LARSMO MURMÄSTAR DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING

Transkript

1 LARSMO MURMÄSTAR DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING

2 LARSMO KOMMUN MURMÄSTAR DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING Detaljplanen gäller det ca 30,7 ha stora av Murmästar benämnda område i Bosund, planeområdets norra del (ca 1,8 ha) har en gällande detaljplan från 1981 och tas med som ändring i detaljplanen. Ändring av detaljplanen gäller Bosund detaljplan kvarter 15 med därtill anslutande jordbruksområden. Detaljplanen gäller fastigheterna: 32:3, 33:8, 36:1, 36:2, 7:112, 7:115, 7:151, 7:168, 7:169, 7:170, 7:181, 7:189, 7:190, 7:31, 7:34, 7:37, 7:4, 7:43, 7:52, 7:56, 7:88, 7:94, 7:95, 8:154, 8:171, 8:175, 8:219, 8:264, 8:265, 8:31, 8:5 samt delar av fastigheterna: 7:120, 7:145, 7:153, 7:161, 7:167, 7:186, 7:25, 8:215, 34:20, 36:2 och SMF. 876:2. Genom detaljplanen samt ändringen av denna bildas kvarter 15 och jämte anslutande gatu-, rekreations-, vatten- och specialområden. Detaljplanebeskrivningen rör detaljplanen som Larsmo kommunfullmäktige godkänt den Planområdets läge och namn Det ca 30,8 hektar stora detaljplaneområdet varav landområde ca 28,2 hektar är beläget i Larsmo, Bosund, strax norr om LV 749 mellan Jakobstad och Karleby. Området ligger alldeles i centrum av Bosund. Målet med detaljplanen är att planlägga nya bostadstomter eftersom behovet av bostadstomter är stort. Den ändrade och utvidgade detaljplanens namn är Murmästar detaljplan. Planens utarbetare Planen utarbetas av Arkitekt Ab Rajaniemi och som ansvarig person fungerar Tekn.dr., arkitekt SAFA Juho Rajaniemi. Som Larsmo kommuns ansvarsperson fungerar markanvändningsingenjör Thomas Käldström. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANDRAG 1.1 Detaljplanens skeden 1.2 Detaljplanen 1.3 Genomförande av detaljplanen 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena på planområdet Allmän redogörelse Naturomgivningen Bebyggd miljö Kommunalteknik Markägoförhållanden Områdets byggnadshistoria 2.2 Planeringssituation Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning Landskapsplan Generalplan Tidigare detaljplan Planer, beslut och utredningar som rör planområdet 3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 3.1 Behovet av detaljplanering och detaljplaneändring 3.2 Planeringstart och beslut 3.3. Deltagande och samråd Intressenter Anmälan om anhängiggörande Deltagande och samarbete Myndighetssamarbete 3.4 Mål för detaljplan och detaljplaneändring Allmänna mål Utgångsmaterialets givna mål Intressenternas syften Planutarbetarens kvalitativa syften 4. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 4.1 Planens struktur 4.2 Målsättningarnas uppfyllande angående omgivningens kvaliteter 4.3 Planens konsekvenser 4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser 4.5 Namn 3

4 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 5.1 Genomförande och tidsschema BILAGOR Bilaga 1. Detaljplanens uppföljningsblankett (ej i förslagsskede) Bilaga 2. Program för deltagande och bedömning Bilaga 3. Naturinventering Bilaga 4. Byggnadsinventering Bilaga 5. Kartor över kommunalteknik 4

5 1. SAMMANDRAG 1.1 Detaljplanens skeden Planeringssektionen beslöt den anta Arkitekt Ab Rajaniemi som konsult för arbetet. Programmet för deltagande och bedömning var framlagt till offentligt påseende under tiden hölls ett informationstillfälle för intressenterna vid Bosund skola. En idéskiss för Murmästar området visades. Åtta åsikter angående idéskissen lämnades in. Ett myndighetssamråd ordnades vid Larsmo kommun den Det första detaljplaneutkastet var framlagt till offentligt påseende Tre åsikter och sju utlåtanden gav om utkastet. Genom tjänstemannabeslut (40/2013) beslöt man att utvidga detaljplaneområdet med 2 ha och utarbeta ett nytt detaljplaneutkast. Det andra detaljplaneutkastet var framlagt till offentligt påseende Fyra åsikter och 6 utlåtanden gav om utkastet. 1.2 Detaljplanen Det ca 30,78 hektar stora detaljplaneområdet varav landområde ca 28,21 hektar är beläget i centrum av Bosund, Larsmo. Genom ändringen fås 34 nya bostadstomter. Tre av de nya bostadstomterna är AP-tomter resterande 31 är AO-tomter. Lindholms fastighet, Seamacs fastighet och tomten var den gamla bankbyggnaden står, anges som kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL). Dessutom tas 28 befintliga egnahemshus med i detaljplanen. På området finns tre kulturhistoriskt värdefulla byggnader som skyddas genom detaljplanen. 1.3 Genomförande av detaljplanen För genomförandet av detaljplanen står både den privata och offentliga sektorn. Kommunen bygger gator och kommunalteknik på planområdet. Genomförande av planen förutsätter att nödvändiga markanvändningsavtal och servitutsavtal ingåtts. Gatuområdena övergår i kommunens ägo utan ersättning i enlighet med MarkByggL 94 på de områden som hör till detaljplanens utvidgning. 5

