Periodisk ämnesutvärdering för kursen HGO4201 Urbanism urban structures and trends

Transkript

1 Michael Gentile OSLO UNIVERSITET 28 augusti 2018 Periodisk ämnesutvärdering för kursen HGO4201 Urbanism urban structures and trends Kursens webbportal Fronter. Vid nästa kurstillfälle kommer kursen att använda sig av Canvas. Historik och gjorda förändringar sedan 2015 Kursen går vartannat år. Kursen har tidigare gått under namnet SGO4201 Urbanisme byens strukturer och strömninger och getts på norska. Nuvarande kursansvarig tog över kursen under hösten 2017 och har således enbart haft den under en termin. Under HT2015 täckte kursen följande delmoment: urbanitet og urbanisme; segregasjon og mangfold, place poverty effekter av bokonsentrasjon; mobilitet, IKT og byutvikling. Då, liksom i dag, bestod kurslitteraturen huvudsakligen av vetenskapliga artiklar tillgängliga genom universitetsbiblioteket. Inför HT2017 genomfördes en omfattande revidering av kurslitteraturen för att försäkra dess fortsatta relevans i förhållande till den nuvarande forskningsfronten och för att anpassa kursen till den dess nya internationella och helt engelskspråkiga kontext. Dessutom har litteraturvolymen utökats från ca 700 sidor till ca 950. Den aktuella kursen är indelad i följande litteraturblock: 1. Classics in urban studies; 2. Urbanization and counter-trends; 3. Contemporary urbanism; 4. Collective memory and the city; 5. Comparative urbanism; 6. Residential segregation and place poverty. En betydande del av den litteraturvolymökningen är kopplad till det nya blocket Classics in Urban Studies. Andra nyheter för kursen är litteraturen om staden och kollektiva minnen samt de utökade diskussionerna om komparativ urbanism. Tidigare har kursen bestått av enbart föreläsningar och seminarier. Modellen ändrades inför HT2017. Under HT2017 bestod seminarierna av lärarledda diskussioner i sk bikupor, med an avrundande uppsummering vid slutet. Diskussionerna byggde på seminariefrågor som läraren distribuerat i förväg, och meningen var att främja ett kritiskt förhållningssätt till den lästa litteraturen. Idealet hade varit om gruppen hade varit lite mindre, vilket hade möjliggjort en allmän diskussion med samtliga deltagande, men ett sådant format skulle enbart kunna fungera om gruppen delades upp i två. Jämfört med HT2015 har även examinationsformatet ändrats. En avslutande kursuppsats à ord ersätter salstentamen. Med utgångspunkt i kurslitteraturen samt ytterligare relevanta källor bestod uppgiften av att skriva om ett av följande fyra teman: 1

2 1. The comparative urbanism challenge to urban theory 2. Revisiting the early 20 th Century urban thinkers/scholars: What can we learn from them today? 3. Suburbia and the urban fringe in urban theory since the 1970s 4. Residential segregation and gentrification: theoretical links and policy quagmires. Kursens olika mål Kursen har följande kunskapsmål enligt kursplanen: account for and discuss key concepts and theories in traditional and contemporary urban social geography. explain the correlation between economic and societal development and various kinds of urban differentiation processes and patterns explain and provide examples of how different processes take shape at different geographical levels (from global to local conditions). Kursen har följande färdighetsmål: account for, discuss and critique concepts and theories in a sophisticated manner connect these theories, and critiques thereof, to concrete settings in the field write a theoretically informed paper, using empirical examples, within a stated time limit. Your written work must demonstrate a thorough understanding of correlations, show a high level of precision, and be characterized by independent critical thinking Kunskaps- och färdighetsmålen säkerställs genom den slutliga kursuppsatsen, i samband med seminariediskussionerna, samt i samband med de studentledda exkursionerna i Oslo. Vidare har kursen följande allmänna kompetensmål: promote a theoretically grounded understanding of past and contemporary urban development Det allmänna kompetensmålet byggs upp under seminarierna och säkerställs i samband med kursuppsatsen. Genomförandet av kursen under HT2017 Under den gångna terminen ingick 3 föreläsningar, 7 seminarier och 4 studentledda exkursioner i Oslo i närvaro av undervisande lärare. De studentledda exkursionerna var tänkta att ge studenterna möjligheten att applicera de inhämtade teoretiska kunskaperna på verkligheten i fält. Exkursionerna hade en varaktighet på maximalt tre timmar, där en på förhand bestämd studentgrupp guidade resten av gruppen inom ett avgränsat betydelsefullt (dvs teoretiskt intressant) område. 2

