Ulf Trotzig nya målningar. 1 maj - 27 juni 2010

Transkript

1 Ulf Trotzig 1

2 Ulf Trotzig nya målningar 1 maj - 27 juni

3 Ulf Trotzig Intervju i ateljén av Eva Ström Det är en kylig marsdag när vi besöker Ulf Trotzigs ateljé strax utanför Lund. Skyarna far oroligt över den skånska slätten och skänker med skiftande dagrar liv åt ett vinterplågat, gråbrunt landskap. Men inne i den stora ateljén, ett f.d tegelbruk med stora fönster, möts jag av ett intensivt liv, av en betydligt högre kolorit i stora, färgmättade verk, som nästan med chockverkan trotsar fimbulvinterns frusna verkningar. Landskapets rörelser och vindar har tagit plats på dukarna, fåglarnas vingpennor har luft under vingarna, och nu har också Ulf Trotzig återvänt till ett tidigare motiv, den mänskliga kroppen, dess rörelser, dess dans. Jag såg ett verk av Tizian på National Gallery i London, berättar Ulf, Diana och Aktaion, som målades för kung Filip II av Spanien på mitten av 1500-talet. Det blev impulsen till denna målning. Och så började jag för några år sedan åter teckna kroki efter modell i Paris. Ovidiusmyten beskriver om hur jägaren Aktaion överraskar jaktgudinnan Diana i badet, och som straff förvandlas till en hjort, som sedan slits sönder av hundar. På Ulf Trotzigs målning syns ögonblicket då Aktaion får syn på Diana i en överraskad rörelse. 4 5

4 Tizians förlaga anas i den lyftade armen, i det dynamiskt fångade ögonblicket. Rörelsen och kompositionen från 1500-tals- verket finns kvar, men reducerat till en kropp tecknad i rörelse, som under en snabb krokisession. En klassicism, sedd genom ett modernistiskt temperament. Modernismen är mitt hem och mitt hägn har Ulf Trotzig sagt. Inte minst i dessa nya verk märks hur han går i djärv dialog med de tidiga fauvisterna, med en högmodernist som Matisse. Jag vandrar runt i ateljén och betraktar de stora verken, flera baserade på mytologiska motiv ofta med en vild, dramatisk förvandling som tema som Leda med svanen och Dafne och lagerträdet. Ledas vita skuldra bär likhet med svanens utspända vinge, där naturens former blir flytande, möjliga. Vilddjursdraget, den mättade koloriten är närmast våldsam i den praktfulla Susanna i badet. Männen som kikar på hennes nakna mörka kropp tecknas bara som en försvinnande arm med en spretande hand i periferin. Susanna doppar sin fot i det gnistrande vatten i ett tropiskt, ljusdränkt landskap, som kunde vara marockanskt och där kvinnan blir ett centrum av lugn i en virvel av dramatik. När de svenska Matisselärjungarnas verk under 20-talet bleknade till sval klassicism har Ulf Trotzig behållit den tidiga rörelsens frenesi, kolorit och koreografi, spåren efter det afrikanska. I den stora boken Dialog från 1996 har Ulf Trotzig i samtal med Birgitta Trotzig beskrivit sin väg till konsten. Som 20-årig 1945 upplevde han en stark instängdhet i ett slutet, krigshärjat och stängt Europa. Sverige hade isolerats. Vid studierna på Valand fick han kontakt med en centraleuropisk tradition via läraren Endre Nemes. Så kom de likaledes formande åren i Frankrike, under 50 och 60-tal. 6 7

5 Kanske kommer det expansiva, nästan våldsamma draget som en kamp mot denna ungdomens upplevelse av en förstelnande instängdhet. Ulf Trotzigs verk visar på modernismen som en frihetsväg, som en växande motståndshandling mot en trång konservatism. Färgen blir frigörelse, målandet rytm och handen i rörelse möjliggör ett oavbrutet levande skapande. Men det är också en modernism som söker det klassiska, den jämvikt som finns hos Tizian, Piero della Francesca och Matisse, en modernism som inte är upptagen av det personligt/sentimentala/bekännande. Den våldsamma skapelsevirveln balanseras av en klassisk uppbyggnad, en rytmisk musikalitet som i Piero della Francescas Arezzofresker, som var en av Ulf Trotzigs tidiga och avgörande konstupplevelser. Handens rytm är förnimbar, måleriet är alltid en rytm, en dans som hos Jackson Pollock, eller den Henri Matisse som varje dag höll sin hand i arbete tills linjen fick en så levande karaktär att som någon sagt den skulle börja blöda om man klippte av den. Detta handens arbete med färgpigment är ursprunget och ursprungligt som grottmålningarna i Lascaux, som de pigment man funnit hos de första människobosättningarna vid Syd-Afrikas kust, och ännu tidigare än så innan människan blev människa, färgpigment i snäckskal hos neandertalbosättningar i södra Frankrike. Två dagar innan jag möter Ulf i hans ateljé träffade jag en afrikansk kör från byn Fukeni i norra Tanzania. De sjöng och markerade samtidigt rytmen på trummor av getskinn, och rörde sig dansande. Trummorna, dansen, rytmen hade den stora enkelhetens uråldriga självklarhet lika gammalt som pigmenten ur jordfärger. I Ulf Trotzigs ateljé står några mörka halvmeterhöga afrikanska skulpturer, som bär på samma suveräna och självklara laddning och avskalade magi. Den tidiga modernismen tiotalets modernism KÅ s uppslag Uppsats. Kåks negativ till resultatet. Tryckare. Glöm inte sambandet mellan konstnärerna, elever - professor 8 9

6 upptäckte den rituella kraften i den afrikanska konsten, som kunde förnya en europeisk konst som stelnat i formell akademism. De afrikanska skulpturerna smälter in i ateljéns bejakande miljö, tillsammans med skisspapper, tidningsurklipp, fågelböcker, fotografier, musik, akrylfärger, penslar, några krukväxter, en bananplanta. Fåglarna överallt fåglarna. Vingslagen i Ulf Trotzigs verk markerar gräns mellan djurliv och växtlighet, mellan stationär bakgrund och ögonblicklig förflyttning men visar också naturens enhetlighet och symbios. De tidiga gymnasierårens fågelutflykter i Kristianstads vattenrike med rödspov och brushane, har satt spår liksom tranflockarna över det öländska alvaret, och måste bilda ett enormt arkiv av iakttaget fågelliv. I Ulf Trotzigs verk är fågeln alltid natur, förmänskligas aldrig, lever i sin vildhet, bär spår av urfågelns första vingslag över ormbunksskogen. Nyare forskning har visat att människan, fågeln och valen som enda varelser kan reproducera hörda ljud kanske en av förklaringar till människans magiska dragning till fågeln, inte som symbol, utan som en natur att svara på. Det målade vingslaget har något av krokirörelsens hastigt nedtecknade impuls. I Ulf Trotzigs konst tycks mig två impulser samspela den ena är just denna fria hastigt nedtecknade rörelsen, som en fågels uppspända fjäderskrud, en lyftad männsikoarm, eller gräsets taggiga konturer det tycks mig snabbt och intuitivt skissat, med den tränande handens osvikliga säkerhet. Och så den andra motsatta impulsen, en mer långsamt sökande process, också den intuitiv då verket får mogna och bli färdigt, då det skärskådas av ett erfaret öga som har sin egen inbyggda estetiska mall, en balansvåg i det inre som mäter och väger, och avgör när ett verk blivit färdigt. Färgernas samtal med varandra får avgöra, deras nödvändighet, deras samspel, deras förvandlande förmåga, deras musikaliska rytm

7 Som iakttagare och besökare i Ulf Trotzigs ateljé återskapas i mitt inre de två skapelseprocesserna den snabbt dynamiskt och den långsamt frammognande och sökande. I denna dukarnas myllrande och dynamiska värld, detta tropiska vimmel av klorfyllisk grönska, rörliga vingslag och dansande kroppar är det lätt att glömma den ensamhet som en konstnär utsätter sig för i sin ateljé, inför sin ännu oskapade vita duk, där varje val är ett ensamt val, ett besvärjande och meningsbildande val. Det är frihet men också ensamhet. Ulf Trotzig har självständigt och envist följt sin egen frihetsväg, men är i en mening inte ensam hans verk står i ständig dialog med mästare som Matisse, Tizian, Bonnard, Goya, som i konstnärens ateljé alla blir samtida. Jag lämnar ateljén, det avlånga bordet med akrylfärgerna, lagren av skisser i fönstret, tidningsurklippen, de jättelika dukarna snart färdiga att bäras ut ur ateljén och möta människor på en utställning. Ulf Trotzig står stadigt på det grå cementgolvet, seende och iakttagande, i ständigt arbete fångar han den omskapande förvandlingen som ständigt äger rum, sekund för sekund, och som är förutsättningen för allt liv. Eva Ström 12 13

8 Ulf Trotzig. Leda. 175x136 cm, akryl på duk,

9 Ulf Trotzig. Stolen. 160x116 cm, akryl på duk, Ulf Trotzig. Flickan med guldarmband. 160x116 cm, akryl på duk,

10 Ulf Trotzig. Klättrande. 160x116 cm, akryl på duk,

11 Ulf Trotzig. Mörkt moln. 100x81 cm, akryl på duk, Ulf Trotzig. Vinterfågel. 100x81 cm, akryl på duk,

12 Ulf Trotzig. Den övergivna trädgården. 200x160 cm, akryl på duk,

13 Ulf Trotzig. Översvämning. 100x81 cm, akryl på duk, Ulf Trotzig. I det gröna. 100x81 cm, akryl på duk,

14 Ulf Trotzig. I skogen. 160x103 cm, akryl på duk,

15 Ulf Trotzig. I stormen. 210x140 cm, akryl på duk,

16 Ulf Trotzig Född 1925 i jämtländska Föllinge. Flyttar 1931 med föräldrarna till Kristianstad. Studerar på Valands Målarskola i Göteborg sker första resan till Frankrike och Provence reser till Frankrike och Italien gifter sig med Birgitta och tillbringar första sommaren på Öland, för att på hösten återvända till Paris bor i Göteborg och börjar arbeta med koppargrafik. 1954, bosätter sig i Paris Paris och börjar samarbeta med konstnären Johnny Friedlaender. 1958, första separatutställningarna i Sverige. 1962, köper huset i Ekelunda på Öland. 1965, första uställningen på Galerie Leger i Malmö, ett samarbete som har fortfarande pågår. 1968, första utställningen hos galleri Birch i Köpenhamn. 1969, flyttar åter till Sverige och arbetar nu huvudsakligen med skulptur. 1972, börjar samarbetet med konstnären/tryckaren Thormod Larsen (sedan sonen Ole) i Helsingborg flyttar till Västergatan i Lund och bygger ateljé där. 1976, inleder ett långt samarbete med koppartrycksateljén La Courrière, Paris. 1985, utställning i Patis och första utställningen på Konstakademien i Stockholm (även 1996, 2000 och planerad 2011), starten på det fruktsamma samarbetet med Galleri Nyborg/ Kamras (nu Vida museum) samt säljer de första målningarna till det som kommer att bli Rasjösamlingen (kan nu ses på Vida museum, Öland). 1986, ställer ut i Reykjavik, Island. 1988, viktig utställning på Göteborgs Konstmuseum (sedan vandringsutställning). 1990, stor utställning i Paris, sedan ett flertal platser i Sverige och utomlands på Eriksbergshallen, Göteborg. 1997, tilldelades Stora Grafikpriset på Grafikens hus, Mariefred. 2000, stor retrospektiv utställning på The Museum of Modern Art Kamakura, Japan. 2001, inviger Kristianstads konsthall och Vida Museum, Öland. 2005, fyller 80 år och får i gåva av Kamras Trotzig-hallen på Vida museum. REPRESENTERAD, bl.a. på Nationalmuseum och Moderna Museet, Stockholm. Göteborgs Konstmuseum. Malmö Konstmuseum. Norrköpings Museum, m.fl. svenska museer och samlingar. Museum of Moderna Art, New York. Brooklyn Museum, New York. Congress Library, Washington. Bibliotheque National, Paris. Indian Gallery, New Delhi. British Museum, London. Aarhus Museum. Kamakura Museum of Modern Art, Japan. Katalog #93 i en löpande serie utgiven sedan Katalogens idé & form KÅ Gustafsson Foto KÅ Gustafsson Text Eva Ström Upplaga ex Tryck - NP-Tryck Helsingborg Konsthallen Hishult, Markarydsvägen 10, SE Hishult / konsthallen@hishult.com ISBN Öppet: Maj-Augusti, Tisd-Sönd September-April, Onsdag-Söndag (0) Konsthallens kataloger 2010 produceras med stöd av: Arise Wind Power, ATO-fritid AB Motor AB Halland NP-Tryck PhotoScan Halmstad Sparbanken Boken, Skånes Fagerhult Hishult. Tack! 30 31

17 32 1 maj - 27 juni 2010 konsthallen@hishult.com