MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län

2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. VERKSAMHETSUTÖVARE AB Sydsten KONSULT WSP Sverige AB Box Kalmar Org nr: KONTAKTPERSONER Peter Weywadt, AB Sydsten Tfn: E-post: Peter.Weywadt@sydsten.se Mats Waern, WSP Sverige AB Tfn: E-post: mats.waern@wsp.com UPPDRAGSNAMN Dalby bergtäkt UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Mats Waern DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Karl Andersson

3 Uppdragsnr: Daterad: Tillståndsansökan enligt 9 & 11 kap miljöbalken Dalby bergtäkt Reviderad: Miljökonsekvensbeskrivning Handläggare: Mats Waern Status: Slutversion ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING AB Sydsten (bolaget), som är en av Skåne största leverantörer av bergmaterial, levererar material till betong, vägbyggen, asfalt, husbyggnationer och andra typer av anläggningsändamål. I dagsläget bedrivs täkt av berg m.m. vid anläggningen i Dalby. Nuvarande tillstånd omfattar ett totalt uttag av 25 miljoner ton berg och ton morän och löper ut den 31 december Då behovet av ballastprodukter i regionen är fortsatt stort ansöks nu om utvidgad bergtäkt inom fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 och 44:1 i Lunds kommun. Tillstånd till fortsatt och utvidgad verksamhet i täkten söks enligt 9 kap. miljöbalken. För bortledning av grundvatten ansöks tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Ansökan om tillstånd sker samlat och kommer att lämnas in till Mark- och miljödomstolen i Växjö. Ansökan omfattar 45 miljoner ton berg och 2 miljoner ton morän. Årsproduktionen beräknas normalt uppgå till 1,5 miljoner 1,9 miljoner ton berg men för att kunna möta toppar i efterfrågan ansöks om tillstånd för en maximalt tillåten årsproduktion om 2,3 miljoner ton berg och morän. Bolaget ansöker om en tillståndstid om 25 år. Bergtäktverksamheten kommer att bestå av avbaning, borrning, sprängning, skutknackning, krossning, sortering, upplagshantering samt transporter till och från täkten. Verksamheten omfattar även mottagning och vidareförädling av totalt upp till 4 miljoner ton entreprenadberg samt mottagning av ton externa schaktmassor för anläggningsändamål (bullervall). Brytningen kommer att ske ner till som lägst nivå - 22 m ö h. I verksamheten hanteras farliga ämnen, i form av sprängämnen, för losshållning av berg. I varje sprängning lösgörs vanligtvis omkring ton berg och mängden sprängmedel som används vid varje salva är 5-14 ton. Verksamheten utgör en s.k. Sevesoverksamhet enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Verksamhetens drift planeras huvudsakligen till helgfria vardagar mellan kl Vid normalproduktion kommer utlastnings att ske mellan och produktion (krossning och sortering) mellan Produktion även äga rum under andra tider. Skutknackning kommer endast att utföras mellan Sprängning kommer endast att utföras helg-fria vardagar kl Omfattande hydrogeologiska undersökningar har utförts. Det finns ca 21 privata brunnar inom det beräknade influensområdet. Nivåpåverkan i närliggande bergborrade brunnar kan bli betydande i samband med att täkten utvidgas. En möjlig avsänkning kan uppgå till ca 20 m i närmaste brunn. Påverkan klingar av med avståndet till bergtäkten. Nivåpåverkan i Lovénsjön bedöms kunna uppgå till någon meter. Det är dock inte säkert att sjön kommer att påverkas av planerad täktutvidgning. 3 (88)

4 Täktverksamheten kan ge upphov till ökat flöde i diken, övergödning och föroreningar i Källingabäcken och Höje å. Påverkan och konsekvenser är beräknade för Källingabäcken och Höje å. Utgående flöde från verksamheten styrs av pumparnas kapacitet. Det totala utgående flödet på årsbasis kommer att öka. Maxflödena kommer dock inte att bli högre än de som är inom ramen för dagens tillåtlighet. För att minska utsläpp av kväve och partiklar till vatten kommer allt utgående vatten att delvis renas i anläggningens dammsystem. Dammarna har även oljeavskiljande funktion. Beräkningar av flödesökningar, kväveutsläpp, övriga utsläpp och de analyser av metaller som utförts i nuvarande sedimenteringsdamm visar att den utökade verksamheten inte antas påverka ekologisk och kemisk status i Källingabäcken och Höje å. Uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna i Höje å påverkas inte. Den planerade verksamhetens bidrag till luftföroreningar bedöms i sammanhanget som mycket liten. Verksamhetens luftutsläpp bedöms inte heller påverka människors hälsa på lokal nivå. Verksamheten bedöms vidare inte medverka till att miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids. Risk för påverkan av damningen från verksamheten bedöms överlag bli liten. Transporter från täktområdet kommer att gå på befintlig utfart och vidare ut på Riksväg 11, vilket är mycket bra ur störningssynpunkt. Andelen fordon från täktområdet vid normalproduktion motsvarar ca 3 % av all trafik på Riksväg 11. Vid normalproduktion sker ca 380 fordonsrörelser per dygn till och från Riksväg 11. Vid maximal produktion kan antalet uppgå till 650 fordonsrörelser per dygn. Vid utfarten på Riksväg 11 går ca 5-10 % österut medan % går västerut mot Malmö/Lund. Ingen trafik går norrut, genom Dalby samhälle. Verksamheten ger upphov till buller. Utförd bullerutredning baseras på beräkningar av ett värsta falls-scenario med både maximalt antal transporter samt att alla bullerkällor är i drift samtidigt och att det föreligger medvindsförhållanden från alla bullerkällor mot samtliga beräkningspunkter (bostäder och natura 2000-område). Med rekommenderade åtgärder är de beräknade bullernivåer vid närliggande bostadshus under Naturvårdsverkets riktvärden, samt närliggande Natura 2000-område inom riktvärden för friluftsområde. Därmed bedöms det att den planerade verksamheten kan bedrivas utan överskridande av de bullernivåer som anges i Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Sprängningar ger upphov till markvibrationer och luftstötvågor. Anpassande sprängningsarbeten i enlighet med utförd riskanalys ger att begränsningsvärden på 4 mm/s och 100 Pa kan innehållas för samtliga kringliggande bostadsfastigheter. Naturvärden kommer att påverkas både direkt och indirekt genom t.ex. ianspråktagande av ny mark och bortledande av grundvatten. Det utökade brytningsområdet innebär delvis borttagande av objekt med påtagligt till högt naturvärde och en påverkan på rödlistade och fridlysta arter. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms dock att verksamheten kan bedrivas utan oacceptabel påverkan på befintliga naturvärden. Påverkan på det intilliggande Natura 2000-området bedöms inte påverka någon utpekad Natura 2000-naturtyp. En biotopskyddad stenmur kommer sannolikt att behöva avlägsnas och för detta söks biotopskyddsdispens. Den sammanvägda konsekvensen på naturmiljön bedöms som helhet bli måttlig i jämförelse med nollalternativet sett ur kort, medellångt och långt perspektiv. Den planerade täktverksamheten kommer inte innebära att kulturvärden och fornlämningar grävs bort. Den ansökta verksamheten bedöms medföra påverkan på friluftslivet genom buller från verksamheten, dock påverkan som är acceptabel enligt Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Vid tiden för efterbehandlingen kommer en täktsjö att skapas som innebär nya möjligheter för rekreation och friluftsliv.

