8959/18 le/np 1 DG C 1B

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 22 maj 2018 (OR. en) 8959/18 LÄGESRAPPORT från: av den: 22 maj 2018 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8551/18 Ärende: DEVGEN 67 ACP 38 RELEX 407 FIN 387 OCDE 4 ONU 39 CLIMA 82 WTO 132 "Att investera i hållbar utveckling" och årsrapporten 2018 till Europeiska rådet om EU:s mål för utvecklingsbiståndet Rådets slutsatser (den 22 maj 2018) För delegationerna bifogas rådets slutsatser om "Att investera i hållbar utveckling" och årsrapporten 2018 till Europeiska rådet om EU:s mål för utvecklingsbiståndet, som antogs av rådet vid dess 3618:e möte den 22 maj /18 le/np 1 DG C 1B SV

2 BILAGA "Att investera i hållbar utveckling" och årsrapporten 2018 till Europeiska rådet om EU:s mål för utvecklingsbiståndet Rådets slutsatser 1. Rådet erinrar om vikten av Addis Abeba-handlingsplanen, som är en integrerad del av Agenda 2030 och som tillhandahåller en global ram för utvecklingsfinansiering. I handlingsplanen fastställs ett nytt paradigm för att uppnå målen för hållbar utveckling genom ett effektivt utnyttjande av alla finansiella flöden liksom icke-finansiella medel för genomförande och läggs tonvikt på inhemska åtgärder och sund politik. 2. Genom det europeiska samförståndet om utveckling, som antogs i juni 2017 och som bygger på Agenda 2030, Addis Abeba-handlingsplanen, Parisavtalet om klimatförändringar och Sendai-ramverket för katastrofriskreducering bekräftar EU och dess medlemsstater sina åtaganden i fråga om utvecklingsfinansiering. 3. Rådet välkomnar kommissionens arbetsdokument Investing in Sustainable Development The EU at the forefront in implementing the Addis Ababa Action Agenda Rådet berömmer de ansträngningar som gjorts av EU och dess medlemsstater under för att uppnå framsteg när det gäller Addis Abeba-handlingsplanen och de goda resultat som de har uppnått på de flesta av åtgärdsområdena till dags dato. 5. Rådet betonar att alla Addis Abeba-handlingsplanens finansieringskällor (offentliga/privata, inhemska/internationella) är viktiga och upprepar därför också att det är viktigt med en övergripande och integrerad strategi för att stödja utvecklingsländer när det gäller att mobilisera ytterligare finansiering och andra medel för genomförande. Rådet noterar att EU och dess medlemsstater bekräftar sina åtaganden i fråga om utvecklingsfinansiering /18 SWD(2018) 148 final. 8959/18 le/np 2

3 6. Rådet konstaterar att de integrerade och sammanlänkade målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling kräver en stödjande politisk ram på olika nivåer och proaktiva strategier som syftar till att uppnå synergieffekter mellan olika politikområden. Rådet upprepar att en konsekvent politik för utveckling är avgörande för att man ska kunna uppnå målen för hållbar utveckling och ett viktigt bidrag till det bredare målet om en konsekvent politik för hållbar utveckling. 7. Rådet ser fram emot att fortsätta arbetet med Förenta nationerna, internationella finansinstitut samt multilaterala och bilaterala utvecklingsbanker för att genomföra Addis Abeba-handlingsplanen och utarbeta mekanismer för att övervaka dess effekter och bedöma resultaten och därigenom stärka ansvarigheten, insynen och mervärdet. I detta avseende noterar rådet resultaten av mötet i forumet för utvecklingsfinansiering som Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd (Ecosoc) höll i New York den april Inhemska offentliga medel 8. Rådet erinrar om att mobilisering och effektivt utnyttjande av inhemsk offentlig finansiering är en viktig del av det sociala kontraktet mellan en stat och dess medborgare och avgörande för tillväxt för alla, fattigdomsutrotning, minskad ojämlikhet och hållbar utveckling. Mobiliseringen av inhemska offentliga medel skulle kunna förbättras genom bättre skattepolitik och skatteuppbörd. EU och dess medlemsstater kommer att ta itu med skatteflykt och olagliga finansiella flöden samt fortsätta att stödja reformer av skattepolitiken, skatteförvaltningen och internationellt samarbete i skattefrågor för att bidra till att öka skattesystemens effektivitet, ändamålsenlighet och rättvisa i partnerländerna. Dessutom kommer EU och dess medlemsstater att ytterligare främja sunda och transparenta system för förvaltning av offentliga utgifter. Rådet erinrar om att det är viktigt att man främjar ändamålsenlig och effektiv mobilisering och användning av medel, däribland genom initiativ som strategin "Collect More, Spend Better". 8959/18 le/np 3

