Sesam, öppna dig! - En studie om automatiska dörröppnares påverkan i ett pilotprojekt. Emil Holmsten
|
|
- Amanda Öberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sesam, öppna dig! - En studie om automatiska dörröppnares påverkan i ett pilotprojekt Emil Holmsten
2 Sesam, öppna dig! 2 SAMMANFATTNING 3 PROLOG 4 SYFTE 6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 7 UTFÖRANDET 7 URVAL 7 ENKÄTDESIGN 8 DESKRIPTIV DATAPRESENTATION 11 ENKÄTSVAR ALLA RESPONDENTER 11 KONTROLLFRÅGOR 11 ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND 13 UPPLEVELSER AV ENTRÉN 14 AUTOMATISKA DÖRRÖPPNARE 20 ENKÄTSVAR FRÅN DE ÄLDRE HYRESGÄSTERNA 22 KONTROLLFRÅGOR 22 ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND 22 UPPLEVELSER AV ENTRÉN 23 AUTOMATISKA DÖRRÖPPNARE 27 DISKUSSION 28 KONKLUSIONER 31 BILAGA 1: ENKÄT 32
3 Sesam, öppna dig! 3 Sammanfattning Automatiska dörröppnare är ett hjälpmedel som idag återfinns i flera byggnader, såväl nya som gamla. Stackmolnsgatan har länge stått utan dörrautomatik, men ett pilotprojekt har ändrat på detta. Bostads AB Poseidon äger och förvaltar de tre hus som ligger på adressen och driver ett projekt som en del i Göteborgs stads utvecklingscenters Senior Göteborg projekt Gôrbra för äldre. Inom ramen för projektet har automatiska dörröppnare installeras i samtliga nio entréer och i en hiss och dess tillhörande våningsplan på Stackmolnsgatan. Rapportens syfte är att undersöka om det har skett någon förändring på den syn hyresgäster på Stackmolnsgatan har till automatiska dörröppnare. En studie gjordes för ett år sedan, detta innan dörrautomatiken installerades, och studien undersökte synen hyresgästerna hade då. Nu nästan ett år senare har en ny undersökning gjorts för att undersöka om inställningen gentemot dörrautomatik har förändrats efter installationen. Det rapporten visar på är att respondenterna upplever att dörrautomatiken har underlättat, men trots det är det bara drygt hälften av respondenterna som oftast använder sig av dörrautomatiken när de skall ta sig in eller ut från fastigheten. Totalt besvarade 94 hyresgäster uppföljningsenkäten, vilket går att jämföra med att 110 besvarade enkäten för ett år sedan. Det går dock inte att påstå att enkäten ger en representativ bild av hyresgästernas åsikter, men enkäterna ger en antydan till den inställning som råder gentemot dörrautomatiken. Respondenterna uppger att dörrautomatiken har påverkat dem positivt i anslutningen till entrén. Vidare går det även att säga att respondenterna upplever att de automatiska dörröppnarna har underlättat för dem. Gällande de äldre hyresgästerna och studiens delsyfte, går det även där att dra liknande slutsatser. Antalet äldre respondenter som uppger att de har någon funktionsbegränsning och/ eller använder något funktionshjälpmedel är färre vid denna undersökning jämfört med för ett år sedan. Något som är intressant för frågeställningen om de äldre hyresgästerna upplever att de har fysiska begränsningar som försvårar vardagen. Slutsatser som går att dra av detta är att de äldre hyresgästerna upplever in mindre grad att de har fysiska begränsningar som försvårar vardagen. De äldre respondenterna visar även de upp en bild av att automatiska dörröppnare är något som underlättar.
4 Sesam, öppna dig! 4 Prolog En äldre kvinna närmar sig porten till huset som hon och hennes partner har levt i under flera år. På senare år har dock åldern börjat ta ut sin rätt, både på hennes partner såväl som på henne själv, något som har komplicerat den tidigare så lätta passagen in i huset. Under förmiddagen har kvinnan varit och handlat och fram i korgen på hennes rollator ligger dagens inköp. En och en halv liter ekologisk mellanmjölk, en liter ekologisk fil, en limpa bröd samt frukt av olika sorter. Handlingsproceduren är inget som kvinna förknippar med någon större ansträngning, men desto närmare kvinnan kommer porten, desto varmare blir kroppen och svettdroppar gör sig påminda. Hur ska det gå idag? Kanske har hon tur, tänker hon, att någon granne är på väg ut eller in ur porten och kan därmed hjälpa henne. Väl framme vid porten har inte något ovanstående scenarion slagit in och kvinnan suckar. Det kommer med andra ord bli besvärligt för kvinnan att ta sig igenom porten även idag. Först ska nyckeln fram, sättas i låset, rollatorn skall placeras på ett sätt så gör det möjligt att öppna dörren och för att öppna den tunga dörren måste ett tvåhandsgrepp användas för att få tillräckligt med kraft. Sedan skall dörren hållas upp, först med hjälp av ena foten, därefter låter kvinnan den tunga dörren vila mot hennes högra axel samtidigt som hon koncentrerar sig på att få ett stadigt grepp om den framtunga rollatorn hon skall föra in genom dörren. Genom att backa långsamt bakåt, förflyttar sig dörren långsamt från ena axeln mot den andra, samtidigt som öppningen blir större och möjliggör en passage för kvinnan och hennes rollator. När väl rollatorn har fri passage genom öppningen fortsätter dock dörren att komplicera kvinnans genomgång av entrén. Dörren ligger fortfarande som en stor tyngd mot kvinnans rygg och för varje steg hon tar framåt stöter dörren mot hennes hälsenor. Tillslut är kvinnan förbi hindret, den tunga dörren har än en gång besegrats men än en gång har det varit en kamp. Nu till samma scenario, samma kvinna, samma ingång, men skillnaden denna gång är en knapp som sitter till vänster vid entrén. Istället för att använda nycklarna, använder kvinnan en fyrsiffrig kod, ett litet klick hörs och kvinnan sträcker sig mot den avlånga knappen på väggen och trycker. Ett dovt elektriskt motorljud drar igång och öppnar den tunga dörren för kvinnan. Hon rättar till sin rollator och rullar den lugnt och säkert in genom dörröppningen. Så vad är skillnaden mellan de olika beskrivna scenarierna? Den uppmärksamma läsaren vet att i scenario nummer två är dörrautomatik installerad och därav öppnas dörren med hjälp av ett knapptryck. I
5 Sesam, öppna dig! 5 teorin kan det uppfattas som att dörrautomatik är ett hjälpmedel som underlättar, men frågan är om brukare även uppfattar att den gör det i praktiken? Denna rapport behandlar just den frågan. För drygt ett år sedan gjordes en undersökning i tre hus på Stackmolnsgatan vilka ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon som ligger på Hisingen, Göteborg. Hyresgästerna skulle under vintern få dörrautomatik installerad i fastighetens entré samt i en hiss i en utav trappuppgångarna. Undersökningens syfte var att kartlägga hyresgästernas inställning till dörrautomatiken. Majoriteten av de svarande hyresgästerna trodde att dörrautomatik skulle underlätta. Nu när dörrautomatiken är installerad och hyresgästerna har använt sig utav hjälpmedlet under en tid är det relevant att se hur dörrautomatiken har påverkat hyresgästerna och inställning till densamma. En utförligare bakgrund som behandlar projektet Gôrbra för äldre, ett projekt som bidragit till att dörrautomatiken installation på Stackmolnsgatan. Vidare går det även där att läsa om äldres kvarboende, en svensk demografi i förändring samt forskning inom kvarboende, tillgänglighet och automatiska dörröppnare går att läsa i Vägen ut (Holmsten, 2012). Det är i den rapporten undersökningen som gjordes för ett år sedan presenteras, vid hänvisningar i denna rapport till undersökningen för ett år sedan, är det den rapporten som avses.