6 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena på planområdet Allmän redogörelse Området är till stor del bebyggd miljö. Området är relativt kuperat med höjdskillnader på 0-15 m. På planeområdet finns ca 85 invånare och ca 8 arbetsplatser. Invid planeområdet finns ett industriområde med drygt 200 arbetsplatser Naturomgivningen För planeområdet har utarbetats en naturinventering. Naturinventeringen har gjorts sommaren 2012 av FM biolog Mattias Kanckos från Essnature, bilaga 3. På planområdets östra del förekommer hällmarkstallskog i övrigt består planeområdet till stora delar av gammal åker- eller ängmark som beskogats på naturlig väg. På planeområdet förekommer inte flygekorre. Enligt naturinventeringen är områdets betydelse för den biologiska mångfalden rätt liten i och med att största delen av området består av redan bebyggda områden och inga enhetliga större värdefulla skogsområden förekommer på området. I naturinventeringen påpekas att även om Hermassundet och de sjöar som står i förbindelse med sundet inte hör till naturinventeringen bör man i samband med uppgörandet av detaljplanen för området beakta att själva Hermassundet är en mycket viktig fågelsjö som bör bevaras. Man bör sträva till att inte göra alltför stora ingrepp i strandområdet som skadar sjöns betydelse för fågellivet Bebyggd miljö På området finns inga registrerade fornminnen. En stor del av Murmästarområdet är bebyggt. På området finns ca 28 egnahemshus. På området finns en livsmedelskiosk och en bankbyggnad som idag används som kontorsutrymme och för boende. I huvudsak är de befintliga byggnaderna på området låga trähus. En byggnadsinventering gjordes i november 2011, bilaga 4. Bild 1. Den gamla bankbyggnaden Bild 2. Livsmedelskiosk 6

7 Bild 3. Byvägen 105 Bild 4. Byvägen 87 Bild 5. Vy från VL-område över kvarter 130 Bild 6. Missionsstugan och områdets äldsta byggnad Bild 7. Vy från Nyhagavägen Bild 8. Vy längs Byvägen Bild 9. Vy längs Bosundvägen Bild 10. Vy från Byvägen 7

8 2.1.4 Kommunalteknik Larsmo kommun kommer att påbörja planeringen och utvidgningen av avloppsnätet då detaljplanen vunnit laga kraft. Vattenledningsnät finns på största delen av planområdet till befintliga bostadshus. En 20 kvs elledning angränsar till planområdets sydvästra gräns. Kartor över kommunalteknik, bilaga Markägoförhållanden Området är till största del i privat ägo. Larsmo kommun äger mindre delar av området. Efter att det första detaljplaneutkastet varit till påseende köpte Larsmo kommun två markområden på planeområdet av Alf Nyfelt (del av 7:95, 0,34 ha) och av Christine Nyfelt (del av 36:2, ca 1,13 ha). Efter att det andra detaljplaneutkastet varit till påseende köpte Larsmo kommun ett ca 1,74 ha stort område av Kurt Kaptens (del av 34:20). Bild 11. Karta över markägoförhållanden, kommunens mark med röd färg. 8

9 2.1.6 Områdets byggnadshistoria Murmästar är ett högt beläget område t o m 13 m ovan havsytan och bebyggdes redan på 1700-talet. Under stora ofreden brändes allt ner, men byggdes upp igen efter freden. Mats Ahlberg var den första som återvände till Murmästarområdet från fångenskap 1719 för att återuppbygga området, som också uppkallats efter Ahlberg. Det äldsta huset på området härstammar från 1700-talet men har sedan byggts om, huset ägs nu av Alf Nyfelt. Områdets äldre bebyggelse är placerad längs byvägen samt på de högre backarna längs Bosundvägen. Områdets byggnadsbestånd från återuppbyggnadsperioden (ca ) har också lokaliserat sig längs Byvägen och Bosundvägen i mindre gårdsgupper om två till fyra bostadshus. Inga av byggnaderna från återuppbyggnadsperioden är dock arkitektoniskt värdefulla för att skyddas i detaljplanen. Varken den äldre bebyggelsen eller byggnadsbeståndet från återuppbyggnadsperioden bildar någon enhetlig miljö. Byggnaderna bildar lager i historien, men är inte typiska för området. Under utarbetande av detaljplanen granskades fem byggnader närmare: 1. Områdets äldsta hus (tomt 134/2, bild 12) är byggt på 1700-talet och har kulturhistoriska värden trots att huset ändrats under tidens lopp, bl.a. har fönstren bytts ut mot nya. 2. Missionsstugan (tomt 134/3, bild 13) är byggd mellan enligt Fredrik Björkskog och är till utseendet en anspråkslös byggnad. 3. Gamla småskolan (tomt 130/2, bild 14) är byggd i slutet av 1800 och flyttades till den nuvarande platsen 1908 enligt Fredrik Björkskog. Gamla småskolan är en byggnad som bevarat sitt gamla yttre relativt bra och vars kulturhistoriska värde stiger då den använts som småskola. 4. Huset som kallas Kaalas (tomt 126/1, bild 15) byggdes på 1890-talet enligt Fredrik Björkskog och är placerat på byns mest synliga plats. Placeringen av huset och dess tidstypiska uthusbyggnader skulle i sig förutsätta skydd. Vid okulär granskning är husets skick ganska dåligt. 5. Nygården med uthuset (125/2, bilder 16-17) byggdes enligt Fredrik Björkskog på 1880-talet och är bland de äldsta byggnaderna på området och har skyddsvärden. Huvudbyggnaden har dock byggts i flera etapper och dess urspungliga värde har på detta sätt minskats. Uthusbyggnaden har fungerat som skola under ett år. Uthusbyggnadens skick är vid okulär granskning dåligt. 9