4 9. Rådet noterar att EU:s budgetstöd bidrar till den demokratiska samhällsstyrningen, den offentliga ekonomiska förvaltningen och mobiliseringen av inhemska intäkter i partnerländerna. Rådet bekräftar att EU och dess medlemsstater även fortsättningsvis kommer att stödja utökad mobilisering av inhemska intäkter och att kontinuerliga satsningar behövs. Rådet bekräftar sitt stöd för skatteinitiativet från Addis Abeba, inbegripet dess medlemmars åtagande att fördubbla stödet för mobiliseringen av inhemska skatteintäkter senast Rådet efterlyser fortsatt stöd för initiativ för att främja goda finansiella styrelseformer, förbättra öppenheten när det gäller internationella finansiella transaktioner samt bekämpa korruption, icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, skatteparadis, olagliga finansiella flöden, skatteundandragande, skatteflykt och annan skadlig praxis. EU och dess medlemsstater kommer att fortsätta att uppmana alla stater att delta i det internationella skattesamarbetet, att dela information över gränserna och att stödja ramarna för regionalt skatteförvaltningssamarbete. Inhemska och internationella privata företag och inhemsk och internationell privat finansiering 11. EU och dess medlemsstater bör fortsätta att främja en miljö som skapar gynnsamma förutsättningar för ökande inhemska och internationella privata flöden för investeringar i hållbar utveckling. 12. Rådet erinrar om att den privata sektorn är en allt viktigare aktör när det gäller genomförandet av Agenda 2030 och att den intar en central roll som skapare av anständigt arbete, framför allt för kvinnor och ungdomar, och hållbar tillväxt för alla. Rådet efterlyser ökad insyn i verksamheter inom den privata sektorn som bidrar till hållbar utveckling och fortsatt stöd för förbättring av investeringsklimatet, ett företagsfrämjande klimat och inkluderande och hållbar utveckling av den privata sektorn, särskilt för mikroföretag samt små och medelstora företag. Den europeiska investeringsplanen bör stärka dessa satsningar och öka tillgången till finansiering för mikroföretag samt små och medelstora företag, med särskilt fokus på ungdomars och kvinnors företagande. 8959/18 le/np 4

5 13. Rådet bekräftar att internationellt erkända människorättsnormer, riktlinjer, principer, jämställdhet och åtaganden i fråga om ansvarsfullt företagande, miljökonsekvenser av investeringar och hållbar utveckling, öppenhet, ansvarighet och företagens sociala ansvar bör utgöra centrala inslag i den privata sektorns investeringar och behöver byggas in i respektive företagsmodell. 14. Rådet erinrar om att remitteringar är en central privat finansieringskälla i utvecklingsländer som är avgörande för hållbar utveckling i många partnerländer och deras effekt på utvecklingen bör maximeras. EU och dess medlemsstater kommer att arbeta med partner inom den privata sektorn och andra partner för att sänka kostnaderna för remittering från utvandrare till mindre än 3 % av det belopp som överförs. Rådet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att öka den produktiva användningen av remitteringarna. Internationellt utvecklingssamarbete 15. Rådet bekräftar att utvecklingssamarbete är en central prioritering inom EU:s yttre förbindelser. Dess främsta mål är minskning och på lång sikt utrotning av fattigdomen, vilket återspeglas i fördragen. 16. Rådet välkomnar kommissionens offentliggörande av preliminär information om EU:s offentliga utvecklingsbistånd 2 (ODA) under 2017, med en analys av tendenserna vad gäller EU:s kollektiva och individuella ODA-åtaganden 3. Rådet betonar att det offentliga utvecklingsbiståndet spelar en viktig roll som katalysator för den totala finansiering som finns till förfogande för utvecklingsländerna och att det utgör kärnan i Addis Abebahandlingsplanen. Även om det offentliga utvecklingsbiståndet kvantitativt sett är litet för utvecklingsländerna som helhet, fortsätter det att vara en viktig källa till finansiering för de fattigaste och minst utvecklade länderna och bräckliga och konfliktdrabbade länder, som särskilt saknar inhemsk kapacitet att skaffa finansiering från andra källor Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den juni 2005 (10255/1/05), rådets slutsatser av den november 2008 (15480/08) och rådets slutsatser av den 26 maj 2015 (dok. 9241/15). För åtaganden, se bilagan. 8959/18 le/np 5

