Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Programområde Mellersta Norrland

Transkript

1 Dnr Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Programområde Mellersta Norrland Förslag till operativt program (122)

2 1 Strategi för programmets bidrag till EUs strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken 1.1 Programmet bidrar till EUs strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Bakgrund Programområdet Mellersta Norrlands operativa program för Europeiska Regionalfonden är i ett europeiskt perspektiv ett konkret verktyg som under sju år ska bidra och medverka till att nå Europa 2020-strategin om global konkurrenskraft samt miljö, energi och demografiska frågor. Programmets mål och syfte är EU:s gemensamma utvecklingsstrategi Europa 2020 med nyckelbegreppet smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Europa 2020 ersätter den tidigare Lissabonstrategin. Den nya strategin betonar i ännu högre grad än föregångaren Lissabonstrategin behovet av innovation, sysselsättning och social integration samt kraftfulla insatser mot miljöproblem och klimatförändring för att uppfylla detta mål. Att implementera strategin är nödvändig om EU ska lyckas stärka sin ställning globalt. Eftersom EU-länderna i ökad utsträckning påverkas av varandra och utmaningarna är gemensamma är också strategin gemensam för hela EU-området. Samtidigt ger den nya strategin regionerna utrymme att själva utforma och genomföra en politik som passar just deras behov. Europa 2020-strategin bygger på tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillväxt att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt att främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Tillväxt för alla att stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Prioriteringarna konkretiseras i ett antal mål som ska uppnås på EU-nivå år 2020 enligt nedanstående sammanställning. Av sammanställningen framgår också att Sverige redan uppfyller huvuddelen av dessa mål. 5 Mål EU-mål 2020 Sverige mål 2020 Nuläge Sysselsättning Sverige Andel av befolkningen i arbete i åldern 75 % Väl över 80 % 80 % 2 (122)

3 20 64 år Utbildning Smart Tillväxt Minska andelen elever som lämnar skolan i förtid Öka avslutad högre utbildning bland åringar 10 % 40 % 10 % % 6,6 % 47,5 % Forskning och Innovation Andel av BNP som investeras i FoU Energi & klimat 3 % 4 % 3,4 % Hållbar tillväxt Minskade utsläpp av växthusgaser Andel förnybar energi Ökad energieffektivitet 20 % 20 % 40 % 50 % 17 % 47,9 % 20 % 20 % Jämförelsetal saknas Inkluderande tillväxt Social delaktighet 20 miljoner färre fattiga Minska andelen individer utanför arbetsmarknaden till väl under 14 % Ca 13 % Även om Sverige presterar bra i ett EU-perspektiv så står landet enligt EU-kommissionens uppfattning inför ett antal utmaningar. Strukturfonderna bör användas för att möta de största utmaningarna som enligt förslaget till partnerskapsavtal mellan Sverige och EU-kommissonen är. Otillräcklig kommersiell avkastning på innovation och forskning. Ungdomars och utsatta gruppers låga deltagande på arbetsmarknaden. Bättre förvaltning av naturresurser och bättre kostnadseffektivitet för åtgärder som rör klimatförändringen. Förutsättningar för de operativa programmen I syfte att öka möjligheterna att nå målen i EU 2020-strategin har EU-kommissionen valt en 3 (122)

4 strategi som innebär en bättre samordning av fonderna. Bättre samordning uppnås bland annat genom att ett partnerskapsavtal ska upprättas mellan varje medlemsland och EUkommissionen. Partnerskapsavtalet ska beskriva hur de tematiska målen ska användas på nationell och regional nivå. Samordningen kombineras med en tydligare koncentration av insatserna. Koncentration uppnås genom att elva fondgemensamma tematiska mål definierats och genom de investeringsprioriteringar som knutits till varje mål. 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag 4. Stödja övergången till en koldioxid ekonomi inom alla sektorer 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande 7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande 11. Förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen För att nå målen i Europa 2020 strategin förutsätts samverkan mellan samtliga gemensamma strategiska fonder. Regionalfondsprogrammet kommer i genomförandefasen att eftersträva och prioritera samverkan och synergier med Europeiska Socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och fiskerifonden. Dessutom har samverkan med andra programområden och initiativ som Horizon (122)

5 En betydelsefull del i Europa 2020-strategin utgörs av EU:s utvecklingsstrategi för Östersjöregionen (allmänt kallad Östersjöstrategin ). Med utvidgningen 2004 av EU österut, har hela EU-samarbetet getts nya politiska förutsättningar. Därtill är det ekologiska tillståndet i Östersjön i akut behov av insatser för att förhindra den ökande försurningen. Åtskilliga analyser har visat vilken tillväxtpotential som finns i Östersjöområdet. Med både utmaningar och möjligheter sammantaget har EU enats om att utforma en för Östersjöområdet särskild utvecklingsstrategi. Östersjöstrategin är EU:s första makroregionala utvecklingsstrategi. Införandet av en makroregional utvecklingsstrategi möjliggör större flexibilitet och regionspecifika lösningar som sammantaget bidrar till ett starkare EU. Genom utvecklad samverkan mellan programområdets regionalfondsprogram och Östersjöstrategin förbättras möjligheterna att uppfylla Europa 2020-strategin. Programperioden i programområdet Programområdet Mellersta Norrland har ca invånare. Befolkningen är koncentrerad till kustområdet och älvdalarna och även om ca 60 procent av befolkningen bor i områdets tre största städer, så är den andel av befolkningen som bor utanför tätorterna större än genomsnittet för riket. Det betyder att programområdet är så glest befolkat att det får del av de särskilda strukturfondsmedel som avsatts för att motverka gleshetens nackdelar. Över hälften av invånarna bor i någon av programområdets tre största städer. Ingen av dessa städer är att betrakta som storstad i ett europeiskt eller nationellt perspektiv. Den största staden i programområdet, Sundsvall, är Sveriges 16:e stad i storleksordning med ca invånare. Även om det finns inomregionala skillnader så har befolkningen i programområdet i sin helhet minskat under en följd av år. Minskningen är tydligast i glesbygds- eller landsbygdsområden och det är särskilt de yngre, främst kvinnor, som flyttar till större orter i eller utanför programområdet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är betydligt lägre än riksgenomsnittet. Den Svenska regionala tillväxtpolitiken har alltsedan Sveriges inträde i EU allt mer kommit att integreras i EU:s sammanhållningspolitik. Detta kommer till uttryck på många sätt, inte minst när det gäller hur de svenska regionerna utformar sina strategier. Programområdet består av två län, Jämtlands län och Västernorrlands län, som i sina respektive regionala utvecklingsstrategier lyfter fram centrala utvecklingsområden. Även om de två länens strategidokument speglar länens olikheter, så finns en tydlig överensstämmelse med Europa 2020-strategin. Det operativa programmet för programområdet bygger i allt väsentligt på de båda länens Regionala Utvecklingsstrategier. Regional utvecklingsstrategi en bas i analysen De fokusområden som lyfts i de båda länens regionala utvecklingsstrategier har varit vägledande i arbetet med det operativa programmet. Till grund för det ligger Västernorrlands läns regionala utvecklingsstrategi för åren och Jämtlands läns regionala utvecklingsstrategi För Jämtlands del utgår vi här från den remissversion vars svarstid löpte ut den 1 5 (122)

