ÅRSRAPPORT Folktandvården i Stockholms län AB

Transkript

1 ÅRSRAPPORT Folktandvården i Stockholms län AB

2 1 (1) Regionrevisorerna Diarienummer RK 0025 Styrelsen Folktandvården i Stockholms län AB ÅRSRAPPORT Folktandvården i Stockholms län AB Revisorerna i revisorsgrupp II beslutade att överlämna rapporten till styrelsen för Folktandvården i Stockholms län AB för yttrande senast Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Hans-Erik Salomonsson Ordförande Christina Holmqvist Sekreterare Region Stockholm Regionrevisorerna Box Stockholm Telefon: E-post: landstingsrevisorerna.rev@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Hantverkargatan 25B, T-bana Rådhuset, se

3 RK Sammanfattning Folktandvården i Stockholms län AB I den årliga revisionen prövas om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Bedömning för år Tillfredsställande Inte helt tillfredsställande Otillfredsställande Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat X Tillräcklig Inte helt tillräcklig Otillräcklig Intern styrning och kontroll X Rättvisande Inte rättvisande Räkenskaper X Ekonomiskt- och verksamhetsmässigt resultat Det ekonomiska resultatet uppgår till 112 mnkr, vilket är 13 mnkr lägre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen i förhållande till resultatkravet motsvarar ca 0,8 procent av omsättningen. Revisionen konstaterar att fullmäktiges mål om en ekonomi i balans därmed inte uppnåtts. Revisionen noterar att resultatkravet har höjts med 20 mnkr jämfört med 2017 och att fullmäktige har beslutat att sänka resultatkravet i budget Målen har i huvudsak uppnåtts när det gäller kvalitet, men inte när det gäller tillgänglighet. Svårigheten att uppnå tillgänglighetsmålen beror i viss utsträckning på problem med att rekrytera och behålla erfaren personal. Det verksamhetsmässiga resultatet bedöms vara tillfredsställande men styrelsen behöver fortsatt arbeta med åtgärder för att komma till rätta med tillgängligheten. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget som tillfredsställande. Bedömningen är oförändrad jämfört med Intern styrning och kontroll Revisionen bedömer att styrelsen i huvudsak har skapat tillräckliga förutsättningar för en tillräcklig intern styrning och kontroll, men att styrelsens arbetsformer och ärendehantering kan utvecklas. Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, vara tillräcklig. Bedömningen är oförändrad jämfört med Räkenskaper Årsbokslutet är i allt väsentligt upprättat enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Räkenskaperna bedöms vara rättvisande.

4 RK Innehåll 1 Årlig granskning 1 2 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Ekonomiskt resultat Verksamhetsmässigt resultat Samlad bedömning av ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat 9 3 Intern styrning och kontroll Ekonomi- och verksamhetsstyrning Styrelsens arbetsformer och ärendehantering Avrapporterade granskningar i delrapport Granskningar utan väsentliga iakttagelser Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Samlad bedömning av intern styrning och kontroll 14 4 Räkenskaper Granskningen av konsultkostnader Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Auktoriserade revisorns bedömning 15 Bilaga 1 Bilaga 2 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Bedömningsmål och bedömningskriterier

5 1 Årlig granskning I den årliga revisionen prövas om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Den årliga revisionen omfattar granskning och bedömning inom följande områden: Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Intern styrning och kontroll Räkenskaper Styrelsen för Folktandvården i Stockholms län AB (Folktandvården) ansvarar enligt de specifika ägardirektiven bedriva folktandvård inom Stockholms läns landsting och inom ramen för landstingets ansvar enligt tandvårdslagen. Folktandvården verkar på en konkurrensutsatt marknad där bolaget enligt ägardirektivet ska vara ett konkurrenskraftigt tandvårdsföretag med samhällsansvar som grund. Verksamheten ska omfatta barntandvård, vuxentandvård, specialisttandvård, medicinsk tandvård, tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling och nödvändig tandvård. Inom landstinget utför Folktandvården uppdrag för hälso- och sjukvårdsnämnden i enlighet med beställning av huvudsakligen barntandvård. Bolaget ska vidare utföra kliniskt forskningsarbete i samarbete med centrum för oral hälsa. Från den 1 januari 2019 har landstinget övergått till region (Region Stockholm). Granskningen i denna rapport avser. Därför används begreppet landstinget för Stockholms läns landsting i de fall texten inte avser tiden från den 1 januari Revisionen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, landstingets regler och anvisningar, riktlinjer för samordnad revision och bolagsrevision inom SLL samt god revisionssed för kommunal verksamhet. Revisionen har utgått från revisionsplanen som fastställts av revisorsgrupperna och revisorskollegiet. I granskningen har lekmannarevisorerna biträtts av landstingets revisionskontor. Granskningen har genomförts av granskningsansvarig Anna Ullsten m.fl. vid revisionskontoret. Parallellt med lekmannarevisionen har revision utförts enligt ABL 9 kap. under ledning av auktoriserad revisor Fredric Hävrén vid EY. Lekmannarevisorernas uppdrag är att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den auktoriserade revisorn granskar räkenskaperna och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Den interna styrningen och kontrollen granskas gemensamt. Under granskningsåret har ömsesidig information och samverkan skett mellan bolagets lekmannarevisorer och dess auktoriserade revisor. 1

