Postgirokonto: Medlemsavgift: 50 kronor/är. Gävle 1958

Transkript

1 ~~... (1 Klubbmästare: Frank Edgar, Solskensvägen 15, TULLINGE Kassör: Bo Gyllenberg, G Huddingevägen 417, 2 trög, ÄLVSJÖ Redaktion : Mats Freding, Hundhamravägen 83, NORSBORG 'l() Björn Waldenström, Lidaleden 70, NORRKÖPING j~~~ () Postgirokonto: Medlemsavgift: 50 kronor/är ~YVYYYYYYYYYYYYYYYYYVVVYYVYVVYVYVVVYY Gävle 1958 Det är en solig julidag i Gävle Det alldeles nya ASJ-loket 786/ 1958 provkörs i ett tåg med cisternvagnar på spåret mellan Korsnäs massafabriker i Karskär och SJ-stationen Gävle Östra i Bornhus. Dagen till ära är loket prytt med fyra svenska flaggor, en i varje hörn,och man kan ana förarens stolthet när han lutar sig ut från förarhytten och vänder sig mot fotoqrafen. Loket, som är dieselelektriskt med två Cummins dieselar oå totalt 600 hästkrafter och transmission från ASEA, skall kämpa på 27 år i Bomhus innan det 1985 säljs till Dornnarvets Jernverk. Fotot kan ses som en liten föraning av vad som bjuds i SrnB:s nionde ook, Industrilok i Gästrikland och Hälsingland, som premiärsäljs på Hjulmarknaden i stockhalm lördagen den 5 december. Boken innehåller 160 späckade sidor med fakta om hundratals industrilok. Ett stort antal bilder, ca 140 stycken (!),kompletterar texten. Arets julklapp är klar! Mats Freding

2 sida 2 SmB 4/92 Detta nummer av Meddelanden från SJK Småbaneavdelning har sammanställts av Mats Preding. Bidrag till nästa nummer kan sändas till Björn Waldenström, Lidaleden 70, Norrköping. Glöm inte att hans fax, , står öppen dygnet runt! PRESSLÄGGNING: Nytt postnummer De flesta bidragen till detta nummer har sänts till mig under adress Hundhamravägen 83, Norsborg. V g observera i framtiden att jag fått nytt postnummer Enligt posten försenas breven idag när fel postnummer angetts på kuvertet. Mats Preding Varbergs Nya Gjuteri er Mel(. Verl(stad RlKSTELEFON 13.. Tillverkning af Lyftkranar, Vedklyfningsapparater, FIIUssjor, Fotog6nmotorlokomo tiv, sj!lfol)erenare samt utför Plåtslageri-, R<ir- och Reparationsarbeten af alla slag. Medfemsavgift 1993 För 1993 är medlemsavgiften för medlemmar boende i Sverige endast 50 kronor. För övriga är avgiften höjd till 75 kronor p g a de höjda portona och postgiroavgift på betalningar från utlandet. Beslut om avgiftshöjningen har fattats interimistiskt och kornmer att föreläggas årsmötet för slutligt beslut 5 december. Om årsmötet är av annan uppfattning sker i så fall återbetalning av överskjutande 25 kronor. Medlemsavgiften betalas lämpligen in tillsammans med din beställning av vår nya bok om industriloken i Gästrikland och Hälsingland. Postgirot är som vanligt OBSERVERA! Som tidigare nämnts förutsätts att den som vill vara medlem i SmB samtidigt också är betalande medlem i SJK. Kassören o.9lrsmötet 1992 På kvällen lördagen den 5 december håller Småbaneavdelningen årsmöte i SJK:s klubblokal i Värtans stationshus, Stockholm. Mötet börjar kl På programmet står information om avdelningens verksamhet samt funktionärsval. Medtag gärna egna diabilder. Projektor kommer att finnas tillgänglig. Eftersam Hjulmarknaden avhålls samma dag (i stadshuset, Blå hallen kl ) räknar vi med att manga av avdelningens medlemmar kornmer på mötet! Klubbmästaren r ~ l Ne>r:rt..1t lär1gs kl1.ste:r1! l p l d senhösten i nddens dr 1991 stodode i norra Uppland. Vintern narmade sig, och det var hög tid attfaststalla l 1 kampanjens fortsatta utbredning. Att avancera vasterut och genomsöka landskapen i inlandet var en tanke, men 1 l sonderingar i nordlig riktning hade redan gjorts och valet föll darför pd de industriflita kustlandskapen Gastrik- l land och Halsingland och legendomspunna begrepp sdsom Hd-V allvik och Marma-Sandame. Nar sd ett dr förflutit och l en tidig vinter dter slöt nationen i ett jarngrepp, kröntes projektet med framgdng genom publicerandet av l ~ INDUSTRILOK I GÄSTRIKLAND & HÄLSINGLAND ~ l l l SJK Småbaneavdelning, postgiro l l l