10 Bild 12. Det äldsta huset på området byggt på 1700-talet. Ägs av Alf Nyfelt Bild 13. Missionsstugan gambälstu, byggd mellan

11 Bild 14. Gamla småskolan, byggd i slutet av 1800-talet och flyttad 1908 till dess nuvarande plats, ägare Nils Finholm Bild 15. Kaalas byggd på 1890-talet. Ägs av bröderna Nygård Bild 16 och 17. Nygården byggt på Uthuset användes som skola Ägare Gunnar Nyfelt. 11

12 2 Planeringssituation Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning Enligt Markanvändnings- och bygglagen 24 skall de statliga myndigheterna i sin verksamhet beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen, främja möjligheterna att uppnå dem och bedöma vilka konsekvenser myndigheternas åtgärder har för regionstrukturen och områdesanvändningen. Vid planering på landskapsnivå och annan områdesplanering skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas. De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och bygglagens system för planering av områdesanvändningen. I de riksomfattande särskilda målen nämns bland annat: Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser. I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. Vid områdesanvändningen skall tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätverkens kontinuitet, säkerhet och kvalitet skall främjas. Vid områdesanvändningen skall områden med översvämningsrisk i enlighet med myndigheternas utredningar beaktas och en bekämpning av riskerna i anslutning till översvämning eftersträvas. Vid planeringen av områdesanvändningen skall nybyggande inte placeras i områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas bara om man med stöd av behovs och konsekvensutredningar kan påvisa att översvämningsriskerna kan kontrolleras och att byggandet är förenligt med hållbar utveckling. Vid planeringen av områdesanvändningen skall vid behov anvisas ersättande lösningar för funktioner som är särskilt viktiga för ett fungerande samhälle och som förknippas med betydande miljö eller personskaderisker. Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte heller skall värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av annan områdesanvändning. Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. 12

13 2.2.2 Landskapsplan I Österbottens landskapsplan anges området som bebyggt område och som serviceby vilket innebär ett viktigt bycentrum som är stark till sin verksamhetsbas och viktig med tanke på regionstrukturen eller omgivningen. På området anges det låglänta markområdet i anknytning till Sundet som ett område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Strax söder om området anges en datakommunikationsförbindelse. Strax norr om detaljplaneområdet anges Sundet som område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. Öster om detaljplaneområdet anges i landskapsplanen industri- och lagerområde Generalplan Bild 18. Del ur Österbottens landskapsplan En del av detaljplaneområdet ingår i Bosund delgeneralplan som godkändes av kommunfullmäktige På området begränsat av den blå streckade linjen på bild 19 (del ur Bosund delgeneralplan) finns en tidigare av kommunfullmäktige godkänd delgeneralplan som dock är utan rättsverkan. 13

14 Bild 19. Del ur Bosund delgeneralplan godkänd Tidigare detaljplan På norra delen av planområdet finns en detaljplan fastställd Den norra delen av planområdet gränsar till Bosund detaljplan som godkändes i kommunfullmäktige Den sydöstra delen av planområdet angränsar till befintlig detaljplan för Bosund industriområde godkänd och reviderad

15 Bild 20. Del ur Bosund detaljplan fastställd

16 Bild 21. Bosund detaljplan godkänd Planer, beslut och utredningar som rör planområdet Vid planering av området tas ovan nämnda planer, naturinventering, samt idéskissen (bild 22) i beaktande. 16

17 3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 3.1 Behovet av detaljplanering och detaljplaneändring Uppgörande av detaljplanen behövs för att kunna upprätthålla kommunens tomtreserv. 3.2 Planeringstart och beslut Planeringsarbetet inleddes i mars Vid uppgörande av anbudet för detaljplanen uppgjorde Arkitekt Ab Rajaniemi en idéskiss för ett större område av Bosund. Idéskissen vidareutvecklades vid starten av planeringsarbetet. Bild 22. Idéskiss, området begränsat av den röda linjen är området för det första detaljplaneutkastet. 17

