Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Datum Sida 1 Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott, ordinarie ledamöter Kommundirektören Miljö- och byggchefen Plan- och byggchefen Näringslivschefen Utredare, kommunkansliet Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Tid: Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott Stadshusets sammanträdesrum v1 Måndag 2 september 2019 kl Val av justerare samt plats och tid för justering Johan Thomasson (M)med Gunilla Berglund (C) som ersättare Kommunkansliet tisdag 3 september kl Information Aktuella plan och informationsärenden Håkan Eck, förvaltningschef, Peter Granqvist, planingenjör/ Stina Björnholm, plan- och byggchef/ Ulf Lademyr, stadsingenjör/markchef - Aktuella planärenden - Uppdatering tillfälliga boenden Horndal och Avesta - Hedemora kommuns inträde i Västmanland- Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd - Marknadsföringsavtal Masarna - Servitutsavtal - Återremiss motion/medborgarförslag gällande bättre beredskap inför en krissituation

2 Sida 2 Plan- och näringslivsutskottsärenden Upplåtelse av mark för lilla röda magasinet på Krylbo 9:3 Översiktsplan för Avesta kommun- projektorganisation Kommunstyrelseärenden Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden, Avesta kommun antagande Planprogram för Månbo Gärde- godkännande Delgivningar Plan- och näringslivsutskottets protokoll finns att läsa på: 1. Kunggörelse om granskning 2 Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden, Avesta kommun, Dalarnas län 2. Kunggörelse Rivningslov för rivning av befintliga byggnader inom fastigheterna Åsbo 9:6 och Åsbo 9:8, Avesta kommun

3 AVESTA Datum KOMMUN Handläggare: Anna Norgren Tel: Plan- och näringslivsutskottet Upplåtelse av mark för lilla röda magasinet på Krylbo 9:3 Ägarna till det mindre röda magasinet med adress Järnvägsgatan 31 i Krylbo har ett arrende på ett år i taget för marken där byggnaden står. Markområdet är ca 750 m² och tillhör fastigheten Krylbo 9:3 som ägs av Avesta kommun. Arrendatorerna önskar en längre arrendetid för att ha större säkerhet när de bekostar viss upprustning av byggnaden. Ny föreslagen arrendetid är 5 år med automatisk förlängning med ett år i taget efter 5 år. Förslag till arrendeavtal finns bifogat. Förslag till beslut Plan- och näringslivsutskottet godkänner förslaget till arrendeavtal för markområde om ca 750 m² av Krylbo 9:3 på 5 år med Stig Järn och Dennis Hallklint. Västmanland-Dalarna Miljö- och byggförvaltning Avesta Tel Bankgiro

4 A AVESTA AVESTA KOMMUN KOMMUN ARRENDEAVTAL Arrendeställe mm 1 Upplåtare: Postadress: Avesta kommun, V-Dala Miljö & Bygg, nedan kallad kommunen Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, AVESTA Arrendator: Stig Järn (pers nr ) Dennis Hallklint (pers nr ) nedan kallad arrendatorerna Postadress: Arrendeställe: Vindarnas gränd 54, AVESTA Del av fastigheten Krylbo 9:3 runt byggnad med adress Järnvägsgatan 31 i Avesta kommun. Total areal ca 750 m². Arrendestället har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta. Ändamål 2 Upplåtelsetid 3 Arrendeavgift 4 Det upplåtna markområdet får användas som tomtmark till befintlig lagerbyggnad som ägs av arrendatorerna på ofrigrund. På arrendestället får inte bedrivas verksamhet som strider mot det angivna ändamålet. Arrendatorerna får inte uppföra ytterligare någon byggnad på arrendestället. Upplåtelsen gäller för en tid av fem (5) år, från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december Avtalet skall sägas upp senast sex (6) månader före arrendetidens utgång. Vid utebliven uppsägning förlängs detta avtal med ett (1) år för varje gång. Om avtalet sägs upp upphör det att gälla utan någon rätt till förlängning. I årligt arrende skall arrendatorerna erlägga ett belopp av kr. Avgiften är betald för Avgiften skall från och med andra arrendeåret årligen justeras med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex. Som bastal gäller index för oktober 2018, vilket är 330,72. Avgiften samt eventuell tillkommande mervärdesskatt skall erläggas till kommunen efter erhållen räkning. Förfallodatum är den 31 januari för innevarande år. Vid betalning efter förfallodagen debiteras en särskild inkassoavgift V G V

5 Skick 5 Skötsel 6 Markområdet upplåtes i det skick det befinnes på tillträdesdagen. Arrendatorerna är skyldig att alltid hålla markområdet och byggnaden i vårdat skick, gräset ska klippas och sly hållas borta. Långvariga upplag och uppställning av fordon får inte förekomma. Arrendatorerna påtar sig allt ansvar för arbetens utförande vad gäller olycksfallsrisk samt för eventuella skador som kan åsamkas personer och egendom. Överlåtelse/ 7 Upplåtelse Utan kommunens medgivande får inte arrendatorerna överlåta eller i sin tur upplåta rättigheter enligt detta avtal till annan. Avtalets 8 upphörande Bestämmelserna i 11 kap 5-6 a jordabalken om rätt till ersättning för arrendatorerna med anledning av arrendets upphörande gäller inte för detta avtal. Vid upplåtelsen slut skall arrendatorerna i görligaste mån återställa arrendestället i ursprungligt skick såvida inte annan skriftlig överenskommelse träffas. Inskrivning 9 Jordabalken 10 Tidigare avtal 11 Detta avtal får inte inskrivas. I övrigt gäller vad i 7 och 8 kap jordabalken eller annars i lag stadgas om nyttjanderätt. Detta avtal ersätter tidigare arrendeavtal daterat och som härmed upphör att gälla. -ooo- Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna erhållit var sitt. Avesta den Avesta den För Avesta kommun Stig Järn Lars Isacsson Dennis Hallklint Anders Friberg

6 10 m Kartans innehåll har ingen rättsverkan. Jämför med Lantmäteribeslut. Koordinatssystem: SWEREF Höjdsystem: RH 2000 Datum: Skala: 1:500

7 Datum Brevnr/Diarienr VDMB Handläggare: Peter Granqvist Planingenjör Översiktsplan för Avesta projektorganisation Ärendebeskrivning Plan- och byggenheten vid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning har i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Avesta kommun. Arbetet med att strukturera detta omfattande projekt pågår sedan en tid tillbaka och för att nu kunna kalla samman olika grupper i kommande arbete behöver en projektorganisation godkännas politiskt. Ett förslag till sådan organisation har därför sammanställts av plan- och byggenheten. I förslaget till projektorganisation finns även angivet vad som kallas beställargrupp. Tanken med en sådan grupp är att den i princip uteslutande ska bestå av politiker, med vilka sedan styrgrupp och projektledare kan stämma av principiella ställningstaganden mm fortlöpande under arbetets gång. Hur gruppen ska bemannas föreslås inte utan plan- och byggenhetens förslag är att kommunstyrelsen beslutar om detta. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 20 augusti Förslag till projektorganisation för arbetet med ny översiktsplan för Avesta Förslag till beslut - Föreslagen projektorganisation, med undantag av den s.k. beställargruppen, godkänns. - Kommunstyrelsen föreslås ta fram förslag till hur en beställargrupp ska utformas och sedan lämna besked om detta till plan- och byggenheten.

8 Ny översiktsplan för Avesta kommun Förslag på projektorganisation Beställare Kommunfullmäktige i Avesta. Beställargrupp I första hand en politisk grupp sammansatt av kommunstyrelsen där styrgrupp tillsammans med projektledare kan stämma av och behandla principiella ställningstaganden mm. Även möjligt att någon chefstjänsteman ingår. Styrgrupp Förvaltningschefer/operativa chefer från Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning, Teknisk service, Avesta VA och Avfall AB, Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB, Tillväxt Avesta, Bildningsförvaltningen och Omsorgsförvaltningen. Projektgrupp Representanter från: Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning (inklusive projektledarskap) Teknisk service Avesta VA och Avfall AB Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB Tillväxt Avesta Bildningsförvaltningen (Bildning, Kultur och Fritid) Omsorgsförvaltningen (Vård och omsorg samt Socialtjänst) Möjliga referensgrupper att involvera vid behov Experter i olika sakfrågor, inklusive ev. upphandlade plankonsulter Övriga kommunala förvaltningar, avdelningar Räddningstjänstförbund Ungdomsrådet Stadsmiljörådet Fastighetsägare Företagare Naturvårdsföreningar Övriga föreningar

9 Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Eva Westlund Planingenjör Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden, Avesta kommun granskning 2 Ärendebeskrivning Syftet med planändringen är att möjliggöra ett bättre utnyttjande av befintliga fastigheter vad gäller möjlig mark att bebygga. Detta sker genom att den mark som inte får bebyggas (prickmark) samt korsprickad mark tas bort för fastigheten Dalern 1, Skillingen 8 och del av Djäknehyttan 1:14. Ändringen innebär även att egenskapsbestämmelserna Sr och Sk (radhus och kedjehus) tas bort för att möjliggöra kommande behov av bostadsbebyggelse. Samråd och Granskning 1 Planförslaget har varit på samråd under tiden 12 november till och med 17 december 2018 och har därefter ändrats något i enlighet med framtagen samrådsredogörelse. Förslaget har därefter varit ute för granskning under tiden 28 januari t o m 25 februari Granskningsyttranden har inkommit från Länsstyrelsen och Polismyndigheten som inte hade någon erinran. Yttranden har även inkommit från Trafikverket samt Lantmäteriet som föranlett att planbeskrivningen utvecklats. Att detaljplanen ställs ut för en ny granskning beror enbart på att kommunen har utvecklat sin motivering till buller utifrån Trafikverkets yttrande. Inkomna yttranden redovisas i ett granskningsutlåtande 1. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 8 april Granskningsversion 2 av plankarta, planbeskrivning, samrådsredogörelse samt granskningsutlåtande 1. Förslag till beslut - Upprättat granskningsutlåtande 1, daterat 8 april 2019, godkänns. - Plan- och näringslivsutskottet godkänner Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden, Avesta kommun, upprättad 27 december 2018, reviderad för granskning 2.

10

11 GRANSKNINGSHANDLING 2 1 (8) Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden Avesta kommun, Dalarnas län Följande detaljplan berörs: S 128 Bostadsområde öster om Älvnäsleden Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning , reviderad Eva Westlund Planingenjör Stina Björnholm Plan- och byggchef Tillägg till planbeskrivning

12 GRANSKNINGSHANDLING 2 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik/underrubrik Sidan PLANÄNDRINGENS SYFTE 3 ORGANISATORISKA FRÅGOR Planhandlingar. 3 Tidplan 3 Genomförandetid 3 PLANDATA Läge. 4 Markägarförhållanden. 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktliga planer..4 Befintlig detaljplan..4 FÖRENLIG MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB MILJÖBEDÖMNING Utredning FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bebyggelseområden... 6 Gator och trafik 6 Teknisk försörjning.. 7 Fastighetsrättsliga frågor.. 7 Natur.7 Hälsa och säkerhet... 7 Planändringens ekonomiska konsekvenser.... 8

13 GRANSKNINGSHANDLING 2 3 (8) Då lämpligheten av markens användning redan är prövad genom gällande plan redovisar följande beskrivningar enbart sådant som bedöms påverka, eller påverkas av, själva planändringen. PLANÄNDRINGENS SYFTE Syftet med planändringen är att möjliggöra ett bättre utnyttjande av befintliga fastigheter vad gäller möjlig mark att bebygga. Detta sker genom att den mark som inte får bebyggas (prickmark) samt korsprickad mark tas bort för fastigheten Dalern 1, Skillingen 8 och del av Djäknehyttan 1:14. Ändringen innebär även att egenskapsbestämmelserna Sr och Sk (radhus och kedjehus) tas bort för att möjliggöra kommande behov av bostadsbebyggelse. För övrigt ska befintlig detaljplan S 128 gälla. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planhandlingar I ändringen ingår följande handlingar: - Tillägg till planbeskrivning (denna handling) - Karta med ändrad planbestämmelse (tillägg till gällande plankarta) - Samrådsredogörelse - Granskningsutlåtande 1 Handlingarna ska läsas tillsammans med underliggande detaljplan Bostadsområde öster om Älvnäsleden, plannummer S 128. Dessutom finns följande handlingar i ärendet: - Utredning - Behov av miljöbedömning - Fastighetsförteckning I tillägget till planbeskrivningen kommer begreppen gällande detaljplan och aktuell planändring att användas. Med gällande plan avses den nu juridiskt bindande detaljplanen och med aktuell planändring avses den nya detaljplaneändringen som dessa handlingar beskriver. Tidplan Förslaget till planändring handläggs med standardförfarande, vilket innebär att förslaget i komplett skick samråds under 5 veckor. Därefter sammanställs eventuella synpunkter i en samrådsredogörelse och förslaget skickas ut för granskning under 2 veckor för att sedan antas. Preliminär tidplan som visar hur kommunen avser handlägga planändringen: Beslut om samråd (delegationsbeslut) Beslut om granskning (kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott) Beslut om granskning 2 (kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott) September 2019 Kommunstyrelsen antar planändringen Oktober 2019 Planändringen vinner laga kraft Genomförandetid Genomförandetiden för denna planändring är 10 år från den dag då beslutet att anta den vinner laga kraft.

14 GRANSKNINGSHANDLING 2 4 (8) PLANDATA Läge Området för aktuell planändring (ca 1,8 ha) är beläget i nordvästra utkanten av Avesta tätort. Området avgränsas av en tennishall i öster, Älvbrovägen i söder och kedjehus längs Skillinggränd i väster. Ändring av egenskapsbestämmelser omfattar ett område inom detaljplan S 128, se separat bifogad karta och karta på sidan 5 i detta dokument. Älvnäsleden Dalabanan Älvbrovägen Tennishall Markägarförhållanden Ägare till fastigheterna Dalern 1, Skillingen 8 samt Djäknehyttan 1:14 är Avesta kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Planområdet ligger inom område T1 i översiktsplanen, antagen För aktuellt delområde B3a anges Område där nya bostäder kan tillkomma enligt gällande detaljplan eller efter planläggning. Placering och utformning av nya hus måste göras med hänsyn till risken för störningar från järnvägen. Befintlig detaljplan För området gäller S 128 Bostadsområde öster om Älvnäsleden i Avesta kommun. För den del som berörs gäller användningen BSk I, bostäder kedjehus en våning på östra sida om Dalergränd. På västra sidan av Dalergränd gäller BSr II bostäder radhus två våningar.

15 GRANSKNINGSHANDLING 2 5 (8) Område för ändrad prick- och korsprickad mark samt borttagande av egenskapsbestämmelsen rad- samt kedjehus - Gällande detaljplan med bestämmelser Detaljplanebestämmelser innan ändring

16 GRANSKNINGSHANDLING 2 6 (8) FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Kommunens bedömning är att ändringen av detaljplanen inte påverkar några hushållningsbestämmelser, miljökvalitetsnormer eller miljökvalitetsförvaltning enligt dessa kapitel i någon relevant omfattning. Kommunen anser således att detaljplanens innehåll inklusive föreslagen ändring är förenligt med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken. MILJÖBEDÖMNING Utredning av behov av miljöbedömning Om planändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan så ska kommunen enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen och 6 kap 9 19 miljöbalken göra en miljöbedömning. För varje detaljplan och planändring är det nödvändigt att avgöra om miljöbedömning behövs, d.v.s. om planändringens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Bedömning om sådant behov föreligger görs genom en så kallad undersökning enligt 6 kap 5 6 miljöbalken. Den utredning som kommunen har gjort leder till bedömningen att detaljplanen inte har någon betydande miljöpåverkan. Således föreligger inget behov av miljöbedömning enligt 6 kap 9-19, miljöbalken. Bedömningen baseras på utfallet av den genomgång av projektet som gjorts mot kommunens checklista för undersökning om miljöbedömning. Checklistan finns med som övrig handling till detaljplanen. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bebyggelseområden Bostäder Enligt gällande plan medges bostäder i området vilket fortsätter att gälla. Direkt väster om ändringen av detaljplan ligger 14 kedjehus och ytterligare några meter väster om dessa och mot Älvnäsleden finns ett antal radhus. Bestämmelse om antal våningar ändras från en våning till två våningar på grund av buller från järnvägen, se mer under rubriken Hälsa och säkerhet, buller på sid 7. Gator och trafik Gatunät och utfart I gällande detaljplan har området för planändringen sin tillfart genom Dalergränd med anslutning till Älvbrovägen. Dalergränd behöver en del arbeten för att kunna användas som gata och detta kommer att utföras av Teknisk service efter att Avesta Vatten och Avfalls markarbeten med till exempel omläggning av vattenledning har genomförts. En något ökad fordonstrafik kan bli följden vid bebyggelse inom området för ändringen, men detta beror inte på ändringen av detaljplanen. Foto taget från Älvbrovägen mot Dalergränd

17 GRANSKNINGSHANDLING 2 7 (8) Teknisk försörjning VA, el, opto och värme Ändringen av planbestämmelserna medför inga förändringar avseende teknisk försörjning. VA-ledningar finns att ansluta ny bebyggelse till. Då befintlig vattenledning ej varit i bruk i området kommer den att läggas om. Beroende på de exakta lägena för ev ledningar kan behov av att flytta dessa uppstå i samband med genomförandet av planändringen, vid nybyggnad av hyreshus eller vid grundläggning av den nya vägen. Ny bebyggelse kan anslutas till opto samt fjärrvärme. Fastighetsrättsliga frågor Servitut För rättighet gällande optokabel inom planområdet, som är till förmån för IT-enheten Avesta kommun, kommer kommunen att skriva ett nyttjanderättsavtal som gäller i 25 år. För gångstigen, se text under Natur kan det också skrivas ett servitut. Natur På båda sidor Dalergränd finns en relativt ung och skött lövskog, dominerad av björk och med ett visst inslag av sälg som uppkommit spontant. Området saknar död ved, dock finns en skapad faunadepå som vid en exploatering kan behöva flyttas till en närliggande solbelyst plats. Det finns inga tecken på naturvärden och kommunekologen bedömer därmed att det inte behöver göras en naturvärdesinventering. Träden utmed Dalergränd står inte på jämna avstånd och är därmed inte att betrakta som en allé. Ändringen av planbestämmelserna innebär ingen förändring som avsevärt kommer att påverka stadsbilden mot den nu gällande detaljplanen eftersom byggrätt redan finns. Dock kommer den vegetation som finns inom området att tas ner för att ge plats åt bostadshus när detta blir aktuellt. De boende längs östra sidan Skillinggränd nyttjar marken inom Skillingen 8 för att röra sig ut från baksidan av sina fastigheter. För att säkra denna passage kan avtalsservitut skrivas för en gångstig, Avesta kommun ombesörjer i så fall detta. Hälsa och säkerhet Buller Eventuella tillkommande bostäder måste klara gällande bullerriktvärden och detta hanteras i varje enskilt fall i bygglovprocessen. Avståndet från järnvägen, Dalabanan, till närmaste byggnad är ca 70 m. En trafikbullerutredning har gjorts efter granskningen och rapporten bifogas detaljplanen. Resultaten visar att riktvärdet för ekvivalenta ljudnivåer vid fasad uppfylls för planerade bostadsbyggander på området. För att uppfylla riktvärden för ekvivalent och maximal ljudnivå vid uteplats i direkt anslutning till bostäderna ska nya hus utföras med två våningsplan. Detta för att erhålla den bästa skärmningen av den egna byggnadskroppen. Med två våningsplan kommer fortsatt riktvärden vid fasad att innehållas för samtliga bostäder. En bestämmelse om föreskrivet antal våningar har därför införts i planen. Uteplatser bör anläggas på byggnadernas sydvästra sida, d v s motsatt sida järnvägen, där riktvärden för uteplats då kan erhållas.