3 SmB 4/ 92 Sida 3 AEG-lok i Sverige (SmB 1/ 92:3 m fl SmB) Efter kontakt med AEG har jag fått fram leveransnumren på de två Oc-loken hos SJ. De var nr 2081 och 2082 och leveransdatum var 24 resp. 26 juli Ulrich Völz Emmaboda Glasbruk (SmB 2/92) Enligt önskan av Anders Svensson presenteras här närmare uppgifter om företagets bogsertraktor. Det är en lantbrukstraktor av fabrikat CASE. Den har sänkbara rälshjul med :260 mm diameter, som av leverantören Sjölanders kallas rälsföljare. Framtill finns en buffertbalk med fjärrmanövrerad ögla för koppling till vagn.e O Wa.hlströrn Norrgasol AB (SmB 3/92) Detta företag har byggt bergrum för gasol i Baraholmen utanför Piteå. Gasolen kommer till anläggninqen med båt och skall lastas på bil oc~ järnväg för vidare transport. Företaget har nu fått Järnvägsinspektionens tillstånd att driva trafik i form av växlingsrörelser på spåranläqgningen i Haraholmen. Spårinnehavare är Piteå kommun. Ur Järnvägsinsnektionen i_mformerar 5/ 92. Anders Svensson Harsprånget (SmB 3/ 92:4) Ja, visst hade Harsprånget ett eget normalspårslok. Det var AB Slipmaterial nr 133/ 1933, fd SJ Zm 36, som inköptes till Harsprånget Loket sändes 1952 till Vattenfalls impregneringsverk i Asbro och finns sedan 1984 hos NBVJ i Nora. Mats Freding Bergslagsposten (även komplettering till 8mB 3/92:3) Det andra ångloket vid industribanemuseet är OK 2808/ 1908, vilket tidigare stod uppställt i Arboga som reklamskylt för Nejmans Exportaffär. (Mats Lindberg) Dala-Demokraten Månsbo-Lotta - loket som har tuffat för sista gången. Kortare artikel om det fd MGJ-ångloket på Jularbo-Månsbo Järnväg, JMJ. (M Freding) Jönköpings-Posten Jubileum bland asfalt och makadam. Artikel om Forserumsten AB, som firar 50-årsjubileum. stenbrytningen startades 1942 av AB Hardeberga stenindustri. I artikeln nämns bl a att man de första åren lastade stenen för hand på rälsbundna trallvagnar som drogs fram och tillbaka mellan brottet och stenkrossen. Huruvida lok användes framgår tyvärr inte. (Mats Freding) Länspumpen 3/1992 Sandfarten från Borgå skärgård till Helsingfors är rubriken på en intressant artikel över sju sidor. Naturligt nog ligger artikelns huvudvikt på i en beskrivning över de olika fartyg som gick på traden, men det finns en beskrivning. på en år 1928 anlagd sandbana på Kråkö. Banan var 1 km lång och ägdes av Pargas Kalk bergs AB. En bra bild visar ett DEUTZ CMZ117 rrotorlok och tre vagnar. Banan var i drift ännu (Göran Engström) Nerikes Allehanda Artikel med en bild med anledning av mini-invigningen av industribanemuseet i Frövi helgen därpå. I artikeln nämns att man under hösten 1992 skall uppföra en utställningshall samt att en 1 km bana skall byggas under vintern och våren ned till sjön Väringen. (Mats Lindberg) Nerikes Allehanda Tåg spårade ur på bangården i Frövi. Artikel och bild på Frövifors Bruks AGV-lok, som spårade ur på Frövi bangård tillsammans med en vagn. Tågsättet var på väg tillbaka till industriområdet när missödet inträffade. (Mats Lindberg)

4 Sida 4 SmB 4/92 'Nordvästra Skånes Tidningar Raka spåret till gudstjänsten Reportage om den arliga, ovanliga gudstjänsten pa en kulle i Skäggetorp utanför Perstorp. Enda sättet att ta sig till gudstjänsten är att åka med torvtåget vid Hasselfors bruks fabrik i Köpinge. Bild på schörna-lok med persontåg. (Sven-Erik Olsson) Ratten (Volvos Tidning) nr 10/ 1941 Olja ur svensk skiffer. Artikel om den stora skifferoljeindustrin vid Kinnekulle. Intressnt bild på JONE-motorlok med skifferlastade tippvagnar på väg från brottet till krossverket. (sign J G S) Rälsbiten nr 139 (tidning för Ohs Bruks Järnvägs museiförening) innehåller en förteckning över föreningens motorlok. (Janis Priedits) Red. anm: Kan man hoppas på att någon medlem med anknytning till OBJ sänder in en lokförteckning även till SmB? Tack på förhand!) Smålänningen Spår av ett spår. Tvåsidig illustrerad artikel om HNJ:s bränntorvmosse i Hylte, Byholma. Av artikeln framgår att ett motorlok ännu står kvar vid mossen samt att delar av decauvillebanan ligger kvar. (Mats Freding) Svenska Dagbladet Notis om att Söftesmåla Torvindustri AB:s industribyggnad totalförstörts vid en brand på kvällen den 20 september. (Bo Gyllenberg) sydsvenska Daglbladet Reportage med färgbilder på de båda JGJ-vagnar som står uppställda utanför Perstorp i Skåne. Dessutom kort historik om Ättikfabrikens spår och JGJ-vagnar. (Janis Priedits) sydsvenska Dagbladet Sista skottet i gamla mormor. Så inleds en helsidesartikel om STORAs koppargruva i Falun, som läggs ned 8 december i år. Därmed försvinner ytterligare en gruvbana (som SmB besökte för en del år sedan). Kort historik om gruvan. (Janis Priedits) Beskrivning till kultur- och naturstigen i Pershyttan heter en skrift utgiven av Pershyttans Hembygdscirkel. Den beskriver schakt och byggnader med anknytning till Pershyttegruvorna. Två foton av småbaneintresse. Det ena visar rutschbanan från I.Dckgruvan. Skriften arrfattar 35 sidor och kostar 25 kronor. Den kan köpas från Turistbyrån i Nora (praktiskt belägen i järnvägsstationen) och troligtvis även från Nara Bokhandel. Johan Winegård Die Feldbahn, Band 3, Ehemalige DDR Annu en del i Zeunerts Kleinbahnserie har utkommit, sammanställd av Frank Harding. Denna gång behandlas de smalspåriga industribanorna i det forna DDR. Det gäller de banor som var igång Det mesta torde vara i drift ännu idag. För den industribaneintresserade är såväl bok som besök på platsen synnerligen intressant. Bo Gyllenberg/Janis Priedits Från Dalkarlsberg är namnet på den tredje skriften från Vikers Hembygdsförening. större delen upptas av en beskrivning av Gruvstig 3. En historik över gruvan samt tidningsnotiser och minnen från gruvan utgör resten. Av småbaneintresse kan nämnas två foton av luftloket. Skriften, som omfattar 80 sidor, är på det hela taget mycket läsvärd och kan köpas från Turistbyrån i Nora eller Nara Bokhandel. Pris 40 kr. J h w o d o an 1negar Hydra Power in SWeden _ skriften utgavs 1987 av Svenska Kraftverksföreningen. I en artikel om Porjus kraftverk finns en bild på ett decauvilleånglok med tippvagnar samt en ånggrävskopa. landskronaboken 1991 Sign J G S Boken innehåller artikeln En ugnstrillare berättar, som bygger på intervju med Johan Burkvist, tegelbruksarbetare på Ven från till 1940-talet. Fint foto av rälsgående grävverk, dock oklart från vilket av bruken. Husviksbruket hade räls på sin utlastningsbrygga till år Gunnar Sandin