6 2 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsen och verkställande direktören uppnått fullmäktiges resultatkrav och övriga ekonomiska samt verksamhetsmässiga mål. Bedömningen omfattar även om styrelsen/vd genomfört givna uppdrag samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga Ekonomiskt resultat Budget Bokslut Bokslut 2017 Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar och finansnetto Resultat före bokslutsdisposition och skatt Erhållna koncernbidrag (komp) Lämnade koncernbidrag (komp) Justerat resultat Erhållna koncernbidrag (skatt) Lämnade koncernbidrag (skatt) Resultat efter bokslutsdisposition och skatt Balansomslutning (mnkr) Årsarbetare (antal) Justerat resultat uppgår till 112 mnkr, vilket är 13 mnkr lägre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen i förhållande till resultatkravet motsvarar ca 0,8 procent av omsättningen. Resultatet har påverkats negativt av jämförelsestörande poster med 8 mnkr, som avser reservering för löneskatt på pensioner som beror på att beräknat underlag för löneskatt varit för lågt beräknat tidigare år. Resultatet är 13 mnkr lägre än 2017 års utfall. Folktandvårdens resultatkrav är 125 mnkr, vilket är 20 mnkr högre jämfört med resultatkravet Av budget 2019 för Region Stockholm framgår att Folktandvårdens resultatkrav har sänkts till 112,5 mnkr år Det justerade resultatet visar årets resultat inklusive den kompensation bolag i LI- SAB-koncernen kommer att lämna till moderbolaget i form av koncernbidrag för att neutralisera effekter av sänkt pensionskostnad på grund av att Finansinspektionen i november beslutat om en höjning av diskonteringsräntan. Justerat resultat kan jämföras med utfallet 2017 och fullmäktiges budget. 2

7 Med hänsyn till skattesituationen inom LISAB-koncernen lämnar bolaget dessutom ett koncernbidrag på 95 mnkr. Lämnade koncernbidrag uppgår sammantaget till 108 mnkr. Det resultat efter bokslutsdisposition och skatt som redovisas till Bolagsverket uppgår till 18 mnkr. I den fortsatta analysen utgår revisionen från det justerade resultatet (112 mnkr), som är jämförbart med fullmäktiges resultatkrav (125 mnkr). Årets investeringar uppgår till 56 mnkr, att jämföra med fullmäktiges budget på 75 mnkr. Budgetavvikelsen beror på att färre ombyggnationer än planerat har genomförts under Jämförelse med budget Verksamhetens intäkter uppgår till mnkr, vilket är 1 mnkr (0,1 procent) lägre än budgeterat. Intäkterna för barntandvård överstiger budgeten med ca 35 mnkr, vilket förklaras framförallt av fler listade barn än budgeterat. Ersättningen för vuxentandvård är ca 34 mnkr lägre än budget, vilket bl.a. beror på färre behandlade vuxna än budgeterat. Bolaget har svårt att rekrytera personal pga. brist på utbildad tandvårdspersonal, vilket har negativ påverkan på bolagets möjlighet att öka produktionen och därmed intäkterna. Från och med utökades den avgiftsfria barntandvården 1 till att även omfatta 22-åringar. Reformen medför enligt Folktandvårdens beräkningar ett intäktstapp då ersättningen som erhålls för åringar inte motsvarar de intäkter som skulle ha genererats om denna tid istället hade lagts på vuxna patienter. Verksamhetens kostnader, exkl. avskrivningar och finansiella poster, uppgår till mnkr, vilket är 2 mnkr (ca 0,1 procent) lägre än budgeterat. Av budgetavvikelsen är 13 mnkr hänförbart till lägre kostnader för bemanning än beräknat. Kostnaderna för lokaler överstiger budgeten med ca 11 mnkr. Budgetavvikelsen i övrigt utgörs av flera delposter, bl.a. materialkostnader (2 mnkr), vårdrelaterade kostnader (-1 mnkr) och övriga kostnader (-1 mnkr). Avvikelser i förhållande till budget har i huvudsak analyserats och kommenterats på ett tillfredställande sätt i styrelsens årsrapport Jämförelse med 2017 års utfall Jämfört med 2017 har verksamhetens intäkter ökat med 22 mnkr (1,3 procent), vilket framför allt beror på ökade intäkter för barntandvård (47 mnkr). Intäkterna för barntandvården har ökat till följd av den utökade avgiftsfria barntandvården, ökad ersättning för barntandvård och fler listade barn. Intäkterna för vuxentandvården har minskat (24 mnkr) pga. ökad korttidsfrånvaro vilket påverkat produktionen negativt. Vidare har den utökade avgiftsfria barntandvården lett till att mer tid har lagts på barnpatienter och mindre på vuxenpatienter jämfört med föregående år. Verksamhetens kostnader, exkl. avskrivningar och finansiella poster, har jämfört med 2017 ökat med 4 mnkr (0,2 procent), vilket i huvudsak beror på ökade bemanningskostnader (14 mnkr) till följd av ökade pensionskostnader och ökade kostnader 1 Regeringen har beslutat att utöka den avgiftsfria barntandvården till att omfatta åldrarna år. Från och med omfattas 22-åringar. Från och med 2019 omfattas 23-åringar. 3

