LARSMO LUOTO NABBSKATA DETALJPLAN NABBSKATAN ASEMAKAAVA DETALJPLANEBESKRIVNING ASEMAKAAVASELOSTUS UTKAST LUONNOS 30.5.

Transkript

1 LARSMO LUOTO NABBSKATA DETALJPLAN NABBSKATAN ASEMAKAAVA DETALJPLANEBESKRIVNING ASEMAKAAVASELOSTUS UTKAST LUONNOS

2 LARSMO KOMMUN LUODON KUNTA NABBSKATA DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING Detaljplanen gäller det ca 31,31 ha stora området på Nabbskata i Risöhäll. På området finns ingen detaljplan från tidigare. Detaljplanen gäller fastigheterna: 5:27, 5:28, 5:36, 5:53, 5:56, 5:61, 5:64, 5:67, 5:82, 5:83, 5:84, 5:88, 5:89, 5:113, 5:114, 5:138, 5:142, 5:144 5:148, 5:149, 5:154, 5:158, 5:163, 5:167, 5:170, 5:177, 5:178, 5:188, 5:199, 5:202, 5:206, 5:208, 5:209, 7:107, 7:108, 7:155, 7:285, 10:55, 11:13, 11:57, 11:58, 11:67, 19:4, 19:9, 21:7, 27:14, 60:22 samt delar av fastigheterna: 7:288, 8:151 och 876:4. Genom detaljplanen bildas kvarter jämte anslutande gatu-, rekreations-, vatten- och specialområden. Detaljplanebeskrivningen rör detaljplanen som Larsmo kommunfullmäktige godkänt den NABBSKATAN ASEMAKAAVA ASEMAKAAVASELOSTUS Asemakaava koskee n. 31,31 hehtaarin suuruista aluetta Risöhällissa Nabbskatassa. Alueelle ei ole tehty aiempaa asemakaavaa. Asemakaava koskee kiinteistöjä: 5:27, 5:28, 5:36, 5:53, 5:56, 5:61, 5:64, 5:67, 5:82, 5:83, 5:84, 5:88, 5:89, 5:113, 5:114, 5:138, 5:142, 5:144 5:148, 5:149, 5:154, 5:158, 5:163, 5:167, 5:170, 5:177, 5:178, 5:188, 5:199, 5:202, 5:206, 5:208, 5:209, 7:107, 7:108, 7:155, 7:285, 10:55, 11:13, 11:57, 11:58, 11:67, 19:4, 19:9, 21:7, 27:14, 60:22 sekä osia kiinteistöistä: 7:288, 8:151 ja 876:4. Asemakaavalla muodostuvat korttelit sekä niihin liittyvät katu-, virkistys-, vesi- ja erityisalueet. Asemakaavaselostus koskee Luodon kunnanvaltuuston xx.xx.2016 hyväksymää asemakaavaa. Planområdets läge och namn Det ca 31,31 hektar stora detaljplaneområdet är beläget i Larsmo, Risöhäll. Nabbskata området ligger vid havet ca 6 km fågelvägen norr om Jakobstad centrum. Detaljplanens namn är Nabbskata detaljplan. Kaava-alueen sijainti ja nimi Noin 31,31 hehtaarin suuruinen suunnittelualue sijaitsee Luodon Risöhällissä. Nabbskatan alue sijaitsee meren rannalla noin 6 km linnuntietä pohjoiseen Pietarsaaren keskustasta. Asemakaavan nimi on Nabbskatan asemakaava. 2

3 Planens utarbetare Planen utarbetas av Arkitekt Ab Rajaniemi och som ansvarig person fungerar tekn.dr., arkitekt SAFA Juho Rajaniemi. Byggnadsingenjör AnneMo Kaitfors fungerar som planerare. Som Larsmo kommuns ansvarsperson fungerar markanvändningsingenjör Thomas Käldström. Kaavan laatija Kaavan laatija on Arkkitehti Oy Rajaniemi, jossa laadintatyöstä vastaa TkT, arkkitehti SAFA Juho Rajaniemi. Rakennusinsinööri AnneMo Kaitfors toimii suunnittelijana. Luodon kunnan yhteyshenkilönä toimii maankäyttöinsinööri Thomas Käldström. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SISÄLLYSLUETTELO 1. SAMMANDRAG TIIVISTELMÄ 1.1 Detaljplanens skeden 1.2 Detaljplanen 1.3 Genomförande av detaljplanen 1.1 Kaavoitusprosessin vaiheet 1.2 Asemakaava 1.3 Asemakaavan toteuttaminen 2. UTGÅNGSPUNKTER LÄHTÖKOHDAT 2.1 Utredning om förhållandena på planområdet Allmän redogörelse Naturomgivningen Bebyggd miljö Kommunalteknik Markägoförhållanden Områdets byggnadshistoria 2.2 Planeringssituation Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning Landskapsplan Generalplan Tidigare detaljplan Planer, beslut och utredningar som rör planområdet 2.1 Selvitys suunnittelualueen oloista Alueen yleiskuvaus Luonnonympäristö Rakennettu ympäristö Tekniset verkostot Maanomistus Alueen rakennushistoria 2.2 Suunnittelutilanne Valtakunnalliset alueidenkäytön tavoitteet Maakuntakaava Yleiskaava Aiemmat asemakaavat Asemakaava-aluetta koskevat suunnitelmat, päätökset ja selvitykset 4

5 3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN ASEMAKAAVAN SUUNNITTELUN VAIHEET 3.1 Behovet av detaljplanering 3.2 Planeringstart och beslut 3.3. Deltagande och samråd Intressenter Anmälan om anhängiggörande Deltagande och samarbete Myndighetssamarbete 3.4 Mål för detaljplan Allmänna mål Utgångsmaterialets givna mål Intressenternas syften Planutarbetarens kvalitativa syften 3.1 Asemakaavan suunnittelun tarve 3.2 Suunnittelun käynnistäminen 3.3. Osallistuminen ja yhteistyö Osalliset Vireilletulo Osallistuminen ja vuorovaikutusmenettelyt 3.4 Asemakaavan tavoitteet Yleiset tavoitteet Lähtökohta-aineiston antamat tavoitteet Kaavoittajan laadulliset tavoitteet 4. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEUTKAST ASEMAKAAVALUONNOKSEN KUVAUS 4.1 Planens struktur 4.2 Målsättningarnas uppfyllande angående omgivningens kvaliteter 4.3 Planens konsekvenser 4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser 4.5 Namn 4.1 Kaavan rakenne 4.2 Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden toteutuminen 4.3 Kaavan vaikutukset 4.4 Kaavamerkinnät ja -määräykset 4.5 Nimistö 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN ASEMAKAAVAN TOTEUTUS 5.1 Genomförande och tidsschema 5

6 5.1 Toteuttaminen ja ajoitus BILAGOR LIITTEET Bilaga 1. Detaljplanens uppföljningsblankett (ej i utkastskede) Bilaga 2. Program för deltagande och bedömning Bilaga 3. Naturinventering Bilaga 4. Fladdermusutredning Bilaga 5. Byggnadsdokumentering Bilaga 6. Kartor över kommunalteknik Bilaga 7. Åsikter och utlåtanden till detaljplaneutkastet samt bemötanden Liite 1. Asemakaavan seurantalomake (ei luonnosvaiheessa) Liite 2. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma Liite 3. Luontoselvitys Liite 4. Lepakkoselvitys Liite 5. Rakennusdokumentointi Liite 6. Kunnallistekniset kartat Liite 7. Mielipiteet ja lausunnot asemakaavaluonnoksesta ja vastineet 6