5 Uppdragsnr: Daterad: Tillståndsansökan enligt 9 & 11 kap miljöbalken Dalby bergtäkt Reviderad: Miljökonsekvensbeskrivning Handläggare: Mats Waern Status: Slutversion Dalbytäkten utgör redan idag en Sevesoverksamhet på den lägre kravnivån och bolaget har ett systematiskt och dokumenterat sätt att arbeta med risk- och säkerhetsfrågor. Sammantaget bedöms ansökt verksamhet med de åtgärder som verksamheten vidtagit och med det löpande arbete som utförs inom risk och säkerhet medföra en acceptabel risknivå för människors hälsa och miljön i jämförelse med nollalternativet sett ur kort, medellångt och långt perspektiv. Verksamheten bedöms inte påverka luft eller vatten så att gällande miljökvalitetsnormer riskerar att försämras. Vid en jämförelse med nollalternativet konstateras att behovet av bergmaterial i regionen måste täckas av en produktionsökning i befintliga täkter i regionen eller av en nyetablering av täktverksamhet på betydligt längre avstånd från avsättningsområdet. Därför bedömer bolaget att planerad täktverksamhet på rubricerade fastigheter, med iakttagande av samtliga de aspekter vilka omfattas av miljökonsekvensbeskrivning, är det bästa alternativet och att verksamheten kan bedrivas utan oacceptabel påverkan på människors hälsa eller miljön. 5 (88)

6 1 INLEDNING BAKGRUND ANSÖKANS OMFATTNING LOKALISERING AVGRÄNSNING METOD ADMINISTRATIVA UPPGIFTER TILLSTÅNDSPLIKT OCH SAMRÅD PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND SAMRÅD OCH INFORMATION VERKSAMHETSBESKRIVNING TÄKTVERKSAMHET SEVESO-VERKSAMHET EFTERBEHANDLING VATTENVERKSAMHET TRANSPORTER ARBETSTIDER ELDRIFT, BRÄNSLEN OCH KEMIKALIER BYGGNADER AVFALL ALTERNATIV OCH BEHOV NOLLALTERNATIVET ALTERNATIV UTFORMNING BEHOV UNDERLAG FÖR BEDÖMNING GEOLOGI HYDROGEOLOGI YTVATTEN NATURMILJÖ KULTURMILJÖ PLANFÖRHÅLLANDEN OCH PROGRAM MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSNORMER DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA RIKSINTRESSEN OMRÅDESSKYDD KRINGLIGGANDE BEBYGGELSE MILJÖKONSEKVENSER INVERKAN PÅ GRUNDVATTENNIVÅER UTSLÄPP TILL VATTEN UTSLÄPP TILL LUFT TRANSPORTER BULLER... 62

7 Uppdragsnr: Daterad: Tillståndsansökan enligt 9 & 11 kap miljöbalken Dalby bergtäkt Reviderad: Miljökonsekvensbeskrivning Handläggare: Mats Waern Status: Slutversion VIBRATIONER OCH LUFTSTÖTVÅG NATURMILJÖ KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV LANDSKAPSBILD RESURSFÖRBRUKNING AVFALLSHANTERING RISK OCH SÄKERHET SEVESO ENERGIEFFEKTIVISERING FÖRSLAG TILL KONTROLL AV VERKSAMHETEN KONTROLL AV INKOMMANDE MASSOR SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER (88)

8 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND AB Sydsten (bolaget) är en av södra Sveriges största leverantörer av bergmaterial- och betongprodukter. I dagsläget bedrivs täkt av berg m.m. vid anläggningen i Dalby. Nuvarande tillstånd omfattar uttag av ton berg och ton morän och löper ut den 31 december Då Sydsten ser ett fortsatt behov av ballastprodukter i regionen ansöker bolaget om ett utvidgat och förnyat täkttillstånd inom fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 och 44:1. Tillstånd till fortsatt verksamhet i täkten söks nu enligt 9 kap. miljöbalken. För utpumpning och bortledning av grundvatten ansöks om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Ansökan om tillstånd sker samlat och kommer att lämnas in till Mark- och miljödomstolen i Växjö. Verksamheten utgör en Sevesoanläggning på den lägre kravnivån. 1.2 ANSÖKANS OMFATTNING Ansökan om tillstånd för den fortsatta planerade verksamheten omfattar: Täkt av maximalt 45 miljoner ton berg och 2 miljoner ton morän samt möjlighet för hantering av 4 miljoner ton externt entreprenadberg, under en tillståndstid om 25 år. Ca ton externa schaktmassor kommer även tas in för anläggningsändamål (bullervall). Det är bolagets avsikt att ansöka om en samlad tillståndsprövning av all den verksamhet vilken bedrivs på platsen, innefattande inte bara bergtäkt utan även mottagning, mellanlagring och återvinning av externa massor och entreprenadberg enligt vad som redogörs för. 1.3 LOKALISERING Bergtäkten ligger ca 1 km öster om Dalby samhälle i ett öppet jordbrukslandskap. Norröver breder ett mer småbrutet skogslandskap ut sig, se figur Området närmast omkring täkten består av skog i öster men i söder och norr är det mer öppet mot jordbrukslandskapet. Västerut finns mer samlad bebyggelse.

9 Uppdragsnr: Daterad: Tillståndsansökan enligt 9 & 11 kap miljöbalken Dalby bergtäkt Reviderad: Miljökonsekvensbeskrivning Handläggare: Mats Waern Status: Slutversion Figur Lokalisering AB Sydstens bergtäkt utanför Dalby. ( Lantmäteriet) 1.4 AVGRÄNSNING Föreliggande MKB har avgränsats till att omfatta följande miljöaspekter: - inverkan på grundvattennivåer - påverkan på kulturmiljö - utsläpp till luft - - utsläpp till mark och vatten påverkan på rekreation och friluftsliv - transporter - - buller konsekvenser för landskapsbild - vibrationer och luftstötvåg - resursförbrukning - påverkan på naturmiljö - avfallshantering - risk och säkerhet - inverkan på miljökvalitetsnormer 9 (88)

10 1.5 METOD Arbetet med föreliggande MKB har utförts enligt nedanstående metodik. I metodiken ingår flera checklistor som säkerställer att allt befintligt underlagsmaterial tas fram och att alla väsentliga aspekter belyses. I arbetet med denna MKB ingår följande moment: Kunskapsinsamling: Utifrån verksamhetsområde och verksamhetsbeskrivning görs en kunskapsinsamling. Det innebär såväl en insamling av befintligt material gällande områdets förutsättningar som att identifiera behov av kompletterande utredningar. Fältbesök: Platsen har besökts vid ett flertal tillfällen. Utarbeta samrådsunderlag: Ett underlag som beskriver vad tillstånd söks för och de platsspecifika förutsättningarna sätts samman. Inledande samråd med Länsstyrelsen och kommunen: Diskussion med Länsstyrelsen och kommunen med syfte att tidigt i processen i dialog lyfta fram viktiga aspekter i ansökan. Samråd med berörda: Samråd genomförs på det sätt som bedöms vara mest effektivt för att i ett tidigt skede få synpunkter på den planerade verksamheten eller åtgärden. I och med att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan sker samråd med allmänhet, myndigheter och organisationer som anses vara berörda. Utarbeta underlagsdokument: De underlagsdokument som behövs för att kunna beskriva miljökonsekvenserna av den sökta verksamheten utarbetas. Det är normalt en teknisk beskrivning och fördjupade analyser av miljöpåverkan på t.ex. yt- och grundvatten, naturvärden, mark, luft och buller. Centrala utredningar redovisas som bilagor till MKBn. Utarbeta utkast till MKB-dokument: Utifrån samrådsunderlag och i samrådet framförda synpunkter utarbetas ett utkast till en MKB med en samrådsredogörelse. MKB-dokumentet beskriver förutsättningar, nollalternativ, alternativa lokaliseringar och tekniska lösningar, påverkan, planerade skyddsåtgärder, konsekvenser och en icke teknisk sammanfattning. Redovisningen baseras på de formella kraven i miljöbalken. Kommunikation av MKBn: Sökanden granskar och lämnar synpunkter på utkastet. Vid behov sker en revidering och därefter ett godkännande av den. Sakkunskap: Enligt 15 miljöbedömningsförordningen (2017:966) ska miljökonsekvensbeskrivning tas fram med den sakkunskap som krävs i fråga om verksamhetens eller åtgärdens särskilda förutsättningar och förväntade miljöeffekter. Föreliggande MKB har tagits fram av följande konsulter: Linda Rosqvist har arbetat i 14 år med miljöjuridiska frågor och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Därutöver har hon arbetat med Sevesolagen och dess frågor i cirka 6 år. Hon har arbetat på WSP Sverige AB med liknande arbetsuppgifter under 4 år. Dessförinnan har hon arbetat som miljöhandläggare på Länsstyrelsen i cirka 10 år. Linda har en magisterexamen i ekotoxikologi från Umeå universitet. Carola Lindeberg har arbetat med vattenverksamheter enligt miljöbalken och vattenförvaltning enligt ramdirektivet för vatten i 10 år, varav drygt 1 år på WSP. Hon har tidigare arbetet på Länsstyrelser och Vattenmyndigheten och är väl förtrogen med bedömningar angående verksamheters påverkan på vattenmiljön och kemin samt miljökvalitetsnormer. Carola har en doktorsexamen i miljövetenskap och magisterexamen i miljökemi från Umeå universitet.