8 för lokaler (6 mnkr) till följd av höjda hyror för ombyggnationer. Posten övriga kostnader har minskat (-11 mnkr) eftersom posten föregående år inkluderade reserverade medel 2 och det för inte finns någon motsvarande post. Kostnaderna för köpta tjänster (-4 mnkr) och material (-1 mnkr) har också minskat något. Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar och finansiella poster har jämfört med 2017 ökat med 10 mnkr (0,6 procent). De finansiella kostnaderna har ökat med ca 4 mnkr jämfört med föregående år. Avskrivningarna har ökat med 2 mnkr jämfört med till följd av genomförda investeringar Bedömning av ekonomiskt resultat Revisionen bedömer att fullmäktiges mål om ekonomi i balans inte har uppnåtts i och med att resultatet underskrider resultatkravet. Revisionen noterar att resultatkravet höjts med 20 mnkr jämfört med föregående år och att fullmäktige har beslutat att igen sänka resultatkravet i budget Det ekonomiska resultatet bedöms vidare delvis ha påverkats av faktorer som är svåra för bolaget att kontrollera, så som personalbrist och utökad avgiftsfri barntandvård. Det ekonomiska resultatet bedöms, likhet med föregående år, vara tillfredsställande. 2.2 Verksamhetsmässigt resultat Nedan redovisas måluppfyllelsen för ett urval av dels fullmäktiges, dels styrelsens mål och uppdrag Tillgänglighet, valfrihet och kvalitet i hälso- och sjukvården Ett av fullmäktiges mål för säker vård är att förskrivningen av antibiotika ska minska. Folktandvården följer upp antal uthämtade antibiotikarecept per patientbesök. Uthämtade recept har minskat från ca 10 recept per patientbesök 2017 till ca 9 recept per patientbesök. Bolaget har som mål att 100 procent av förskrivningarna 2021 ska ske på korrekt indikation. Målet för är 85 procent. Mätningen sker genom journalgranskning två gånger per år. Under var andelen korrekta förskrivningar 82 respektive 75 procent vid mättillfällena, vilket innebär att Folktandvården inte klarade det uppsatta målet. 2 Reserverade medel avseende lokalkostnader i samband med samlokalisering av ett antal tandvårdskliniker och avseende skadeståndsanspråk. 4

9 Tillgänglighet, valfrihet och kvalitet i hälso- och sjukvården Mål Bokslut Bokslut 2017 Klarat målet Styrelsens mål säker vård Antibiotikaförskrivning på korrekt indikation 1 85% 78% 70% Nej Avtalsenliga mål och styrelsens mål tillgänglighet Nya vuxna patienter utan akuta problem ska erbjudas tid för undersökning inom 2 veckor: Allmäntandvård 2 Nya vuxna patienter utan akuta problem ska erbjudas tid för undersökning inom 2 veckor: Medicinsk tandvård 2 Barn och ungdomar som remitteras till specialisttandvård ska som längst vänta 2 månader 2 Vuxna patienter som remitteras ska som längst vänta 6 månader 75% 50% 54% Nej 100% 100% 100% Ja 100% 71% 79% Nej 75% 82% 70% Ja 1 I tabellen redovisas utfallet som genomsnitt av de två mätningarna som görs årligen. 2 Måttet avser andel kliniker som klarar målet. Som framgår av tabellen ovan uppnår inte Folktandvården målet för maximal väntetid för vuxna utan akuta besvär. Utfallet har försämrats jämfört med tidigare år. Detta beror i stor utsträckning på svårigheter med att rekrytera och behålla personal, särskilt erfaren personal. Oerfaren personal behöver handledning och har oftast lägre kapacitet att ta emot patienter, vilket får negativa konsekvenser för tillgängligheten. För att öka möjligheten att ge patienter tid inom två veckor har Folktandvården givit kliniker som har problem med tillgängligheten möjlighet att boka tider på närliggande tandvårdskliniker. Folktandvården når inte heller målet för maximala väntetider till specialisttandvården för barn och ungdomar. Andelen barn och unga som kan tas emot av specialisttandvården inom två månader har minskat jämfört med föregående år. Gruppen barn och unga har under utökats med ytterligare en åldersgrupp till följd av regeringens beslut att utöka den avgiftsfria barntandvården. Detta har inverkat negativt på tillgängligheten till specialisttandvården, bland annat genom att remisser för operation av visdomständer och remisser till bettfysiologin har ökat. För att minska väntetiderna för barn har Folktandvården bland annat slutit ett avtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen som innebär att vissa patienter i åldersgruppen kan behandlas inom medicinsk tandvård för vuxna. 5

10 Avtalsenliga krav kvalitet Kariespreventionsprogrammet Mål Bokslut Bokslut 2017 Klarat målet Fluorlackning av barn 7 år 70% 87% 88% Ja Fluorlackning av barn 13 år 70% 88% 88% Ja Tandhälsoinformation i förskoleklass och åk 5 70% 97% 94% Ja Fluorsköljning i förskoleklass och åk 5 70% 95% 96% Ja Undersökning av 2-åringar i behovsområde 3 och 4 70% 84% 74% Ja Tandhälsoinformation BVC (%) 70% iu iu - Tandhälsoinformation BVC (antal) I flerårsavtalet med HSN anges mål för tandvård som ges inom det kariespreventionsprogram som ingår i uppdraget. Rapporterad statistik visar att Folktandvården uppnår avtalets krav på lägsta godtagbara kvalitet. Andelen undersökta 2-åringar i behovsområde 3 och 4 minskade kraftigt år 2017, men har ökat under och ligger nu på 84 procent (74 procent 2017). Då tillförlitlig bortfallsstatistik saknas kan täckningsgrad avseende tandhälsoinformation vid barnavårdscentral (BVC) inte rapporteras. Uppdraget beskrivs som komplicerat då det förutsätter nära samarbete med personalen vid BVC-mottagningarna för att nå ut till föräldrarna. Statistiken visar att antalet föräldrar som fått information har sjunkit jämfört med föregående år. Antalet föräldrar som informerats har sjunkit de senaste fem åren. Bedömning Måluppfyllelsen har i huvudsak analyserats och kommenterats på ett tillfredsställande sätt i årsrapporten. Folktandvården uppfyller de kvalitetskrav som finns i avtalet med HSN, men når inte målnivåerna för tillgänglighet avseende specialisttandvård för barn och allmäntandvård för vuxna. Ledningen har vidtagit åtgärder i syfte att förbättra tillgängligheten. Revisionen bedömer att målen delvis har uppnåtts Tryggad kompetensförsörjning Fullmäktiges övergripande mål är att landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, vilket följs upp genom en årlig medarbetarenkät. Folktandvårdens utfall för både medarbetarindex och ledarskapsindex är i nivå med resultatet från föregående år. Mål i affärsplan Mål Bokslut Bokslut 2017 Klarat målet Ledarskapsindex Ja Medarbetarindex Ja Totalindex Ja 6

