Remiss: Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1, mål nr.

Transkript

1 Rolf Erlandsson Anna Helgeson Johan Lindström Karin Görlin Miljöförvaltningen Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 1 (17) Miljönämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Remiss: Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1, mål nr. M Sammanfattning Vid Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har AB Sydsten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken till täktverksamhet m.m. AB Sydsten yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar tillstånd att under 25 år bedriva täkt av 45 miljoner ton berg och 2 miljoner ton morän; att under tillståndstiden ta ut högst 2,3 miljoner ton berg och morän årligen; att under tillståndstiden motta och hantera högst 4 miljoner ton externt entreprenadberg; att till täkten ta in ton externa massor för anläggningsändamål; att avsänka grundvattennivån under brytningstiden till lägsta nivån -22 meter inom brytområdet; att bortleda högst 2,2 miljoner m3 yt- och grundvatten beräknat som rullande medelvärde under de senaste 5 åren, via dikningsföretag till recipient, varav söderut maximalt 40 I/s, och västerut maximalt 65 l/s; och att i övrigt utföra och bibehålla de anläggningar, dammar, brunnar och ledningar m.m. som erfordras för att bedriva verksamheten. AB Sydsten yrkar även dispens enligt 14 och 15 artskyddsförordningen för att flytta eller avlägsna vissa fridlysta djur och växter, samt dispens enligt 7 kap. 11 miljöbalken för att ta bort de stenmurar som finns inom verksamhetsområdet. Domstolen bereder miljönämnden och Lunds kommun möjlighet att yttra sig över ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunstyrelsen har remitterat ärendet för yttrande till miljönämnden, tekniska nämnden och byggnadsnämnden. Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 41 Brotorget miljoforvaltningen@lund.se Lund

2 Tjänsteskrivelse 2 (17) Sammanfattande synpunkter Sammanfattningsvis vill förvaltningarna i huvudsak framföra följande: Förvaltningarna anser att det beskrivna behovet av bergmaterial inte tillräckligt motiverar den ytmässiga expansion av täktverksamheten som ansökan omfattar, och därmed förordas en vidare täktverksamhet enligt alternativ 4, att enbart gå på djupet inom dagens tillståndsgivna område. Särskilt motsätter sig kommunen ett intrång i fäladen i norr med tanke på de irreversibla skador på nationellt intressanta naturvärden som det innebär. Bolagets åtagande gällande flera av de kompensationsåtgärder som de dels föreslår men också dels säger är möjliga är enligt förvaltningarna inte tydligt nog reglerade utan bör regleras genom att tydliga villkor meddelas. Om verkställighetsförordnande skall meddelas i domen skall det begränsas så att endast brytning får ske i det nu tillståndsgivna området till det nu tillståndsgivna djupet. Förvaltningarna föreslår nämnderna att yttra enligt förvaltningarnas tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Förvaltningarnas tjänsteskrivelse Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolens kungörelse Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1, tillståndsansökan Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1, miljökonsekvensbeskrivning Samtliga ansökningshandlingar nås på följande länk: Barnets bästa I sitt yttrande har förvaltningen vägt in barnens bästa vad gäller bevarande av natur, friluftsmiljöer och påverkan av dessa. Förvaltningen anser det av yttersta vikt att tätortsnära natur finns tillgängligt för barn.

3 Tjänsteskrivelse 3 (17) Ärendet Bakgrund AB Sydsten ansöker om fortsatt och utvidgad verksamhet i bolagets täkt utanför Dalby enligt 9 kap. miljöbalken. För bortledning av grundvatten ansöks tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Mark- och miljödomstolen i Växjö bereder miljönämnden och Lunds kommun möjlighet att yttra sig över ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunstyrelsen har remitterat ärendet för yttrande till miljönämnden, tekniska nämnden och byggnadsnämnden. Nuvarande tillstånd omfattar uttag av ton berg och ton morän och löper ut den 31 december Sydsten söker tillstånd att under 25 år bedriva täkt av ton berg och ton morän. Dalbytäkten står idag för ca hälften av den totala mängden levererat ballastmaterial i sydvästra Skåne. Alternativ I ansökan har bolaget utrett följande alternativ: Huvudalternativ - utvidgning av brytområdet österut samt inkluderande av fäladen i norr. 6 pallars brytning i den västra delen och 5 pallars brytning i den östra delen. Se figur Alternativ 2 - utvidgning av brytområdet österut och brytning ner till 6 pallar inom hela området. Alternativet inkluderar inte fäladen i norr. Se figur Alternativ 3 utvidgning av brytområde som inkluderar fäladen i norr, liten utvidgning åt öster samt Högebjär naturreservat i söder. Se figur Alternativ 4 - är att bryta ner till 8 pallars djup inom dagens tillståndsgivna område Avgörande för valet av alternativ var kringliggande naturreservat samt möjligheterna att tillgodose MalmöLundregionens behov av bergmaterial både under den 25-årsperiod som täktansökan avser och även ytterligare år därefter. Resultatet av de utredningar av buller, markvibrationer, grundvatten, naturvärden som har bedrivits parallellt med samrådsprocessen har också varit styrande för slutligt huvudalternativ, dvs ansökt utformning. Alternativ 4, dvs att bryta ner till 8 pallars djup inom dagens tillståndsgivna område, innebär ett djup på m.ö.h.