11 Mathias Öster har arbetat med naturmiljöfrågor i drygt 13 år, först som forskarstuderande och forskare i åtta år, och sen som konsult på WSP Sverige AB i fem år. Som konsult arbetar Mathias med naturvärdesbedömningar, samt olika konsekvensbedömningar med avseende på naturmiljö, främst i samband med prövningar av detaljplaner och övrig exploatering men också Natura 2000-tillstånd och prövningar enligt artskyddsförordningen. Mathias har en doktorsexamen i växtekologi och en magisterexamen i ekologi från Stockholms universitet. Mats Waern - MKB-samordnare på WSP Sverige AB sedan 10 år. Mats har lång erfarenhet av bergtäktsbranschen och miljörelaterade frågor. Mats är även WSP-representant i Sveriges bergmaterialindustris samhällsutskott samt ordförande i Stenindustriförbundets brytningssektion. Tidigare arbetade han med prövning av materialtäkter på Länsstyrelsen i Kalmar. Han har tidigare varit anställd på MKB-centrum i Uppsala samt på ett kommunalt miljökontor. Mats har en magisterexamen i biologi och ekotoxikologi från Uppsala universitet. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: AB Sydsten Stenyxegatan Malmö Organisationsnummer: Fastighetsägare: Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 AB Sydsten äger alla tre fastigheter. Kontaktperson: Peter Weywadt Telefon: E-post: Peter.Weywadt@sydsten.se 3 TILLSTÅNDSPLIKT OCH SAMRÅD 3.1 PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND Gällande tillstånd Bolaget har tillstånd till att bedriva bergtäktverksamhet på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 och 44:1 i Lunds kommun enligt beslut (dnr ) från Länsstyrelsen daterat den 9 september 2004, vilket fastställdes avseende vissa villkor i dom av den 23 december 2005 i mål M och även i dom av den 4 oktober 2006 i mål M MPD meddelade Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 11

12 ändringstillstånd för verksamheten enligt miljöbalken avseende uttag av morän genom beslut i ärende av den Bolaget har även tillstånd att bedriva vattenverksamhet enligt dom av den 1 december 2004 i mål M Tillståndet omfattar bortledande av yt- och grundvatten med befintlig anläggning intill en årlig mängd av högst m 3, varav söderut maximalt 35 l/s, och västerut maximalt 130 l/s Prövningsprocess Den planerade täktverksamheten är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken. Vattenverksamheten i form av bortledning av grundvatten är tillståndspliktig enligt 11 kap. miljöbalken. Ansökan inklusive MKB och teknisk beskrivning samt täktplan lämnas in till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. När ansökningshandlingarna anses kompletta, kungörs målet. Domstolen remitterar också handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter inkomna synpunkter, eventuell huvudförhandling och syn på plats beslutar Mark- och miljödomstolen om tillstånd till den ansökta verksamheten. 3.2 SAMRÅD OCH INFORMATION Före MKB-processen och senare också under tillståndsprocessen ges de som är berörda av den planerade verksamheten möjlighet att påverka densamma genom ett samrådsförfarande. Detta innebär att verksamhetsutövaren ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden som ska vidtas. Före samrådet ska verksamhetsutövaren lämna ett samrådsunderlag med uppgifter om lokalisering, omfattning och utformning samt den miljöpåverkan som kan förutses. Samrådsförfarandet är en process som kan utgöras av ett eller flera möten och/eller kommunikation på annat sätt, t.ex. skriftligt samråd där information om projektet ges skriftligt och de berörda ges möjlighet till att inkomma med synpunkter i brevform. Upprättat samrådsunderlag har gjorts enligt 6 kap. 4 miljöbalken enligt lydelsen före Då samrådet påbörjades innan följdes de äldre bestämmelserna gällande samråd med Länsstyrelsen och Lunds kommun i enlighet med övergångsbestämmelserna till det nya 6 kap. miljöbalken. Eftersom samråd med enskilda och övriga myndigheter och organisationer ägde rum efter 1 januari 2018 har den nuvarande lydelsen av 6 kap tillämpats för detta samråd. Samråd ska ske med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda och med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden enligt 6 kap. 30 miljöbalken. Med hänsyn till att verksamheten utgör en s.k. Seveso-verksamhet har samrådet även omfattat sevesoaspekter Genomförda samråd Samråd har genomförts under perioden augusti 2017 juli Bolaget inledde samrådsprocessen genom att samråda med Länsstyrelsen i Skåne län och Lunds kommun den 29 augusti Dalby bergtäkt

13 Utöver samråd med Länsstyrelsen och kommunen, har samråd skett med de enskilda som ansetts berörda av verksamheten samt med övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. De myndigheter och organisationer etc. som bolaget samrått med framgår av tabell Tabell Myndigheter och organisationer vilka bolaget samrått med. De instanser som meddelat att de avstår från att yttra sig har markerats med Avstår i kolumnen Lämnat yttrande. Myndighet/Organisation Lämnat yttrande Länsstyrelsen i Skåne län Ja Lunds kommun Ja MSB Ja Lunds kommuns tekniska förvaltning Ja Kommunstyrelsen Nej Lunds kommuns miljöförvaltning Ja Höje å vattenråd Nej Hav och vattenmyndigheten Avstår Dikningsföretaget Björnstorp-Gödelöv Ja Dikningsföretaget Kärrängbäcken anno 1921 Ja Kärrängsbäckens Dikningsföretag Ja SGU Nej Romeleås- och sjölandskapskommitén Nej Räddningstjänsten syd Nej Naturvårdsverket Avstår Lunds Botaniska Förening Nej Skånes ornitologiska förening Ja Lunds Naturskyddsförening Ja Försvarsmakten Ja Trafikverket Ja Region Skåne Nej Bolaget har samrått med ägarna till fastigheter inom ca 1000 m till det planerade verksamhetsområde och har informerats genom direktutskick av samrådsfolder via post, Figur Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 13

14 Figur Blå streckade linjer markerar 500 respektive 1000 m avstånd från gränsen till verksamhetsområdet. Kungörelse avseende den planerade verksamheten har skett i tidningarna Sydsvenskan och Skånska dagbladet, den 20 januari Bolaget har delgett information kring den planerade verksamheten på sin hemsida ( Här har allmänheten även givits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget. Den 15 februari 2018 bjöd bolaget in allmänheten, samt Sydsvenska dagbladet och Skånska dagbladet, till samrådsmöte på Dalby bibliotek. Inbjudan till mötet skedde via bolagets internetsida samt genom direktutskick till tidningarna och närboende inom 1000 m från verksamhetsområdet. I det skriftliga samrådet och vid samrådsmötet den 15 februari 2018, samt i ovan nämnda annonser har allmänheten informerats om verksamheten samt också om möjligheten att ta del av ytterligare information och samrådsunderlag. Under samrådet har getts möjlighet att inkomma med synpunkter på den planerade verksamheten såsom den beskrivits i samrådsunderlaget. En samrådsredogörelse innefattande inkomna yttrandena i sin helhet återfinns i bilaga B1. Efter det att bolaget tagit del av alla synpunkter har föreliggande MKB tagits fram Inkomna synpunkter I samrådet har synpunkter framförts från myndigheter och närboende Dalby bergtäkt

15 Länsstyrelsen i Skåne och Lunds Kommun upplyser bolaget om att: - Friluftslivet har fått en allt större vikt och att det är viktigt att dessa intressen inte inskränks i för hög utsträckning. - Om det finns risk för påverkan på närliggande Natura 2000-område krävs det ett tillstånd. Bolaget måste visa att det inte sker någon grundvattensänkning i Natura 2000-området. Sker det måste bolaget söka tillstånd. Länsstyrelsen och kommunen efterlyser material som visar att verksamheten inte påtagligt påverkar Natura 2000-områdets naturvärden. De utredningar som har gjorts är inte fullt tillförlitliga varför det behövs kompletteras med mer material. Det behövs tidsperspektiv för att visa påverkan, förslagsvis från tidigare utredningar som gjorts. - Bolaget ska redovisa alternativ till Dalby bergtäkt. - Om man skadar arter eller ta bort biotopskydd ska detta kompenseras och detta ska vara med i ansökan. Länsstyrelsen vill att påverkan på backtimjan bör redogöras för i ansökan. - Utsläpp till dikena bör redovisas. - Det finns ett värde i att kunna förklara bullervallarnas innehåll. Även synligheten av dessa utanför täktområdet. Marken i norr var en kompensationsåtgärd i förra prövningen varför det bör resoneras kring dessa. - I tillståndsprocessen bör hänsyn tas till det långsiktiga behovet av ytmässig utveckling för Dalby tätort. Kommunen framhäver att det är av stor vikt att bolaget redovisar sina ytmässiga expansionsplaner på lång sikt för att eventuella intressekonflikter kan hanteras i tidigt skede. - Att det är viktigt att det lämnas en bred vegetationszon till omgivande vägar (väg 956 och väg 11) så att utblickarna från vägarna mot täktverksamheten även fortsatt uppfattas som attraktiva. - Det finns planer på att bilda ett naturreservat i närområdet, nordväst om Dalby bergtäkt. Kommunen har bytt mark med Sydsten och utgår ifrån att tillståndsansökan inte påverkar Sydstens inställning till reservatsbildningen. - Det finns skyddsvärda fågelarter som måste beaktas i ansökan. Även en fladdermusinventering önskas. - Det hade varit bra med en ordentlig sedimentationsutredning. Yttranden från övriga myndigheter och organisationer: - MSB klargör att handlingsprogrammet ska genomföras via ett säkerhetsledningssystem. Vid genomförande av säkerhetsledningssystemet ska Bilaga 2 till Sevesoförordningen beaktas. MSB ser positivt på att bolaget avser att redovisa en beskrivning av risker, inom verksamheten och från omgivningen, och Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 15