18 Den 7 maj hölls ett informationstillfälle vid Bosund skola. Efter informationstillfället hade intressenter möjlighet att lämna in åsikter angående idéskissen. I tabellen nedan framkommer inlämnade åsikter: Namn Åsikt Förverkligande i detaljplan Alf Nyfelt (7:95) Vill flytta tomt som är inritad mellan Delvis läg. 7:94 och 7:181 till grönområdet mellan läg. 7:88 och 7:94 Johan Sundberg (7:94) Robert Nyfelt (7:181) Per Sundström (7:34) Kenneth Tylli (7:161) Jan-Olof Häggblom (8:154) Paul Andersson (33:8) Hilding Saren & Gunhild Kaptens (7:168) Godkänner inte grönområde på sin tomt Vill ta bort tomt som är inritad mellan läg. 7:94 och 7:181 samt tomter längs Berghällgränden Ja Ja Motivering Tomten flyttas, men en del av grönområdet hålls som grönområde. Placering av bostadshus är ändå nästan på önskat ställe Grönområdet flyttas då den smala tomten mellan läg 7:94 och 7:181 tas bort. Tomtgränser ändras Tomterna tas bort enligt önskemål för att förbättra utnyttjandet av befintliga tomter Vill ta bort Berghällgränden Ja Gränden tas bort för att minska trafik runt läg 7:34 1. Motsätter sig tomterna norr om 1. Ja, 2. Nej Grönområdet hålls utanför "bostadsholmarna" sitt hus, 2. Vill flytta tomten intill sitt hus för att få grönområde intill sin tomt 1.Vill förstora tomten där deras befintliga bostadshus finns, 2. Önskar en till tomt söder om detaljplanegränsen Vill flytta väg som är inplanerad på sin lägenhet mot korsningen Bosundvägen/Nyhagavägen Vill ta bort en tomt som är inritad på deras lägenhet Tabell 1. Åsikter inlämnade efter info-tillfället 1. Delvis, 2. Nej Nej Ja 1. Tomten förstoras inte, men i detaljplanebestämmelserna tilläggs en text som tillåter befintliga lador på VL-område, 2. Området är utanför detaljplanen Flyttning av vägen skulle innebära längre vägdragning samt att tomterna i "bostadsholmen" österut skulle få väg på bägge sidorna av tomterna Tomten tas bort enligt önskemål 3.3. Deltagande och samråd Intressenter Enligt MBL 62 är intressenter markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen uttala sin åsikt i saken. Myndigheter är Närings-, trafik och miljöcentralen i Österbotten, Österbottens förbund, Österbottens museum och Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. 18

19 3.3.2 Anmälan om anhängiggörande Planen är med i Larsmo kommuns planläggningsöversikt Beslut om anhängiggörande togs vid planeringssektionens sammanträde Deltagande och samarbete Vid det första allmänna info-tillfället den vid Bosund skola deltog ca 25 personer. Det första detaljplaneutkastet var till påseende Det lämnades tre åsikter och sju utlåtanden. Nedan presenteras ett sammandrag av deras innehåll samt en bedömning om åsiktens eller utlåtandets innehåll förverkligats i detaljplanen. Namn Åsikt Förverkligande i detaljplan Alf och Solveig Nyfelt Nyfelt vill att tomtgränsen för tomt 1 Delvis (7:95) i kvarter 130 går längs läg. 7:88 och att grönområdet således tas bort. Nyfelt vill inte att tomterna 2-4 i kvarter 134 planeras till bostadstomter och föreslår att promenadstigen leds över den planerade tomten 2 i kvarter 134 till Skogsgärdsvägen. Paul Andersson (33:8) Andersson vill ta bort tomterna 1 och 6 i kvarter 127 samt tomterna 1-3 i kvarter 128. Han motsätter sig även motiveringen till att inte flytta Antholmsgränden enligt tidigare önskemål. Andersson anser att vägen kan flyttas till korsningen Bosundvägen / Nyhagavägen om tomterna som nämns ovan tas bort. Kenneth och Anne Tylli (7:161) Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk Tylli motsätter sig det inplanerade grönområdet som delar upp deras tomt och lämnar en stor del av lägenheten oanvändbar. Tylli anser att placeringen av hus enligt utkastet skulle innebära att höjdskillnaderna blir för höga utan sprängning. Om ändringen inte är möjlig önskar dom att tomt 1 i kvarter 131 tas bort. Påpekar att för hela området skall beaktas att man för släcknings- och räddningsuppdrag har tillräckligt med släckningsvatten tex. att det finns för området brandposter eller vattenstation. Ja Delvis Motivering Gränserna för tomt 1 i kvarter 130 dras om så att grönområdet mellan kvarter 130 och 134 blir smalare. Tomterna 2-4 i kvarter 134 blir kvar som planerade enligt diskussioner med Nyfelt. Kommunen har köpt av Alf den del av läg. 7:95 där tomterna 2-4 i kvarter 134 är inritade. Tomterna 1 och 6 i kvarter 127, tomterna 1-3 i kvarter 128, samt Antholmsgränden ändras till VLområde. Gränserna för tomt 1 i kvarter 131 ändras så att större del av deras lägenhet utnyttjas som kvartersområde för fristående småhus och placering av hus blir lättare med tanke på höjdskillnader. Utlåtandet noteras. 19