11 Ett av landstingsfullmäktigs mål är att landstingets förvaltningar och bolag ska införa systemstödet ProCompetence/KOLL för kompetensplanering. Folktandvården planerar att påbörja implementeringen under Folktandvården har under ett flertal år haft svårt att rekrytera och behålla tandvårdspersonal. Personalomsättningen är fortsatt hög och uppgick under till 14 procent. Antalet anställda har minskat och uppgår nu till helårsarbetare, en minskning med 29 helårsarbetare jämfört med föregående år. Svårigheten att rekrytera beror enligt bolaget på att konkurrensen om tandvårdspersonalen är hög i kombination med att antalet personer som utbildas inom tandvårdsyrkena inte motsvarar efterfrågan. Det är framför allt svårt att rekrytera tandhygienister och erfarna allmäntandläkare samt vissa specialisttandläkare. Rekryteringssituationen ser ut att vara fortsatt svår under de kommande åren pga. att stora pensionsavgångar väntas, särskilt bland tandsköterskor och tandläkare. Under har bolaget tagit fram en s.k. karriärstege för allmäntandläkare i syfte att skapa tydligare karriärvägar och därigenom bli en attraktivare arbetsgivare. Enligt plan kommer en karriärstege för tandhygienister att tas fram under Bolaget har även olika ledarskaps- och handledningsutbildningar, bl.a. traineeprogram för klinikchefer och arbetsledare. Folktandvården arbetar med olika insatser för att behålla medarbetare och utveckla medarbetarnas kompetens, bl.a. genomgår all nyutexaminerad tandvårdspersonal ett s.k. introduktionsår i syfte att stärka deras kliniska kompetens. Folktandvården jobbar med att vidareutbilda tandvårdspersonal genom att utbilda nischtandläkare, -tandsköterskor och -hygienister. Nischtandläkare är allmäntandläkare som vidareutbildas dels för att kunna utföra mer avancerade behandlingar, dels för att kunna bistå övriga tandläkare inom kliniken och på närliggande kliniker med kunskap. Syftet är bl.a. att fler patienter ska kunna behandlas inom allmäntandvården istället för att remitteras till specialisttandvården, där tillgängligheten ofta är begränsad. Beslut om hur många nischtandläkare som utbildas tas av områdeschefen för allmäntandvården. Omfattningen av utbildningsbehovet baseras bl.a. på analyser av remissflöden mellan allmän- och specialisttandvården. Folktandvården har under utbildat 23 ST-tandläkare, vilket är tio fler än föregående år. Av dessa finansieras 8,5 helt av Folktandvården. Folktandvården bedömer att behovet av vissa specialister är större än antalet ST-tjänster hälso- och sjukvårdsnämnden finansierar. För att svara upp mot behovet väljer bolaget att finansiera STtandläkare. Bedömning Revisionen uppfattar att Folktandvården arbetar systematiskt med att säkerställa kompetensförsörjningen. Samtidigt konstaterar revisionen att bolaget har svårt att rekrytera personal inom flera yrkeskategorier inom kärnverksamheten, att personalomsättningen är fortsatt hög och att antalet anställda har minskat under trots fortsatt stort rekryteringsbehov. Revisionen menar därför att det är av vikt att 7

12 styrelsen fortsatt arbetar med att identifiera och genomföra åtgärder för att komma till rätta med rekryteringssituationen Hållbar verksamhet Bolaget är miljöcertifierat enligt ISO Bolagets affärsplan bryts ned på kliniknivå i s.k. handlingsplaner. Mål för miljö och socialt ansvarstagande finns angivna i handlingsplanerna. Folktandvårdens ledning har beslutat om ett hållbarhetsprogram med mål för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Miljömålen utgår ifrån landstingets miljöprogram Ett av målen i landstingets miljöprogram är att utsläppen av lustgas ska minska med 50 procent 2021 jämfört med Målet finns inarbetat i Folktandvårdens hållbarhetsprogram. Bolaget installerade i december 2016 en central lustgasdestruktionsanläggning för tandvård på Folktandvården Eastman. Lustgasutsläppen minskade med ca 40 procent mellan 2016 och 2017 och med ca 3 procent mellan 2017 och. I landstingets miljöprogram finns mål om att miljöpåverkan från läkemedel ska minska. I Folktandvårdens hållbarhetsprogram finns mål om att minska förskrivningen av två typer av antibiotika och ett smärtstillande läkemedel med hög miljöbelastning 3. Bolaget når de uppsatta målen för minskad förskrivning av preparaten. Bedömning Revisionen bedömer att Folktandvården arbetar systematiskt med hållbarhetsfrågorna Produktion Det finns inga externa krav på bolaget avseende avtalade vårdvolymer. Interna mål är att uppnå 71 procent marknadsandelar för barntandvården, vilket motsvarar ca barn, öka antalen nya vuxna kunder med och att ha minst aktiva friskvårdsavtal. Mål i affärsplan Mål Bokslut Bokslut 2017 Klarat målet Antal listade barn Ja Ökning av antalet vuxna kunder Nej Antal aktiva friskvårdsavtal Nej Som framgår av tabellen ovan uppnår Folktandvården sina interna mål om antal listade barn. Från betraktas patienter som barn till och med det år de fyller 22, medan antalet listade barn 2017 omfattar patienter till de år de fyller 21. Antalet vuxna kunder har ökat med ca 1 500, vilket är betydligt färre än målet om Anledningen uppges vara svårigheter att ta emot fler patienter i allmäntandvården 3 De tre preparaten finns med på landstingets förteckning över miljöbelastande läkemedelssubstanser som bör minska (LS ). 8