6 september Detta innebär reservation för de eventuells ändringar som bygger på synpunkter från remissinstanserna. Västernorrlands och Jämtlands regionala utvecklingsstrategier Jämtlands läns utvecklingsstrategi har prioriterat sju områden varav samtliga väl överensstämmer med prioriteringarna i Europa De är också länkade till EUkommissionens sju flaggskeppsinitiativ digital agenda, unga på väg, innovationsunionen, ett resurseffektivt Europa, integrerad industripolitik, kompetens och arbetstillfällen, plattform mot fattigdom. Västernorrlands regionala utvecklingsstrategi har lyft fram fyra fokusområden. Dessa är bredare och går därför in i flera av de områden som prioriterats i Jämtland, dock inte med samma tydliga koppling till EU Detta gör att områden i Jämtlands läns regionala utvecklingsstrategi kompletterar delar som inte är lika framträdande Västernorrlands strategi och vice versa. Gemensamt för de båda länens utvecklingsstrategier är att berörda aktörers samverkan och samhandling ses som ett av de viktigaste verktygen för att nå uppsatta mål. Det poängteras att kommuner, myndigheter, företag, organisationer samt utbildningsväsendet måste ha ett gemensam synsätt och ett väl fungerande och effektivt samarbete med varandra. Fokusområden i Jämtlands (7 områden) respektive Västernorrlands (4 områden) RUS Jämtland Västernorrland Företagande, innovation, forskning och utveckling Kompetens och kunskapsutveckling Innovationsförmåga som drivkraft Kompetens som drivkraft Resurssnålare och effektivare (miljö) Besöksnäring och attraktivitet Infrastruktur och samhällsservice Socialt inkluderande och ett sunt liv Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft Människan som drivkraft Demografiska möjligheter Som framgår av tabellen ovan är det två första områdena väldigt likalydande i de båda länen på samma sätt är innehållet i de tre sista för Jämtlands län samstämmiga med de två sista fokusområdena i Västernorrland. När det gäller de två områdena resurssnålare och effektivare samt besöksnäring och attraktivitet som lyfts fram i Jämtlands län är miljöfrågan tydligt utpekad i den första och tyngdpunkten 6 (122)

7 ligger på besöksnäringen i den andra. Miljöfrågan lyfts mer diffust i Västernorrland men har ändå en given plats. Området attraktivitet lyfts fram i alla fyra av de västernorrländska områdena och särskilt när det gäller människan som drivkraft. Besöksnäringen har en särställning i Jämtlands län men lyfts även fram som ett viktigt insatsområde i Västernorrland. Här nedan återges i korthet de båda länens fokusområden. Båda länen prioriterar företag, innovation, FoU och kunskapsutveckling Innovation och förnyelse för tillväxt beskrivs i termer av idéer och forskning som ett verktyg för att göra produkter och tjänster konkurrenskraftiga. Båda länen lägger vikt vid väl fungerande innovationssystem och pekar ut att satsningar bör göras inom följande branscher och sektorer: tillverkning, kreativ sektor, IT och gröna värdekedjor, materialteknik, el-hybrid, hydraulik,,lokal matproduktion, logistik och transport. Utöver det lyfts naturresurserna i båda länen som viktiga samt satsningar på vindkraft. Satsningen på befintliga och kommande plattformar, med sikte på affärsutveckling och innovation, har en tydlig inriktning i båda länen: vikten av samarbetet mellan företag, forskning, offentlig verksamhet och utbildningsorganisationer. Målet är att skapa arbete och nya företag. Inom ramen för samarbete pekas också Mittuniversitetet ut, men även andra universitet, då särskilt samverkan med Umeå Universitet. En central fråga är att samarbete leder till goda investeringsunderlag och riskkapital som ska fokusera på tjänsteutveckling, produktionskapacitet och affärsutveckling. Vidare lyfts vikten av att stötta befintliga och etablera nya kluster av båda länen. Detta ses också som en möjlig väg till internationalisering, export och gränsöverskridande samarbete. Båda länen lägger också fokus på ungas företagande och vidare ett gott entreprenörskapsklimat. I Jämtland lyfter man också fram innovativ landsbygdsutveckling som en särskild satsning. Båda länen prioriterar kompetens och kunskapsutveckling Även inom ramen för kompetensförsörjning lyfter båda länen vikten av väl fungerande och strategisk samverkan mellan olika aktörer. Livslångt lärande är centralt och målet är att alla ska ges möjlighet till lärande. Med rätt kompetenser och färdigheter underlättas rörligheten på arbetsmarknaden. Detta är nödvändigt i en värld med ett snabbt och föränderligt arbetsliv. Kopplingen till arbetsmarknaden är central, dels under utbildning men även genom lärlingsplatser, båda länen betonar vikten av att fånga upp de behov som arbetsgivarna har och kunna matcha det med både rätt utbildning och rätt kompetens. Länen har också en samstämmig bild när det gäller att få fler invånare med eftergymnasial utbildning, inte minst män men även unga och invandrare. De ska erbjudas anpassade och tillgängliga samt attraktiva utbildningar där kvaliteten är hög. Vidare lyfter man fram vikten av 7 (122)