5 8mB 4/ 92 Sida 5 Litteraturtips från Lunds horisont Från Janis Friedits i Lund har SmB återigen erhållit ett stort antal litteraturtips. För enkelhetens skull har de samlats under denna gemensamma rubrik. (Red.) Helsingborgs Varfs Aktiebolag av Georg Dahlin (Helsingborg 1941). Intressanta spårplaner visande företagets utveckling från starten. Kvaliteten börjar i skogen. En skildring av tillverkningen vid Garvämnes AB Weibull, Landskrona (Göteborg 1945). Teckning visande normalspår och ånglok över fabriksområdet. På ett foto syns den väldiga ekvedgården samt trexligt ånglok med tender, dvs f d BLHJ 3 (Motala v 393/1907). Ängelholm av Karl Engho~f (Lund 1929). På en stadskarta syns såväl Villans tegelbruk som Angelholms sockerbruk. Vid den sistnämnda finns hela spårsystemet (1435) utsatt. Skatten i urberget. AB A.K. Fernström, Karlshamn (Stockholm 1937). Intressant katalog, flera bilder på stenbrott. Spår syns på brotten i Gylsboda och Sternö. Ystads historia , del IV (Ystad 1987). Artikel om järnvägarna kring Ystad med foton. Bild på Köpingebro sockerbruk samt lite text om betmassebanorna (6oo mm) där.karta med spår över regementet P7 (dvs Skånska Dragonregementet). Tilläggas bör att delar av detta stickspår från SJ ligger kvar ännu idag. Talröret 4/1955 (Öresundsvarvets personaltidning) innehåller en spårplan över varvsområdet i Landskrona. La Tiza Sueca av K.A. Härje (Malmö 1936). Spanskspråkig bok om AB Kritbruksbolaget i Malmös anläggningar. Bild på spår och tippvagnar i ett brott. På ett annat foto syns bredspårigt grävverk. Industrialismens framväxt i Helsingborg av Torgny Fransson (Hbg 1985). Historik med bilder på de större industrierna i staden. Sulitelma Aktiebolag av Rudolf Berg (Helsingborg 1917). Rikt illustrerad bok om koppargruvan i Sulitelma, Norge.Gruvan ägdes då av Hlesingborgs koparverk. Flera foton på den smalspåriga gruvbanan samt rullande materiel. Det Ehrenbergska garfveriet i Simrishamn af C.E. Sandberg (Sthlm 1914). Några foton på smalspåriga internbanor. Industrin är nedlagd och riven idag. Modern stadsbebyggelse har tillkommit på platsen. Bokskogen -den röda tråden av Einar Gullers (Eskilstuna 1943). Spår syns på flera foton, bl a i bokskogen och kolmilan. Bild på PAB-loket. BOK-bladet (Sk. Ättikfabrikens personaltidning). Flera intressanta artiklar om de omfattande spåren vid och ikring fabriken i följande nummer: 1/1948, 1/1951, 2/1952, 2/1958 samt 2/1959. I den sista finns en utmärkt beskrivning av banorna. Bild på PAB-loket och JGJ-vagnar. Boken och Perstorp (Sthlm 1956). Bild på Ättikfabrikens bangård. Vissa normalspår hade en 600-räl i mitten, vilket syns tydligt. Boliden 50 (sthlm 1975). Historik över Boliden-företaget. Flera smalspårsbilder. Färgbild på den normalspåriga gruvbanan (under jord) i Laisvallsgruvan.