13 pga. personalsituationen. Andelen aktiva frisktandvårdsavtal har ökat jämfört med föregående år, men inte tillräckligt för att bolaget ska nå sitt mål. Produktion 2017 Förändring i procent Antal behandlade barn allmäntandvård Antal behandlade barn specialisttandvård Antal ungdomar med tandregleringscheck Antal vuxna som behandlats inom allmäntandvård och medicinsk tandvård Antal behandlade vuxna inom specialisttandvård Antal behandlade inom nödvändig tandvård Antal behandlade som led i sjukdomsbehandling Antal behandlade F-tandvård Som framgår av tabellen ovan har antal behandlade vuxna inom allmäntandvården minskat med fem procent jämfört med föregående år. Minskningen beror på det svåra rekryteringsläget och att sjukfrånvaron var ovanligt hög under den första delen av året, vilket påverkat produktionen negativt. Antal behandlade inom specialisttandvården har ökat både för barn och vuxna jämfört med tidigare år. Ökningen inom specialisttandvården för barn beror bl.a. på att den avgiftsfria barntandvården från och med även omfattar 22-åringar. Produktiviteten mätt som bokad tid av arbetstid uppgår till 57 procent för tandläkare, vilket är en förbättring med 1 procent jämfört med föregående år. Motsvarande mått för tandhygienister uppgår till 51 procent, vilket är en förbättring med 0,5 procent jämfört med föregående år. Bedömning Revisionen konstaterar att Folktandvården har uppnått sitt interna mål för antal listade barn, men att målen för nya vuxna kunder och antal aktiva frisktandvårdsavtal inte har uppnåtts. Produktiviteten, mätt som bokad tid av arbetstid, har ökat något jämfört med föregående år Bedömning av verksamhetsmässigt resultat Revisionen bedömer att det verksamhetsmässiga resultatet inte helt har uppnåtts. Folktandvården uppnår avtalsmässiga krav för kvalitet men har svårt att nå målen för tillgänglighet. Svårigheten att uppnå tillgänglighetsmålen beror i viss utsträckning på att rekrytera och behålla erfaren personal. Revisionen menar att det är av vikt att styrelsen fortsatt arbetar med åtgärder för att säkerställa tillgängligheten. 2.3 Samlad bedömning av ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Årets resultat uppgår till 112 mnkr, vilket är 13 mnkr lägre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen i förhållande till resultatkravet motsvarar ca 0,8 procent av omsättningen. Revisionen konstaterar att fullmäktiges mål om en ekonomi i balans därmed inte 9

14 uppnåtts. Revisionen noterar att resultatkravet höjts med 20 mnkr jämfört med föregående år och att fullmäktige har beslutat att sänka resultatkravet med 12,5 mnkr i budget Det ekonomiska resultatet bedöms vidare delvis ha påverkats av faktorer som är svåra för bolaget att kontrollera, så som personalbrist och utökad avgiftsfri barntandvård. Revisionen bedömer att det verksamhetsmässiga resultatet delvis har uppnåtts. Folktandvården uppnår avtalsenliga krav på kvalitet men har svårt att uppnå målen för tillgänglighet, särskilt inom allmäntandvården för vuxna och specialisttandvården för barn. Svårigheten att uppnå tillgänglighetsmålen beror till viss del på det svåra rekryteringsläget. Styrelsens verksamhetsmässiga resultat bedöms vara tillfredsställande. Det är dock viktigt att styrelsen fortsätter att arbeta med åtgärder för att nå tillgänglighetsmålen. Revisionen instämmer i styrelsens bedömning av det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet och konstaterar att det beskrivits på ett i huvudsak tillfredsställande sätt i årsrapporten. Sammantaget bedöms det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet, utifrån genomförd granskning, som tillfredsställande. 3 Intern styrning och kontroll I detta avsnitt görs en bedömning av hur styrelsen och verkställande direktören tar ansvar för att det finns en intern styrning och kontroll som leder till måluppfyllelse och regelefterlevnad. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2. Granskningen har genomförts av revisionskontoret och auktoriserad revisor. 3.1 Ekonomi- och verksamhetsstyrning Folktandvården har en standardiserad modell för rapportering av ekonomi och verksamhet till styrelsen. Auktoriserad revisor bedömer att rapporteringen till styrelsen är ändamålsenlig för bolagets verksamhet och omfattning. Bolaget har i delrapporten för prognostiserat årets resultat till 125 mnkr. Utfallet blev dock 13 mnkr lägre än prognosen i delårsrapporten vilket anges bero på svagare intäktsutveckling och högre pensionskostnader än beräknat. Folktandvården har i budget och affärsplanen brutit ned de av fullmäktiges mål som berör verksamheten till egna uppföljningsbara mål, strategier och indikatorer. Bedömning Revisionen bedömer att Folktandvården har tillräcklig kontroll över kostnads- och resultatutvecklingen och att bolagets styrning via mål och indikatorer ligger i linje med fullmäktiges mål. 10