20 Österbottens museum Landskapsmuseet anser att en mer detaljerad byggnadsinventering bör uppgöras över områdets äldre byggnadsbestånd där det framgår vilka drag och egenskaper eller områden som definieras som värdefulla. Landskapsmuseet anser att möjligtvis även ytterligare objekt kan skyddas i detaljplanen. Museet vill också precisera skyddsbeteckningarna s-1 och s-2 Hälsoinspektionsbyrån Hälsoinspektionsbyrån påpekar att lekplatser och lekplatsutrustning är tjänster och föremål som underlyder lagen om konsumentsäkerhet. Lekplatsernas säkerhet är en viktig sak. Hälsoinspektionsbyrån påpekar även att förverkligandet av detaljplanen bör ske i sådan takt att kommunen hinner reagera på det ökande behovet av dagvård och skola. Österbottens förbund Österbottens förbund anser att Larsmo kommun skulle ha stor nytta av att uppgöra en strategisk generalplan för hela kommunen där man drar upp strategier för t.ex. utvecklingen av boende- och servicestrukturen för hela området. Förbundet anser att planens konsekvenser för servicen i byn och kommunen borde bedömas. Förbundet anser att i inventeringen av den bebyggda miljön borde framkomma hur de kulturella värdena ska beaktas i detaljplanen. Förbundet önskar en redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till de givna målsättningarna på olika nivåer. Närings-, trafik och miljöcentralen NTM-centralen anser att byggandet bör styras av detaljplanen så att de kännetecknande egenskaperna för området bevaras. De poängterar att vid fortsatt planering av detaljplanen bör Österbottens museums utlåtande beaktas. Till den västra delen av planområdet bör ingen verksamhet som ger upphov till buller anvisas. Tekniska nämnden Inga anmärkningar Noteras Miljönämnden Inga anmärkningar Noteras Tabell 2. Åsikter och bemötanden till det första detaljplaneutkastet De viktigaste byggnaderna från det äldre byggnadsbeståndet har beskrivits i detaljplanebeskrivningen. Vid behov kompletteras detaljplanebeskrivningen. Skyddsbeteckningarna specificeras. Utlåtanden noteras. Kompletteringar i beskrivningen görs enligt förbundets utlåtande. Övriga utlåtanden noteras. Detaljplanens särskilda bestämmelser specificeras så att byggandet styrs så att de kännetecknande egenskaperna på området bevaras. Övriga utlåtanden noteras. 20

21 Bild 23. Det första detaljplaneutkastet till påseende under tiden Som följd av de inlämnade åsikterna gjordes ett flertal ändringar av detaljplanekartan, planbestämmelserna samt denna detaljplanebeskrivning. Gränsen för detaljplaneområdet utvidgades som följd av ändringarna. Det andra detaljplaneutkastet var till påseende Det lämnades fyra åsikter och sex utlåtanden. Nedan presenteras ett sammandrag av deras innehåll samt en bedömning om åsiktens eller utlåtandets innehåll förverkligats i detaljplanen. Namn Åsikt Förverkligande i detaljplan Stefan och Motsätter sig tomt som angränsar Nej Marianne till deras fastighet. De föreslår att tomt Svenfelt ändras till grönområde och att en (8:169) ny tomt söder om planeras in. Motivering I följande skede av planeringen är det tänkt att komplettera bostadsön öster om Kapténsgränden. Därför kan tomten inte flyttas enligt anmärkningen. Stefan och Marianne Svenfelt (8:169), Kennet och Margita Sandstöm, Göran Svenfelt (8:129) Påpekar att Kaptensgränden inte är tillräckligt bra grundad och bred för intensifierad tung trafik som de nya bostadstomterna skulle medföra. Anser att Kaptensgränden och Kaptensvägen bör förbättras i kommunens regi om trafik till tomterna i kvarter 127 och 128 skall ledas via vägarna i fråga. I annat fall anser de att Holmbackagränden bör förlängas till kvarter 127 och 128. Ja Kommunen tar över vägområdet som breddas och grundförbättras i kommunens regi vid utbyggande av de nya AOtomterna. 21

22 Göran Svenfelt (8:129) Påpekar att nuvarande änden av Kaptensgränden ligger på hans fastighet. Ifall förlängningen av Kaptensgrän till kvarter 127 och 128 förverkligas försvinner möjligheten att nyttja den delen av tomten för parkering etc.. Anser att kommunen kunde kompensera genom att förstora fastigheten 8:129 norrut. Delvis Detaljplanegränsen ändras så att området norr om 8:129 lämnar utanför detaljplanen. Riktningen på vägområdet ändras aningen så att vägområdet flyttas lite längre västerut. Ändring av gräns mellan kommunens mark och 8:129 är en förhandlingsfråga mellan kommunen och markägaren. Gustav Holmberg (7:112) Önskar att den tänkta platsen för pumpstationen flyttas norrut. Önskar att det planeras för ytterligare en tomt på fastighet 7:112 enligt förslaget i maj. Delvis ET-området flyttas lite söderut för att ge utrymme åt en tomt norr om pumpstationen samtidigt justeras planegränsen. Österbottens museum Museet har inget att invända mot de mindre ändringar som gjorts i det andra utkastet. Hänvisar till det tidigare utlåtandet daterat som gavs till det första utkastet. Noteras. Hälsoinspektionsbyrån Inga anmärkningar Noteras. Österbottens förbund Österbottens förbund ger inget nytt utlåtande eftersom det är fågan om så små förändringar i förhållande till det första utkastet. Noteras. Närings-, trafik och miljöcentralen NTM-centralen har inga anmärkningar på ändringarna i det andra utkastet. Hänvisar till utlåtandet som gavs till det första utkastet daterat Noteras. Miljönämnden Inga anmärkningar Noteras. Tekniska nämnden Inga anmärkningar Noteras. Tabell 3. Åsikter och bemötanden till det andra detaljplaneutkastet 22

