om den verifieras kan det innebära att en kortvarig temperatursänkning skulle kunna göra långa möten mer produktiva. I flera studier om termisk komfort som gjorts av Wyon m.fl. 1,4,5, har det kunnat konstateras att när man skriver på en dator/skärm (vilket numera är vanligt under möten på grund av användningen av mobila enheter), påverkas förståelse och minne (som är av avgörande vikt vid möten) negativt när temperaturen ligger 4 C eller mer över den temperatur som anses optimal för komforten. Man kunde också se att minnet påverkas av temperaturer under den som krävs för komfort. Wyon m.fl. 15 konstaterade att måttlig värmestress, bara några få grader Celsius över den optimala temperaturen, har stor effekt på tankeprocesserna när temperaturen ökar långsamt, samtidigt som minne och kreativt tänkande förbättras när man utsätts för några grader över den neutrala temperaturen, men även dessa försämras vid högre temperaturer. Kopplingen mellan temperatur och den normala arbetsprestationen i kontorsmiljö kartlades av Tekniska högskolan i Helsingfors 12 efter en omfattande genomgång av 24 studier (se diagram 1). Ytterligare forskning från Lawrence Berkeley National Laboratory 5 visar att arbetsprestationen minskar med 2 % för varje grad över 25 C och med 4,7 % för varje grad under 21 C. 4

5 Luftkvalitet och föroreningar i inomhusluft Slutsatser: Förbättrad ventilation kan öka produktiviteten med upp till 11 %. Optimal luftkvalitet för möten: 350 till ppm CO₂ (så låg nivå som möjligt) Luftkvalitet har att göra med mängden föroreningar i luften, däribland lättflyktiga organiska föreningar, som släpps ut av vissa möbler och byggnadsmaterial, och koldioxid (CO₂), som andas ut av människor och skapas vid förbränning av fossila bränslen. För att minska mängden föroreningar i inomhusluften behövs regelbunden lufttillförsel genom ett ventilationssystem eller från naturlig ventilation (fönster) på platser med ren luft. Eftersom CO₂ är en primär förorening används den ofta som ett representativt mått för luftkvalitet. Genom att hålla nivåerna av CO₂ låga är det troligt att även andra föroreningar minskas. Höga nivåer av CO₂ kan ersätta syre i luften, och därmed också i blodet och hjärnan. Det leder till symptom som hyperventilering, snabb hjärtfrekvens, fumlighet, upprördhet och dåsighet. I normalfallet är nivån av CO₂ i utomhusluften omkring 250 till 350 miljondelar (ppm). Rekommendationen för kontorslokaler är 350 till ppm 13, vilket vanligtvis är fallet vid en friskluftstillförsel på 10 liter per sekund och person eller mer. Forskare brukar utsätta deltagarna i sina experiment för omkring 600 ppm, vilket kan ses som den optimala CO₂-nivån vid skrivbordsarbete. WGBC 5 hänvisar till en genomgång av 15 studier där förbättrad ventilation kopplas till upp till 11 % högre produktivitet, tack vare en ökad tillförsel av frisk luft till arbetshörnan och minskade nivåer av föroreningar. Maula m.fl. 20 jämförde experimentdeltagare i två situationer: en med hög ventilationsnivå, med en motsvarande CO₂-nivå på 540 ppm, och en med en låg ventilationsnivå och ppm CO₂. Den högre CO₂ -nivån befanns ha en mer negativ inverkan på förmågan att erinra sig information, subjektiv arbetsbelastning, upplevd trötthet och bristande motivation. Satish m.fl. 21 fann också en märkbar minskning i beslutsfattandeförmågan när deltagarna i experiment utsattes för CO₂-nivåer på ppm och ppm, jämfört med 600 ppm. Även Katjár & Herczeg 22 noterade en betydande minskning i läsförmågan vid en CO₂-nivå på ppm, jämfört med 600 ppm. 5