15 3.2 Styrelsens arbetsformer och ärendehantering Revisionen har granskat om styrelsens arbetsformer och ärendehantering följer bestämmelserna enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och landstingets/regionens styrande dokument. Granskningen har gjorts genom analys av samtliga vid tiden tillgängliga styrelsehandlingar och protokoll från, styrelsens arbetsordning 4 och VD-instruktion 5 samt attest- och delegationsordning 6. Enligt kommunallagen ska fullmäktige besluta i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. I det generella ägardirektivet har fullmäktige slagit fast att detta också gäller de landstingsägda bolagen. Granskningen av protokollen visar att styrelsen inte har fattat några beslut som kan anses vara av principiell beskaffenhet. Styrelsen ansvarar enligt de generella ägardirektiven för att efterlevnaden av styrande dokument följs upp. Styrelsen har i bolagsstyrningsrapporten 7 dels utvärderat sitt eget arbete och VD:s uppdrag, dels utvärderat efterlevnad av styrande direktiv (kommunalt ändamål, kommunala principer, ägardirektiv, policy och övriga styrdokument) och den interna kontrollen. Utvärderingen utgör en uppräkning av de styrdokument bolaget har att förhålla sig till och ett konstaterande att verksamheten bedrivits i enlighet med dessa. I utvärderingen har inte bolagets ledning motiverat hur bolagets verksamhet bedrivits i enlighet med styrande direktiv. Utöver vad som följer av 8 kap ABL om styrelsens arbete har bolagets styrelse även att beakta bestämmelserna i ägarpolicyn. Ägarpolicyn 1 slår fast att styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i rapporteringen av verksamhet och ekonomi. Av bolagsstyrningsrapporten framgår att styrelsen kontinuerligt har utvärderat den information som bolagsledningen lämnat. Hur utvärderingen har genomförts framgår inte. VD-instruktionen beskriver VD:s generella ansvar och befogenhet, vilka specifika uppgifter som ankommer på VD och gränsen för VD:s beslutanderätt i vissa ärenden. Regler för attestering av VD:s kostnader framgår inte av VD-instruktionen, men framgår av styrelsens arbetsordning 8 och attest- och delegationsordning 9. Bestämmelser runt VD:s bisysslor och eventuella intressekonflikter framgår inte av VD-instruktionen, men framgår styrelsens arbetsordning. Styrelsens arbetsordning beskriver arbetsfördelning inom styrelsen, konstituerande samt ordinarie möten, kallelse och beslutsunderlag, beslutsförmåga och vilka uppgifter som ankommer på ordföranden. Arbetsordningen innehåller vidare upplysningar om jäv för styrelseledamöter. I arbetsordningen saknas bestämmelser om beredning av ärenden samt bestämmelser om formerna för VD:s rapportering. Styrelsens generella ansvarsområde och skyldigheter framgår inte av arbetsordningen men detta följer av aktiebolagslagen. Arbetsfördelning mellan styrelse och VD återges i 4 Protokoll nr Protokoll nr Protokoll nr Ingår som bilaga till årsrapporten 8 Av denna framgår att styrelseordföranden ska attestera VD:s kostnader 9 Av denna framgår att ingen får attestera egna kostnader, vilket närmast överordnad chef ska göra. 11

16 arbetsordningen och utgör en beskrivning av att och hur styrelsen fastställer VD:s befogenheter, vilket inte utgör en egentlig arbetsfördelning. Arbetsfördelning följer istället av VD-instruktionen. I ägarpolicyn anges att styrelsens protokoll tydligt ska återge vilka ärenden som behandlats, vilket underlag som funnits för respektive ärende samt innebörden av besluten. Vidare framgår att beslutsunderlag och förslag till beslut i ett ärende ska ge en saklig, utförlig och relevant belysning av det ärende beslutet gäller. Styrelsens ledamöter ska i efterhand med enkelhet kunna följa upp vilka ärenden som behandlats, vilket underlag som legat till grund och vilka överväganden som gjorts. Granskningen har visat att datering av kallelserna och numreringen av styrelseprotokollen inte sker konsekvent. I granskningen har också framkommit att hänvisning till beslutsunderlagen ofta görs genom att hänvisa till ett dokumentnamn istället för att hänvisa till handlings- eller bilagenummer. I efterhand kan nuvarande ordning göra det svårt att följa vilka handlingar som styrelsen beaktat inför beslut. Vidare framkommer att beslutsunderlag saknats inför styrselns beslut om affärsplan. Beslutet föregicks av en strategidag där affärsplanen presenterades för styrelsen. I granskningen har vidare framkommit att det saknats förslag till beslut till några beslutspunkter och att hänvisning till relevant beslutsunderlag saknats i något protokoll. Vidare har inte innebörden av besluten återgetts i samtliga protokoll. Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. Styrelsen har fastställt vd-instruktion och attest- och delegationsordning där delegering från styrelsen till vd framgår. Attest- och delegationsordningen beskriver även avdelningschefs/områdeschefs/verksamhetschefs/personalchefs delegerade beslutanderätt samt på vilket sätt dessa kan vidaredelegera beslutanderätt till annan befattningshavare. Hur delegerade beslut ska återrapporteras till styrelsen framgår inte av vd-instruktionen eller av attest- och delegationsordningen. Styrelsen har inte fastställt vilken information den behöver för att följa upp delegerade beslut. Revisionens bedömning Revisionen bedömer att styrelsens arbetsformer i allt väsentligt följer aktiebolagslagen, kommunallagen och landstingets/regionens styrande dokument. Styrelsens utvärdering av efterlevnad av styrande dokument bedöms inte uppfylla ägardirektivets krav. Detta för att det saknas en redogörelse som styrker styrelsens bedömning av utvärderingen. Styrelsen bör också, enligt revisionens bedömning, formalisera och dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i rapporteringen om verksamhet och ekonomi och med vilken frekvens utvärdering av kvaliteten i rapporteringen ska genomföras. Styrelsens arbetsordning och VD-instruktionen bedöms uppfylla de krav som ställs i ägarpolicyn. För att öka tydligheten bör styrelsen överväga att infoga bestämmelser om VD:s bisysslor och attestering av VD:s kostnader i VD-instruktionen. Beslutsunderlagen till styrelsens möten bedöms inte fullt ut möta de krav som ställs i aktiebolagslag och ägarpolicy. Styrelsen bör säkerställa att förslag till beslut finns för respektive beslutsärende. Vidare bör styrelsens säkerställa att protokollen, för att 12