8 ett utbildningssystem och en arbetsmarknad som är fri från diskriminering och där integrationen är god. Båda länen prioriterar infrastruktur, tillgänglighet och samhällsservice Inom ramen för kommunikation både fysisk och digital lyfter båda länen också frågan om miljövinster, exempelvis när det gäller transport på väg. I de båda länens RUS:ar betonas funktionella stråk, som matchar såväl näringslivets behov som den service som invånarna efterfrågar. Detta bör också framgå av regionala program och översiktplaner. Länen pekar på vikten av fungerande gods- och persontransporter som bidrar till en hållbar regionförstoring. I Jämtland pekar man bland annat på E14 mellan Trondheim och Sundsvall och i Västernorrland lyfts järnvägen mellan Härnösand-Gävle och Mittbanan/Ådalsbanan. Förutom de inomregionala transporterna och kommunikationerna lyfts också snabba och goda förbindelser interregionalt och även internationellt. Det rör bland annat smidig tullklarering som ett led i en konkurrenskraftig internationell handel, det rör också konkurrenskraftig flygtrafik. Gemensam för de båda länen är också att alla invånare ska ha tillgång till väl utbyggd och IT, med hög hastighet och god kvalitet. Tillgång till bredband ses som ett led i god samhällsservice, möjlighet till utbildning och en förutsättning för företagsetableringar och delaktighet i innovationsprocesser. Inom ramen för detta resonemang lyfter Västernorrland särskilt fram attraktivitet Båda länen prioriterar människan, ung som gammal, in- eller utrikesfödd, hälsa och frågan om demografi I Västernorrland lyfts människans engagemang som den avgörande utvecklingsresursen vilken är viktig att uppmärksamma, vårda och stimulera. I Jämtland fokuseras på ett socialt inkluderande samhäller, ett sunt liv och frågan om demografi. I båda länen kretsar fokusområdet kring jämställdhet, mångfald och en god integration. Det handlar också om att värna unga, gamla och skapa en hälsosam livsstil. Att deltat i kultur- och naturupplevelser ses som ett led i ett hälsosammare liv. Vikten av god barnomsorg, fungerande välfärds- och trygghetssystem betonas också. Båda länen pekar särskilt ut jämställdhetsarbete inte minst för att unga kvinnor ska välja att bo i något av länen. Förändrade attityder till utlandsfödda tas upp av båda länen och här betonas ett bemötande som präglas av nyfikenhet och välkomnande. Att få fler utlands födda till regionen är betydelsefull 8 (122)

9 både ur ett mångkulturellt perspektiv men även som en tillgång på arbetsmarknaden eller som entreprenör. Särskild fokus ska också ges till grupper med svag konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Vidare tar båda länen upp teman som är kopplade till attraktionskraft här nämns exempelvis livsmiljön och vikten av att såväl unga som äldre väljer att flytta till eller tillbaka till regionen. I detta sammanhang lyfts också målet med ett positivt och stabilt flyttningsnetto. Klimat och energi resurssnålare och effektivare en viktig fråga i båda länen I Västernorrland lyfts klimat- och miljöfrågan dels genom att hållbarhersperspektivet ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska genomsyra konkreta satsningar och principdialoger inom alla sektorsprogram och hela det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Vidare refereras till den energi och klimatstrategi som tagits fram för länet och som förnyas under I Jämtland pekas klimat och energifrågan ut under temat: Resurssnålare och effektivare. Här lyfts insatser som att alla produktivitetsförbättringar ska ske både klimatmedvetet och med fokus på energieffektivisering. Satsningar ska också göras inom miljövänlig energi och ha koppling till innovation och FoU. Området tar också upp insatser som gynnar nettoexport av förnybar energi och dess koppling till ökade krav på ny teknik. Vidare lyfts vindkraftsutvecklingens betydelse för arbetstillfällen och företagande. Andra branscher som lyfts fram är skogs- och jordbruk, avfall och avlopp, grön teknologi, ekologisk produktion och systematiskt miljöarbete. Insatser som gör länet till ledande inom miljöteknologi och ekologisk produktion samt insatser som kraftigt minskat beroende av fossil energi inom transportområdet tas också upp. Till viss del lyfts även frågan om klimatengagemang och medvetna konsumtionsval. Västernorrland lyfter många av dessa frågor inom ramen för satsningar på innovationer Båda länen satsar på attraktivitet Jämtland gör en särskild koppling mellan besöksnäring och attraktivitet Som tidigare nämnts tar Västernorrland upp attraktivitet och kulturmiljö inom de tidigare nämnda områdena och besöksnäringen samt lokalt producerad mat ses som en av flera branscher som länet bör satsa på. För Jämtlands del lyfts insatser kring besöksnäring och attraktivitet med koppling till hållbar tillväxt. Här ska turistföretagen utveckla produkter och tjänster för att göra länet mer attraktivt som resmål både på sommaren och på vintern. Kultur och skapande prioriteras som ett led i social sammanhållning och en konkurrenskraftig regional identitet. Kultur, kulturarv och kreativitet ses som framgångsfaktorer i samhällsplaneringen och i samverkan med kommuner och ideell sektor ska tillgänglighet till kultur öka. Gastronomi ska länka besöksnäring och 9 (122)