7 1. SAMMANDRAG TIIVISTELMÄ 1.1 Detaljplanens skeden beslöt planeringssektionen påbörja planering av Risöhäll detaljplan under beslöt planeringssektionen påbörja planering av Nabbskata detaljplan samt begära in anbud för detaljplanen beslöt planeringssektionen anta Arkitekt Ab Rajaniemi som till utarbetare av detaljplanen. Programmet för deltagande och bedömning var framlagt till allmänt påseende under tiden hölls ett informationstillfälle för intressenterna på kommunkansliet. Detaljplaneutkastet var framlagt till offentligt påseende under tiden åsikter och åtta utlåtanden gav om utkastet. Två åsikter lämnades in efter att tiden för påseende gått ut beslöt planeringssektionen att avbryta planeringen tillsvidare eftersom förhandlingar med markägare inte lett till något resultat beslöt planeringssektionen att minska planområdet eftersom tidigare förhandlingar med markägare inte lett till resultat. Ett nytt utkast utarbetas av konsulten. 1.1 Kaavoitusprosessin vaiheet Suunnittelujaos päätti aloittaa vuoden 2013 aikana Risöhällin asemakaavan suunnittelun. Suunnittelujaos päätti aloittaa Nabbskatan asemakaava-alueen suunnittelun sekä lähettää tarjouspyynnöt asemakaavan laatimisesta. Suunnittelujaos valitsi kaavan laatijaksi Arkkitehti Oy Rajaniemen. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma oli yleisesti nähtävillä välisenä aikana. Osallisille pidettiin tiedotustilaisuus kunnantalolla Asemakaavaluonnos oli nähtävillä välisenä aikana ja siitä jätettiin 13 mielipidettä ja 8 lausuntoa. Kaksi mielipidettä jätettiin nähtävilläoloajan päätyttyä. Suunnittelujaos päätti toistaiseksi keskeyttää suunnittelun, kun neuvottelut maanomistajien kanssa eivät tuottaneet tulosta. Tuloksettomien maanomistajaneuvotteluiden vuoksi suunnittelujaos päätti pienentää kaava-aluetta, jonka jälkeen konsultti työsti uuden kaavaehdotuksen. 7

8 1.2 Detaljplanen Det ca 31,31 hektar stora detaljplaneområdet är beläget i Larsmo, Risöhäll. Nabbskata området ligger vid havet ca 6 km fågelvägen norrut från Jakobstad centrum. Planområdets gränsdragning syns på pärmbilden. På området finns ca 34 bostadshus och 7 fritidsstugor. Inga egentliga arbetsplatser finns på området. Genom detaljplanen fås ca 30 nya bostadstomter, varav 22 är i privat ägo och åtta kommunala. 7 av de nya bostadstomterna är bebyggda med fritidsbostad. I detaljplanen anvisas även 34 redan bebyggda bostadstomter. Baskartan för detaljplanen är godkänd av markanvändningsingenjör Thomas Käldström. Flygfotograferingen gjordes i maj 2012 för norra delen av planeområdet och i april 2015 för den södra delen. Höjdsystem är N Asemakaava Noin 31,31 hehtaarin suuruinen suunnittelualue sijaitsee Luodon Risöhällissä. Nabbskatan alue sijaitsee meren rannalla noin 6 km linnuntietä pohjoiseen Pietarsaaren keskustasta. Asemakaava-alueen rajaus näkyy kansikuvassa. Alueella sijaitsee noin 34 erillispientaloa ja 7 vapaa-ajanasuntoa. Alueella ei ole työpaikkoja. Asemakaavalla luodaan noin 30 uutta erillispientalotonttia, joista 22 yksityiseen ja 8 kunnan omistukseen. Seitsemässä uusista erillispientalotonteista sijaitsee jo rakennettu vapaaajanasunto. Asemakaavassa esitetään myös 34 jo nyt rakennettua erillispientalotonttia. Asemakaavan pohjakartta on Thomas Käldströmin hyväksymä. Ilmavalokuvaus on tehty suunnittelualueen pohjoisosalle toukokuussa 2012 ja suunnittelualueen eteläosalle huhtikuussa Korkeusjärjestelmä on N Genomförande av detaljplanen För genomförandet av detaljplanen står både den privata och offentliga sektorn. Larsmo kommun bygger gator och kommunalteknik på planområdet. 1.3 Asemakaavan toteuttaminen Asemakaavan toteuttamisesta vastaavat sekä maanomistajat että julkinen sektori. Kunnallistekniikan alueelle rakentaa Luodon kunta. 8

9 2. UTGÅNGSPUNKTER LÄHTÖKOHDAT 2.1 Utredning om förhållandena på planområdet Allmän redogörelse Området är till stor del bebyggd miljö. Området är relativt låglänt med höjdskillnader på 0-6 m. På planeområdet finns ca 120 invånare. 2.1 Selvitys suunnittelualueen oloista Alueen yleiskuvaus Alue on suurelta osin valmiiksi rakennettua ympäristöä. Alue on suhteellisen alavaa maaston korkeusasemien ollessa tasolla 0-6 m. Asemakaava-alueella asuu noin 120 asukasta Naturomgivningen För planeområdet har utarbetats en naturinventering. Naturinventeringen omfattar en inventering av växter, häckande fåglar och flygekorre. Dessutom ingår en inventering av olika naturtyper för området. Naturinventeringen har gjorts sommaren 2012 av FM biolog Mattias Kanckos från Essnature (bilaga 3). Norra delen av planeområdet består till största del av flerårig och mångskiktad tallskog. Trädskiktets ålder varierar mellan 60 till 80 år. Strandområdet är till största del starkt kulturpåverkat av båtplatser, bryggor, stenpirar, trädgårdar och parkliknande områden. Endast i områdets nordligaste del finns en havsstrand som är något så när naturlig. En strandlund med en ca 40-årig lövskog finns intill utfallsdiket i planeområdets nordligare del. Den östra delen av det obebyggda strandområdet mitt på planeområdet består av hällmarktallskog som dock inte är i naturtillstånd. I trädskiktet finns ca åriga tallar men även mycket lövträd. Västerut mot havet finns flera privata båthamnar. De skogsbevuxna delarna på planeområdet består av gammal dikad åkermark där det nu växer ca 50-årig blandskog, 40-årig björkskog samt ca 45-årig granskog. På planeområdet finns även ca 1,7 ha åkermark. Inom inventeringsområdet förekommer inte flygekorre utförde Ramboll Ab en utredning över fladdermöss på området (bilaga 4). Inga fladdermöss iakttogs på planområdet. Enligt utredningen förekommer troligtvis ändå fladdermöss på området. Det är i alla fall väsentligt att notera att inga fladdermöss eller miljöer som är potentiellt lämpliga för fladdermöss observerades på de områden som anvisas för byggnation Luonnonympäristö Biologi Mattias Kanckos (Essnature) on tehnyt kesällä 2012 alueelle kattavan luontoinventoinnin, jossa on inventoitu kasvi- ja luontotyypit, pesivät lintulajit sekä liito-orava-alueet (liite 3). 9

10 Pohjoisosa kaava-alueesta koostu suurilta osin iäkkäästä ja vaihtelevasta mäntymetsästä. Puuston ikä vaihtelee 60:nen ja 80:nen vuoden välillä. Ranta-alue on suurimmilta osin vahvasti kulttuurivaikutteista venepaikkoineen, siltoineen, kivilaitureineen, puutarhoineen ja puistomaisine alueineen. Ainoastaan alueen pohjoisimmasta osasta löytyy melko luonnonmukainen merenranta-alue. Kaava-alueen pohjoisosassa, ojan läheisyydessä, sijaitsee rantalehto, joka koostuu noin 40-vuotisista lehtipuista. Kaava-alueen keskiosan rakentamattoman ranta-alueen itäosa koostuu kallioisesta mäntymetsästä, joka kuitenkaan ei ole luonnontilassa. Puusto on noin vuotiasta mäntyä, mutta sisältää myös paljon lehtipuita. Lännessä, meren puolella sijaitsee paljon yksityisiä venesatamia. Asemakaavan metsittyneet alueet koostuvat vanhasta ojitetusta peltomaasta, jossa nyt kasvaa noin 50-vuotista sekametsää, 40-vuotista koivumetsää sekä noin 45-vuotista kuusimetsää. Asemakaava-alueesta on noin 1,7 ha peltomaata. Inventoimisalueella ei esiinny liito-oravia. Ramboll Oy on tehnyt lepakkoselvityksen alueelle vuonna 2015 (liite 4). Suunnittelualueella ei tehty havaintoja lepakoista. Selvityksen mukaan alueella kuitenkin todennäköisesti esiintyy lepakoita. Merkillepantavaa on, ettei rakentamiselle osoitettavalla alueella esiinny lepakoita eikä niille sopivia elinympäristöjä. Bild 1. Vy längs Hannasgränden. (nytt vägnamn) Bild 2. Vy längs Risöhällsvägen Kuva 1. Näkymä Hannasgrändiä pitkin. (uusi tiennimi) Kuva 2. Näkymä Risöhällsvägeniä pitkin 10