17 uppfylla kraven i aktiebolagslagen och ägarpolicyn, konsekvent och tydligt anger vilka beslutsunderlag som funnits för respektive ärende, samt att innebörden av fattade beslut tydligt återges i protokollen. Vidare bedömer revisionen att styrelsen bör säkerställa en tillräcklig kvalitet i återrapportering av beslut fattade på delegation, detta för att styrelsen fortlöpande ska kunna kontrollera om delegationen upprätthålls. Rekommendationer: Styrelsen bör dokumentera och redogöra för vilket underlag som ligger till grund för utvärderingen av efterlevnad av styrande dokument och redogöra för sin bedömning av hur bolaget efterlevt styrande dokument. Styrelsen bör formalisera och dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i rapportering om verksamhet, ekonomi och intern kontroll. Styrelsen bör säkerställa att förslag till beslut finns för beslutsärenden. Styrelsen bör säkerställa att protokollen, för att uppfylla kraven i ägarpolicyn, konsekvent och tydligt anger vilka underlag som legat till grund för respektive ärende, samt att beslutsformuleringen är tydlig så att den faktiska innebörden av beslutet framgår. Styrelsen bör formalisera och systematisera hur delegerade beslut ska återrapporteras för att fortlöpande kunna kontrollera om delegationen upprätthålls. 3.3 Avrapporterade granskningar i delrapport Delar av årets granskning har tidigare avrapporterats i delrapporterings-pm för ledningen. Nedan sammanfattas väsentliga iakttagelser från denna rapport. Granskning av riskanalys och intern kontrollplan Styrelsen har fastställt en för året aktuell intern kontrollplan upprättad utifrån dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys. Den interna kontrollplanen följer i huvudsak landstingsfullmäktiges policy 10 för intern kontroll. I huvudsak har bolaget, enligt revisionens bedömning, en fungerande process för att ta fram riskanalys och internkontrollplan. Revisionen bedömer att styrelsen i allt väsentligt har genomfört en riskanalys som identifierar, värderar och prioriterar väsentliga risker. Granskning av ledningsnära kostnader och representation Auktoriserad revisor har granskat ledningsnära kostnader och representation genom stickprov av kostnadskonton. I granskningen har inte framkommit att väsentliga avsteg från gällande rutiner förekommer. I ett fall saknas dokumenterad agenda, vilket beror på att ledningen använder en mötesapp där aktiviteter rensas bort per automatik. Bolaget bör införa rutiner som säkerställer att samtliga agendor kopplat till representationskostnader sparas på ett ändamålsenligt sätt. 10 Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag LS

18 Granskning av kassa och kontanthantering Auktoriserad revisor har granskat rutiner för kassa- och kontanthantering. Auktoriserad revisor har tidigare år noterat att rutinbeskrivningen innehållit inaktuell information och att tvåhandsprincip inte gällt vid stängning av kassan. Rekommendationer om detta bedöms kvarstå efter årets uppföljning. Dessutom framkom även att kassan räknas när kliniken är öppen för patienter och dörrar inte är låsta. Bolaget bör säkerställa att räkning av kassan sker i låsta utrymmen eller när kliniken inte är öppen för patienter. Granskning av barntandvård Revisionen har följt upp den rekommendation som lämnades i rapporten Tandvård för utsatta grupper 11 om att Folktandvården bör skapa former för att tydligare följa upp omhändertagandet av barnen med sämst tandhälsa. Arbetet med att förebygga karies för barn med sämst tandhälsa baseras i hög utsträckning på kariespreventionsprogrammet. Folktandvården har rutiner och system som möjliggör uppföljning av de avtalsmässiga kraven kopplade till programmet. Kariespreventionsprogrammet utgår från behovsområden och beskriver åtgärder som ska vidtas för barn boende i de olika behovsområdena. Revisionen bedömer att det finns tydliga former för att följa upp tandvård för barn med sämst tandhälsa i enlighet med kariespreventionsprogrammets insatser för olika grupper av barn. Däremot bedömer revisionen att det fortsatt föreligger förbättringsbehov beträffande uppföljning av i vilken utsträckning barn med hög risk för karies får tillräckliga förebyggande åtgärder i förhållande till den individuella risk barnen har för att utveckla karies. Ledningen bör därför säkerställa att det finns möjligheter att följa upp om barn med hög risk för karies får tillräckliga preventiva åtgärder. 3.4 Granskningar utan väsentliga iakttagelser Auktoriserad revisor har genomfört registerbaserad löneanalys och registerbaserad analys av huvudboken. Inga väsentliga avvikelser har noterats inom dessa områden. 3.5 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende den interna styrningen och kontrollen. I bilaga 1 framgår hur rekommendationerna har hanterats. 3.6 Samlad bedömning av intern styrning och kontroll Revisionen bedömer att det finns riktlinjer och rutiner för att säkerställa en tillräcklig styrning och intern kontroll inom bolagets verksamhetskritiska processer. Revisionen bedömer att styrelsens interna styrning och kontroll avseende arbetsformer och ärendehantering kan utvecklas, bl.a. avseende utvärdering av efterlevnaden av styrande dokument, hänvisning till beslutsunderlag och återrapporteringen av delegation. I årets granskning har vidare framkommit att det finns 11 Projektrapport 13/

19 förbättringsmöjligheter inom områdena ledningsnära kostnader och representation i de fall mötesappen används, kassa- och kontanthantering samt barntandvård. Resultatet av dessa granskningar bedöms inte vara av sådan karaktär att de påverkar den slutliga bedömningen av styrelsens interna styrning och kontroll. Baserat på den sammantagna granskningen så är bedömningen oförändrad jämfört med Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget vara tillräcklig. 4 Räkenskaper I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsens redovisning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2. Granskningen av räkenskaperna har genomförts av den auktoriserade revisorn. 4.1 Granskningen av konsultkostnader Auktoriserad revisor har granskat konsultkostnader genom stickprov mot verifierande underlag. Granskning har skett av kostnader som redovisas som konsultarvoden för IT-tjänster, konsultarvoden för juridiska tjänster, konsultarvoden för marknadsföring/pr samt övriga konsultarvoden. Granskningen har inte föranlett några väsentliga noteringar. 4.2 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende räkenskaper. I bilaga 1 framgår hur rekommendationerna har hanterats. 4.3 Auktoriserade revisorns bedömning Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande. 15