18 GRANSKNINGSHANDLING 2 8 (8) Gällande bullerriktvärden Vibrationer Det finns inte några nationellt fastställda riktvärden för vibrationer. Enligt Trafikverkets egna riktlinjer får dock vibrationer i bostäder och vårdlokaler uppgå till som mest 0,4 mm/s RMS vägd vibrationsnivå. Värdet avser vibrationsnivå nattetid (22-06) och får överskridas högst fem gånger per trafikårsmedelnatt. Vibrationsnivån får dock inte överskrida 0,7 mm/s vägd RMS. År 2017 gjordes en vibrationsmätning i samma område som för tänkt aktuell planändring av Structor som fick i uppdrag att kontrollmäta vibrationer från spårtrafik inför planerad nybyggnation på Dalergränd. Byggnation var tänkt att utgöras av träradhus i två våningar. Mätningens syfte var att utreda om de planerade bostadshusen utsätts för kännbara komfortvibrationer. Uppmätta vibrationer i mark var lägre än 0,4 mm/s, d v s lägre än riktvärdet för måttlig störning. Vibrationerna förväntas dock förstärkas till byggnadernas övre plan om byggnaderna utförs med trästomme. Vid vissa godstågspassager förväntas vibrationerna överskrida accelerationsriktvärdet. För att inte störande vibrationer ska uppstå föreslås att hus öster om Dalergränd och således närmast spåret grundläggs på korslagda pålar alternativt förses med en tung byggnadsstomme med korta spännvidder. För byggnader längre bort från spåret, på västra sidan Dalergränd, bedöms inga åtgärder vara nödvändiga. I aktuell planändring kommer våningsantalet inte att ändras utan fortsättningsvis gäller en våning öster om Dalergränd och mot järnvägen. Väster om Dalergränd gäller två våningar. Transporter av farligt gods Dalabanan På närliggande järnväg, Dalabanan, sker transport av farligt gods och Trafikverkets rekommendation är att ny bebyggelse inte ska tillåtas inom ett område på 30 meter från spårmitt. Byggrätt för bostäder inom aktuell planändring tillåts som närmast ca 65 meter från spårmitt på den intilliggande järnvägen. Kommunen bedömer att risken med att upphäva prick- och korsprickad mark samt ta bort bestämmelsen endast rad- och kedjehus inte påverkar riskerna för området nämnvärt vid en eventuell olycka med transport av farligt gods. Planändringens ekonomiska konsekvenser Planändringen bekostas av kommande exploatör i samband med markköp.

19 GRANSKNINGSHANDLING 2 1 (2) Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden Avesta kommun, Dalarnas län Följande detaljplan berörs: S 128 Bostadsområde öster om Älvnäsleden Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning , reviderad GRANSKNINGSUTLÅTANDE Planförslaget har varit utsänt på granskning under tiden 28 januari t o m 25 februari Under granskningstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga vid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, Strandbacksvägen 7 i Avesta, samt på biblioteket i Avesta och på förvaltningens hemsida. Berörda myndigheter, sakägare, markägare och övriga berörda har erhållit meddelande om granskning per post. Planförslaget har tidigare varit ute på samråd under tiden 12 november till och med 17 december De synpunkter som inkom under samrådstiden finns sammanställda i en samrådsredogörelse som utgör en bilaga till detta utlåtande. Inkomna yttranden: U 1. Länsstyrelsen ingen erinran U 2. Trafikverket U 3. Lantmäteriet U 4. Polismyndigheten ingen erinran Sammanfattande utlåtande: Under granskningstiden har synpunkter inkommit från Trafikverket som vill att det ska göras bullerberäkningar med nuläge och prognosticerad trafik år 2040 med hänsyn till planerad bebyggelse. Lantmäteriet anger i sitt yttrande att om fjärrvärmeledningar och optofiberledningar ska finnas kvar bör u-områden utläggas för dessa. Inkomna yttranden har föranlett vissa kompletteringar i planbeskrivningen och på plankartan. Vilka förändringar som gjorts i planbeskrivningen är beskrivet under respektive yttrande, se nedan. Inkomna yttranden med utlåtande: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättandet av det särskilda utlåtandet är alla inkomna yttranden ordagrant avskrivna. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats. Eventuella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendets handläggning, har dock inte tagits med i avskrivning. Inkomna yttranden med utlåtande: U 1. Länsstyrelsen Yttrande Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10 Vår granskning har inte identifierat några sådana frågor. Länsstyrelsen tillstyrker därför föreliggande plan. U 3. Utlåtande - Trafikverket Yttrande Buller En större yta blir möjlig att bebygga med bostäder och det är nära järnvägen. Trafikverket vill se bullerutredningar med nuläge och prognosticerad trafik (år 2040) med hänsyn till planerad bebyggelse. Trafikverket anser att bullerberäkningar ska göras på tänkt byggnadsplacering och byggnadshöjd och bullersituationen för uteplatser etc måste också utredas, med planerade/erforderliga bullerskydd och anpassningsåtgärder. Samtliga bullerskydd ska finnas med i beräkningarna, för att säkerställa att gällande riktvärden kan innehållas. För detta ska den beräknande ljudnivån (frifältsvärden vid fasad) för hela planområdet redovisas.

20 GRANSKNINGSHANDLING 2 2 (2) Detaljplanen får sedan bara medge den placering av bebyggelse samt utformning, exempelvis byggnadshöjd etc som är beräknad, och samtliga erforderliga bullerskyddsåtgärder och anpassning av bebyggelse ska säkerställas genom planbestämmelse i plankartan. Trafikverket förutsätter att planområdet i sin helhet planeras och utformas så att gällande riktvärden för trafikbuller innehålls. De nödvändiga åtgärder som kan krävas (bullerskydd) bekostas av kommunen och/ eller exploatören. Det måste också säkerställas att erforderliga bullerskyddsåtgärder finns på plats innan inflyttning tillåts. Trafikverket anser att bullerutredningen som utgör underlag för föreliggande detaljplan är otillräcklig för att vi ska kunna bedöma påverkan på anläggningen. De lokala förutsättningarna kan föranleda problem med buller. Kommunen ansvarar för att säkerställa att bebyggelsen anpassas utifrån de lokala förutsättningarna. Innan detaljplanen förs till antagande ska Trafikverket återigen ges möjlighet att ta del av utredningen. Farligt godstransporter på järnvägen Vad gäller risker med farligt godstransporter på järnvägen hänvisar vi till Länsstyrelsens bedömning. Utlåtande En bullerutredning har gjorts efter granskningen och rapporten bifogas detaljplanen. Resultaten visar att riktvärdet för ekvivalenta ljudnivåer vid fasad uppfylls för planerade bostadsbyggander på området. För att uppfylla riktvärden för ekvivalent och maximal ljudnivå vid uteplats i direkt anslutning till bostäderna ska samtliga nya hus utföras i två våningar för att erhålla den bästa skärmningen av den egna byggnadskroppen. U 2. U 3. Lantmäteriet Yttrande Utlåtande Polismyndigheten Yttrande Utlåtande Planen har kompletterats med en bestämmelse angående buller. Våningsantal har ändrats till två våningar i stället för som i gällande plan en våning. Av samrådsredogörelsen framgår att fjärrvärmeledningar och optofiberledningar finns inom planområdet. Ska dessa ledningar vara kvar bör u-områden utläggas för dessa. Kommunen kommer att säkerställa rätten till optokabel och med servitut i samband med försäljning av marken. Fjärrvärmeledningar går inte inom planområdet men kommer ändå att säkerställas med servitut. Från Polismyndigheten har vi egentligen inget att påtala mot planerad ändring av detaljplan öster om Älvnäsleden i Avesta kommun, men när det gäller detaljplaner och nybyggnationer är det viktigt att även ta med brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocessen. Dessa frågor är svåra att hantera i en detaljplan då planen inte styr vilka som kommer att bo i området och inte var vegetation kommer att planteras. Detaljplanen styr inte heller så detaljerat var byggnader får finnas utan det görs i bygglovskedet. Eftersom det endast är en ändring av detaljplan tillämpas ett förenklat förfarande till skillnad mot om en ny detaljplan tas fram. Vid en process med en ny detaljplan bedöms lämpligheten med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov mer ingående. VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING Plan- och byggenheten Eva Westlund Planingenjör Stina Björnholm Plan- och byggchef

21 GRANSKNINGSHANDLING 2 1 (5) Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden Avesta kommun, Dalarnas län Följande detaljplan berörs: S 128 Bostadsområde öster om Älvnäsleden Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning , reviderad Eva Westlund Planingenjör Stina Björnholm Plan- och byggchef SAMRÅDSREDOGÖRELSE Planförslaget har varit utsänd på remiss och samråd under tiden 12 november - 17 december Under samrådstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning i Månsbo, Avesta samt på biblioteket i Avesta och på förvaltningens hemsida. Berörda myndigheter, sakägare, markägare och övriga berörda har erhållit meddelande om samråd per post. Dessutom har samrådet kungjorts genom annonsering i Avesta Tidning och på kommunens anslagstavla. Inkomna yttranden: S 1. Länsstyrelsen S 2. Lantmäteriet S 3. Trafikverket S 4. Värmevärden S 5. Kedjehusägarna på Skillinggränd/gm Gunilla Blomqvist ingen erinran Sammanfattning: Inkomna yttranden har föranlett vissa kompletteringar i planbeskrivningen. Vilka förändringar som gjorts i planbeskrivningen är beskrivet under respektive yttrande, se nedan. Inkomna yttranden med kommentarer: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättandet av samrådsredogörelsen är alla inkomna yttranden ordagrant avskrivna. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats. Eventuella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendets handläggning, har dock inte tagits med i avskrivning. S 1. Länsstyrelsen Yttrande Frågor som kan leda till att denna detaljplan överprövas enligt PBL 11 kap. 10 Hälsa och säkerhet Buller Planbeskrivningen anger att i samband med tidigare planarbeten i närheten av aktuell planändring har bullerfrågan utretts. På grundval av dessa utredningar bedömer kommunen att buller inte utgör något problem i det nu aktuella planområdet. Länsstyrelsen kan dock inte bedöma bullerfrågan då det inte finns någon hänvisning till dessa utredningar eller vilken detaljplan som avses. Länsstyrelsens bedömning är således att planhandlingarna ska kompletteras med en bullerutredning, alternativt ange vilken bullerutredning som ligger till grund för ställningstagandet i planbeskrivningen. Planbeskrivningen ska därtill ha en ingående och tydlig motivering varför det anses klara bullervärdena.

22 GRANSKNINGSHANDLING 2 2 (5) Övriga faktorer som kan äventyra planens genomförande Biotopskydd Längs med den befintliga vägen (Dalergränd) in till planområdet som ändringen berör står en trädrad på båda sidor vägen som skulle kunna utgöra en allé. Det är svårt att avgöra enbart på flygbilder om det är en allé eller inte och om det då omfattas av det generella biotopskyddet. Om det är en allé och åtgärder inom planområdet kan riskera att skada träden krävs en dispens från biotopskyddet. Länsstyrelsen anser att det ska undersökas om det är träd som utgörs som en allé och om detta utgör en allé är det lämpligt att utreda om alternativa lösningar finns som innebär att träden inte skadas. Om utredning inte görs finns risk att detaljplanen inte kan användas om dispens från biotopskyddet nekas. Naturvärden Den underliggande detaljplanen (S128) anger i sin planbeskrivning att planområdet saknar träd och buskvegetation. Idag har det aktuella planområdet förändrats och fått rikligt med träd efter alla år sedan S 128 vann laga kraft. Detta gör att länsstyrelsen bedömer att en naturvärdesinventering ska göras inom det område som ändringen av detaljplanen berör, för att identifiera hur området ser ut och om det finns några naturvärden. Behovsbedömning enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. Kommentar Planbeskrivningen har kompletterats under rubriken Hälsa och säkerhet med en motivering varför kommunen bedömer att bullervärdena klaras. Planbeskrivningen har även kompletterats med vilken bullerutredning som ligger till grund för detta ställningstagande. Längs med Dalergränd finns en björkdominerad lövdunge som uppkommit spontant. Träden står inte på jämna avstånd och är därmed inte att betrakta som en allé. Planbeskrivningen har kompletterats med detta under rubriken Natur. Kommunekologen ser inga tecken på naturvärden och bedömer därmed att det inte behövs göras en naturvärdesinventering. Planbeskrivningen har kompletterats med detta under rubriken Natur. S 2. Lantmäteriet Yttrande Ingen erinran Kommentar - S 3. Trafikverket Yttrande Vi har inget emot ändringen men har synpunkter på buller och risker med farligt gods. Ev tillkommande bostäder måste klara buller. Bostäder som byggs 65 m från järnvägen kommer att bli bullerstörda. Detta får i framtiden hanteras i varje enskilt fall i bygglovprocessen. På järnvägen transporteras farligt gods. Risker förknippade med detta behöver hanteras i varje enskilt fall i kommande bygglovhantering. Länsstyrelsen rekommenderar normalt m avstånd för att särskild riskhantering inte ska behövas, för bostad i högst två plan samt över 150 meter för bostäder i mer än två plan. Kommentar I samband med anledning av framtagande av detaljplan för kv Länsen m fl, vilken antogs den 21 juni 2010 men upphävdes av länsstyrelsen den 13 oktober 2015, utreddes bullerfrågan och bullerutredningskartor togs fram. Det nu aktuella planområdet finns med på en mindre del av bullerkartan men det framgår ändå att dagens bullerriktvärden klaras på 53 m från spårmitt. Planbeskrivningen har kompletterats under rubriken Hälsa och säkerhet med text angående detta. S 4. Värmevärden Yttrande Vi vill ha möjlighet att komma in med arbetsfordon/grävmaskin från baksidan av Skillinggränd mot Dalergränd. Pga byggnation går det ej att komma in från Skillinggränd för att laga/underhålla av våra fjärrvärmekulvert som samtliga fastigheterna är anslutna till. Vi önskar mellanrum mellan befintliga tomter utefter Skillinggränd och nybyggnation på Dalergränd.

23 GRANSKNINGSHANDLING 2 Kommentar 3 (5) Planändringen innebär inga ändrade förhållanden när det gäller markfrågor mot den gällande detaljplanen från Tillträde till fastigheterna längs Skillinggränd får lösas mellan parterna i varje enskilt fall. S 5. Kedjehusägarna på Skillinggränd/ gm Gunilla Blomqvist Yttrande Vi som bor i kedjehusen på Skillinggränd har träffats och diskuterat kring planförslaget. Vi har önskemål om att ett fritt utrymme lämnas mellan tomtmarkerna på ca 5 m. Det gäller både för Skillingen 8 och Djäknehyttan 1:14. Vi upplever ett stort behov av att via baksidan på våra tomter kunna komma in med transporter samt att för trivsel och rekreation kunna röra oss ut från baksidan. Vi har även en fiberledning som löper strax bakom våra tomtmarker som vi anser ligger på ett mer tryggat sätt på en allmän mark än på en/flera andra tomtmarker. Vi är öppna för och önskar hjälp att diskutera hur detta friutrymme skulle kunna upprättas på bästa sätt för alla parter. Vi vill fortsätta ha en dialog kring området både vad gäller att ev. köpa del av mark, arrendera eller på något annat sätt få till stånd detta friutrymme och vi ser inga hinder om det kan medför kostnader för oss. Vi tror även att våra nya kommande grannar är av den åsikten att det vore mycket bra med ett gemensamt fritt utrymme mellan tomterna. Det påverkar hela kvarteret positivt med en ökad rörlighet för transporter både per fot och vid behov med bil/släpvagn eller olika arbetsmaskiner t.ex. för reparationer av fjärrvärmeledningarna som finns mellan husen.

24 GRANSKNINGSHANDLING 2 4 (5)

25 GRANSKNINGSHANDLING 2 5 (5) Kommentar När det gäller rättighet för optokabel till förmån för IT-enheten Avesta kommun inom planområdet kommer kommunen att skriva ett nyttjanderättsavtal som gäller i 25 år. För ett fritt utrymme mellan tomtmarkerna kan ett servitut skrivas för en gångstig. Planbeskrivningen har kompletterats med detta. Se även kommentar under S 4 gällande fjärrvärmeledning. Angående kommentarer i Utredning behov av miljöbedömning så står kommunens ställningstagande fast att ändringen av gällande detaljplan inte har någon betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar bedömningen som kommunen gjort. Kommunen har förståelse för att området har stor betydelse för de boende efter Skillinggränd. Men eftersom området redan är planlagt för bostäder och byggande av nya bostäder har en hög politisk prioritet så väger detta över mot att inte att sälja mark för ny bebyggelse. Om inte ändringen av detaljplanen görs kan ändå bostäder byggas i området med stöd av gällande detaljplan, endast bygglov behövs för detta. Det finns en brunn i området, som troligtvis har glömts bort vid underhåll och denna ska ta hand om regnvattnet. Teknisk service kommer att undersöka funktionen hos denna till våren. I övrigt så står det mycket träd som hjälper till med dagvattnet i lekparken. Teknisk service kommer även att se över höjder på väg och rännstensbrunnar i samband med rustning av Dalergränd. Om boende upplever det som en störning med livliga barn kan en anmälan göras till kommunens miljöenhet som då kan komma att pröva det mot miljöbalken. Vid bedömning av vilka krav som ska ställas på den eller det som anses bullra utgår man främst från gällande riktvärden och de riktvärden som finns för buller när det gäller detaljplan är endast för trafik och industri/verksamheter. Något bullerplank planeras inte att sättas upp mot ny bebyggelse. En diskussion kan föras med kommunen om lekområde för aktiv rörelse och ev fotbollsplan kan lösas på annan plats. Planbeskrivningen har kompletterats något efter inkomna synpunkter. Se även kommentarer under S 1, S 3 och S 4. VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING Plan- och byggenheten Eva Westlund Planingenjör

26 GRANSKNINGSHANDLING 2 AVESTA Dnr: VDMB Plan- och byggenheten UTREDNING ~ BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden Avesta kommun, Dalarnas län Syfte med detaljplanen Syftet med planändringen är att möjliggöra ett bättre utnyttjande av befintliga fastigheter vad gäller möjlig mark att bebygga. Detta sker genom att den mark som inte får bebyggas (prickmark) samt korsprickad mark tas bort för fastigheten Dalern 1, Skillingen 8 och del av Djäknehyttan 1:14. Ändringen innebär även att egenskapsbestämmelserna sr och sk (radhus och kedjehus) tas bort för att möjliggöra kommande behov av bostadsbebyggelse. Undersökning av behovet av miljöbedömning När en detaljplan eller ett planprogram ska upprättas eller ändras ska kommunen, enligt miljöbalkens 6 kap 3, göra en så kallad strategisk miljöbedömning i de fall planens, programmets eller ändringens genomförande kommer att ge en betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen är en process där framtagandet av en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) är en del. Detta arbete ska inledas med en undersökning av frågan om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Resultatet av undersökningen ska sedan samrådas med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. Om kommunen redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras behöver dock inte sådant samråd ske. I miljöbedömningsförordningen (2017:966), och dess bilaga, finns bl.a. listat olika verksamheter som alltid ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen ska sedan, i ett särskilt beslut, avgöra om betydande miljöpåverkan kan antas. Om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå ska en strategisk miljöbedömning göras. Sammanfattande bedömning Planändringen bedöms inte ha någon betydande miljöpåverkan. Således föreligger inget behov av miljöbedömning enligt 6 kap 9 19 miljöbalken. Slutsatsen av undersökningen baserar sig på att det berörda området redan är planlagt, samt att de ändrade planbestämmelserna i sig inte är av sådant slag att de medger verksamheter som kan ha betydande miljöpåverkan.