6 Sida 6 SmB 4/92 BILLERUD (Karlstad 1983). Historik över Billerud-koncernen. Flera industrispårsfoton, bl a ett visande ett smalspårigt ånglok i slutet av 1800-talet i Säffle. En man och hans verk (Sthlm 1955).Historik över AB Gotthard Nilsson. På en karta ser man industrispår utsatta över Älmhultsanläggningen. Janis Friedits Pershyttan-Gyttorp Ett och annat från Pershyttan i gången tid, nr 4, innehåller bl a en mycket trevlig bild på smalspårståget i Gyttorp från Dragkraften är ett KHD-lok ~ ~~~ l~llj.\n li1.\n ()JlNJ.\/NlJ Bo Gyllenberg Göteborg/Spårvägen Järnvägsinspektionen har godkänt att Unimag typ 1650 framförs på spårvägsanläggningned som drivs av Trafikkontoret i Göteborg. Fordonet har små dubbla spårföljarhjul och får användas i gatumiljö utan att dessa är nedfällda även när spårfordon är tillkopplat. största hastighet i gatumiljö är 20 km/h och på egen banvall 30 km/h. Anders Svensson Göteborg/ÖVriga Volvo Tarslandaverkens lok är nu blåmålat. ABB Maintenance AB fd Z43 i Fjällbo, Göteborg, är nu snyggt ommålad i rött och vitt med ABB logotype. Under sommaren har elackumulatorloket ASEA 290/1945 (fd Vargön) och motorloket fd SJ litt Z4 (fd Arendalsvarvet) överförts från BJs till järnvägsmuseet i Gävle. P O Wahlström Hisings Backa stena Metall Atervinning AB köpte SJ QaZ 944 O (Z43 405) av SJ. Lokomotorn användes tidigare vid den nu nedlagda verkstaden i Falköping. Den transporterades till Hisings Backa på GA schakts specialbyggda rälslagda trailer och används nu för växling inom skrotfirmans område. Mats Lindberg/P O Wahlström Hasslarp Sockerbolaget har under somarnren 1992 köpt den gamla lokomotorn fd SJ Z49 95 från Ekefors skrothandel. Lokomotorn överfördes i augusti till Hasslarp med hjälp av en Qbo-vagn enligt uppgift från en man på SJ Gods i Göteborg. p 0 Wahlström Industribanemuseet i Frövi är inte en sådan anläggning som omfattas av järnvägssäkerhetslagen. Den är därmed ej heller tillståndspliktig. Det har chefen för Järnvägsinspektionen beslutat efter ett inspektionsbesök i Frövi av Sven-Olof Lindström och Bertil Simonsson. Anläggningen består av ca 300 m spår med spårvidden 600 mm och trafikeras av fd industrilok med vagnar i högst 10 km/h. Järnvägsinspektionen har därför bedömt att det i verksamheten inte finns några sådana särskilda skaderisker som gör att järnvägssäkerhetslagen är tillämplig. Ur Järnvägsinspektionen informerar 5/92. Anders Svensson Oppbog a Lokomotorn (fd SJ Z43 339) är numera vackert målad i vinrött och med ett brett blått streck på hytten. Observerat Bo Gyllenberg Oskarshamn Fr o m kommer Oskarsharnns Hamn AB att överta SJs växling i Oskarshamn. Samtidigt kommer man att köpa en lokomotor, troligen den Z65 som SJ har i Oskarshamn. Vilket nummer det rör sig om vet jag f n inte. Yngve Nilsson (Det vore trevligt att få veta mer om denna växling: hur långa är spåren, vilka kunder betjänas etc. Red. )

7 SmB 4/ 92 Sida 7 Radiostyrningssystemet Remotus som tillverkas av Åkerströms Björbo AB, har godkänts av Järnvägsinspektionen för användning i lok inom industri- och terminalområden. Godkännandet av systemet innebär inte att varje fordon som får systemet inmonterat automatiskt är godkänt. Varje trafikutövare som avser att införa radiostyrning av lok är skyldig enligt järnvägssäkerhetslagen att begära ett godkännande av loket hos Järnvägsinspektionen. Akerströms system för radiostyrning är beprövat och används sedan många år för styrning av lok, kranar och traverser. Ur Järnvägsinspektionen informerar 5/92. Anders Svensson SCA-Munksund I samband med SJK:s besök i Piteå och utfärd på banan till Munksund, fanns tillfälle att se det senast anskaffade loket Valmet 104/1988 av typ MOVE 250 BK samt Kockums 255/1957 av SJ typ Z61, avställt i reserv. Båda loken är orangemålade. Enligt uppgift trafikeras lin j en till Munksund av ca 13 godståg per dag. Le nnar t Ab r ah amsson SSAB-Luleå En modernisering av SSAB:s Valmet-lok har påbörjats. F n finns 6 st lok av typ MOVE-66. Av dessa skall fyra st moderniseras. Detta innebär bl a byte av växellåda till Voith, installation av data PMC-styrning samt vidtagande av åtgärder så att motorbromsning skall kunna göras. Ombyggnaden sker vid SJ:s verkstad i Notviken. Lokens huvar dernonteras av SSAB innan loken sänds till Notviken. Första lok som är inne för ombyggnad är nr 513 (Valmet ) under maj Lennart Abrahamsson SSAB-Oxelösund Företaget har fått ett diesellok ASJ Falun nr 796 godkänt av Järnvägsinspektionen efter genomförd ombyggnad till radiostyrning med system Akersträm. Ur Järnvägsinspektionen informerar 6/92. Anders Svensson STORA-Skutskärsverken Under april 1992 överfördes loket från den numera nedlagda massafabriken i Sandarne till Skutskär. Det är treaxligt och är tillverkat av KVAB som nr 280/1965. Det skall stå som reserv till Lokorna-loket. Under sommaren drabbades dock Sandarne-loket av en kabelbrand till följd av en kraftig överbelastning. Det står nu avställt på området. Lennart Abrahamsson Stråssa (Lovisa Mines AB) Jag gjorde ett besök i Stråssa för att se vad man inköpt för dragkraft för tr-ansporterna mellan gruvan och sovringsverket. Det är SJ Z IDkamotorn var fortfarande målad i SJ:s färger men nu försedd med texten Lovisa Mines AB på hytten och på en takskylt. Vagnparken utgjordes av fyra Qbd-vagnar, varav två gick i malmtåget och två stod i reserv. Qbd var försedd med en hytt/vindskydd, så att lokomotorföraren kunde stå i denna vagn när lokomotorn skjuter tåget. Lokomotorn är alltså radiostyrd. Vid gruvan fanns en högre lastkaj, dären frontlastare användes för lastningen av malmen. Söder om lastkajen var spåret brutet och en bottenplatta av betong fanns nu där banvallen funnits. Troligen är det början till en utlastningsficka. I Stråssa hade vagnvågen rustats upp men elektriciteten var ännu ej inkopplad. I.Dssningen vid sovringsverket skedde vid en ny ramp, där lokomotorföraren skötte arbetet. Det gamla lokstallet användes nu åter som lokstall. Bo Gyllenberg Tullinge Under SmB: s resa i stockholms-trakten september 1992 besöktes bl a Botkyrka Hantverksby (i Tullinge nära Grödingebanan), där Conrad Olssons Byggnads AB har materiel uppställd. Den är ditflyttad från Kungens Kurva (se SmB 2/83 och 3/83). Platsen är inhägnad, men med hjälp av stege kunde Jan Ericson ta sig in och kolla numren på de lok som där fanns. De var: GIA 423/1971, typ DHS-40 GIA 727/1972, typ DHS-60 GIA 728/ 1972, typ DHS-60 GIA 729/1972, typ DHS-60 Av övriga lok observerade i Kungens Kurva syntes intet spår. (Från banorna/nu fortsätter på sid. 9) Lars E Eriksson