6 17. Den 17 juni 2010 uppmanades rådet av Europeiska rådet att utarbeta en årsrapport om EU:s och medlemsstaternas ODA-åtaganden samt om hur dessa åtaganden har uppfyllts. Detta är den åttonde gången som rapportering med anledning av denna uppmaning läggs fram för Europeiska rådet. 18. Med beaktande av ovanstående önskar rådet rapportera följande till Europeiska rådet: a. EU och dess medlemsstater har bibehållit sin ställning som världens främsta ODAgivare (se figur 1) och står för 57 % av det totala ODA som medlemmarna i OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) ger till utvecklingsländer. b. Under 2017 uppgick EU:s kollektiva ODA till 75,7 miljarder euro, vilket motsvarar 0,50 % av EU:s bruttonationalinkomst () 4. EU:s kollektiva ODA minskade med 2,4 % i nominella termer från 77,5 miljarder euro, den högsta nivån någonsin, som uppnåddes 2016 och motsvarade 0,53 % av EU:s. Fyra EU-medlemsstater uppnådde eller överträffade målet på 0,7 % ODA/ (se figur 2 och tabell 1). I fem EU-medlemsstater ökade ODA i förhållande till och i nio förblev det stabilt. I motsats till EU:s ODA/ förblev genomsnittet för länder inom OECD/DAC som inte är medlemmar i EU 0,21 % av under 2017 (det var 0,21 % av under 2016). 5 4 EU:s kollektiva ODA är summan av ODA från EU:s medlemsstater och den del av ODA från EU-institutionerna som inte tillskrivs medlemsstaterna. I ODA/-rapporteringen tillskrivs merparten av EU-institutionernas anslag för ODA medlemsstaterna, dvs. i medlemsstaternas uppgifter ingår en del av institutionernas anslag. ODA från Europeiska investeringsbankens (EIB) egna medel tillskrivs inte medlemsstaterna och kompletterar alltså medlemsstaternas ODA. 5 Med den metod som använts räknas endast ändringar som är större än 0,01% som tillväxt medan ökningar som är mindre än 0,01 % anses vara stabilitet. Till exempel ökade Portugal sitt ODA med 0,01 % 2017, vilket ses som stabilitet i enlighet med den metod som använts. 8959/18 le/np 6