11 Bild 3. Vy längs Nabbskatavägen. Kuva 3. Näkymä Nabbskatavägeniä pitkin. Bild 4. Vy från Nabbskatavägen mot stranden. Kuva 4. Näkymä Nabbskatavägeniltä rantaan. Bild 5. Vy längs Nabbskatavägen. Kuva 5. Näkymä Nabbskatavägeniä pitkin. Bild 6. Vy längs Risöhällbergsvägen. Kuva 6. Näkymä Risöhällbergsvägeniä pitkin. Bild 7. Vy från båthamnen. Kuva 7. Näkymä venesatamasta. Bild 8. Vy från Risöhällsbergsvägen mot havet. Kuva 8. Näkymä Risöhällsbergsvägeniltä merelle. 11

12 2.1.3 Bebyggd miljö På området finns inga registrerade fornminnen. En stor del av området är bebyggt. På området finns ca 34 egnahemshus och 7 fritidsbostäder. I huvudsak är de befintliga byggnaderna på området låga trähus samt några tegelhus. De äldsta husen härstammar från 1910-talet. På Nabbskatavägen är stor del av husen byggda på talet. En byggnadsdokumentering gjordes i mars 2014 och reviderades i maj 2016 (bilaga 5). På planeområdet finns en småbåtshamn, Risöhäll båtklubb r.f. Marken arrenderas av Larsmo bys samfällda jordområden och rymmer 36 båtplatser. För att utvidga båthamnen måste vågbrytaren flyttas. I detaljplanen reserveras utrymme så att båthamnen kan utvidgas både mot norr och söder vid behov. I detaljplanebestämmelserna begränsas utvidgningen till max 12 st nya båtplatser för att hindra en väsentlig trafikökning längs Risöhällbergsvägen. Den totala mängden båtplatser är då begränsad till max 48 båtplatser Rakennettu ympäristö Kaava-alueella ei ole muinaismuistoja. Suurin osa alueesta on rakennettua. Alueella sijaitsee noin 34 omakotitaloa ja 7 vapaaajanasuntoa. Suurin osa nykyisistä rakennuksista on matalia puurakennuksia sekä myös muutamia tiilirakennuksia. Vanhimmat rakennukset ovat peräisin 1910-luvulta. Suurin osa Nabbskatavägenin taloista on rakennettu luvuilla. Alueen rakennusdokumentointi tehtiin maaliskuussa 2014 ja sitä tarkennettiin toukokuussa 2016 (liite 5). Suunnittelualueella sijaitsee Risöhäll båtklubb r.f:n pienvenesatama. Maa on vuokrattuna Larsmo bys samfällda jordområdenilta ja siinä on tilaa 36 venepaikalle. Sataman laajentamiseksi tulee aallonmurtaja siirtää. Asemakaavassa varataan tilaa niin, että venesatamaa on mahdollista laajentaa tarvittaessa sekä pohjoiseen että etelään. Asemakaavamääräyksissä rajoitetaan laajennus enintään 12 uuteen venepaikkaan, jotta estettäisiin liiallinen liikenteenkasvu Risöhällbergsvägenilla. Kokonaisuudessaan venepaikkojen yhteismäärä rajoittuisi siten enimmillään 48 venepaikkaan. Bild 9. Småbåtshamnen Kuva 9. Pienvenesatama Bild 10. Båthus vid småbåtshamnen. Kuva 10. Venevajoja pienvenesatamassa. 12

13 Bild 11. Småbåtshamnen, Alholmen i bakgrunden. Kuva 11. Pienvenesatama, taustalla Alholmen. Bild 12. Båthus vid småbåtshamnen Kuva 12. Venevajoja pienvenesatamassa Kommunalteknik Vattenledningsnät finns på största delen av planområdet till befintliga bostadshus. På stora delar av planområdet finns ett befintligt avloppsnät. Larsmo kommun kommer att påbörja planeringen och utvidgningen av avloppsnätet då detaljplanen vunnit laga kraft. Kartor över kommunalteknik, bilaga 6. En vattenledning som tillhör Risörens vattenbolag går delvist över tomt 1 i kvarter 207 samt utanför strandlinjen på tomt 2 i samma kvarter. Vattenröret är utmärkt på detaljplanen och markägare på tomt 1 och 2 är skyldiga till att beakta och flytta det vid eventuell muddring Kunnallistekniikka Suurimmassa osassa asemakaava-alueen nykyisistä asuintaloista on valmis vesijohtoverkko. Suurella osalla kaava-aluetta on myös viemäriverkko. Asemakaavan tultua lainvoimaiseksi alkaa Luodon kunta viemäriverkoston laajentamisen suunnittelun ja rakentamisen. Kartat kunnallistekniikasta, liite 6. Risörenin vesiyhtiölle kuuluva vesijohto kulkee osittain tontilla 1 korttelissa 207, kuten myös rantalinjan ulkopuolella tontilla 2 samassa korttelissa. Vesijohto on esitetty asemakaavassa, ja maanomistajat tonteilla 1 ja 2 ovat velvoitettuja ottamaan vesijohto huomioon sekä siirtämään sitä mahdollisen ruoppauksen yhteydessä Markägoförhållanden Området är till största del i privat ägo. Larsmo kommun äger ca 3,4 ha mark på planeområdets nordvästra del. Tillandning är en smal landremsa som bildas mellan vattenlinjen och stranden och uppstår då strandlinjen flyttar på sig. Tillandning bildas till följd av landhöjning eller sänkning av vattennivån. Enligt Finlands lag 1902/31 10 inverkar inte höjning eller sänkning av vatten- eller marknivån på en fastighets gräns mot en annan fastighets eller en bys samfällda vattenområde. Tillandningen ägs i regel av den som äger vattenområdet, dvs. Larsmo bys samfällda områden. Tillandningen hör således inte till den fastighet vid vilken den ligger. Om tillandningen försvårar en ändamålsenlig användning av strandområdet eller om tillandningen är mycket liten kan ägaren till den angränsande fastigheten i allmänhet inlösa den genom att hos lantmäteribyrån ansöka om lantmäteriförrättning, inlösning av tillandning. Vid ansökan om bygg- 13

14 nadslov granskas behov av lantmäteriförrättning. Vid förrättningen avgörs förutsättningarna för inlösning, området som ska inlösas samt de ersättningar som ägaren till tillandningen ska betala för inlösningen Maanomistus Alue on suurimmilta osin yksityisomistuksessa. Luodon kunta omistaa oin 3,4 ha maata kaavaalueen luoteisosassa. Vesijättömaa on kapea maakaistale joka muodostuu vesirajan ja rannan välille rantaviivan paikan muuttuessa. Vesijättömaa muodostuu maankohoamisen tai vedenpinnan laskun johdosta. Suomen lain (1902/31 10) mukaan veden tai maan pinnan laskeminen tai nouseminen ei vaikuta kiinteistön rajaan suhteessa toisen kiinteistön tai kylän yhteiseen vesialueeseen. Vesijättömaan omistaa yleensä vesialueen omistaja eli Larsmo bys samfällda områden. Vesijättömaa ei siten kuulu siihen rajoittuvalle kiinteistölle. Vesijättömaan vaikeuttaessa ranta-alueen tarkoituksenmukaista käyttöä tai sen ollessa erittäin pieni voi vesijättömaahan rajoittuvan kiinteistön omistaja yleensä lunastaa sen hakemalla maanmittauslaitokselta maanmittausta ja lupaa vesijättömaan lunastukseen. Rakennuslupaa haettaessa tutkitaan onko tarvetta maanmittaustoimenpiteille. Maanmittauksen yhteydessä määritetään olosuhteet lunastusta varten, alue joka lunastetaan sekä korvaus, jonka kiinteistön omistaja maksaa vesijättömaan lunastuksesta. Bild 13. Karta över markägoförhållanden, kommunens mark skrafferad med blå färg. Kuva 13. Maanomistuskartta, Kunnan omistama alue varjostettuna sinisellä. 14

