RAPPORT ITS En förstudie. Marika Jenstav

Transkript

1 RAPPORT ITS 2030 En förstudie Marika Jenstav Augusti 2011

2 Sammanfattning ITS 2030 är en förstudie, som genomförts med syftet att identifiera synpunkter på och intresse av en långsiktig målbild och färdplan för ITS som komplement till det arbete, som nu pågår inom ITS-rådet med att genomföra den trafikslagsövergripande strategin och handlingsplanen för användning av ITS. Förstudien bygger på intervjuer med aktörer inom ITS-området samt redovisar också några nyligen presenterade framtidsdokument med bäring på ITS. I samtal med berörda aktörer anger de flesta att det finns behov av en långsiktig bild av ITS med tillhörande färdplan: Bra med något som tar vid efter handlingsplanen ITS-rådets testamente För att positionera Sverige en samlad svensk färdriktning. I detta ligger också att få alla aktörer att dra åt samma håll en grund för samverkan. Efterlängtat att få en vision som kan hålla samman se i vilket sammanhang den egna verksamheten finns och vad den kan bidra med En vision kan vara ett verktyg att stämma av beslut med bäring på längre sikt en ledstjärna för strategibeslut Bra för att identifiera vägval Om man bara tittar på kort sikt finns risk för felinvesteringar och förgäveskostnader Behövs för att få den korta sikten att hänga ihop med den långa det långsiktiga måste vara förankrat i det dagliga. Behövs för att sätta ett ramverk Utan vision/långsiktighet finns en risk för spretighet Det finns många förslag på vad en framtidsbild ska innehåll och det är en ganska spretig bild som träder fram. De inkomna förslagen behöver bearbetas i efterkommande arbete. Däremot är det stor samstämmighet kring att en framtidsbild och plan inte kan tas fram isolerat utan att kopplingar måste ske till andra initiativ inom transport- och näringspolitiken. Då ITS enligt många bedömare kommer att spela en allt viktigare roll i framtidens transportsystem är det befogat att sätta strålkastarljuset på ITS och att närmare belysa vilken potential ITS har för ett hållbart och innovativt transportsystem. Det handlar också om att visa en väg att ta till vara på potentialen. Till bilden hör även att exploatera den kompetens och de styrkor som svensk industri och forskning har inom ITS. Analys & Strategi 2

3 I samtal med aktörerna har följande utgångspunkter för att utforma en framtidsbild utkristalliserats: ITS - en del i transportpolitiken/sektorn. ITS betydelse och roll behöver tydliggöras Trafikslagsövergripande Det internationella perspektivet globalt och inte bara Europa omvärldsanalys behövs En process där alla aktörer kan vara delaktiga - öppenhet Användare och funktion - inte primärt teknik Förstudien mynnar ut i ett förslag att ITS-rådet initierar ett arbete med att ta fram en långsiktig målbild med tillhörande färdplan för ITS ITS ITS Sweden förutsätts få en nyckelroll i detta arbete tillsammans med Trafikverkets ITS-sekretariat. Arbetet bör inledas i början av hösten 2011 och vara klart senast december 2012, då ITS-rådets mandat går ut enligt nuvarande direktiv från Regeringen. Analys & Strategi 3

4 Innehåll 1 BAKGRUND VAD SOM FRAMKOMMIT I INTERVJUERNA NÅGRA EXEMPEL PÅ FRAMTIDSBILDER ITS-DIREKTIVET EN VITAL FRAMTIDSDISKUSSION...20 Analys & Strategi 4

5 1 Bakgrund I mars förra året presenterade dåvarande Vägverket utredningen Trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av ITS för regeringen. I juni beslutade regeringen att inrätta ett ITS-råd med uppgift att utveckla former för samarbete mellan myndigheter och näringsliv, ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra aktörers arbete med att genomföra handlingsplanen för ITS samt verka för ett ökat svenskt agerande i EU inom ITS-området. Inom Trafikverket har ett ITS-sekretariat inrättats för att stödja rådet. Den nu framtagna strategin och handlingsplanen har ett tidsperspektiv 2015 och fokus är på genomförande, dvs att ta vara på de landvinningar som gjorts och få nytta av dessa i transportsystemet. ITS-sekretariatets arbete är inriktat på att genomföra planens intentioner och förslag, men har samtidigt ambitionen att blicka framåt och sätta dagens arbete i ett längre tidsperspektiv en ram för arbetet. ITS-sekretariatet har därför gett ITS Sweden i uppdrag att göra en förstudie kring ITS i ett längre tidsperspektiv. Arbetsnamnet är ITS Förstudien har genomförts av Marika Jenstav, WSP. Förstudien bygger i huvudsak på intervjuer med representanter för 14 olika aktörer verksamma inom ITS-området. Dessa företräder näringsliv, myndigheter/kommuner och akademin. Analys & Strategi 5