6 Allen m.fl. 23 jämförde experimentdeltagare i en kontorsbyggnad i USA med luftkvalitetsförhållanden som representerade konventionella (dvs. höga) nivåer av lättflyktiga organiska föreningar, och gröna (låga) nivåer. CO₂-nivån manipulerades också i de två lokalerna. I genomsnitt fördubblades de kognitiva resultaten i den gröna kontorslokalen jämfört med i den konventionella. Både nivåerna av lättflyktiga organiska föreningar och CO₂ påverkade resultaten, oberoende av varandra. Sambandet mellan tillförseln av utomhusluft per person och arbetsprestation klargjordes av Seppänen & Fisk 12 i deras översikt över relevant litteratur (se diagram 2). De studier som gicks igenom visade på en tydlig prestationsförbättring för arbetsuppgifter som kräver kognitiv aktivitet när ventilationen ökades. De sammanställda resultaten visar att en ökning på 3 liter per sekund och person leder till omkring 1 % ökad prestation. Denna effekt börjar emellertid plana ut vid omkring 30 liter per sekund och person. I andra studier har det konstaterats att luftkvaliteten har stor inverkan på prestation. Woods m.fl. gjorde en ny analys av data som samlades in vid en undersökning med 600 kontorsanställda. De fann att prestationen kunde ökas med 20 % för de flesta anställda enbart genom att förbättra luftkvaliteten 4. I en australiensisk studie som gjordes på ett kontor med dålig luftkvalitet dvs. höga nivåer av formaldehyd och lättflyktiga organiska föreningar ökade friskluftstillförseln till 100 %. Den observerade produktivitetsförlusten minskade då från 29 till 16 minuter per dag, dvs. en ökning med 45 % vilket motsvarar en ökning på 3 % över hela arbetsdagen 4. Minskning av arbetsprestation % Diagram Tillförsel av utomhusluft Ovanstående studier visar att ökad friskluftstillförsel i kontorslokaler, och även i möteslokaler där luften ofta blir dålig vid långa möten med många deltagare, minskar nivåerna av CO₂, lättflyktiga organiska föreningar och andra föroreningar, vilket höjer arbetsprestationen. En sådan strategi kräver ett väldesignat och väl underhållet ventilationssystem (eller öppningsbara fönster på lämpliga platser), och denna måste vägas mot energikostnader och hållbarhetsmål. Wargocki, Wyon m.fl. har gjort och gått igenom ett flertal studier om luftkvalitet. De gjorde en serie studier där de undersökte deltagarnas resultat när de skrev på dator samtidigt som de utsattes för en källa till föroreningar (en dold gammal heltäckningsmatta) med en friskluftstillförsel på 10 liter per sekund och person. Deltagarna skrev 6,5 % långsammare, gjorde 18 % fler felslag och hade oftare huvudvärk när det fanns en föroreningskälla. 6

7 Belysning och vakenhet Slutsatser: God belysning kan öka arbetsprestationen med 15 %. Ljuskvaliteten och motsvarande färgspektrum har emellertid också betydelse. I sin studie beräknade Attema m.fl. att arbetsprestationen ökar med i genomsnitt 15 % med god belysning 16. Optimal ljusnivå för möten: en arbetsbelysning på 500 till lux är lämplig i de flesta fall, men 300 till 500 lux rekommenderas vid skärmanvändning Diagram 3 Om det ska gå att arbeta krävs naturligtvis belysning. Mer pappersbaserade aktiviteter, som att läsa eller rita (på tavlor), kräver starkare belysning än sådana som är mer skärmbaserade, t.ex. dataprogrammering och flygkontroll. Tillgång till dagsljus är också viktigt, eftersom det har en direkt inverkan på kropp, hälsa, arbetsprestation och humör. Dagsljuset styr dygnsrytm och sovmönster: när solen går ner utsöndrar tallkottkörteln i hjärnan hormonet melatonin, som gör oss sömniga och hjälper oss att sova. Brist på dagsljus kan därför påverka sovmönstren på kvällarna, vilket i sin tur påverkar vakenheten vid arbete på morgnarna. Det kan också leda till att vi blir trötta alltför tidigt (på eftermiddagen). I en rapport från WGBC 5 om fördelarna med dagsljus i kontorslokaler konstaterades att anställda på kontor med fönster sov 46 minuter längre varje natt jämfört med anställda i lokaler utan fönster. Och att befinna sig nära ett fönster ökade det fokuserade arbetet med 15 %. Väl utformad kontorsbelysning utgörs av en balanserad blandning av god skrivbords-/arbetsbelysning, takoch väggbelysning, bakgrundsljus och dagsljus. Det rekommenderas att skrivbordsbelysningen i lokaler med viss datoranvändning ligger på 300 till 500 lux (enheten för belysningsstyrka), och det rekommenderas vanligtvis att möteslokaler ska ligga i den högre änden av detta intervall 13. Relativ läsprestation (%) Arbetsbelysning (lux) Rea & Ouellette 25 undersökte hastighet, noggrannhet och förståelse vid läsning av högkontrasterande text vid normal och låg ljusnivå. Det visade sig att personers läsförmåga är nära sin maximala nivå vid normala ljusförhållanden för kontorslokaler. Bowers, Meek & Stewart 26 undersökte också förhållandet mellan den relativa läsförmågan (baserad på uppfattningen av meningar) och skrivbordsbelysning. De noterade att prestationen planar ut vid lux, med en relativ minskning på 20 % vid svagare belysning (se diagram 3). 7