7 c. En minskning med 80 % av beloppen för medlemsstaternas skuldlättnader jämfört med det exceptionella året 2016 och ett högre belopp för återflöden från Europeiska investeringsbankens lån, vilket minskade det ODA som rapporterats av EIB med 28 % jämfört med 2016, bidrog till en lägre nivå på EU:s kollektiva ODA under De kostnader för flyktingar i givarlandet 6 som ett flertal DAC-medlemmar har rapporterat som ODA har dessutom också minskat från 11,2 miljarder euro under 2016 till 10,3 miljarder euro. Denna minskning beror på att vissa EU-länder hade ett lägre antal nyanlända flyktingar under 2017 eftersom kostnaderna för att ta emot flyktingar endast bokförs som offentligt ODA under det första året av flyktingarnas vistelse i värdlandet. 19. Rådet bekräftar sitt politiska ledarskap och engagemang när det gäller utvecklingsbistånd och erinrar om EU:s och dess medlemsstaters individuella och kollektiva ODA-åtaganden som upprepas i det europeiska samförståndet om utveckling, vilket vägleder EU-institutionernas och medlemsstaternas insatser inom ramen för samarbetet med alla utvecklingsländer. EU och dess medlemsstater kommer att vidta realistiska, verifierbara åtgärder för att uppfylla dessa åtaganden och kommer att fortsätta att följa framstegen samt rapportera årligen för att möjliggöra insyn och offentlig ansvarighet. Rådet är bekymrat över minskningen av ODA 2017 efter fyra på varandra följande år av ökning mot målet att gemensamt tillhandahålla 0,7 % av som ODA. Rådet bekräftar att det krävs fler insatser för att uppnå detta mål. 20. Rådet noterar med växande oro att EU inte har kommit närmare sitt kollektiva mål att ge 0,15 % 0,20 % av till de minst utvecklade länderna på kort sikt, och att det låg kvar på 0,11 % av under Rådet är bekymrat över trenden vad gäller ODA till de minst utvecklade länderna som andel av under de senaste tre åren samt över minskningen av ODA till de minst utvecklade länderna som en del av EU:s kollektiva ODA. Rådet erinrar om EU:s kollektiva ODA-åtaganden när det gäller de minst utvecklade länderna. 6 Sådana kostnader kan endast rapporteras som ODA i enlighet med reglerna från OECD/DAC, och rapporteringen är begränsad till kostnader som uppkommit under de tolv första månaderna av en flyktings vistelse är det senaste år som det finns fullständiga uppgifter för. Det året överträffade sex av EU:s medlemsstater målet för år 2020 på 0,15 % av ODA/ till de minst utvecklade länderna, se tabell /18 le/np 7

8 21. Rådet framhåller behovet av att ta hänsyn till de olika situationer och de särskilda utmaningar som uppstår i länder som utvecklas från låginkomstländer till medelinkomstländer. EU och dess medlemsstater kommer att engagera sig i utvecklingssamarbete, politisk dialog och partnerskap med medelinkomstländer avseende hållbar utveckling, fattigdomsutrotning, inkomstskillnader och andra gemensamma intressen. När det gäller de mer avancerade utvecklingsländerna, eller de länder som är på väg att få denna status, som i mindre utsträckning eller inte alls behöver subventionerade former av stöd, erinrar rådet om att EU och dess medlemsstater kommer att utveckla ett innovativt samarbete som sträcker sig utöver utvecklingssamarbetet. 22. Rådet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder och inleda initiativ som syftar till att uppnå hållbar finansiering av 2030-agendan för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, och bidra till att nå ODA-åtaganden, däribland när det gäller de minst utvecklade länderna. 23. Inom ramen för utvecklingspolitiken erkänner rådet också de särskilda utmaningar som utvecklingsländer i Afrika står inför och understryker i detta sammanhang att det är viktigt att ODA inriktas på denna kontinent samtidigt som de enskilda medlemsstaternas prioriteringar för utvecklingsbistånd respekteras fullt ut. 24. Rådet bekräftar att utvecklingseffektivitet är avgörande för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås och bör ligga till grund för alla former av utvecklingssamarbete. EU och medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa de principer för utvecklingseffektivitet som överenskommits i det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete och erkänner de framsteg som konstaterats i den övervakning som genomförts av det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete, men också behovet av fortsatta ansträngningar. Rådet välkomnar även de kollektiva insatserna och resultaten avseende gemensam programplanering, där 21 gemensamma programplaneringsdokument färdigställdes i slutet av Rådet efterlyser ett större engagemang från medlemsstaternas sida i utvecklingseffektivitet, bland annat inom ramen för det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete, och en ytterligare uppföljning av gemensam programplanering och gemensamt genomförande. Rådet upprepar att alla resurser för utvecklingssamarbete bör användas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i linje med principerna för utvecklingseffektivitet. 8959/18 le/np 8