16 säkerhetsåtgärder i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som biläggs den kommande ansökan. MSB anser att en släckvattenutredning ska genomföras och bifogas den kommande ansökan. - Miljöförvaltningen, Lunds kommun förtydligar att bullerstörningar på närliggande bostadsfastigheter och naturområden ska utredas. Därtill vill miljöförvaltningen att vattennivån vid Dalby stenbrott bör utredas. Bolaget ska beskriva möjligheter att energieffektivisera verksamheten, materialupplag, samt hantering av externa massor, bergmaterial och eventuell hantering av avfall. Dessutom önskar miljöförvaltningen kompensationsåtgärder för att ersätta mark som tas i anspråk för täktverksamheten. - Tekniska förvaltningen, Lunds kommun, framhäver att de är angelägna om att de synpunkter som framfördes av kommunekologen Cecilia Backe vid samrådsmötet 29 augusti 2017, inklusive kompletteringar som benämns i minnesanteckningarna, ska beaktas i det fortsatta arbetet. - Lunds Naturskyddsförening (LNF), upplyser bolaget om Högebjärs naturreservat, som kommit till för att skydda de växter och djur som finns i reservatet, samt förekomsten av kustgentiana, som är nationell starkt hotad. Föreningen önskar att bolaget listar alla rödlistade, fridlysta och av eu-prioriterade arter som finns inom det framtida influensområdet, samt vilka hot som arterna blir utsatta för. LNF önskar ett resonemang om dränering för Högebjärs naturreservat som liknar det om Natura 2000-området. LNF anser det högst skäligt att kräva att bolaget åtar sig att inte överlåta åt samhället att i efterhand reparera skador som har uppstått under brytningstiden och som kan finnas kvar efter att brottet är avslutat. LNF anser att bolaget bör redovisa hur Högsta domstolens avgörande i målet om stenbrottet i Bunge Ducker, gällande tolkningen av EU-rätten, påverkar bolagets verksamhet i Dalby. Därtill har LNF önskningar kring förtydligande och kompletteringar till MKBn och bilagor. Bland annat föreslår LNF att de alternativa utvidgningsområdena beskrivs var för sig, och omfatta aspekter på växt- och djurliv samt vattenförhållanden. - Skånes ornitologiska förening (SKOF) upplyser om att utvidgningen av Dalby stenbrott berör häckande berguv på ett negativt sätt. SKOF framför även åtgärder för att skydda framtida häckning av berguv vid Dalby stenbrott. - Höje å vattenråd saknar en karta som illustrerar exakt var utsläppet av vatten sker. Vattenrådet önskar att det skrivs villkor gällande utsläpp av suspenderat material, BOD, utsläpp av maximala mängden vatten, samt kontrollprogram där halter av relevanta ämnen för vattendirektivets miljökvalitetsnormer mäts. Vattenrådet upplyser bolaget om Vattensolidaritet. Därtill förutsätter vattenrådet att Sydsten fortsätter kontrollera vattennivåerna hos privata brunnar inom influensområdet, samt att ersättning ges till ägare om vattennivåerna blir för låga till följd av täktverksamheten. - Trafikverket påtalar att väg 11/102 är utpekat som riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. Områden som är av riksintresse för kommunikationer ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Trafikverket efterfrågar en tydligare Dalby bergtäkt

17 redogörelse där nuvarande och framtida ökning av transporter går att jämföra under både normal- och maximalproduktion. - Naturvårdsverket, Havs och vattenmyndigheten och Försvarsmakten meddelar att de avstår från att yttra sig. Yttranden från dikningsföretag: - Företrädare för dikningsföretaget Kärrängsbäcken har uttryckt oro för att ökad vattenmängd medför ökat slitage på Kärrängsbäcken. Det framförs önskemål om ekonomisk medverkan från AB Sydsten avseende underhåll med mera. - Företrädare för dikningsföretaget Björnstorp-Gödelöv har meddelat att i fall det skulle uppstå något problem med det ökade vattenflödet, bör Sydsten ta ett större ekonomiskt ansvar än den %-fördelning som finns nu. Osäkerhet rörande kulvert kapacitet nedströms, som kan agera som en flaskhals. Yttranden från närboende och allmänhet har berört: - Oro för damning, buller och vibrationer från verksamheten som orsakar störning och skador på närliggande fastigheter. - Oro kring värdeminskning av närliggande fastigheter. - Påverkan på grundvatten och privata brunnar. Samt upplysning om att det finns privata brunnar som inte är inritade på kartan och önskemål kring mätningar på sina brunnar. - Anmärkningar om att sprängningarna upplevs som små jordbävningar. Att vibrationer i marken har ökat de senaste åren. Önskemål om sprickinventering och vibrationsutredning. - Påpekande att luftstötsvågor kan upplevas som påtagligt störande. - Önskan att verksamheten minskar i störning gällande buller. Synpunkter på att krossen startar för tidigt på morgonen. - Önskemål att bolaget istället utvidgar söder ut där reservatet finns. - Önskan att Sydsten söka sina tillgångar på andra ställen. - Upplysning kring att de få enefälader som återstår är oumbärliga och får inte ödeläggas. - Önskan att få ta del av minnesanteckningar från mötet den 15 februari Klagomål och kritik kring upplägget av samrådsmötet den 15 februari 2018, samt önskemål om ett upprepat samrådsmöte med allmänhet. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 17

18 3.2.3 Resultat av samråd Med anledning av de synpunkter som inkommit under samrådet har bolaget bland annat låtit utreda den planerade verksamhetens påverkan avseende buller, vibrationer, naturvärden och hydrogeologi. 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING Följande kapitel beskriver översiktligt den planerade täkt- och vattenverksamheten. En mer utförlig beskrivning av verksamheten redovisas i den tekniska beskrivningen, bilaga A till ansökan. Det planerade verksamhetsområdet omfattar ca 132 ha varav brytningsområdet utgör ca 75 ha. En översiktskarta över täktområdet redovisas i figur 4.1. Figur 4.1. Översiktskarta som visar planerat verksamhets- och brytningsområde. ( Lantmäteriet) 4.1 TÄKTVERKSAMHET Bolaget avser att dels fördjupa brytningsområdet med ytterligare en pall och dels utvidga brytningsområdet mot öster och mot norr. Täktens västra del planeras i 6 pallar vilket innebär brytning inklusive pumpgrop ner till nivån ca - 22 m.ö.h. Det östra område planeras i 5 pallar, d.v.s. ner till nivån ca - 4 m.ö.h. Ungefär 45 miljoner ton berg och 2 miljoner ton morän beräknas kunna brytas. Årsproduktionen beräknas normalt uppgå till ca 1,5 miljoner 1,9 miljoner ton bergmaterial men för att kunna möta tillfälliga toppar i efterfrågan avser bolaget att ansöka om tillstånd för en maximalt tillåten årsproduktion om 2,3 miljoner ton berg och morän Dalby bergtäkt