27 GRANSKNINGSHANDLING 2 Checklista för att avgöra behovet av en miljöbedömning med MKB TÄNKT ANVÄNDNING ENLIGT DETALJPLANEN Miljöbedömningsförordning Frågeställning Ja Nej Kommentar Finns någon tänkt verksamhet med bland de som enligt förordningen ska antas medföra BMP (betydande miljöpåverkan) x GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Frågeställning Ja Nej Kommentar 3-4 kap MB Berörs området av 3-4 kap MB? (särskilda hushållningsbestämmelser, riksintresse för naturoch kulturmiljövård och rörligt friluftsliv) 7 kap MB Berörs området av 7 kap MB? (Natur/kulturreservat, biotopskydd, strandskydd, naturminne, landskapsskydd, skyddsområde för vattentäkt) 5 kap MB Strider planen mot uppsatta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB eller andra riktvärden? (luftföroreningar, buller) Internationella Berörs området av internationella konventioner? intressen Naturvårdsplan/ program Riksintressen Ekologiskt särskilt känsligt område Byggnads- och fornminnen Lokala inventeringar Lokala värden (Natura 2000, UNESCO världsarv etc.) Innehåller området höga naturvärden? (nyckelbiotop eller utpekat i olika naturvårdsprogram) Berörs området av riksintressen? (Natur, kultur, rörligt friluftsliv) Är området ekologiskt känsligt, belagt med andra restriktioner? (förorenad mark) Berörs området av byggnadsminnen eller fornminnen? Berörs området av lokala inventeringar? (ängsoch hagmark, sumpskog, hotade/rödlistade arter) Är området opåverkat eller har det särskilda värden ur boendesynpunkt? (oexploaterat, bullerfri zon, närrekreationsområde) x x x x x x x x x x RIKTLINJER Gällande ÖP/FÖP Skyddsavstånd Frågeställning Ja Nej Kommentar Strider planen mot gällande ÖP/FÖP eller andra x kommunala planer eller program? Är området påverkat av skyddsavstånd? x (riktvärde för skyddsavstånd till ny och befintlig bebyggelse) FÖRÄNDRINGAR I SAMBAND MED NY DETALJPLAN Frågeställning Ja Nej Kommentar Mark- och Ger planens genomförande en förändrad mark- x vattenanvändning och/eller vattenanvändning? Exploatering Ger planens genomförande en ökad x Prick och korsprickad mark tas bort

28 GRANSKNINGSHANDLING 2 exploateringsgrad? Transporter/ kommunikationer Följdinvestering Omgivande markanvändning Anmälan, tillstånd Förebyggande åtgärd Miljömål Ger planens genomförande en betydande ökning av fordonstrafik? Är planens genomförande i behov av följdinvesteringar? (Infrastruktur, vägar, VA, energi) Ställer planens genomförande krav på förändringar av omgivande markanvändning? (stormarknader, industri, övriga anläggningar) Kräver föreslagna verksamheter eller planens genomförande anmälan eller tillstånd enligt MB? Kan planens genomförande medföra så negativa effekter att förebyggande åtgärder eller kompensationsåtgärder behöver vidtas? Strider planen mot uppsatta miljömål: nationellt, regionalt eller lokalt? x x x x x x VA ledningar ska flyttas och vägen asfalteras EFFEKTER PÅ MILJÖN (1 = ingen, 2 = måttlig och 3 = betydande påverkan) Mark Luft och klimat Vatten Vegetation Djurliv Miljöpåverkan från omgivning Landskapsbild och stadsbild Omgivning Översvämning Frågeställning Kommentar Planens genomförande ger negativ x inverkan på marken? (instabilitet, sättningar, rasrisk etc.) Planens genomförande ger negativ x inverkan på luft eller klimat? (föroreningar, luft, lokalklimat, vind) Planens genomförande ger negativ x inverkan på yt- och grundvatten? (vattenkvalitet, minskade vattentillgångar, förändrade infiltrationsförhållanden) Planens genomförande ger negativ x inverkan på vegetation? (minskning eller införande av ny växtart) Planens genomförande ger negativ x inverkan på djurlivet? (förändring av sammansättning eller antal, minskning eller införande av art, gräns) Finns miljöpåverkan från omgivande x verksamhet? Planens genomförande ger negativ x inverkan på landskaps och/eller stadsbilden? (utsikter, utblickar, landmärken etc.) Planens genomförande ger negativ x Ev kan grannar uppleva ny bebyggelse negativ inverkan på omgivningen i övrigt? (stadsbild, grannar, verksamheter) Planens genomförande ger risk för x översvämning EFFEKTER PÅ HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER (1 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Naturresurser Frågeställning Kommentar Planens genomförande innebär att en långsiktigt hållbar resursanvändning inte främjas? (uttömmande av ej förnyelsebara resurser såsom dricksvatten, grus- och bergtäkter mm) x

29 GRANSKNINGSHANDLING 2 Rekreation/ friluftsliv Kulturmiljö Planens genomförande ger inverkan på rekreation och rörligt friluftsliv? (närströvområden, parker, grön-stråk, utflyktsmål, vandringsleder, frilufts- och idrottsanläggningar) Planens genomförande ger negativ inverkan på kulturhistoriska värden? (arkeologi, fornlämningar, jord-, skogsbruks- eller industrihistoriska värden) x x En kortare väg som ev används att rasta hundar kommer att bli asfalterad STÖRNINGAR OCH EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET (1 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Buller Föroreningar Ljus Vibrationer Säkerhet Elektriska/ magnetiska fält Markradon Frågeställning Kommentar Planens genomförande ger störningar i form av ljud? (människor exponeras för störande buller) Planens genomförande ger ökade utsläpp av hälsofarliga ämnen? Planens genomförande ger störningar i form av ljus? Planens genomförande ger störningar i form av vibrationer? (människor exponeras för markvibrationer) Planens genomförande innebär risker? (explosion, brand, strålning, utsläpp, förhöjda risker vid transporter av farligt gods) Elektriska/magnetiska fält kan påverka planen? Planen ligger inom område med risk för markradon? x x x x x x x lågriskområde UTVÄRDERING Frågeställning Ja Nej Kommentar Innebär förslaget tydliga motsättningar mellan olika intressen? Är det sannolikt att allvarliga negativa effekter uppkommer? Är osäkerheten av bedömningen av effekter stor? Är effekterna varaktiga eller irreversibla? Kan planens genomförande innebära negativ effekt inom enskilda områden på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser? (kumulativa effekter beaktas) x x x x x RESULTAT AV BEHOVSBEDÖMNINGEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Planens genomförande kan innebära en betydande påverkan på miljön, x hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. En miljöbedömning (MKB) enligt 5 kap 18 PBL erfordras? En MKB eller en konsekvensbeskrivning till planen skall särskilt behandla följande aspekter: ---

30 SAMRÅDSHANDLING AVESTA Dnr: VDMB xxx Plan- och byggenheten UNDERSÖKNING ~ BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande program för MÅNSBO GÄRDE Avesta Kommun, Dalarnas län Syfte med planarbetet Syftet med programmet är att utreda och lägga fast hur området kan omvandlas till ett nytt bostadsområde inom Avesta stad. I området ska, utöver bostäder, även finnas skola, förskola och platser för olika former av trygghetsboende. Undersökning av behovet av miljöbedömning När en detaljplan eller ett planprogram ska upprättas eller ändras ska kommunen, enligt miljöbalkens 6 kap 3, göra en så kallad strategisk miljöbedömning i de fall planens, programmets eller ändringens genomförande kommer att ge en betydande miljöpåverkan (BMP). Miljöbedömningen är en process där framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en del. Detta arbete ska inledas med en undersökning av frågan om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I miljöbedömningsförordningen (2017:966), och dess bilaga, finns bl.a. listat olika verksamheter som alltid ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Resultatet av undersökningen ska samrådas med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. Om kommunen redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras behöver dock inte sådant samråd ske. Kommunen ska sedan, i ett särskilt beslut, avgöra om betydande miljöpåverkan kan antas och om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå ska en strategisk miljöbedömning göras. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Genomförande av programmets efterföljande detaljplaner kommer att medföra stora förändringar i området mot idag och i planarbetet måste flera motstående intressen, så som behovet av bostäder, skola mm kontra ianspråktagande av åkermark och möjlig påverkan på kulturmiljö, hanteras. I och med detta påverkas även vissa frågor relativt mycket på den aktuella platsen, men sett till dessa frågor i kommunen som helhet är förändringarnas omfattning inte så stor. Programområdet ingår i området Avesta till Skutskär som är av riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken och den östra delen berörs av riksintresse för kulturmiljövård. Kommunen bedömer att förslaget inte påverkar värdegrunderna för dessa utpekanden. Strandskyddat område vid Dalälven berörs bara marginellt av förslaget, t.ex. för iordningställande av utsiktsplatser, medan strandskydd vid det vattendrag som finns i områdets västra del kan komma att påverkas något mer. Utifrån den samlade omfattningen av identifierade effekter, och att många av dessa beaktas i områdets utformning, är kommunens bedömning att programmet och efterföljande detaljplaner inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan, och att en miljöbedömning därmed inte erfordras.

31 SAMRÅDSHANDLING Checklista för att avgöra behovet av en miljöbedömning med MKB TÄNKT ANVÄNDNING ENLIGT DETALJPLANEN Miljöbedömningsf örordning Frågeställning Ja Nej Kommentar Finns någon tänkt verksamhet med bland de som enligt förordningen ska antas medföra BMP X GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Frågeställning Ja Nej Kommentar X 3-4 kap MB Berörs området av 3-4 kap MB? (särskilda hushållningsbestämmelser, riksintresse för naturoch kulturmiljövård och rörligt friluftsliv) 7 kap MB Berörs området av 7 kap MB? (Natur/kulturreservat, biotopskydd, strandskydd, naturminne, landskapsskydd, skyddsområde för vattentäkt) 5 kap MB Strider planen mot uppsatta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB eller andra riktvärden? (luftföroreningar, vatten, buller) Internationella intressen Naturvårdsplan/ program Riksintressen Ekologiskt särskilt känsligt område Byggnads- och fornminnen Lokala inventeringar Lokala värden Berörs området av internationella konventioner? (Natura 2000, UNESCO världsarv etc.) Innehåller området höga naturvärden? (nyckelbiotop eller utpekat i olika naturvårdsprogram) Berörs området av riksintressen? (Natur, kultur, rörligt friluftsliv) Är området ekologiskt känsligt, belagt med andra restriktioner? (förorenad mark) Berörs området av byggnadsminnen eller fornminnen? Berörs området av lokala inventeringar? (ängsoch hagmark, sumpskog, hotade/rödlistade arter) Är området opåverkat eller har det särskilda värden ur boendesynpunkt? (oexploaterat, bullerfri zon, närrekreationsområde) X X X X X X X X X Ingår i området Avesta till Skutskär enligt MB 4:2, men påverkar inte detta. Strandskydd vid Dalälven (berörs ej) och vid vattendraget i ravinen i väster. Påverkan på vatten kan hanteras. Luft påverkas av trafik men byggande i detta, centrala, läge är tänkt att minska transportbehovet. Månsbolinden är dock ett naturminne Riksintresse för kulturmiljövård i den östra halvan. Både Månsbo gård och Månsbolinden är utpekade, men utgör sannolikt inte fornminnen RIKTLINJER Gällande ÖP/FÖP Skyddsavstånd Frågeställning Ja Nej Kommentar Strider planen mot gällande ÖP/FÖP eller andra X ÖP anger inte att ett så stort område ska kommunala planer eller program? komma att tas i anspråk för bebyggelse Är området påverkat av skyddsavstånd? X (riktvärde för skyddsavstånd till ny och befintlig bebyggelse) FÖRÄNDRINGAR I SAMBAND MED NY DETALJPLAN Mark- och vattenanvändning Exploatering Frågeställning Ja Nej Kommentar Ger planens genomförande en förändrad mark- X Från åkermark och grusyta till bostadsområde och/eller vattenanvändning? med bostäder, skola mm Ger planens genomförande en ökad X Finns ingen byggrätt inom området idag exploateringsgrad?

32 SAMRÅDSHANDLING Transporter/ kommunikationer Följdinvestering Omgivande markanvändning Anmälan, tillstånd Förebyggande åtgärd Miljömål Frågeställning Ja Nej Kommentar Ger planens genomförande en betydande ökning X Lokalt i området. Påverkar inte fordonstrafiken av fordonstrafik? inom kommunen i stort Är planens genomförande i behov av följdinvesteringar? (Infrastruktur, vägar, VA, X energi) Ställer planens genomförande krav på förändringar av omgivande markanvändning? X (stormarknader, industri, övriga anläggningar) Kräver föreslagna verksamheter eller planens genomförande anmälan eller tillstånd enligt MB? X Kan planens genomförande medföra så negativa effekter att förebyggande åtgärder eller X kompensationsåtgärder behöver vidtas? Strider planen mot uppsatta miljömål: nationellt, regionalt eller lokalt? X EFFEKTER PÅ MILJÖN (0 = ingen, 2 = måttlig och 3 = betydande påverkan) Mark Luft och klimat Vatten Vegetation Djurliv Miljöpåverkan från omgivning Landskapsbild och stadsbild Omgivning Översvämning Frågeställning Kommentar Planens genomförande ger negativ inverkan på marken? (instabilitet, X sättningar, rasrisk etc.) Planens genomförande ger negativ X Lokalt i området. Påverkar inte frågan inom inverkan på luft eller klimat? kommunen i stort. (föroreningar, luft, lokalklimat, vind) Planens genomförande ger negativ inverkan på yt- och grundvatten? (vattenkvalitet, minskade vattentillgångar, förändrade infiltrationsförhållanden) Planens genomförande ger negativ inverkan på vegetation? (minskning eller införande av ny växtart) Planens genomförande ger negativ inverkan på djurlivet? (förändring av sammansättning eller antal, minskning eller införande av art, gräns) Finns miljöpåverkan från omgivande verksamhet? Planens genomförande ger negativ inverkan på landskaps och/eller stadsbilden? (utsikter, utblickar, landmärken etc.) Planens genomförande ger negativ inverkan på omgivningen i övrigt? (stadsbild, grannar, verksamheter) Planens genomförande ger risk för översvämning X X X X X X X Nuvarande mark, till största delen åker, kommer i vissa delar att hårdgöras och bebyggas. Ger negativ inverkan på landskapsbilden i området men stärker i motsvarande mån stadsbilden i området och dess omgivning Befintliga bostäder kan uppleva exploateringen som negativ EFFEKTER PÅ HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER (0 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Naturresurser Frågeställning Kommentar Planens genomförande innebär att en långsiktigt hållbar resursanvändning inte X främjas? (uttömmande av ej förnyelsebara resurser såsom dricksvatten, grustäkt mm) Frågeställning Kommentar

33 SAMRÅDSHANDLING Rekreation/ friluftsliv Kulturmiljö Planens genomförande ger inverkan på rekreation och rörligt friluftsliv? (närströvområden, parker, grön-stråk, utflyktsmål, vandringsleder, frilufts- och idrottsanläggningar) Planens genomförande ger negativ inverkan på kulturhistoriska värden? (arkeologi, fornlämningar, jord-, skogsbruks- eller industrihistoriska värden) X X Ny bebyggelsestruktur anpassas till de kulturmiljövärden som finns i området, t.ex. Månsbo gård. STÖRNINGAR OCH EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET (0 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Buller Föroreningar Ljus Vibrationer Säkerhet Elektriska/ magnetiska fält Markradon Frågeställning Kommentar Planens genomförande ger störningar i form av ljud? (människor exponeras för X störande buller) Planens genomförande ger ökade utsläpp av hälsofarliga ämnen? X Planens genomförande ger störningar i form av ljus? X Planens genomförande ger störningar i form av vibrationer? (människor X exponeras för markvibrationer) Planens genomförande innebär risker? (explosion, brand, strålning, utsläpp, X förhöjda risker vid transporter av farligt gods) Elektriska/magnetiska fält kan påverka planen? X Planen ligger inom område med risk för X Åsen i norr kan ge ökad risk. Hanteras med markradon? normalt radonsäkert byggande. UTVÄRDERING Frågeställning Ja Nej Kommentar Innebär förslaget tydliga motsättningar mellan olika intressen? X Åkermark, kulturmiljö och byggande Är det sannolikt att allvarliga negativa effekter uppkommer? X Är osäkerheten av bedömningen av effekter stor? X Är effekterna varaktiga eller irreversibla? Kan planens genomförande innebära negativ effekt inom enskilda X Odlingsbar åkermark tas i anspråk områden på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser? (kumulativa effekter beaktas) RESULTAT AV BEHOVSBEDÖMNINGEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Planens genomförande kan innebära en betydande påverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. X En miljöbedömning (MKB) enligt 4 kap 34 PBL erfordras? En MKB eller en konsekvensbeskrivning till planen skall särskilt behandla följande aspekter: * *

34 PLANPROGRAM MÅNSBO GÄRDE, AVESTA 2019 SAMRÅDSHANDLING

35 Planprogram Månsbo gärde Samrådshandling Beställare Västmanland-Dalarna Miljö- och Byggförvaltning Plan och byggenheten Konsult Sweco Architects

36 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision för framtidens Månsbo gärde 4 Inledning 6 Bakgrund 6 Plandata 7 Planprocessen 7 Förutsättningar och tidigare ställningstaganden 8 Styrdokument, planer och utredningar 8 Riksintressen 8 Området månsbo gärde 10 Platsens förutsättningar 11 Planens mål och strategier 12 Förslag 16 Övergripande sammanhang - Månsbo gärde i Avesta 16 Hållbara Månsbo gärde 16 Förslag - stadsdelsmiljöer 19 Grönstruktur 19 Natur och friluftsliv 19 Dagvatten 20 Småskalig odling 20 Platser 21 Kulturmiljö 21 Förslag - Stråk och rörelse 23 Kopplingar och stråk 23 Trafik 24 Illustrationsplan 26 Förslag - Bebyggelse 28 Varierad bostadsbebyggelse 28 Förskola och skola 28 Boende för äldre eller personer med särskilda behov 29 Publika funktioner och grannskapsbebyggelse 29 Gestaltningsprinciper 30 Energiförbrukning 31 Kretslopp och avfall 31 Förslag - Markanvändning 32 Allmän plats och kvartersmark 32 Fortsatt planering och konsekvenser 33 Utbyggnad och etapper 33 Fortsatt planarbete 34 Fortsatt utredningsarbete 34 Planerade kommunala projekt 34 Konsekvenser 34 Process 39 Metodik 39 Planens process 39 Litteraturlista metod 41 Referenser 42 Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

37 VISION FÖR FRAMTIDENS MÅNSBO GÄRDE I stadsdelen Månso gärde lever du ett gott liv, vem du än är! Du bor i en modern och hållbar stadsdel med starka kopplingar till områdets historia och ursprung, till industrin och jordbruket. Gemenskapen du och dina grannar skapar i den gröna utomhusmiljön mellan husen ger området trygghet och tillit. Ni träffas över era grönsaksodlingar, ni möts i skogen på löpturer och ni hjälps åt att promenera era barn till skolan längs de gröna stråken i kvarteret. Husen ni bor i är framförallt i trä, blandade färger, gröna tak, solenergi och annan modern teknik. Du bor ensam i en etta eller med hela familjen i ett stort radhus, du hyr eller äger. I Månsbo gärde bor du nära; nära förskola och skola, nära skogen och Dalälven, nära möjligheten för motion och rekreation. Du bor nära centrum, nära kollektivtrafik och gång- och cykelstråk som snabbt och enkelt tar dig till Avestas målpunkter och andra stadsdelar. Vid Månsbobacken hittar du bussen som tar dig längre. Ni i Månsbo delar, ni delar för en cirkulär hållbar ekonomi. Ni delar på elbilar, elcyklar och lådcyklar som står parkerade i stadsdelens mobilitetshus. Här finns förutom bil- och cykelpool verkstadsyta för att reparera och meka samt kylförråd för era gemensamma leveranser av matvaror som ni beställer via internet. Mobilitetshuset stöttar dig som boende i omställningen mot ett mer hållbart resande genom att minska onödiga vardagsresor och ersätta korta bilresor med cykel. Istället för att slänga eller lagra dina gamla prylar i förråd byter ni i grannskapet ständigt grejer med varandra, i er öppna bytesloppis i en av områdets gemensamma små gårdshus. Inom den gemensamma gården finns också bastu nära älven och ett lummigt orangeri att boka för festligheter. Förskolan och skolan i Månsbo har en unik karaktär och pedagogik som lockar barn från ett större Avesta. Här är barnen mycket utomhus för lek, lärande och upptäckt. De utforskar skogens snår som ligger inpå skolgårdsknuten, de täljer barkbåtar i vattenparken och de odlar sin egen mellis för att förstå principen från jord till bord. Förskolan och skolan är en knutpunkt i Månsbo gärde och ligger strategiskt nära från alla håll med säkra gång- och cykelstråk. Förskolan och skolan är två av många platser längs områdets händelserika gröna och sociala huvudstråk för gång och cykel. Stråket sträcker sig ända från Skogsbo, under väg 70, genom den nya stadsdelen och ner till Dalälven och ansluter till bron mot centrum. Längs stråket följer alla de aktiviter och platser som ger området sin karaktär; platser i natur, grönska med vatten, platser för odling för såväl er boende som för eleverna på förskolan och skolan. Entréerna till förskola/skola nås direkt från stråket samt mobilitetshuset och områdets gemensamma lokaler och ytor. Platser längs stråket för att sitta ner, träffas och vara på finns också. All rörelse och all aktivitet är det som gör stråket till en social länk i stadsdelen. Stråket korsar också en ny GC-väg som med bro över Månsbobacken tar dig direkt till Högbo. Till Månsbo hittar människor från hela Avesta också för att motionera, promenera, rida, skida och pausa vardagen i naturen. Redan befintliga stigar bevaras och utvecklas och flera tydliga nya entré platser till stigarna skapas. I direkt anslutning till huvudstråken och busshållplatser finns entréer med cykelparkering, spårkarta, klädavhängning, vattenpåfyllning, träningsstationer mm. Älvpromenaden längs Dalälven utvecklas västerut. Nedanför Månsbo går en naturlig smal stig och med jämna mellanrum återkommer platser längs stigen. Platser för paus under promenaden. En plats med bryggor för att komma närmare vattnet, en plats för grillning eller picknick, en plats för lek och upptäckt i vattenbrynet. Naturliga småskaliga platser av timmerstockar som kopplar till vad älvenbrynet tidigare användes till i historien. Det är Månsbo, Månsbo i det gröna! 4 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

38 Vy av Månsbostråket, norr ifrån. Barn, vuxla och äldre möts i stadsdelens sociala utemiljö bland odling och trähusbebyggelse. Några odlar, äldre promenerar, barn leker påväg till skolan. Månsbo Illustration: Gärde Amanda Planprogram Wahlén, - Samrådshandling Sweco - mars

39 INLEDNING Avesta kommun har under de senaste åren upplevt både en befolkningsökning och en ökning av företagsetableringar. Kommunen har stora förhoppningar kring fortsatt god näringslivsutveckling, bl.a. som följd av större etableringar i kommunen. Detta betyder att behovet av bostäder och olika former av service i kommunen förväntas öka. Det byggs nu på flera olika håll i Avesta och kommunen bedömer att den redan planlagda marken samt mark som relativt enkelt kan bebyggas inte kommer att räcka för att klara behovet. Behovet av nya förskolor, skolor och olika former av boende för äldre är redan idag stort. Vid upprättandet av Avestas gällande Översiktsplan tog man inte ställning till utveckling av Månsbo gärde. Kommunen anser att det nu är intressant att nu pröva möjligheten till att skapa en ny hållbar stadsdel genom detta detaljplaneprogram. I programmet redovisar en disposition av markens användande av bostäder, offentliga byggnader i form av framför allt förskola, skola och trygghetsboende samt offentliga gröna rum. En utveckling av den nya stadsdelen Månsbo gärde skulle bidra till att förtäta Avesta och knyta ihop de befintliga stadsdelarna Skogsbo, Rutbo och Högbo med Avesta centrum. Området nås cirka 1 km från centrumkärnan och skulle möjliggöra en utveckling av en hållbar stadsdel nära såväl handel och arbetsplatser, natur och rekreation som kommunikation till arbetsmarknader utanför staden. Bakgrund En stor del av programområdet utgörs av åkermark som brukats under lång tid. I området finns också en relativt stor andel etablerad tomtmark, kulturmiljö och även en viss del naturmark. Vid exploateringar bör man i största möjliga mån undvika att ta jordbruksmark i anspråk, bl.a. med hänsyn till framtida behov av livsmedelsförsörjning. Detta lyfts fram i bl.a. 3 kap 4 i miljöbalken och i det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Det ökade behovet av bostäder och service som finns i Avesta kommun är av stort samhällsintresse. En bedömning av möjliga utvecklingsriktningar visar att förtätning inom befintlig stadsstruktur är den mest hållbara utvecklingsriktningen i kommunen. Inom Avesta stad (blå cirkel i kartan) finns begränsningar i utvecklingsriktningar. I sydost är Outokumpus järnverk beläget med en större skyddszon (svart linje). I sydväst ansluter kommungränsen mot Norberg och däremellan finns ett naturreservat samt mycket bergig terräng vid Nybyberget. Att låta staden växa norrut anser kommunen vara mindre lämpligt i detta skede eftersom det skulle bidra till en onödig utspridning av staden, något som t.ex. inte är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv. Dessutom är en stor del av marken i norr del av ett riksintresseområde för det öppna odlingslandskapet i Grytnäs, som då samtidigt också utgör brukningsvärd jordbruksmark. I väster finns områden med redan planlagd mark för bostäder där exploateringar nu inleds. I detta område pågår också parallella utredningar (gula ytor) för möjlig utveckling. Att låta staden växa ytterligare västerut skulle även det innebära en utspridning av staden samt ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark. Sett i dessa perspektiv anser kommunen att det aktuella programområdet (röd markering), som ligger centralt i Avesta, är ett bra område att exploatera för att förtäta staden och möta upp mot de stora utvecklingsbehov som finns. Bedömningen är därför att det är bättre att placera ny bebyggelse inom 6 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

40 denna jordbruks mark, som ligger inom stadens nuvarande yttergränser, än att ta i anspråk större sammanhängande områden med jordbruksmark och med ökat transportberoende i utkanten av staden. Plandata Planområdet är ungefär 22,3 ha. Marken ägs av Avesta kommun. Området ligger inom Avesta stad mellan Dalälven och Riksväg 70. Högbo Koppardalen Månsbo gärde Inom och i nära anslutning till planområdet finns flera värden att beakta i utvecklingen av området. En stor del av planområdet ligger inom ett område som är av riksintresse för kulturmiljövård samt det rörliga friluftslivet. I angränsning till planområdet flyter Dalälven med strandskydd och inom omgivande natur finns stora platser med naturvärden samt ett mycket gammalt träd som är utpekat som naturminne och besöksmål. Stor del av området är idag odlingslandskap med goda markförhållanden. Centrum Gamla byn Dalälven Planprocessen Kommunen kan ange mål och utgångspunkter för planarbetet i ett särskilt program- Planprogram. Det finns inte något krav på att ett program ska tas fram utan det är kommunen själv som avgör om det behövs. När kommunen väljer att göra ett program gäller samma regler för samråd som när ett planförslag tas fram. Ett planprogram är första delen i en detaljplaneprocess, vilken regleras i plan- och bygglagen (PBL). En planprocess sker i flera steg med politiska ställningstaganden mellan varje skede. Planprogrammet godkänns i detta fall av kommunfullmäktige. Planprogrammets syfte är att underlätta detaljplanearbetet där planens utgångspunkter och mål framgår. Programmnet ska ge riktlinjer inför beslutsunderlag och förbättra kunnandet på en övergripande nivå. Samråd sker med sakägare, boende, myndigheter och övriga som bedöms ha väsentligt intresse av programmet. I efterföljande detaljplan ges ytterligare tillfälle för synpunkter för de som då berörs av planen. Skogsbo Rutbo Rv.70 N planområde Flygfoto över Månsbo gärde Foto: Bergslagsbild AB 2016 (idag har fler småhus byggts i sydvästra Månsbo) Planprogrammet beräknas gå ut på samråd i början av april för att kunna godkännas i början av sommaren. Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

41 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Styrdokument, planer och utredningar Översiktsplan I kommunens översiktsplan antagen 2007 är området vid Månsbo (B1k) utpekat som ett område med höga kulturmiljövärden inom eller i anslutning till område av riksintresse. Utrymme för tillkommande bostadshus bedöms inte finnas. Ändringar och tillägg ska utföras med stor hänsyn till bebyggelsemiljön i området. Gällande planer I Månsbo gärdes västra del finns en gälladen plan, upprättat 2007 för bostadsändamål. Området är till stora delar utbyggt med fristående villor. Planområdet omfattar även den nya vägdragningen från bostadsområdet till Månsbobacken. Området vid Månsbo gård ingår i en områdesbestämmelse, upprättad av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gränsen för områdesbestämmelsen sammanfaller till viss del med gränsen för riksintresse för kulturmiljövården, men omfattar endast Månsbo gård och en liten del av omgivande jordbruksmark, mässbyggnaden, disponentvillan samt arbetar- och tjänstemannabostäderna på andra sidan av Månsbobacken. Områdesbestämmelserna reglerar inga skydds- eller varsamhetsbestämmelser, utan reglerar endast höjd lovplikt, vilket bl.a. omfattar lov för rivning, omfärgning eller byte av fasadbeklädnad eller bygglov för ny ekonomibyggnad för jordbrukets behov. Därutöver fastställs att ingen ny bebyggelse får tillkomma i området utöver kompletteringar på redan ianspråktagna tomter och att marken väster om Skogsbovägen ska hållas öppen. Riksintressen Riksintresse enligt 4 kap 2 Miljöbalken Planområdet ligger inom område Dalälven från Avesta till Skutskär och som i sin helhet är riskintresseområde enligt 4 kap 2 Miljöbalken. Området är utpekat för sina natur- och kulturvärden där även turismens och friluftslivets intressen ska beaktas. Detaljplan Områdesbestämmelse Riksintresse enligt 3 kap 6 Miljöbalken Området ligger inom riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 Miljöbalken Riksintresseområdet är Avesta W6, beslutat av Riksantikvarieämbete Motivering: Industrimiljö, järnverk med industribyggnader från 1800-talet och olika typer av kraftverksbyggnader på plats med bakgrund i förindustriell kopparmyntstillverkning. (Tidigindustriell miljö, Herrgårdsmiljö, Kyrkomiljö). Uttryck för riksintresset: Det tidigindustriella skedet illustreras av Gamla byn, belägen på en konstgjord holme, väg- och kanalsystemet samt herrgården och kyrkan. Herrgården uppfördes på 1820-talet som ersättning för tidigare, år 1803 nedbrunnen anläggning. Den vid 1600-talets mitt Riksintresse för rörligt friluftsliv Riksintresse för Kulturmiljö 8 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

42 uppförda kyrkan (skadad vid samma brand), med nuvarande kyrktorn från 1850-talet. Från järnverkets första tid finns de industrihistoriskt märkliga mas- och rostugnarna, uppförda mellan 1874 och 1915 i slaggstenstegel. Lämningar från järnverkets kontinuerliga utbyggnad under de senaste hundra åren. Energiförsörjningen illustreras av två intressanta men senare ombyggda kraftverk, det tidigt uppförda (1898) kraftverket i Lillforsen samt den senare (1917), arkitekturhistoriskt intressanta anläggningen i Storforsen. Naturminne Den stora linden, Månsbolinden, finns utpekad som naturminne sedan 1924 och står just söder om Månsbo gård. Naturvärden Månsbo gård Kända naturvärden finns inom skogsdungen öster om Månsbobacken. Här ska utveckling ske med försiktighet för det artrika naturpartiet. En inventering och bedömning av naturvärden gjordes år 2008 av kommunen. Att skapa tillgänglighet genom naturstigar ses som positivt för upplevelsen av naturen. Kulturmiljö Månsbo är utpekad i en inventering av kulturmiljöer i Avesta kommun, utförd av Dalarnas länsmuseum 1996 samt i en inventering av kulturhistorisk intressant bebyggelse från 1998, också av Dalarans museum. I inventeringen från 1996 rekommenderar museet att befintliga byggnader ska vårdas och ej förvanskas och att odlingsmarken i anslutning till Månsbo bör hävdas och förbli öppen. I inventeringen från 1998 rekommenderas att de befintliga husen bevaras och att ombyggnader tog hänsyn till det ursprungliga utseendet. I värderingen av miljön framhålls att Månsbo har en intressant koppling till Avestas industriella utveckling. Övrig bebyggelse med koppling till industrin så som tjänstemannavillorna vid Måns Hammarsmeds väg och norr om Månsbo gård, manskapsmäss och disponentvilla utgör intressanta exempel på det tidiga seklets bebyggelse. Fornlämningar Månsbo gård finns registrerat i riksantikvarieämbetets fornsök som bytomt/gårdstomt med belägg från Tomtens markering är på ungefärlig plats enligt en arealavmätningskarta från Invid bebyggelsen är även Månsbolinden registrerad som naturföremål, med namn och tradition. I övrigt finns inga kända fornlämningar inom föreslaget planprogramsområde. I och omkring planprogramsområdet finns inga övriga kända fornlämningar och det historiska källmaterialet ger ingen indikation på övrig bebyggelse omkring Månsbo förutom platsen för Månsbo gård. Månsbolinden Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

43 Området månsbo gärde Områdets historia Månsbo nämns som nybygge på slutet av 1500-talet. Gården fick troligen sitt namn efter Måns Hindriksson Hammarsmed. På 1640-talet blev gården skattebefriad som bergsfrälsegård och beboddes av ledande personer vid Avesta kopparbruk finns belägg att det fanns en kvarn vid Månsbo som nyttjade Storforsens vattenkraft. Kvarnen är utsatt på en ägomätningskarta över Avesta från Kvarnen anlades troligen av bruksdirektör Nils Gripenmarck som ägde Månsbo i slutet av 1600-talet. Gården ägdes under 1700-talet och till mitten av 1890-talet av Bjurfors bruk. Fram till att industrin utvecklades vid Månsbo vid slutet av 1890-talet fanns här inte mer än en gård och en kvarn. Under en tid fanns här också en räcksmedja. Månsbo gård och Månsbo kraftstation, fabrik och tjänstemannavillor. Ägomätningskartan Lantmätieriet köptes Månsbo av Stockholms Superfosfats Fabriks AB och som låter anlägga den första kraftstationen vid Månsbo. Kraftstationen anlades för att driva en kloratfabrik. Fabriken var landets första elektrokemiska industri. År 1900 anläggs en karbidfabrik som tillverkade kalkkväve, etylalkohol och ättiksyra. Vid tiden som fabriken ägde Månsbo omvandlades gården den till ett mönsterjordbruk i syfte att demonstrera hur företagets produkter kunde användas i det moderna jordbruket anlades här Sveriges första aluminiumfabrik. Fabriken utnyttjade elöverskottet från det nya vattenkraftverket som hade uppförts Aluminiumfabriken blir relativt fort omodern och olönsam och byggs om 1964 till ett smältverk. Vid sekelskiftet 1900 växte ett samhälle fram i anslutning till industrin vid Månsbo med bostäder, tjänstemannavillor, disponentvilla och skola uppfördes de första bostäderna vid Måns Hammarsmeds väg. Ovanför Månsbo gård, uppfördes i början av 1900-talet två tjänstemannavillor i nationalromantisk stil. Väster om Månsbo gård uppfördes en tjänstemannamäss i början av seklet och som numera utgör kommunkontor. Lite längre västerut, ligger en disponentvilla nära älvens strand, uppförd Området idag - landskapsbild Månsbo gärde avgränsas i norr av Bedelundaåsen och Dalälven i söder. Badelundaåsen som är en av Sveriges längsta rullstensåsar har i äldre tider utgjort ett viktigt kommunikationsstråk liksom även Dalälven har varit en viktig vattenväg. Även idag präglas åsstråket av kommunikationer, med väg 70 öster om älven och järnvägen, Dalabanan, väster om älven. Badelundaåsen och dess hedar utnyttjas för friluftsliv, här finns flera friluftsanläggningar för skidåkning, motionsspår m.m. och längs älven finns flera populära promenadvägar. Månsbo Gärde utgör en flack platå och avgränsas mot den skarpa branta älvslänten. Gärdet har en distinkt form och omsluts av en kompakt skogsridå mot åsen och väg 70 i norr och en något glesare blandskog mot älvstranden i söder. Väster om gär- Tjänstemannavilla i nationalromantisk stil, norr om Månsbo gård Månsbo fabriker 1930-tal Tjänstemannamäss idag kommunkontor, söder om Månsbo gård 10 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

44 det finns en bäckravin och som mynnar ut i älven. I gärdets norra delar finns djupa avvattningsdiken som även mynnar ut i bäckravinen. Månsbo nås via Månsbobacken och som skär av området i öster. Månsbobackens branta slänter gör att det finns lite kontakt mellan Månsbo gärde och del av Månsbo och Högbo öster om vägen. Bebyggelsen vid Månsbo gärde är utspridd med Månsbo gård som den äldsta bebyggelsen med en kontinuitet från sent till tidigt 1600-tal. I övrigt finns tjänstemannamässen (nuvarande kommunkontor), tjänstemannavillor och modern villabebyggelse. Månsbo har länge utgjorts av en ensamgård och varit relativt isolerad från övrig bebyggelse. Det är först vid 1900-talets början som övrig bebyggelse uppkommit omkring gården. Än idag är Månsbo gård relativt isolerat från övrig bebyggelse. Gården avskärmas av grönska och mot Månsbobacken finns en brant slänt då vägen här skär genom terrängen för att komma i nivå med bron över Dalälven. Strax norr om gården går infarten till den nya villabebyggelsen vid Månsbo som ligger längst västerut på delar av Månsbo gårds före detta odlingsmarker och vid älvens strand. Väganslutningen är ny med en sträckning som går i en båge strax norr om gården och ansluter sedan till en tidigare väg som går genom gärdet och vidare mot Germundsbo. Den nya vägen har en bred vägsektion inklusive GC-väg. Månsbo gårdsbebyggelse innehåller flera byggnader med äldre byggnadsskick, en mangårdsbyggnad i två våningar och en stuga samt magasin och uthus med synligt liggtimmer. Gården har till nyligen haft ytterligare ett äldre bostadshus, som efter olovlig rivning ska återuppföras i sitt ursprungliga utseende med krav från kommunen. Det finns även två nyare ekonomibyggnader på gården. Mot ett av de timrade uthusen har gårdens tidigare grindar i smide med bokstaven M, fästs mot väggen. Intill gården finns den så kallade Månsbolinden, ett månghundraårigt träd, som är utpekat som naturminne. Det finns en sägen om att Gustav Vasa band sin häst vid linden 1520 när han var i Dalarna för att samla styrkor för att besegra danskarna. Trädet är skyddat som naturmin-ne sedan 1924 och är ett uppskattat besöksmål. Odlingsmarken vid Månsbo är bördig. Marken närmast gården har i äldre tider utgjort jordbruksmark medan den öppna marken längst västerut har varit ängsmark, myrmark eller skogsmark. Den ägofigur som utgör dagens jordbruksmark tillkom troligen vid omkring 1910 eller 20-tal. I 1950-talets ekonomiska karta är hela marken uppodlad. Marken brukas än idag förutom de delar som omvandlats till tomtmark. Platsens förutsättningar Geoteknik Jordarten i Månsbo utgörs av framför allt silt. Vissa höjdskillnader finns i terrängen som i grova drag lutar från det norsöstra hörnet mot nordväst. En brant slänt mellan gärdet och åbrinken mot Dalälven stabiliseras av vegetation. Teknisk infrastruktur Vid uppförandet av det nya småhusområdet i Månsbo anlades kommunalt vatten och avlopp. Befintliga ledningar Den kommunala huvudvattenledningen från vattentäkten i Germundsbo mot Avesta går diagonalt genom Månsbo gärde. Strandskydd Generellt strandskydd om 100 meter gäller för sjöar, vattendrag och mindre vattendrag enligt 7 kap miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga tillgången till platser för friluftsliv för allmänheten samt att bevara livsvillkoren för växt- och djurlivet, genom att upprätthålla förutsättningarna för värdefulla naturmiljöer. Vattenskyddsområde Nordväst om plangränsen ligger skyddsområdet för den kommunala vattentäkten i Germundsbro. Vattnet i skyddsområdet samt avrinningen från gärdet möts i en bäckravin som rinner ut i Dalälven. Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

45 PLANENS MÅL OCH STRATEGIER Planprogrammet prövar möjligheten till utveckling av en ny stadsdel i Avesta. Målen som följer är framtagna för att utveckla Månsbo gärde till en hållbar stadsdel där både globala och lokala mål sammanförs och där såväl sociala, ekologiska och ekonomiska värden möts. Agenda 2030:s globala mål står som grund för hållbar utveckling i världen och som grund för målen mot ett hållbart Månsbo gärde. Avestas översiktsplan och hållbarhetsprogram ligger till grund för den lokalt förankrade hållbarheten och Avestas ambition att erbjuda ett attraktivt liv på orten. I visionen som formuleras i översiktsplanen går det bland annat att läsa att Avesta är en ort där dess människor är med och skapar sin framtid. Här står människorna i centrum där varje invånare har stora möjligheter att engagera sig och delta i samhällets utveckling. Med detta som utgångspunkt har fyra mål formulerats för Månsbo gärde som svarar upp mot de ekologiska, sociala, rumsliga och ekonomiska dimensionerna av hållbarhet. Målens strategier har översatts i planeringsprinciper som skapat den form förslaget för Månsbo gärde tagit, som presenteras i detta planprogram. Principerna presenteras på nästa sida i tre kategorier: Stadsdelens form och historiska koppling, Hållbara rörelser samt Aktiviteter och socialt liv. Mål och strategier för Månsbo gärde som hållbar stadsdel 1. Månsbo kopplar och länkar ihop stadens delar: centrum - Skogsbo - Högbo. främjar rörelse med gång och cykel ökar resande med kollektivtrafik skapar visuella kopplingar till omgivningen skapar målpunkter för hela staden 3. I Månsbo är man nära natur och friluftsliv - skog och vatten. tillgängliggör skogen vid älvstråket tillgängliggör/framhäver älven förstärker friluftsliv i skogen skapar nya parker och blåa och gröna stråk Hållbara städer och samhällen Minskad ojämlikhet Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Hälsa och välbefinnande 2. Månsbos utveckling skapar förståelse och läsbarhet av landskapets historia. skapar en god balans mellan ett öppet och slutet landskapsrum framhäver landskapsrummet älven framhäver det öppna landskapsrummet framhäver åsen/skogen 4. I Månsbo är det lätt att leva hållbart skapar attraktiva platser och stråk för sociala möten stimulerande till lek, lärande och upptäckt för alla åldrar skapar skola som flerfunktionell social mötesplats Månsbo har en unik identitet Månsbo är en klimatneutral stadsdel Ekosystem och biologisk mångfald God utbildning för alla Hållbar energi för alla Planprogrammets mest prioriterade globala mål ( 12 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

46 Planeringsprinciper för Månsbo gärde som hållbar stadsdel Stadsdelens form och historiska koppling Historisk bebyggelse och riktningar Hållbar rörelse - gång, cykel, kollektivtrafik Lyfta fram Månsbo gård, skapa rymd Förtydliga platån och älvrummet Kvarter grundade i gårdsbildning Kollektivtrafiknod vid Månsbobacken Stomme av gång- och cykelvägar Finmaskigt nätverk gångvägar och gränder Befintlig väg grund för fordonstrafik Aktivitet och socialt liv Skola och förskola mitt i byn! Huvudaxel samlar funktioner med social betydelse Parkstråk med odling och entréplatser till naturen Förtätade gaturum med tydliga platsbildningar Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

47 Avesta - strukturer och kopplingar Rutbo Grytbo Skogsbo ny gång- och cykeltunnel under Riksvägen gång- och cykel till Skogsbo-Rutbo stärkt öst-västligt stråk Månsbo-Högbo-Dalahästen stärkt stadsbild längs Månsbobacken förlängt rekreationsstråk längs Dalälven Högbo Dalahästen stärkt stråk Centrum-Månsbo-Skogsbo Gamla Byn Koppardalen Centrum 14 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

48 Illustrationsplan Månsbo i det gröna Skogsbo Riksväg 70 gång- och cykel till Skogsbo och Rutbo förskola odlingsstråk vattenpark idrottshall, utegym, lek, naturentré Månsbrostråket - socialt GC-stråk entrétorg skola Månsbotorget mobilitetshus kollektivtrafiknod besöksplats, Månsbolinden odling Älvtorget gång- och cykelbro mot Högbo älvpromenad och älvplats befintliga bostäder Avesta kommun Månsbo gård Månsbobacken befintliga bostäder Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars 2019 Dalälven mot centrum 15

49 FÖRSLAG Övergripande sammanhang - Månsbo gärde i Avesta Planområdet ligger en kilometer från Avesta centumkärna och omgärdas av Dalälven i söder och riksvägen norr om området. Väster om området finns Månsbo naturområde och i öster Högbo industri- och bostadsområde. Sammanhanget i staden ger goda förutsättningar för att skapa ett attraktivt område, centralt och naturnära med goda möjligheter att röra sig till fots och cykel inom Avesta samt med kollektivtrafik både inom orten och till omgivande städer. Föreslagen stadsdelsstruktur länkar samman planområdets befintliga bostäder och offentliga verksamheter samt kopplar samman centrala Avesta med Skogsbo och dess omgivande stadsdelar. Målet är att Månsbo gärde ska bidra till en mer sammanhållen stadsväv för Avesta över Dalälven och riksvägen. Gång- och cykelstråk genom Månsbo För att stärka kopplingarna mellan Skogsbo och centrala Avesta, samt stärka kopplingarna inom Månsbo gärde, föreslås ett nytt huvudstråk för gående och cyklande under väg 70 i norr, genom stadsdelen och över Dalälven i söder. Det nya stråket ges en sammanhållen gestaltning för ökad orienterbarhet och tangerar viktiga målpunkter för stadsdelen. Månsbobacken som axel För att skapa en sammanlänkad stadsbild är Månsbobackens form och funktion en viktig del av förslaget. Längs med stråket (som sträcker sig från Myrgatan, Kyrkbron, Månsbobacken till Skogsbovägen) finns idag flera målpunkter såsom Avesta kyrka, matbutik, Skogsbo skola och Skogsbo centrum. Gatan utvecklas i förslaget till stadsgata med bebyggelse på båda sidor för att tydliggöra gatan som en del av staden. Gatan föreslås även få en ny utformning med trädplantering och bredare cykelväg. Tvärkopplingen med gång och cykel till Månsbo gärde stärks och förlängs över Månsbobacken med ny gång- och cykelbro och ny korsningsutformning för att knyta stadsdelen över Månsbobacken. Hållbara Månsbo gärde Begreppet hållbar utveckling myntades i Brundtlandsrapporten, Vår gemensamma framtid, som en sådan utveckling som tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Denna formulering används också i kommunens hållbarhetsprogram där målet är att utvecklingen av Avesta ska tillgodose dagens behov utan att äventyra framtidens. För att uppnå detta har fyra hållbarhetsmål ställts upp: 1. Avestas ekologiska fotavtryck per person ska bli mindre, de negativa konsekvenserna av vår förbrukning av varor, material och energi ska minska. 2. Den biologiska mångfalden i Avesta ska öka. 3. Perspektivet hållbar utveckling ska integreras i all kommunal undervisning i Avesta. 4. Avesta kommun ska utveckla effektiva arbetsmetoder som ger ett socialt hållbart samhälle. Idag har frågor som klimatförändringar till följd av mänskliga aktiviteter högsta aktualitet även på global nivå och i vårt samhällsbyggande måste vi hushålla med, effektivt använda, återanvända och återvinna material och resurser. De globala målen ger stöd i anpassning mot mer hållbar samhällsutveckling. För utformningen av Månsbo gärde har sju av målen haft större påverkansgrad. Mål 11 som omfattar hållbart byggande och planering av våra städer och samhällen, dess offentliga platser, infrastruktur, bostäder och återvinningssystem etc.; mål 10 som omfattar rättvis resursfördelning och principen om allas lika rättigheter och möjligheter; mål 9 som omfattar fungerande, stabil, inkluderande och hållbar infrastruktur; mål 3 som omfattar människors hälsa och välbefinnande och därigenom människors potential att bidra till samhällets utveckling; mål 15 om att ta tillvara på ekosystemen och den biologiska mångfalden; mål 4 om inkluderande och god utbildning för alla; samt mål 7 som omfattar tillgång till tillförlitlig och förbybar energi. Månsbo gärde vågar Månsbo gärde vågar vara ett föredöme för lokalt och hållbart stadsbyggande. Här växer en stadsdel som tar vara på och lyfter platsens förutsättningar, 16 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

50 länkar samman sin omgivning fysiskt och socialt, samt underlättar en hållbar livsstil. En stadsdel där det hållbara också är det attraktiva utan att tumma på livskvalitet. Månsbo gärde vågar visa hållbarhetsperspektivet på alla skalnivåer, från prioriteringen av hållbara transporter och fysisk och socialt blandade stadsmiljöer till genomförandet av bostäder anpassade för återvinning och energieffektivitet. Social hållbarhet Det finns ingen entydig definition av social hållbarhet. I kommunens översiktsplan diskuteras bl.a. frågor om folkhälsa, jämställdhets- och integrationsfrågor. Andra aspekter av sociala hållbarhet är social inkludering och delaktighet, god utbildning och god livsmiljö. Stadens rum och samband har stor betydelse för hur social hållbarhet kan uppnås. Fördelning av resurser (bl a välfärdsservice och arbetsplatser) och boendeformer påverkar tillgängligheten från olika delar av staden och för olika grupper i befolkningen. Genom planprogrammet skapas förutsättningar för en god livsmiljö i en urban miljö på lika villkor. Den fysiskt sammanhållna staden med samband och kopplingar mellan stadsdelar ger större förutsättningar för att också bli en socialt sammanhängande stad. I stadsdelsskalan bidrar den urbana formen, arkitekturen och blandningen av byggnadstyper och bostadsformer till inkluderande, sociala möten och processer. I Månsbo gärde planeras även för funktioner som förskola, skola, trygghets- och LSS-boende. Mobiliteten stärks genom koncentrerade stadsstråk för gående och cyklande samt genom en hållplatsnod för kollektivtrafikresenärer. Vidare berikas stadsdelen med tydliga och tillgängliga mötesplatser såsom torg- och parkrum, odlingsplatser, sporthallar, marknadsplatser och naturrum. Genom utformningen av bostadskvarter med olika upplåtelseformer av bostäder och gemensamhetslösningar för kvarterens innergårdar, stadsodling m.m. skapas förutsättningar för mötesplatser i bostadskvarteret. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Detta innefattar bland annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vattenkvalitet, markanvändning och jorderosion, biodiversitet (mångfald av både arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex. pollinering och fotosyntes). Två av målen i kommunens hållbarhetsprogram strävar mot att minska Avestas ekologiska fotavtryck: 1. Avestas ekologiska fotavtryck per person ska bli mindre, de negativa konsekvenserna av vår förbrukning av varor, material och energi ska minska. 2. Den biologiska mångfalden i Avesta ska öka. För Månsbo gärde innebär detta att ett kretsloppsbaserat synsätt och effektiv användning av energi, vatten och material i utvecklingen av området. Jordbruksmark kommer att ianspråktas men målsättningen är att utbyggnaden av området i slutändan visar ett positivt netto av ekosystemtjänster genom en mer diversifierad användning av grönytor och odlingsmark. Här tillkommer bl.a. trädplanteringar, blommor, biodling, stadsodling, köksträdgårdar och odlingslotter. Detta ger även möjlighet att integrera lösningar för lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten inom området. Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

51 För att åstadkomma ett miljöanpassat och sunt byggande måste hänsyn tas till byggnadsmaterials totala miljö- och klimatbelastning under hela dess livscykel, från råvaruutvinning till den dag byggnaden rivs eller demonteras. Materialvalen ska planeras med hänsyn till livscykelperspektivet och användningen av giftiga ämnen ska minimeras. Byggnader ska huvudsakligen byggas i trä. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet kan diskuteras utifrån kommunens och invånarnas perspektiv där ekonomisk hållbarhet kan tolkas som ansvarfullt användande av resurser, såväl mänskliga som materiella. En viktig aspekt är att möjliggöra detta ansvarsfulla användande. För Månsbo gärde har utgångspunkten varit att bygga vid befintlig infrastruktur och att använda utvecklingen av stadsdelen till att även stärka infrastrukturen till befintliga stadsdelar runt om Månsbo. Detta skapar synergier där investeringar i infrastrukturen gagnar invånare både i befintliga och i den nya stadsdelen. Stråken och gatorna som föreslås har en multifunktionell karaktär där många användare och användningsområden kan samsas på de ytor och den infrastruktur som byggs. På så vis blir dess funktion hållbar över tiden. För invånarna planeras Månsbo gärde med delningsekonomi som utgångspunkt, där invånare ges möjlighet att dela på vissa resurser såsom bilpool, cykelpool, cykelverkstad, gemensamhetslokaler och odlingslotter. För vissa kan denna tanke vara främande, andra kommer att flytta till Månsbo just för att få tillgång till dessa förutsättningar. Viktigt att inte verka tvingande utan snarare möjliggöra och på sikt implementera idén om en livsstil med delningsekonomi som princip. Rumslig hållbarhet Människors aktiviteter, hållbara eller inte, äger rum på en plats, i en fysisk miljö som begränsar eller möjliggör de aktiviteter vi tar oss an. Därför kan man också tala om den rumsliga (fysiska eller byggda) hållbarheten och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger människor att åstadkomma social och ekologisk hållbarhet. Den fysiska strukturen som föreslås för Månsbo gärde är planerad för att minska användningen av fossila resurser kopplat till resor och transporter, öka biologisk mångfald och medvetande om ekosystemen samt stimulera till lokal matproduktion. Mobilitetssystemet bygger på att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik inom området och till angränsande områden. Bilen ges begränsad synlighet i stadsrummet genom att stora delar av bilparkering förläggs till ett gemensamt mobilitetscenter. Förhoppningen är att dessa angreppssätt ska minska medvetenheten om bilen och därigenom ge liten bilanvändning och bilinnehav i området. För att minska det generella behovet av resor planeras dessutom för en blandad stadsdel med gångavstånd till de olika närområdesfunktionerna. Den biologiska mångfalden ökar i och med planen då odlingsmarken omvandlas till gröna stadsrum och kvartersgårdar i den nya bebyggelsen. Odlingslotter och biodlingar stärker mångfalden och ökar medvetenheten om de ekologiska systemen. Dessutom stimulerar stadsodlingen lokal matproduktion. För skolan finns här möjlighet att förlägga hållbarhetsutbildning ute i stads- och landskapsrummen, att stärka undervisningen i hållbar utveckling är ett av delmålen i Avesta kommuns hållbarhetsprogram. 18 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

52 FÖRSLAG - STADSDELSMILJÖER Grönstruktur Månsbo gärde ramas in av barrskog norr och väst om området samt det smala naturpartiet i brant slänt mellan gärdet och Dalälven i söder. Öst om Månsbobacken finns en mindre skogsdunge med en variationsrik natur. Områdets idag öppna odlingsmark omsluten av tätare natur skapar ett intressant landskapsrum. skapa ett hållbart och trivsamt område med kopplingar till dess ursprung. För att sätta Månsbo gård i ett sammanhang skapar förslaget en grön parkmiljö, en ram, runtom gården. Inom parken slingrar sig områdets gång- och cykelvägar bland träd och växter. En gamla naturminnesmärkt lind som står vid Månsbo gård hamnar i parken och tillgängliggörs för besökare att uppleva. Natur och friluftsliv De gröna föreslagna stråken i området leder till skogen och älvstråket för att öka tillgängligheten till friluftsliv och möjligheten till hälsofrämjande aktiviteter. Naturen omkring Månsbo ingår i ett större område som är utmärkt som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Här finns idag stigar för promenad, löpning och ridning med mera och planförslaget Den gröna strukturen i förslaget ska bidra till att länka samman älvstranden, skogen och naturen öst om Månsbobacken. De gröna miljöerna består av olika typer av gröna platser så som ordnad park, öppna gräsytor med träddungar, natur- och vattenparksmiljöer, odlingslotter och lekfulla skolgårdar. Den gröna strukturen skapar en form för stadsdelen och öppna ytor mellan bebyggelsen. Den gröna strukturen skapar också fina stråk för rörelse, rekreation och möten. Genom tillägget av olika typer av ekologiska miljöer som länkas samman skapas variation i habitat för växter och djur, en möjlighet till ökad biologisk mångfald i området. Förutom de stora allmänna gröna platserna; parker och naturmiljöer, möjliggör rymliga bostadsgårdar till planteringar, växtlighet och odling. Att bevara och skapa grönska i Månsbo är av största vikt för att Dalälven Älvpromenad Entréplats till natur, stigar coh älvpromenad Dalälven Bef. skog med stigar Bef. skog med stigar Vattenpark Park och odling - mor naturen Parkstråk Vattenpark Park, Odling, Stråk Odlingsstråk Älvpromenad Skolgård Månsb gård Månsbolinden Parkstråk - mot skola och naturen Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

53 skapar entréplatser vid befintliga stigar i brynet mellan natur och bebyggelse. Vid entréplatserna kan det finnas parkering, lek- och idrottsplatser. Längs med Dalälven föreslås att den älvpromenad som går längs med strandkanten österut i Avesta fortsätter västerut söder om Månsbo gärde. Beroende på den smala och branta terrängen passar en mer naturlik smal snårig stig som möjliggör framkomlighet. Vid valda platser längs stigen skapas platser för att stanna upp och uppleva naturen, älven och utsikten över Avesta och Gamla byn. Platserna kan innehålla markfasta bryggor som fritt svävar en bit över vattnet (för att säkerställa att de inte lossnar och flyter iväg), sitt- och picknickplatser och tillägg för rekreation, lek och upptäckt. Älvplatsen närmast Kyrkbron kopplar till Älvtorget ovanför slänten, längs med Månsbostråket. Platserna kopplas ihop med trappa och de sociala funktionerna kan fortsätta ned till älven. Den första biten av älvpromenaden från Kyrkbron och gång- och cykelstårket samt den första älvplatsen föreslås tillgänglighetsanpassas så att rullstolsburna kan ta sig ända fram och uppleva miljön. Dagvatten Dagvattenhanteringen i området ska ske lokalt i området genom gemensamma grön- och stadsytor men även på privata tomter. Dagvattnet ses som en resurs där öppna system för fördröjning och lokal rening av dagvatten ger den yttre miljön karaktär och ökar trivseln. För att ytterligare stärka hållbarhetsprofilen och stärka områdets funktionalitet uppmuntras gröna tak för dagvattenfördröjning. Dagvattenlösningarna har även potential att stärka den biologiska mångfalden genom att införa arter som passar dessa miljöer. Småskalig odling Att odla i offentlig miljö bland grannar och människor som rör sig omkring, är en aktivitet som samlar människor av olika ålder och bakgrund. Stadsodling handlar om att odla ätbart inne i staden från krukor på balkong till pallkragar på Det nordvästra hörnet av området är låglänt och ibland blött. Förslaget tar tillvara på de naturliga förutsättningarna och skapar en rekreationsmiljö med dammar som renar och fördröjer dagvatten. Vattnet fortsätter till den bäck som rinner ut i Dalälven och kan vid höga flöden och skyfall svämma över. Växter som vass och prydnadsgräs, sten, broar och spänger skapar intressant och variationsrik park. Friluftslivet i skogen, längs Dalälven och parkerna i området är alla attraktiva platser för såväl den som bor i Månsbo som i resten av Avesta och dess omnejd. Dalälven Dagvatten flödesvägar och lågpunkter 20 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

54 innergårdar eller som odlingslotter mellan husen. Odlingen i Månsbo gärde får stadsdelen att grönska, gör människor medvetna om lokal produktion och konsumtion, hjälper till att motverka den globala uppvärmningen samt skapar möten och hälsofrämjande aktivitet för de boende. Två samlande platser mellan kvarteren samt ett långt odlingsstråk som binder stadsdelen samman föreslås i planen. Mellan förskolan och skolan och invid boende för äldre sträcker sig odlingsbandet från entrétorget/infarten i Månsbo till vattenparken och skogen. Här kan skolbarnen, de äldre och de boende, eller andra utifrån, odla bredvid varandra medan andra går och cyklar längs med lotterna. Längs den södra delen av huvudstråketstråket för gång och cykel, Månsbostråket, skapas Älvtorget, en plats för gemensamma publika aktiviteter så som odling, växthus, orangeri, loppmarknad med flera sociala funktioner och mötesplatser. Som central plats i området kan odlingen här locka människor eller grupper utanför Månsbo gärde att komma hit och odla. Mellan kvarteren som del av ett grönt rörelsestråk mot vattenparken och skogen planeras en tredje plats som får grannar att samlas utanför bostaden. Stadsodlingen behöver drivas på ett strukturerat sätt där en föreningen eller liknande sköter den övergripande skötseln. För att odlingsplatserna inte ska se ovårdade ut under höst och vinter kan en låg häck eller lågt staket rama in platserna. Utöver odling i parkområden är det önskvärt att det skapas odlingsmöjligheter med självförvaltning på kvartersmark på områdets innergårdar. Det kan också ges möjlighet till att uppföra växthus och att byggnader ges gröna tak och fasader. Vi befinner oss i en nordlig växtzon men med ett varmare mikroklimat på skyddade gårdar ges bättre förutsättningar till varierad odling. Platser Stadsrummen spelar en viktig roll i samhällets sociala struktur och det är därför av hög vikt att de offentliga rummen utformas för att skapa en positiv, jämlik och trygg kultur där människor vill vistas. Platserna och stråken måste ges en mänsklig skala och utformas med omsorg utifrån sociala perspektiv, men de behöver också vara mångfunktionella och ta hand om funktionella och ekologiska aspekter. Planförslaget innehåller flera viktiga platser där man i Månsbo gärde naturligt möts och interagerar, platser där hög kvalitet på utformning och trygghet är viktigt. Befintlig busshållplats Månsbobacken flyttas och utvecklas till en större kollektivtrafiknod eftersom fler människor kommer använda denna. Ett entrétorg mellan Månsbobacken och skolan leder både gående, cyklister och bilburna till skolorna och vidare in i området. Vid dessa platser kommer flera människor och fordon att vistas på samma yta och platsen behöver utformas för att skapa säkerhet, trygghet och hänsyn mellan människor. Det sociala stråket, Månsbostråket, i nord-sydlig riktning har både gång- och cykelbana och mindre platser, parker och torg längs med för att sitta ner, vila, iaktta, få lövskugga, leka eller umgås på. Odlingslotter, skolor och lokaler vetter mot stråket och utgör Månsbos hjärta. Det kopplar samman området med omlandet och är en naturlig mötesplats för folk som rör sig i alla riktningar. Omsorgsfulla materialval, ljussättning och konst kan bidra till att människor vill röra sig här. Smitvägar, stigar, stråk, gator, parker och all annan plats mellan husen ska utformas av hög kvalitet där trygghet, tillgänglighet och möten framhävs. Kulturmiljö Föreslagen utveckling av Månsbo gärde kommer att påverka landskapsbilden kring Månsbo gård med den ensamma gården och den omgivande odlingsmarken. Här står valen mellan att utveckla området och att knyta ihop staden mot att behålla nuvarande landskapsbild kring gården. I föreslagen strukturplan har valet gjorts att hålla samman befintlig bebyggelse vid Månsbo och bidra till en sammanlänkande stadsväv snarare än att skapa byggnadsenklaver. Det ställer dock höga krav på gestaltning invid bebyggelse med kulturhistoriska värden och som även ingår i riksintresse för kulturmiljövården. Ny utveckling vid Månsbo ska bidra till nya värden Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

55 och stärka befintliga värden i miljön. I en bebyggelseutveckling är det essentiellt att ta fasta på strukturer, former och årsringar som kan utläsas i landskapet. Vid Månsbo gärde och som till stor del utgör en uppodlad åker sedan mitten av 1900-talet har äldre kartor och ortofoton använts som stöd i att hitta former, strukturer och stråk som plockats upp i strukturplanen. Vägar eller stigar i historiska kartor och åkertegarna i 1960-talets ortofoto har använts som underlag och inspiration. Månsbo 1855 Månsbo gård i Meter Månsbo kvarn Meter Den historiska utvecklingen av Månsbo 1855, 1901, 1950 Månsbo gård i Tjänstemannavillor Månsbo 1901 Månsbo skola Meter Månsbo gård Tjänstemannavillor Månsbo 1950 Strukturplanen har lämnat ett respektavstånd mot Månsbo gård med en grön zon så att gårdstunet med stora uppväxta träd och Månsbolinden ännu kan utläsas. För att ta tillvara på och säkerställa ett långsiktigt förvaltande av befintlig kulturhistorisk värdefull bebyggelse föreslås att dessa ska förses med skydds- och varsamhetsbestämmelser i kommande detaljplanering. Det gäller både Månsbo gård och tjänstemannavillorna med anknytning till industriutvecklingen vid Månsbo vid seklets början. I fortsatt planprocess är det viktigt att säkerställa att nytillkommande bebyggelse ska ta upp karaktärsdrag, volym, skala och färgsättning invid den befintliga kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Detta kan säkerställa genom planbestämmelser om utformning och exploateringsgrad och/eller att olika gestaltningsprinciper knyts till exploateringsavtal. Äldre strukturer/tegar i landskapet Äldre tomter och bebyggelse Månsbo gårdstun Äldre bebyggnader med kulturhistoriskt värde Äldre stråk/stigar/struktuer Behov av stråk/kopplingar Befintliga GC-vägar Månsbos historiska struktur som förslaget haft som grund vid utformning av den nya stadsdelen 22 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

56 FÖRSLAG - STRÅK OCH RÖRELSE Jämlika, trygga och väl utformade stadsrum och stråk är avgörande för att skapa en socialt sammanhållen stad. De stadsrum och stråk som föreslås för Månsbo gärde är baserade på idén om att knyta ihop Avesta och låta människor mötas över sociala gränser. Stadsrummen har som princip att vara tillgängliga, öppna och trygga. Stråken följer en viss hierarki där huvudstråken är tydliga i sin utformning och bygger på närhetsprinciper. Sekundära stråk skapar en finmaskig struktur som knyter samman funktioner och bostäder samt erbjuder genhet. Kollektivtrafikplats Gångstråk/stig Cykelstråk Huvudcykelstråk Mobilitetshus/Parkeringshus Bilgata Kopplingar och stråk Det är viktigt att Månsbo gärde knyts samman med staden på ett tydligt sätt genom kopplingar och entréer. Kopplingar skapas framför allt genom tydliga huvudstråk för gång och cykel. Den viktigaste nya kopplingen i förlaget är kopplingen mellan centrum, via Krykbron, och Skogsbo-Rutbo, som genom ett nytt gång- och cykelstråk genom gärdet skapar en gen väg och en tätare väv i staden. I förslaget är stråket kallat Månsbostråket, och genom att röra sig genom landskapet fås en visuell förståelse av den nya stadsdelen. Månsbobacken som koppling mellan centrum och Skogsbo finns redan idag, men föreslås få en stärkt visuell uppfattning av närhet genom gestaltning och ökad plats för gående och cyklister. Bebyggesle i gatulivet med entréer och möjliga lokaler mot Månsbobacken aktiverar kopplingen och stråket ytterligare. För upplevelsen att Högsbo och Månsbo är sammanlänkade stadsdelar föreslås två nya stråk för gång och cykel, en central kollektivtrafiknod samt bebyggelse på båda sidor Månsbobacken. En ny GC-bro över Månsbobacken skapar ett säkert stråk och en direkt länk mellan stadsdelarna. I Månsbo leder stråket direkt till målpunkten kallad Älvtorget. Vid dagens infart till Månsbo föreslås ett separerat stråk för gång och cykel som fortsätter genom Månsbo i västlig riktning och genom skogsdungen mot Högbo i öst. En säker överfart över Månsbobacken är av högsta vikt. Detta stråk passerar föreslagna skolor, odlingsstråket, vattenparken och når en entré till skogen. Korsningen Strandbacksvägen-Månsbobacken tydliggörs och behöver en ny utformning för framtida kapacitet. En cirkulationsplats eller trafikljusreglerad korsning blir aktuellt, men vidare utredningar av Månsbobacken behöver göras. Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

57 Trafik För att uppnå kommunens hållbarhetsmål om att minska varje invånares ekologiska fotavtryck så behöver man inom planområdet aktivt arbeta med att skapa goda förutsättningar för att människor att kunna leva mindre beroende av bil. En del väljer att avstå från bilen, andra har inget val. Stadsdelens närhet till centrum och andra vardagliga funktioner skapar dock goda förutsättningar för prioritering av andra trafikslag. På stadsdelsnivå möjliggörs detta genom en blandad stadsbebyggelse med service och kommunikationer men också genom att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik. Strategin är att i första hand planera för dessa kommunikationsmedel enligt principer om närhet och tillgänglighet. Gång och cykel För att främja gång och cykel planeras gena och tydliga stråk genom området och till andra stadsdelar. Inom stadsdelen fungerar Månsbostråket som ryggrad för orienterbarhet och kommunikation. Till huvudstråken, som nämnts tidigare, kopplas ett finmaskigt nät av stråk i flera riktningar. Inom området ska det inte råda någon tvekan om att det tids- och längdmässigt är det enklaste kommunikationsalternativet. Längs stråken skapas intressanta stadsmiljöer genom mötesplatser och parkmiljöer som ökar trivseln i den yttre miljön. I det centralt belägna mobilitetscentret finns uppvärmd cykelparkering med cykelpump och reparationsmöjligheter för att underlätta för cykelburna. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken främjas genom att hållplatsläget Månsbo Backe flyttas något söderut till entrén för Månsbo gärde. Det tydliga läget vid entrén och stärkta stråk till den nya busshållplatsen skapar närhet och tillgänglighet. Genom det nya invånarunderlaget som tillskapas i Månsbo gärde finns möjlighet att stärka kollektivtrafiken längs stråket mellan centrum och Skogsbo. Biltrafik För att minska på bilens betydelse i området vidtas åtgärder som även minskar bilens synlighet i stadsrummen, både vad gäller körbara gator och parkering. En annan strategi handlar om att erbjuda tjänster i området som minskar bilägandet. Bland annat föreslås en bilpool i mobilitetscentret där en bilpoolsbil bedöms ersätta flera personbilar. Men även tjänster som främjar gång och cykel, såsom cykelpool och cykelverkstad, underlättar denna livsstil. Biltrafiken inom området är i huvudsak hänvisad till Månsbobacken och Strandbacksvägen. Vissa tvärförbindelser inom området tillgängliggör bostadskvarteren i stadsdelen men får en sekundär karaktär i sin utformning. Parkeringsstrategi Den huvudsakliga parkeringsstrategin bygger på att tillgodose parkeringsbehovet genom tre typer av parkeringsplatser. Detta för att minska antalet synliga bilar i stadsmiljön och undvika att stora stads- och gårdsmiljöer tas i anspråk för att tillmötesgå parkeringsbehovet. Ytan kan istället göras grön. 24 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

58 Den första strategin är att inhysa större delen av detta behov i ett mobilitetscenter och ett parkeringshus placerat centralt i stadsdelen. Den andra är att integrera gatuparkering i vissa strategiska tvärstråk där gestaltad parkering kan bidra med ett mer levande stadsrum och rörelse av människor. Den tredje är att integrera parkering i vissa innergårdsmiljöer där gestaltad parkering återigen kan bidra till liv och rörelse. Med hänsyn till prioriteringen av gång, cykel och kollektivtrafik samt närhet till centrum och vardagliga funktioner bör behovstalet (parkeringstalet) kunna påverkas nedåt. Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

59 ILLUSTRATIONSPLAN GC-tunnel under rv 70 mot Skogsbo och Rutbo Månsbo i det gröna Månsbostråket Vattenpark Vattenpark Odling Månsbostråket Förskola P-hus Odling Idrott Kulturgaraget Skola Älvplats Odling Strandbacksvägen Mobilitetshus Månsbo torg Entrétorg Befintliga hus Kollektivtrafiknod Befintliga småhus (formen på husen stämmer ej) Månsbostråket Odling Månsbolinden Månsbo gård Månsbobacken GC mot Högbo Älvplats GC-bro mot Högbo Älvtorget Älvpromenad Älvplats Älvpromenad Befintliga hus Dalälven Kyrkbron 26 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

60 VATTEN MÖTESPLATSER NATURUPPLEVELSE TILLGÄNGLIGHET RÖRELSE GÅNG OCH CYKEL LEK ODLING BARN SMÅSKALIGHET BLANDAD BEBYGGELSE GRÖNA STRÅK Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

61 FÖRSLAG - BEBYGGELSE Månsbo gärde innehåller idag viss småhusbebyggelse, både av äldre och modern karaktär. Här finns också den kulturintressanta Månsbo gård samt den gamla mässbyggnaden som idag i utbyggd tappning huserar Västmanland-Dalarna miljö och byggförvaltning. Öster om Månsbobacken finns gamla tjänstemannavillor samt ett enstaka nyare flerfamiljshus och småhus. Den störa delen av planområdet är obebyggd jordbruksmark och den befintliga bebyggelsen ligger spridd runt om området. Den tillkommande bebyggelsen som planprogrammet föreslår består av bostäder i flerfamiljshus och stadsradhus, bostäder för äldre samt förskola och skola med tillhörande idrottshall. Mobilitetshus med parkering och publika gemensamhetslokaler som exempelvis växthus, samlingslokal, loppis ges utrymme i plan för att forma Månsbo gärde till en socialt, ekologisk och ekonomisk hållbar stadsdel. Ff.hus P. Radhus Radhus Exempel på kvarter med blandad bebyggelse och grönska P. P. Tillfart m. gatuparkering Ff.hus Bebyggelsen formas efter kvartersstadens struktur i en skala som får kvarteren att lika gårdsstrukturen och förhålla sig till jordbrukets gamla indelning i flertalet tegar. Byggnaderna omsluter en innergård och skapar markerade gaturum mellan fasaderna. Innergårdar ska kunna kännas privata samtidigt som in- och utblickar skapar intresse och spontana möten. Oregelbundna kvarter skapar rörelseriktningar och stråk mot viktiga målpunkter i stadsdelen; mot naturentréer, utblickar över staden eller sociala mötesplatser. Varierad bostadsbebyggelse De tillkommande bostadskvarteren i Månsbo gärde föreslås innehålla en blandning av ägda och hyrda bostäder (blandade upplåtelseformer). En större variation föreslås också av olika typer av byggnader, i utformning, i antal våningar och lägenhetsstorlekar. Det bör finnas småhus i form av radhus/parhus och flerbostadshus i samma kvarter. En variation av byggnadstyper syftar till att skapa boendeformer för olika familjestorlekar och familjesituationer samt individuella önskemål och ekonomiska förutsättningar. Detta är grunden för att skapa en blandad stad där olika typer av människor lever nära varandra. Våningshöjder Våningshöjder från en till fyra våningar föreslås för kvarteren väster om Månsbobacken. Bebyggelsen öster om Månsbobacken föreslås till två till fem våningar. Under kapitlet Förslag - Markanvändning finns en hänvisning till bebyggelsens höjdrekommendationer. Bebyggelsens skala ska anpassas till landskapsbilden och kulturmiljön i Månsbo. Variation kan och ska finnas inom varje bebyggelsekvarter. Förskola och skola I Avesta finns ett stort behov av tillskapande av förskolor och skolor. I programmet placeras förskola och skola som centrala platser vid de säkra gångoch cykelstråk som planeras från Skogsbo under riksvägen, från centrum och från Högbo via ny GC-bro över Månsbobacken. Skolan och förskolans placering är också i närheten av busshållplatserna vid Månsbobacken. Placeringen av skolorna ligger högt i Månsbos terräng och skolgårdarna vetter ut mot skogen för möjligheten till en aktiv och lekfull naturupplevelse på raster och i undervisningen. Skolorna föreslås få en profil kopplat till natur, ekologi och friluftsliv för att ta tillvara de möjligheter miljön ger pedagogiken. Detta följer också kommunens mål att integrera hållbar utveckling i all kommunal undervisning i Avesta. Den del av odlingsstråket som illustrerats mellan skolorna kan vara del av skolgården där eleverna lär sig så och odla. Skolor bör vara en resurs för vardagslivet i stadsdelen genom att kombinera flera funktioner över dygnet och därmed bidra till stadsliv och rörelse. Skolorna och dess gårdar ska vara inbjudande och kännas öppna för lek och aktivitet även efter skoltid. 28 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

62 Behovet av förskola och grundskola gör att planprogrammet föreslår att skolorna byggs i ett tidigt skede i Månsbo gärdes utveckling, tillsammans med allmänna platser och stråk och viss bostadsbebyggelse. Att bygga skolorna tidigt ger positiva effekter då avestabor runtomkring Månsbo hittar till den nya stadsdelen med ökat intresse för den fortsatta utvecklingen. Boende för äldre eller personer med särskilda behov En blandad stadsdel innehåller en befolkning där barn, vuxna och äldre bor, lever och möts. Genom att blanda boendetyper inom Månsbo möjliggörs flytt mellan villa, lägenhet och anpassat tryggt boende inom stadsdelen när behoven förändras. Tillskapande bostäder i Månsbo gärde ska uppfylla hög tillgänglighet och möjliggöra för äldre att bo kvar. Planförslaget ger utrymme för att tillskapa olika boenden för äldre eller för personer med funktionsnedsättning med behov av viss service eller social samvaro. Planen föreslår att placera boende för äldre med närhet till kollektivtrafiken vid Månsbobacken samt med promenadavstånd till matvarubutik just norr om riksvägen. Goda boendekvaliteter ges med utsikt över barn som leker på skolgården, nära odlingslotter där de äldre kan sysselsättas och hållas aktiva och i närheten av vattenparken för promenad och rekreation. Omsorgsförvaltningen i Avesta kommun ser behov av att tillskapa trygghetsboende för personer över 65 år samt LSS gruppboende för personer med funktionsnedsättning, i Månsboområdet. I dessa typer av boenden bor man i egen lägenhet med tillgång till viss gemensam social samvaro och personal viss eller full tid. Dessa typer av boenden är av karaktären egen bostad i flerfamiljshus och ska inte upplevas institutionell. Publika funktioner och grannskapsbebyggelse Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning är idag den enda arbetsplatsen inom Månsbo gärde. Här finns också Kulturgaraget, en förening och en kultur- och musikscen där rockmusikintresserade möts. Utvecklingen av Månsbo gärde ses i första hand bli ett bostadsområde men skolor och arbetsplatser bidrar till en levande stadsdel även dagtid. Flera stora verksamheter har inte planerats i programmet men mindre lokaler i bottenplan på vissa bostäder, tex så kallade bokaler, kan möjliggöra för kontor, föreningslokal, hantverk eller kiosk - verksamheter som inte har negativ påverkan på boende. Förslagsvis planläggs sådana lokaler i södra delen av det sociala stråket, mot stråket och gatan och inom Älvtorget i närheten av förvaltningsbyggnaden. Mindre verksamheter kan stödja målet med en aktiv blandad stad, men ska förhålla sig till Månsbo gärdes skala. Ett föreslaget mobilitetshus med bilparkering, bilpool, cykelpool av last- och elcykel och med utrymme för att meka och reparea illustreras i planen. Här kanske också gemensamma grannskapslokaler finns samt dit samordnade leveranser av matvaror till de boende kommer. Vid södra delen av det sociala stråket illustreras en stor mötesplats - Älvtorget. Funktionerna här ska vara av intresse för såväl månsboborna som för Månsbostråket Månsbo torg Mobilitetshus Bokaler Bokaler Stadsodling Älvtorget Växthus/orangeri/ samlingslokal/öppen loppis/öppet bibliotek/ bastu mm. Avesta kommun Tillgänglig promenad Älvpromenad naturstig Älvplatsen Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

63 resten av Avesta med omnejd och vara flexibla över tid och årstid. Här föreslås mindre bebyggelse i gårdshuskaraktär uppföras för att permanent eller tillfälligt skapa gemenskap och aktivitet. Kopplat till odling kan växthus/orangeri finnas med plats för mindre fest och arrangemang. Kommunen kan här ställa ut sina projekt och orda medborgardialoger. Här kan finnas plats för hantverksföreningar, loppis och bastu. Älvtorgets idé är att rum och funktioner utomhus och inomhus skapar en viktig plats med fin utsikt över Dalälven dit gång- och cykelstråk från centrum, Högbo, Skogsbo och älvpromenaden möts. En flexibel och välkomnande mötesplats i Avesta. Gestaltningsprinciper Stadsmiljön i Månsbo gärde utformas för gående, lekande och sittande människors upplevelse av omgivningen. Variationsrikedom, omsorg om detaljer och oväntade och lekfulla intryck är viktiga. Olika kulörer och material. Variationen balanseras av tydligare ramar för volym och placeringen av bebyggelse i kvartersform. Stadsdelens hållbarhetsambition ska synliggöras i såväl materialval på bebyggelse som i den offentliga utemiljön. Träbyggnad förespråkas som stomme och fasad på offentliga byggnader, bostadshus och komplementbyggnader, med hänvisning till dokumentet Träbyggnadspolicy för Avesta Kommun. Skolor och andra publika byggnader ska ha hög arkitektonisk kvalitet som speglar kommunens ambitioner för stadsdelen. Omsorgsfullt utformade bottenvåningar på bebyggelsen ger en rikare upplevelse för gående människor och möjliggör att fasader, i synnerhet i anslutning till entré, utformas med en hög kvalitet i material och uttryck. Envånings komplementbyggnader, förråd mm ges gröna tak om inte ytan används för t ex solpaneler. Takytorna är exponerade från våningar högre upp och är trevliga att titta på. De påverkar också lokalklimatet mer positivt än takytor högre upp. Tekniska installationer som fläktanordningar mm. placeras under tak. Skorstensliknande konstruktioner kan användas för utblås t ex. Innergårdar med plats för trädgård, grönska, odling, sittplatser och lek får god plats liksom komplementbyggnader som cykelförråd och återvinning. Del av bostädernas parkeringsbehov förläggs inom kvarteret men för att skapa en ekologisk och trivsam innergård föreslås att också förlägga parkering inom parkeringshus, längs gator och göra insatser för att minska antalet enskilda bilägare till bilpoolsmedlemmar. På så vis kan innergårdar och parkytor grönska för målet mot en klimatsmart stad. I all gestaltning av miljö, såväl den offentliga som på bostadsgårdar är det viktigt att den sker med tanke på trygghet och säkerhet. Bra översikt över gatu- eller parkrum, utan dolda prång och vrår, med bra placerad och välskött växtlighet, välplanerade och fungerande trafikmiljöer samt bra belysning är viktiga faktorer för att skapa miljöer som upplevs som trygga. 30 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

64 Energiförbrukning Tillskapande bebyggelse i Månsbo gärde ska hålla låg energiförbrukning genom energisnålt byggande och användandet av modern teknik. Hållbara byggnadsmaterial, bra isolering, återvinning av värme, solceller och rörelsestyrd belysning är några av principerna att förhålla sig till. Kommunen kan föregå med gott exempel och visa hög ambitionsnivå i de fastigheter och allmänna platser som de själva bygger och förvaltar. Kretslopp och avfall Miljön kring kretsloppsstationer ska vara fin och inbjudande så att det känns mer inspirerande att gå dit med sitt sorterade avfall. Stationerna ska vara lättillgängliga, överblickbara och för en effektiv återvinning ska ambitionen vara återvinning inom den egna fastigheten och redan på bostadsnivå. Bostädernas planlösning ska verka för att sortering kan ske redan i hemmet. Inom programmets hållbarhetsidé finns lokaler illustrerade för att boende ska kunna byta, låna och gemensamt äga saker. Genom att i tidigt skede planera för att delningsekonomier ska formas, ökas möjligheten att minska avestabornas konsumtionsbehov och tillika ekologiska fotavtryck, som finns formulerat i kommunens hållbarhetsprogram. Mobilitetshusets idé är gemensamt ägande där både bil, cykel och andra ägodelar kan användas gemensamt. Gemensamt ägande kan ske på kvartersnivå, stadsdelsnivå eller stadsnivå. Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

65 FÖRSLAG - MARKANVÄNDNING Inom planområdet planeras för en blandad och varierad stadsbebyggelse dominerad av bostäder men också med bland annat skola och förskola och gröna platser. Den schematiska markanvändningskartan kan användas som övergripande vägledning i detaljplanskedet. Allmän plats och kvartersmark Gator, gång- och cykelstråk samt parkområden är allmän plats. Bostäder, skolor, arbetsplatser, parkering samt odling utgörs av kvartersmark. Park Park av olika karaktär och skötselbehov planeras. I kommande planläggning ska det säkerställas att tillräckliga ytor för dagvatten planeras, speciellt viktigt i parkområdet Vattenparken. För det sociala stråket Månsbostråket är det i planläggning viktigt att beakta tillgänglighet samt trygga och säkra platser vid gång- och cykelstårket. Tillgängligheten vid slänten i södra delen kräver vidare analys. Stråket ska vara prioriterat över bilvägen Strandbacksvägen. Odling Särskilda ytor är avsatta för odling, odlingslotter eller eventuellt kolonilotter. Driftsformerna kan variera. Natur Med ökad användning av naturmarken omkring området kan skötsel- och underhållsplaner behövas. Bostäder Utrymme för omkring 700 bostäder bedöms finnas i programområdet. II-IV II-IV Det illustrerade förslaget har cirka kvm bruttoarea boastäder (cirka 100 kvm per lägenhet). Bostäder ska finnas i blandade storlekar och med olika upplåtelseformer. Anpassade boende för äldre eller funktionsnedsatta med speciella behov ska möjliggöras. Bokaler eller mindre lokaler ska planeras i bostäders bottenplan på strategiska platser. Föreslagen markanvändning Bostäder Bostäder, service och verksamheter Verksamheter, skola, förskola, idrott mm. Gemensamhetsanläggnignar Park Odling I-II I-II I-II II-IV II-IV II-III II-III II-III II-IV I-III I-III II-V I-II I-II 32 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

66 FORTSATT PLANERING OCH KONSEKVENSER Utbyggnad och etapper Utvecklingen av Månsbo gärde kan ske över lång tid beroende på utvecklingens behov och efterfrågan samt intresset från byggherrar. Det är därför viktigt att skapa en trevlig och välfungerande miljö i varje etapputbyggnad för att inte området under utvecklingstiden ska kännas halvfärdigt. Det bedöms som avgörande och grundläggande att investeringar från början görs i allmän platsmark, i synnerhet gång- och cykelkopplingarna till andra stadsdelar och parkmarken inom området. Det är viktigt både för att satsningen tidigt ska ge dem som nu bor i området en positiv känsla för utvecklingen och för att skapa intresse kring Månsbo gärde för övriga avestabor. De stora behoven av förskole- och skolplatser i kommunen medför att skolorna föreslås i en första etapp. Bebyggelse i skolans närhet samt säkra stråk och allmänna platser med koppling till skolan bör utvecklas parallellt för att skapa en helhet. Utvecklingen av bostadskvarter och parkmark i de västra delarna samt kvarteret öster om Månsbobacken blir aktuellt efter den första etappens utveckling. Byggherrar För att bygga en blandad och varierad stad behöver många byggherrar involveras. Arbetet med att involvera och intressera byggherrar behöver starta tidigt för att hitta byggherrar som har ambitioner att bidra till ett hållbart stadsbyggande. Gamla Byn AB är en självklar och viktig part i byggandet av Månsbo gärde men även andra byggherrar behöver uppmuntras. För att nå uppsatta mål behöver kommunen och Gamla Byn stötta och uppmuntra byggherrarna i hållbarhetsarbetet. Marktilldelningar styrs så att kommunen försäkrar sig om att det kommer att byggas både hyresrätter och bostadsrätter samt radhus med möjlighet till enskilt ägande Grannar För processen och utveckligen av Månsbo gärde är det viktigt att bemöta befintliga fastighetsägare och boende inom Månsbo med respekt och transparens. Särskild omsorg i utformningen av miljön invid befintlig bebyggelse ska tas. Föreslagen etapputbyggnad Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

67 Fortsatt planarbete Med planprogrammet som grund upprättas flera detaljplaner för området. Detaljplaner ska användas proaktivt för att nå målen om hållbart byggande och variation i bebyggelsen, bl.a. genom fastighetsindelning, allmän platsmark och våningshöjder. Befintliga områdesbstämmelser och berörd del av befintlig detaljplan upphävs där nya detaljplaner tas fram. Dagvatten En dagvattenutredning behöver tas fram på hela området i samband med detaljplanläggning. Denna bör fokusera på hur dagvattnet i så stor utsträckning som möjligt tas omhand lokalt på allmän platsmark och fastigheter. Gällande det vattenskyddsområde som angränsar planområdet i nordväst kan eventuella restriktioner i markanvändning, hantering av dagvatten och behov av särskilda skyddsåtgärder behövas. Detta ska studeras vidare i detaljplan. Bedömning av miljöpåverkan Om en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan så ska kommunen enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen och 6 kap 9 19 miljöbalken göra en miljöbedömning. För varje detaljplan är det nödvändigt att avgöra om miljöbedömning behövs, d.v.s. om detaljplanens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Bedömning om ett sådant behov föreligger, görs genom en så kallad undersökning enligt 6 kap 5 6 miljöbalken. Planprogrammet för Månsbo gärde kommer att leda till flera detaljplaner och i dessa kommer miljöfrågor att utredas mer detaljerat. Fortsatt utredningsarbete Månsbobackens kapacitet och utformning Kapacitet och utformning av Månsbobacken inklusive korsningspunkten illustrerad med cirkulationsplats i förslaget behöver studeras vidare. Föreslagen utveckling av Månsbo gärde, planerade etableringar nordost om planområdet vid riksvägens avfart och framtida planer för Högbo ger tillsammans förändrade förutsättningar för Månsbobacken. Naturvärden vid exploatering öster om Månsbobacken Föreslagen exploatering öster om Månsbobacken samt föreslaget gång- och cykelstråk mot Högbo riskerar att medföra negativa konsekvenser på de höga naturvärden som finns i området och den befintliga skogsdungen. Kvarteret är ur stadsbyggnadssynpunkt viktigt för att utveckla kopplingen mellan Månsbo gärde och Högbo samt för stadsbilen och upplevelsen av Månsbobacken. Detaljplanering av detta område bör föregås av framtida utvecklingsstudier av Högbo-området där värden för natur, stadsbyggnad, kulturmiljö och transportbehov utreds. Planerade kommunala projekt I Avesta kommun finns planerade projekt som berör planområdet och utvecklingen av Månsbo gärde. Avesta Vatten och Avfall AB har tillstånd för att anlägga en ledning som ska leda lakvatten från kommunens gamla deponi till Dalälven. Detta beräknas ske år Söder om riksvägen, öster om Månsbobacken i närheten av planområdet planeras för exploatering av vägkrog m.m. Detta kommer att påverka trafikflöden i området längs Månsbobacken. I framtiden kan Högbo bli aktuellt som utvecklingsområde. Detta kan komma att påverka strukturen och bör beaktas vid utveckling av Månsbo och Månsbobacken. Konsekvenser Utvecklingen av Månsbo gärde ger vissa konsekvenser för området jämfört med dagens situation och markanvändning. Dessa bör beaktas vid fortsatt planering och genomförande. 34 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