6 2 Vad som framkommit i intervjuerna Intervjuer/samtal har genomförts med 19 personer (se bilaga). Samtalen har utgått från tre övergripande frågeställningar: Finns det ett behov av en framtidsbild/långsiktig målbild för ITS Vad skulle en sådan i så fall kunna innehålla? Finns det särskilt viktiga områden att lyfta fram? Hur bör arbetet med att ta fram denna bild gå till? De flesta anser att det behövs en långsiktig målbild Så gott som alla av de som intervjuats anser att det behövs en vision/framtidsbild eller långsiktigt målbild. Vilka ord man använder och betydelsen av dem är dock något varierande. Någon framför att det inte kan handla om en vision utan kanske om tre: En för persontransporter, en för godstransporter och en för trafikledning. Flera påtalar att ITS inte kan ses isolerat utan måste in i ett sammanhang och förhålla sig också till andra initiativ inom transportområdet. Många betonar också vikten av att den långsiktiga bilden måste kompletteras med en färdplan med tydliga och konkreta steg. I det ligger också att ansvar och roller ska tydliggöras. Att ta fram den långsiktiga bilden får heller inte ta all energi. Det handlar också om att gräva där du står. Långsiktigheten får inte innebära att det som finns med i den nuvarande strategin och handlingsplanen inte genomförs. Några anger att de ser ett behov av vision eller motsvarande, men kanske inte just nu, då det är så mycket inom ITS, som kräver uppmärksamhet och införande nu. Det finns en risk att man tappar fokus och tempo. Det finns också skeptiker, men en vision kan ju aldrig skada. Någon anser att det är processen och samtalen fram till en framtidsbild som är viktigast en vital framtidsdialog. En annan anser att det kan vara en övergripande plan, som utgångspunkt för aktörerna att samlas kring för strategiska diskussioner inom ramen för en möjlig framtid. Många argument för att ta fram en framtidsbild för ITS Bra med något som tar vid efter handlingsplanen ITS-rådets testamente För att positionera Sverige en samlad svensk färdriktning. I detta ligger också att få alla aktörer att dra åt samma håll en grund för samverkan. Efterlängtat att få en vision som kan hålla samman se i vilket sammanhang den egna verksamheten finns och vad den kan bidra med En vision kan vara ett verktyg att stämma av beslut med bäring på längre sikt en ledstjärna för strategibeslut Bra för att identifiera vägval Om man bara tittar på kort sikt finns risk för felinvesteringar och förgäveskostnader Behövs för att få den korta sikten att hänga ihop med den långa det långsiktiga måste vara förankrat i det dagliga. Behövs för att sätta ett ramverk Utan vision/långsiktighet finns en risk för spretighet Analys & Strategi 6

7 Många ser också en vision som ett bra sätt att kommunicera vad ITS kan göra och bl a tydliggöra ITS roll i ett hållbart samhälle. Det finns också en stor samstämmighet kring att det handlar om att ge en bild av hur ett sömlöst transportsystem kan se ut, dvs smidiga trafikslagsövergripande lösningar. Det handlar också om att kunna få mera att hända. ITS-lösningar behöver genomföras snabbare. Någon gör en jämförelse med nollvisionen. Genom att etablera den kom arbetet inom trafiksäkerhetsområdet igång ordentligt. Flera betonar att en vision kan ha en samlande funktion för aktörerna inom branschen. De flesta anser också att ett 20-årsperspektiv är bra. Det sammanfaller t ex med det nyligen avslutade projektet Transport Inom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt har man bl a gjort trendframskrivning, som visar att målet om fördubblad marknadsandel kan nås till just Vidare har regeringen som mål att transporterna ska vara fossilfria Det finns också några som tycker att 20 år är en för lång tidsperiod med tanke på den snabba teknikutvecklingen. Någon förespråkar därför en gummiaktig vision och att det handlar om att inte låsa fast sig utan ta höjd för förändringar. Några för fram förslag att arbeta med olika scenarios och någon föreslår ett förförande med rullande 5-årsplaner. Vad som talar emot En vision kan verka hämmande och begränsande Det enda vi vet om framtiden är att den inte blir som vi tänkt. Det kan vara bra att fundera på hur en vision för 2010 gjord 1990 skulle ha sett ut. Eller kanske rent av leta reda på en sådan. Utvecklingen inom ICT går så fort och därför inte meningsfullt att ha långt tidsperspektiv Det ska dock påtalas att de som uttryckt att de inte ser ett behov av en långsiktig målbild inte kategoriskt är motståndare till en sådan. Det handlar snarare om, att de ser svårigheterna med en sådan och det finns risk att den blir obsolet och/eller vilseledande. Flera synpunkter på vad som ska lyftas fram Det har kommit fram många synpunkter på vad den långsiktiga bilden bör innehålla. Flera har påtalat att det inledningsvis behövs en tydlig definition av begreppet ITS. Det är inte vedertaget inom hela transportsektorn. I detta ligger också att sätta in ITS i ett transportpolitiskt sammanhang. Samtliga anser att det handlar om alla trafikslag och att det är viktigt med internationella kopplingar. Det handlar också om att identifiera svenska områden, där vi har goda utvecklingsmöjligheter och konkurrensfördelar. Några har betonat att det är viktigt att bli överens om en inriktning mellan myndigheter, politiken och industrin om vad Sverige kan vara bäst på. Någon hävdar att det bara går att välja ut svenska kärnområden utifrån ett transportpolitiskt perspektiv. Analys & Strategi 7