23 Bild 24. Det andra detaljplaneutkastet till påseende under tiden Intressenter har möjlighet att ta kontakt med planens utarbetare eller med kommunens kontaktperson. Som följd av de inlämnade åsikterna ändrades detaljplanegräns vid svängplanen i slutet av Kaptensgränden. ET-området intill Mathiasasparken flyttades ca 5 m söderut och detaljplanegränsen justerades för att anvisa ytterligare en AO-tomt på fastighet 7:112. Efter ytterligare diskussioner mellan markanvändningsingenjör och markägare gjordes följande ändringar i kvarter 15: - Eftersom det är två separata bolag som äger fastigheterna 8:5 (Lindholms Fastigheter Ab) och 8:265 (Ab Seamac Oy) ändras tomt 1 till två skilda AL-tomter. Byggrätten är den samma som i gällande plan e=0,40. - Gränserna för SeaMac tomten korrigeras så att de följer den befintliga fastighetsrån mot 8:264 (ägare Leif Junttila m.fl.). - Gränserna för Lindholms tomt korrigeras så att de följer den befintliga fastighetsrån. - Den del av AL-området som i det andra utkastet befinner sig på samfälligheternas område samt på Peter Lindkvist mark korrigeras till VL-område eftersom det bör finnas ett utlopp för bäcken. - Tomt 2 i kvarter 15 tas bort till förslagsskedet. Dessutom korrigerades följande: - ET-området som var inritat i det andra utkastet bredvid 124-1är inte längre ändamålsenligt eftersom Paul Andersons (33:8) tomter uteblev efter första utkastet. ET området flyttas intill Bosundvägen. 23

24 - Tomterna 1 och 2 i kvarter 133 förstorades - Tomtgränser för korrigerades, samt cykelleden intill flyttades lite västerut. Planförslaget kungörs för allmänt påseende enligt MBL 65 och MBF 27 efter att den färdigställts. I detta skede har intressenterna och kommunmedlemmarna möjlighet att lämna en skriftlig anmärkning inom given tidsperiod. Samtidigt begärs myndigheternas utlåtande. Information om framläggande av planförslaget informeras på samma sätt som i utkastskedet. Detaljplanen godkänns av kommunfullmäktige. Godkännandet informeras enligt MBF 94 i tidningar och på den offentliga informationstavlan. Besvär i kommunens beslut som gäller godkännandet söks hos Vasa förvaltningsdomstol, så som har stiftats i kommunlagen. Ytterligare har intressenter enligt MBL 64 möjlighet att innan ett planeförslag läggs fram föreslå Västra Finlands miljöcentral samråd huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Larsmo kommun har för avsikt att ingå planeringsavtal med ett antal markägare efter att planförslaget har varit till allmänt påseende Myndighetssamarbete Ett myndighetssamråd ordnades den 14 maj vid Larsmo kommungård. Närings-, trafik och miljöcentralen kommenterade att enligt deras naturskyddsgrupp finns häckningsrevir för utrotningshotade arter ca 900 m sydost om planområdet och ca 2,5 km öster om planområdet. Enligt NTM-centralen får ingen verksamhet som medför buller som kan störa arternas häckning placeras på planområdets västra del. 3.4 Mål för detaljplan och detaljplaneändring Allmänna mål Målet med detaljplanen är att upprätthålla Larsmo kommuns tomtreserv i Bosund. Målsättningen är ett trivsamt och fungerande bostadsområde för såväl nuvarande samt nya invånare. Avsikten är att utarbeta en detaljplan som möjliggör en trivsam, högklassig, intressant, trygg och fungerande miljö Utgångsmaterialets givna mål De riksomfattande målsättningarna för områdesanvändningen är att bl.a. erbjuda en tillräcklig tomtreserv samt att nya märkbara bostadsområden inte placeras lösryckt från den befintliga samhällsstrukturen. I Österbottens landskapsplan anges området som bebyggt område och som serviceby vilket innebär ett viktigt bycentrum som är stark till sin verksamhetsbas och viktig med tanke på regionstrukturen eller omgivningen. I naturinventeringen framkom att områdets betydelse för den biologiska mångfalden är rätt liten. Enligt naturinventeringen bör man ändå sträva till att inte göra alltför stora ingrepp i strandområdet som skadar sjöns betydelse för fågellivet. 24

25 3.4.3 Intressenternas syften Larsmo kommuns syfte är att planlägga nya bostadstomter eftersom efterfrågan på bostadstomter är stor i Bosund Planutarbetarens kvalitativa syften Planutarbetarens kvalitativa syften är att skapa en trivsam och trygg bostadsmiljö med närhet till naturen. I tillägg är planutarbetarens syfte att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 25

26 4. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEFÖRSLAGET 4.1 Planens struktur Vid uppgörande av anbudet för detaljplanen uppgjorde Arkitekt Ab Rajaniemi en idéskiss för ett större område av Bosund. Denna idéskiss låg som grund för detaljplanen. Idén var att forma bostadsöar av befintliga bostadstomter samt av nya bostadstomter med grönområden runtomkring. Efter att det första detaljplaneutkastet varit till påseende och att detaljplaneområdet utvidgades omarbetades idéskissen. I skede I, denna detaljplan, konkretiseras delen närmast centrum av idéskissen. Detaljplanen omfattar 59 AO-tomter varav 31 st är obebyggda, tre obebyggda AP-tomter och tre bebyggda AL-tomter. Detaljplanen omfattar även nya ET-, VL-, VK-, och W- områden. Bild 25. Omarbetad idéskiss, området begränsat av den röda linjen är området för det andra detaljplaneutkastet 26