6 Sesam, öppna dig! 6 Syfte Rapportens syfte är att undersöka om det har skett någon förändring på den syn hyresgäster på Stackmolnsgatan har till automatiska dörröppnare. Rapporten grundar sig i att Poseidon har satta upp automatiska dörröppnare i samtliga entréer och i hissen i en trappuppgång på Stackmolnsgatan. Dörrautomatiken kan användas av samtliga hyresgäster och därmed är det viktigt att undersöka samtliga hyresgästernas syn, detta för att kunna få en generell bild av dörrautomatikens påverkan. Rapporten har även ett delsyfte, vilket är inriktat mot de äldre hyresgästerna på Stackmolnsgatan. Delsyftet är att se i vilken utsträckning de äldre hyresgästerna tror att dörrautomatik underlättar för dem. Anledningen till att det finns ett huvudsyfte och ett delsyfte är för att dörrautomatiken installeras som en del av Gôrbra för äldre - projektet, vars målgrupp är äldre människor. Dörrautomatik är ett hjälpmedel som förbättrar tillgängligheten i en fastighet och därmed är det intressant att se om de äldre hyresgästerna har några fysiska begränsningar. Utifrån det är det därmed av intresse att dela in syftet i två delar för att utröna hyresgästernas syn på dörrautomatik samt även mer djupgående se i vilken utsträckning de äldre hyresgästerna uppfattar dörrautomatiken. För att kunna kartlägga hyresgästernas syn på dörrautomatik utgår rapporten från nedanstående frågeställningar. Hur upplever hyresgästerna att förändringen har påverkat dem i anslutning till entrén? Upplever hyresgästerna att automatiska dörröppnare har underlätta för dem? För att uppnå delsyftet och se om de äldre hyresgästerna upplever att dörrautomatik har underlättat för dem i sin vardag, utgår delstudien från följande frågeställningar: Upplever de äldre hyresgästerna att de har fysiska begräsningar som försvårar vardagen? Upplever hyresgästerna att automatiska dörröppnare har underlätta för dem?
7 Sesam, öppna dig! 7 Tillvägagångssätt Detta kapitel inleds en övergripande förklaring till det tillvägagångssätt som tillämpats för att genomföra studien. Därefter ges en beskrivning av hur urvalet har gått till samt enkätdesign. Avslutningsvis redogörs studiens avgränsningar och hanteringen av enkäterna. Utförandet De insamlade enkäterna utgör fundamentet i studien av hyresgästernas syn på dörrautomatik, men även enkätsvaren från den tidigare rapporten som behandlade hyresgästernas dåvarande syn på automatiska dörröppnare kommer att användas. Detta för att möjliggöra en jämförelse svaren emellan. Enkäten skickades ut till samtliga 213 hyresgäster på Stackmolnsgatan, tillsammans med information om studien. Respondenterna fick cirka två veckor på sig att besvara enkäten och efter cirka en vecka skickades en påminnelse ut. Efter tre veckor matades de inkomna enkäterna in i statistikprogrammet SPSS. Enkäterna för de respondenterna som deltog vid förra studien, kodades av två anledningar. Dels för att se hur många som besvarade enkäten vid båda tillfällena, men även för att möjliggöra en jämförelse mellan respondenter som besvarat båda enkäterna. En jämförelse mellan samtliga respondenters svar för de båda enkäterna kommer huvudsakligen att studeras och vid intressanta iakttagelser kommer även en jämförelse med respondenter som besvarat båda enkäterna göras. Urval Populationen är de enheter urvalet i en studie görs utifrån och i detta fall är populationen hyresgäster boende hos Poseidon där det råder en liknande åldersstruktur som på Stackmolnsgatan. Då det är ett pilotprojekt som drivs på Stackmolnsgatan är tanken att projektet skall vara överförbart till andra fastigheter inom Poseidons bostadsbestånd som har liknande förutsättningar. För att delstudiens resultat skall vara överförbart är populationen fastigheter inom Poseidon med liknande förutsättningar. Stickprovet av populationen blir därmed hyresgäster boende på Stackmolnsgatan. Givet delstudiens syfte är urvalet framtaget genom ett ickesannolikhetsurval. Med detta menas att urvalet är framtaget på annat sätt än genom slumpmässig urvalsteknik och att vissa enheter i populationen har större chans än andra att komma med i urvalet. Då studiens syfte var att undersöka om hyresgästerna
8 Sesam, öppna dig! 8 på Stackmolnsgatan har förändrat sin syn till automatiska dörröppnare, blir därmed även stickprovet väldigt specifik. Att vara hyresgäst i Poseidons tre fastigheter på Stackmolnsgatan var det enda kriteriet för att delta i enkätundersökningen. Enkätdesign Enkäten består utav 15 frågor som undersöker hyresgästernas syn på tillgängligheten i fastigheten, självständighet i det vardagliga livet och deras inställning gentemot dörrautomatik. Vidare är det tre kontrollvariabler för att få reda på ålder, kön samt civilstånd. Enkäten avslutas med Övriga synpunkter, detta för att respondenten skall få en chans att kunna bidra med ytterligare information eller synpunkter på enkäten. Totalt består enkäten av 19 frågor. De enkäter som skickades ut till respondenter som deltog vid förra undersökningen har fått ett eget identifikationsnummer, vilket är samma som de fick vid förra undersökningen. Detta för att säkerställa respondentens anonymitet samt för att möjliggöra en jämförelse mellan respondentens svar undersökningarna emellan. För de boende i uppgången där även hissen har blivit försedd med dörrautomatik skickades en speciell enkät ut för att belysa deras syn på hur dörrautomatiken i hissen uppfattas. Enkäten bestod av en extra fråga, således hade den enkäten 20 frågor. Enkäten är utformad med olika frågor för att ur olika vinklar belysa syftet och består mestadels av slutna frågor för att respondenten inte skall missuppfatta frågorna, något som skulle kunna missgynna resultatet. Det kräver också att respondenten tvingas ta ställning i frågan, vilket ger en tydlig bild av respondentens förhållningssätt. En reservation måste dock göras eftersom det är ett medvetet val att inte ha med något svarsalternativ som är en förlikning mellan två motpoler. Detta kan leda till att respondenten väljer att inte besvara frågan för att inte behöva ta ställning eller rent av skapar ett eget alternativ. Totalt skickades 213 enkäter ut och 94 svar kom in. Av de 94 räknas två som bortfall. Anledningen till att enkäterna räknas som bortfall beror på att enkäterna har skickats tillbaka obesvarade utan någon förklaring. Vidare förekommer det bortfall i enstaka frågor där respondenten glömt fylla i eller medvetet valt att inte besvara frågan av olika anledningar. Det har även förekommit att respondenter har missat att besvara frågorna på en hel sida. Det troligaste förklaring är att de helt enkelt har missat denna sida, men det kan inte uteslutas att de aktivt har valt att inte besvara frågorna. Något som blir tydligt i datapresentationen eftersom några frågor har fler
9 Sesam, öppna dig! 9 respondenter än andra. Enkäterna med endast ett fåtal uteblivna svar räknas inte som bortfall, eftersom enkäterna är besvarade till stora delar och resultatet av de andra frågorna fortfarande kan användas. I den deskriptiva datapresentationen har olika svarsalternativ kategoriseras till två alternativ istället för fyra. Genom att slå ihop de två svarsalternativen på ena sidan och vice versa blir det tydligare skillnader mellan svarsalternativen. Det är gjort på frågor där respondenten är tvungen att ta ställning. Exempelvis har de respondenter som besvarat en fråga med svarsalternativet Mycket lättare eller Lättare blivit en svarsgrupp och motsvarande för de som besvarat frågan med svarsalternativet Mycket svårare eller Svårare. Paret som har besvarat enkäten har även fyllt i båda könen vilket har medfört att de har fått egen kategori. De är därmed inte medräknade i könsfördelningen eftersom det skulle medför att enkäten skulle bli dubbelt bokförd. Paret har även fyllt i två olika födelseår och året mellan dem är använt i statistiken. Oavsett vilket år som hade använts hade det inte påverkat kategoriseringen av de olika ålderskategorierna. Dock påverkar det medelålder. I detta fall är det tydligt att det är ett par som har besvarat enkäten och inte en individ som medvetet har kryssat i båda könen på grund av att hen inte vill kategoriseras och tillhöra ett specifikt kön. Ett scenario som hade varit möjligt eftersom svarsalternativen Man eller Kvinna var de enda som kunde fyllas i. Datahantering De enkätsvar som är kodade är det av två anledningar, dels för att se hur många som besvarade enkäten vid båda tillfällena, men även för att möjliggöra en jämförelse mellan respondenter som besvarat båda enkäterna. Eftersom inte alla hyresgäster besvarade enkäten vid förra tillfället, är endast 110 enkäter vilket är antalet respondenter från förra undersökningen av totalt 213 kodade. De resterande 103 enkäterna är inte kodade på något sätt och därmed anonyma för samtliga. Informationen om att svaren är anonyma och att de inte kan spåras tillbaka till någon specifik individ utav någon annan än mig själv gick även det att utläsa av informationsutskicket. Den kodlistan som gjordes i samband med undersökningen förra året är något endast jag har tillgång till och gjordes endast för att användas vid denna uppföljningsstudie. För att kunna göra en uppföljningsstudie var det av stor vikt