8 En inledande omvärldsanalys föreslås av flera. Vidare handlar det inte om tekniklösningar utan givna utgångspunkter är användare och funktion. Här nedan ges ett axplock av att de synpunkter som kommit fram. Identifiera drivkrafter Jordnära och inte för komplicerad Storstäder: Det handlar om att få effektiva och fungerande sådana. Sverige är traditionellt bra på effektiva lösningar. Både person och godstransporter. Landsbygdens transportbehov Individers möjligheter att få rätt information vid rätt tid och plats. Trafiksäkerhet Logistik Energieffektivitet Betalsystem Hela-resan-perspektivet Hållbarhetsperspektivet Mobilitet Digital landsväg Integritetsfrågan måste med Kanske två delar: o Ett effektivt transportsystem o Kundperspektivet Måste utgå från områden, som vi har specifika förutsättningar för: o Safety dimensionen o Automotive tunga fordon framför allt o Telecom + automotive o Electromobility o Kommande infrastruktur o Viktigt med test och demonstrationer. Låta Sverige vara en testarena även för utländska företag. Forskning: o Måste skapa forskningsmiljöer av nytt slag o Risk att industrins forskning flyttar till andra länder o För små forskningsmiljöer o Forskningsmiljöer i form av institutsliknande samverkansorganisationer en viss fast kärna med forskare. Till denna knyts forskare från industrin bl a och driver utvecklingsprojekt - stora och små. o Tydligt ledarskap behövs för forskningen om ITS o Hela innovationskedjan behöver hänga ihop. I dag finns flera svaga länkar Analys & Strategi 8

9 Synpunkter på hur ett framtidsorienterat arbete kan bedrivas Det har lämnats förslag på hur arbetet med att ta fram en långsiktig målbild/vision med tillhörande strategier och färdplan kan bedrivas. Samtliga poängterar att det är viktigt att få med alla aktörer i processen och att det krävs politiskt förankring. Samtidigt konstateras att det är svårare ju flera som medverkar. Här återges i sammanfattad form de idéer som framförts. Jobba i mindre grupper. I stora grupper blir det ingen diskussion utan mera positionsbevakning. Det handlar om att skapa en miljö för otvungen dialog. Anlita någon/några skicklig/a moderator/er för grupperna. Gör visionen tillsammans med ITS-rådet Utse en liten grupp som tar fram ett färgstarkt dokument. Gruppen ska inte bestå av för många äldre, ha insikt i ITS (men inte för många tekniker) och ha mandat. Bred och öppen förankringsprocess sprid tidiga versioner för att få synpunkter Workshops Koppla till den grupp som föreslagits av Transport 2030 Skapa ett forum, där en vital framtidsdiskussion kan ske. Analys & Strategi 9

10 3 Några exempel på framtidsbilder Det finns många exempel på visioner. Till dessa kopplas ofta även mål, strategier och handlingsplan. Här nedan ges några exempel med koppling till ITS. Transport 2030 Inom det nyligen avslutade projektet Transport har en vision tagits fram: Vårt transportsystem erbjuder effektiva transporter i världsklass vad avser säkerhet, kostnadseffektivitet, miljö och social påverkan. Därigenom stöttar transportsystemet stark svensk tillväxt och hållbar utveckling i internationell samverkan. Till visionen har fem övergripande mål kopplats: 1. Ett energieffektivt transportsystem till stöd för klimat och miljö Transportsystemets beroende av fossila bränslen skall avvecklas i enlighet med den nationella transport- och miljöpolitiken. Projektet Transport 2030 skall föreslå åtgärder som driver på den önskade utvecklingen mot ett hållbart transportsystem, och därmed också värnar om ändliga naturresurser. 2. Ett transportsystem som främjar tillväxt Genom samspel mellan närings-,transport-,forsknings-och innovationspolitik och aktiv medverkan i internationellt samarbete skall vi inom ramen för transport-systemet bidra till att utveckla Europa till den globalt mest dynamiska och kunskapsbaserade ekonomin, med Sverige i en världsledande position. Genom att anta de globala utmaningarna avseende säkerhet, klimat och miljö, och genom att identifiera och utveckla våra spetskompetenser och vår innovationsförmåga stärker vi Sveriges och Europas konkurrenskraft inom såväl industri som forskning och utveckling. Dessutom bäddar vi för en stark ekonomisk tillväxt procent effektivare transporter år 2030 jämfört med idag Genom bättre utnyttjande av fordon och infrastruktur, ökad kostnadseffektivitet och mer kunskap och samverkan i hela transportsektorn kan vi utföra jämförbart transportarbete med 50 procent mindre resurser per person- och tonkilometer år 2030, jämfört med idag. 1 IVA: Transportsystem för hållbar utveckling och konkurrenskraft. Slutrapport från projektet Transport 2030 Analys & Strategi 10