8 Sida 8 SmB 4/92 GliiDtar från sidåbaneåret Lovisa Mines AB, Stråssa En närbild på radiostyrda loket, fd SJ Z Foto Bo Gyllenberg Ännu en bild från Lovisa Mines AB i Stråssa : Loket och två Qbd-vagnar vid lossningsrampen i Stråssa. Foto Bo Gyllenberg Oppboga Den vinröda lokomotorn fd SJ Z avvaktar på planen utanför fabriken. Foto Bo Gyllenberg

9 8mB 4/92 sida 9 ÖSlJ, Mariefred Nyförvärvade VÄRTAN 1 från Stockholm Energi AB (se SmB 3/92:4) utanför verkstaden i Mariefred. Foto Bo Gyllenberg LOKOMOTIV, Ur vikt c:a 8 tons för normal spårvidd, passande för fabrik, sågverk e. d., 60 D meters Sjöångpanna för 8 kg. ångtryck, en kompound-kond. vertikal Ång. maskin samt en stenkross, allt i mycket godt stånd säljes billigt. HUGO A. PETERSON, GÖTEBORG. T~!efon tidskriften INDUSTRIA 1 91 O Från banorna/nu (forts. från sid 7) Vadstena Ett ånglok Orenstein & Koppel tillverkat 1930 har anskaffats av Museiföreningen Wadstena-Fågelsta järnväg. Järnvägsinspektionen har godkänt det för framförande på föreningens anläggning. Godkännandet gäller under förutsättning att största hastighet är 25 km/h, att säkerhetslänkar monteras vid koppel innan loket används i resandetåg samt att bromsblock med hängen byts ut senast 1 maj Ur Järnvägsinspektionen informerar 6/92. Anders Svensson (Någon som vet vilket lok det rör sig om? Red) Öland En nagot märklig bana, spårvidd 600 rnn, finns ännu kvar vid Byerum Sandvik på norra Öland. Banan har använts för fisknätstransporter och kvarligger i hela sin längd, ca 100 m. Någon mil därifrån ligger den kända museibanan BÖSJ vid vilken ett JW20-lok sågs i somras. Tyvärr noterade jag inte numret så noga. 2837, ev Tyvärr stämmer inte dessa nummer med JW-listan över kända lok i Sverige. I Anghwisslan 2089/1992 nämner Ulf Fjeld i en notis att han såg ett JW20 tillverkat 1954 (fd Wenerns Impregneringsverk). Finns det någon som kan reda ut det exakta numret? Om vi i stället förflyttar oss till södra ön, närmare bestämt Grönhögen, som en gång hade ett omfattande 600-system vid gasbetongfabriken, finner vi att här endast kvarligger någon enstaka rest. Janis Priedits Österlentåg AB har fatt sitt lok av littera T23 godkänt av Järnvägsinspektionen. Loket har beteckningen ÖT nr 1 och underkändes vid besiktning förra året, då hjulringarna var för tunna. Hjulringarna har nu bytts och tågbromssystemet har fått en genomgång. Ur Järnvägsinspektionen informerar 5/92. Anders Svensson

10 Sida 10 SmB 4/92 Några rön om den lokala järnvägen i Zinkgruv.an. Motoriserad underjordsjärnväg började användas i Zinkgruvan 1937 O Ch har sedan succesivt utbyggts. Brytning pågår all tj.ämt i Nygruvan och Knallagruvan på.450-, 550-, 650- och 750 metersnivåerna, och i Isåsgruvan på 385 metersnivån. De två först.nämnda han sedan 1968 underjordsförbindelse med gemensam uppfordring vid Nygruvans lave. På de tre översta nivåerna är spårvidden 600 m m, medan de två lägre nivåerna har e.n spårvidd av 750 m m. Den bredare spårvidden infördes 1965 i o m att Isåsgruvan öppnade. Dels för att det finns mest malm på de lägre nivåe.rna, men också beroende på att dessa tåg ofta är tyngre såväl i sig självt~ som med last. Malmen från Is.åsgruvan förs på e~ 900 m m bred överjordsjärnväg till det sedan 1977 nyuppförda vask- och anrikningsverket i Zinkgruvan, där denna malm bearbetas ihop med den från Nygruvan upptagna. Nedan föj{er så en förteckning över Bolaget Vieille Montagnes olika lok i Zinkgr~van, såväl ovan jord, som under~ Ovanjordslok Spv 900 m m. BVM Apt VM 1/1910 LR a uh slop-68 o skr -74 Bp t ASEA :33/1910 A 7 '' ä Cp t 50/1913 a Dpt VM 20/1914 LR a uh slop-74 Ep t ASEA 76/1916 A 7 a slop o skr 1974 Fp t ID 4810/1948 L dm i1 l! 1988 Gpt JB 139/1948 Vo 50 a a -88 Hpoi K\I'AE.,12.8/JC(S6. z 4 dm l~ i s 315 f/lcm,'f N Underjordslok Spv 600 och 750 m m. G l 1 KHD 19689/1937 MAH 914 dm uh Slop o skr /1940 dm /1940 dm /1950 dm!975 G l 5 KHD 55183/1955!V1..AH 914 dm uh Slop o s kr / /1955 Slop o s kr /195 5

11 SmB 4/92 Sida Gl 4-2 JW HS JW GIA VM GIA JW Mx: GIA JW ASEA JW GIA MRS AGV JW : 55187/ / /1961 JW / /1962 GLA / / /1961 JW / / / / /1970 DHS 40 13/1970 UML 840/1971 DHS <(O 568/1972 JW /1969 LGB 4 DHS / / / / / / / / / / / / / / / /1984 JW 20 L6B 9 JW 2.0 DHS 90 u DHL 3 a dm a dm a dm a dm 638/1984 JW 20 dm,, AGV 10/1986 AL_ 7 a uh 44 JW 41/1972 JW 25 dm 45 HS 790/1988 GLA 80 a / / /1988

12 Sida 12 SmB 4/ / / /1988 l t ss 1: 56 Anm: 797/ / /1988 ::rw 2..o9 l l <l8lf :Jw 2.5 d /ICT84 l h... il G l 15,. 25, 36, 43 och har 750 m m:s spårvidd, övriga sålunda 600 m m. De flesta av loken har ställbar spår~idd och några av dem har använts på båda spårvidderna. Uppgifterna avser endast den senast kända spårvidden. En g.enomgripande omändring av spårvidderna på underjordsloken skedde senast bara för att få alla ackumulatorlok samlade på de två lägsta nivåerna. Men också för att minska de tidigare befintliga dieselavgaserna därstädes. BVM Dpt som slopades 1974,. renoverades i Zinkgruvan två år senare och överlämnades s å till Gruvmuseet i Ludvika. Detta lok~ var liksom de övriga i samma serie ett s k transportlok för överjordstjänst mellan de olika gruvlavarna i Zinkgruvan. På BVM Fpt påbyggdes en hytt 1974 i o m saneringen av lokparken ovan jord. BVM Gpt som anskaffades s å var tidigare 3: e lok på 600 m m: s banan vid Skage.rshul t s torvmosse nära Stoc kås n ö om Hasselfors i västra Närke. Dess spårdiameter har ändrats från 600 m m till 900 m m. B.~?.--!.-:l...Jes.s...::r {6-k: st.o?,:::xc Jes 1988 'J...::rr.v-...J 1S'-JH Fp.t skr--ot.::r~e,s o R'-IH G._p-t s...:i(.-.les' ~;l{ I'...Justr--;~~-:r-e'-' u-seet,: tr-.ö'j;(iis.hi=), 81 5, 21, 27 och 28 har använts på såväl 600 s~:r, 750 :n m:s spårvidd. Gl 6 som slopades 1986, har renoverats i Zinkgruvan och överlämnades året därpå som musealisk gåva från den svenska avdelningen till huvudkontoret i Liege i Belgien, vid konsernens 150-års firande s år. Gl 13, 14 och köptes från Persberg 1965 (för de två första), och 1967 (för de övriga). Gl 22 slopades och skrotades 1977 efter en rasolycka med dödlig utgång, där nämnda lok jämte två vagnar förs:tördes.

13 SmB 4/92 Sida 13 Gl 25 köptes 1972 från ASEA, Ludvika. Gl 26 s år från Skånska Cement. Gl köpt.es 1977 från Blötberget. Gl 37 och 38 köptes 1980 från Håksberg, varav den förstnämnda slopades 1991, men kvarstår som reservlok. Gl 39 köptes 1984 från SIAB i Göteborg. Gl 44,. 55 och 56 köptes från Garpenberg 1988 (för den första), och 1991 (för de två andra). Hösten 1988 anskaffades två smalspårslokomotorer, den ena fr2.n SJ, och den andra från Finland, s om gå t t på m m: s ban~~ vid Minkiö, vilka nu fått betäckningen BVM Hpt och BVM Ipt. Hos SJ hette den förstnämnda Z4p 407 oc:h den andra är f d Nokia 7. Såväl deras spårvidd som kopplingsfästen har ändrats för att passa på ovannämnda 900 m m:s bana. De ersatte de två äldre ovanjordsloken därstädes. Samtliga ovanjordslok och vagnar har och har haft s k sprint. koppling, vilket innebär att en sprint träs i ovanfrån vid samjtankoppling. Järnvägssträckan!såsen - Zinkgruvans anrikningsverk är 3300 m. straxt bortom nyssnämnda anrikningsverk finns ett uppställningsspår för tomma vagnar, ett parallellspår för växling, samt ett stickspår till lokstall och lok- och vagnverkstad, som f ö ombes ör j er såväl ovanj.ords- som under jordsmaterielen. Vid Isåsgruvan finns förutom huvudspår ett parallellspår för växling, samt ett spår för vagnar. Leif Bolling SmB försäljning har nu fått sina första order från Japan, först via Tyskland och sedan direkt från Japan! Med ordern fanns några trevliga småbanefoton från Japan och Indonesien. Här ett foto från Java: Lok nr 21 vid sockerbruket Sernbero på Java. Loket är tillverkat av Orenstein & Koppel som nr 11488/1927. Vid detta sockerbruk finns ett smalspårsnät med 700 rrm spårvidd och inte mindre än 25 ånglok. Foto av Kunio Furukawa

14 ,---- Sida 14 SmB 4/92 Skånerapport, september 1992 Satserup. ASR-loket står ännu kvar avställt, medan Köpinge-loket används som driftslok Bromölla. I drift. Det som tidigare hette Ivöverken har numera splittrats upp på tre olika företag: Ifö Electric, Ifö Sanitär och Ifö Ceramic. Normalspåret närmast Electric används ej och är delvis överasfalterat. Det andra används liksom stickspåret till Bromölla stn. KVAB 113/1954 kvar som drfitslok. Lönsboda Träförädling. Nedlagt sågverk mitt inne i 8 sågverkstrallor plus ca 10 m spår, allt 600 mm. AB Sejle myr torvindustri i drift liksom Sb-loket. byn. Kvar finns Källstorps mosse. I drift, ägare I.Andreasson. Torven forslas in med traktorer. Massor av lösa räler, används som stöttor. Bana har sannolikt ej funnits. Killebergs torvströfabrik kvar vid väg 23 inne i byn. Fabriken anv. som garage. Några lösa räler kvar. Tidagare fanns en 600-bana till Rynnarpamossen. Emmalj~nga Torv. I drift, men torvbaorna nedlades 1989 och revs till största delen därefter. Kvar ligger sträckorna fram till mossarna. De två loken BB (gult) samt det hyttlösa BB 1645 står ännu kvar plus några torvvagnar. De två andra loken (MSM och LT 1953) står ännu kvar vid Alf ANderssons bilverkstad i Mala, vilket är strx söder om Emmaljunga. Höganäs. Normalspåret till Höganäsverken (den enda kvarvarande kunden) nedlades i början av juni. I september stod ännu loken KMV 228 och KVAB 37 kvar. Bara tegelbruk skall snart läggas ner enligt tidningsnotis Ägaren Optiroc (Eurockoncernen) väljer att lägga ned detta p g a den rådande byggkonjunkturen.optirocs övriga bruk är Minnesberg, Östra Grevie, Bohus-tegel i Munkedal samt Slottsmöllan i Halmstad. 600-lerbanan vid Bara lades ned 1968, men ett Simplex-lok stod kvar tills 1976, då det skrotades. Janis Priedits Föreningen för Landabanan Den 23 augusti i år besökte Lars E Eriksson och jag Föreningen för Landabanan i Landafors. Föreningen hade rnedlemnarnas dag och en hel del aktiviteter förekom. Eftersom denna järnvägsförening knappast är känd utanför Hälsingland, tänkte jag berätta en del cm den här. Föreningen bildades för att bevara minnet av den lilla 891 mm hästbanan mellan Landa och Edsänge, som på sin tid var en del av transportleden mellan Söderhamn och Kilafors. Banan nedlades 1879 och revs. Banvallen är dock än idag synlig i större delen av sin sträckning. På eller utmed denna lägger föreningen nu ut ett 600 mm spår. ca 300 m är spårlagd och banan skall byggas fram till hästbanans västra ändpunkt, ca 1 km. Den rullande materielen har ställts till förfogande av Peter Eriksson i Bollnäs, som tidigare använt den vid en egen hobbyjärnväg utanför Bollnäs ( Görtsbo Musei järnväg). Denna hade i sin tur etablerats 1974 och var ca 200 m lång. Två lok finns. Det ena, ett Insel diesellok på 9 hkr och tillverkat 1949, köptes 1974 från SKF- Nyängs gruvor. Det hade där internnurrmer 603. Det andra loket är Sala Maskinfabrik 178/1949, ett kraftigt diesellok tillverkat för ett kraftverksbygge i Jämtland och senast använt av Bollnäs Kraft AB i Viksjöfors. Förutom lokkörning innehöll dagen såväl gudstjänst som kyrkkaffe, pilkastning, bingo och annat, så nog var det en händelserik dag däruppe vid Ljusnans strand. Ett besök rekommenderas verkligen för den småbaneintresserade! Mat F ed ' s r 1.ng

15 SmB 4/92 Sida 15 Inventeringsresa vecka 35 Falu tegelbruk: Ej med säkerhet lokaliserat, men låg troligen vid Britsarvet intill nuvarande vattenverket. Cykel väg kan ha vari t tidigare sticks};år från Gryeksbolinjen till tegelbruket. Stora Papyrus, Grycksbo: Stort, modernt bruk i drift. Sidos};året från Grycksbo stn ligger kvar, men är delvis överasfalterade inne p:3. fabriksområdet. Lokstallet kvar, dock tomt. Gryeks bo bangård hel t övervuxen. Svärdsjögruvan: Nedlagd. Hela gruvområdet var (nästan osannolikt) fullständigt rensat från byggnader och materiel sedan föregående besök Schaktet igencementerat och övertäckt med slagg. Svärdsjö tegelbruk: Beläget intill och norr am ett kvarvarande sågverk vid Bodavikens östliga strand. Rivet för inte så länge sedan. Bana till närbelägna lertag, ca 300 m. Banvallen lätt följbar. Lok kan ha funnits. Vint järn: Osedvanligt ogästvänlig håla i duggregn. En del byggnader finns kvar, bl a en sentida betonglave söder an vägen. Vid det gamla gruvområdet finns en lave (över donlägigt schakt) med rnaskinhus och gruvkontor. Från gruvans kross- och sorteringsverk gick en rutschbana till anrikningsverket söder am järnvägen. Banan är borta och anrikningsverket nedbränt. Båda finns dock på toj;rkartan 1965, där däremot nya laven saknas.marrnaverken: Massafabriken var i stort sett riven, men sågverket var fortfar ande i drift. Det ägs numera av AB Rundvirke. Ina köpcenter, Söderala: Utanför köpcentrat hade arrangerats en grillplats, där själva grillen bestod av en };å spår fastsvetsad 600 rrm tippvagn! Även en del äldre väqmaskiner stod uppställda här. Svartvik: Svartviksinduistrin var numera företagsby. Inga s};år utom vid Bröderna Edstrands lastningsplats. Nyhamn: Cellulosafabriken är nu också en företagsby. Inget av intresse. Lucksta: Sågverksplatsen återfanns men sågen hade rivits under senare delen av talet. Qnråden var helt utjämnat. Säråker: Gull f iber. Loket hade nu nålats i Gull f ibers färger gul t och vitt. Mycket tjusigt! Tillverkningsuppgifter: Moyse, Paris 3516/1970 typ CN54EE500D. Enligt platschefen är loket dieselelektriskt och man har haft en del större problem med det. Loket köptes av Gullfibers kontor i Billesholm från Tyskland. Man kör ut ca M-F till överlämningsbangården, 3 km, med ca 5-15 vagnar per dag. Växlingen är avslutad vid 11-tiden. Vi fick löfte att få medfölja };å loket am vi meddelade någon dag i förväg. I Säråker bedrivs ej längre någon tillverkning utan bara lagring av Gullfibers produkter. Avike bruk: Fd gammalt järnbruk, som grundats Smidet nedlades Samtidigt revs masugnen för att ge material till ett tegelbruk. Senare uppges även torvströfabrik och taktegelfabrik ha funnits. Nuvarande arrendatorn i Avike, Iars Holm, omtalade bl a att tegelbruket hade anlagts };å 191 O-talet. Det blev senare smuggelnäste. Kalksandtegel tillverkades vid Muggärdsvik. Tbrvströfabriken var synnerligen obetydlig och ej värd namnet. All industriell verksamhet var nedlagd senast Fällö Nya Tegelbruk, Härnösand: Låg vid Pålviken vid Norra Fällöviken. Finns belagt 1928, men var enligt närboende igång betydligt längre. På platsen ligger nu ett sanrnarstugeområde. Tegelb~et hade egen järnväg till lertagen och en decauvillebana ut på kajen vid viken. Agaren, Eje G Kallin ( 82), bor strax intill men var ej herrna. Vid nedläggningen av Fällö Nya lär han ha byggt ett nytt tgelbruk i sluttningen upp rrot sitt hem. AB Nordbetong, Långviksmon: stor, modern betongfabrik belä~en vid sidospår från Långviksmon stn. Spåret grenar ut sig i fyra stickspår inne på fabriksområdet. Ev. har järnvägstrafiken upphört. En trailer stod rakt över ett spår och fabrikens lokomotor, Kockums 115/1939, som var orangemålad, stod avställd direkt på marken bakom fabriken och föreföll ej ha använts på ganska lång tid. Lars E Eriksson - Mats Freding