9 25. Rådet ser fram emot framsteg med utarbetandet av ett nytt statistiskt mått för sammanlagt officiellt stöd till hållbar utveckling genom öppna, inkluderande och transparenta diskussioner i den internationella arbetsgruppen. Rådet understryker att det sammanlagda officiella stödet till hållbar utveckling kommer att bidra till bättre mätning och förbättra öppenheten, kunskaperna och synligheten när det gäller resurser för genomförandet av Agenda 2030 samtidigt som det kommer att bevara ODA:s roll. 26. Rådet välkomnar EU:s och medlemsstaternas insatser för att generera resurser för utveckling genom innovativa finansieringsmekanismer. Rådet uppmanar till fortsatta insatser på detta område, bland annat genom ett snabbt genomförande av den externa investeringsplanen. 27. Rådet välkomnar också de fortsatta insatserna för att öka de resurser som krävs för att behandla frågor om migration och utveckling, till exempel genom Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som är värd 3,4 miljarder euro. 28. Rådet erinrar om det globala målet att senast 2020 gemensamt mobilisera 100 miljarder USdollar per år för klimatfinansiering från olika källor. Rådet uppmanar andra utvecklade länder att uppfylla sina åtaganden och uppmuntra mobilisering av privat finansiering för detta kollektiva mål. Rådet framhåller vikten av att de finansiella flödena är förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling. Rådet framhåller vikten av att systematiskt integrera klimatfrågor och miljöfrågor i samtliga sektorer och instrument inom EU:s och medlemsstaternas samarbete. 29. Rådet understryker att ODA har stor betydelse för uppnåendet av Aichimålen för biologisk mångfald och de mål för hållbar utveckling som rör den biologiska mångfalden, och understryker EU:s och dess medlemsstaters betydande bidrag till det internationella finansieringsmålet med koppling till konferensen om biologisk mångfald. Rådet framhåller dessutom att det är viktigt att man åtminstone upprätthåller insatserna till 2020, i linje med det globala åtagandet. Rådet betonar vidare att internationella finansiella flöden är ett komplement till och behöver åtföljas av en stärkt inhemsk resursfördelning till förmån för biologisk mångfald, inbegripet genom innovativa finansiella mekanismer och rapportering, även efter /18 le/np 9

10 30. Rådet upprepar EU:s åtagande att anslå minst 20 % av sitt ODA till social delaktighet och mänsklig utveckling. Rådet understryker också att EU och dess medlemsstater främjar kvinnors och flickors rättigheter, jämställdhet, kvinnors och flickors egenmakt och skydd av kvinnor och flickor som en övergripande prioritering inom alla åtgärdsområden. Internationell handel som motor för att driva på utvecklingen 31. Rådet erinrar om att handel är en av de viktigaste faktorerna bakom tillväxt för alla och hållbar utveckling och ett viktigt medel för genomförandet av Agenda I detta hänseende stöder EU och dess medlemsstater eftertryckligen det multilaterala handelssystemet och Världshandelsorganisationen. EU och dess medlemsstater är angelägna om att öka den internationella handeln för att driva på utvecklingen med beaktande av människorättsprinciperna och vårt åtagande beträffande målen för hållbar utveckling. EU är de minst utvecklade ländernas största handelspartner och bör förbli den marknad som är mest öppen för dem. 32. Rådet efterlyser en fortsatt förstärkning av det handelsrelaterade biståndet i linje med tidigare slutsatser, inbegripet åtagandet att EU och dess medlemsstater bör öka det handelsrelaterade biståndet till de minst utvecklade länderna så att det utgör en fjärdedel av de kollektiva utgifterna på detta område, i syfte att förbättra dessa länders exportkapacitet och på så sätt bidra till att fördubbla deras andel av de globala exportmarknaderna. 8959/18 le/np 10