19 Bolaget kommer eventuellt att mottaga och vidareförädla externa bergmassor, så kallat entreprenadberg. Entreprenadberg är berg som uppkommer från anläggningsprojekt i närområdet. Totalt kan det bli frågan om 4 miljoner ton entreprenadberg. Det mottagna entreprenadberget kommer att processas på samma sätt som det egna losshållna berget. Bergtäktverksamheten kommer att bedrivas på ett för branschen traditionellt sätt. Den planerade verksamheten kommer bedrivas i stora drag som den görs idag, men under den kommande 25 års-perioden kommer bolaget med stor sannolikhet att investera i ny teknik och fortlöpande utveckla verksamheten. De ingående momenten i verksamheten är: - Avbaning - Borrning - Sprängning - Skutknackning - Lastning och interna transporter - Förkrossning - Efterkrossning - Finkrossning - Sortering - Tvättning av stenmjöl - Utlastning - Uttransport - Mottagning och bearbetning av externa massor och entreprenadberg Produktionsanläggningen består av krossar, siktar, transportband, tvättanläggning samt lagersilos. Verksamheten har både en stationär krossanläggning och mobila krossanläggningar, placerade nere i bergtäkten. Upplag kommer att finnas både inom och utanför brytningsområdet. I västra området står ett asfaltverk som ägs och sköts av Skanska Industrial Solutions AB. Idag tvättas i storleksordningen ton stenmjöl årligen som i huvudsak används till asfaltsproduktion, men även till plattsättning och till ridbanor. Planerna är att ersätta den befintliga tvättanläggningen med en ny inom den kommande femårsperioden. En utförlig verksamhetsbeskrivning ges i den tekniska beskrivningen i Bilaga A. 4.2 SEVESO-VERKSAMHET Den planerade verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor enligt den lägre kravnivån. Brytning av berg sker genom sprängning. Vid varje sprängsalva lösgörs mellan ton berg och sprängningar sker var eller varannan vecka. Salvornas varierande storlek beror på att förutsättningarna vid varje enskild sprängning skiljer sig åt och att anpassningar måste göras exempelvis när man spränger närmare bostadshus. Antalet sprängningar vid normalproduktion blir mellan st. per år och vid maximal produktion mellan st. per år. Täktverksamheten i Dalby kommer att innefatta en användning av ca 5-14 ton sprängmedel per sprängtillfälle. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 19

20 Inför sprängningen borras hål i berget. Produkter för sprängning är i huvudsak pumpbara och levereras med lastbil till sprängplatsen strax före laddning, dvs. inga sprängmedel förvaras på anläggningen. I fordonet förvaras produkterna i åtskilda behållare som var för sig inte utgör ett funktionellt sprängmedel. Inom området förvaras explosiva ämnen i form av pellets (ANFO) samt boostrar och tändanordningar i speciellt avsedda förvaringscontainrar. Inför sprängning placeras en s.k. patronerad laddning (fast sprängmedel) i botten av spränghålen. Därefter blandas produkterna från fordonet ner i spränghålen tillsammans med ett förgasningsmedel som efter ca 10 min känsliggjort blandningen till ett sprängmedel. När alla hål fyllts och apterats sprängs salvan. De risker som i huvudsak bedöms kunna uppstå i samband med verksamheten redovisas i kapitel EFTERBEHANDLING Efterbehandlingen beskrivs i den tekniska beskrivningen, bilaga A. När täktverksamheten upphör kommer utpumpningen av vatten att upphöra och täktområdet kommer att återfyllas med vatten. De framtida vattenytorna avses bli tillgängliga från en strandzon som omväxlande kommer att bestå av brantare bergskärningar och mjukare stränder. Landskapet planeras i detta skede som baslandskap, där möjlighet finns för framtida detaljplanering när tiden för avslutning närmar sig. Efterbehandlingsplanen, bilaga A1 till ansökan, visar ett fotomontage och en principiell tanke om hur det nya landskapet kan gestaltas efter avslutad brytning. Den vattennivå som har antagits i fotomontaget (+ 66 m.ö.h.) grundar sig på att det i framtiden sannolikt kommer att skapas ett överfall på ungefär denna nivå. Principerna och ramarna utifrån dagens synsätt om hur området bäst efterbehandlas är följande: 4.4 Bullervallar toppdressas med jord från täktområdet för att få en flora som utgörs av dagens och närområdets. För att förhindra en alltför snabb succession kan det bli aktuellt med hävd (tex genom att slå gräs) på och i anslutning till bullervallar. Ett flertal stenrösen anläggs på och invid bullervallen för att gynna kräldjur, fåglar med mera. En badstrand anläggs i sydväst, där upp och nedfart kommer att vara under brytningstiden. Det äldre och avskilda täktschaktet, som idag används som sedimentationsdamm, kommer att fyllas ut (med sedimenterat fillermaterial) med syfte att skapa område för framtida markanvändning. I efterbehandlingsplanen har området illustrerats med skog, men detta delområde har potential att användas för andra ändamål. Boplatser för berguv kommer att tillskapas. VATTENVERKSAMHET Enligt definitionen i 11 kap. 2 miljöbalken är bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta en vattenverksamhet Dalby bergtäkt

21 Vattenverksamheten innebär att bolaget genom bortledning av grundvattnet successivt kommer att avsänka grundvattennivån allteftersom verksamheten etablerar sig på djupare nivåer inom brytningsområdet samt för att upprätthålla rådande nivåer. Vattenverksamheten, det vill säga hanteringen av vatten inom täktområdet samt avledningen av vatten finns beskrivet i kapitel 8 i den tekniska beskrivningen. På uppdrag av bolaget har Sweco genomfört en hydrogeologisk utredning. Syftet med utredningen har varit att undersöka de hydrogeologiska förutsättningarna i området samt att bedöma och beskriva de effekter som den utökade täktverksamheten kan få på såväl grundsom ytvatten i området. 4.5 TRANSPORTER Transporter från täktområdet kommer att gå på befintlig utfart och vidare ut på väg 11. Merparten av täkttransporterna går västerut mot Malmö/Lund men en del transporter går även norröver. Vid den antagna normalproduktionen sker ca transporter per år över 220 arbetsdagar och ca 380 trafikrörelser (in- och uttransport) per dag. Vid full produktion bedöms cirka lastbilar per år över 220 arbetsdagar. Detta innebär cirka 650 trafikrörelser per dag. 4.6 ARBETSTIDER Verksamhetens drift planeras huvudsakligen till helgfria vardagar mellan kl Vid normalproduktion kommer utlastnings att ske mellan och produktion (krossning och sortering) mellan Produktion även äga rum under andra tider. Skutknackning kommer endast att utföras mellan Sprängning kommer endast att utföras helg-fria vardagar kl ELDRIFT, BRÄNSLEN OCH KEMIKALIER Byggnaderna inom området värms med direktel via elnätet eller med bergvärme. Krossanläggningen och övriga fasta anläggningar drivs i sin helhet via elnätet. Hela den mobila maskinparken, inklusive dieselgeneratorer, drivs med dieselolja av miljöklass 1. Till mindre servicefordon typ personbilar och lätta lastbilar används diesel eller bensin blyfri 95. Dieselbränsle, motoroljor, hydrauloljor, bromsoljor, eldningsoljor, spilloljor förvaras invallat och under tak (se bilaga A). 4.8 BYGGNADER I anslutning till den norra infarten finns bolagets platskontor. Vid södra infarten finns även en vågbyggnad, där alla lastbilar med krossprodukter passerar. Inom depåområdet finns också verkstadsbyggnader utrustad med sedvanlig verkstadsutrustning för underhåll och reparation av maskinparken. 4.9 AVFALL Inom täktområdet uppkommer endast små mängder hushållsavfall. Dessa sorteras och hämtas av det kommunala avfallsbolaget. Farligt avfall som uppkommer inom verksamheten är framförallt när maskiner servas. I samband med detta uppstår bl.a. spillolja vilken förvaras i särskild miljöcontainer innan den avhämtas. Övriga kemikalier som kommer att utnyttjas i Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 21

22 verksamheten är hydrauloljor, smörjoljor, motorolja, smörjfetter o. dyl. Dessa förvaras i bolagets verkstad. 5 ALTERNATIV OCH BEHOV En av de viktigaste förutsättningarna för en alternativ lokalisering av täkten är att det måste vara möjligt att kunna försörja Malmö/Lund-regionen med bergmaterial från täkten. Vid ett resonemang om alternativa lokaliseringar ska hänsyn tas till transportavstånd och möjligheten att bedriva bergtäkt med så liten påverkan som möjligt på t.ex. natur- och kulturvärden, närboende, friluftsliv mm. Den aktuella täkten är befintlig täkt, som dessutom är utpekad som riksintresse för bergmaterial. Fyndigheter av urberg som kan försörja Malmö/Lund-regionen, inom ett rimligt transportavstånd, finns enbart på Romelåsen. Bolaget har på ett tidigt stadium gjort en kartanalys av Romelåsen och kommit fram till att sannolikheten att hitta en ny lokalisering för bergtäkt med motsvarande kapacitet som Dalby har är mycket liten. Nästa geografiska region där urbergsfyndighet för etablering av bergtäkt är rimlig är Linderödsåsen. Detta skulle innebära transportsträckor i storleksordningen 6 mil enkel väg, vilket innebär tre gånger så långa transporter jämfört med Dalby. Tre gånger så mycket utsläpp av fossila gaser är miljömässigt förkastligt men också samhällsekonomiskt oskäligt. Det har därför inte ansetts skäligt att söka alternativ i denna region. Mot bakgrund av ovan har alternativdiskussionen samt utredning av alternativ handlat om alternativ utformning inom befintlig lokalisering, vilket presenteras nedan. 5.1 NOLLALTERNATIVET En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av att den planerade verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, ett s.k. nollalternativ. Syftet med redovisningen av ett nollalternativ är att kunna bedöma vilken påverkan den planerade verksamheten bidrar till vid en jämförelse med om verksamheten inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär att behovet av bergmaterial kommer att behöva tillgodoses av andra täkter i regionen och av material som transporterats långväga ifrån. Täkten kommer därmed, efter att nuvarande tillstånd har löpt ut, stängas och efterbehandlas. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd, betyder det att de störningsmoment i form av vibrationer, buller, damning, transporter etc. vilka är relaterade till verksamheten, inte kommer att uppstå. 5.2 ALTERNATIV UTFORMNING I samrådsunderlaget redogjordes för fyra olika alternativ: Huvudalternativ - utvidgning av brytområdet österut samt inkluderande av fäladen i norr. 6 pallars brytning i den västra delen och 5 pallars brytning i den östra delen. Se figur Alternativ 2 - utvidgning av brytområdet österut och brytning ner till 6 pallar inom hela området. Alternativet inkluderar inte fäladen i norr. Se figur Alternativ 3 utvidgning av brytområde som inkluderar fäladen i norr, liten utvidgning åt öster samt Högebjär naturreservat i söder. Se figur Alternativ 4 - är att bryta ner till 8 pallars djup inom dagens tillståndsgivna område Dalby bergtäkt