10 attraktionskraft till lantbrukets värdekedjor och genom spetskompetens inom mathantverk och småskalig livsmedelsproduktion skapas ett varumärke för regionen. Vidare ses de rika naturresurserna både som bas för produkter av hög kvalitet och som en stark attraktionsfaktor för inflyttning och turism. Programområdets prioriterade områden. Tematiskt mål 1 Programområdet behöver tillvarata, utveckla och fördjupa innovationskraften. Målet med aktiviteterna inom det tematiska målet är högre tillväxt och konkurrenskraft för att ha beredskap att möta nationella och internationella samhällsutmaningar. Innovationsinsatserna har under innevarande programperiod riktat sig mot utpekade nyckelbranscher. Insatserna har bidragit till att utveckla innovationssystemen och till att bygga ut forskningskapaciteten. Nyckelbranschernas behov, ofta de större företagens, har stått i fokus. Inför kommande programperiod behöver fler branscher och framförallt små och medelstora företag involveras i innovationsarbetet. Att kommersialisera innovationer behöver få högre prioritet. Utifrån reglerna med gruppundantaget inom statsstödsområdet bör insatser stödjas som har en tydlig koppling att nå samverkan mellan individer och företag med gemensamma behov och utmaningar som tillsammans kan nå konkurrenskraft och verka för smart specialisering vilket annars inte är möjligt. Regionens basnäring är mansdominerad och det är en utmaning för framtiden att utveckla styrkeområdena så att de även blir intressanta arbetsområden för kvinnor. För att uppnå en ökad regional konkurrenskraft krävs en snabb och lättrörlig anpassning inför samhällsutmaningar genom att förbättra den innovativa kapaciteten. Enligt Reglabs innovationsindex som mäts genom att analysera länens grundförutsättningar, förnyelseförmåga och marknadsförmåga blir det samlade indexvärdet för Västernorrland län 77,8 och för Jämtlands län 76,5 vilket ger plats 10 respektive plats 17 på nationell nivå. Målet enligt Europa 2020-strategin är att öka investeringarna i forskning och utveckling till 3 procent av bruttonationalprodukten. Sveriges mål är att öka motsvarande investeringar till 4 procent. Företagens FoU investeringar per bruttoregionprodukten i programområdet var cirka 0,6 procent år 2011 och målet är att öka företagens totala investeringar i forskning och utveckling till 2 procent av bruttoregionprodukten år Procentangivelserna rörande företagens investeringar i forskning och utveckling är delvis missvisande och måste därför läsas med viss reservation. Detta beror på att främst de stora företagens investeringar i forskning och utveckling bokförs inom koncernernas moderbolag som i oftast ligger utanför programområdet. 10 (122)

11 För att nå framgång är det nödvändigt med samverkan med fonder inom och utanför programområdet och med nationella program, EU-program samt de nationella programmen för företagsstöd. Offentlig sektor bör införlivas i innovationssystemet. Programområdets rika naturtillgångar måste i högre utsträckning än idag förädlas. För att stärka konkurrenskraften på ett hållbart och effektivt sätt bör nya innovativa varor och tjänster produceras för en global marknad. Programområdets skogsindustri har underleverantörssystem och specialistnätverk i världsklass och står inför en omställningsprocess. En del av arbetet är att öka hållbarhet inom energitillförsel och energianvändning för minskad klimatpåverkan och utveckling av smarta teknik- och systemlösningar. Skogen som resurs har länge lyfts som programområdets styrkeområde och bör därför utökas och inkludera gröna näringar, bioekonomi, förnyelsebar energi och vindkraft, biokemi och nya förädlade produkter. En väl utbyggd IT-infrastruktur är en av flera viktiga förutsättningar för att företag och privatpersoner ska ha möjlighet att bo och arbeta på landsbygden. Ett öppet innovationssystem för företag och människor i glesa miljöer behöver byggas upp. Nya konkurrenskraftiga lösningar för IT-stöd hos offentliga och privata organisationer behöver utvecklas. Programområdet behöver sociala immateriella tjänsteinnovationer som kan lösa globala samhällsutmaningar. Arbetet bör fokusera på kunddriven innovation för att möta marknadens behov. Den offentliga sektorns upphandlingar utgör en möjlighet för innovativ utveckling. Att främja samverkan och ett utbyte av erfarenheter kring innovationsupphandling är av vikt. Tematiskt mål 2 De bredbandssatsningar som genomförts under innevarande programperiod har fallit väl ut. Till följd av oklarheter rörande regelsystemet har inte alla satsningar kunnat fullföljas. Dessa oklarheter bedöms komma att vara undanröjda när den nya programperioden inleds. Det är därför motiverat att fortsätta att investera i förbättrad IKT-infrastruktur. Satsningarna på IKTinfrastruktur bör kombineras med åtgärder för att dessa ska komma till affärsmässig användning och bidra till regional konkurrenskraft. Partnerskapsöverenskommelsen betonar att tillgång till bredbandsinfrastruktur har stor betydelse för möjligheten att bo, driva och utveckla företag, och för att tillhandahålla god samhällsservice. En effektiv bredbandsinfrastruktur ger bland annat möjlighet att utveckla nya tjänster och affärsmodeller, samt bidrar till inkluderande tillväxt. Sveriges regering har antagit en digital agenda, en bred och sammanhållen strategi för IT-politiken med målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen har också fattat beslut om en bredbandsstrategi med innebörden att minst 90 procent av alla hushåll och arbetsplatser ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Målet om att 90 procent av hushållen och arbetsplatserna måste gälla hela landet, dvs även de mer glest befolkade regionerna. För att kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter måste hushåll och arbetsplatser ha tillgång till fungerande IT-infrastruktur. Mer än hälften av hushållen i region Mellersta Norrland saknar bredbandsförbindelse med överföringskapacitet på minst 50 Mbit/s. Utbyggd IT-infrastruktur 11 (122)