11 4. Förbättrad tillgänglighet, tillförlitlighet och trygghet för resenärer och godstransporter Genom att bättre använda våra transportresurser och utveckla deras internationella anslutningar kan vi erbjuda förbättrad tillgänglighet och ökad säkerhet för såväl gods- som persontransporter i tätort och på landsbygden. Med bättre styroch kontrollsystem minskar vi risken för störningar och blir bättre på att hantera de som trots allt inträffar. Vi får därmed ett mer robust och tillförlitligt transportsystem och möjliggör därmed bättre livskvalitet och bättre förutsättningar för näringslivet. 5. Ett konkurrenskraftigt forsknings- och innovationssystem Innovation och forskning bedrivs i samarbete mellan den offentliga sektorn, näringslivet och våra FoI-miljöer i enlighet med en kraftfull innovationspolitik och uttalad policy. Därmed når vi en hög effektivitet i FoI -verksamheten och får samtidigt ett transportsystem i världsklass, med hög kunskapsnivå och stor förmåga att implementera nya lösningar. Genom konkreta satsningar inom prioriterade områden och den nära kopplingen mellan teori och praktik blir våra forskningsmiljöer världsledande och förmår attrahera såväl internationell spetskompetens som internationell finansiering. Till målen har i sin tur sex nyckelområden kopplats. Inom dessa områden är tanken att det ska genomföras ett eller flera större försöks- och demonstrationsprojekt. 1. Gröna och säkra korridorer för godstransporter 2. Hållbart resande 3. Stadens och regionens transporter 4. Samordnade informations- och styrsystem 5. Transportsystemets nav 6. Ett konkurrenskraftigt forsknings- och innovationssystem Transport 2030 föreslår också att ett nationellt forum för transportforskningsoch innovationsstrategier bildas. Forumet ska sammanställa transportsystemets olika aktörers behov av innovationer. Det ska också utveckla visioner och strategier som pekar ut områden där Sverige bör satsa. Detta ska göras med hjälp av forsknings- och innovationsagendor som aggregerar och koordinerar delområden, samt bistå med färdplaner för tydliggörande av hur aktiviteterna leder mot visioner och mål. Forumet ska tjäna som en mötesplats där projektidéer kan uppstå och formas. Det ska också följa upp hur resultat från forsknings- och innovationsverksamhet tas tillvara och leder till tillämpningar på marknaden. Forumet ska även bygga och underhålla en struktur för samarbete och kunskapsutbyte. Det ska slutligen också underlätta koordinering av svenska insatser i ett europeiskt sammanhang. I detta ingår utveckling av en handlingsplan för hur Sverige ska arbeta aktivt med att påverka den europeiska forskningsagendan, och hur vi ska kunna dra nytta av internationell kunskapsutveckling. Analys & Strategi 11

12 Energimyndigheten, Trafikverket och VINNOVA har tillsammans med näringslivet och akademin etablerat ett forum för innovation inom transportsektorn. VINNOVA svarar för kanslifunktionen. Den finska ITS-strategin I Finland presenterades en nationell trafikslagsövergripande ITS-strategi. Den inleds med följande vision: Renare transport Säkrare fordon och transportinfrastruktur Förutsägbara transporter Informerade resenärer Visionen förtydligas också: 2020 kommer det finska transportsystemet att vara ett av de mest avancerade och effektiva i världen Trafiken flyter bättre och är mera miljövänlig och säker Ett transportsystem som opereras i realtid förser resenärer med såväl konstant rese- och transportinformation som information om alla förhållanden som berör dem. Transportinfrastrukturen och transporttjänsterna används betydligt mera effektivt än nu. Kostnadseffektiv logistik förbättrar Finlands konkurrenskraft. Finskt näringsliv producerar innovationer som utvecklas till framgångsrik ITS-export. När det gäller mål sätts ITS in i de mål, som satts för det finska transportsystemet ITS ses som ett verktyg att förverkliga målen. 2 Ministry of Transport and Communications: Finland s Strategy for Intelligent Transport Analys & Strategi 12

13 ERTICO:s ITS-vision och färdplan Den europeiska samarbetsorganisationen inom ITS ERTICO har också tagit fram vision, mål, strategier och en färdplan för införande av ITS 3. Visionen är Intelligent rörlighet: fullt informerade människor, noll olyckor, inga förseningar, minskad negativ inverkan på miljön, sömlösa tjänster till överkomliga priser, respekterad personlig integritet och trygghet De övergripande målen är: Samverkande Mobilitet: Mot helt uppkopplade förare, resenärer och gods Säker Mobilitet: Mot noll olyckor InfoMobilitet: Mot noll förseningar och fullt informerade människor EcoMobilitet: Mot reducerad inverkan på miljön Färdplaner har tagits fram, men dessa kräver ytterligare arbete och ska ses som preliminära. 3 ERTICO thematic paper 8 March 2011: ERTICO input to European Commission Consultation on Strategic Transport Technology Plan Analys & Strategi 13