23 Figur Huvudalternativet. Gul streckning visar föreslaget brytningsområde, vilket innebär utvidgning av området i öst samt fäladen i norr. 6 pallars brytning i den västra delen och 5 pallars brytning i den östra delen. Figur Alternativ 2. Rosa streckning visar föreslaget brytningsområde, vilket innebär utvidgning av området i öst och brytning ner till 6 pallar inom hela området. Alternativet inkluderar inte fäladen i norr. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 23

24 Figur Alternativ 3. Grön streckning visar föreslaget nytt brytningsområde, vilket inkluderar fäladen i norr, del av granskogen i öst samt Högebjär naturreservat i söder. 6 pallars brytning i den västra delen och 5 pallas brytning i den östra delen. Diskussion val av alternativ utformning Avgörande för valet av alternativ var kringliggande naturreservat samt möjligheterna att tillgodose Malmö/Lund-regionens behov av bergmaterial både under den 25-årsperiod som täktansökan avser och även ytterligare år därefter. Resultatet av de utredningar av buller, markvibrationer, grundvatten, naturvärden som har bedrivits parallellt med samrådsprocessen har också varit styrande för slutligt huvudalternativ, dvs ansökt utformning. Alternativ 4, dvs att bryta ner till 8 pallars djup inom dagens tillståndsgivna område, innebär ett djup på m.ö.h. Nedfartsvägar kommer att ta mycket plats i anspråk och den praktiskt uttagbara mängden berg blir i storleksordningen 60% av det bedömda behovet. En djup täkt på en begränsad yta innebär ett stort behov av energikrävande transporter av berg i vertikalled. Detta innebär i sin tur avsevärt försämrade ekonomiska möjligheter för driften av täkten. Brytning inom befintlig brytgräns ses således inte som ett realistiskt alternativ. Området i norr, den så kallade enefäladen bedöms ha den bästa bergkvaliteten inom det framtida brytområdet. Betongballasten till Öresundsbron kommer från berget som brutits i anslutningen till enefäladen. Att inte ha med enefäladen i ett framtida brytområde innebär att göra avkall på i storleksordningen 10 miljoner ton högkvalitativt bergmaterial, motsvarande cirka 6 årsproduktioner och kraftigt begränsa möjligheterna för att i framtiden fördjupa täkten. Täkten smalnar idag av på mitten vilket gör att täktbotten i mitten blir trång och det finns begränsat med utrymme för materialupplag, fordon och övrig maskinpark. Nedfartsvägar i täkten tar mycket plats i anspråk. Ju större täkten är vid markytan, desto bättre är förutsättningarna för att i framtiden fördjupa täkten ytterligare Dalby bergtäkt

25 Behovet av det högkvalitativa bergmaterialet i den norra delen ska vägas mot risk för negativ påverkan på utpekade skyddsvärden (inklusive skyddsåtgärder). Vid en jämförelse mellan alternativen bedömer bolaget att ansökt utformning med iakttagande av utförda utredningar och förslag på skyddsåtgärder är det bästa alternativet utifrån risk för påverkan och samhällets behov av högkvalitativt bergmaterial. Risk för påverkan och konsekvenser för människors hälsa och miljön i övrigt redovisas ingående under kap 7 nedan. 5.3 BEHOV Bolaget utvecklar behovsfrågan i separat PM, se bilaga C. Det uppenbara behov som bolaget presenterar avspeglas även tydligt i den analys som SGU gör för regionen. Ett dilemma för sydvästra Skåne, där behovet av ballast är stort, är att det är svårt att tillgå kvalitativt urberg på nära håll. Detta illustreras bra i den presentation som SGU har tagit fram åt Länsstyrelsen i Skåne, se figur och följande länk: Figur Utdrag ur SGU-presentation/analys, som visar ballastbehov (ju större blåa prickar, desto större behov) och de geologiska förutsättningarna (ju mörkgrönare fält, desto bättre förutsättningar) för ballastproduktion. Noteras bör slutligen att för att en fri marknad ska fungera på ett konkurrensmässigt sätt krävs att tillgången på material vid var tid överstiger efterfrågan. Detta innebär att marknaden behöver en större tillgång till material än det uppskattade faktiska ballastbehovet vilket således innebär att prognosticerade ballastbehov utifrån planerade infrastruktur- och byggprojekt kan anses vara en restriktiv bedömning av det framtida behovet. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 25

26 6 UNDERLAG FÖR BEDÖMNING 6.1 GEOLOGI Bolaget har under årens lopp utfört en fortlöpande dokumentation och bedömning av fyndighetens utbredning och kvalitet. Arbetet har bland annat bestått av provborrningar för kvalitetsbedömning av berget. Fyndigheten utgörs i huvudsak av en finkornig, röd till gråröd gnejs. Gnejsen genomsätts av talrika gångbergarter av olika åldrar. Inslag finns av både diabaser och amfiboliter. Jordarten som täcker berget utgörs av morän och mäktigheten varierar vanligtvis mellan 2 och 4 meter. Det förekommer dock fickor med större jorddjup. Bergfyndigheten bedöms idag med nuvarande utvinningstakt att räcka till cirka 70 årsproduktioner Bergkvalitet Bergplinten utgör en bergråvara av växlande kvalitet. Genom produktionsutveckling och genom att styra brytningen inom olika områden kan bolaget tillverka krossprodukter av olika kvalitet för olika ändamål. Huvuddelen av moränmaterialet inom området har tillräckligt grov sammansättning för att utnyttjas till anläggningsändamål som till exempel hamnbyggnad. Täktverksamheten i Dalby har bedrivits i 125 år och bergmaterialet är lämpligt som betongballast, asfaltballast och vägbyggnadsmaterial. 6.2 HYDROGEOLOGI Sweco Environment AB har utfört en hydrogeologisk utredning under 2018, som baseras på flera års studier och kontroll av den hydrogeologiska situationen i området. Syftet med utredningen är att utreda de förväntade konsekvenserna på yt- och grundvatten till följd av den planerade brytningen. Utredningen inklusive bilagor presenteras i sin helhet i bilaga B2. Swecos grundvattenmodellering ger att den sammanlagda maximala årliga bortledningen av ytvatten och grundvatten från bergtäkten för utvidgad bergtäkt uppgår till i storleksordningen 66 l/s (= m 3/år). Tas hänsyn till en framtida förhöjd årsnederbörd med cirka 6%, enligt klimatscenarion blir motsvarande värde omkring 70 l/s ( m3/år). Dessa beräknade värden utgör maximala värden för extremår med mycket hög nederbörd samtidigt med stora tidsberoende grundvatteninläckage till följd av snabb genombrytning av vattenförande zoner. För en normalsituation blir årlig bortledning i storleksordningen l/s ( m3/år). Vatten som ansamlas i täkten pumpas och leds till två utjämningsmagasin, östra respektive västra brottet. En skiss som beskriver vattenvägarna inom och från täkten presenteras i figur I dagsläget leds ca 65 % av vattnet mot södra dikessystemet och 35 % mot det västra dikessystemet. Situationen bedöms bli densamma i framtiden med utökad verksamhet Dalby bergtäkt