10 Sesam, öppna dig! 10 att veta vilka respondenter som deltog vid första tillfället för att resultatet skall kunna vara jämförbart. Genom att delta i enkäten kunde respondenten vara med i en utlottning av biobiljetter. För att delta i utlottningen var respondenten tvungen att ange sitt namn och lägenhetsnummer eller adress. Detta för att enbart besvarade enkäter skulle kunna delta i utlottningen. Respondenterna fick information vad som gällde för att delta och att deltagandet i utlottningen var helt frivilligt. Informationen från respondenterna användes enbart för utlottning. Vid enkätutskicket bifogades information om studien, om mig samt information om hanteringen av enkäterna.
11 Sesam, öppna dig! 11 Deskriptiv datapresentation Denna del presenterar resultatet från enkäterna. Enkätsvaren från undersökningen som gjordes under hösen och från undersökningen som gjordes för ett år sedan presenteras båda två om det är relevant. Enkätens resultatpresentation är uppdelat utifrån syftet, där den första delen behandlar svaren från alla respondenter och den andra delen svaren från respondenterna som är 75 år eller äldre. Enkätsvar alla respondenter Den första delen behandlar svaren från alla respondenter och vid flertalet av frågorna beskrivs relevanta iakttagelser med hjälp av svar från andra enkätfrågor. Detta för att kunna utgöra trender bland respondenternas svar. Kontrollfrågor Könsfördelning bland respondenterna är relativt jämn, med en liten majoritet för kvinnor. Det är 42,4 procent män och 56,5 procent kvinnor samt 1,1 procent par som har besvarat enkäten. Könsfördelningen bland hyresgästerna på Stackmolnsgatan var vid början av 2012, 55,4 procent män och 44,6 procent kvinnor. Könsfördelningen i enkäten är därmed inte representativ. Jämfört med enkäten för ett år sedan är könsfördelningen nästintill densamma. Skillnaden mellan de olika undersökningarna är att representationen i den senaste underökningen har ökat med bland kvinnorna med cirka två procent och representationen bland par har minskat med två procent. Figur 1 - Könsfördelning
12 Sesam, öppna dig! 12 Medelåldern bland respondenterna är 65,15 år och år är den mest representerade ålderskategorin med 30,8 procent. Sett till alla respondenterna är det 69,2 procent av respondenterna som är 60 år eller äldre. På Stackmolnsgatan bodde det i början av 2012 cirka 44 procent som är 60 år eller äldre och medelåldern bland hyresgästerna var 55,9 år. Åldersfördelningen i enkäten ger därmed inte en representativ bild av hur åldersfördelningen är på Stackmolnsgatan. Jämfört med undersökningen för ett år sedan är respondenterna något äldre. Medelåldern är något högre och antalet personer i ålderskategorierna 60 år eller äldre är procentuellt några fler. Medelålderns ökning kan sannolikt förklaras av att undersökning är gjord ett år senare än den förra och således är det uppenbart att respondenterna som har besvarat enkäten vid båda tillfällena är ett år äldre. Dock går en intressant iakttagelse att göra, vilket är att flera personer uppger en ålder över 80 år i undersökning nummer två jämfört med undersökning nummer ett när en jämförelse bland de respondenter som besvarade båda enkäterna. Den troliga anledningen till att det är så beror på att personer som deltog i den första undersökningen har en partner och således har partnern troligtvis besvarat enkät nummer två. Figur 2 - Åldersfördelning Den sista kontrollfrågan Civilstånd har förändrats mycket sedan den förra undersökningen. Svarsalternativet Ensamstående är det absolut vanligaste civilståndet, vilket 60,9 procent av respondenterna svarar. Den näst största svarskategorin är Gift med 30,4 procent. Svarsalternativen Sambo och Änka/ Änkling har båda 4,3 procent vardera. Vid den förra undersökningen svarade drygt hälften att
13 Sesam, öppna dig! 13 de var ensamstående och cirka en fjärdedel svarade att de var gifta. Svarsalternativet Änka/ Änkling har sjunkit från 14,6 procent till 4,3 procent. En förklaring till detta kan bero på svarsalternativen Ensamstående och Änka/ Änkling kan tolkas av respondenterna och det beror på hur respondenten vill identifiera sig. Det råder samma trender bland de respondenter som besvarat båda enkäterna, som när alla respondenters svar räknas. Figur 3 - Civilstånd Allmänt hälsotillstånd På frågan om hur respondenterna upplever deras hälsa uppger 67 procent av 91 respondenter att de mår Bra. Något som är en ökning med 4,5 procent jämfört med undersökningen för ett år sedan. De respondenter som uppger sin hälsa som Mindre bra, har en stor majoritet något funktionshjälpmedel, någon funktionsbegränsning och har en ålder av 60 år eller äldre. En förändring råder även bland de respondenter som besvarat enkäten vid båda tillfällena och även där svarar fler respondenter att de mår bättre jämfört med för ett år sedan. Cirka en fjärdedel av 90 respondenter uppger att de idag använder sig av något funktionshjälpmedel. Vanligast förekommande funktionshjälpmedlet är Rollator, tätt följt av funktionshjälpmedlet Käpp/kryckor. Vid den förra undersökningen var både Rollator och Käpp/kryckor de vanligaste funktionshjälpmedlen och även då var det cirka en fjärdedel som använde ett eller flera funktionshjälpmedel. Det är 37 procent av 90 respondenter som idag uppger att de har någon funktionsbegränsning, något som är en minskning jämfört med ett år sedan med cirka tre procent. Samma trend går även att utröna vid en jämförelse av respondenterna som
14 Sesam, öppna dig! 14 har besvarat enkäten vid båda tillfällena. Den vanligaste funktionsbegränsningen är nedsatt styrka i Händer/armar. Upplevelser av entrén På frågan Upplever du idag svårigheter att ta dig från din lägenhet ut ur huset på egenhand? svarade 88 procent av 92 respondenter att de inte upplever några problem att ta sig ut. 12 procent upplever problem med att ta sig ut på egenhand. Skillnaden är knappt märkbar jämfört med undersökningen för ett år sedan. Då var det 88,5 procent av 103 respondenter som svarade att de inte upplevde några svårigheter och 11,5 procent som svarade att de upplevde svårigheter. Sett till de respondenter som besvarat båda enkäterna är svaren även där likartade. Det är 69 respondenter som har besvarat båda enkäterna och de har svarat lika i båda undersökningarna med ett undantag och det är att en respondent har valt att inte besvara frågan i den första undersökningen. Cirka 89 procent uppger vid båda tillfällena att de inte upplever några svårigheter att ta sig ut på egenhand och således är det 11 procent som uppger att de upplever någon form av svårighet. En förändring som går att identifiera de olika undersökningarna emellan är dock att trenden som går identifiera i den senaste undersökningen är tvärtom jämfört med undersökningen för ett år sedan. Då gick det att identifiera att respondenterna som upplevde svårigheter, uppgav att de hade någon funktionsbegränsning, upplevde sin hälsa som mindre bra och var 80 år eller äldre. I den senaste undersökningen råder det istället en motsatt trend där majoriteten av respondenterna uppger att de har en bra hälsa, har inte någon funktionsbegränsning, respondenter är representerade från flera ålderskategorier och använder inte något funktionshjälpmedel.