4 Tjänsteskrivelse 4 (17) Nedfartsvägar kommer att ta mycket plats i anspråk och den praktiskt uttagbara mängden berg blir i storleksordningen 60% av det bedömda behovet. En djup täkt på en begränsad yta innebär ett stort behov av energikrävande transporter av berg i vertikalled. Detta innebär i sin tur avsevärt försämrade ekonomiska möjligheter för driften av täkten. Brytning inom befintlig brytgräns ses således inte som ett realistiskt alternativ. Området i norr, som utgörs av enefälad, bedöms ha den bästa bergkvaliteten inom det framtida brytområdet. Att inte ha med enefäladen i ett framtida brytområde innebär att göra avkall på i storleksordningen 10 miljoner ton högkvalitativt bergmaterial och kraftigt begränsa möjligheterna för att i framtiden fördjupa täkten. Täkten smalnar idag av på mitten vilket gör att täktbotten i mitten blir trång och det finns begränsat med utrymme för materialupplag, fordon och övrig maskinpark. Nedfartsvägar i täkten tar mycket plats i anspråk. Behovet av det högkvalitativa bergmaterialet i den norra delen ska vägas mot risk för negativ påverkan på utpekade skyddsvärden (inklusive skyddsåtgärder). Vid en jämförelse mellan alternativen bedömer bolaget att ansökt utformning med iakttagande av utförda utredningar och förslag på skyddsåtgärder är det bästa alternativet utifrån risk för påverkan och samhällets behov av högkvalitativt bergmaterial. Om täktverksamheten Ansökan omfattar 45 miljoner ton berg och 2 miljoner ton morän. Årsproduktionen beräknas normalt uppgå till 1,5 miljoner 1,9 miljoner ton berg men för att kunna möta toppar i efterfrågan ansöks om tillstånd för en maximalt tillåten årsproduktion om 2,3 miljoner ton berg och morän. Bolaget ansöker om en tillståndstid om 25 år. Ansökan omfattar även mottagning och vidareförädling av totalt upp till 4 miljoner ton entreprenadberg samt mottagning av ton externa schaktmassor för anläggningsändamål (bullervall). Brytningen kommer att ske ner till som lägst nivå - 22 m ö h. I verksamheten hanteras farliga ämnen, i form av sprängämnen, för losshållning av berg. I varje sprängning lösgörs vanligtvis omkring ton berg och mängden sprängmedel som används vid varje salva är 5-14 ton. Verksamheten utgör en s.k. Sevesoverksamhet enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

5 Tjänsteskrivelse 5 (17) Verksamhetens drift planeras huvudsakligen till helgfria vardagar mellan kl Produktion kan även äga rum under andra tider. Sprängning kommer endast att utföras helgfria vardagar kl Vattenfrågor Omfattande hydrogeologiska undersökningar har utförts. Nivåpåverkan i närliggande bergborrade brunnar kan bli betydande i samband med att täkten utvidgas. Påverkan klingar av med avståndet till bergtäkten. Nivåpåverkan i Lovénsjön bedöms kunna uppgå till någon meter. Det är dock inte säkert att sjön kommer att påverkas av planerad täktutvidgning. Täktverksamheten kan ge upphov till ökat flöde i diken, övergödning och föroreningar i Källingabäcken och Höje å. Påverkan och konsekvenser är beräknade för Källingabäcken och Höje å. För att minska utsläpp av kväve och partiklar till vatten kommer allt utgående vatten att delvis renas i anläggningens dammsystem. Beräkningar av flödesökningar, kväveutsläpp, övriga utsläpp och de analyser av metaller som utförts i nuvarande sedimenteringsdamm visar att den utökade verksamheten inte antas påverka ekologisk och kemisk status i Källingabäcken och Höje å. Uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna i Höje å påverkas inte. Transporter Transporter från täktområdet kommer att gå på befintlig utfart och vidare ut på Riksväg 11, vilket är bra ur störningssynpunkt. Andelen fordon från täktområdet vid normalproduktion motsvarar ca 3 % av all trafik på Riksväg 11. Vid normalproduktion sker ca 380 fordonsrörelser per dygn till och från Riksväg 11. Vid maximal produktion kan antalet uppgå till 650 fordonsrörelser per dygn. Vid utfarten på Riksväg 11 går ca 5-10 % österut medan % går västerut mot Malmö/Lund. Ingen trafik går norrut, genom Dalby samhälle. Buller och vibrationer Verksamheten ger upphov till buller. Utförd bullerutredning baseras på beräkningar av ett värsta falls-scenario. Med rekommenderade åtgärder är de beräknade bullernivåer vid närliggande bostadshus under Naturvårdsverkets riktvärden, samt närliggande Natura område inom riktvärden för friluftsområde. Sprängningar ger upphov till markvibrationer och luftstötvågor.

6 Tjänsteskrivelse 6 (17) Naturvärden Naturvärden kommer att påverkas både direkt och indirekt genom t.ex. ianspråktagande av ny mark och bortledande av grundvatten. Det utökade brytningsområdet innebär delvis borttagande av objekt med påtagligt till högt naturvärde och en påverkan på rödlistade och fridlysta arter. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms dock att verksamheten kan bedrivas utan oacceptabel påverkan på befintliga naturvärden. Påverkan på det intilliggande Natura 2000-området bedöms inte påverka någon utpekad Natura 2000-naturtyp. Yrkanden Sökanden yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar Sökanden tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken; att under 25 år bedriva täkt av ton berg och ton morän inom det område som anges i bifogad täktplan; att under tillståndstiden ta ut högst ton berg och morän årligen; att under tillståndstiden mottaga och hantera högst 4 miljoner ton externt entreprenadberg; att till täkten ta in ton externa massor för anläggningsändamål. Sökanden yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar Sökanden tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken; att avsänka grundvattennivån under brytningstiden till lägsta nivån -22 meter inom brytområdet; att bortleda högst kubikmeter yt- och grundvatten beräknat som rullande medelvärde under de senaste 5 åren via dikningsföretag till recipient, varav söderut maximalt 40 l/s, och västerut maximalt 65 l/s; och att i övrigt utföra och bibehålla de anläggningar, dammar, brunnar och ledningar m.m. som erfordras för verksamhetens bedrivande, allt i enlighet med vad som framgår av ansökan med tillhörande bilagor. Sökanden yrkar att med stöd av 28 kap. 3 miljöbalken få tillträde till de fastigheter, se Bilaga H, där kontroll av yt- och grundvattenförhållandena kan vara nödvändig för verksamhetens bedrivande. Sökanden yrkar även dispens enligt 14 artskyddsförordningen för att flytta eller avlägsna de exemplar större vattensalamander och

7 Tjänsteskrivelse 7 (17) fladdermusarter som framgår av Bilaga G som skulle kunna förekomma inom utvidgningsområdet; och dispens enligt 15 artskyddsförordningen för att avlägsna eller flytta de exemplar av backsippa, vanlig groda, ätlig groda och mindre vattensalamander som framgår av Bilaga G som skulle kunna förekomma inom utvidgningsområdet. Sökanden yrkar även dispens enligt 7 kap. 11 miljöbalken att ta bort och flytta de stenmurar som omfattas av biotopsskydd inom det ansökta brytningsområdet. Slutligen yrkar sökanden att mark- och miljödomstolen fastställer arbetstiden för vattenverksamheterna till tio (10) år från den dag domen vinner laga kraft, bestämmer tiden för anmälan av ersättning för oförutsedd skada på grund av de ansökta vattenverksamheterna till tjugo (20) år räknat från utgången av arbetstiden, förordnar att det blivande tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft, så kallat verkställighetsförordnande, föreskriver villkor i enlighet med sökandens förslag, vilket redovisas i avsnitt C nedan, godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), samt Fastställer den ekonomiska säkerheten för fullgörandet av förpliktelsen enligt detta tillstånd till kronor. Sökanden föreslår villkor som reglerar bland annat följande: att verksamheten i stort skall bedrivas i enlighet med ansökan, brytnings- och verksamhetsområdet skall märkas ut och att verksamheten skall bedrivas innanför de aktuella områdena, brytning ner till max -22 m., buller, stenkast skall minimeras, signal innan sprängning, skutknackning regleras tidsmässigt, vibrationer, luftstötvåg, stoft, damning, kemikalieförvaring, sortering avfall, tankning av fordon, ordningen, val av oljor, kontrollprogram, efterbehandlingen, föroreningar i utgående vatten, föroreningar i externa massor, oförutseddskada och mängd bort pumpat vatten Förvaltningarnas överväganden Lunds kommuns övergripande ställningstaganden Lunds kommuns ställningstaganden i bergstäktsfrågan görs i översiktsplanen. I Lunds kommuns översiktsplan, antagen i kommunfullmäktige framgår bland annat att:

8 Tjänsteskrivelse 8 (17) Lunds kommun intar en restriktiv hållning till utvidgning och öppnande av nya täkter. Kommunen förespråkar utnyttjande av befintliga täkter med hänsyn till den påverkan på omgivningen varje täkt har. För att minimera intrånget i landskapet skall fortsatt utvinning i första hand ske på djupet. Kommunen ska, fortsatt, verka för att en grushushållningsplan utarbetas för hela Skåne, där man även beaktar möjligheterna till utvinning i övriga delar av Sydsverige. Denna plan ska även omfatta övergång till andra transportsystem såsom till exempel järnvägs- och sjötransporter, samt utreda lämpliga lägen för omlastningsterminaler. Kommunen tar även ställning i täktfrågan i LundaEko II, Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling, antagen i kommunfullmäktige Där framgår att: Lunds kommun ska verka för att täktverksamhet inte etableras eller utvidgas inom kommunen om det hotar de områden som utpekats som värdefull natur i Lunds kommuns grönstruktur- och naturvårdsprogram eller i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Motstående intressen Det finns starka motstående intressen i täktfrågan. Inom kommunen finns bergmaterial av stort intresse, men brytningen av berget har en påverkan på natur- och friluftsintressen, landskapsbild samt på omgivningen i form av buller, vibrationer, damning och störning från trafik. Behov av bergmaterial I ansökan finns en behovsutredning (bilaga C) med en komplettering (bilaga 3). Dessa beskriver att i Skånes samtliga bergtäkter är den totala årliga tillståndsgivna mängden berg cirka 12,2 miljoner ton berg/år. Det normala är att täkterna ligger på ca 70 % av maximalt tillåtet uttag. De fyra täkterna på Romeleåsen i Lunds kommun (Dalby, Hardeberga, Skrylle, Veberöd) har tillsammans tillstånd om 4,4 miljoner ton berg/år. Normalproduktionen för dessa fyra täkter är 3,2 miljoner ton/år tillsammans. Tillsammans står de för ca 40 % av ballastproduktionen i Skåne. Dalbytäkten, med en normalproduktion på 1,5 miljoner ton berg/år, uppskattas täcka cirka 50 % av behovet av bergmaterial i MalmöLund-området. Det innebär att normalproduktionen för de fyra täkterna på

9 Tjänsteskrivelse 9 (17) Romelseåsen motsvarar behovet i MalmöLund-området. I bilaga 3 bedömer Sydsten möjligheterna att ta bergmaterial från andra källor. En bedömning görs att det inte är realistiskt att ersätta Dalbytäkten med material från andra täkter i Skåne. Även möjligheterna med återvunnet material samt import sjövägen tas upp i bilagan. Enligt ansökan bedöms behovet av bergmaterial i framtiden öka då MalmöLund-området är en väldigt expansiv region med utbyggnad av järnvägar, vägar, hamnar, ESS och nya stadsdelar. Sydsten hänvisar bland annat till Region Skånes befolkningsprognos som sträcker sig till 2026 samt till en rapport från SGU som visar på att mängden ballast kommer att öka med % fram till 2025 jämfört med perioden Ett fortsatt behov av bergmaterial finns även efter 2025 men om detta görs ingen bedömning i ansökan. Naturvärden, friluftsliv och landskapsbild Mot behovet av bergmaterial står de värden för natur, friluftsliv och landskapsbild som går förlorade vid en ytmässig expansion av täktverksamheten. Naturvärden Bergtäkten vid Önneslöv är belägen inom området Dalby fälad på Romeleåsen. Romeleåsen har sannolikt under tusentals år nyttjats som extensiv betesmark, där människor också hämtat ved och virke. Hur trädklädda markerna har varit har varierat, men kontinuerligt har varit betet samt att markerna i mycket liten grad har gödslats eller plöjts upp. Dessa förutsättningar har skapat ett vidsträckt landskap med en mycket rik flora och fauna knuten till sig. Som mest utbredda var Romeleåsens enefälader omkring Då täckte de öppna, hedartade fäladsmarkerna cirka 40 % av åsens yta. Till följd av ökad uppodling och skogsplantering minskade arealen fäladsmark och i början på 1900-talet var den totala andelen på hela Romeleåsen endast omkring 10 %. Idag bedöms endast maximalt 4 % (också siffran 1 % förekommer) av hela Romeleåsen ha kvar naturliga betesmarker och dessa ligger främst i området mellan Skrylle och Romeleklint. Dalby fälad ligger inom område av riksintresse för naturvård, N86 Hardeberga-Södra Sandby-Dalby-Krankesjön. Bergtäkten befinner sig inom en av riksintressets uttalade värdekärnor, det representativa odlingslandskapet Önneslöv-Dalby-Måryd. Denna värdekärna, och specifikt det område som utgörs av Dalby fälad och Önneslövs fälad (söder om väg 11) tillsammans utgör idag

10 Tjänsteskrivelse 10 (17) ett av de värdefullaste fäladslandskapen i landet. De olika fäladsresterna ligger tillräckligt nära varandra för att olika växter och djur ska kunna sprida sig mellan delområdena. Området där täkten är lokaliserad ligger i det enda kvarvarande landskapsavsnitt på Romeleåsen med relativt sammanhängande fäladsmark. Ingen annanstans finns således lika goda möjligheter att bevara den biologiska mångfalden knuten till fäladsmiljöer som i detta område. Lunds kommun har länge arbetat med att skydda och restaurera fäladsmarker. De fäladsrester som idag finns kvar måste betraktas som synnerligen skyddsvärda. Friluftsliv Området för ansökan ligger delvis inom riksintresse för friluftsliv (FM 13 Romeleåsen med Skrylleområdet). I beskrivningen av riksintressets värden nämns ett landskap som är varierat med fäladsmarker och vidsträckta ädellövsskogsområden. Det område som främst skulle påverkas av en utökad täktverksamhet är Knivsåsens naturreservat som skulle utsättas för ökat buller. Detta kommer dock begränsas med hjälp av föreslagen bullervall, men ansökan ger ändå utrymme för buller upp till 45 db(a) dagtid, vilket överskrider rekommenderade riktvärden för buller i friluftsområde. Landskapsbild En utökad täktverksamhet skulle även påtagligt påverka landskapsbilden. Det gäller inte bara själva täktområdet, utan även de bullervallar som krävs för denna verksamhet. Det som nu utgörs av ett varierat naturlandskap skulle ersättas av verksamhetsområde för bergtäkt och anlagda bullervallar. Tillsammans med befintliga bullervallar skulle de tillkommande vallarna utgöra en kontinuerlig bullervall som sträcker sig näst intill 2 km. Med en föreslagen höjd på 8 m blir detta ett omfattande ingrepp i landskapsbilden. Utveckling av Dalby tätort I Lunds kommuns översiktsplan ges Dalby möjlighet att växa i öster och sydöst i Galgabacken respektive Påskagänget. Förvaltningarna bedömer att utbyggnaden fram till 2040 inte påverkas av eller påverkar täktverksamheten. I översiktsplanen pekas ett verksamhetsområde ut direkt väster om Dalbytäkten. Det bör innehålla verksamheter som är lämpliga att samlokalisera med täkten. På längre sikt ger översiktsplanen Dalby möjlighet att växa ytterligare åt sydost. Ett ställningstagande i översiktsplanen är dock

11 Tjänsteskrivelse 11 (17) att kommunen ska noga pröva markanvändning som påtagligt kan försvåra utvinningen av sten och grus i befintliga täkter. Ianspråkstagande av fäladsmark Bolaget ansöker nu bland annat om att utvidga täkten till att omfatta ett område bestående av fäladsmark och tidigare åkermark, norr om dagens brytområde. I bolagets naturvärdesinventering och MKB beskrivs området som igenvuxet och utan större värden. Endast en förhållandevis liten del, ca 0,4 ha, bedöms ha högt naturvärde i inventeringen. I området med högt naturvärde finns en tydlig rest av hävdgynnad flora med flera rödlistade arter bland annat backsippa (fridlyst) och backtimjan, vilken värdväxt för den starkt hotade dagfjärilen svartfläckig blåvinge som är känd från närområdet (Högebjärs naturreservat). Förvaltningarna delar inte miljökonsekvensbeskrivningens slutsats att fäladsmarken saknar betydelse ur ett naturvårdsperspektiv och invänder mot sättet som bolaget hanterar frågan på. I bilaga B till mark- och miljööverdomstolens dom 2006:49 (verksamhetens nuvarande tillstånd) är den nu sökta utvidgningsytan i norr utpekad som fäladsmark som ska bevaras (centrala värdekärnan) och planerad fäladsmark (tidigare åkermark, öster och väster om värdekärnan). I domen framkommer tydligt att kompensationsåtgärderna, att bevara och utveckla fäladsmark, och särskilt det faktum att bolaget ålades att tillskapa ytterligare yta av naturtypen, var bärande för domstolens slutsats att verksamheten inte skulle anses utgöra påtaglig skada på riksintresset för naturvård. Bland annat följande framkommer ur domen: Genom att arealen fäladsmark således kommer att öka vid ett bifall till ansökan anser Miljööverdomstolen att brytning inom delområde 2 inte heller kommer att medföra en påtaglig skada på detta intresse och därigenom inte heller på naturvårds- och friluftsintressena. 4 kap. 1 miljöbalken utgör således inte hinder mot en utvidgning av täktområdet och genom att skadan på naturvårds- och friluftsintressena inte är att anse som påtaglig vid prövning enligt 3 kap. 6 miljöbalken blir det inte aktuellt att göra en avvägning enligt 3 kap. 10 miljöbalken. Att nu ta den mark i anspråk som undantogs som kompensationsåtgärd i förra domen anser förvaltningarna strider mot såväl nuvarande doms intentioner och villkor som mot

12 Tjänsteskrivelse 12 (17) grundläggande principer för ekologisk kompensation. Förvaltningarna anser att det är en brist i miljökonsekvensbeskrivningen att konsekvenserna av att ta tidigare avsatt kompensationsmark i anspråk helt har utelämnats ur analysen. Ställningstagande motstående intressen Förvaltningarna anser vidare att ett ytterligare ianspråktagande av fäladsmark inte kan ske utan att bevarandet av biologisk mångfald i naturtypen försvåras givet de stora förluster av naturtypen som gjorts under och 1900-talen. Förvaltningarna anser utifrån detta att inget ianspråktagande av fäladsmark inom det i riksintresset utpekade kärnområdet kan göras utan att det innebär påtaglig skada på riksintresset för naturvård (N 86). Vidare anser förvaltningarna att det beskrivna behovet av bergmaterial inte tillräckligt motiverar den ytmässiga expansion av täktverksamheten som ansökan omfattar, och därmed förordas en vidare täktverksamhet enligt alternativ 4, att enbart gå på djupet inom dagens tillståndsgivna område. Särskilt motsätter sig kommunen ett intrång i fäladen i norr med tanke på de irreversibla skador på nationellt intressanta naturvärden som det innebär. En hushållning med bergmaterial för den lokala regionens behov samt ett högt utnyttjande av de givna täkttillstånden i Skåne, bör vara inriktningen för materialförsörjningen i regionen de närmsta decennierna. Bolaget bör tydligt åläggas att sköta och utveckla den norra fäladsmarken och kringliggande ytor i enlighet med intentionerna i nuvarande tillstånd. Detta utgör kompensation för tidigare, redan genomfört intrång. Villkor och kompensationsåtgärder m.m. Kompensationsåtgärder Eventuellt tillstånd till nya intrång i naturmiljöer samt påverkan på hotade och skyddade arter bör förenas med villkor om ytterligare kompensationsåtgärder som då ska syfta till att kompensera, företrädesvis med additionalitet, denna påverkan. Hur omfattande dessa kompensationsåtgärder bör vara avgörs av vilket intrång som ska kompenseras. Åtgärderna för kompensation för påverkan på större vattensalamander måste tydligt regleras i domen så att det inte