27 Figur Vattnets väg inom täkten samt dess utflöden. Som en del av utredningen har ett förväntat praktiskt influensområde för avsänkning av grundvatten i berg samt i jord tagits fram. Praktiskt influensområde definieras som 0,3 m nivåpåverkan i berg och 0,1 m nivåpåverkan i jord. Det beräknade influensområdet i berg presenteras i figur nedan. Närmare täkten är avsänkningen större varpå den klingar av med avståndet till täkten. Jordlagren i området utgörs företrädesvis av lerig sandig siltig morän med relativt god vattenhållande förmåga. Sweco bedömer att en utvidgning av bergtäkten förväntas medföra en mycket begränsad påverkan på grund och markvattenförhållanden i jordlagren. Bedömningen är att det praktiska influensområdet i jord (0,1 m) med god marginal innesluts av influensområdet i berg (0,3 m). Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 27

28 Figur Praktiskt influensområde i berg för befintligt tillstånd (grön linje) samt utvidgad bergtäkt (blå linje). Det finns ingen utpekad grundvattenförekomst eller något vattenskyddsområde inom influensområdet. 6.3 YTVATTEN Vattenbortledningen från täktområdet (inflödande grundvatten och nederbörd) sker via sedimentationsbassänger inom området, dels söderut via ett 4 km långt dikessystem till den östra delen av huvudfåran för Höje å (DÖ), dels via 2,5 km diken västerut till Källingabäcken (DV1), markerad med rött kryss i figur Källingabäcken rinner ut i Höje å strax norr om Staffanstorp, se röd prick i figur Höje å är ett drygt 4 mil långt vattendrag som dels rinner upp i trakterna runt Sturup, dels i trakterna runt Klasaröd. Vattendraget rinner norrut mot Genarp och därefter västerut mellan Staffanstorp och Dalby. Några mindre vattendrag, inklusive Källingabäcken, tillkommer innan utflödet till havet i Lommabukten via Lomma hamn. Avrinningsområdet är cirka 320 km 2 stort. Markanvändningen utgörs till största delen av jordbruksmark (drygt 60 %) följt av öppen mark och skog. Det finns också en relativt stor andel urban mark inom avrinningsområdet Dalby bergtäkt

29 Figur Höje å med tillflöden markerade i ljusblått. Täktområdet är markerat med lila cirkel. Källingabäcken är markerad med rött kryss. Källingabäcken rinner ihop med Höje å i den röda punkten där också kvävemängderna är modellerade av SMHI. Höje å har höga halter näringsämnen. Den enskilt största källan för näring är jordbruket, därefter kommer reningsverket i Lund, som står för ca 25 % av kvävetransporten (Höje å årsrapport 2016). Reningsverket i Staffanstorp står för en mindre andel utsläpp av näringsämnena. Dagvatten utgör också ett problem inom Höje å avrinningsområde. Årligen transporteras drygt 500 ton kväve till Lommabukten (SMHI vattenweb, ARO 119), vilket utgör ca 25 % av totala transporten från land till Lommabukten och 3 % av inflödande kväve från omgivande havsvattenförekomster. Kvävemängderna är nedåtgående på grund av reningsförbättringar vid avloppsreningsverken och ett intensivt åtgärdsarbete med bland annat återskapning av våtmarker inom avrinningsområdet. Höje å har också problem med hydromorfologiska parametrar, det vill säga påverkan på vattendragets naturliga flöde och form. Både huvudfåran Höje å och tillflödena är kraftigt påverkad av markavattningsföretag (LST Webbgis), som regelbundet rensas och underhålls. Vattendragets svämplan är till stor del brukad eller hårdgjord. Det pågår ett intensivt arbete för att återskapa mer naturliga åfåror och kantzoner. Höje ås huvudfåra är uppdelad i tre vattenförekomster; en från havet genom centrala Lomma (2 km), en genom norra Lomma till inflödet av Önnerupsbäcken (2 km) och den tredje rinnsträckan utgör de övriga 4 milen österut. Önnerupsbäcken tillsammans med Höje ås huvudfåra utgör vattenförekomster, övriga tillflöden är kategoriserade som övrigt vatten (VISS) Höje å Höje å, Önnerupsbäcken-källa (SE ) är den östra delen av Höje ås huvudfåra. Vattendraget är klassificerad till otillfredsställande ekologisk status på grund av höga halter av fosfor och resultat från provfiske. Även kvävehalterna är höga, men kväve ingår för sötvatten Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 29

30 inte som parameter i statusbedömningen. De miljöproblem som finns i vattenförekomsten beror på det intensiva jordbruket och tätortsbebyggelse med hårdgjorda ytor. Detta medför stora mängder näringsämnen och snabba fluktuationer i vattenföringen. Återkommande rensningar i dikningsföretag medför sedimentation på lekplatserna för fisken. Den kemiska statusen är dålig på grund av förhöjda halter av kvicksilver och polybromerade bifenyler. Dessa ämnen finns i förhöjda halter i samtliga svenska ytvatten. Övriga kemiska parametrar visar halter under gränsvärden. Medelvattenflödet i Höje å innan Källingabäckens inflöde är 5,8 m 3/s, medellågflödet 1,3 m 3/s (SMHI Vattenwebb, ARO 91). Transport av kväve Enligt uppgifter från SMHI vattenwebb transporteras årligen drygt 140 ton kväve i Höje å strax innan Källingabäckens tillflöde, se röd punkt i figur och tabell (SMHI Vattenwebb, ARO 91). Majoriteten av kvävet kommer från jordbruk. Medelhalten av kväve i samma punkt var under mg/l (0,6-9 mg/l) (Höje ås vattenråd). Tabell Modellerad transport av kvävemängder i Höje å i en punkt strax innan tillflödet från Källingabäcken (SMHI Vattenwebb). Källa Sjö & Vattendrag Skog & Hygge Myr Jordbruk Övrigt Urbant inkl. dagvatten Enskilda avlopp Avloppsreningsverk Industri Internbelastning Summa Kväve [kg/år] Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormen för vattendraget är god ekologisk status senast Då ska problem med konnektiviteten och övergödning vara lösta. För miljökvalitetsnormen för kemisk status har kvicksilver och polybromerade bifenyleter mindre stränga krav, baserat på nationella kriterier. Övriga ämnen ska bibehålla god status Källingabäcken Källingabäcken är ett 7 km långt vattendrag som rinner upp söder om Dalby. Den utgör ingen vattenförekomst utan är kategoriserad som övrigt vatten. Närmsta vattenförekomst är efter utflödet till Höje ås huvudfåra, se ovan. Källingabäcken har ingen statusklassificering i VISS, men undersökningar av Höje ås vattenråd visar på att vattenkemin är jämförbar med Höje ås vattenkemi, vilket innebär höga halter av näringsämnen. Medelvattenflödet i Källingabäcken strax innan inflöde till Höje å är 0,22 m 3/s, medellågflödet 0,02 m3/s (SMHI Vattenwebb, ARO 112) Dalby bergtäkt

31 Transport av kväve Enligt uppgifter från SMHI vattenwebb transporteras årligen drygt 40 ton kväve från Källingabäcken till Höje å, se tabell (SMHI Vattenwebb, ARO 112). Majoriteten av kvävet kommer från jordbruk. Medelhalten av kväve strax innan utflödet till Höje å var ,8 mg/l (0,5-12 mg/l) (Höje ås vattenråd). Tabell Modellerad transport av kvävemängder i Källingabäcken i en punkt strax innan utflödet till Höje å (SMHI Vattenwebb). Källa Sjö & Vattendrag Skog & Hygge Myr Jordbruk Övrigt Urbant inkl. dagvatten Enskilda avlopp Avloppsreningsverk Industri Internbelastning Summa Kväve [kg/år] Miljökvalitetsnormer Då Källingabäcken inte utgör en vattenförekomst finns det inte några beslutade miljökvalitetsnormer. Källingabäckens vattenkvalitet påverkar Höje ås samt att bäcken innehar både flora och fauna och därför kan det vara lämpligt att ställa samma krav på vattenkvaliteten som för Höje å Dikningsföretag Vattenvägarna nedströms bergtäkten har tidigare utretts av Jordbruksverkets vattenenhet i en recipientutredning rörande täkten (Fahlstedt, 2002). Denna utredning utgjorde underlag vid den förra prövningen samt underlag för begränsningen av de momentana utsläppsvolymerna. Bortledning av yt- och grundvatten presenteras i detalj i den hydrogeologiska utredningen, se bilaga B2 (och där bilaga 5). Vattnets väg delas upp i två system, det södra dikessystemet respektive det västra dikessystemet. En skiss som beskriver vattenvägarna från täkten presenteras i figur Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 31