15 Sesam, öppna dig! 15 Figur 4 Svårt att ta sig ut på egenhand På frågan om respondenterna känner sig osjälvständiga i anslutning till entrén och hissen svarar 92,2 procent av 90 respondenter att de inte känner sig osjälvständiga. Något som är ökning jämfört med undersökningen för ett år sedan, då 86,1 procent av 101 respondenter svarade detta. Bland de respondenter som för ett år sedan uppgav att de kände sig osjälvständiga, var en majoritet 60 år eller äldre, uppgav att de hade en mindre bra hälsa, hade någon funktionsbegränsning samt bodde i ett singelhushåll. Liknande trend går även att se nu i uppföljningsenkäten samt vid en jämförelse mellan de respondenter som besvarat båda enkäterna. Figur 5 Osjälvständig Respondenternas möjligheter till Aktivitet/ avkoppling påverkas inte i stor utsträckning av att fastigheten har dörrautomatik. För ett år sedan uppgav 86,1 procent av 101 respondenter att de inte blir påverkade och 13,9 procenten ansåg att de
16 Sesam, öppna dig! 16 blir påverkade. De respondenter som då uppgav att de blev påverkade hade samtliga någon funktionsbegränsning och alla tror även att dörrautomatik skulle underlätta för dem. En majoritet är även 80 år eller äldre och upplever idag svårigheter att gå ut på egenhand. Vid undersökningen nu under hösten går det att identifiera liknande tendenser. Fler personer uppger att de inte blir påverkade av att fastigheten har dörrautomatik 1, något som 92,3 procent av 91 respondenter uppger. Men bland de respondenter som uppger att de blir påverkade, så råder samma trender bland dem som det gjorde för ett år sedan. Vid en jämförelse mellan respondenter som besvarat båda enkäterna finns det även där en ökning bland respondenterna som uppger att de inte blir påverkade av att det finns dörrautomatik. Figur 6 Aktivitet/ Avkoppling Nu när dörrautomatiken är på plats var det intressant att se hur hyresgästerna upplever entrén. Därför ställdes frågor gällande hur de oftast öppnar entrédörren och hur de upplever förändringen. På frågan Hur öppnar du oftast entrédörren från utsidan? svarade 39,6 procent av 91 respondenter att de oftast använde kod och dörrautomatik. 12,1 procent att de använde nyckeln tillsammans med dörrautomatiken. Bland de respondenter som öppnar dörren utan dörrautomatik, var det vanligast att de använde nyckeln, vilket 28,3 procent gjorde och 19,6 procent använde sig av portkoden. Kategoriseras valen till med dörrautomatik och utan dörrautomatik, resulterar det i att 51,6 procent använder sig oftast av dörrautomatik. Anmärkningsvärt här är att många respondenter som oftast använder dörrautomatik 1 Frågan ställdes på följande sätt i uppföljningsenkäten Påverkas dina möjligheter till aktivitet/ avkoppling av att entrédörren i din fastighet har dörröppnare.
17 Sesam, öppna dig! 17 och portkod uppger att de har någon funktionsbegränsning. Av totalt 32 respondenter som uppger att de har någon funktionsbegränsning och även besvarat frågan hur de oftast öppnar entrén från utsidan är det 62,5 procent som anger att de oftast använder dörrautomatik. Bland de respondenter som uppger att de inte har någon funktionsbegränsning är det 45,6 procent som uppger att de använder dörrautomatik. Andra trender som går att utröna är även att bland de respondenter som har funktionshjälpmedel är det vanligast att använda dörrautomatik och portkod, men att enbart använda nyckel är inte ovanligt. Fördelning bland de som angett att de har något funktionshjälpmedel och hur de tar sig in i fastigheten är: kod och dörrautomatik 52,4 procent, nyckel och dörrautomatik 4,8 procent, enbart kod 4,8 procent, enbart nyckel 38 procent. En stor majoritet av de som använder dörrautomatik är 60 år eller äldre. Figur 7 Öppnar oftast entrédörren från utsidan När respondenterna tar sig ut från fastigheten, använder 59,8 procent oftast dörrautomatik och 40,2 procent använder oftast inte dörrautomatik. Här råder en tydligare bild av att respondenterna använder sig av dörrautomatik bland de som har någon funktionsbegränsning. 78,1 procent av de som har någon funktionsbegränsning uppger att de använder sig av dörrautomatik när de tar sig ut från fastigheten. Bland de som uppger att de inte har någon funktionsbegränsning är det helt lika, 50 procent uppger att de använder dörrautomatik och 50 procent uppger att de inte gör det 2. 2 För att ta sig ut från fastigheten står hyresgästen inför följande valmöjligheter; antingen trycker hen på dörröppnaren eller går hen fram till dörren och trycker på en liten knapp som öppnar låset till dörren och sedan med hjälp av sin fysik får hen öppna dörren.