13 Tjänsteskrivelse 13 (17) föreligger oklarheter kring vilka av de i kompletteringssvaret föreslagna åtgärderna som ska genomföras och när de ska vara klara. Detsamma gäller övriga kompensationsåtgärder som föreslås. Samtliga kompensationsåtgärder måste också tydligt förenas med lämpliga skötselvillkor så att syftet med kompensationen säkerställs över tid. Vad gäller att hitta lämplig mark för kompensation har Lunds kommuns tekniska förvaltning tidigare föreslagit sådan och är fortsatt beredd att vara behjälplig i ett sådant arbete. Utredningarna visar att vattennivån i Lovénsjön kan komma att sänkas med 1 meter. Förvaltningarna anser att bolaget skall åläggas att vidta kompensationsåtgärder om vattennivån i Lovénsjön inte kan bibehållas t.ex. genom återpumpning. Påverkan på naturreservatet Knivsås-Borelund och Natura området Knivsås-Borelund Bolaget har justerat föreslaget villkor 5 i punkt 2.19 i kompletteringshandlingen på så sätt att regleringen av buller från verksamheten skall följa Naturvårdsverkets riktlinjer avseende 40 db(a) dagtid i naturreservatet Knivsås-Borelund och Natura området Knivsås-Borelund. Förvaltningarna anser att bullervillkoret skall justeras i enlighet med bolagets åtagande. Domstolen bör också överväga om bullervillkoret skall kompletteras i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer med ett krav på buller nattetid på 35 db(a), bolaget har i aktbilaga 5 visat att de klarar detta. Med anledning av att Knivsåsens naturreservat är ett populärt utflyktsmål för friluftslivet förordas att bullret begränsas till 40 db(a) även lördagar då många människor besöker området. För att informera besökare och eventuellt öka acceptansen för tillkommande buller i Knivsåsens naturreservat förordas att en skylt sätts upp i anslutning till parkeringsplatser som berättar om vad det är som bullrar, varför det är nödvändigt samt när det bullrar och således vilka tider som är bullerfria. Det finns en risk för påverkan på naturvärdena inom området till följd av den omfattande grundvattenavsänkningen från täktverksamheten. Bolaget bör åläggas att övervaka påverkan på vegetationen inom Natura2000-området Knivsås-Borelund. Om övervakningen indikerar en påverkan på vegetationen måste adekvata åtgärder vidtas i tid för att kunna häva denna skada.

14 Tjänsteskrivelse 14 (17) Minimerad påverkan på landskapsbilden För att minska påverkan på landskapsbilden förordas att fäladsmarken i norr ej tas i anspråk. I det fallet bör bullervallen ej utföras i anslutning till denna markyta, dock under förutsättning att rekommenderade bullernivåer kan hållas. Eventuellt tillstånd till intrång i norr krävs att bullervallen utformas med stor omsorg och hänsyn till intilliggande naturmiljöer. För att undvika att vallen upplevs som en flera kilometer lång massiv mur eller befästning är det nödvändigt att den ges en varierad utformning med olika karaktärer. Samtidigt krävs här en funktion för att ge plats för värdefulla naturtyper att utvecklas. För att säkerställa en god utformning i kombination med ekologisk funktion och bullerreducerande effekt förordas att utformning görs, i samråd med kommunen, av en landskapsarkitekt i samarbete med en ekolog och en bullerexpert (eller motsvarande kompetenser). Materiallager som är upplagda mer än tillfälligt, bör placeras och anläggas så att de i största möjliga mån inte syns från väg 11. Haltkriterier vid mottagande av externa massor för anläggningsändamål Förvaltningarna anser att användandet av avfall i det aktuella området i princip inte skall öka föroreningen av det aktuella området. WSP har använt flödet i Höje å 2,5 m 3 /s i sina beräkningar av haltkriterierna, ån ligger 4 km ifrån det södra utloppet och 7 km från det västra. Förvaltningarna anser att om platsspecifika riktvärden skall användas så skall inte flödet i Höje å användas utan istället ska flödet i det aktuella dikes-/bäcksystemen med tillhörande småsjöar användas. I beräkningarna och i efterbehandlingsplanen anges att bullervallarna skall vara kvar, vilket förvaltningarna inte anser. Antingen skall vallarna transporteras bort eller schackas ut och anpassas till landskapsbilden. Följaktligen måste också massornas som tillförs bullervallen bedömas utifrån att de skall användas på annan plats eller annat sett. Förvaltningarnas grundinställning är att när verksamheten avslutas skall området inte ha föroreningar som innebär att förändringar i markanvändningen efter täktens avslutning kräver saneringar. De platsspecifika riktvärdena som bolaget har räknat fram har inte tagit hänsyn till eventuell kommande förändringar av markanvändningen.

15 Tjänsteskrivelse 15 (17) Enligt 27 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller att anmälningspliktiga verksamheter som avser återvinning eller bortskaffande av avfall och verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd, ska myndigheten förelägga om försiktighetsmått eller förbud. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska innehålla uppgifter om: 1. typer och mängder av avfall som får behandlas, 2. metoder för att behandla avfall som får användas, 3. tekniska krav och eventuella övriga krav som är relevanta för platsen ifråga, 4. skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs med hänsyn till verksamheten, den plats som verksamheten bedrivs på och andra omständigheter, 5. åtgärder som behövs för att övervaka och kontrollera verksamheten, och 6. åtgärder som behövs ifråga om avslutning av verksamheten och efterbehandling. Förvaltningarna anser att mark- och miljödomstolen skall reglera ovanstående försiktighetsmått som villkor i den kommande domen. Bolaget åtar sig i skrivelse om komplettering daterad punkt 2.26 att bullervallen som ligger i avrinningsområdet till Högebjärs naturreservat skall byggas upp av massor med låga risker (MRR-massor). Områdets utbredning bör tydligt regleras i villkor i domen. Förtydliganden avseende berörda tillsynsmyndigheter I syfte att undanröja att det uppstår osäkerhet eller missförstånd avseende vilken eller vilka myndigheter som har tillsynsansvar för att kontrollera efterlevnaden av de villkor som följer med tillståndet är det lämpligt att mark- och miljödomstolen fastställer detta i domslutet. Verkställighetsförordnande Förvaltningarna anser att om verkställighetsförordnande ska meddelas i domen ska det begränsas så att endast brytning får ske i det nu tillståndsgivna området till det nu tillståndsgivna djupet. Miljökonsekvensbeskrivningen Förvaltningarna anser att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas. Förvaltningarna delar däremot inte vissa av slutsatserna i dokumentet.

16 Tjänsteskrivelse 16 (17) Förvaltningarnas sammanfattande ställningstagande Förvaltningarna anser att det beskrivna behovet av bergmaterial inte tillräckligt motiverar den ytmässiga expansion av täktverksamheten som ansökan omfattar, och därmed förordas en vidare täktverksamhet enligt alternativ 4, att enbart gå på djupet inom dagens tillståndsgivna område. Särskilt motsätter sig förvaltningarna ett intrång i fäladen i norr med tanke på de irreversibla skador på nationellt intressanta naturvärden som det innebär. Inget ianspråktagande av fäladsmark inom det i riksintresset utpekade kärnområdet kan göras utan att det innebär påtaglig skada på riksintresset för naturvård. Bolagets åtagande gällande flera av de kompensationsåtgärder som de dels föreslår men också dels säger är möjliga är enligt förvaltningarna inte tydligt nog reglerade utan bör regleras genom att tydliga villkor meddelas. I villkoren bör det klargöras när och vad som skall genomföras samt vem som är tillsynsmyndighet för åtgärden. Detta gäller främst följande: Skötsel av fäladsmarkerna som bolaget ålades att sköta och skapa i MÖD:s dom 2006:49 bilaga B. Kompensationsåtgärder gällande större vattensalamander Övriga kompensationsåtgärder som förslås tex hyllor för berguvar, vegetation på bullervallar, naturvårdsavtal och mark för kompensationsåtgärder Villkor behöver förtydligas och meddelas i enlighet med vad som anförs ovan och i enlighet med nedan: 1. Bullervillkoret bör förändras i enlighet med vad förvaltningarna anför ovan. 2. Externa massor som tillförs bullervallen och egenkontrollen av dessa bör regleras i villkor i enlighet med ovan 3. Bullervallarnas utformning och massornas föroreningsgrad 4. Vattennivån i Lovénsjön 5. Bullervallen skall inte vara kvar efter det att täkten efterbehandlats. 6. Övervakning av vegetation inom Natura2000-området Knivsås-Borelund ska ingå i verksamhetens kontrollprogram Om verkställighetsförordnande skall meddelas i domen skall det begränsas så att endast brytning får ske i det nu tillståndsgivna området till det nu tillståndsgivna djupet. Vidare behöver mark- och miljödomstolen tydliggöra vilken instans (statlig och/eller kommunal) som är tillsynsmyndighet för

17 Tjänsteskrivelse 17 (17) respektive villkor. Denna precisering ska även avspeglas i bolagets förslag till kontrollprogram som ska inlämnas till respektive tillsynsmyndighet. Förvaltningarnas förslag till beslut Miljönämnden, byggnadsnämnden och tekniska nämnden föreslås besluta att yttra sig enligt miljöförvaltningens, stadsbyggnadskontorets och tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse. MILJÖFÖRVALTNINGEN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Björn Berséus Miljödirektör Heléne Öhrström tf Teknisk direktör STADSBYGGNADSKONTORET Marcus Horning Stadsbyggnadsdirektör Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Mark och miljödomstolen i Växjö, mmd.vaxjo@dom.se,