12 är en förutsättning för att den digitala agendan ska kunna förverkligas och för att hushåll och företag ska kunna dra nytta av informations- och kommunikationsteknikens möjligheter. Regeringens utgångspunkt är att bredband ska tillhandahållas av marknaden, men samtidigt betonas att förutsättningarna för utbyggnad av infrastrukturen är dåliga i landets glesbefolkade delar. Mellersta Norrland har en spridd befolkningsstruktur med långa avstånd mellan samhällen och byar. För de glesbefolkade delarna av regionen pekar det mesta mot att endast en mycket begränsad del av utbyggnaden av infrastrukturen för fibernätverk och mobiltelefoni kommer att ske av marknaden på kommersiella grunder. Förhållandena i Mellersta Norrland där delar av regionen saknar möjlighet att ansluta sig till höghastighetsnät motiverar en prioritering av insatsområdet att öka tillången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Genom att öka utbyggnaden av bredband och höghastighetsnät stärker regionens möjligheter att utvecklas och fullt ut delta i det digitala samhället. Stärkta IKT-tillämpningar för alla former av e-tjänster gör det möjligt att effektivisera och tillgängliggöra privat och offentlig service och tjänster i hela regionen och därigenom skapa ökad tillväxt. Tematiskt mål 3 Entreprenörskap är en bärande del av tillväxtarbetet i programområdet. Ökad konkurrenskraft hos små och medelstora företag är avgörande för ökad tillväxt. Den regionala analysen visar på ett starkt samband, i de flesta branscher, mellan ökat värdeskapande och tillkomsten av nya arbetstillfällen. Entreprenörskapstraditionen är olika i programområdets delar och behöver stärkas ytterligare och spridas för att skapa fler nya och växande företag. I programområdet finns en stor andel småföretag som utgör den största delen av näringslivet. För programområdet är det avgörande med ett gott klimat för entreprenörskap och företagande som grund för den regionala tillväxten. Ett av skälen är att det i programområdet finns många företag som inom en tioårsperiod står inför ett generationsskifte och här behövs överbryggande insatser till nya entreprenörer, inte minst därför att överlevnadsgraden erfarenhetsmässigt ökar för nytillträdande som tar över befintliga företag. Från hållbarhetssynpunkt är det viktigt att vi kan utveckla förutsättningar för nya entreprenörer att både skapa och ta över företag i programområdet. Tillgång på kapital är en viktig faktor för utveckling av nya och växande företag. De regionalpolitiska företagsstöden har en finansierande funktion och utgör därmed ett viktigt komplement till övrig finansiering i områden där marknaden inte fungerar. Trots företagsstöden finns i programområdet en påtaglig brist på egenkapital/riskvilligt kapital för de små och medelstora företagen även om förbättringar skett de senaste åren. Då kapitalförsörjningen i programområdet inte fungerar tillfredsställande, särskilt i tidiga utvecklingsskeden, är 12 (122)

13 kompenserande offentliga insatser, både vad gäller riskkapital, riskvilligt kapital och lånekapital angelägna och motiverade. Programmet prioriterar företagsutveckling av både etablering och utveckling av det enskilda företaget liksom av etableringen av företagssamverkan i olika former. Programområdets företag har goda förutsättningar att långsiktigt förstärka konkurrenskraften och att öka lönsamheten genom att investera i kompetens, produktion och marknad. Utan en förstärkning av långsiktighet och ökade investeringar är det sannolikt att den privata sektorns roll som värdeskapare och sysselsättningsmotor minskar, vilket leder till andra negativa effekter. Därför investerar regionalfonden i programområdet i insatser som minskar kostnader för företag och som ökar värdet på varor och tjänster. Utgångspunkten är att stödja företag som ingår i regionala, lokala eller branschvisa samarbeten och som därigenom bidrar till klusterinitiativ och andra initiativ som bidrar till hållbara företag och arbetsplatser. Ökade insatser är nödvändiga för att anpassa utbudet av entreprenörskapsstödjande insatser så att företagandet blir jämställt. Utlandsföddas företagande är en viktig grund att beakta för att skapa ökad mångfald i företagandet och ökade utvecklingsmöjligheter. Därför prioriteras insatser som ger utlandsfödda förbättrade förutsättningar att starta och driva företag. Den sociala ekonomins företagande är också en viktig faktor för samverkan mellan privata och offentliga aktörer och bidrar starkt till den innovativa och dynamiska miljön i programområdet. Den kooperativa företagsformen har under en längre tid vuxit i omfattning, och särskilda centra stöder denna utveckling. För att öka konkurrensförmågan för små och medelstora företag behövs insatser för att stärka samverkan mellan företag, underlätta kompetensförsörjning, stärka samverkan mellan företag och forskning, främja entreprenörstänkande samt underlätta kapitalförsörjning i små och medelstora företag. Utifrån programområdets förutsättningar stöds kluster, nätverk och branschsegment som är prioriterade i de regionala utvecklingsstrategierna/tillväxtprogrammen. En förstärkt företagssamverkan tjänar flera syften. Dels skapas förbättrade förutsättningar för samspel mellan företagen och offentliga insatser genom de att de behov som samverkande företag identifierar och efterfrågar är lättare att tillgodose gentemot företag i samverkan. Dels skapas förbättrade förutsättningar att producera systemlösningar och konkurrensfördelar kan vinnas i förhållande till det enskilda företaget. I programområdet finns flera exempel på framgångsrika nätverk och olika samarbeten mellan företag. Det kan vara ortsbundet, till exempel destinationsutveckling inom besöksnäringen, branschgrundat, såsom vindkraft eller processindustri eller klusterinitiativ som baseras i något av programområdets innovationssystem. Regionalfonden i programområdet investerar i etablering, utveckling och breddning av företagsmodeller och samarbeten som syftar till att undanröja hinder och utmaningar som påverkar ett företagsnätverks affärsmässiga förutsättningar. 13 (122)

14 Programområdets små och mellanstora företag uppvisar i jämförelser låga investeringsnivåer, framför allt inom forsknings och utveckling. Vid jämförelser av företagsklimat och förutsättningar för företagande och entreprenörskap framkommer att faktorer som påverkar företagens förutsättningar att utvecklas och växa påverkas negativt av det geografiska läget. Exempel på sådana är den glesa strukturen och den begränsade arbetsmarknaden som påverkar kompetensförsörjningen, vilket i sin tur har en hämmande effekt på investeringarna i näringslivet. Det uppvägs i många fall av den starka entreprenörskapstraditionen och de många positiva naturgivna förutsättningarna i form av naturresurser och anpassningsförmåga till förändrade förutsättningar. Ett mål för regionalfondens insatser under är att investera i lokala och branschvisa samarbeten mellan företag som syftar till att öka konkurrenskraften och förbättra lönsamheten. Syftet är att genom sådana insatser främja ökade investeringar, som därigenom utvecklar programområdets arbetsmarknad. Med stöd av den regionala analysen som visar att företagen i programområdet sammantaget uppvisar låga investeringsnivåer inom FoU, liksom inom investeringar i kompetens, produktion och marknad behöver regionalfonden i programområdet använda flera finansieringstekniska instrument. Ramprojekt där företagsstöd tillämpas kommer att användas i de insatser som direkt riktar sig mot investeringar i enskilda företag. Detta borgar för efterfrågestyrda investeringar, användning av godkända stödformer och en direkt medverkan från företagen. Denna investeringsprioritet kommer också att avsätta resurser från regionalfonden till samfinansiering av riskkapitalsatsningar där fondmedel görs revolverande. Det medför att tillgången till riskvilligt kapital ökar, riskkapitalaktörer får intresse för investeringar i programområdet och att kompletterande finansieringslösningar på så sätt kommer till stånd. Tematiskt mål 4 Naturresurserna med tillhörande förädlingsindustri har länge utgjort ryggraden i programområdets näringsliv, även om det föreligger en koncentrering av industrierna vid kusten. Energi från biomassa och el från vattenkraft har gjort programområdet självförsörjande på förnybar energi och bidragit till Sveriges internationellt sett stora andel förbrukning av förnybar energi. Givet programområdets goda förutsättningar för förnybar energiproduktion bör en ökad produktion av förnybar energi eftersträvas. En viktig del i arbetet med att främja förnybar energi är att säkerställa en ökad hållbar produktion av biomassa och insatser för en effektiv och kvalitetssäkrad råvaruförsörjning. På senare tid har produktionskostnaderna ökat i snabbare takt än effektiviseringsvinsterna samtidigt som anspråken på skogsmarken ökat. För skogsnäringens konkurrenskraft är det av vikt att denna trend bryts, annars riskeras en utveckling där intresset för den inhemska skogsråvaran minskar. 14 (122)

15 Trots den stora produktionen av förnybar energi kvarstår oljeberoendet inom transportsektorn. Transportsektorn, som är fortsatt oljeberoende, står för en stor andel av programområdets energiförbrukning och orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Det är därför viktigt med ett fungerande regionövergripande transportsystem som är energieffektivt och samtidigt blir allt mindre beroende av fossila bränslen. En utvecklad infrastruktur för förnybar energi inom hela transportsektorn är därför viktig för att underlätta övergången till en fossilfri tranportsektor Rådgivning till enskilda och grupper av företag kan ge varaktiga effekter på såväl energibehov som klimatpåverkan. Rådgivningsarbete pågår i olika former idag i programområdet och det är betydelsefullt att detta arbete fortsätter och når nya företag. Samarbete kring gemensamma lösningar där företagen drar nytta av varandras verksamheter bör uppmuntras. Detta kan handla om frågor som berör energianvändning, utnyttjande av restprodukter, gemensamma satsningar inom förnybar energi med mera. De goda förutsättningar som finns för att producera förnyelsebara material till bostadssektorn behöver utnyttjas i högre grad än idag. Insatser för att stimulera hållbart byggande och en ökad användning av förnyelsebara material inom bostadssektorn är viktigt för att gynna det regionala näringslivet och minska klimatpåverkan. Miljöanpassad upphandling är ett effektivt sätt att uppnå energibesparingar och utveckla energieffektiva produkter och tjänster. Kunskapen kring hur denna möjlighet kan användas som styrmedel behöver stärkas inom både offentlig och privat sektor. I programområdet utgör den förnyelsebara skogsråvaran en viktig resurs i omställningen till ett samhälle mindre beroende av fossila energikällor. Förutsättningarna för en ökad vidareförädling av exempelvis skogsråvara till olika sorters biobaserade produkter såsom gröna kemikalier och andra material är goda. Flera initiativ finns i programområdet och det är viktigt att fortsätta stödja en förnyelse och ett breddat produktutbud inom skogssektorn för att kunna substituera fossila alternativ. Vid sidan av skogsråvaran finns en rad olika områden där ny teknik kan leda energibesparingar och minskade koldioxidutsläpp. Möjligheten till ökad eldrift i olika processer är ett intressant exempel. Strategisk samverkan mellan forskning, företag och offentlig sektor är nödvändig för att ta tillvara affärsmöjligheter och skapa fler företag inom energi- och miljöteknikområdet. Tillämpad forskning i nära samverkan med näringslivet bör uppmuntras. Ny teknik och nya tjänster bör främjas genom stöd till demonstrationsanläggningar och testverksamhet. Forskningsinsatserna bör samordnas med det nationella programmet. Tematiskt mål 7 Nationella mål om fördubblat kollektivt resande och utveckling av mer miljövänliga godstransporter är två stora utmaningar för programområdet. Därutöver medför gles befolkning och långa avstånd särskilda behov av insatser, inte minst för regionförstoring. 15 (122)