18 Sesam, öppna dig! 18 Vidare är de som oftast använder sig av dörrautomatik boende i ett ensamhushåll, bland de som har ett funktionshjälpmedel använder en stor majoritet dörrautomatik och även bland de som uppger sin hälsa som mindre bra används oftast dörrautomatik. Frågan är av uppenbara skäl ny och således kan ingen jämförelse mellan de olika undersökningarna emellan göras. Figur 8 - Öppnar oftast entrédörren från insidan Vidare skulle respondenterna ta ställning till om dörrautomatiken har underlättat eller försvårat att ta sig igenom entrédörren, både från utsidan såväl som från insidan. Anmärkningsvärt på den frågan är den kraftiga majoritet som råder för att dörrautomatiken har underlättat. Från utsidan uppger 93,6 procent av 78 respondenter att dörrautomatiken har underlättat och från insidan uppger 96,3 procent av 80 respondenter att dörrautomatiken har underlättat. I den förra undersökningen var det 84,5 procent av 103 respondenter som upplevde det som lätt att ta sig in i fastigheten från utsidan och 87,9 procent av 99 respondenter som tyckte det var lätt att ta sig ut genom entrén från fastighetens insida. Vid en jämförelse i frågan mellan de som besvarade enkäten i båda undersökningarna är det även där fler respondenter, procentuellt sätt, än tidigare som uppger att det idag är lättare att ta sig in och ut genom entrédörren. Att det var lätt att ta sig in i fastigheten ansåg 83,3 procent av 68 respondenter, jämför med 93 procent av 57 respondenter som anser att det idag är lättare. Ta sig ut från insidan av entrén ansåg 87,7 procent av 65 respondenter vara Lätt att göra, jämfört med 98,3 procent av 59 respondenter vid uppföljningen. Sammanfattningsvis går det att se tydliga trender att dörrautomatiken har underlättat för respondenterna. Mer intressant är det att se till respondenter med hög ålder,
19 Sesam, öppna dig! 19 funktionsbegränsningar, funktionshjälpmedel samt mindre bra hälsa. I dessa kategorier finns det några anmärkningsvärda svar. Bland de som anser att det har blivit svårare finns det respondenter som är 80 år eller äldre, har rollator, har funktionsbegränsningar samt uppger mindre bra hälsa. Det är väldigt få respondenter som har besvarat enkäten och uppger något som precis har beskrivits, men svaren är värda att påpeka. Bland enkätsvaren som behandlar huruvida respondenterna upplever det lättare att ta sig ut från fastigheten är det främst respondenten som uppger att hen har en manuell rullstol som sticker ut. Det eftersom hen anser att det har blivit svårare att ta sig ut från fastigheten. Figur 9 Använda entrén från utsidan Figur 10 Använda entrén från insidan
20 Sesam, öppna dig! 20 Det är även viktigt att poängtera dörrautomatikens betydelse i hissen. Som tidigare nämnt är det enbart en trappuppgång där hissen har blivit försedd med dörrautomatik. Därmed är det enbart hyresgäster i den trappuppgången som kan besvara frågan om dörrautomatiken har underlättat. Dock är det relativt få svar från den trappuppgången endast åtta respondenter och det som går att utröna av svaren är att användandet av dörrautomatik har inte fått ett så stort genomslag, men att det har underlättat. Tre respondenter anger att de oftast använder dörrautomatik och fem respondenter anger att de oftast inte använder dörrautomatiken. Samtidigt uppger sju respondenter att hissen har blivit lättare att använda och en respondent uppger att hissen har blivit svårare att använda. Även här råder en liknande trend som vid entréerna, det vill säga att respondenter uppger att det har blivit lättare med dörrautomatik, men det är fortfarande många som uppger att de inte oftast inte använder dörrautomatiken. Automatiska dörröppnare För ett år sedan uppgav 60 procent av 100 respondenter att de trodde automatiska dörröppnare skulle underlätta för dem. Nu svarade 73,3 procent av 90 respondenter att dörrautomatiken har underlättat för dem. Vid en jämförelse mellan de respondenter som besvarade båda enkäterna finns även där en förändring. 63,1 procent av 65 respondenter trodde att dörrautomatik skulle underlätta och 74,6 procent av 67 respondenterna uppger att dörrautomatiken har underlättat. Bland de som besvarade den senaste enkäten går det att utröna bland de som har någon funktionsbegränsning, använder något funktionshjälpmedel, uppger sitt hälsotillstånd som mindre bra samt är 60 år eller äldre, råder det en kraftig majoritet att dörrautomatik har underlättat. Figur 11 Har dörrautomatik underlättat?
21 Sesam, öppna dig! 21 Viljan att betala för dörrautomatik har dock inte förändrats i speciellt stor utsträckning. För ett år sedan kunde 8,9 procent av 101 respondenter tänka sig ett hyrespåslag för dörrautomatik och nu kan 8,7 procent av 92 respondenter tänka sig ett hyrespåslag. Bland de som kan tänka sig ett hyrespåslag är det 87,5 procent av 8 respondenter som kan tänkta sig svarsalternativet 1-25 kr i hyresökning per månad och 12,5 procent som kan tänka sig kr i hyrespåslag. Det är en minskning jämfört med ett år sedan, då kunde fler respondenter tänka sig ett högre hyrespåslag. De respondenter som kan tänka sig ett hyrespåslag för dörrautomatik uppger samtliga att dörrautomatiken har underlättat för dem och nästan samtliga är över 60 år eller äldre. Anmärkningsvärt är att majoriteten av de som kan tänka sig att betala har varken någon funktionsbegränsning eller använder sig av något funktionshjälpmedel, en trend som även rådde förra året. Figur 12 Kan tänkas betala för dörrautomatik?
22 Sesam, öppna dig! 22 Enkätsvar från de äldre hyresgästerna Under denna del presenteras enkätsvaren från de respondenter som är 75 år eller äldre. Vid förra undersökningen genomfördes även intervjuer med hyresgäster, något som inte har gjorts denna gång. Då gjordes en avgränsning att för att kategoriseras som äldre och den gränsen drogs vid 75 år. Kontrollfrågor Totalt är det 27 respondenter som är 75 år eller äldre. För ett år sedan var det totalt 28 respondenter. Könsfördelningen är 51,9 procent kvinnor och 48,1 procent män, jämfört med för ett år sedan var könsfördelningen 60,7 procent kvinnor, 32,1 procent män samt 7,2 procent par. Denna undersökning innehåller inga par överhuvudtaget. Det är vanligast att de äldre bor i ett singelhushåll, något som 55,6 procent gör. Bland de respondenter som besvarat båda enkäterna går det att utröna att det är en råder en jämnare könsfördelning mellan svaren i den senaste undersökningen. Totalt har 22 respondenter besvarat enkäten båda gångerna och uppfyller kravet på att vara 75 år eller äldre. Dock var det enbart 20 respondenter som var 75 år eller äldre i undersökningen för ett år sedan. Vid jämförelsen mellan respondenter som besvarat båda enkäterna, räknas därmed enbart de som nu är 76 år eller äldre. Detta eftersom de som var 74 år vid förra enkäten nu troligtvis är 75 år, men deras svar användes inte i förra enkäten. Allmänt hälsotillstånd Det är 63 procent av 27 respondenter som uppger sin hälsa som Bra, vilket är en ökning jämfört med för ett år sedan då 42,8 procent av 28 respondenter uppgav sin hälsa som Bra. Vid en jämförelse mellan respondenter som besvarat båda enkäterna råder även där samma trend. För ett år sedan svarade 55 procent av 20 respondenter att hälsan var Bra och ett år senare uppger 63,6 procent av 22 respondenter att hälsan är Bra.
23 Sesam, öppna dig! 23 Figur 13 - Hälsotillstånd Någon funktionsbegränsning uppger 40,7 procent av 25 respondenter att de har, något som är en minskning jämfört med ett år sedan. Då uppgav 66,67 procent av 27 respondenter att de hade någon funktionsbegränsning. Vid en jämförelse mellan respondenterna som besvarat både enkäterna skiljer sig även där resultat undersökningarna emellan. För ett år sedan uppgav 57,9 procent av 20 respondenter att de hade någon funktionsbegränsning, en siffra som ett år senare har sjunkit till 31,8 procent av 22 respondenter. Gällande om respondenterna använder sig utav något funktionshjälpmedel visar det sig att 40,7 procent av 27 respondenter idag använder sig utav något funktionshjälpmedel. Även här råder en minskning jämfört med för ett år sedan, då använde 53,6 procent av 28 respondenter ett eller flera funktionshjälpmedel. Respondenterna som besvarat enkäterna visar också upp samma trend att det är färre som använder sig av något funktionshjälpmedel. Upplevelser av entrén För ett år sedan upplevde 67,8 procent av 28 respondenter inga svårigheter att ta sig ut från fastigheten på egenhand. Med dörrautomatik installerad i fastigheten är det en siffra som stigit till 87,5 procent av 24 respondenter. Samtliga respondenter som då ansåg det problematiskt att ta sig ut på egenhand hade även någon funktionsbegränsning samt använde något funktionshjälpmedel. En sådan trend går inte att utröna bland de respondenter som upplever svårigheter i den senaste
24 Sesam, öppna dig! 24 undersökningen, snarare tvärtom. Vid en jämförelse bland respondenterna som besvarat båda enkäterna råder det även där samma trend. För ett år sedan uppgav samtliga respondenter som hade svårigheter att ta sig ut på egenhand, att de använde sig utav något funktionshjälpmedel samt hade någon funktionsbegränsning. Dock har den siffran förändrats på ett år och en stor majoritet uppger istället att de varken har någon funktionsbegränsning eller använder något funktionshjälpmedel. Figur 14 Svårt att ta sig ut på egenhand Bland de äldre respondenterna upplevde 74 procent av 27 respondenter att de inte kände sig osjälvständiga i anslutningen till entrén för ett år sedan. En procentsats som under ett år ökat till 84,6 procent av 26 respondenter. Förra året gick det att identifiera att samtliga som upplevde osjälvständighet, trodde att dörrautomatiken skulle underlätta. Något som bekräftas av att samtliga som idag upplever osjälvständighet, anser att dörrautomatiken har underlättat. Bland de som besvarat enkäterna vid båda tillfällena råder även där samma trend.