14 ERTICO konstaterar att det krävs samarbete mellan flera parter för att förverkliga färdplanerna inom följande områden: Teknologier: Interoperabilitet, kostnadseffektivitet, skalfördelar, integritet, tillförlitlighet Tjänster: Sömlösa, kontinuitet, HMI Affärsmodeller: Värdekedja, kostnads-nytta-analyser, Privatoffentlig samverkan Ramverk: Ansvar, dataskydd, säkerhet, kvalitet, standard, koordinerat införande Exempel från Stockholm Stockholms stad presenterade 2007 sin Vision Den har allt sedan dess fungerat som en ledstjärna för stadens verksamheter. Visionen är uppbyggd kring tre teman: 1. År 2030 är Stockholm en mångsidig och upplevelserik storstad i världsklass: I regionen finns ett stort och brett utbud av arbeten, utbildningar, service,kultur och nöjen med stark internationell karaktär, som ger alla människor möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och tar tillvara allas potential. Här finns också unika stadsmiljöer som förenar storstadens puls med närheten till natur och vatten en kombination som lockar besökare från hela världen. 2. År 2030 är Stockholm navet i den växande Stockholm Mälarregionen: Regionen har stärkt sin internationella konkurrenskraft och är den främsta tillväxtregionen i Europa. I regionen finns ett dynamiskt och innovativt näringsliv i världsklass, som konkurrerar med varor och tjänster på den globala marknaden. Näringslivet präglas av starkt kunskapsbaserade verksamheter, hög innovationskraft och av unik samverkan med utbildning och forskning. Analys & Strategi 14

15 3. År 2030 är Stockholm navet i en tillgänglig och trygg region utan sociala och fysiska barriärer: I regionen finns obegränsade möjligheter för människor att resa, bo och mötas. Här finns också en högklassig och kostnadseffektiv samhällsservice baserad på valfrihet och mångfald, som ger möjligheter att välja mellan olika vård och omsorgsgivare och skolor. I Stockholm har ett samarbete bedrivits mellan Trafikverket, Transportstyrelsen, SL och Stockholms stad under benämningen ITS Stockholm. Även här har Vision och strategier tagits fram: En ny vitbok om den europeiska transportpolitiken I slutet av mars kom EU:s vitbok Transport 2050 färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde 4. Visionen för 2050 är att transportsystemet ska vara konkurrenskraftigt och hållbart. Det övergripande målet är att minska utsläppen från transporter med 60 procent fram till Inre marknad. Innovation, Infrastruktur och Internationellt är ledorden för de 10 mål och 40 initiativ, som ingår i vitboken. Flera av initiativen innehåller ITS-lösningar för såväl person- som godstransporter. 4 COM 144: Roadmap to a Single Transport Area Towards a competitive and resource efficient transport system Analys & Strategi 15

16 Nedanstående text är ett utdrag från pressinformationen den dag vitboken kom ut 5 : Färdplanen för ett gemensamt europeiskt transportområde ska undanröja hinder och flaskhalsar i viktiga delar av transportinfrastrukturen samt när det gäller investeringar, innovation och inre marknad. Syftet är att skapa ett gemensamt europeiskt transportområde som är mer konkurrenspräglat, och ett helt integrerat transportnät som kopplar samman olika transportsätt och möjliggör en genomgripande förändring av mönstren för person- och godstransporter. Som ett led i detta beskrivs 40 konkreta initiativ för nästa årtionde. I färdplanen fastställs olika mål för olika typer av resor inom städer, mellan städer och över långa avstånd. 1. För resor mellan städer är målet att 50 procent av alla medellånga person- och godstransporter flyttas från vägarna till järnvägar och sjöfart. Senast 2050 ska huvuddelen av alla persontransporter över medellånga avstånd på 300 km eller mer ske per järnväg. Senast 2030 ska järnväg och sjöfart ha tagit över 30 procent av alla de godstransporter på över 300 km som i dag sköts av vägtrafiken. År 2050 ska det vara över 50 procent. Upprätta helt operativt och EU-täckande stamnät av transportkorridorer som säkerställer strukturer som klarar en effektiv transfer mellan transportsätt (TEN-T-stamnät) fram till 2030, med ett kvalitativt högkapacitetsnät senast 2050 och motsvarande informationstjänster. Senast 2050 koppla samman alla viktiga flygplatser med järnvägsnätet, företrädelsevis höghastighetsnät, se till att alla viktiga hamnar i tillräcklig grad är sammankopplade med järnvägens godstrafik och, om möjligt, de inre vattenvägarna. Fram till 2020 upprätta en ram för ett europeiskt informations-, förvaltningsoch betalningssystem för multimodala transporter, för både person- och godstrafik. Se till att principerna användaren betalar och förorenaren betalar tillämpas fullt ut och att privata sektorn engagerar sig i att undanröja snedvridning, generera intäkter och säkra finansiering för framtida transportinvesteringar. 2. För resor över längre avstånd och interkontinentala godstransporter kommer luftfarten och sjöfarten att dominera även i fortsättningen. Nya motorer, drivmedel och trafikstyrningssystem kommer att öka effektiviteten och minska utsläppen. I luftfarten ska andelen drivmedel med låga koldioxidutsläpp uppgå till 40 procent senast År 2050 ska EU:s koldioxidutsläpp från bunkerolja för sjöfart också ha minskat med 40 procent. En total modernisering av Europas flygledningssystem före 2020, som skapar ett gemensamt europeiskt luftrum: kortare och säkrare flygresor och mer kapacitet. Ett gemensamt europeiskt luftrum med 58 länder och 1 miljard invånare ska vara färdigt till Utbyggnad av intelligenta ledningssystem för land- och sjötransporter (t.ex. ERTMS, ITS, RIS, SafeSeaNet och LRIT ). Samarbete med internationella partner och i internationella organisationer som ICAO och IMO för att främja Europas konkurrenskraft och klimatmål globalt. 5 IP/11/372: Transport 2050: Kommissionen presenterar en ambitiös plan för att öka rörligheten och minska utsläppen Analys & Strategi 16

17 3. För stadstransporter planeras en massiv övergång till renare bilar och renare bränslen. Andelen bilar som drivs med traditionella drivmedel ska minskas med 50 procent fram till 2030, och fasas ut helt i städer fram till Användningen av bilar som använder traditionella drivmedel i stadstrafik ska halveras till 2030 och helt fasas ut fram till I de större städerna ska godstransporterna i huvudsak vara koldioxidfria före Fram till 2050 ska man komma närmare målet med noll dödsfall i vägtrafiken. I linje med det här målet vill EU halvera antalet dödsfall i vägtrafiken fram till Man ska också se till att EU är världsledande när det gäller säkerhet för luft-, järnvägs- och sjötransporter. Sammanfattande kommentarer Ovan har kort återgivits några framtidsbilder med bäring på transportsektorn, ITS och en vision för en stad, som innehåller alla samhällsområden. Det finns flera gemensamma nämnare. Hållbarhet, klimat och miljö är återkommande teman liksom effektivt transportsystem och multimodala lösningar. Tillväxt och innovation framhålls också. För att nå visionerna krävs många olika typer av insatser och det handlar inte minst att använda ny teknik. ITS finns med som en viktig komponent inte bara i ITS-specifika visioner och handlingsplaner. Vidare förutsätter ett genomförande samarbete mellan många olika parter. Analys & Strategi 17

18 4 ITS-direktivet Ytterligare en annan viktigt utgångspunkt för en svensk Framtidsbild och färdplan för ITS är vad som sker inom EU. I juli förra året antogs ett direktiv för ITS i syfte att påskynda införandet av ITS i EU-länderna. Direktivet bygger på en handlingsplan, som omfattar sex områden inom vilka ett antal åtgärder identifierats. Av dessa har sex åtgärder prioriterats, som ingår i direktivet: Område 1 - Optimal användning av väg, trafik- och resedata Att göra multimodala resedata tillgängliga Att göra trafikslagsövergripande trafikinformation i realtid tillgänglig Att göra trafiksäkerhetsrelaterade data tillgängliga utan avgift för slutanvändare Område 3 - Trafiksäkerhet och transportskydd Harmoniserade regler för en ecall-tjänst Tillhandahållande av informationstjänster för säkra och trygga parkeringsplatser för lastbilar Tillhandahållande av bokningstjänster för säkra och trygga parkeringsplatser för lastbilar I februari i år antogs ett arbetsprogram, som innehåller en indikativ tidplan för hur åtgärderna i direktivet ska redovisas och genomföras: Länderna ska varje år rapportera hur arbetet framskrider. Den första lägesrapporten lämnas in i augusti Den nu gällande svenska ITS-strategin och handlingsplanen sträcker sig ca 5 år framåt och den omfattar också de åtgärder som ingår i ITS-direktivet. I ett längre perspektiv är det också viktigt att Sverige förhåller sig till övriga åtgärder i EU:s handlingsplan för ITS. Med andra ord bör en del av dessa be- Analys & Strategi 18

19 handlas i en svenska långsiktig färdplan för ITS. Utestående åtgärder i den europeiska handlingsplanen: Område 1 Optimal användning av väg, trafik- och resedata Gränsöverskridande tjänster för trafik- och reseinformation Multimodala reseplaneringsverktyg Område 2 Kontinuitet för trafikledning och frakthantering Säkerställa kontinuiteten för ITS-tjänster Tjänster för godstransporter och logistik Europeisk ramarkitektur för ITS Implementering av interoperabla elektroniska vägtullar Område 3 Trafiksäkerhet och transportskydd Främja användningen av stödsystem i fordon Regelverk för säkra användargränssnitt i fordon och integrering med nomadic devices Best practise guidelines effekter av ITS för oskyddade trafikanter Område 4 Integrering av fordon i transportinfrastrukturen Fordonsplattform med öppen arkitektur för tillhandahållande av ITS-tjänster och tillämpningar liksom standardgränssnitt Utveckling och utvärdering av samverkande system Fastställande av specifikationer för kommunikation infrastruktur till infrastruktur(i2i), fordon till infrastruktur(v2i) och fordon till fordon (V2) i samverkande system Fastställande av ett mandat till de europeiska standardiseringsorganisationerna att utvecklad harmoniserade standarder för införande av ITS i synnerhet när det gäller samverkande system. Område 5 Datasäkerhet, skydd av uppgifter och ansvarsfrågor Utredning av aspekter som rör datasäkerhet och skydd av personuppgifter Lösning av ansvarsfrågor kopplade till användningen av ITS-tillämpningar och framför allt säkerhetssystem i fordon Område 6 EU-samarbete Rättslig ram för europeisk samordning av utbyggnaden av ITS Verktygslåda till stöd för beslut om ITS-investeringar Riktlinjer för offentlig finansiering av ITS (EU och nationellt) Plattform för ITS-samarbete Analys & Strategi 19

20 5 En vital framtidsdiskussion Intervjuerna har givit vid handen att det finns ett behov av att ta fram en framtidsbild med tillhörande färdplan för ITS. Det är också tydligt att en sådan inte kan tas fram isolerat utan kopplingar måste ske till andra initiativ inom transport- och näringspolitiken. Då ITS enligt många bedömare kommer att spela en allt viktigare roll i framtidens transportsystem är det befogat att sätta strålkastarljuset på ITS och att närmare belysa vilken potential ITS har för ett hållbart och innovativt transportsystem. Det handlar också om att visa en väg att ta till vara på potentialen. Till bilden hör även att exploatera den kompetens och de styrkor som svensk industri och forskning har inom ITS. I samtal med aktörerna har följande utgångspunkter för att ta fram en framtidsbild utkristalliserats: ITS betydelse och roll behöver tydliggöras. ITS ITS - en del i transportpolitiken/sektorn. Kopplas till förslagen i Transport 2030 Trafikslagsövergripande Det internationella perspektivet globalt och inte bara Europa omvärldsanalys behövs En process där alla aktörer kan vara delaktiga - öppenhet Användare och funktion - inte primärt teknik ITS är ett område som innefattar många aktörer och många kompetenser. I intervjuerna kommer en ganska spretig bild fram och det finns inte en gemensam bild av vad ITS är och vad som kan åstadkommas. Detta talar ytterligare för att det behövs en samlad svensk syn på och färdplan för ITS inte minst i ett internationellt perspektiv. Arbetssätt alla ska med Medverkan och förankring har varit återkommande ord i de med aktörer förda samtalen, samtidigt som flera betonat att själva arbetet inte kan ske i stora grupper. En modell kan därför vara, att ett antal workshops med begränsat antal deltagare genomförs och att resultatet från dessa sprids på olika sätt och att det ges goda möjligheter att kommentera och diskutera dessa. Information kan finnas på ITS-rådets hemsida och på ITS Swedens. På dessa kan även öppnas forum för diskussion, kommentarer och förslag. Ett aktivt användande av sociala media med andra ord. Detta är förmodligen inte tillräckligt utan det behövs även ett antal seminarier eller motsvarande med ett brett deltagande. Därtill bör presentationer göras på konferenser inom transportområdet. En workshop kan i allmänhet inte starta med ett blankt papper. Det behövs ett underlagsmaterial. Detta indikerar att det behövs någon/några som sammanställer sådant. Det skulle kunna vara en projektledare/koordinator. Vidare behövs en bra moderator, som är påläst, kan ställa rätt frågor och hålla diskussionen igång. Denne behöver vid sin sida en person som noterar vad som kommer fram. Den senare kan vara projektledaren/koordinatorn. Analys & Strategi 20

21 Ett annat arbetssätt kan vara att ITS-rådet beställer ett antal framtidsinriktade underlagspm av experter inom olika områden, som grund för framtidsdiskussion i rådet och på seminarier, som då blir forum för en vital framtidsdialog. Även i detta fall bör spridning ske via olika hemsidor etc. I det här fallet blir det mera så att enskilda personer kommer med bidrag, som därefter diskuteras med flera. Ytterligare ett sätt kan vara att anordna hearings, där experter inom olika områden utfrågas av en skicklig moderator. Till hearingar kan inbjudningar ske brett. En blandning av de olika formerna är naturligtvis också möjlig. Oavsett vilket arbetssätt blir processen den samma. Det handlar inledningsvis om ett förberedelsearbete med att identifiera områden, ta fram underlag, finna lämpliga medverkande, se till att inbjudningar kommer iväg mm. Det kommer också att innebära en hel del efterarbete efter varje workshop/seminarium/hearing att sammanställa, förädla och dra slutsatser. Förberedelse Identifiera områden Ta fram underlag Kontakter Arrangera Moderera Dokumentera Genomförande Informationsspridning Hemsidor etc Bearbetning Förslag Återkoppling... Hur många och vilka workshops, seminarier och/eller hearings som ska genomföras kan inte bestämmas nu. Flera förslag kom fram i intervjuerna och det finns också en hel del att hämta från de ovan i korthet refererade dokumenten. En omvärldsanalys kan vara en utgångspunkt liksom en avstämning mot det nyligen avslutade projektet Transport ITS-rådet håller i taktpinnen ITS-rådet har en bred sammansättning med representanter på hög nivå från näringslivet, kommuner, myndigheter och akademin. Via ITS-rådet kan kontakter etableras med det nya forat för innovation inom transportsektorn, som bildats utifrån de förslag som projektet Transport 2030 lade fram. Formerna för samarbete mellan rådet och den nya gruppen bör gemensamt diskuteras. Det kan vara naturligt att inspel till den nya gruppen vad gäller ITS kommer från ITS-rådet. Via ITS-rådet kan också förankring i olika politiska fora ske. Det kan t ex vara redovisningar i SKLs beredningsgrupper och återkoppling till Näringsdepartementet under vilket ITS-rådet sorterar. Det förefaller naturligt att en långsiktig målbild för ITS med tillhörande färdplan initieras av ITS-rådet och att rådet också aktivt deltar under processen att ta fram denna. Detta som en viktig del i förankrings- och förädlingsarbetet. Vad gäller själva utarbetandet av målbild och färdplan kan ITS Sweden ha en nyck- Analys & Strategi 21