15 2.1.6 Områdets byggnadshistoria Enligt H.E. Fagerudds hembygdsbok utgiven 1958 flyttade Johan och Greta Litens till Risöhäll 1889 som de första invånarna. Risöhäll betraktades vid den tiden som rena ödemarken av övriga larsmobor. Så småningom flyttade även flera familjer till Risöhäll. På 1920-talet fanns det ett tiotal familjer som bodde i Risöhäll enligt Gretel Braskén i hennes bok Risöhäll by 100 år utgiven Enligt Braskén var det närheten till arbetsplatserna på Alholmen som var orsaken till att bebyggelsen växte på Risöhäll. På Alholmen fanns två sågverk, cikoriafabriken, lastningsarbete i hamnen och senare cellulosafabriken. Också flottning, sortering och upptravning av virke försiggick på Risöhäll och i närheten. Dessutom gav närheten till sjön möjlighet till fiske. Vägarna var på den tiden inte utbyggda inom kommunen och även övriga i kommunen tog vägen över Risöhäll och rodde sedan över till Alholmen. Vintertid åkte man häst och släde över isen. När de första bosatte sig fanns endast en primitiv väg från Grev. Till Storströmmen fanns endast en stig längs stranden. I slutet av 1930-talet fanns ca 30 familjer i byn och man började förbättra vägen och förlänga den mot Storstömmen. Vinterkriget stannade upp en ordentlig uppbyggnad av vägen och först efter fortsättningskriget ( ) kom man igång med förbättringar av vägen igen anslöts Risöhäll till vattenandelslagets ledningsnät. Under utarbetande av detaljplanen granskades tio byggnader närmare pga. byggnadernas ålder och/eller tidstypiska karaktär. Följande byggnader granskades närmare: Risöhällvägen 165 (bild 14), Jakobssons Lillstuga (bild 15), Nabbskatavägen 19 (bild 16), Nabbskatavägen 29 (bild17), Risöhällvägen 173 Maja-Fias (bild 18), Risöhällvägen 181 (bild 19), Risöhällvägen 189 (bild 20), Risöhällvägen 194 Lötjockas (bild 21), Risöhällvägen 195 Hannas, (bild 22) och Risöhällvägen 197 (bild 23). Bild 14. (Risöhällvägen 165 RNr 11:67) Huset påbörjades redan före 1939, men inkallelse i kriget fördröjde byggandet och huset blev klart Kuva 14. (Risöhällvägen 165 RNr 11:67) Talon rakentaminen aloitettiin jo ennen vuotta 1939, mutta liikekannallepano viivästytti rakentamista ja talo valmistui vuonna

16 Bild 15. (Nabbskatavägen 3 RNr 5:89) Jakobssons Lillstuga flyttades gården från annan ort och sattes upp på Risöhäll Stugan är timrad och hade ursprungligen pärttak. Kuva 15. (Nabbskatavägen 3 RNr 5:89) Jakobssons Lillstuga on siirretty toiselta paikkakunnalta ja pystytetty Risöhälliin vuonna Mökki on hirsirakenteinen ja siinä on alunperin ollut pärekatto. Bild 16. (Nabbskatavägen 19, RNr 5:88) Byggdes 1954 och tillbyggt Kuva 16. (Nabbskatavägen 19, RNr 5:88) Rakennettu vuonna 1954 ja lisärakennettu vuonna Bild 17. (Nabbskatavägen 29, Rnr 5:142) Byggdes Tillbyggt på 1960-talet och Kuva 17. (Nabbskatavägen 29, Rnr 5:142) Rakennettu vuosina Lisärakennettu luvulla ja vuonna

17 Bild 18. (Risöhällvägen 173, RNr 5:84) Maja-Fias. Huset var ursprungligen mycket mindre och byggd av timmer och pärttak på Strömsholm. Huset flyttades år 1934 till nuvarande plats. Huset har sedan utvidgats och ändrats. Kuva 18. (Risöhällvägen 173, RNr 5:84) Maja-Fias. Strömsholmenissa alunperin rakennettu hirsirakenteinen ja alunperin pärekattoinen talo on ollut alkujaan huomattavasti pienempi. Talo on siirretty nykyiselle paikalle vuonna Taloa on sittemmin muutettu ja laajennettu. Bild 19. (Risöhällvägen 181, RNr 5:178) Husets södra del uppfördes av Ivar och Hilma Rosengård åren Huset är byggt av timmer och hade pärttak. Kuva 19. (Risöhällvägen 181, RNr 5:178) Ivar ja Ilma Rosengård ovat pystyttäneet vuosina talon eteläisen osan. Talo on hirsirakenteinen ja siinä on aiemmin ollut pärekatto. Bild 20. (Risöhällvägen 189, RNr 21:7) Huset byggdes 1912 av timmer med plåttak. Kuva 20. (Risöhällvägen 189, RNr 21:7) Hirsirakenteinen, peltikattoinen talo on rakennettu vuonna

18 Bild 21. (Risöhällvägen 194, RNr 5:27) Lötjockas byggdes 1909 av timmer med pärttak. Kuva 21. (Risöhällvägen 194, RNr 5:27) Lötjockas Alunperin pärekattoinen hirsirakennus on rakennettu vuonna Bild 22. (Risöhällvägen 195, RNr 5:28) Hannas Gården byggdes i slutet på 1880-talet av Johan och Greta Litens som var Risöhälls första invånare. Huset byggdes av timmer och med pärttak. Kuva 22. (Risöhällvägen 195, RNr 5:28) Hannas -nimellä kutsuttu tilarakennus on valmistunut 1880-luvulla ja sen ovat rakentaneet Risöhällin ensimmäiset asukkaat Johan ja Greta Litens. Talo on hirsirakenteinen ja siinä on ollut alun perin pärekatto. Bild 23. (Risöhällvägen 197, RNr 5:28). Fritidsbostad byggd Mineritfasad. Ombyggd till åretombostad. Kuva 23. (Risöhällvägen 197, RNr 5:28). Vuonna 1943 rakennettu vapaa-ajanasunto. Julkisivu mineriittiä. Muutettu ympärivuotiseen käyttöön. 18

19 Risöhällvägen 165, RNr 11:67, (bild 14) huset påbörjades redan före 1939, men inkallelse i kriget fördröjde byggandet och huset blev klart Huset har bevarat sin ursprungliga karaktär relativt bra och har skyddsvärden. Huset skyddas dock inte i detaljplanen eftersom den inte har tillräckliga skyddsvärden då byggnaden genomgått många förändringar. Enligt fastighetsägarna har bl.a. har takfilt bytts till plåt, fönstren bytts till moderna fönster, kvisten har gjorts om. Huset byggdes som ett tvåfamiljshus, men detta syns inte längre. Två fönster har tagits bort. Fasadpanel och färg har ändrat. Förutom yttre ändringar har även inre ändringar gjorts. Ladugården som tidigare hörde till huset står inte på samma tomt vilket gör att gårdsmiljön gått förlorad. Jakobssons Lillstuga, RNr 5:89, (bild 15) flyttades från annan ort och sattes upp på Risöhäll Stugan är timrad och hade ursprungligen pärttak. Stugan är anspråkslös och i dåligt skick. Byggnaden skyddas inte i detaljplanen. Nabbskatavägen 19, RNr 5:88 (bild 16). Huset byggdes 1954 av spirverk. Tillbyggnaden är byggd Alla fönster har bytts ut. Huset skyddas inte i detaljplanen då byggnaden inte är tillräckligt kulturhistoriskt värdefull. Nabbskatavägen 29, Rnr 5:142 (bild 17). Huset byggdes mellan åren 1928 och På 1960-talet byggdes en mindre tillbyggnad på husets baksida. Den större tillbyggnaden mot sydost är byggd Fönster har bytts ut. Huset skyddas inte i detaljplanen då byggnaden inte är tillräckligt kulturhistoriskt värdefull som följd av ändringar som gjorts med tiden. Risöhällvägen 173, RNr 5:84 Maja-Fias (bild 18). Huset var ursprungligen mycket mindre och byggd av timmer och pärttak på Strömsholm. Huset flyttades år 1934 till nuvarande plats. Huset har sedan utvidgats och ändrats väsentligt. Till gården hör ett anspråkslöst uthus som tillsammans med huvudbyggnaden bildar en gårdshelhet. Byggnaden skyddas inte då husets ursprungliga form och karaktär gått förlorad. Risöhällvägen 181, RNr 5:178, (bild 19) Husets södra del uppfördes av Ivar och Hilma Rosengård åren Huset är byggt av timmer och hade tidigare pärttak. Huset bestod av ett enda stort rum, kök och farstu. Det stora rummet delades 1936 i två rum varav det ena användes som butik. Husets norra del byggdes 1939 av spirvirke och plåttak. I den nya delen fanns utrymme för butik och lager samt ett sovrum. Mellan åren 1936 och 1963 fungerade huset som butik, sedan flyttade butiken till en ny affärsfastighet ett par hundra meter söderut. Huset karaktär har behållits väl och dess kulturhistoriska värde stiger då huset använts som butik. Byggnaden är placerad på en synlig plats i byn och är i gott skick. Byggnaden skyddas med sr-1 beteckning, vilken innebär kulturhistorisk värdefull byggnad som skyddas. Byggnaden får inte rivas. Renoverings- och ombyggnadsarbeten bör förverkligas på ett sådant sätt att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla karaktär bevaras vad gäller material, proportioner och byggnadsdetaljer. Om sådana åtgärder som strider mot denna målsättning tidigare utförts i byggnaden bör man sträva efter att i samband med ändringsarbete, reparera byggnaden på ett sätt som anpassar sig till den ursprungliga stilen. Risöhällvägen 189, RNr 21:7, (bild 20) Huset byggdes 1912 av timmer med plåttak. Huset har blivit tillbyggt i flera etapper och stenfoten har bytts ut mot betongsockel vilket minskar dess skyddsvärden. Byggnaden skyddas inte i detaljplanen. Risöhällvägen 194, RNr 5:27, (bild 21) Lötjockas byggdes 1909 av timmer med pärttak. Huset har renoverats och byggts om på 90-talet, med bl.a. taklykta och balkong. Fasaden mot Risöhällvägen har dock bevarat sin ursprungliga karaktär bra. Huset bebos för tillfället endast sommartid. Byggnaden skyddas inte i detaljplanen då stor del av den ursprungliga karaktären ändrat på gårdssidan. 19