16 Två huvudsakliga transportkorridorer påverkar programområdets person- som godstransporter, Bottniska korridoren och Mittnordenkorridoren. Bottniska korridoren har prioriterats av EU i kommissionens förslag till TEN-T. Kommissionen pekar på korridorens stora betydelse för Europas råvaruförsörjning. Tågtrafiken har ökat kraftigt på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall det senaste decenniet. Ostkustbanan tillhör Sveriges längsta och mest belastade enkelspår och har redan idag allvarliga kapacitetsproblem. Den stora belastningen har medfört längre restider och ökade förseningar. Restiden mellan Sundsvall Stockholm har sedan 2000 ökat från 3 timmar till 3 timmar och 40 minuter. Mittnordenkorridoren har potential att förbinda Trondheim i väst med Moskva (och Asien) i öst, förutsatt att nödvändiga investeringar görs. Det är viktigt att denna betydelsefulla transportkorridor prioriteras. Förbindelsen är dessutom regionalt avgörande för att koppla samman inlandet och kusten samt för att skapa redundans i järnvägssystemet. Detta möjliggör en avlastning av godsmängden längs huvudstråken (core network) som i dagsläget i huvudsak går i nord-sydlig riktning. Korridoren är också viktig för programområdets besöksnäring. För att Mittnordenkorridoren ska få en bra och effektiv standard krävs att ett antal brister i infrastrukturen åtgärdas. Det kan handla om relativt billiga åtgärder som skapar minskade restider och ökad effektivitet, bland annat genom småskaliga trimningsåtgärder. E4 utefter norrlandskusten är av riksintresse och ingår i det transeuropeiska vägtransportnätet TEN och är viktig för kommunikation mellan södra och norra Sverige. Det är angeläget att åtgärder görs för att öka trafiksäkerheten, minska miljöbelastningen och skapa kortare restider utefter E4. E14 mellan Sundsvall och Storlien ingår, precis som E4 i det svenska TEN-nätet och berör hela den svenska delen av Mittnordenkorridoren. Vägen har stor betydelse då den är ett viktigt öst - västligt stråk som förbinder Sundsvall - Ånge - Östersund - Trondheim. För en fortsatt hög tillgänglighet är det viktigt att göra insatser för att öka vägstandarden för att åstadkomma 100 km/h som grundhastighet. Tematiskt mål 10 En hög andel invånare med eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för regionens tillväxt och utveckling. Analysen för Mellersta Norrland visar att befolkningen har en lägre utbildningsnivå än riket när det gäller eftergymnasial utbildning. Detta gäller särskilt för män, och stora inomregionala skillnader finns. Arbetsmarknaden är dessutom starkt könssegregerad, vilket bidrar till en minskad rörlighet. Kompetensförsörjningen blir därmed svår att klara i vissa delar av regionen och i vissa branscher. För att verksamhet i både privat och offentlig sektor ska kunna utvecklas och bibehålla sin konkurrenskraft behöver kompetensen ständigt uppdateras och medarbetare med rätt kompetens måste kunna rekryteras. Offentlig sektor har generellt en hög utbildningsnivå och har redan problem med kompetensförsörjningen. Generellt för hela regionen kommer det att finnas svårigheter att klara försörjningen inom vård- och omsorgssektorn och inom vissa delar av tekniksektorn. 16 (122)

17 Regionens långa avstånd medför ett behov av att utveckla olika former av flexibelt och distansöverbryggande lärande. Det ska vara möjligt att studera och utveckla sin kompetens oavsett ålder och bostadsort. Det är därför viktigt att utveckla pedagogik och teknikstöd så att de tjänar dessa syften. Lärcentra, webb- och distanskurser är här viktiga funktioner och verktyg att satsa på. För att långsiktigt klara kompetensförsörjningen krävs en generellt ökad utbildningsnivå i regionen. För att motivera och stimulera till utbildning behövs utvecklade stödstrukturer, för alla invånare och på alla nivåer. Tidiga besök i arbetslivet, där betydelsen av kunskap för att få ett intressant arbete betonas, parallellt med vägledning och information kan ha en avgörande betydelse för om en ungdom väljer att studera. Även folkbildningens metodik och kunskapssyn samt folkhögskolornas kompetens bör tas till vara då det gäller att motivera och inspirera människor till lärande. När en individ behöver stöd och idéer för sitt framtida yrkesval ska bemötandet vara framåtsyftande och positivt, från såväl skola som från arbetslivet. Att påverka människors attityder till utbildning överhuvudtaget är också det en viktig uppgift, i synerhet inom de grupper där studietradition saknas. Framtidens arbetsliv kommer också att kräva att redan sysselsatta hela tiden uppdaterar sin kunskap. Arbetsgivare kommer att behöva utveckla planer för sin kompetensförsörjning, både vad gäller personal som redan är anställd och också för att kunna rekrytera rätt kompetens. För att stimulera fler människor i regionen att välja en utbildning som ger regional effekt krävs en utökad och mer riktad vägledning. För att lyckas med detta krävs att parterna samverkar i ökad utsträckning, och använder sina resurser på ett strategiskt sätt. Det är också av vikt med en samsyn hos olika aktörer, så att potentiella studenter nås av samma budskap. De olika kompetenser som ex studie- och yrkesvägledare, personalfunktionen hos en arbetsgivare samt den direkta kontakten med en arbetsplats har kan komplettera varandra om det sker på ett strukturerat sätt och med samma mål; att stimulera till utbildning. Detta är särskilt viktigt vid vägledning och information till unga, men även i arbetslivet kan vägledning vara av vikt för att komplettera kompetens på ett smart sätt. De som i olika roller möter unga eller andra med funderingar om sitt studie- eller yrkesval behöver, förutom kunskap om arbetsmarknaden, också ha kunskap om genusstrukturer, olika kulturer och funktionsnedsättningar. Vi behöver också en utökad användning teknik, via ex olika webbverktyg, för vägledning och information. Förutsättningar för att nå det övergripande målet med att stärka kompetensförsörjningen i regionen är ökad kunskap om och ökat intresse för såväl arbetslivet som utbildningssystemet. Insatser som ökar möjligheterna till kopplingar mellan utbildning och arbetsliv kan därför vara avgörande för regionens förmåga till tillväxt. Arenor för samverkan mellan utbildningssystemet och arbetslivet behöver därför utvecklas och förstärkas. Collegebildningarna är goda exempel på sådana samverkansarenor. Kontakten med arbetslivet under utbildningstiden är en nyckelfaktor för introduktionen och etableringen på arbetsmarknaden. Formerna och möjligheterna för arbetslivsanknutet lärande är många och behöver provas och utvärderas. Exempel på arbetslivsanknytning är allt ifrån studiebesök och föreläsningar till praktik och lärlingssystem. Etablerade former för kopplingen finns inom bland annat yrkeshögskoleutbildningar och lärlingsutbildningar men också inom en rad utbildningsprogram på såväl gymnasial som 17 (122)