11 Skulder och hållbar skuldsättning 33. Rådet bekräftar EU:s åtagande att främja en ansvarsfull praxis för låneverksamhet, även när EU använder en blandning av bidrag och lån i sitt externa bistånd, och att stödja samordning, dialog och öppenhet mellan relevanta aktörer. Rådet noterar med oro att utvecklingsländerna ställs inför allt fler nya skuldutmaningar och understryker vikten av att stödja utvecklingsländers ansträngningar för att undvika ohållbara skuldnivåer genom politisk dialog och kapacitetsuppbyggnad avseende skuldförvaltning, förvaltning av de offentliga finanserna och mobilisering av inhemska intäkter. EU och dess medlemsstater kommer vidare att främja nya fordringsägares deltagande i skulddiskussioner inom olika forum, framför allt Parisklubben som är det främsta internationella forumet för omstrukturering av officiella bilaterala skulder. Rådet erinrar om att man vid tillämpning av kombinationsinstrument fullt ut bör beakta skuldhållbarhet och ansvarsskyldighet och undvika marknadsstörningar och budgetrisker. Hantering av systemfrågor 34. Rådet välkomnar den aktiva roll som spelats av EU och dess medlemsstater för att främja och genomföra reformen av internationell förvaltning och EU:s och dess medlemsstaters roll när det gäller att stödja utvecklingsländers deltagande i internationell förvaltning. EU och dess medlemsstater kommer att fortsätta att aktivt stödja FN:s generalsekreterares förslag till reform av FN, inbegripet reform av FN:s utvecklingssystem. 8959/18 le/np 11

12 Vetenskap, teknik, innovation och kapacitetsuppbyggnad 35. Rådet erinrar om den avgörande betydelse som IKT samt vetenskap, teknik och innovation har för att för att man ska kunna dra fördel av digitalisering i syfte att förbättra människors liv och ta itu med de nyckelutmaningar som den tekniska revolutionen för med sig. Rådet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för bättre integration av digitala lösningar och att främja IKT samt vetenskap, teknik och innovation, bland annat för kapacitetsuppbyggnad inom forskningen, vilket är centralt för att öka innovationen i utvecklingsländer. Rådet erinrar om att utvecklade länder och i allt högre grad också tillväxtekonomier har en viktig roll att spela när det gäller utveckling, överföring och spridning av teknik, kapacitetsuppbyggnad samt tekniskt och vetenskapligt samarbete, däribland med de minst utvecklade länderna. Dataövervakning och uppföljning 36. Rådet erinrar om EU:s stöd för utveckling av en ram med de globala indikatorerna för övervakning av Agenda 2030, i möjligaste mån grundad på befintliga indikatorer, för att säkerställa robusta dataset och kostnadseffektiva lösningar, samtidigt som man kan behöva utveckla nya indikatorer. Rådet anser att EU och dess medlemsstater bör öka stödet till utvecklingsländer avseende kapacitetsuppbyggnad för att i betydande utsträckning öka tillgången till tillförlitliga data av hög kvalitet i rätt tid för att fortsätta att stödja ansträngningarna för att förbättra datatäckningen och datakvaliteten för utvecklingsländer. 8959/18 le/np 12

13 BILAGA EU:s tidigare ODA-åtaganden och ODA-mål (Rådets slutsatser av den 24 maj 2005 [dok. 9266/05, punkt 4]) "Det behövs en omedelbar ökning av ODA:s volym för att nå millennieutvecklingsmålen. [...] EU [...] godkänner [...] ett nytt kollektivt EU-mål på 0,56 % ODA/ senast 2010, vilket skulle leda till en årlig ökning av ODA med 20 miljarder euro från och med detta år. i) De medlemsstater som ännu inte har nått en nivå på 0,51 % ODA/ åtar sig att nå denna nivå senast 2010 inom ramen för sina respektive budgetfördelningsprocesser, medan de länder som redan ligger över denna nivå åtar sig att fortsätta sina ansträngningar. ii) De medlemsstater som har anslutit sig till EU efter 2002 och som ännu inte har nått en nivå på 0,17 % ODA/ kommer att sträva efter att öka sitt ODA för att nå denna nivå senast 2010 inom ramen för sina respektive budgettilldelningsprocesser, medan de länder som redan ligger över denna nivå åtar sig att fortsätta sina ansträngningar. iii) Medlemsstaterna åtar sig att nå målet 0,7 % ODA/ senast 2015, medan de som har nått detta mål åtar sig att ligga kvar över detta mål. De medlemsstater som har anslutit sig till EU efter 2002 kommer att sträva efter att senast 2015 öka sitt ODA/ till 0,33 %." 8959/18 le/np 13