20 Risöhällvägen 195, RNr 5:28, (bild 22) Hannas byggdes i slutet på 1880-talet av Johan och Greta Litens som var Risöhälls första invånare. Huset byggdes av timmer och med pärttak. Huset har bevarat sin ursprungliga karaktär väl och har skyddsvärden särskilt eftersom det var det första huset på Risöhäll. Husets skick är väldigt dåligt enligt ägaren och vid okulär gransking. Byggnaden skyddas med sr-2 beteckning som innebär kulturhistorisk värdefull byggnad som skyddas. Renoverings- och ombyggnadsarbeten bör förverkligas på ett sådant sätt att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla karaktär bevaras vad gäller material, proportioner och byggnadsdetaljer. Sådana ändringar som är nödvändiga för att byggnaden ska kunna bevaras eller med tanke på byggnadens användning är tillåtna. Risöhällvägen 197, RNr 5:28 (bild 23) fritidsbostaden byggdes 1943 av Ragnar Nars. Byggnaden har mineritfasad och ett funkisinspirerat burspråk, en tidstypisk skifferbelagd grund och ett säreget arkitektoniskt formspråk. Taket och trädetaljer har bytts ut, men i övrigt har byggnaden bevarat sin ursprungliga karaktär. Fritidsbostaden är nu ombyggd till åretombostad. Byggnaden har ett säreget utseende men är inte något renodlat funkishus och skyddas inte i detaljplanen Alueen rakennushistoria H.E. Fageruddin vuonna 1958 ilmestyneen kotiseutukirjan mukaan Johan ja Greta Litens olivat vuonna 1889 Risöhälliin muuttaneet ensimmäiset asukkaat. Siihen aikaan suurin osa Luotolaisista piti aluetta täysin erämaana. Sittemmin alueelle muutti lisää perheitä. Gretel Braskénin vuonna 1994 ilmestyneen kirjan Risöhäll by 100 år, mukaan 1920-luvulla Risöhällissa asui kymmenkunta perhettä. Braskénin mukaan Alholmenin työpaikkojen läheisyys oli syy Risöhällin asutuksen lisääntymiseen. Alholmenissa oli kaksi sahaa, sikuritehdas, lastaustyöllisyyttä satamassa sekä myöhemmin selluloosatehdas. Myös puutavaran uitto, lajittelu ja säilytys työllisti Risöhälliä ja lähialuetta. Lisäksi meren läheisyys mahdollisti kalastamisen. Noihin aikoihin kunnassa ei rakennettu teitä ja suurin osa kuntalaisista tuli Risöhälliin, josta sitten souti Alholmaan. Talvisaikaan jään yli liikuttiin hevosella ja reellä. Ensimmäisen asutuksen aikaan oli olemassa vain alkeellinen tie Grevistä. Storströmmenille oli olemassa vain rannan viertä kulkeva polku luvulle tultaessa kylässä asui noin 30 perhettä ja Storströmmeniin päin meneviä teitä alettiin parantamaan ja jatkamaan Storströmmenille. Talvisota keskeytti tien kunnollisen korjaamisen vasta jatkosodan ( ) jälkeen päästiin tien parantamista jatkamaan. Vuonna 1957 Risöhäll liitettiin vesiosuuskunnan vesijohtoverkkoon. Asemakaavaa laadittaessa tarkasteltiin lähemmin kymmenen rakennusta johtuen joko rakennuksen iästä ja/tai aikakaudelle tyypillisistä piirteistä. Seuraavat rakennukset valittiin lähempää tarkastelua varten: Risöhällvägen 165 (kuva 14), Jakobssons Lillstuga (kuva 15), Nabbskatavägen 19 (kuva 16), Nabbskatavägen 29 (kuva 17), Risöhällvägen 173 Maja-Fias (kuva 18), Risöhällvägen 181 (kuva 19), Risöhällvägen 189 (kuva 20), Risöhällvägen 194 Lötjockas (kuva 21), Risöhällvägen 195 Hannas, (kuva 22) och Risöhällvägen 197 (kuva 23). Risöhällvägen 165 RNr 11:67, (kuva 14). Talon rakentaminen aloitettiin jo ennen vuotta 1939, mutta liikekannallepano viivästytti rakentamista ja talo valmistui vuonna Talo on säilyttänyt alkuperäisen asunsa suhteellisen hyvin ja sillä on suojeluarvoja. Rakennusta ei kuitenkaan suojella asemakaavalla, koska rakennukseen on tehty useita, suojeluarvoa vähentäviä muutoksia. Omistajien mukaan rakennukseen on muun muassa vaihdettu kattohuopa peltikatoksi, ikkunat on vaihdettu uusiin ja taloon on rakennettu uusi kuisti. Alun perin talo on rakennettu kahden perheen käyttöön, mutta tätä ei enää huomaa rakennuksesta. Kaksi ikkunaa on poistettu. Julkisivuverhous ja julkisivun väri on muutettu. Ulkoisten muutosten lisäksi myös sisätiloihin on tehty muutoksia. Alkuperäinen pihapiiri on kadonnut, koska taloon kuuluva lato ei sijaitse enää samalla tontilla. 20

21 Jakobssons Lillstuga RNr 5:89 (kuva 15), on siirretty toiselta paikkakunnalta ja pystytetty Risöhälliin vuonna Mökki on hirsirakenteinen ja siinä on alun perin ollut pärekatto. Vaatimaton mökki on päässyt huonoon kuntoon. Rakennusta ei suojella asemakaavalla. Nabbskatavägen 19, RNr 5:88, (kuva 16). Rankorakenteinen talo ja lisärakennus on tehty vuonna Kaikki ikkunat on vaihdettu uusiin. Rakennusta ei suojella asemakaavassa, koska sillä ei ole riittävää kulttuurihistoriallista arvoa. Nabbskatavägen 29, Rnr 5:142, (kuva 17). Rakennettu vuosina Rakennuksen takaosaan on tehty 1960-luvulla pieni lisärakennus. Kaakkoon tehty suurempi lisärakennus on valmistunut vuonna Ikkunat on vaihdettu uusiin. Rakennusta ei suojella asemakaavassa, koska sillä ei ole riittävää kulttuurihistoriallista arvoa taloon aiemmin tehtyjen muutosten vuoksi. Risöhällvägen 173, RNr 5:84 Maja-Fias, (kuva 18). Strömsholmenissa alun perin rakennettu hirsirakenteinen ja alunperin pärekattoinen talo on ollut alkujaan huomattavasti pienempi. Talo on siirretty nykyiselle paikalle vuonna Taloa on sittemmin merkittävästi muutettu ja laajennettu. Pihapiiri muodostuu päärakennuksesta ja vaatimattomasta ulkorakennuksesta. Rakennusta ei suojella asemakaavalla, koska talon alkuperäinen muoto ja luonne ovat kadonneet. Risöhällvägen 181, RNr 5:178, (kuva 19). Ivar ja Ilma Rosengård ovat pystyttäneet vuosina talon eteläisen osan. Talo on hirsirakenteinen ja siinä on aiemmin ollut pärekatto. Talo koostui yhdestä suuresta huoneesta, keittiöstä ja eteisestä. Vuonna 1936 suuri huone jaettiin kahteen osaan, jolloin toinen huoneista toimi kauppatilana. Talon pohjoispuoleinen, puurakenteinen ja peltikattoinen osa rakennettiin vuonna Uudessa osassa oli tilaa sekä kaupalle, varastolle että makuuhuoneelle. Vuosien 1936 ja 1963 välillä rakennus toimi kauppana, sittemmin kauppa siirtyi uuteen liikehuoneistoon, muutama sata metriä etelään talosta. Talon luonne on säilynyt hyvin ja sen aiempi käyttö kauppana lisää sen kulttuurihistoriallista merkitystä. Rakennus sijaitsee näkyvällä paikalla kylässä ja on hyvässä kunnossa. Rakennus suojellaan asemakaavassa sr-1 merkinnällä, mikä osoittaa kulttuurihistoriallisia arvoja omaavaa suojeltavaa rakennusta. Rakennusta ei saa purkaa. Korjaus- ja lisärakennustyöt tulee suorittaa siten, että säilytetään rakennuksen kulttuurihistorialliset arvot, mukaan lukien materiaalit, mittasuhteet ja yksityiskohdat. Jos näiden tavoitteiden vastaisia toimenpiteitä on aiemmin tehty rakennukseen, tulee uusissa muutos- ja korjaustöissä pyrkiä palauttamaan alkuperäiseen rakennukseen sopiva tyyli. Risöhällvägen 189, RNr 21:7, (kuva 20) Hirsirakenteinen, peltikattoinen talo on rakennettu vuonna Taloa on laajennettu useaan otteeseen ja kivijalka on vaihdettu betonisokkeliksi, mikä vähentää rakennuksen suojeluarvoa. Rakennusta ei suojella asemakaavassa. Risöhällvägen 194, RNr 5:27, (kuva 21) Lötjockas. Alun perin pärekattoinen hirsirakennus on rakennettu vuonna Taloa on korjattu ja lisärakennettu 1990-luvulla, jolloin siihen myös lisättiin kattoikkuna sekä parveke. Risöhällvägenille päin oleva julkisivu on kuitenkin säilyttänyt hyvin alkuperäiset piirteensä. Talo on kesäasuntona. Koska pihanpuolen julkisivu on suurelta osin menettänyt alkuperäiset piirteensä, rakennusta ei suojella asemakaavassa. Risöhällvägen 195, RNr 5:28, (kuva 22) Hannas -nimellä kutsuttu rakennus on valmistunut 1880-luvulla ja sen ovat rakentaneet Risöhällin ensimmäiset asukkaat Johan ja Greta Litens. Talo on hirsirakenteinen ja siinä on kattohuovalla päällystetty pärekatto. Talo on säilyttänyt alkuperäiset piirteensä hyvin ja sillä on suojeluarvoa, etenkin koska se on ensimmäinen Risöhälliin rakennettu talo. Omistajan mukaan ja silmämääräisesti arvioiden talo on päässyt erittäin huonoon kuntoon. Rakennus suojellaan sr-2 merkinnällä, joka osoittaa kulttuurihistoriallisesti arvokasta suojeltavaa rakennusta. Korjaus- ja lisärakennustyöt tulee suorittaa siten, että rakennuksen luonteeseen kuuluvat kulttuurihistorialliset suojeluarvot, mukaan lukien materiaalit, 21

22 mittasuhteet ja yksityiskohdat säilyvät. Rakennuksen säilymisen ja sen käytön kannalta tehtävät tarpeelliset muutokset ovat sallittuja. Risöhällvägen 197, RNr 5:28 (kuva 23). Ragnar Narsin vuonna 1943 rakentama vapaaajanasunto. Arkkitehtoniselta muotokieleltään erikoisessa talossa on mineriittinen julkisivu, funkistyylinen erkkeri ja liuskekivinen sokkeli. Vapaa-ajanasunto on muutettu ympärivuotiseen käyttöön. Erityisen ulkomuodon omaava rakennus ei kuitenkaan edusta puhdasta funktionalismia eikä sitä suojella asemakaavassa. 2.2 Planeringssituation Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning Enligt Markanvändnings- och bygglagen 24 skall de statliga myndigheterna i sin verksamhet beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen, främja möjligheterna att uppnå dem och bedöma vilka konsekvenser myndigheternas åtgärder har för regionstrukturen och områdesanvändningen. Vid planering på landskapsnivå och annan områdesplanering skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas. De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och bygglagens system för planering av områdesanvändningen. I de riksomfattande särskilda målen nämns bland annat: Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser. I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. Vid områdesanvändningen skall tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätverkens kontinuitet, säkerhet och kvalitet skall främjas. Vid områdesanvändningen skall områden med översvämningsrisk i enlighet med myndigheternas utredningar beaktas och en bekämpning av riskerna i anslutning till översvämning eftersträvas. Vid planeringen av områdesanvändningen skall nybyggande inte placeras i områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas bara om man med stöd av behovs och konsekvensutredningar kan påvisa att översvämningsriskerna kan kontrolleras och att byggandet är förenligt med hållbar utveckling. Vid planeringen av områdesanvändningen skall vid behov anvisas ersättande lösningar för funktioner som är särskilt viktiga för ett fungerande samhälle och som förknippas med betydande miljö eller personskaderisker. Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte heller skall värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av annan områdesanvändning. 22

23 Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. 2.2 Suunnittelutilanne Valtakunnalliset alueidenkäytön tavoitteet Maankäyttö- ja rakennuslain mukaan (24 ) valtion viranomaisten tulee toiminnassaan ottaa huomioon valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, edistää niiden toteuttamista ja arvioida toimenpiteidensä vaikutuksia aluerakenteen ja alueiden käytön kannalta. Maakunnan suunnittelussa ja muussa alueiden käytön suunnittelussa on huolehdittava valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden huomioon ottamisesta siten, että edistetään niiden toteuttamista. Valtakunnalliset alueidenkäytön tavoitteet ovat osa maankäyttö- ja rakennuslain mukaista alueidenkäytön suunnittelujärjestelmää. Erityisiksi valtakunnallisiksi alueidenkäytön tavoitteiksi mainitaan muun muassa: Alueidenkäytön suunnittelussa on huolehdittava, että asunto- ja työpaikkarakentamiseen on tarjolla riittävästi tonttimaata. Alueidenkäytön suunnittelussa uusia huomattavia asuin-, työpaikka- tai palvelutoimintojen alueita ei tule sijoittaa irralleen olemassa olevasta yhdyskuntarakenteesta. Alueidenkäytön suunnittelussa on edistettävä olemassa olevan rakennuskannan hyödyntämistä sekä luotava edellytykset hyvälle taajamakuvalle. Taajamia kehitettäessä on huolehdittava siitä, että viheralueista muodostuu yhtenäisiä kokonaisuuksia. Alueidenkäytössä on varattava riittävät alueet jalankulun ja pyöräilyn verkostoja varten sekä edistettävä verkostojen jatkuvuutta, turvallisuutta ja laatua. Alueidenkäytössä on otettava huomioon viranomaisten selvitysten mukaiset tulvavaara-alueet ja pyrittävä ehkäisemään tulviin liittyvät riskit. Alueidenkäytön suunnittelussa uutta rakentamista ei tule sijoittaa tulvavaara-alueille. Tästä voidaan poiketa vain, jos tarve- ja vaikutusselvityksiin perustuen osoitetaan, että tulvariskit pystytään hallitsemaan ja että rakentaminen on kestävän kehityksen mukaista. Alueidenkäytön suunnittelussa on tarvittaessa osoitettava korvaavat alueidenkäyttöratkaisut yhdyskuntien toimivuuden kannalta erityisen tärkeille toiminnoille, joihin liittyy huomattavia ympäristö- tai henkilövahinkoriskejä. Ilman erityisiä perusteita ei hyviä ja yhtenäisiä peltoalueita tule ottaa taajamatoimintojen käyttöön eikä hyviä ja laajoja metsätalousalueita pirstoa muulla maankäytöllä. Alueidenkäytössä on ehkäistävä melusta, tärinästä ja ilman epäpuhtauksista aiheutuvaa haittaa ja pyrittävä vähentämään jo olemassa olevia haittoja. Uusia asuinalueita tai muita melulle herkkiä toimintoja ei tule sijoittaa melualueille varmistamatta riittävää meluntorjuntaa 23

24 2.2.2 Landskapsplan I Österbottens landskapsplan 2030, fastställd av miljöministeriet , anges området som bebyggt område med en enhetlig samhällsstruktur i Jakobstad, vilket innebär att Jakobstads ställning som ett regioncentrum i landskapet bör främjas. Vid områdesplanering skall stadsregionens nuvarande struktur vara utgångspunkt samtidigt som möjligheterna att utveckla produktions- och affärsverksamheterna säkerställs. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med hänsyn till kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Vid utveckling av stadens attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör man trygga den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning. I Österbottens landskapsplan 2030 anges området som by med en fungerande verksamhetsbas och regionstruktur. Byns läge, avstånd till andra centrum eller en attraktiv omgivning ökar byns betydelse. Vid planering av markanvändningen skall strävan vara att stärka byns ställning genom att sammanjämka behoven beträffande boende och näringsverksamhet samt genom att utveckla byns kärnområde så att dess funktioner, bybild och trafikarrangemang är funktionella. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att anpassa byggande till bymiljön och ordna vattenförsörjningen. På området anges gräns för strandzon. Med beteckningen anges tre riktgivande strandzoner som är indelade enligt natur, tillgänglighet, servicemöjligheter och behovet av att styra byggverksamhet. Zonerna är den yttre zonen, mellanzonen och fastlandszonen. Byggande skall i första hand styras till fastlandszonen. Byggandet skall styras till stränder med god tålighet så att tillräckliga rekreationsmöjligheter tryggas i strandområdena. Vid planläggning skall den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samtidigt som jämlik fördelning av byggrätt, samnyttjoområden och allmänna områden markägare emellan samt ordnandet av vattenförsörjning och en rimlig tillgång till service beaktas. Miljöhänsyn skall tas i all verksamhet på stränderna, i synnerhet i den yttre zonen. Området befinner sig delvist på fastlandzonen och mellanzonen. Strax väster om området anges område som ingår i nätverket Natura På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. När områdesanvändningen planeras skall det tillses att sådana naturvärden inte i betydande grad försämras för vilkas skydd området har införlivats i nätverket Natura I landslapsplanen anges en cykelled genom området samt vattenområde som lämpar sig för paddling. Inga fornminnen visas i landskapsplanen Maakuntakaava Ympäristöministeriön vahvistamassa Pohjanmaan maakuntakaavassa 2030 alue on merkitty Pietarsaaren yhtenäisen yhdyskuntarakenteen alueeksi. Määräyksen mukaan Pietarsaaren asemaa maakunnan aluekeskuksena tulee edistää. Alueidenkäytön suunnittelussa on pidettävä lähtökohtana kaupunkiseudun nykyistä rakennetta ja turvattava tuotanto- ja liiketoimintojen kehittämismahdollisuudet. Uudet asuntoalueet tulee sijoittaa joukkoliikenteen kannalta edullisesti. Maankäytön suunnittelussa tulee kehittää kuntarajojen ylittävää yhteistyötä ja mahdollista kuntien yhteistä yleiskaavoitusta. Kehitettäessä kaupungin vetovoimaa merenläheisenä asumisympäristönä tulee maankohoamisrannikolle ominaisten luonnon kehityskulkujen alueellinen edustavuus turvata. 24

25 Pohjanmaan maakuntakaavassa 2030 alue on osoitettu toimintapohjaltaan ja aluerakenteeltaan toimivaksi kyläksi, jonka merkitystä lisäävät kylän sijainti, etäisyys muista keskuksista tai vetovoimainen ympäristö. Maankäytön suunnittelussa kylän asemaa on pyrittävä vahvistamaan sovittamalla yhteen asumisen ja elinkeinotoiminnan tarpeet sekä kehittämällä kylän ydinaluetta toiminnallisesti, kyläkuvallisesti ja liikennejärjestelyiltään toimivaksi. Rakentamista ei tule osoittaa tulvaherkille alueille. Erityistä huomiota tulee kiinnittää rakentamisen sopeuttamiseen kyläympäristöön ja vesihuollon järjestämiseen. Alueelle on esitetty rajat rantavyöhykkeille. Merkinnällä osoitetaan kolme suuntaa-antavaa rantavyöhykettä, jotka on jaettu luonnon, saavutettavuuden, palvelumahdollisuuksien ja rakentamisen ohjaamistarpeen perusteella. Vyöhykkeet ovat ulkovyöhyke, välivyöhyke ja mannervyöhyke. Rakentaminen tulee ohjata ensisijaisesti mannervyöhykkeelle. Rakentaminen tulee ohjata sietokyvyltään hyville rannoille turvaten ranta-alueiden riittävät virkistyskäyttömahdollisuudet. Kaavoituksessa tulee turvata maankohoamisrannikolle ominaisten luonnon kehityskulkujen alueellinen edustavuus ja ottaa huomioon rakennusoikeuden, yhteiskäyttöalueiden ja yleisten alueiden tasapuolinen jakautuminen eri maanomistajille, palvelujen kohtuullinen saavutettavuus ja vesihuollon järjestäminen. Ympäristönäkökohdat tulee ottaa huomioon kaikessa rannalla tapahtuvassa toiminnassa, erityisesti ulkovyöhykkeellä. Alue sijoittuu osittain mannervyöhykkeelle ja osittain välivyöhykkeelle. Asemakaava-alueen länsipuolella sijaitseva alue kuuluu Natura 2000-alueeseen. Maankäyttöja rakennuslain 33 rajoittaa alueelle rakentamista. Alueen käyttöä suunniteltaessa on huolehdittava siitä, ettei niitä luonnonarvoja, joiden vuoksi alue kuuluu Natura verkostoon, merkittävästi heikennetä. Maakuntakaavassa esitetään kaava-alueen läpi kulkeva pyöräreitti sekä melontaan sopiva vesialue. Maakuntakaavassa ei ole osoitettu alueelle muinaismuistoja. 25

26 Bild 24. Utdrag ur Österbottens landskapsplan 2030 Kuva 24. Ote Pohjanmaan maakuntakaavasta Generalplan På området finns en delgeneralplan från 1990 utan rättsverkningar. På den nordligaste delen av området, ca 1,3 ha, finns en stranddelgeneralplan godkänd På stranddelgenearlplanen anvisas tre RA-byggplatser för fritidshus samt jord- och skogsbruksområde med särskilt behov att styra friluftslivet som tas med i detaljplanen Yleiskaava Alueelle on oikeusvaikutukseton osayleiskaava vuodelta Alueen pohjoisosassa olevalla noin 1,3 ha suuruisella alueella on hyväksytty rantaosayleiskaava. Rantaosayleiskaavassa esitetään kolme RA-rakennuspaikkaa vapaa-ajan asunnoille sekä maa- ja metsätalousalue, jolla on erityismääräyksiä virkistyskäytön ohjaamiseen asemakaavassa Tidigare detaljplan På området finns ingen detaljplan från tidigare. 26