27 Områdesreserveringar: Yta (ha) byggrätt(k-m 2 ) Kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL) 0, Kvartersområde för fristående småhus (AO + AO-1) 14, Kvartersområde för småhus (AP) 1, Område för närrekreation (VL) 7,5971 Lekpark (VK) 0,4127 Kvartersområde för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET) 0,0332 Vattenområde (W) 2,5664 Gator 2,7730 Gång- och cykeltrafik 0,5384 TOTALT 30, Tabell 3. Detaljplaneområdets ytor och byggrätter Genomförande av planen innebär max ca 200 nya invånare, varav ca 115 invånare på de 31 AO-tomterna beräknat med 3,7 invånare per bostad och ca 85 invånare på AP-tomterna som uppskattningsvist kan bebyggas med 28 st bostäder beräknat med 3 invånare per bostad. Om AP-tomterna förverkligas som fristående småhus blir invånarantalet betydligt mindre. 4.2 Målsättningarnas uppfyllande angående omgivningens kvaliteter Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändning har man genom detaljplanen ökat tomtutbudet som är koncentrerat till den befintliga strukturen. Tätortsbilden har förtätats, men enhetliga rekreationsområden bevaras och stigar runt och mellan bostadsöarna gör det lättare för invånarna att röra sig säkert på planområdet samt till och från skola till fots och med cykel. Cykelled har planerats centralt från södra delen av planområdet och bakom kvarter 15 som sammankopplas med cykelled som finns planerad i angränsande detaljplan. Trottoar från lekparken vid Nyhagavägen till butiken i centrum gör vägen tryggare. En cykelled från Skogsgärdsvägen är inplanerad för att nätverket för fotgängare och cyklister skall fungera då följande områden i idéskissen detaljplaneras. En lekpark planeras intill Nyhagavägen. Parkeringsplats ordnas intill lekparken. Byggnadsytan på kvartersområden med egen strand har planerats så att översvämningsrisken minimeras. Enligt de allmänna målen och planutarbetarens syften har bostadstomter skapats för att upprätthålla Larsmo kommuns tomtreserv i Bosund. Genom att komplettera den befintliga bebyggelsen med nya byggplatser, men lämna enhetliga helheter med grönområde runtomkring, har en trivsam, högklassig, intressant, trygg och fungerande miljö i närhet till naturen skapats. I Österbottens landskapsplan anges området som bebyggt område och som serviceby. Genom detaljplanen stärks byns centrum och möjligheten till utvecklad service förbättras. 27

28 I enlighet med naturinventeringen har inga större ingrepp i strandområdet gjorts som kunde skada sjöns betydelse för fågellivet. Ingen verksamhet som medför buller som kan störa arternas häckning får placeras på planområdets västra del enligt NTM-centralens utlåtande. En skogsdunge på tomt 121/1 skyddas i detaljplanen samt en skogsdunge på VL-området mellan kvarter 122 och 123. Dessutom skyddas en del trädområden på kvartersområden som angränsar till VL-områden eller annan bostadstomt. På planeområdet skyddas tre byggnader med detaljplanebeteckning. Områdets äldsta hus (tomt 134/2, bild 12) är byggt på 1700-talet och skyddas i detaljplanen p.g.a. dess kulturhistoriska värden. Gamla småskolan (tomt 130/2, bild 14) är en byggnad som bevarat sitt gamla yttre relativt bra och vars kulturhistoriska värde stiger då den använts som småskola och skyddas i detaljplanen. Huset som kallas Kaalas (tomt 126/1, bild 15) är placerat på byns mest synliga plats. Placeringen av huset och dess tidstypiska uthusbyggnader förutsätter skydd. Vid okulär granskning är husets skick dock dåligt. Två av byggnaderna, områdets äldsta hus (tomt 134/2, bild 12) och gamla småskolan (tomt 130/2, bild 14), skyddas med sr-1 beteckning, vilken innebär kulturhistorisk värdefull byggnad som skyddas. Byggnaden får inte rivas. Renoverings- och ombyggnadsarbeten bör förverkligas på ett sådant sätt att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla karaktär bevaras vad gäller material, proportioner och byggnadsdetaljer. Om sådana åtgärder som strider mot denna målsättning tidigare utförts i byggnaden bör man sträva efter att i samband med ändringsarbete, reparera byggnaden på ett sätt som anpassar sig till den ursprungliga stilen. Bygganden som kallas Kaalas (tomt 126/1, bild 15) skyddas med sr-2 beteckning som innebär kulturhistorisk värdefull byggnad som skyddas. Renoverings- och ombyggnadsarbeten bör förverkligas på ett sådant sätt att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla karaktär bevaras vad gäller material, proportioner och byggnadsdetaljer. Sådana ändringar som är nödvändiga för att byggnaden ska kunna bevaras eller som är nödvändiga med tanke på byggnadens användning är tillåtna. Under planeringsprocessen granskades också två andra byggnader närmare. Missionsstugan (tomt 134/3, bild 13) är till utseendet en anspråkslös byggnad och har inga speciella skyddsvärden och skyddas därför inte i detaljplanen. Nygården med uthuset (125/2, bilder 16-17) är bland de äldsta byggnaderna på området och har skyddsvärden. Huvudbyggnaden har dock byggts i flera etapper och dess urspungliga värde har på detta sätt minskats och skyddas inte i detaljplanen. Uthusbyggnadens skick är vid okulär granskning dålig. Byggnaderna skyddas inte i detaljplanen. 4.3 Planens konsekvenser Planeområdet kommer väsentligt öka Bosunds tomtutbud för ett flertal år framöver samt möjliggöra inflyttning till området. Planen förtätar och kompletterar området. Kompletteringsbyggande är ekologiskt och ekonomiskt förnuftigt. Planens inverkningar på miljön, luft, vattendrag och jordmån är små. Planeområdets lekpark erbjuder även de omkringliggande områdens invånare rekreationsmöjligheter. Gång- och cykelvägar, trottoar samt stigar gör trafiken smidigare och säkrare. Planområdet kommer att få ca 200 nya invånare, vilket betyder en ökning av ca fordon per dygn. Om en närbutik med ca 400 m² försäljningsyta byggs ökar trafikmängden med ca 300 fordon per dygn. Ökningen av trafikmängden till Karlebyvägen bli sammanlagt ca fordon per dygn, varav ca fordon per dygn använder korsningen vid Baltic och ca fordon per dygn använder korsningen till Byvägen. Ytterligare ökar trafiken av lastoch paketbilar till butiken med ca 10 fordon per dygn. Beräkningarna är gjorda enligt Liikenne- 28