18 högskolenivå. Metoder för att utveckla fler och innovativa sätt att synliggöra kopplingen mellan arbetsliv och utbildning behövs, och framför allt gäller det former för hur mindre företag ska kunna bli värdar för ex trainees, vilket behöver ske i samverkan mellan flera företag. Tabell 1: Översikt över motiv till valda tematiska mål och investeringsprioriteringar Tematiskt mål Investeringsprioritering Motiv till val (Max 500 tecken per investeringsprioritering 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 1. Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoUcentrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, eko-innovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. Förslaget till partnerskapsöverenskommelse betonar behovet av insatser. Sveriges nationella innovationsstrategi. Insatserna ska skapa förutsättningar för att öka FoUinvesteringarna som idag är låga jämfört med andra regioner. Följeforskningsrapporter och erfarenheter från innevarande programperiod visar att FoUinsatser inte involverat företagen i tillräcklig grad och att de insatser som gjorts inte utmynnat i innovationer som kunnat kommersialiseras. Investeringsprioriteringen syftar till att främja företagsinvesteringar inom innovation. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- 1. Öka utbyggnaden av bredband och höghastighetsnät och stödja införandet av ny teknik och Identifierade behov som kommer till uttryck i regionala utvecklingsstrategier för både Jämtlands län och Västernorrlands 18 (122)

19 och kommunikationsteknik nätverk för den digitala ekonomin. 2. Stärka IKT-tillämpningar för e-förvaltning, e- integration, e-kultur och e- hälsovård län Bredbandsstrategi för Sverige Digitala agendor på EU- och nationell nivå som bygger på EU2020-strategin. Partnerskapsöverenskommelsen 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 1. Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inkluderat genom företagsinkubatorer. Identifierade behov av bland annat utvecklat entreprenörskap, företagssamverkan och rådgivning som kommer till uttryck i regionala utvecklingsstrategier för både Jämtlands län och Västernorrlands län. 2. Utveckla och implementera nya företagsmodeller för små och medelstora företag, särskilt för internationalisering Stödja internationalisering i små och medelstora företag Behov av att fortsatta satsningar på kapitalförsörjning för mindre företag. 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 1. Främja produktion och distribution av förnybar energi 2. Främja energieffektivitetet och användning av förnybar energi i företag 3. Stödja energieffektivitet, smart energihantering och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn. Förslaget till partnerskapsöverenskommelse pekar på behov av effektiviseringar inom området. Ett av programområdets styrkeområden med potential att utvecklas. Länens miljömålsdokument. 19 (122)

20 4. Främja forskning, innovation och anammandet av teknik med låga koldioxidutsläpp 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 1. Stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) 2. Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive multimodala noder Nationella mål om ökad andel kollektivt resande. Länens regionala transportplaner. Identifierade behov som kommer till uttryck i regionala utvecklingsstrategier för både Jämtlands län och Västernorrlands län. 3 Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod-och sjötransporter, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer 1. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer Kompetensförsörjning är fokusområden i utvecklingsstrategierna i både Jämtlands län och Västernorrlands län. Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden. Låg utbildningsnivå i programområdet. 20 (122)

21 1.2 Motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål Den svenska regeringen har beslutat att regionalfondsinsatserna under programperioden ska genomföras i åtta regionala programområden och i ett nationellt program. Genom att genomföra ett nationellt program för regionalfondsinsatser ökar möjligheten att nå uppsatta mål och att uppfylla kraven på koncentration. Förutsättningarna för koncentration av regionalfondsinsatserna är att minst 70 procent av medlen ska fördelas till de tematiska målen 1 3 och att minst 13 procent fördelas till det tematiska målet 4. Återstående medel kan användas till högst tre av målen 5 10, med den begränsningen att de regioner som väljer något av de tematiska målen 5 10 måste välja tematiskt mål 7. Enligt regeringens riktlinjer ska 70 procent av resurserna fördelas mellan de tematiska målen 1 3. Den regionala analysen visar på stora behov av insatser för att främja forskning, teknisk utveckling och innovation. Detta motiverar att tematiskt mål 1 ges en något större andel av de medel som måste riktas till målen 1 3. I övrigt fördelas medlen jämnt mellan de tematiska målen 2 och 3. Erfarenheterna från innevarande programperiod visar att investeringarna i insatser av det slag som motsvarar tematiskt mål 4 uppgår till mellan 4 och 7 procent av budgeten. Det betyder att investeringar på 13 procent av budgeten i kommande programperiod motsvarar fördubblade insatser, vilket bedöms vara en rimlig nivå. Inom detta område kompletteras de regionala insatserna också av det nationella programmets insatser. Programförslaget innehåller satsningar utanför den av regeringen fastställda koncentrationen. Detta motiveras av att transportinfrastruktur är av stor vikt för både gods- och passagerartrafik i vår stora och glest befolkade region. Kompetensutveckling, framförallt utifrån arbetsmarknadens behov, utbildning och livslångt lärande lyfts i analysen fram som faktorer av avgörande betydelse för regionens utveckling. Behoven inom transportinfrastruktur och kompetensförsörjning motiverar prioritering av de tematiska målen 7 och 10. Programområdet Mellersta Norrland är ett av de områden som omfattas av de särskilda regler som gäller för glest befolkade regioner. Det betyder att programområdet förutom den ordinarie regionalfondsbudgeten också tilldelas medel som ska användas för att motverka gleshetens olägenheter. Enligt regeringens riktlinjer får de särskilda medlen användas till de tematiska målen 1, 2, 3, 4 och 7. Fördelningen får göras oberoende av regeringens riktlinjer rörande fördelningen av de ordinarie medlen. Fördelningen av dessa medel har gjorts utifrån förutsättningen att de syftar till att kompensera för områdets gleshet. Fungerande transportsystem och tillgång till IT-infrastruktur, är särskilt viktiga i glesa områden med stora avstånd. Förutsättningarna för företagande är mindre gynnsamma i perifera områden, inte minst vad gäller kapitalförsörjningen. Dessutom behöver betydande satsningar göras för att investeringarna i forskning och utveckling ska komma upp till genomsnittet för riket. Fördelningen av de så kallade gleshetsmedlen speglar dessa behov. Föreslagen fördelning mellan tematiska mål framgår av nedanstående tabell. 21 (122)