8 Barnaby studerade anställda på ett försäkringsbolag när de utförde komplicerade pappersbaserade arbetsuppgifter. När ljusnivån ökades från 550 till lux förbättrades prestationen (dvs. att misstagen minskade) med 2,8 %, och vid en ökning till lux förbättrades prestationen med 8,1 % 4. Deltagarna i studien ansåg också att den högre ljusnivån skapade mindre stress och gjorde dem mer motiverade. I områden där läsning inte var en prioriterad uppgift upplevdes denna ljusnivå emellertid som alltför hög. Med tanke på ovanstående studier och aktiviteter i mötesrum, verkar det som att en arbetsbelysning på 500 till lux är lämpligast i de flesta fall, med en minskning till 300 till 500 lux vid skärmanvändning. I studier från bl.a. de Vries m.fl. 27 har det framkommit att ändrad belysning i en lokal kan ändra det sociala beteendet på både positiva och negativa sätt. Deltagare i mörkare miljöer är t.ex. mer aggressiva men samarbete och kreativitet kan också bli bättre vid lägre ljusnivåer. Borisuit m.fl. 28 gjorde en studie där deltagarna arbetade antingen i elektriskt ljus eller i dagsljus under flera veckor. När blåberikat ljus användes på dagtid kände deltagarna sig mer vakna och mindre sömniga samt presterade mer än vid polykromatiskt vitt ljus. Forskarna upptäckte att bara 30 minuters exponering för starkt dagsljus nära fönster (1 000 till lux) var lika effektivt som en kort tupplur för att minska dåsigheten efter lunch. Lee, Moon & Kim 29 undersökte dator- och pappersbaserade läsuppgifter vid ljusnivåer på 500 lux och 750 lux med ett antal olika färgtemperaturer. Deltagarna föredrog högre färgtemperaturer vid en lägre ljusnivå, t.ex. 500 lux vid K (kelvin) eller 750 lux under K. Det tyder på att aningen blåare ljus i mötesrum skulle kunna kompensera för lägre ljusnivåer och hjälpa deltagarna behålla fokus och vakenhet under längre möten. 8

9 Slutsats Inomhusmiljön har en direkt inverkan på arbetsprestationen i kontorslokaler och mötesrum. Temperatur, luftkvalitet och belysning påverkar hälsa, välmående, prestation, humör, vakenhet och motivation. Många studier visar att obekväma förhållanden kan påverka kontorsanställdas arbetsprestation negativt, exempelvis deras koncentration, kreativitet, huvudräkning, läsförmåga och uppmärksamhet. Vilka förhållanden som behövs för komfort beror på aktiviteten liksom på personliga faktorer. Det rekommenderas att miljön i mötesrum kontrolleras och att de rekommenderade standardnivåerna används. Det system som används måste emellertid vara anpassningsbart, så att det kan justeras för att passa många olika aktiviteter, personliga preferenser och deltagarantal. 9

10 Om Windows collaboration display från Sharp Alltid smartare möten Anslut Windows collaboration display för ögonblicklig användning. Med USB-C-kabeln ansluts skärmen snabbt och enkelt och är därefter redo att användas. Oavsett om du befinner dig i ett möte, ett styrelserum eller en utbildningslokal slipper du spendera upp till 10 minuter* på konfigurering och inställningar. Med hjälp av vår prisbelönta kapacitiva pekteknik och bästa möjliga samarbetsverktyg såsom Microsoft 365 och Microsoft Teams blir mötena betydligt mer effektiva och framgångsrika. Alltid smartare byggnader Via skärmens IoT-sensorer som inkluderar ett flertal olika sensorer kan mötesmiljön övervakas på olika sätt: Närvaro Temperatur och luftfuktighet Bakgrundsljus Luftkvalitet Dessa smarta lokalrelaterade funktioner ger optimal rumstemperatur och smidig lokalbokning vilket tillsammans bidrar till en komfortablare mötesmiljö. * Undersökningen Total Economic Impact, Forrester Consulting, februari Alltid smartare vetande Nya molnbaserade tjänster möjliggör nya spännande sätt att hantera data och få ny inblick i hanteringen av utrustning och resurser. Data från WCD-sensorerna kan bearbetas med AI algoritmer från molnet, eller bearbetas för användning i realtid. Azure Digital Twins-plattformen kan förses med innovativa bokningsfunktioner för smidig och mångsidig resurshantering, eller för komfortablare och bekvämare möteslokaler. Läs mer på 10