29 tarpeen arviointi maankäytön suunnittelussa utgiven av miljöministeriet Korsningarnas kapaciteter är tillräckliga för denna ökning. Förverkligandet av planen kommer att öka behovet av dagvård, skolplatser och äldreomsorg. Förverkligandet av detaljplanen sker etappvist, vilket ger kommunen och den privata sektorn möjlighet att utveckla servicen enligt behov. Planens konsekvenser för den byggda miljön är inte väsentliga eftersom stor del av området redan är bebyggt och en förtätning av området är planerat ändamålsenligt. Kommunalekonomiskt kommer planens genomförande, markanvändning och tomtförsäljning att bringa in de investeringar som Larsmo kommun gjort och kommer att göra på planeområdet. När området lockar - vilket förväntas - nya invånare till Bosund samt nuvarande, kommer de indirekta positiva ekonomiska verkningarna tillsammans med skatteinkomster att växa så stora att områdets bebyggande totalekonomiskt är lönsamt. 4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser Som planbeteckningar har använts beteckningar som ingår i Miljöministeriets förordning om beteckningar som används i planer enligt markanvändnings- och bygglagen samt av Larsmo kommun redan använda planbeteckningar. Beteckningarna sr-1 och sr-2 är nya och formulerade av planläggaren. 4.5 Namn På plankartan finns fyra nya vägnamn: Ahlbergsgränden, Skogsgärdsvägen, Holmbackagränden och Grannasstigen. Den nya lekparken får namnet Mathiasasparken. 29

30 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 5.1 Genomförande och tidschema I genomförandet av detaljplanen deltar både den privata och offentliga sektorn. Kommunen står för uppbyggande av nya gator och kommunalteknik. Genomförande av planen kan tänkas börja hösten Genomförande av planen förutsätter att kommunaltekniken byggs ut. Avloppsnätet byggs ut så att alla hushåll på planområdet kan ansluta sig till kommunalt avlopp. Nya vatten- och avloppsledningar dras främst under gator och lättrafikleder, men reserveringar för vatten- och avloppsledningar på detaljplanekartan har även anvisats norr om tomt 1 i kvarter 131, från ETområdet genom Mathiasasparken och på kvarter 139 och vidare på VL-området, söderut från ET-området genom Mathiasaparken och på tomt 4 i kvarter 131 och vidare söderut på VLområdet, intill gatuområdet i kvarter 15 och 126, på VL-området mellan kvarter 133 och 134, mellan tomt 4 och 5 i kvarter 132, längs med detaljplanegränsen i söder, på VL-området mellan kvarter 120 och 127, längs stranden i kvarter 121 och 125, samt på gränsen mellan VLområdet och tomt 2 i kvarter 125. Två ET-områden för pumpstationer är anvisade i detaljplanen, en intill lättrafikleden och Bosundvägen och en intill lekparken längs Nyhagavägen. Utbyggnad av kommunalteknik kräver att en mindre ekonomibyggnad på tomt 4 i kvarter 132 måste flyttas eller rivas. Larsmo kommun står för kostnaderna för flyttningen eller ersättning av ekonomibyggnaden. Genomförande av planen förutsätter att nödvändiga markanvändningsavtal och servitutsavtal ingåtts. Gatuområdena övergår i kommunens ägo i enlighet med MarkByggL 94 på de områden som hör till detaljplanens utvidgning. Jakobstad Juho Rajaniemi Tekn.dr., arkitekt SAFA Planens utarbetare 30