20 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING BILAGA 1 1(1) Sammanställning och uppföljning av lämnade rekommendationer avseende tidigare år och innevarande år: Folktandvården Stockholms län AB, Årsrapport Rekommendation Åtgärdat Ja Granskningsår Delvis Nej Kommentar Inköp 2011 Delår ID: 286 Styrelsen bör överväga att implementera ett elektroniskt inköpssystem. Detta i syfte att säkerställa att inköp inte sker utan underliggande ramavtal. Styrelsens arbetsformer Årsrapp ID: 1379 Årsrapp ID: 1381 Årsrapp ID: 1382 Årsrapp ID: 1383 Årsrapp ID: 1384 Styrelsen bör dokumentera och redogöra för vilket underlag som ligger till grund för utvärderingen av efterlevnad av styrande dokument och redogöra för sin bedömning av hur bolaget efterlevt styrande dokument. Styrelsen bör formalisera och dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i rapportering om verksamhet, ekonomi och intern kontroll. Styrelsen bör säkerställa att förslag till beslut finns för beslutsärenden. Styrelsen bör säkerställa att protokollen, för att uppfylla kraven i ägarpolicyn, konsekvent och tydligt anger vilka underlag som legat till grund för respektive ärende, samt att beslutsformuleringen är tydlig så att den faktiska innebörden av beslutet framgår. Styrelsen bör formalisera och systematisera hur delegerade beslut ska återrapporteras för att fortlöpande kunna kontrollera om delegationen upprätthålls. Transparensredovisning X Bolaget har under 2017 infört ett elektroniskt inköpssystem men har ännu inte implementerat användningen av detta till fullo. Följs upp i samband med delårsgranskningen Årsrapp ID: 801 Styrelsen bör säkerställa att Folktandvården på ett sammanhållet sätt redovisar att bolaget uppfyller syftet med den gemensamma redovisningsmodellen och därmed kraven på konkurrensneutralitet. X Följs upp i samband med årsgranskningen 2019.

21 BEDÖMNINGSMÅL OCH BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmål: 1. Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges resultatkrav och övriga ekonomiska mål. 2. Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål för verksamheten och genomfört tilldelade uppdrag. 3. Nämndens/styrelsens verksamhet har bedrivits i enlighet med för verksamheten gällande lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Bedömningskriterier: Tillfredsställande Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Avvikelser kan förekomma. Inte helt tillfredsställande Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större och/eller flera avvikelser. Otillfredsställande Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga avvikelser som måste åtgärdas snarast. Kommentar: Avvikelserna är så stora att frågan om anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet bör prövas. Intern styrning och kontroll Nämnden/styrelsen ansvarar för att det finns en intern styrning och kontroll som med rimlig grad av säkerhet leder till måluppfyllelse, effektiv verksamhet och regelefterlevnad. Bedömningsmål: 1. Nämnden/styrelsen har fastställt en organisation med tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. 2. Nämnden/styrelsen har i budget/verksamhetsplan fastställt ekonomiska och verksamhetsmässiga mål i linje med fullmäktiges mål och övriga uppdrag. Målen är mätbara/uppföljningsbara. 3. Nämnden/styrelsen har riktlinjer och rutiner för väsentliga områden för att säkerställa att verksamhetens uppdrag och mål uppnås samt att lagar, föreskrifter m.m. följs. 4. Nämnden/styrelsen har genomfört en riskanalys som identifierar, värderar och prioriterar väsentliga risker. Nämnden/ styrelsen har i en internkontrollplan fastställt vilka åtgärder/ kontroller som ska hantera prioriterade risker. 5. Nämnden/styrelsen följer kontinuerligt och systematiskt upp ekonomi och verksamhet, såväl för verksamhet i egen regi som för sådan som uppdragits åt annan att utföra, analyserar väsentliga avvikelser samt vidtar åtgärder vid behov. 6. Nämnden/styrelsen har ett informations- och kommunikationssystem som stödjer styrning, kontroll och uppföljning av verksamheten. 7. Nämndens/styrelsens rapportering ger en rättvisande och tillförlitlig information om ekonomi och verksamhet. Bedömningskriterier Tillräcklig Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Avvikelser kan förekomma. Inte helt tillräcklig Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större och/eller flera avvikelser. 1

22 Otillräcklig Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga avvikelser som måste åtgärdas snarast. Kommentar: Avvikelserna är så stora att frågan om anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet bör prövas. Räkenskaper Nämndens/styrelsens redovisning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning och kan ligga till grund för styrning, ledning, uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrivs. Bedömningsmål: 1. Nämndens/styrelsens räkenskaper är upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen, god redovisningssed samt landstingets regler och anvisningar. 2. Nämndens/styrelsens delårsrapport och årsbokslut/årsredovisning ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Bedömningskriterier: Rättvisande Räkenskaperna uppfyller i allt väsentligt bedömningsmålen. Avvikelser kan förekomma. Eventuella värderings-, klassificerings- och/eller upplysningsfel är inte av sådan karaktär att de väsentligen påverkar bilden av nämndens/styrelsens resultat och ställning. Inte rättvisande Räkenskaperna innehåller allvarliga avvikelser i förhållande till bedömningsmålen. Kommentar: Avvikelserna är så stora att frågan om anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet bör prövas. 2

23 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och styrelser sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna.rev@sll.se. Postadress: Box 22230, Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 25 b (T-bana Rådhuset) Telefon: E-post: landstingsrevisorerna.rev@sll.se Hemsida: Org.nr: