Detaljplan i Västra Valla för del av INTELLEKTET 1 m.fl. (Vallastaden västra delen) Planbeskrivning & behovsbedömning

Transkript

1 Detaljplan i Västra Valla för del av INTELLEKTET 1 m.fl. (Vallastaden västra delen) Planbeskrivning & behovsbedömning Planområde Dnr. Sbn

2 Detaljplan i Västra Valla för del av Intellektet 1 m.fl. (Vallastaden västra delen) Sammanfattning av planförslaget Detaljplanen innehåller ett förslag till utbyggnad av en del av Vallastaden. Planområdet avgränsas så att det inrymmer torgområdet till den bo- och samhällsexpo som ska genomföras I samrådsskedet ingick planområdet i detaljplan för hela expoområdet. Inför granskningsskedet delades planområdet upp i två delar, västra och östra delen, för att möjliggöra ytterligare utredningar. Även planområdenas omfattning har justerats efter samrådet. Planens innehåll ger utrymme för bostäder, studentbostäder, vårdcentral, kontor samt lokaler för olika kommersiella verksamheter. Merparten av bottenvåningarna i kvarteret byggs med förhöjd rumshöjd för att möjliggöra lokaler för verksamheter. Detaljplanen överensstämmer med den ändring av Översiktsplan för staden Linköping för del av Västra Valla som antogs i april Planen överensstämmer med bestämmelserna i miljöbalken kap 3, 4 och 5 och bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Klara Blommegård Planarkitekt Handlingar & planprocessen Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning inklusive bedömning av behov av ev. miljökonsekvensbeskrivning, MKB Kvalitetsprogram Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Planarbetet sker i en process där berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslagen. Figuren illustrerar planprocessen och var i processen som planarbetet är just nu. I figuren finns också en uppskattad tidplan. Detaljplanen handläggs med normalt förfarande enligt PBL (2010:900). Hösten 2012 Hösten 2014 Hösten

3 Innehåll Planens bakgrund och syfte... 4 Planförslag... 4 Ny bebyggelse... 4 Natur, park och rekreation... 6 Gator och trafik... 6 Teknisk försörjning... 8 Åtgärder för att förebygga olyckor, störningar, föroreningar m.m Administrativa bestämmelser m.m Planens genomförande Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande.. 11 Beskrivning av planens fastighetsrättsliga konsekvenser Planeringsförutsättningar Plandata Tidigare ställningstaganden Riksintressen Natur Befintlig bebyggelse Gator och trafik Störningar Teknisk försörjning Referenser: Medverkande tjänstemän Behov av miljöbedömning Samlad behovsbedömning Checklista för behovsbedömningen Plankarta, planbestämmelser och illustrationskarta... 25

4 Planens bakgrund och syfte Planens bakgrund är att kommunen, Linköpings universitet och Akademiska hus sett ett gemensamt intresse av att bygga samman staden och Campus Valla. Stadsdelen Västra Valla ska omvandlas till en blandad och levande stadsdel. Det är något som bedöms viktigt för universitetets långsiktiga attraktion för studenter och forskare. Därmed är det av stor vikt även för kommunens framtid. Utvecklingen av området kommer ske i samverkan mellan kommunen och universitetet. Som ett startskott för detta arbete genomförs LinköpingsBo2017 som är en bo- och samhällsexpo. Kommunens ambition är att expon ska vara en förebild för framtidens samhällsbyggande. Expon ska visa på praktiska exempel på en resurssnål, attraktiv och socialt hållbar stadsdel. Den här detaljplanen ligger till grund för byggandet av en del av LinköpingsBo2017. Namnet på delområdet har i en tävling utsetts till Vallastaden. Stadsdelen ska också vara klimatsmart och bidra till kommunens målsättning att vara koldioxidneutral Detta genom system som gör det lätt att göra miljösmarta val. Efter samrådsskedet av detaljplanen för expoområdet delades planområdet upp i två delar; västra och östra delen av Vallastaden. Denna plan innefattar den Västra delen. Uppdelningen skedde för att möjliggöra vidare utredningar på grund av förekomsten av större vattensalamander i området. På så sätt skapades möjlighet att genomföra en inventering och underlag för en dispensansökan inför granskning av detaljplanen. Det kända fortplantningsområdet i det nu aktuella planområdet har flyttats. Även planområdets omfattning har justerats efter samrådet. Syftet med detaljplanen är att lägga fast ramarna för ett torg med intilliggande kvarter. Planen lägger främst fast markanvändningen, byggnadernas placering och höjder i förhållande till gata och angränsande byggnader. En annan grundläggande frågeställning för planen är lokaler. I planen regleras att lokaler byggs i strategiska lägen. Merparten av bottenvåningarna längs gatorna byggs med förhöjd rumshöjd för att möjliggöra lokaler för verksamheter som inte finns från början. I övrigt är ambitionen att tillåta en stor variation i bebyggelsens utformning. Övergripande principer för utformningen beskrivs i det kvalitetsprogram som tillhör planen. I programmet beskrivs kommunens och byggherrarnas ömsesidiga åtaganden. Planförslag Ny bebyggelse Bebyggelsens huvudsakliga innehåll Planområdet omfattar ett torg och intilliggande kvarter. Kvarteret öster om torget föreslås med bostads- och centrumbebyggelse. Det finns även möjlighet att inrätta exempelvis en vårdcentral. Bostadsbebyggelsen består i första hand av flerbostadshus. Söder om Smedstadbäcken planläggs området för universitetets ändamål, kontor och dylik verksamhet. Service Mot torget regleras att lokaler ska byggas, på så sätt blir det möjligt med närservice, restaurang, kafé eller liknande verksamheter. Avsikten är också att man ska kunna ordna uteservering, kiosker eller liknande på torget. 4

5 Även mot Kunskapslänken och Johannes Magnus väg ska bottenvåningarna förberedas för att kunna inrymma verksamhetslokaler. Här får alla som bygger staden ett ansvar att ge förutsättningar för framtiden. Syftet är inte att Vallastaden omedelbart ska kunna bära ett brett serviceutbud eller inrymma många arbetsplatser, utan att ge långsiktiga förutsättningar för ett successivt ökat stadsliv. Bild 1: Illustration. Exempel på utformning. Planområdet markerad med streckad linje. Gestaltning Kvartersuppbyggnaden Kvarteret öster om torget uppdelas i ett antal fastigheter för att skapa en blandad och varierad bebyggelse, se vidare under rubriken Beskrivning av planens fastighetsrättsliga konsekvenser nedan. Tillämpning av byggnaderna i kvarteret med en blandning av bostäder, verksamheter och kontor bidrar också till variationen. Utformning Vallastaden ska vara en spännande och dynamisk stadsdel. Några exakta krav på exempelvis färgsättning och materialval finns ej utan kreativitet uppmuntras. Det finns dock restriktioner avseende bebyggelsens volym, placering och egenskaper för att det fria och livliga inte ska upplevas stökigt och oordnat samt för att ge förutsättningar för spontana möten, tillföra liv och upplevd närvaro. 5

6 På grund av planområdets läge och med dess funktion som mötesplats har följande planbestämmelse införts: Ny bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn till det exponerade läget vid Universitetets och Vallastadens knutpunkt. Byggnader ska ge ett tilltalande intryck och utformas med omsorg om detaljer och materialval. Detaljer kan röra sig om val av kulörer och utformning av fönster, dörrar, balkonger/utkragning, sockelvåning med mera. Balkonger/utkragning föreslås på fasaden mot torget för att bidra till att ge mer liv åt fasaden. Om transformatorstationen för området placeras i markplan inom planområdet är det viktigt att den får en fasadbeklädnad som harmoniserar med den nya bebyggelsen i val av material, kulör och utformning. Byggnader, kvarter och offentliga miljöer beskrivs närmare i det kvalitetsprogram som hör till detaljplanen. Tillgänglighet Ett avsnitt om särskilda basutformningskrav på den nya bebyggelsen har utvecklats inom ramen för kvalitetsprogrammet som hör till detaljplanen. Där redovisas sådana utformningskrav avseende tillgänglighet som går utöver gällande regelverk. Natur, park och rekreation Smedstadbäcken Smedstadbäcken får en ny utformning. Medan norra sidan får mer stadsmässig karaktär blir den södra mer av naturmarkskaraktär. Torg I korsningspunkten mellan gång- och cykelvägsstråket Corson genom Universitetsområdet och kollektivtrafikstråket Kunskapslänken från centrala Linköping skapas utgångsplatsen i mötet mellan universitetsområdet och Vallastaden. Målsättningen är att torgmiljön ska fungera som en mötesplats för de boende, studerande, arbetande och besökande i området. Vid torget ska det finnas möjligheter för aktivitet, vistelse och tillgång till kommunikation. Här ges utrymme för bland annat paviljonger, utställning, serveringar och sittplatser. På norra delen av torget föreslås en hållplats, se vidare under rubriken Kollektivtrafik nedan. Torgets övergripande gestaltning och ytbeläggning överordnar genomgående gatusträckningar och stråk på torget. I det framtagna kvalitetsprogrammet beskrivs torget närmare. Bild 2: Sektion genom torget, vy från väst. 6

7 Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Med bil angörs området från söder via Slestadsrondellen och Johannes Magnus väg. Befintliga cykelvägar finns kring planområdet och anslutningar till dessa anordnas. Kunskapslänken utgörs av trädplanterad boulevard fram till torget. Endast kollektivtrafik och fordon med tillstånd/dispens får köra på gatan som passerar torget. Torget överordnas trafikfunktionerna gestaltningsmässigt. Angöring till byggnaderna i kvarteret och torget är möjlig genom en enkelriktad gata runt kvarteret. Längs bäcken planläggs en cykelfartsgata. Det innebär att de cyklandes framkomlighet och säkerhet prioriteras medan biltrafiken får anpassa sin hastighet. Målhastigheten bör vara cirka 20 km/tim. Längs gatan blir det möjligt att cykla i båda riktningarna, medan biltrafiken bara kommer ske i en riktning. Det gör det möjligt att hålla ner gatusektionens bredd. Längs cykelfartsgatan och Kunskapslänken anordnas en zon där det blir möjligt att anordna planteringar, gatumöblering, parkeringar (cykel-, korttids-, bilpools- och handikapparkeringar) och angöringsplatser. Kollektivtrafik En första etapp i kommunens koncept med högkvalitativ kollektivtrafik, tänk spår kör buss, byggs i Kunskapslänkens läge. Stråket trafikeras idag med buss bestående av både lokal tätortstrafik och regional expressbusstrafik. Stråket ska på sikt kunna vara möjligt att konverteras till någon form av spårburen kollektivtrafik. Kollektivtrafikens framkomlighet kommer prioriteras längs gatan, vilket innebär att kollektivtrafiken ska ha företräde och separeras från övrig trafik. I anslutning till det nya torget föreslås ett miniresecentrum där hög kvalitet och senaste teknik står i fokus. Den befintliga hållplatsen strax väster om området tas bort och ersätts av denna. Parkering, varumottagning, utfarter Cykelparkeringsbehovet ska i första hand anordnas på de egna fastigheterna. På vissa delsträckor av gatorna finns det möjlighet att anordna ett antal cykelparkeringar, främst för besökare. Sådana parkeringar kommer också upplåtas genom parkeringsfriköp. Generellt ska cykelparkeringarna anordnas i nära anslutning till entréerna och i huvudsak vara väderskyddade. Även vid hållplatsen på torget bör cykelparkering anordnas. Det är viktigt att de blir bekväma att använda och att de utformas med tillräckliga mått. Ytterligare information om cykelparkeringar, antal och utformning, finns att läsa i kommunens skrift Parkering i planering och bygglov. Bilparkeringen i området sker helt genom kommunens system för parkeringsfriköp. Det innebär att huvuddelen av parkeringarna anordnas i gemensamma parkeringsanläggningar som förvaltas av Dukaten parkering. Två tomter för parkeringsanläggningar har redovisats i den antagna detaljplanen för det östra delområdet (DP 1510). De två parkeringshusen kompletteras med parkeringar för rörelsehindrad (handikapparkeringar), korttidsparkeringar för i- och urlastning samt parkeringar för bilpoolsbilar längs gatan norr och söder om kvarteret. Även dessa upplåts genom friköpssystemet. Utrymmena för dessa parkeringar längs gatorna planläggs som kvartersmark i gaturummen för att de ska bli möjliga att upplåta. Genom att parkeringarna samordnas inom området och att kommunen säkerställer att det 7

8 etableras en bilpool i området, kan parkeringstalen för bostäder reduceras med 25 % till 6 platser/1000 m 2 BTA. För studentbostäder tillämpas 2,5 platser/1000 m 2 BTA. Möjligheten att anordna angöring och handikapparkering i gaturummen bedöms vara väsentlig mot bakgrund av den täta bebyggelse som anordnas i kvarteret, där det kan vara svårt att ordna frågan på kvartersmark. Bilparkering får endast anordnas i parkeringsgarage under mark inom planområdet. Dock får undantag göras för parkeringar för rörelsehindrade (handikapparkeringar). Lastzon kan anordnas längs Kunskapslänken samt vid torget. Tillgänglighet Torgytan görs plan, vilket gör att det bör vara enkelt att åstadkomma en god nivåmässig tillgänglighet. Parkeringar för rörelsehindrade samt angöringar kan ordnas längs gatorna. Detta leder till goda förutsättningar för fysisk tillgänglighet. Teknisk försörjning Den tekniska försörjningen i området bygger i huvudsak på den systemsyn som råder i Linköpings kommun. För att möjliggöra de önskade smala gatusektionerna i Vallastaden har Tekniska Verken tagit fram en innovativ lösning för den tekniska infrastrukturen. Den innebär att försörjningen av området i huvudsak kommer att ske via underjordiska kulvertar. I kulverten samlas samtliga ledningsslag. Från omgivande områden till kulverten, samt från kulverten till byggnaderna i området, kommer ledningar att behöva anläggas i lokalgator och kvartersmark på traditionellt sätt. Projekteringen för den underjordiska kulverten i planområdet är delvis endast översiktligt utförd och därför har möjlighet att anlägga en underjordisk ledningskulvert (E) fått finnas inom stor del av kvarteret. Samma möjlighet gäller även för transformatorstation i planområdet. Bebyggelsen söder om Smedstadbäcken ansluts via Akademiska Hus interna nät. Vatten och avlopp Den nya bebyggelsen ansluts till det allmänna VA-nätet. VA-lösningen kommer att ske via de kulvertar som byggs genom området. Från kulverten grenar VAledningarna ut sig till respektive fastighet. Dagvatten Smedstadbäcken utgör den naturliga lågpunkten i området, vilket gör att dagvattnet leds dit. Höjdsättningen av området är anpassad för detta. Dagvatten som kommer norrifrån från universitetsområdet kommer att ledas väster om torget. Fördröjning av vatten från gatorna sker i växtbäddar längs gatorna. Anslutningspunkt för dagvatten finns i gata. Hanteringen beskrivs närmare i kvalitetsprogrammet. Värme Ambitionen med området är att ha ett långsiktigt hållbart värmesystem. Detta uppnås genom att samtliga fastigheter ansluter sig till fjärrvärmenätet som kommer att anläggas i samband med övriga ledningar. Uppvärmning av varmvattnet, bostadsbebyggelsen samt övrig bebyggelse ska ske med fjärrvärme. Systemen ska planeras och utföras så att de samverkar med hela det ihopkopplade energisystemet. El, tele Elnätet i området kommer utföras som ett dynamiskt elnät där det blir möjligt att mata in el från mikro- och småskalig elproduktion. Eftersom effektbehovet i dagsläget är 8

9 oklart, kan den tekniska lösningen behöva kompletteras. Detta gäller framför allt om det kommer installeras stora effekter för laddstationer för elbilar. Optoledningar kommer att samlokaliseras med övrig infrastruktur så långt det är möjligt och oberoende av aktör. Tekniska verken behöver utrymme för transformatorstation i området vilket medges med planbestämmelsen E. Stationen ska utformas brandsäkert och så att den inte ger upphov till störning till intilliggande verksamheter, exempelvis i form av elektromagnetisk strålning eller stomljud. Avfall Hanteringen av hushållsavfall i området sker genom en stationär sopsug. Åtgärder för att förebygga olyckor, störningar, föroreningar m.m. Ångströmslaboratoriet För att säkerställa att forskningsverksamheten i Ångströmslaboratoriet (som tillhör universitetet) inte störs vid utbyggnaden av området, kan det bli nödvändigt med särskilda åtgärder i samband med pålning, sprängning och schaktningsarbeten. Inför arbetena bör kontrollmätning genomföras. Trafikbuller Längs Kunskapslänken och Johannes Magnus väg kommer trafikbullernivåerna enligt genomförda beräkningar överstiga gällande riktvärden som riksdagen antog i mars 1997 (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, proposition 1996/97:53).! Bullerberäkningar gjorda för Kunskapslänken anger ekvivalentnivån till maximalt 60 dba eq och för Johannes Magnus väg till maximalt 57 dba eq. Som en grund för att säkerställa en god inomhusmiljö har kommunen i kvalitetsprogrammet angett ljudklass B. Kommunen kommer i avtal säkerställa att bostäderna längs Kunskapslänken och Johannes Magnus väg byggs i ljudklass B avseende inomhus- och trafikbuller via kvalitetsprogrammet. Det ger också en stabilitet inför eventuella ytterligare ökningar i trafikmängderna på mycket lång sikt. För de platser där ekvivalentnivåerna överskrider 55 dba införs planbestämmelsen m som säkerställer att för bostäder ska minst hälften av bostadsrummen ha fönster mot tyst eller ljuddämpad sida. Undantag ges för studentbostäder där ekvivalent ljudnivå vid fasad längs Kunskapslänken beräknats upp till 60 dba. I detta fall accepteras enkelsidiga lägenheter för studentbostäder. Detta på grund av att den aktuella platsen ligger med god tillgänglighet till universitetet och utmed ett kollektivtrafikstråk. Vidare överstiger beräknade bullernivåer i planområdet marginellt gällande riktvärden. Den trafik som kommer att finnas i området är begränsad, såväl dagtid som nattetid, varav den tunga trafiken i området främst består av fordon för kollektivtrafik. Studentlägenheter är genomgångsbostäder som man bor i en kortare period. På och i nära anslutning till tomten finns det goda möjligheter till utevistelse och rekreation. Vid uppförande av enkelsidiga studentbostäder rekommenderas att det finns gemensamma utrymmen med öppningsbara fönster eller balkong mot innergård. 9

10 Brandskydd Det är inte möjligt för brandbilar att köra in i bostadskvarteret. Om utrymning planeras att ske med hjälp av Räddningstjänstens stegar så behövs tillgänglighet för stegbil då underkant fönster eller överkant balkongräcke är över 11 meter. Stegbilen bör i detta fall kunna ställas upp inom 9 meter från fasad och om gatunätet är längre bort behöver särskild räddningsväg anordnas. Mot bakgrund av den täta bebyggelsen bör påpekas att avstånden mellan huvudbyggnader inom kvarteret vid torget kan bli så korta att särskilda brandskyddsåtgärder kan bli nödvändiga. Det är också viktigt att byggherrarna samordnar brandskyddslösningarna så att inte de första byggnaderna begränsar den övriga bebyggelsens utformning. Brandposter kan anordnas i anslutning till Tekniska verkens ledningskulvert. Större vattensalamander Det är framför allt exploateringen av dammarna inom planområdet som innebär stora konsekvenser för populationen av större vattensalamander i området. Mot bakgrund av förekomsten har inventering, konsekvensbeskrivning och rekommendationer avseende kompensationsåtgärder genomförts i området. Länsstyrelsen beslutade att ge stöd angående dispens från fridlysningsbestämmelserna för flytt av djur och att fylla igen dammar som är livsmiljö för större vattensalamander med angivna villkor. Berörda fastighetsägare har accepterat att kompensationsåtgärder vidtas. Se vidare under rubriken Behov av miljöbedömning, Fördjupning av enstaka faktorer. Administrativa bestämmelser m.m. Huvudmannaskap Linköpings kommun är huvudman för allmänna platser inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad och skötsel av dessa områden. Fastighetsägarna/exploatörerna till kvartersmarken ansvarar på motsvarande sätt för utbyggnad och skötsel av kvartersmarken i enlighet med detaljplanen och kvalitetsprogrammet. Fastighetsägarna/exploatörerna ansvarar för utbyggnad av det sekundära ledningsnätet inom sin fastighet och är därmed huvudman för dessa. Nätbolagen ansvarar för anläggande, skötsel och underhåll av de allmänna ledningarna inom den allmänna platsmarken. Allmänna ledningar kommer att anläggas av Tekniska verken AB i ledningskulvertar. Dessa kommer via 3Dfastigheter ägas av Tekniska verken. Genomförandetid Planens genomförandetid ska vara fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med detaljplanen. Detaljplanen får inte heller ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för till exempel förlorad byggrätt. 10

11 Strandskydd Vattendraget Smedstadbäcken omfattas av strandskydd. Kommunens avsikt är att genom detaljplanen upphäva strandskyddet inom planområdet. Zonen närmast bäcken planläggs dock som parkmark med ökad tillgänglighet till vattenmiljön och förbättrade möjligheter för växtlighet och djurliv. Planområdet behöver tas i anspråk för utveckling av Vallastaden. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för bebyggelse och är redovisade som utbyggnadsområden i den gällande översiktsplanen för staden Linköping, antagen av kommunfullmäktige Universitetet har konstaterat att behovet är stort av att komplettera dagens Campusmiljö för att behålla attraktiviteten. Att universitetet kan behålla sin attraktivitet är viktigt för hela Östgötaregionen. Kommunen och universitetet har gemensamt bedömt att staden och Campus behöver knytas ihop och byggas samman. Denna sammanbyggnad måste ske vid universitetet, vilket gör att det inte är möjligt att tillgodose intresset på annan plats i staden. Skälen för upphävandet är därför att området i enlighet med vad som anges i 7 kapitlet 18c miljöbalken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Fri passage för allmänheten är säkerställd genom det parkstråk kring vattendraget, som är avsatt i planen. Växt- och djurlivet bedöms inte påverkas negativt av att strandskyddet upphävs. Genom bebyggelsen åtgärdas också strand- och vattenzonen genom att dagens markanta erosionsskydd i form av makadamklädda slänter byts ut mot vattentåliga planteringar. Biotopskydd och vattenverksamhet Smedstadbäcken omfattas även av det generella biotopskyddet i miljöbalken. Bäcken kommer behållas. Kommunen bedömer att de planerade förbättringsåtgärderna längs bäcken inte påverkar några allmänna eller enskilda intressen negativt. Planens genomförande Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande Planen bedöms inte ge någon stor påverkan på miljön. Planen ger förutsättningar för att skapa tydliga gränser, entréer mot gator och variation i bebyggelsen. Det bedöms sammantaget ge goda förutsättningar för en socialt hållbar miljö. Etableringen av mötesplatser i kvarteret bidrar till att stärka byggandet av sociala nätverk i området. Vidare ger exploatering av området bättre underlag till service och ökad trygghet i området. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken Detaljplanen berör inga riksintresseområden. Planförslaget bedöms inte leda till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Överensstämmelse med översiktsplanen Parallellt med tidigare detaljplanearbete har översiktsplanen reviderats så att den överensstämmer med det vinnande tävlingsförslaget. Det gör att detaljplanen överensstämmer med översiktsplanen. 11

12 Planens utformning och hänsyn till motstående intressen Planförslaget bygger på det vinnande arkitektförslaget. Förslaget innebär en relativt långtgående hänsyn till befintliga verksamheter i närområdet. Jämställdhet och trygghet Vallastaden utgör en första etapp i arbetet att bygga samman universitetet med staden. Genom att samordna bostäder och verksamheter som inte är störande, ökas flödet av människor genom området både totalt sett och fördelat över dygnets olika tider. Det bör i sig på sikt leda till en ökad trygghetsupplevelse i stadsdelen. Planens utformning innebär att bebyggelsen vänder sina entréer mot gatorna. Merparten av gatorna byggs som mjuktrafikrum med blandtrafik i låg hastighet. Det bör samlat ge en god trygghetsnivå. Avtal Genomförandeavtal ska upprättas mellan Linköpings kommun och blivande fastighetsägare/exploatörer om villkor och ansvar för detaljplanens genomförande. Utbyggnaden av kvartersmarken ska ske i enlighet med kvalitetsprogram samt regleras i avtal och förrättningar. Beskrivning av planens fastighetsrättsliga konsekvenser Bildande av nya fastigheter Inom planområdet kommer flera fastigheter att bildas för att få en varierad bebyggelse. Avstyckning kommer att ske för olika typer av fastigheter. Där lokaler ska tillskapas i bottenvåningarna kan det bli aktuellt med 3D-fastighetsbildningar. Det kan även bli aktuellt att bilda ägarlägenheter. Även för transformatorstation, parkering och lokaler kan det bli aktuellt med 3D-fastigheter. Fastighetsregleringar Del av planområdet, den mark kommunen köpt av Akademiska hus, kommer i första hand att regleras till kommunal fastighet. Därefter avstyckas/bildas nya fastigheter för den mark som planläggs för kvartersmark. Den ledningskulvert som Tekniska Verken avser att bygga inom planområdet regleras till den befintliga 3D-fastigheten för kulverten i området. Denna fastighet kan beröra såväl kvartersmark som allmän platsmark. Gemensamhetsanläggningar, servitut, ledningsrätter m.m. Ledningsrätter för allmänna ledningar avseende vatten- och avlopp, el, tele/opto, sopsug och fjärrvärme från teknikfastigheten/kulverten fram till respektive fastighetsgräns kan behöva bildas inom kvarteren för att säkerställa den tekniska försörjningen. Tekniska Verken ansöker om och bekostar erforderliga ledningsrätter/servitut för de allmänna ledningarna från teknikfastigheten/kulverten fram till gränsen för respektive fastighet. Det är fastighetsägarna/exploatörerna som ansvarar för och beskostar bildande av eventuella gemensamhetsanläggningar inom kvarteret. Det finns ett servitutsavtal för Link-Link som belastar fastigheten Intellektet 1. Detta kommer att upphöra i samband med att marken blir allmän plats i planläggningen. 12

13 Ekonomiska frågor Planekonomi Detaljplanekostnader och utbyggnad av allmän plats bekostas av Linköpings kommun och ingår i det markpris som byggherrarna/exploatörerna erlägger i samband med tecknande av markanvisnings- och köpeavtal. Utbyggnaden av kvartersmark regleras i separata markanvisnings- och köpeavtal som tecknas med varje byggherre/exploatör. Förrättningskostnader hanteras i ovanstående avtal. Intäkter i samband med planen och plangenomförandet regleras i separata markanvisnings- och köpeavtal som tecknas med varje byggherre/exploatör. Kommunens kostnader för genomförandet av detaljplanen överstiger de intäkter som markförsäljningen i området kommer att generera. Kommunen har dock gjort bedömningen att den samhällsbyggnadsmässa, med sin inriktning och sitt innehåll, som nu ska genomföras har andra värden som inte kan räknas hem i en traditionell exploateringskalkyl. Inlösen, ersättning Överenskommelser om marköverlåtelse förutsätts på frivillig väg kunna träffas mellan berörda parter. Anslutningsavgifter Respektive byggherre/exploatör ska underrätta ledningsägarna då anslutning av de allmänna ledningarna är aktuella. Anslutningsavgifter kommer att tas ut enligt gällande taxa. För sopor och övrigt avfall kommer avgifter att tas fram i samverkan med berörda parter under projekteringen av området. Planeringsförutsättningar Plandata Planområdet ligger i södra delarna av Västra Valla och omfattar cirka 1,7 hektar. Linköpings kommun och Akademiska hus är lagfarna ägare till marken i planområdet Lambohov 2:20 respektive Intellektet 1). Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer En ändring av översiktsplan för staden Linköping gäller inom planområdet. För detaljplaneområdet anger översiktsplanen olika delområden: UN: Utvecklingsområde för universitetet. Vissa kompletteringar med bostäder, verksamheter och handel. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet är idag detaljplanelagt (DP 1149 och 1438). Bäcken är planlagd för dagvattenhantering. Planerad torgyta och del av planerad bebyggelse är planlagd med möjlighet att anlägga dammar/våtmark för dagvattenhantering. Övriga delar av planområdet är planlagt som lokalgata eller utvecklingsområde för universitetet och medger byggande av kontor respektive lokaler för forskning och högre utbildning i fyra till fem våningar. Smedstadbäcken omfattas av strandskydd enligt miljöbalken. 13

14 Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen fattade den 24 januari 2012 beslut om att genomföra projektet LinköpingsBo2016 utifrån ett framtaget idéprogram. Kommunfullmäktige beslutade den 25 mars 2014 att flytta Linköpings bo- och samhällsexpo till 2017 istället för som tidigare planerats Detta bland annat för att få en mer mogen och komplett stadsdel i samband med expot Bild 3: Planområdet, med kommunens markinnehav i orange, kommunala bolags i lila och Akademiska Hus mark ofärgat. Bild 4: Utsnitt ur plankartan till Ändring av Översiktsplan för staden Linköping, del av Västra Valla. Riksintressen Området berörs inte av några riksintressen. Natur Mark, vegetation och naturmiljö Planområdet består främst av kollektivtrafikstråk, dammar och Smedstadbäcken. Inga områden som är upptagna i kommunens naturvårdsprogram finns inom planområdet. Smedstadbäcken/Åsmestaddiket är vattendrag som fungerar som vandringsväg för vattenknuten fauna mellan Stångån och Tinneröområdet, bland annat har utter och kungsfiskare påträffats längs bäcken. Dammarna inom planområdet består av ett system där fyra dammar sitter ihop och har ett genomgående flöde. I dammarna har större vattensalamander påträffats. En utredning avseende populationens lekmiljöer och övervintringsmiljöer har genomförts våren 2013 (Nardus, 2013). Se vidare under rubriken Åtgärder för att förebygga olyckor, störningar, föroreningar m.m. ovan och Behov av miljöbedömning, Fördjupning av enstaka faktorer nedan för mer information. Park, lek och rekreation Inom planområdet finns inga anlagda kommunala parker. I det vinnande tävlingsförslaget finns en tydlig idé om att skapa Vallaparken Linköpings västra stadspark. Denna planeras öster om friidrottsarenan, nordöst om planområdet. I nära anslutning till planområdet finns universitetsparken. Även Valla gård och Vallaskogen med höga kvaliteter som lek- och rekreationsmiljö ligger nära planområdet. På lite längre avstånd återfinns Tinnerö eklandskap. 14

15 Bild 5: Flygbild över området. Planområdet markerat med rött. Geotekniska förhållanden, förorenad mark och radon I samband med upprättandet av nu gällande detaljplan (1149) gjordes en översiktlig geoteknisk utredning. En översiktlig geoteknisk undersökning genomfördes även år 2012 för områdena öster om Johannes Magnus väg. För området som ligger närmast det aktuella planområdet visade undersökningen att under cirka 0,2 meter mullhaltig lera består jorden av torrskorpelera ned till två till tre meters djup under markytan. Därunder följer siltskiktad lera som ned till cirka fem meters djup i huvudsak är halvfast. Under det följer friktionsjord som vilar på fastare bottenlager av morän. Djup till berg har varierat mellan sju och drygt nio meter under markytan. Grundvattennivån har uppmätts att ligga cirka 1,5 meter under markytan. Byggnader med mer än tre till fyra våningar kräver preliminärt grundläggning med pålar inom detta område. En översiktlig undersökning för aktuellt planområde är beställd. Handlingarna kommer att kompletteras med resultatet av denna till antagandet. Ytterligare geotekniska utredningar behöver göras av respektive byggherre för att slutligt klarlägga grundläggningsförhållandena på respektive fastighet. En särskild kontroll avseende släntstabilitet längs Smedstadbäcken har genomförts (Tekniska verken, 2013). Resultaten visar att man kommer ha tillfredsställande släntstabilitet längs bäcken med föreslagen bebyggelse. I samband med genomförandet av den geotekniska undersökningen för det östra planområdet, gjordes mätningar av hur stora vibrationer som uppstod i Ångströmslaboratoriet. De uppmätta vibrationerna understeg med god marginal de gränsvärden som är uppställda för mikroskopet. Då mätningarna inte gjordes i samband med pålning, kan konsekvenserna av pålningsarbete inte bedömas. Kompletterande mätningar rekommenderas inför anläggningsarbetenas påbörjan. Fornlämningar och kulturmiljöer Det finns inga registrerade fornlämningar inom planområdet. I samband med utbyggnaden av den intilliggande friidrottsarenan gjordes arkeologiska undersökningar av en boplats som påträffats. En arkeologisk utredning etapp 2 genomfördes sommaren 2012 i två områden i närheten av planområdet. Kommunen 15

16 bedömer att ytterligare åtgärder inte behövs inom ramen för detaljplanearbetet. Denna bedömning delas av länsstyrelsen enligt yttrande oktober Befintlig bebyggelse Arbetsplatser, övrig bebyggelse I direkt anslutning till planområdet finns Linköpings universitet med undervisningsoch forskningslokaler. Även Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ligger i direkt anslutning, väster om planområdet. Huvuddelen av bebyggelsen är tre till fyra våningar hög. Söder om planområdet finns stadsdelen Lambohov med i dagsläget drygt 3000 bostäder. Offentlig och kommersiell service I Lambohov finns vårdcentral, matbutik och apotek. Där finns även ett bibliotek och en idrottshall. På universitetsområdet finns idrottshallar och friidrottsarena både inomoch utomhus. Söder om Lambohovsleden planeras ett nytt centrum att byggas inom Djurgårdsområdet. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Corson utgör det stora nord-sydliga gång- och cykelvägsstråket i anslutning till planområdet. Förutom den interna kommunikationen på universitetsområdet knyter den samman Ryd och Lambohov. Längs Kunskapslänken finns ett östvästligt gångoch cykelvägsstråk från innerstaden som också knyter samman Mjärdevi och universitetet och de östra stadsdelarna. Även längs med västra sidan av Johannes Magnus väg finns en gång- och cykelväg. Med buss nås området via bussgatan Kunskapslänken. Med bil nås planområdet söderifrån från Lambohovsleden via Slestadsrondellen och Johannes Magnus väg. Kollektivtrafik Kunskapslänken trafikeras av stomlinjer för tätorts- och regionaltrafik samt lokallinjer för viss landsbygdstrafik, totalt cirka 500 turer/dygn. Genom planområdet har en bussgata byggts ut som ett första steg i att skapa en högvärdig kollektivtrafiklösning, den så kallade LinkLink. Störningar Från friidrottsarenans och isovalens belysning kan ljusstörningar uppstå, främst väster och öster om arenan. Anläggningen ligger cirka 200 meter nordöst om planområdet. Utryckningsverksamheten vid brandstationen som ligger cirka 400 meter sydöst om planområdet kan ge viss bullerstörning. Trafikbuller En trafikbullerberäkning har genomförts. Den har baserats på prognoser för områdets trafikgenerering samt en uppräkning av dagens trafik på Johannes Magnus väg. Två scenarier har beräknats, dels med enbart busstrafik som kollektivtrafik längs Kunskapslänken, dels med en kombination av spårvagnar och bussar. I båda 16

17 scenarierna är det beräknat med bebyggelse på norra sidan av Kunskapslänken. Någon bebyggelse är inte planerad där i dagsläget men byggrätt finns i befintlig detaljplan. Se bilaga 1 för kartor från bullerutredningen. Bullerberäkningarna visar att bullernivåerna vid fasad längs Kunskapslänken ligger över gällande riktvärden som riksdagen antog i mars 1997 (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, proposition 1996/97:53). Ekvivalentnivåerna ligger här mellan 55 och 60 dba. Nivån sjunker ner till 54 dba 5 meter söderut från hörnet vid Kunskapslänken och torget. Inne på gården ligger nivåerna under 40 dba, vilket innebär att man klarar att skapa tyst sida. Längs Johannes Magnus väg ligger ekvivalentnivåerna på 54 till 57 dba. I anslutning till korsningen med Kunskapslänken ligger nivån på 59 dba. Maximalnivåerna längs Kunskapslänken har beräknats ligga på 73 till 85 dba medan motsvarande nivåer längs Johannes Magnus väg från cirka 70 till 76 dba. Teknisk försörjning Anslutning av området till dagens ledningsnät är möjligt att ske genom två ledningsstråk från Corson, ett norr om och ett söder om Smedstadbäcken. Vatten och avlopp Området kan anslutas till det allmänna vatten- och avloppsnätet via ett ledningsstråk i Corson. Värme Området kan anslutas till fjärrvärmenätet via ett ledningsstråk i Corson. Även fjärrkyla finns utbyggt i området. En hetvattencentral finns mellan FOI och Lambohovsleden. El Det allmänna elnätet finns utbyggt i området. Bild 6: Planområdet, med de större ledningsstråken markerade. 17

18 Referenser: Valla, Linköping, Inför kommande byggnation och bomässa, Arkeologisk utredning etapp 2. Stiftelsen Kulturmiljövård: Rapport 2012:75. Trafikbuller för detaljplan i Västra Valla för del av Intellektet 1 m.fl. (Vallastaden), Tyréns: Rapport R Rev 01. Större vattensalamander i Vallastaden, Linköping, Nardus Ekologisk konsult, Beslut Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i Artskyddsförordningen (2007:845) för igenfyllnad av dammar för större vattensalamander. Bilagor: Bilaga 1. Utsnitt ur Trafikbuller för detaljplan i Västra Valla för del av Intellektet 1 m.fl. (Vallastaden), Tyréns: Rapport R Rev 01. Medverkande tjänstemän - Magnus Hultegård, planarkitekt: Projektledare för detaljplaneprocessen, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, (till och med samråd) - Erik Adolfsson, planarkitekt: Teknik- och samhällsbyggnadskontoret (till och med samråd) - Karla Blum Fagerström, planarkitekt: Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, (till och med samråd) - Magnus Liljedahl, mark- och exploateringsingenjör, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret - Fredrik Ek, mark- och exploateringsingenjör, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret - Jonas Nygren, trafikingenjör, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret - Johan Hedsköld, gatuingenjör, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret - Jenny Mathiasson, landskapsarkitekt, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret - Mathias Hult, bygglovsarkitekt, Bygglovskontoret - Mikael Åstrand, bygglovsingenjör, Bygglovskontoret - Kristina Karlsson, förrättningslantmätare, Lantmäterimyndigheten i Linköpings kommun - Klara Blommegård, planarkitekt, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, (från och med granskning) - Saga Wingård, planarkitekt, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, (från och med granskning) 18

19 Behov av miljöbedömning Samlad behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För dessa planer ska bland annat en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en så kallad behovsbedömning. Som stöd för behovsbedömningen använder kommunen en checklista som ingår som bilaga till behovsbedömningen. Här redovisas i sammanfattande form de slutsatser som dragits i detta arbete. Påverkan Detaljplanens innehåll, med möjlighet att bygga uppskattningsvis cirka 100 bostäder samt ett antal lokaler, bedöms i sig inte ge upphov till någon större miljöpåverkan. Lokaliseringen är sådan att det inte bör ge upphov till störningar på eller från närliggande verksamheter. Platsen Planområdet består av vattendammar, bäck och stråk för bussar, gångare och cyklister. Det finns några verksamheter i anslutning till planområdet som kan vara störningskänsliga. I samband med plansamrådet påtalade länsstyrelsen att dammen söder om friidrottsarenan utgör reproduktionslokal för större vattensalamander enligt artportalen. Större vattensalamander finns upptagen i artskyddsförordningens (2007:845) bilaga 1, där markerad med N. Det innebär att det är förbjudet att avsiktligt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser (övervintringsplatser). Det är endast för Natura 2000-områden som artskyddsförordningens bestämmelser innebär en strikt koppling till plan- och bygglagens regelverk vad gäller möjligheterna att anta detaljplaner. Däremot krävs en dispens från artskyddsförordningen för att kunna genomföra detaljplaner om de påverkar den typen av miljöer som beskrivs i förordningen. Därför behöver konsekvenserna för djurarten av ett genomförande redovisas i planhandlingarna. Däremot finns det inget krav på att upprätta en särskild MKB med anledning av frågan (Regeringsrättens beslut ). En särskild utredning avseende planens påverkan har genomförts och arbete med kompensatoriska åtgärder pågår. Planen Planinnehållet innebär ett led i kommunens inriktning att bygga staden inåt för att på så sätt minska transportarbetet och miljöpåverkan och öka förutsättningarna för ett utvecklat stadsliv. Slutsatser och ställningstagande Kommunen gör den sammanvägda bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms kunna ge upphov till betydande miljöpåverkan. Motivet till ställningstagandet grundas på ovanstående behovsbedömning och den analys som redovisas i checklista nedan. 19

20 Någon miljökonsekvensbeskrivning, enligt 4 kap 34 PBL behöver därför inte upprättas för Detaljplan i Västra Valla för del av Intellektet 1 m.fl. (Vallastadenvästra delen). Behovsbedömningen har upprättats av Magnus Hultegård och justerats inför granskningsskedet av Klara Blommegård och Saga Wingård. Checklista för behovsbedömningen Denna checklista utgör arbetsunderlag för att bedöma behovet av en miljöbedömning av detaljplanen. Den används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan som behöver beskrivas i en ev. miljökonsekvensbeskrivning. Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att bedömningarna i denna checklista måste omvärderas. Frågeställning Kommentarer Planförslagets påverkan inom och utom planområdet: Storlek och fysisk omfattning Omfattning och förening med andra projekt Utnyttjande av mark, vatten och andra resurser Biologisk mångfald, djurliv växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv, rekreation, transporter, energiförbrukning m.m. Alstrande av avfall Alstrande av föroreningar och störningar Utsläpp till luft och vatten, buller, vibrationer, allergi, elektromagnetiska fält, skyddsavstånd m.m. Effekternas omfattning Geografiskt område och befolkningens storlek, särskilt om nationsgräns överskrids Effekternas sannolikhet, frekvens, varaktighet och avhjälpbarhet Planen innebär en första etapp på en planerad utveckling av ny stadsbebyggelse mellan Campus Valla och Garnisonsområdet. Planen utgör en relativt liten utbyggnadsetapp som innehåller traditionell stadsbebyggelse som inte ger upphov till särskilda störningar eller utsläpp. Det berörda området består i huvudsak av gata, dammar och bäckområde. Inga naturvårdsobjekt finns i området utöver sådant som omfattas av det generella biotopskyddet. Inga fornlämningsområden berörs. Området ligger i direkt anslutning till kommunens största arbetsplatsområde och vid en av kollektivtrafikens kommande stomlinjer. Fokus på olika typer av åtgärder inom mobilitymanagement området. Sammantaget bör det ge goda möjligheter för ett begränsat transportbehov. Endast normal stadsbebyggelse. Endast normal stadsbebyggelse. 20

21 Risker för olyckor med konsekvenser för Människors hälsa eller miljön Påverkans totaleffekt Effekternas betydelse och komplexitet. Beakta särskilt allmänhetens behov av information. Inga farliga verksamheter föreslås. Planområdets och omgivningens betydelse och sårbarhet: Markens, vattnets och andra resursers förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området Nuvarande markanvändning Den befintliga miljöns (inom- och utom planområdet) känslighet med särskild uppmärksamhet på tätbefolkade områden Överskridna miljökvalitetsnormer Områden där MKN överskrids eller riskerar att överskridas Kulturarv Historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla områden Särdrag i naturen Större opåverkade områden, våtmarker, kustområden, bergs- och skogsområden Skyddade områden Riksintressen (MB 3 & 4 kap.) Nationalparker, natur- och kulturreservat, biotopskydd, strandskydd, Natura 2000 m.fl. (MB 7 kap.) Stora delar av planområdet utgörs i huvudsak av gata, dammar och bäckområde. Området är tidigare planlagt för våtmark, allmänt dagvattendike och bebyggelse i fem våningar. Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att överskridas. Inte aktuellt i området. Inte aktuellt i området. Smedstadbäcken/diket omfattas av strandskydd. Planens karaktäristiska egenskaper: Anger förutsättningarna för verksamheter och Ej aktuellt. 21

22 åtgärder avseende: Plats för, slag av, storlek på, drift av samt resurser till. Särskilt om planen kan medge verksamheter enligt bilaga 1, MKB-förordningen och sannolikheten för att sådana i så fall etableras. Har betydelse för andra planers och programs miljöpåverkan Kommande DP (genom etappvis utbyggnad, kumulativa effekter m.m.) ÖP/FÖP, Avfallsplan, Energiförsörjningsplan, Riktlinjer för bostadsförsörjning, Länstransportplan m.fl. Har betydelse för integreringen av miljöaspekter/miljömål Nationella, regionala, och kommunala mål Innebär miljöproblem som är relevanta för planen självt Utnyttjar planen möjligheterna att minska befintliga och egna miljöproblem? Används marken på bästa sätt ur miljöhänseende? Har betydelse för möjligheterna att genomföra EG:s miljölagstiftning Vattendirektivet Ligger väl i linje med inriktningen för kommunens översiktliga planering där staden ska växa inåt. Underlättar uppfyllandet av det nationella miljömålet God bebyggd miljö Gatustrukturen och gatornas uppbyggnad som ska ge genare transporter för cyklister och fotgängare än för bilister, gemensamma parkeringsanläggningar en bit bort från den egna bostaden/arbetsplatsen, samt den nära tillgången till en bilpool bör sammantaget innebära en plan som i sig kan reducera trafikens miljöbelastning. 22

23 Fördjupning av enstaka faktorer I samband med plansamrådet påtalade länsstyrelsen att dammen söder om friidrottsarenan utgör reproduktionslokal för större vattensalamander enligt artportalen. Större vattensalamander finns upptagen i artskyddsförordningens (2007:845) bilaga 1, där markerad med N. Det innebär att det är förbjudet att avsiktligt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser (övervintringsplatser). Det är endast för Natura 2000 områden som artskyddsförordningens bestämmelser innebär en strikt koppling till plan- och bygglagens regelverk vad gäller möjligheterna att anta detaljplaner. Däremot krävs en dispens från artskyddsförordningen för att kunna genomföra detaljplaner om de påverkar den typen av miljöer som beskrivs i förordningen. Därför behöver konsekvenserna för djurarten av ett genomförande redovisas i planhandlingarna. Däremot finns det inget krav på att upprätta en särskild MKB med anledning av frågan (Regeringsrättens beslut ). Mot bakgrund förekomsten av större vattensalamander i området har det tidigare planområdet delats i två delar. Det kända fortplantningsområdet ingår i det nu aktuella planområdet. På så sätt skapades möjlighet att genomföra en inventering och underlag för en dispensansökan inför granskning av detaljplanen. En dispensansökan lämnades in till länsstyrelsen i juni 2013 avseende såväl de miljöer som berördes i den nu aktuella detaljplanen som de miljöer som återfinns i den östra detaljplanen. I ansökan föreslogs ett antal kompensationsåtgärder, enligt nedanstående beskrivning. Inriktningen är att omfattningen och utformningen av åtgärderna ska säkerställa att en minst lika god funktion som dagens biotoper kan skapas. Lokaliseringen av åtgärderna är föreslagna dels mot bakgrund av vad som är lämpligt biologiskt, dels mot bakgrund av de bebyggelseutvecklingsprojekt som är kända inom stadsdelen Västra valla och Djurgården. Det gäller såväl Campusområdet som övriga delar. 1) Nyanläggning av damm och övervintringsmiljöer vid brandstationen Sydost om Lambohovs brandstation anläggs en eller ett par dammar. Dammarna utformas i enlighet med rekommendationerna i rapporten från Nardus. Vattentillgången föreslås i första hand säkerställas genom att leda dagvatten från skogsområdet till dammarna. Bild 7: Flygfoto med föreslagen miljö vid brandstationen markerad. 23

24 2) Nyanläggning av dammar och övervintringsmiljöer vid Vallaskogen Ett lämpligt läge för en större dammiljö är vid Vallaskogen. Läget i ett sydvästvänt bryn bedöms vara gynnsamt för salamandrarnas lek. Vallaskogens skogsmiljö och åkerholmarna vid de tänkta dammarna bör tillhandahålla goda sommarmiljöer och övervintringsmiljöer. Ett system av dammar anläggs mellan skogsbrynet och den befintliga åkerholmen. Dammarna ska i sin omfattning och diversitet minst motsvara de som idag finns inom planområdet. Dammarna utformas i enlighet med rekommendationerna i rapporten från Nardus. Vattentillgången säkerställs genom att dagvatten leds från skogsområdet till dammarna. Detta sker genom justeringar av de befintliga dikessystem som finns i skogspartiet. De djupare delarna grävs så att de står i kontakt med grundvattnet. Bild 8: Gestaltningsförslag för dammar vid Vallaskogen. 24

25

26

27

28 Kontaktuppgifter Adress: Linköpings kommun, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, Linköping E-post: Telefon: Hemsida: Linköpings kommun Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Teknik- och samhällsbyggnadskontoret linkoping.se

29 Bilaga 1 Karta från bullerutredningen över utsnitt av planområdet. Beräkningen avser situation med spårvagnar och bussar på Kunskapslänken. Tabellvärdena avser nivåer vid fasad för angiven våning (ekvivalent buller/maxbuller spårvagn/maxbuller vägtrafik). Färgangivelserna avser ekvivalent buller där orange motsvarar intervallet dba, gult 55-60, grönt o.s.v. för nivån 2 m över mark. 26