16 Sida 16 SmB 4/ 92 Ulrich's Underrättelser, Teil IV Efter ett års uppehåll har vi nu erhållit en reserapport från Ulrich Völz, redaktör för den tyska industribanetidskriften Bahn-Express. Han har tillbringat en semestervecka i Sverige. Ystad/Köpingebro (Österlentåg AB) Lok 100 (MaK , ex T21 100) fanns på söndagskvällen den 13.9 i Ystad. Dagen därpå växlade loket där från kl för att avgå med ett godståg mot Köpingebro. Här växlade lok l (MaK /1953, ex SJ T23 115) på sj-bangården och SSA-sockerbruk. Svensköp (Kronmull AB) Här fanns samma tre lok som vid besöket i september 1990 (se SmB 4/1990 med mycket uppgifter). Köpinge (Hasselfors Garden) Vackert belägen torvbana. Lokparken utgjodes av tre st schörna-lok (3403, 3404 och 3406) samt ett Ageve-lok (421/1971). Schöma 3404 hade flyttats hit från Bredaryd och 3406 befann sig i verkstaden för reparation och viss ommålning = gult band över loket. Ageve-loket avställt med trasig hudraulpump. Svanaboda (Killebergs Torvindustri AB) Här fanns två lok, ett modernare gulmålat och (Vaggerydsgrävare?) ett äldre rödmålat. Kärraboda (AB Sejle Myr) På banan användes det ljusröda lokomotivet ( på söderblomsunderrede?) och i lokstallet stod, utan batterier, reservloket (E W Lundström 175 med motornummer 97572). Mycket lingon och enstaka blåbär att äta i väntan på torvtåg. Horgenäs (Ulvö Torv AB) Även här en fabrik och bana i drift. Dock var all intransport av torv klar för detta år. De båda loken, av Vaggerydsgrävares tillverkning, stod i det fria vid avlastningen. Elinshylte (AB Hyltetorps Torvströfabrik) Stora ombyggnadsarbeten hade skett på fabriksbyggnaden sedan besök Banan slutar endast några meter från byggnaden. Här och på många andra svenska mossar, till skillnad mot de tyska, sker ofta lastningen av torven av en eller två arbetare, vilka använder grep eller händerna för att placera de rätt stora torvbitarna i vagnarna. (Hur gör man i Tyskland; översättarens anm.?) Loket ger ett intryck av att vara ett hembygge men är tillverkat av Lindhs Torvmaskiner Holmeho (Holmebo Torvströfabrik) Fabrik och bana i drift. Torvvagnarna förs upp med hjälp av wire till lagerhallens övre del. Lokparken bestod av ett moderna lok (Vaggerydsgrävare) och ett äldre öppet lok (Bergbolagen 1602/1941?). Här fick vi låna en fyrhjulig cykeldressin, vilken klarade alla ojämnheter, kurvor, sidospår och klätterväxlar utan problem. Råsa (Råsa Torvindustri) Intet arbete på denna dag ( ) men det blåa loket tillverkat av Vaggerydsgrävare år 1982 stod i det fria och det äldre loket i lokstallet. Stockaryd (Hasselfors Garden AB) Järnvägsdriften föreföll vara nedlagd. Nedanför rampen stod Dierna 2577 och Schöma 3355 och vid sidan av spåren stod Schöma Stockaryd (Holmstedts Produktion AB) Vid fabriken, mellan vägen och SJ stod Schöma 3062/1967 (motor nummer ). Hällaryd (Hällaryds Torvindustri) I lokstallet stod det hembygda motorloket delvis byggt av delar av en Opel P4. Ute på mossen hittades ett par dressinaxlar med ekerhjul, vilka erhölls som gåva och förhoppningsvis skall uppstå som som en dressin i Tyskland nästa år. Ulrich Völz Fortsättning i nästa nummer av SmB!