14 EU:s nuvarande ODA-åtaganden och ODA-mål (Rådets slutsatser av den 26 maj 2015 [dok. 9241/15, punkterna 31 33]) "EU och dess medlemsstater är generösa givare av offentligt utvecklingsbistånd och har under senare år årligen stått för mer än hälften av det offentliga utvecklingsbiståndet. Även om det offentliga utvecklingsbiståndet kvantitativt sett är litet för utvecklingsländer i allmänhet, är det en viktig källa till finansiering för de minst utvecklade länderna och bräckliga stater, som särskilt saknar inhemsk kapacitet att skaffa finansiering från andra källor. Internationell offentlig finansiering kan också hjälpa till att förstärka andra medel för genomförande, särskilt inhemsk offentlig finansiering och investeringar från den privata sektorn, men även vetenskap, teknik och innovation. EU bekräftar därför sitt kollektiva åtagande att nå målet 0,7 % av ODA/ inom tidsramen för agendan för tiden efter De medlemsstater som gick med i EU före 2002 bekräftar sitt åtagande att nå målet 0,7 % av ODA/, med beaktande av budgetsituationen, och de som har uppnått detta mål åtar sig att upprätthålla eller öka det. Medlemsstater som gick med i EU efter 2002 strävar efter att öka sitt ODA/ till 0,33 %. Det internationella samfundet bör också bidra till att resurser sätts in där behovet är som störst, framför allt i de minst utvecklade länderna och i länder som drabbats av instabilitet och konflikt. Inom ramen för åtagandet om det totala offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) och med full respekt för enskilda medlemsstaters prioriteringar vad gäller utvecklingsbistånd bekräftar EU sitt åtagande att stödja de minst utvecklade länderna. EU åtar sig att gemensamt uppfylla målet på 0,15 0,20 % av ODA/ till de minst utvecklade länderna på kort sikt och att uppnå målet på 0,20 % av ODA/ till de minst utvecklade länderna inom tidsramen för agendan för tiden efter 2015." 8959/18 le/np 14

15 Figur 1 Kollektivt ODA för EU jämfört med DAC-givarna utanför EU 8959/18 le/np 15

16 Figur 2 Skillnad mellan 2017 års ODA-nivåer och överenskomna individuella mål för de 28 EU-medlemsstaterna samt utvecklingstendensen från 2016 till Med den metod som använts räknas endast ändringar som är större än 0,01 % som tillväxt medan ökningar som är mindre än 0,01 % anses vara stabilitet. Till exempel ökade Portugal sitt ODA med 0,01 % 2017, vilket ses som stabilitet i enlighet med den metod som använts. 8959/18 le/np 16

17 Tabell 1 EU:s kollektiva ODA (netto) Medlemsstat Miljo ner EUR % av Miljo ner EUR % av Miljo ner EUR % av Miljon er EUR % av Miljone r EUR % av Miljon er EUR % av Miljo ner EUR % av Miljo ner EUR % av Miljone r EUR % av Miljone r EUR % av Miljo ner EUR % av Miljo ner EUR % av Miljo ner EUR % av Miljon er EUR % av Österrike 545 0, , , , , , , , , , , , , ,30 Belgien , , , , , , , , , , , , , ,45 Bulgarien 1 0, , , , , , , , , , , ,11 Kroatien 15 0, , , , , , ,09 Cypern 4 0, , , , , , , , , , , , , ,09 Tjeckien 87 0, , , , , , , , , , , , , ,13 Danmark , , , , , , , , , , , , , ,72 Estland 4 0,05 8 0, , , , , , , , , , , , ,17 Finland 547 0, , , , , , , , , , , , , ,41 Frankrike , , , , , , , , , , , , , , /18 le/np 17