68 Stadens struktur och bild Planförslaget för Månsbo gärde ger positiva konsekvenser för Avesta tätort med ökade samband med stadens områden norr, öster, väster och söder om planområdet. Med nya gång- och cykelstråk, målpunkter och bostäder stärker den föreslagna stadsdelen Avestas stadsstruktur, skapar en mer tät och sammanhållen stad samt gena och säkra stråk för oskyddade trafikanter. Stadsbilden - den urbana upplevelsen av området - bedöms förstärkas genom planförslaget. Den befintliga men relativt nya utformningen av Strandbacksvägen, utformad för en högre kapacitet än dagens Månsbo, hamnar i ett stadsmässigt sammanhang i och med att ny bebyggelse placeras i gatulivet. Även de nyare småhusen inom området samt den spridda bebyggelsen runt om Månsbo gärde kopplas samman till en stadsdel med småskalig karaktär och öppna platser. Stadsbilden längs Månsbobacken förstärks i förslaget med ny utformning av gatan, ny korsningspunkt och kollektivtrafikhållplats samt ny bebyggelse längs gatans östra sida. Månsbobacken utgör en av infarterna till centrum och med en ny utformning förstärks entrésituationen till centrum. Landskapsbilden av Månsbo består idag av den skogsbeklädda rullstensåsen, det öppna odlingslandskapet, naturen längs älvbrinken och den öppna Dalälven. Det är storskaliga slutna och öppna landskap där det öppna odlingslandskapet omsluts av den tätare naturen med tydliga gränser. Planförslaget medför konsekvenser på denna landskapsbild som delvis försvinner. I skissprocessen fram till förslaget har flera alternativ studerats för att bland annat att låta mer öppen yta bevaras. Övriga mål för stadsdelen, såsom närhet och tillgänglighet till naturen, stadsdelens övergripande struktur, grön- och rörelsestruktur samt antalet bostäder och skolor, bedömdes ändå väga tyngre än bevarandet av storskalig öppen yta. Denna stadsutveckling ökar även den biologiska mångfalden i området jämfört med det befintliga, monokulturella odlingslandskapet. För att tillvarata de naturliga förutsättningarna har planförslaget utformats med låg bebyggelse, med stora gröna rum mellan kvarteren där läsbarheten av topografin, landskapet, skogens trädtoppar, skogens skarpa bryn och utblickar framhävs. Sociala konsekvenser Behovet av bostäder i olika upplåtelseformer, minskad segregation, ökat antal utbildningsplatser och utökade boendeformer för äldre är stort i Avesta. Planen medger plats för omkring 600 bostäder, förskola för ungefär åtta avdelningar och grundskola med ungefär två parallella klasser, idrottshall och trygghetsboende för omkring 50 personer. Nya målpunkter skapas med hänsyn till integration mellan människor över kulturella gränser. Planen bidrar till ökade möjligheter av hälsofrämjande aktiviteter, rekreation och välbefinnande genom tillskapandet av platser och parker samt ökad tillgänglighet till naturen. De gröna utomhusmiljöerna bidrar till ökat välbefinnande hos både människor, djur och växter. Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet och i kommunens beslut ska barnperspektivet finnas Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

69 med. Den varierade bebyggelsestrukturen med flertalet säkra stråk, närheten till parker och öppna ytor främjar möjligheten till en aktiv och trygg fritid i en stimulerande och orienterbar miljö. Särskild vikt ska riktas till att tjejer har möjlighet att utöva sina fritidsintressen på ett jämställt och jämlikt sätt i utomhusmiljön. Konsekvenser på riksintressen Rörligt friluftsliv Månsbo gärde ingår i ett större område som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Bedömningen av planen är att föreslagen utformning stärker tillgängligheten till naturen och skapar platser för rekreation och naturupplevelse. Planen erbjuder dels nya bostäder i naturnära läge och dels nya stråk till naturområdet som ökar möjligheten till friluftsliv. Kulturmiljövården Månsbo ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Avesta W 6. En riksintressant kulturmiljö är en miljö där ett betydelsefullt historisk skeende eller företeelse särskilt väl går att utläsa eller uppleva i dagens landskap. Riksintresseområden för kulturmiljövården ska ge en bred och övergripande bild av samhällets historia och belysa ett brett spektrum av tidsperioder, utvecklingsskeden och händelser som har varit av betydelse för samhällsutvecklingen. Det är riksintressebeskrivningarnas motivering och uttryck som ska sammanfatta vad det är för typ av miljö samt vad det är för fysiska uttryck som kan utläsas i miljön. Riksintressebeskrivningen för Avesta är följande: Utgångspunkten är att riksintressen för kulturmiljövården ska ge ramar men inte utgöra hinder för samhällsutvecklingen. Förändringar inom ett riksintresseområde bör sträva efter att stärka och berika de värden och uttryck som utgör grunden till att området pekats ut som riksintresse. Om förändring är negativ för riksintresset, är det förändringens konsekvenser för uttrycken och läsbarheten som ska klargöras. I Riksantikvarieämbetet handbok; Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken finns vägledning i hur en sådan bedömning görs och om en åtgärd kan leda till påtaglig skada. När det gäller riksintresse Avesta W 6, är det i princip inget i riksintressebeskrivningen och dess uttryck som behandlar gården Månsbo och omgivande odlingslandskap. Det är områdets långa industrihistoria som är skälen till utpekandet. De fysiska uttrycken utgörs av industribyggnaderna främst vid Koppardalen, kraftverksbyggnaderna i Storforsen och bruksmiljön i gamla byn. Av den industri som byggdes upp vid Storforsen vid Månsbo finns det idag ingenting kvar. Kraftstationen från 1931 revs 2005, och i dess ställe byggdes ett nytt kraftverk (Avestaforsens kraftverk) vilket invigdes Området närmast Dalälven är helt avrivet. Strax ovanför ligger dock aluminiumfabriken kvar. Även fosforfabriken finns kvar. I övrigt är det bostäderna för industrins arbetare och tjänstemän som berättar om industrihistorien vid Månsbo. Sammanfattningsvis har Månsbo gård en svag visuell och immateriell koppling till den industrimiljö som utgör grunden för utpekandet av riksintresset Avesta. Månsbolinden 36 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

70 Konsekvenser för kulturmiljön Även om Månsbo gård inte direkt speglar några av de fysiska uttryck som omfattas av riksintressebeskrivningen så har Månsbo en intressant historia med gamla anor, vilket gör att miljön har kulturhistoriska värden. Bebyggelseutvecklingen kommer att påverka kulturmiljön och landskapsbilden genom att odlingsmarken bebyggs, vilket Dalarnas länsmuseums fastställde var viktig för miljön och som även områdesbestämmelsen avsåg att bevara. En bedömning av Månsbos kulturhistoriska värden är att gårdsmiljön innehåller kulturhistoriskt intressanta byggnader, men som genomgått förändringar, troligen vid flera tillfällen, vilket påverkar upplevelsen av byggnadernas ursprungliga karaktär och byggnadsskick. Gården har två moderna ekonomibyggnader. Sammantaget upplevs miljön som något splittrad, men den gamla linden och övriga äldre lövträd på gårdstunet bidrar till upplevelse av en ålderdomlig bebyggelsemiljö. Den nya vägdragningen som leder till villabebyggelsen i den västra utkanten av gärdet utgör en helt ny struktur i landskapet och som avsevärt påverkat upplevelsen av kulturlandskapet vid Månsbo. Miljökonsekvenser Ekologi och biologisk mångfald Vid planens genomförande ianspråktas jordbruksmark och nya hårdgjorda och gröna ytor tillskapas. Målsättningen är att utbyggnaden av området får positiva konsekvenser för ekosystemtjänster genom en mer diversifierad användning av grönytor och odlingsmark med större artrikedom. Här tillkommer bl.a. trädplantering, blommor, köksträdgårdar, odlingslotter och vattenmiljöer. Dagvattnet tas omhand och renas lokalt innan det når Dalälven. Jordbruk och livsmedelsproduktion Planen medför en negativ minskning av jordbruk och potatisodling. Bedömningen att testa en utbyggnad av Månsbo gärde har ställts mot alternativet att låta staden växa på större sammanhängande jordbruksmark utanför tätorten där stora delar ingår i riksintresse för det öppna odlingslandskapet i Grytnäs. För att tillvarata jordbrukets identitet och de goda odlingsförutsättningar som marken erbjuder föreslår planen flera platser för småskalig odling för stadsdelens invånare. Strandskydd Inom strandskyddet 100 meter från Dalälven föreslår planen offentliga platser/parker med mindre tillfälliga eller permanenta publika byggnader. Vid älven skapas även en naturstig för att tillgängliggöra älvstranden. Inga privata byggnader föreslås inom strandskyddet vid Dalälven. Väster om planområdet gäller strandskydd 100 meter från vattendraget i bäckravinen. Ingen bebyggelse ska planerat och uppföras inom skyddsområdet. Hälsa och säkerhet Farligt gods Riksväg 70 norr om planområdet är rekommenderad väg för farligt gods. Förskolegården börjar 130 meter söder om riksvägen vilket medför att den största delen av gården ligger mer än 150 meter från riskkällan. En skolbyggnad kan med enkelhet planläggas mer än 150 meter från vägen. Vid detaljplanläggning blir en riskhanteringsprocess aktuell. Den föreslagna idrottshallen till skolan har ett avstånd på 115 till 180 meter från riskkällan. Med hänvisning till Farligt gods - riskhantering i fysisk planering (Länsstyrelsen Dalarna) bör idrottshallen, om den inte har betydande åskådarplats, kunna planläggas utan en riskhanteringsprocess. Vid behov av betydande åskådarplatser i idrottshallen kan en riskanalys behövas. Buller Vid detaljplanläggning av den föreslagna bebyggelsen vid Månsbobacken ska en bullerutredning genomföras. Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

71 Ras och skred En stabilitetsutredning för risken med ras och skred gällande cykelvägen ner mot bron behöver göras i samband med detaljplanering. Ekonomiska konsekvenser Genomförandet av planprogrammets innehåll medför en rad kommunala ekonomiska åtaganden. Investeringar krävs för planläggning och iordningställande av allmän plats som gator, parker och naturstråk samt för därmed ökade drift- och underhållskostnader. Inkomster kommer från försäljning och upplåtelse av detaljplanelagd kommunal tomtmark. Investeringar i förskola, skola, idrottshall och gemensamhetslokaler kommer att ske, vilket ökar drifts- och kapitalkostnader för verksamheterna. Samlad bedömning En samlad bedömning är att det i första hand är ianspråktagande av odlingsmark och påverkan på riksintresse för kulturmiljövården som utgör de större konsekvenserna av föreslagen bebyggelseutveckling. sätt. Kommunens bedömning är att om Avesta ska växa är platsen strategiskt lämpad då området kan binda samman de centrala delarna av Avesta med områdena Skogsbo och Högbo. Att låta staden växa längre utanför de tätbebyggda områdena är inte heller önskvärt ut ett hållbarhetsperspektiv. Det är även av större intresse att stora sammanhängande jordbruksmarksområden omkring Avesta lämnas fria från bebyggelse. När det gäller påverkan på riksintresse för kulturmiljövården bedöms föreslagen utveckling inte få sådan påverkan på miljön att den försvagar eller förvanskar riksintresset. Läsbarheten av det som hör till riksintressets uttryck bedöms inte påverkas. Däremot bör ny bebyggelse ha en placering, struktur och skala som bidrar till en positiv utveckling av landskapsbilden samtidigt som kulturmiljön respekteras. Befintlig kulturhistorisk värdefull bebyggelse förses med skydds- och varsamhetsbestämmelser i kommande planarbete. En bebyggelseutveckling nära befintlig bebyggelse och Månsbobacken är också positivt i strävan att binda samman stadskärnan och bostadsområdena Skogsbo och Högbo. Vad gäller odlingsmarken anger miljöbalken att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och detta behov inte kan tillgodoses på annat 38 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

72 PROCESS Metodik Programarbetet inleddes med en översiktlig analys och målarbete tillsammans med tjänstemän Med utgångspunkt i en cyklisk processmodell testades tidigt ett antal utvecklingsskisser, scenarier. Syftet med metodiken är att dels skapa gemensamma förutsättningar, bred förankring och lyfta upp nyckelfrågor och utmaningar tidigt som grund för planarbetets prioriteringar. En viktig komponent är den iterativa processen, ett cykliskt arbete i planeringsvarv. Syftet är att undvika linjära processer och istället jobba för att få ett mer samlat underlag på flera olika nivåer. Med detta arbetssätt blir problem- och nyckelfrågor synliga tidigt i processen. Steg 1 Tillämpa en systematisk och flexibel arbetsmetodik Omvärld Planeringsuppgiften Begreppet Hållbarhet lokal tolkning Analys Nyckelfrågor Mål F r a m t i d s b i l d e r Konsekvensbedömning Strategi Ulf Ranhagen, september 2018 Ulf Ranhagen Feb 2010 Plats MINDMAP REGION- OCH STADSANALYS STRUKTURERAD BRAINSTORMING BACKCASTING Strategiska vägval VÄRDEROS Effektprofil INDIKATORER MCA 59 Arbetet har genomförts med utgångspunkt i en processmetodik som utvecklats inom ramen för FoI-programmen Samhällsplanering med miljömål i Sverige (2000), Uthållig kommun (2011), SymbioCity (2012) samt Klimatsmarta och attraktiva transportnoder (2015). Arbetet fram till planprogrammet följer i stora drag processdiagrammet nedan. Vidare följer en kort sammanställning i syfte att åskådliggöra arbetet från mål, analys och alternativstudie till färdigt planförslag och gestaltning. Planens process Analys Syfte att gemensamt skapa en samsyn kring områdets förutsättningar och framtida utmaningar för att översiktligt kartlägga intressen och områdets potential som grund för en gemensam målbild. Utmaningar och mål Med utgångspunkt i analysen utarbetades ett antal utmaningar och nyckelfrågor som sammanfattades ihop med kommunens projektgrupp. En nyckelfråga kan definieras som en viktig problem- eller frågeställning som behöver tacklas i det fortsatta planeringsarbetet för att : - ta tillvara möjligheter i omvärlden och kvaliteter av platsen - undanröja hot i omvärlden och brister av platsen. Projektmål mot hållbar utveckling Nyckelfrågorna formulerades som mål och delmål för utvärdering av alternativen. Målen är grundläggande för programförslagets utveckling och kvalitetsbärare i den fortsatta planprocessen. 1. Månsbo kopplar och länkar ihop stadens delar: centrum - Skogsbo - Högbo. främjar rörelse med gång och cykel ökar resande med kollektivtrafik skapar visuella kopplingar till omgivningen skapar målpunkter för hela staden 2. Månsbos utveckling skapar förståelse och läsbarhet av landskapets historia. skapar en god balans mellan ett öppet och slutet landskapsrum framhäver landskapsrummet älven framhäver det öppna landskapsrummet framhäver åsen/skogen 3. I Månsbo är man nära natur och friluftsliv - skog och vatten. tillgängliggör skogen vid älvstråket tillgängliggör/framhäver älven förstärker friluftsliv i skogen skapar nya parker och blåa och gröna stråk 4. I Månsbo är det lätt att leva hållbart skapar attraktiva platser och stråk för sociala möten stimulerande till lek, lärande och upptäckt Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars

73 för alla åldrar skapar skola som flerfunktionell social mötesplats Månsbo har en unik identitet Månsbo är en klimatneutral stadsdel Scenarier Att arbeta med scenarier som strategisk vägvalsmetod är ett sätt att utforska möjliga framtida situationer som är beroende av olika omvärldsförändringar genom att tänka i eventualiteter. Fyra strukturella alternativ (Scenarier) Inför möte med kommunens projektgrupp togs fyra strukturella alternativ fram för områdets disponering. De fyra alternativen/scenarierna var baserades på olika förhållningssätt till landskapets struktur och platsens historiska läsbarhet. Alternativen utvärderades i projektgruppen och vidare av Sweco och slutsatsen var en inriktning mot en kombination av flera av dessa strukturer med gemensam grund i att stadsdelen ska länka och koppla stadens delar. Alla fyra scenarier byggde på att koppla ihop staden genom bebyggelsestruktur, grönstruktur och rörelsestruktur. En ny förbindelse mot Skogsbo och Rutbo samt stärkt koppling mot Högbo finns med i alla förslag. Därefter fokuserar scenariot Månsbobacken på att utvecklingen utgår ifrån att överbrygga Månsbobacken och bygga längs med gatan. Scenariot Brynet skapar en struktur längs med skogens bryn som kan fortsätta mot Högbo. Älvbandets utveckling skapar en struktur som binder samman det nya småhusområdet och bygger vidare på den strukturen mot Högbo. Scenariot Utblicken skapar en struktur inom hela gärdet där kopplingarna till andra stadsdelar stärks genom bebyggelse- och grönstruktur. Gamla Byn och Dalälven ger former och riktningar på strukturen och platser för utblickar. Månsbobacken Älvbandet Strukturscenarier Utvärdering Verktyget Effektprofil syftar till att utvärdera de fyra strukturella alternativen, idéerna och dess funktioner i rangordnande skala, för att på så sätt förtydliga vilken idé som anses ha bäst respektive sämst effekt inom dom olika utmaningarna. Brynet Utblicken 40 mars Samrådshandling - Månsbo Gärde Planprogram

74 Ett önskvärt resultat från mötet var att kunna tydliggöra de olika idéernas komplexitet och skapa en tydlig bild över vilken idé som medförde bäst effekt för att bemöta varje utmaning, och hur dessa kunde vävas samman till ett planförslag att arbeta vidare med. Resultatet bildade också motiv för det slutgiltiga programförslaget och utgjorde ett tydligt underlag i dialogen med alla involverade parter. 1. Månsbo kopplar och länkar ihop stadens delar: centrum - Skogsbo - Högbo. gång och cykel kollektivtrafik kopplingar till omgivningen för staden främjar rörelse med ökar resande med skapar visuella skapar målpunkter 2. Månsbos utveckling skapar förståelse och läsbarhet av landskapets historia. mellan ett öppet och slutet landskapsrum framhäver landskapsrummet älven öppna landskapsrummet skogen 3. I Månsbo är man nära natur och friluftsliv - skog och vatten. skogen vid älvstråket framhäver älven skogen KYRKOGATAN ÄLVBANDET BRYNET UTBLICKEN och blåa och gröna stråk 4. I Månsbo är det lätt att leva hållbart och stråk för sociala möten lek, lärande och upptäckt för alla åldrar en god balans framhäver det framhäver åsen/ tillgängliggör tillgängliggör/ förstärker rörelse i skapar nya parker attraktiva platser stimulerande till bäst mycket bra bra mindre bra notering måluppfyllelse måluppfyllelse måluppfyllelse måluppfyllelse Litteraturlista metod - Samhällsplanering med miljömål i Sverige (Boverket) pdf - Fysisk planering för ett hållbart samhälle, etapp 1 (LTU) pdf - Fysisk planering för ett hållbart samhälle, etapp 2 (KTH) uth_kommun_kth.pdf - The SymbioCity approach (SIDA) - The SymbioCity Approach (SKL International) SymbioCity%20Approach/SCA%20 full%20version%20(6,1%20mb).pdf - Fyra stora och tjugo små steg (Energimyndigheten) id=59b57444f9624c66b2f2a78e Femton hinder för hållbar stadsutveckling (Delegationen för hållbara städer) - Ställ om nu! (Delegationen för hållbara städer) sv/aktuellt/omstallnngnu.aspx skola som flerfunktionell social mötesplats Effektprofil Processskisser Månsbo Gärde Planprogram - Samrådshandling - mars