25 Sesam, öppna dig! 25 Figur 15 Osjälvständig Respondenternas möjlighet till Aktivitet/avkoppling på grund av att fastigheten saknade dörrautomatik påverkade inte 63 procent av 27 respondenter för ett år sedan. En siffra som efter installationen av dörrautomatik 3 har stigit till 88,5 procent av 26 respondenter. Vid en jämförelse bland respondenterna som besvarat enkäten vid båda tillfällena går det även där att se en ökning av respondenter vars möjligheter inte blir påverkade. Figur 16 Aktivitet/ Avkoppling 3 Frågan ställdes på följande sätt i uppföljningsenkäten Påverkas dina möjligheter till aktivitet/ avkoppling av att entrédörren i din fastighet har dörröppnare.
26 Sesam, öppna dig! 26 De äldre respondenternas upplevelser av att ta sig in i fastigheten från utsidan var för ett år sedan Lätt enligt 71,4 procent av 28 respondenter. I den senaste undersökningen är det 86,4 procent av 22 respondenter som uppger att det har blivit Lättare efter installationen av dörrautomatik. Även här råder det en trend där majoriteten som uppger svårigheter med att ta sig in från utsidan varken använder funktionshjälpmedel eller har någon funktionsbegränsning. Figur 17 Ta sig in från utsidan Insidan av entrén är något som uppfattas lättare än att ta sig in från utsidan. Samtliga respondenter totalt 22 stycken uppger att det har blivit Lättare i den senaste undersökningen. För ett år sedan var det 73 procent av 26 respondenter som uppgav att det var Lätt att använda entrén från insidan. Figur 18 Ta sig ut från insidan
27 Sesam, öppna dig! 27 Automatiska dörröppnare Hur upplever då de äldre hyresgästerna dörrautomatiken? För ett år sedan trodde 74 procent av 27 respondenter att dörrautomatik skulle underlätta för dem. Nu ett år senare uppger 83,3 procent av 24 respondenter att dörrautomatiken har underlättat. Majoriteten bland de respondenter som uppger att dörrautomatiken inte har underlättat har varken någon funktionsbegränsning, använder inte något funktionshjälpmedel samt uppger att de har en bra hälsa. Vid en jämförelse mellan respondenterna som har besvarat båda enkäterna, går det att identifiera liknande trender. Figur 19 Automatiska dörröppnare
28 Sesam, öppna dig! 28 Diskussion Huvudsyftet med studien var att undersöka om hyresgästerna på Stackmolnsgatan har förändrat sin inställning gentemot automatiska dörröppnare. Detta med anledning till att dörrautomatik har installerats i samtliga entréer i tre fastigheter samt i hissen i en trappuppgång. Mindre än 50 procent har besvarat enkäten i uppföljningen och resultatet är därmed inte representativt för alla hyresgäster på Stackmolnsgatan, men resultatet ger en antydan till den inställning som råder bland hyresgästerna gentemot dörrautomatik. Vidare är det även viktigt att poängtera att människor som kan kategoriseras i de högre ålderskategorierna samt kvinnor är överrepresenterade i enkäten. Något som är missvisande jämfört med den faktiska ålders- och könsfördelningen som råder på Stackmolnsgatan. Det som går att utröna av resultatet är att hyresgästerna är positiva till att automatiska dörröppnare har installerats. Majoriteten av respondenterna anser att dörrautomatiken har underlättat för dem och det är fler respondenter som uppger att dörrautomatiken har underlättat jämfört med antalet respondenter som vid förra undersökningen trodde att dörrautomatik skulle underlätta. Nästan samtliga frågor har fått en förändring i svaren, jämfört med undersökningen för ett år sedan. Entrén uppges ha blivit lättare att ta sig förbi såväl från insidan som från utsidan och färre respondenter upplever sig osjälvständiga i anslutning till entrén. En annan intressant trend som går att identifiera är att färre människor upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mindre bra. Dock är det svårt att dra paralleller till att det skulle bero på de automatiska dörröppnarna. En mer trolig förklaring är att människors upplevelse av sitt egna hälsotillstånd går upp och ner, och vid undersökningen under hösten 2012 upplevde respondenterna att hälsan var bättre. I förra undersökningen förutsades att självständigheten bland respondenterna kunde öka med hjälp av att möjligheten att ta sig förbi fysiska hinder skulle förbättras. Vilket nu, ett år senare, har till viss del har införlivats i och med att färre människor upplever sig som osjälvständiga i anslutning till entrén. Dock går det inte att hävda att det beror på dörrautomatiken, men däremot kan dörrautomatiken bidragit till detta, eftersom respondenterna uppger att det har blivit lättare att ta sig in och ut. Genom att minska hinder för människor underlättar det och skapar även möjligheter för individer att göra saker och ting som tidigare har varit besvärligt.