3 Föreläsningarna öppnade kursen, och fördelades enligt följande. Abrahamssons föreläsning, som har en ganska komplicerad titel, introducerade litteraturblocket om urbana klassikertexter. 1. Introduction (Gentile) 2. The imprecise wanderings of a precise idea: the travels of spatial analysis (Abrahamsson) 3. Cities and politico-economic systems (Gentile) Vid varje seminarium diskuterades mellan 6 och 8 breda frågor knutna till litteraturen. Seminarierna utgjorde kursens kärna, och fördelades enligt följande: 1. Urban Classics I (Abrahamsson) 2. Urban Classics II (Abrahamsson) 3. Contemporary Urbanism (Gentile) 4. Collective memory and the city (Gentile) 5. Urbanization and counter-trends (Röe) 6. Comparative urbanism (Gentile) 7. Residential segregation and place poverty (Wessel) Samtliga undervisningsmoment var på engelska, även om en del bikupor i samband med seminarierna var helt norsktalande (dvs de där det enbart ingick norsktalande studenter). Samlingsdiskussionerna vid slutet av seminarierna var alltid exklusivt hållna på engelska. Betygsöversikt Under HT2017 har 22 studenter lämnat in sina kursuppsatser. Av dessa blev 20 godkända, med följande A-E fördelning: Tendensen har således varit att uppsatserna hållit god eller mycket god kvalitet, och genomsnittsbetyget är B. Hos fåtalet svagare uppsatser är den gemensamma nämnaren sämre språkbehandling, vilket torde innebära att studenterna med svagare engelskkunskaper även har svårare att tillgodogöra sig seminariediskussionerna samt, inte minst, litteraturen. Vidare var det också uppenbart att de sämre uppsatserna var mer spekulativa medan de bättre hade en starkare anknytning till litteraturen. En ganska märklig skillnad i snittbetyg finns mellan män (A-) och kvinnor (C+); möjligen förklaras detta av att en del av de språkmässigt svagare studenterna var just kvinnor. Studenternas utvärdering Kursen utvärderades genom direkt feedback från (enstaka) studenter, och dels med en enkätundersökning efter kursens slut. Den sistnämnda fick dock en mycket låg svarsfrekvens på ca 30% vilket gör att resultaten inte blir särskilt värdefulla. Ett flertal påminnelser hjälpte inte. Normalt brukar jag även få löpande feedback, men den aktuella gruppen var för det mesta inte speciellt aktiv i det avseende. Föreläsningarna var allmänt uppskattade, men en vanlig åsikt var att det behövs fler. Seminarierna fick utstå en del kritik, då vissa tyckte att det kunde vara svårt att få en 3

4 fungerande diskussion när inte alla som deltar i diskussionen är tillräckligt förberedda. Just denna kritik kom synnerligen från en del norsktalande studenter, vilket tyder på att undervisningsformatet möter en del utmaningar när studenterna rekryteras från olika miljöer, inklusive sådana där diskussionsseminarier inte existerar överhuvudtaget. Vidare, som pedagog vet jag att det sällan är möjligt att få till diskussionsgrupper som är helt och hållet balanserade med tanke på de olika studenternas iver till att delta, men på det stora taget är det ett pris som jag anser vara värt att ta. Exkursionerna fick mestadels positiv respons, även om en del norska studenter menade att de inte lärde sig särskilt mycket nytt i samband med dem (lösningen blir att klargöra ännu tydligare att exkursionerna just ska relatera till litteraturen/teorin). Enkätundersökningen ställde 9 frågor, men enbart åtta studenter besvarade den, varav fem kvinnor. Även om man inte kan dra alltför långtgående slutsatser från just enkäten är mitt intryck att budskapet är mycket blandat. Svaren fördelar sig enligt följande (och åtföljs oftast av olika konkreta idéer, kommentarer eller förslag): 1. Overall, how satisfied are you with this course (5-gradig skala)? Fördelningen blev Det är acceptabelt då huvudtendensen är åt det nöjda hållet, men det borde kunna bli bättre. 2. On average, how many hours (per week) did you spend on this course? (Including everything: lectures, seminars, individual study time, seminar preparations, field trips and field trip preparations) Här finns majoriteten inom spannet 9-16 timmar, vilket är lagom. Jag misstänker dock att värdet överskattas lite grand av att de som besvarat enkäten varit mer aktiva på kursen överhuvudtaget. 3. What is your opinion about the combination of a relatively limited amount of lectures followed by discussion seminars? Här är tendensen att studenterna uppskattar formatet, men det är också klart att en del inte gör det. Huvudproblemet som identifieras i kommentarerna verkar vara att det finns ett önskemål om fler föreläsningar och bättre förberedelser hos medstudenter. 4. What is your evaluation of the quality of the lectures? Kvaliteten verkar ha uppskattats även om det har flaggats för variation mellan olika lärare (och därmed den upplevda kvaliteten). Även här är huvudkritiken dock att antalet föreläsningar borde bli fler. 5. What is your evaluation of the quality of the seminar discussions? Svaren är normalfördelade kring normal kvalitet. Huvudkritiken består av att tiden inte räckte till och framförallt att förberedelserna hos medstudenterna varit ojämna. 6. Was the course literature interesting and/or exciting to read? 4

5 Bland respondenterna blev litteraturen allmänt uppskattad eller mycket uppskattad. 7. What is your opinion about the student-led field trips? Huvudtendensen är att exkursionerna uppskattades; viss kritik mot ojämna förberedelser samt att de norska studenterna kan ha lärt sig mindre. Den sociala aspekten verkar värderas högt också. 8. Did writing the course paper (examination paper) help you improve your understanding of the course literature? Samtliga respondenter svarare antingen ja eller delvis. Överlag verkar examinationsformen ha uppskattas. [Jag har dock fått en del feedback av framförallt gäststudenter att de tyckte uppgiften var för svår för att de aldrig fått skriva en kursuppsats innan.] 9. Without looking at the course literature, would you say that assemblage thinking (in human geography)... Här framgick det att de som svarade enkäten inte var särskilt bevandrade i just assemblagetänkandet. Det är inte hela världen. Assemblagetänkandet är svårt, och vi ägnade enbart en mindre del av ett seminarium åt det. Tänkbara förbättringar Utifrån examinationsuppgiftresultaten och återkopplingen som studenterna gett verkar kursen vara acceptabelt fungerade, men det finns plats för förbättringar. För det första är det viktigt att understryka att seminarierna kräver förberedelser ifrån studentens sida så att alla kan och vill delta i diskussionerna. För det andra bör antalet föreläsningar diskuteras. För det tredje bör kopplingen mellan kurslitteraturen och exkursionerna göras tydligare. Vidare bör kurslitteraturen revideras varje gång kursen ges, inte minst för att den går vartannat år. Med tanke på besparingskraven som institutionen tvingats hantera bör kursförbättringar ske inom ramen för nuvarande budget. 5