22 elroll genom de kontakter organisationen har med aktörer inom hela ITSområdet såväl nationellt som internationellt. I ITS-utredningens rapport framhålls När det gäller näringslivet och branscherna ser ITS-utredningen en möjlighet att skapa ett samordningsansvar hos ITS Sweden innehållande uppgifter såsom följande: Årliga informationsträffar om ovan nämnda aktiviteters genomförande Initiativtagare till forumbildningar och aktivitetsgrupper inom olika områden som kräver samverkan Koordinator i svenska trafikslagsövergripande förslag som riktar sig internationellt Kontinuerlig information om EU program etc. Kontakter med ERTICO, Asia Pacific och ITS America Kontakter med nationella ITS organisationer Sammanställning och spridning av information om vad som händer inom ITS-området nationellt och internationellt Förslagsvis ges ITS Sweden i uppdrag att ta fram målbild och färdplan i bred samverkan med berörda aktörer, vilket ligger väl i linje med det som ITSutredningen framförde. Uppdraget ITS 2030 bör utgå från de synpunkter som framkommit i den här förstudien samt koppla till relevanta initiativ inom Europa. I grova drag innefattar uppdraget: Ta fram projektbeskrivning inkl arbetsmetod Etablera projektorganisation Identifiera vilka områden som ska belysas bearbetning av de olika förslag som kommit fram i förstudien. Ytterligare en utgångspunkt är olika EU-initiativ/arbeten med bäring på ITS. Samarbete och koordinering med det pågående arbetet med att ta fram svenska positionspapper Sprida information om arbetet via olika kanaler Engagera projektledare/koordinator Dokumentera arbetet ITS-rådet är både beställare av ITS 2030 och projektets styrgrupp. ITS Sweden kan vara ansvarigt för att arbetet genomförs. Detta bör göras i nära samarbete med Trafikverkets ITS-sekretariat, som har en god överblick över andra pågående initiativ såväl i Sverige som inom EU med kopplingar till ITS Tidplan och resurser Det finns några tidpunkter som bör beaktas. ITS-rådets mandattid är t o m Arbetet ska naturligtvis vara klart före denna tidpunkt och skulle då också kunna fungera som ett styrdokument efter det att Rådet har upphört. Genomförande av färdplanen kräver fortsatt samordning och uppföljning. Former och ansvar för detta behöver också klargöras. De årliga redovisningar till EU som ske enligt arbetsprogrammet, som är kopplat till ITS-direktivet. Analys & Strategi 22

23 Det finns också några tidpunkter, som kan vara lämpliga att rikta in sig mot för att i bredare sammanhang informera om och diskutera arbetet. Här är exempel på några sådana: Den nationella ITS-konferensen september 2011 SKL konferens Transportpolitik.nu den 23 november 2011 Transportforum januari 2012 Den nationella ITS-konferensen september 2012 ITS Världskongress i Wien oktober 2012 Grov tidplan: September 2011 Projektplan och projektorganisation på plats Information på den nationella ITS-konferensen Nov/dec 2011 Jan 2012 Våren 2012 Maj/juni Sept 2012 Okt 2012 Dec 2012 Några worskhops/hearings etc Information och diskussion (eget block) på Transportforum Ytterligare workshops etc Förslag framme ITS-rådet Bearbetat förslag Presentation på ITS Världskongress i Wien Slutdokument Resurser och kostnader är beroende av vilka parter som kommer att medverka, ambitionsnivå, vilket arbetssätt som väljs, konsultinsatser, informationsinsatser, arrangemang mm. Det blir en naturlig del att klargöra inledningsvis. Analys & Strategi 23

24 6 Bilaga Intervjuade personer Magdalena Bosson, Stockholms stad Lars Carlsson, Transportstyrelsen Sven-Åke Edström, Scania Lena Erixon, Trafikverket Kent Gustafsson, VTI Olle Isacsson, Ericsson Lars Jernbäcker, SAAB Jan Lundgren, Linköpings universitet Niclas Nygren och Zakizadeh Hossein, Volvo Technology Ove Pettersson, VINNOVA Hans Rode, Trafikverket Janne Rusk, Sveriges Kommuner och Landsting Jerker Sjögren, Näringsdepartementet Ulf Svedberg och Fredrik Karlsson, Sjöfartsverket Björn Wahlström, Trafikverket MaLou Whilborg, Göteborgs stad Charlotte Wäreborn-Schultz, Svensk Kollektivtrafik Analys & Strategi 24