27 2.2.4 Aiemmat asemakaavat Alueelle ei ole tehty aiempaa asemakaavaa Planer, beslut och utredningar som rör planområdet Vid planering av området tas ovan nämnda planer, byggnadsinventering och naturinventering i beaktande Kaava-aluetta koskevat suunnitelmat, päätökset ja selvitykset Asemakaava-alueen suunnittelussa on otettu huomioon yllä mainitut suunnitelmat, rakennusinventointi sekä luontoinventointi. 27

28 3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN ASEMAKAAVAN SUUNNITTELUN VAIHEET 3.1 Behovet av detaljplanering Uppgörande av detaljplanen behövs för att kunna upprätthålla kommunens tomtreserv. 3.1 Asemakaavan suunnittelun tarve Asemakaavan tavoitteena on luoda kunnan alueelle uusia tontteja asuinrakentamista varten. 3.2 Planeringstart och beslut beslöt planeringssektionen påbörja planering av Nabbskata detaljplan. Planeringsarbetet inleddes i januari Suunnittelun käynnistäminen Kaavoitusosasto päätti Nabbskatan asemakaava-alueen suunnittelun. Kaavoitustyö aloitettiin tammikuussa Deltagande och samråd Intressenter Enligt MBL 62 är intressenter markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen uttala sin åsikt i saken. Intressenter är alla som känner sig delaktiga, bland annat invånarna på området, markägare och grannar samt företag som fungerar på området. Myndigheter är Myndigheter är Närings-, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten, Österbottens förbund, Österbottens museum och Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk Osallistuminen ja yhteistyö Osalliset MRL 62 :n mukaisesti osallisia ovat alueen maanomistajat ja ne, joiden asumiseen, työntekoon tai muihin oloihin kaava saattaa huomattavasti vaikuttaa sekä ne viranomaiset ja yhteisöt, joiden toimialaa suunnittelussa käsitellään. Osallisilla on ollut mahdollisuus osallistua kaavan valmisteluun, kaavoituksen vaikutuksien arvioimiseen sekä lausua kirjallisesti tai suullisesti mielipiteensä. Osallisia ovat kaikki, jotka tuntevat itsensä osallisiksi, muun muassa alueen asukkaat, maanomistajat, naapurit sekä alueella toimivat yritykset. Viranomaisia ovat Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus, Pohjanmaan liitto, Etelä-Pohjanmaan museo, Keskipohjanmaan sekä Pietarsaaren seudun pelastuslaitos. 28

29 3.3.2 Anmälan om anhängiggörande Planen är med i Larsmo kommuns planläggningsöversikt Detaljplanens utarbetande har kungjorts den och informerats i Österbottens Tidning, på kommunens hemsida, och på kommunens officiella anslagstavla i kommungården Vireilletulo Asemakaava on mukana Luodon kunnan kaavoituskatsauksessa vuodelle Asemakaavan työstämisestä on ilmoitettu Österbottens Tidningissä, kunnan kotisivuilla sekä Luodon kunnan virallisella ilmoitustaululla kunnantalolla Deltagande och samarbete hölls ett informationstillfälle för intressenterna på kommunkansliet. Detaljplaneutkastet var framlagt till offentligt påseende under tiden åsikter och åtta utlåtanden gav om utkastet. Två åsikter lämnades in efter att tiden för påseende gått ut. I bilaga 7 presenteras ett sammandrag av deras innehåll samt en bedömning om åsiktens eller utlåtandets innehåll förverkligats i detaljplanen. Som följd av de inlämnade åsikterna gjordes följande ändringar i detaljplanen: Baskartan uppdaterades. Lekparken flyttades till strandlunden intill Nabbskatavägen. En riktgivande stig från lekparken leder ner till stranden längs utfallsdiket. Nya AO-tomter anvisades på fastigheterna 5:89 och 5:142. VL-området mellan kvarter 202 och 203 togs bort. Åkermark på fastighet 11:13 och 11:58 anges som MT-område, jordbruksområde, på detaljplanekartan. Tomt 6 i kvarter 201 (fastighet 5:82) och tomterna 3-4 i kvarter 205 samt tomt 1 i kvarter 206 (fastighet 11:13) och togs bort på markägarnas initiativ. Som följd av detta togs även tomt 2-3 i kvarter 206 bort då byggande av väg för två tomter blir oskäligt dyrt. Gränserna för tomt 3 i kvarter 207 flyttades och planbeteckningen för tomten ändrades till AP med byggrätten 500 m². Gränserna för AO-tomter på fastighet 5:208 och 11:67 ändrades. Detaljplanebestämmelserna kompletterades med maximiantal för nya båtplatser för att hindra väsentlig ökning av trafiken längs Risöhällbergsvägen. Den äldsta byggnaden Hannas på Risöhällvägen 195 skyddades i detaljplanen med sr-2 beteckning. Byggnaden på Risöhällvägen 165 skyddas inte. Reserveringar för vatten- och avloppsrör märktes på plankartan. 29

30 Dessutom gjordes några mindre förändringar på detaljplanekartan. En körförbindelse anges till tomt 10 i kvarter 202. Kvarters-, och tomtnumreringen ändrade för stor del av området beslöt planeringssektionen att avbryta planeringen tillsvidare eftersom förhandlingar med markägare inte lett till något resultat beslöt planeringssektionen att minska planeområdet eftersom tidigare förhandlingar med markägare inte lett till resultat. Planeringsområdet minskades med ca 14,7 ha i norr. Det nya detaljplaneutkastet följer i övrigt samma struktur som detaljplaneutkastet som var till påseende och de ändringar som gjordes efter tiden för påseende. Som följd av att planeområdet minskades faller en del ändringar på grund av inlämnade åsikter bort. Kvartersnumreringen har ändrat, finska gatunamn har tillagts samt mindre kompletteringar på plankartan har gjorts. Planebeskrivningen och PDB har även översatts till finska. Baskartan har uppdaterats till baskarta med höjdsystem N2000 till det nya detaljplaneutkastet. Intressenter har möjlighet att ta kontakt med planens utarbetare eller med kommunens kontaktperson. Då det nya utkastet är färdigt läggs det fram till påseende i beredningskedet för hörande av intressenter och kommunmedlemmar. Kommunmedlemmarna och intressenterna har då möjlighet att framföra sina åsikter i ärendet skriftligt inom given tidsperiod. Information om framläggande av planutkast informeras i Österbottens Tidning, på kommunens hemsida, och på kommunens officiella anslagstavla i kommungården. Information skickas per brev åt dem som inte är bosatta på Österbottens Tidnings spridningsområde om adressuppgifter hittas från befolkningsregistercentralens register. Planförslaget kungörs för allmänt påseende enligt MBL 65 och MBF 27 efter att den färdigställts. I detta skede har intressenterna och kommunmedlemmarna möjlighet att lämna en skriftlig anmärkning inom given tidsperiod. Samtidigt begärs myndigheternas utlåtande. Information om framläggande av planförslaget informeras i lokatidningar, på kommunens hemsida, och på kommunens officiella anslagstavla i kommungården. Information skickas per brev åt dem som inte är bosatta på lokaltidningarnas spridningsområde om adressuppgifter hittas från befolkningsregistercentralens register. Detaljplanen godkänns av kommunfullmäktige. Godkännandet informeras enligt MBF 94 i tidningar och på den offentliga informationstavlan. Besvär i kommunens beslut som gäller godkännandet söks hos Vasa förvaltningsdomstol, så som har stiftats i kommunlagen. Ytterligare har intressenter enligt MBL 64 möjlighet att innan ett planförslag läggs fram föreslå NTM-centralen i Södra Österbotten samråd huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Larsmo kommun har för avsikt att ingå planeringsavtal med ett antal markägare efter att planförslaget har lagts till allmänt påseende. 30

31 Bild 23. Detaljplaneutkastet till påseende under tiden Kuva 23. Asemakaavaluonnos, joka oli nähtävillä Osallistuminen ja vuorovaikutusmenettelyt Luodon kunnantalolla pidettiin informaatiotilaisuus kiinnostuneille. Asemakaavaluonnos oli nähtävillä välisenä aikana. Ehdotuksesta annettiin 13 mielipidettä ja kahdeksan lausuntoa. Kaksi mielipidettä jätettiin nähtävillläoloajan päättymisen jälkeen. Liitteessä 7 on yhteenveto mielipiteiden tai lausuntojen sisällöstä sekä arvio kuinka ne on huomioitu asemakaavassa. 31