18 Tyskland , , , , , , , , , , , , , ,66 Grekland 258 0, , , , , , , , , , , , , ,16 Ungern 56 0, , , , , , , , , , , , , ,11 Irland 489 0, , , , , , , , , , , , , ,30 Italien , , , , , , , , , , , , , ,29 Lettland 7 0,06 9 0,07 9 0, , , , , , , , , , , ,11 Litauen 7 0, , , , , , , , , , , , , ,13 Luxemburg 190 0, , , , , , , , , , , , , ,00 Malta 8 0,18 7 0,17 7 0,15 8 0, , , , , , , , , , ,22 Nederländerna , , , , , , , , , , , , , ,60 Polen 95 0, , , , , , , , , , , , , ,13 Portugal 830 0, , , , , , , , , , , , , ,18 Rumänien 3 0, , , , , , , , , , , ,15 Slovakien 23 0, , , , , , , , , , , , , , /18 le/np 18

19 Slovenien 25 0, , , , , , , , , , , , , ,16 Spanien , , , , , , , , , , , , , ,19 Sverige , , , , , , , , , , , , , ,01 Förenade kungariket , , , , , , , , , , , , , ,70 Totalt EU , , , , , , , , , , , , , ,52 Totalt EU , , , , , , , , , , , , , ,13 Totalt EU , , , , , , , , , , , , , ,49 EU-institutioners ODA som inte tillskrivs EUmedlemsstaterna , , , , , , , , , , , , , ,01 EU:s kollektiva ODA , , , , , , , , , , , , , , /18 le/np 19

20 Tabell 2: EU-medlemsstaternas ODA till de minst utvecklade länderna (netto) Medlemsstat ODA till de minst utvecklade länderna (miljoner euro) ODA/ till de minst utvecklade länderna (% av ) ODA till de minst utvecklade länderna (miljoner euro) ODA/ till de minst utvecklade länderna (% av ) ODA till de minst utvecklade länderna (miljoner euro) ODA/ till de minst utvecklade länderna (% av ) Österrike 272,7 0,08 200,4 0,06 226,3 0,06 Belgien 625,0 0,16 549,5 0,13 576,5 0,15 Bulgarien 8,3 0,02 7,6 0,02 13,6 0,03 Kroatien 1,9 0,00 6,4 0,01 7,5 0,02 Cypern 2,9 0,02 3,6 0,02 3,6 0,02 Tjeckien 38,6 0,03 37,1 0,02 49,9 0,03 Danmark 678,0 0,26 549,5 0,20 589,7 0,21 Estland 6,4 0,03 5,3 0,03 6,3 0,03 Finland 427,7 0,21 386,9 0,18 292,2 0,13 Frankrike 1 924,4 0, ,9 0, ,9 0,08 Tyskland 2 889,1 0, ,0 0, ,3 0,10 Grekland 37,4 0,02 34,3 0,02 42,7 0,02 Ungern 21,6 0,02 23,4 0,02 36,2 0,03 Irland 299,5 0,18 310,7 0,15 324,5 0,14 Italien 724,4 0,04 784,6 0,05 886,9 0, /18 le/np 20

21 Lettland 4,2 0,02 4,2 0,02 5,4 0,02 Litauen 7,0 0,02 8,2 0,02 9,3 0,03 Luxemburg 129,8 0,43 138,8 0,40 148,6 0,42 Malta 1,5 0,02 1,9 0,02 0,9 0,01 Nederländerna 844,4 0,13 934,4 0, ,3 0,15 Polen 98,0 0,02 112,8 0,03 166,2 0,04 Portugal 89,7 0,05 81,1 0,05 90,1 0,05 Rumänien 25,5 0,02 27,8 0,02 35,4 0,02 Slovakien 13,2 0,02 16,7 0,02 17,1 0,02 Slovenien 8,1 0,02 8,6 0,02 12,0 0,03 Spanien 367,0 0,03 279,7 0,03 512,3 0,05 Sverige 1 226,8 0, ,1 0, ,1 0,27 Förenade kungariket 4 983,2 0, ,7 0, ,0 0,22 Totalt EU-28 ODA till de minst utvecklade länderna ,3 0, ,8 0, ,1 0, /18 le/np 21