11 Referenser i Herman Miller data showed that the time in meetings, based on 816 responses, is 18.9% ±12.5% whereas Ecophon data showed the time in meetings, based on 1,847 responses, is 19.5% ±16.3%. 1 BCO (2006) The Impact of Office Design on Business Performance. British Council for Offices. 2 BCO (2017) Defining and Measuring Productivity in Offices. British Council for Offices. 3 BIFM (2016) The Workplace Advantage: The Stoddart Review. British Institution of Facilities Management. 4 CIBSE (1999) Environmental Factors Affecting Office Workers Performance: A Review of Evidence. CIBSE Technical Memorandum TM24. Chartered Institution of Building Services Engineers. 5 WGBC (2014) Health, Wellbeing & Productivity in Offices: The Next Chapter for Green Buildings. World Green Building Council. 6 Oseland et al (2011) Environments for successful interaction. Facilities, 9(1/2). 7 Herman Miller (2012) The Psychology of Collaboration Space. 8 Ecophon (2015) Design Guidance on Eliminating Office Noise: A Psychoacoustic Approach. 9 Leesman (2018) The Leesman Review. 10 Oseland (2004) Occupant feedback tools of the Office Productivity Network. In conference proceedings of Closing the Loop: Post Occupancy Evaluation the Next Steps. 11 Oseland & Burton (2012) Quantifying the impact of environmental conditions on worker performance. JBSAV, 1 (2). 12 Seppänen & Fisk (2006) Some Quantitative Relations between indoor environmental quality and work performance or health. HVAC&R Research, 12(4). 13 CIBSE (2006) Environmental Design: CIBSE Guide A. Chartered Institution of Building Service Engineers. 14 Valančius & Jurelionis (2013) Influence of indoor air temperature variation on office work performance. Journal of Environmental Engineering and Landscape Management, 21(1). 15 Wyon, Anderson & Lundqvist (1979) The effect of moderate heat stress on mental performance. Scandinavian Journal of Work Environment and health, Wargocki & Wyon (2017) Ten questions concerning thermal and indoor air quality effects on the performance of office work and schoolwork. Building & Environment Attema et al (2018) The Financial Case for Quantifying the Bottom Line of Improved Productivity, Retention and Wellness. Stok LLC. 18 Lan et al (2011) Effects of thermal discomfort in an office on perceived air quality, SBS symptoms, physiological responses, and human performance. Indoor Air, Tanabe, Nishihara & Haneda (2007) Indoor temperature, productivity, and fatigue in office tasks. HVAC&R Research, 13(4). 20 Maula et al (2017) The effect of low ventilation rate with elevated bioeffluent concentration on work performance, perceived indoor air quality, and health symptoms. Indoor Air, Satish et al (2012) Is CO2 an indoor pollutant? Direct effects of low-to-moderate CO2 concentrations on human decision-making performance. Environmental Health Perspectives, Katjár & Herczeg (2012) Influence of carbon-dioxide concentration on human well-being and intensity of mental work. Quarterly Journal of the Hungarian Meteorological Service, Allen et al (2015) Associations of cognitive function scores with carbon dioxide, ventilation, and volatile organic compound exposures in office workers: A controlled exposure study of green and conventional office environments. Environmental Health Perspectives, 124(6). 24 Tham et al (2003) Temperature and ventilation effects on the work performance of office workers (study of a call center in the tropics). In proceedings of Healthy Buildings, Rea & Ouellette (1991) Relative visual performance: A basis for application. Lighting Research & Technology, Bowers, Meek & Stewart (2001) Illumination and reading performance in age related macular degeneration. Clinical and Experimental Optometry, 84(3). 27 de Vries et al (2018) Lighting up the office: The effect of wall luminance on room appraisal, office workers performance, and subjective alertness. Building and Environment, Borisuit et al (2015) Effects of realistic office daylighting and electric lighting conditions on visual comfort, alertness and mood. Lighting Research & Technology, Lee, Mood & Kim (2014) Analysis of occupants visual perception to refine indoor lighting environment for office tasks. Energies, 7. 11

12