29 Sesam, öppna dig! 29 Något som dock inte har förändrats i speciellt stor utsträckning är betalningsviljan bland respondenterna. Det finns fortfarande en negativ inställning bland hyresgästerna att betala för dörrautomatik, bland annat beskriver en respondent varför hen inte är positivt inställd till en hyreshöjning. Hen beskriver sin rädsla för att hyreshöjningen successivt kommer att öka år för år. Vid den förra studien poängterades att just den finansiella delen av dörrautomatiken är problematisk. En installation av dörrautomatik är inte gratis och vid en installation som den på Stackmolnsgatan kan det ses som en förbättring av fastigheten. Trots att så många i enkäten upplever att dörrautomatik har underlättat för dem, verkar det som att det råder något som kan liknas vid en skepticism gentemot dörrautomatik bland hyresgästerna. Mer utvecklat kan dörrautomatik på förhand ses som ett onödigt hjälpmedel, men när hjälpmedlet är installerat och brukare har fått nyttja dörrautomatiken, blir människor medvetna om dess för- och nackdelar. Förändringen måste därmed ställas i relation till hur det var innan och om människor ansåg att det fungerade att öppna dörren manuellt utan någon hjälp, ja varför skall de då betala för någonting som de själva klarar av. Även om så pass många respondenter uppger att dörrautomatiken har underlättat, är det samtidigt nästan lika fördelat bland respondenterna rörande hur de oftast öppnar entrédörren. Något som visar på att många fortfarande anser att det går lika bra att öppna dörren manuellt, precis som de gjort tidigare, och därmed kan det spela in varför betalningsviljan fortfarande är så pass låg. Även i denna undersökning går det att identifiera att respondenter av en högre ålder, de som har någon funktionsbegränsning eller använder något funktionshjälpmedel är de mest representerade bland de som uppger att de upplever några problem. Dock är det viktigt att poängtera att många av dessa respondenter även uppger att dörrautomatiken har underlättat för dem. Något som är väldigt intressant eftersom det är kanske främst dessa respondenter som är målgruppen för denna typ av hjälpmedel. En människa som har upplevt problem med en tung dörr, upplever antagligen förändringen som gjorts ur ett annat perspektiv än en människa som inte upplevt några problem att öppna dörren tidigare. Detta eftersom individer som upplevt problem med en tung dörr har något att jämföra med. Det är många respondenter som anser att dörrautomatiken har underlättat för dem, men trots det används inte hjälpmedlet i så stor utsträckning. Lite mer än hälften av respondenterna använder dörrautomatiken när de skall in i fastigheten, men 93,6 procent uppger att
30 Sesam, öppna dig! 30 entrédörren har blivit lättare att ta sig förbi från utsidan efter installationen av dörrautomatik. Om så många respondenter har uppger att det har blivit lättare, varför är det då inte fler som använder sig av dörrautomatik? Bland de som har någon funktionsbegränsning och/eller använder sig utav något funktionshjälpmedel är det fler som använder sig av dörrautomatiken när de skall ut från fastigheten än när de skall in. Att ta sig ut från fastigheten bör vara lättare eftersom entrédörren öppnas utåt, men samtidigt krävs det enbart ett knapptryck för att ta sig ut, men för att ta sig in krävs det ytterligare en handling. Vilket kan vara en förklaring till varför fler använder dörrautomatiken från insidan jämfört med från utsidan. Det är även ett anmärkningsvärt högt antal respondenter som anger att de har en funktionsbegränsning och/eller har ett funktionshjälpmedel, men likväl oftast öppnar entrédörren utan dörrautomatikens hjälp. Dock bör det tydliggöras att en majoritet av respondenter med någon funktionsbegränsning och/ eller något funktonshjälpmedel använder dörrautomatiken. Tendenser till varför det rådde en positiv inställning gentemot dörrautomatik i den förra studien var användarvänligt och solidaritet. Den studien innehöll fler kommentarer från respondenterna och byggde även delvis på intervjuer med äldre hyresgäster. Därav går inte solidaritet att identifiera lika tydligt i denna studie, även om några enkätkommentarer visar på sådana tendenser. Att respondenterna upplever dörrautomatiken som användarvänlig grundar sig att så många uppger att entrédörren har blivit lättare att ta sig förbi, något som tyder på att hjälpmedlet är lätt att använda. Dock behöver det inte betyda att hjälpmedlet i praktiken används, vilket har beskrivits att så inte är fallet i stor utsträckning.
31 Sesam, öppna dig! 31 Konklusioner Denna rapport baseras på enkätsvar och berör dörrautomatik och dess påverkan på hyresgästerna på Stackmolnsgatan. Samtliga enkätsvar har förändrats jämfört med ett år sedan och nästan samtliga svar tyder på att dörrautomatiken är något positivt. Framförallt upplever respondenterna att dörrautomatiken har underlättat, men trots det är det bara drygt hälften av respondenterna som oftast använder sig av dörrautomatiken när de skall ta sig in eller ut från fastigheten. En reservation gällande respondenternas svar bör tilläggas. Då 94 utav 213 enkäter besvarades, går det inte att påstå att enkäten ger en representativ bild av hyresgästernas åsikter, men enkäterna ger en antydan till den syn som råder. Med den reservationen besvaras studiens frågeställning. Det går att säga att respondenterna uppger att dörrautomatiken har påverkat dem positivt i anslutningen till entrén. Vidare går det även att säga att respondenterna upplever att de automatiska dörröppnarna har underlättat för dem. Gällande de äldre hyresgästerna och delsyftet som berör dem, går det även där att dra liknande slutsatser. Antalet äldre respondenter som uppger att de har någon funktionsbegränsning och/ eller använder något funktionshjälpmedel är färre vid denna undersökning jämfört med för ett år sedan. Något som är intressant för frågeställningen om de äldre hyresgästerna upplever att de har fysiska begränsningar som försvårar vardagen. De äldre respondenternas svar gällande att färre respondenter upplever sig osjälvständiga, färre respondenter upplever svårigheter till aktivitet/ avkoppling och färre respondenter upplever svårigheter att ta sig ut på egenhand, bidrar till att besvara den frågeställning. Slutsatser som går att dra av detta är att de äldre hyresgästerna upplever in mindre grad att de har fysiska begränsningar som försvårar vardagen. De äldre respondenterna visar även de upp en bild av att automatiska dörröppnare är något som underlättar. För att återkoppla till kvinnan och de olika scenarierna om hur hon tog sig förbi dörren med och utan dörrautomatik, så går det att påpeka hennes sätt att bemästra entrédörren är de vanligaste alternativen. Även frågan om brukare upplever att dörrautomatik är ett fungerande hjälpmedel i praktiken är relevant att återkoppla till, för visst anser brukarna att hjälpmedlet underlättar, men det betyder inte det hjälpmedlet oftast används.
32 Sesam, öppna dig! 32 Bilaga 1: Enkät Enkät till hyresgäster på Stackmolnsgatan Enkäten besvaras genom att kryssa i svarsrutan på det svarsalternativ som stämmer bäst överens med dig. Endast ETT alternativ skall kryssas i på varje fråga. Om det ges utrymme för egna kommentarer, skriv gärna. Tack på förhand. 1. Upplever du idag svårigheter att ta dig från din lägenhet ut ur huset på egen hand? Inte alls Inte särskilt mycket Ganska mycket Väldigt mycket 2. Får du idag hjälp att öppna entré-och hissdörrar av exempelvis anhörig, personlig assistent eller hemtjänst? Ja Nej 3. Hur öppnar du oftast entrédörren från utsidan? Med kod och dörrautomatik Med nyckel och dörrautomatik Enbart kod Enbart nyckel
Vägen ut. - En delstudie om automatiska dörröppnare i ett pilotprojekt. Emil Holmsten 2012-01-11
Vägen ut - En delstudie om automatiska dörröppnare i ett pilotprojekt Emil Holmsten 2012-01-11 V ä g e n u t 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE... 6 DEFINITIONER... 7 ÄLDRE MÄNNISKOR... 7 TILLGÄNGLIGHET...
Hälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Målgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Målgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -
En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR
En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.
s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Mer tillåtande attityd till alkohol
IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd
Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension
2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten
Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (16) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (16) Innehållsförteckning Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden...1
Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2015
Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2015 Kvalitet- och beställarenheten Carolina Day, verksamhetsutvecklare Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare Innehållsförteckning
Brukarundersökning IFO 2017
2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning
Mer tillåtande attityd till alkohol
IQ RAPPORT 2018:1 2017 Mer tillåtande attityd till alkohol trendbrott bland unga? Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Alkoholindex 2017 mer tillåtande syn på berusningsdrickande 6. Ungas attityd 8.
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete
Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Formellt skydd av natur - undersökning
SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING
SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från
BoendeDOK 2014. juni 2015. Brukarnas åsikter
BoendeDOK 2014 juni 2015 Brukarnas åsikter Kortversion av BoendeDOK årsrapport 2014 BoendeDOK - E T T S T R U K T U R E R A T S A M T A L F Ö R B Ä T T R E B O E N D E S T Ö D 1 BAKGRUND Sedan 1 januari
I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 16 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 16 hade temat Att göra gott? Här
Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003
Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 IMRI AB, International Market Research Institute har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten under oktober och november månad intervjuat
Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014
Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika
Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper
Skyttarna ser positivt på damklassen
Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle
Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999
KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60
Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror
Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som
Kommunernas stöd till idrotten. En undersökning våren 2005
Kommunernas stöd till idrotten En undersökning våren 2005 Sammanfattning Det stöd landets kommuner ger till idrottsrörelsen, genom såväl kontanta bidrag som stöd till antingen egna eller föreningsdrivna
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1
HANDSLAGET Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER Enkätredovisning 1 Innehåll Inledning... 3 Resultatredovisning... 4 Fråga 1 och 2...
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,
Mentorsundersökningen 2018
Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8
Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016
Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Norlander RAPPORT Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016 Projektledare: Monica Bylund och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulenter OOF. Hjälppersoner:
LRF Jeanette Scherman. Rapport. IPSOS Agneta Hallström och Andreas Brand. Nöjd Medlem Datum:
Rapport Nöjd Medlem 2018 LRF Jeanette Scherman IPSOS Agneta Hallström och Andreas Brand Datum: 2018-04-18 1 Innehåll 3 Sammantaget 29 Övriga resultat Synen på LRF, Framtid och Digitalisering 5 Inledning
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när
Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till
Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till 2012-11-30 Logistikprogrammet Veronica Linnarsson, Lisa Verona, Huifen Virro/Cao Sammanfattning Linköpings kommun arbetar sedan ett tiotal år
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:
Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun
Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun mars 29 RAPPORT 1 (12) "HUR VILL DNR: Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av enkätundersökning om seniorboende.
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens
Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015
Dnr 41-639/215 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 215 stockholm.se Brukarundersökning 215 3 (42) Innehållsförteckning Om undersökningen 4 Sammanfattning av årets resultat 4 Vård och omsorgsboende
Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 18 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 18, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I: TOBAK...
Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst
Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009
Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013
Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika
Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008
Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av
Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund
Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, 221 84 Lund mf@mfskane.se 2015-09-01 Rapport Psykosocial enkät Under mars månad 2015 genomförde Medicinska Föreningen en enkätundersökning bland
Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009
Örebro kommun Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov 2009 Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009 Bakgrund Örebro kommuns näringslivskontor ger fyra gånger per år ut tidningen Goodwill.
Utbildningsenheten menar att det i Nacka fungerar väl med obligatoriskt skolval. Nästa alla inbjudna till skolvalet gjorde ett aktivt skolval.
2018-04-16 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/81 Utbildningsnämnden Skolvalet 2018 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning I skolvalet till hösten 2018
ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge
ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av
Hur nöjda är våra brukare?
2010-10-05 Ärendenr: Nf 247/2010 Handläggare: Annelie Fridman Hur nöjda är våra brukare? Resultat från enkätundersökning 2010 inom Förvaltningen för funktionshindrade Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare
Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Arbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd
Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.
LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2012
Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Slutkommentar... 14
Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden
Resultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval
Resultat Lupp 16 ett länsövergripande urval Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg Bakgrund Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en webbaserad enkätundersökning framtagen av MUCF
Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan
Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan 2017 Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2018/737 ISBN-nr: 978-91-88619-31-0 Västerås 180312 Diagram är utarbetade av Myndigheten
Mätning av behov av stöd för personer i akut hemlöshet
Mätning av behov av stöd för personer i akut hemlöshet Resultat 2014-03-13 Ett samarbete mellan: Sid 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Metod... 4
Studenters tankar om existentiella frågor
Studenters tankar om existentiella frågor Enkätrapport 2018 genomförd av Navigatörerna i samverkan med Örebro Teologiska Högskola Innehållsförteckning Bakgrund 2 Sammanfattning av resultat 2 Reflektioner
Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:
Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund
Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall
Brukarenkät hemtjänsten 2011
Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland
Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn
Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning
Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1
BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet
Brukarundersökning av socialnämndens resultatmål 2008
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande 9-1-25 1(8) SN9/18 Brukarundersökning av socialnämndens resultatmål 8 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att
Brukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018
Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4
Bättre boende för äldre och anhöriga med gemenskap, tillgänglighet & välfärdsteknologi
Bättre boende för äldre och anhöriga med gemenskap, tillgänglighet & välfärdsteknologi Ulrica Björner Senior Göteborg Marianne Hermansson Senior Göteborg Gammal och fri Göteborgs stad har påbörjat ett
Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T
Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Bakgrund Som vid den tidigare utvärderingen av lönebildningsprocessen genomfördes även denna gång en enkätundersökning. Enkäten skickades ut i april månad 2015
Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.
Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort!
1 PM 2017:58 Jonas Åström Nina Hvitlock Christer Ljungberg 2017-10-03 Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort! Foto av Oskar Elfving Söderström Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund
RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004
RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur
Delredovisning av regeringsuppdrag
Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation
Svärdsjö Falu Kommun Omvårdnadsnämnden FALUN. Enkät angående Boende för äldre i Svärdsjöbygden
Svärdsjö 219-2-11 Falu Kommun Omvårdnadsnämnden FALUN Enkät angående Boende för äldre i Svärdsjöbygden Nu är den eftersträvade frågeenkäten ställd till alla boende, som är mellan 6 och 85 år, i Gamla Svärdsjö
FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND
FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND TUSENTALS LÄGENHETER KAN SKAPAS OM VINDAR BYGGS OM INLEDNING En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Sverige har dock enligt
Vilken ort? Medlemmar i föreningen
Kursutvärdering Kompetenta Anordnare - omgång 3 De flesta deltagarna kommer från Blekinge och från Värmland. Diagram (n=45) Vilken ort? 2 6 7 6 Blekinge Umeå Vara Värmland Västerås Det är i huvudsak större
Boendeparkering Centrum-Torsvik
1 (26) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Fredrik Meurman 08-731 3385 2017-05-19 TFN/2017:206 Teknik- och fastighetsförvaltningen Boendeparkering Centrum-Torsvik Resultat enkätundersökning 2 (26) Maj 2017
Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017
Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017 Inledning Hotell- och restaurangfacket, HRF, organiserar hotellstädare i hotell- och restaurangbranschen.
Svensk Fjärrvärme. Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning
Svensk Fjärrvärme Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning 20130326 Om undersökningen United Minds har genomfört en kvantitativ nollmätning bland svensk allmänhet i åldrarna 18-80 år. 1 050 intervjuer genomfördes
Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research
Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit
Vad tycker besökarna om socialkontoret?
2005-04-28 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Vad tycker besökarna om socialkontoret? Hur blev du bemött av personalen? Ganska dåligt 2% (5%) Mycket dåligt 9% (5%) Ganska bra 22% (26%) Mycket
KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen
KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772
Hyresstatistik Statistik 2003:5
Hyresstatistik 2003 Statistik 2003:5 Hyresstatistik Ålands statistik- och utredningsbyrå har sedan 1995 producerat hyresstatistik en gång per år. Statistiken gäller medelmånadshyran för april och presenteras
Så sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 2017 Ylva Nettelbladt, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2017 hade temat Vad jag vill
Survey and analysis of morningpapers
Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Om sexuell orientering och identitet i skolan
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Om sexuell orientering och identitet i skolan Om sexuell orientering och identitet i skolan Förord Lärare ska ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras
Nyproducerade bostäder. Schibsted Industry Report 2018/2019
Nyproducerade bostäder Schibsted Industry Report 2018/2019 Bakgrund Antal respondenter Rikstäckande (total) 812 Storstadsregion 329 Storstockholm 250 Avgränsning Geografisk avgränsning: Boende på landsbygd
Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring
Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.
Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017
Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning
Åkeribarometern, kvartal 1, 2013
Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 HE 2013-02-26 Innehåll Åkeribarometern... 3 Sammanfattning... 4 Nettotal... 6 Den senaste tiden... 9 Jämfört med förra året samma tid...11 Nuläge...12 Den närmaste framtiden...15
Bilaga 3: Ja mfö relser mellan 2003 a rs öch 2015 a rs enka t. La rare i a rskurs 9 söm genömfö rt a mnespröven i engelska, matematik öch svenska
Systemutvärdering Monica Zetterman 1 (18) : Ja mfö relser mellan 2003 a rs öch 2015 a rs enka t. La rare i a rskurs 9 söm genömfö rt a mnespröven i engelska, matematik öch svenska Innehåll 1 Bakgrundsvariabler...