32 Figur Vattnets vägar (södra respektive västra dikessystem) från täkten till dikningsföretag och vidare till Höje å Enligt befintligt tillstånd begränsas de momentana utsläppsvolymerna till 35 l/s till det södra dikessystemet och till 130 l/s till det västra dikessystemet. Bolaget kommer att ansöka om motsvarande begränsning med den justeringen att de momentana utsläppsvolymerna söderut justeras till 40 l/s för att skapa viss marginal till den befintliga pumpens kapacitet (cirka 35 l/s). De faktiska momentana utsläppsflödena kommer däremot att förbli oförändrade i förhållande till hittillsvarande situation då det momentana flödet begränsas av pumpens kapacitet vilken kommer att vara densamma som tidigare. Den årliga mängden bortlett vatten till dikningsföretagen kommer dock att öka, från ca m 3 idag (maxår) till omkring m3 för normalår och cirka m3 för maxår för fullt utbyggd täkt. Tabell Sammanställning av flöden. Ledningskapacitet (Fahlstedt 2002) Begränsat idag Aktuell ansökan Pumpkapacitet Södra dikessystem 50 l/s 35 l/s 40 l/s 35 l/s Västra dikessystem 160 l/s 130 l/s 65 l/s 60 l/s 6.4 NATURMILJÖ Den planerade verksamheter är belägen inom en del av Skåne där den biologiska mångfalden generellt är rik. Regionala utredningar genomförda av Länsstyrelsen i Skåne har på flera sätt pekat ut landskapet som rikt på naturvärden. Bland annat befinner sig östra delen av den planerade verksamheten inom ett utpekat riksintresse (3 kap 6 MKB) för naturvård, Hardeberga S Sandby Dalby Krankesjöområdet se, Figur Dessutom ligger täkten i utkanten av utpekade värdetrakter för gräsmarker och ädellövskog, se Figur (Länsstyrelsen i Skåne, 2018). Värdetrakter är landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden med särskilt hög täthet av värdekärnor. Värdekärnor är sammanhängande naturområden som har höga naturvärden. Sedan tidigare har länsstyrelsen i Skåne län i artpoolsanalyser visat att fäladerna öster om Dalby, ihop med områden österut kring Dalby bergtäkt

33 Krankesjön och Vombs ängar, utgör en värdetrakt för rödlistade arter, bland annat arter knutna till sandiga marker och torr gräsmark (Länsstyrelsen i Skåne, 2014). Flera stora områden i täktens omgivning pekas ut i Länsstyrelsens regionala naturvårdsprogram från 1995 där de har högsta naturvärdesklass - särskilt höga naturvärden. Bland annat fäladsmark vid Önneslöv, Högebjär och Knivsås inkluderas. Kring den befintliga täkten och den planerade verksamheten finns områden som är utpekade med naturvärden och som skyddas enligt 7 kap. miljöbalken. Dels finns naturreservatet Knivsås-Borelund med Natura 2000-område Knivsås i nordost, se Figur Och dels finns naturreservat Högebjär i söder, direkt angränsande till den planerade verksamheten. Se kapitel 6.11 för mer information. Figur Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken, samt riksintresse naturvård i området kring planerad verksamhet. ( Lantmäteriet) Flera områden kring den planerade verksamheten är utpekade i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet för Lunds kommun från 2006 (Lunds kommun, 2006). Inga utpekade områden finns i det som omfattas av planerad utvidgning av bergtäkten. Lunds kommun har under 2016 låtit genomföra en inventering av särskilt skyddsvärda arter inom området Önneslövs- och Dalby fälader, med fokus på arter i fäladsmarkerna. Utifrån inventeringsresultatet, ihop med tidigare uppgifter om naturvårdsarter och kartstudier, har ett antal värdekärnor för naturbetesmarker kunnat ringas in, se Figur Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 33

34 Figur Kartan visar de värdetrakter för gräsmarker och ädellövskog som länsstyrelsen i Skåne presenterat i sin remissversion av handlingsplan för grön infrastruktur (daterad ). ( Lantmäteriet) Figur Värdekärnor knutna till naturbetesmarker, i närområdet till bergtäkten vid Dalby. Röda objekt motsvarar klass 1 i SIS standard, och de orangea klass 2. Gul linje visar inventeringsområdet. Från en större inventering genomförd under 2016 åt Lunds kommun (Malmqvist, 2016) Dalby bergtäkt

35 I ängs- och betesmarksinventeringen finns ett flertal stora objekt med i täktens omgivningar. Bland annat stora områden inom naturreservaten, samt stora områden vid Torna Hällestad norrut. Inom det planerade utvidgningsområdet är en yta inkluderad i inventeringen, en rest av fäladsmark precis norr om täkten. Området har ID A63-ALL, och inventerades 2003 med en återinventering under Området beskrivs i inventeringen som En liten rest av ett större betesmarksområde. De södra delarna av den forna betesmarken ingår idag i stentäkten. Naturtypen bedömdes motsvara naturtyp 5130, enbuskmarker på hedar eller kalkgräsmarker. Figur Kartan visar skyddade områden samt ytor som inventerats inom ramen för ängs- och betesmarksinventeringen. Skogsstyrelsen har inte pekat ut några värdefulla skogar i närheten av planerad verksamhet. Närmaste utpekat naturvärde finns 1 km sydöst om bergtäkten. Observera att Skogsstyrelsen inte inventerar skog inom befintliga områdesskydd. Naturvärdesinventering Bolaget har låtit genomföra en naturvärdesinventering av området för planerad verksamhet, se under flik 8. Utredningen omfattar dels allmän inventering av bakgrundsinformation och en systematisk bedömning av naturvärden i fält enligt standardiserad metod (SS :2014). Naturvärdesinventeringen inkluderade en fågelinventering och en svampinventering. Syftet med de inventeringar som gjorts är kunskapsuppbyggnad inför ansökan om fortsatt och utökat täkttillstånd. Med kunskap om områdets biologiska mångfald och naturvärde kan verksamheten planeras så att värdekärnor undviks, skada minimeras samt vidta åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden. Inom ansökt område finns ett objekt med högt naturvärde, två objekt med påtagligt naturvärde samt stenmurar med visst naturvärde (se Figur 6.4.5). Dessa objekt består av ett avgränsat Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 35

36 område med lövskog och äldre träd i östra delen och rest av fäladsmark med grövre ask i utvidgningsområdets norra delar. Fäladsmarken i norr (DalbyNVI_01 och 02) har varit obetad en längre tid vilket orsakat en igenväxning med buskar, träd och högt gräs samt en allmän utarmning av floran. Det är främst i en mindre central del av fäladsmarken som floran fortfarande är artrik, och denna ytan bedömdes ha högt naturvärde. Flera naturvårdsarter förekommer i denna del, men det är tydligt att igenväxningen, och en tid utan hävd, har lett till att arttätheten inte är så hög som förväntas i motsvarande mark med regelbunden hävd. Ängssvamp förekommer, dock med mindre förekomster. Tre rödlistade arter hittades, nämligen backsippa, backtimjan och praktvaxskivling. Alla tre arter är relativt vanligt förekommande i regionen. Lövskogen i östra delarna (DalbyNVI_03) hade en biologiskt intressant struktur, och begynnande naturvärden. Lövträden består främst av björk, lönn och ek, och i delar finns gott om hassel. En mindre del äldre lövträd förekommer, dock mest sälg. Några av sälgarna hade mycket sälgticka på stammen, och hackspettar hade födosökt i den rötade veden. Endast två naturvårdsarter hittades, möjligtvis har många av de typiska arterna för biotopen inte hunnit kolonisera lövskogen än. Lundfloran var i princip obefintlig, och inga särskilda mossor eller lavar noterades. Förutsättningar för en högre biologisk mångfald bedömdes dock finnas. Bedömningen är att lövskogen inom en överskådlig framtid, om den lämnas för fri utveckling, kan utveckla högre värden. I dagsläget är naturvärdena begränsade och också ganska typiska för regionen. Figur Kartan visar skyddade områden samt ytor som inventerats inom ramen för ängs- och betesmarksinventeringen (se Naturvärdesinventering under flik 8). Biotopskydd Stenmurar finns runt större delen av fäladsmarken i norr, undantaget i gränsen mot täkten (se Figur 15 i Naturvärdesinventeringen under flik 8). Delar av stenmurarna är raserade och endast mindre delar är i gott skick. I stora delar har stenmurarna mer en karaktär av Dalby bergtäkt

37 långsträckt stenröse. En mindre stenmur finns väster om fäladsmarken. Merparten av objektet är placerad i solbelyst läge och kan ha värde för fauna som viloplats. Totala längden stenmur/stenröse är ca 400 m. Artförekomster Bolaget har låtit genomföra en fladdermusstudie av planerade utvidgningsområden samt delar av naturreservat Knivsås Borelund. Studien består av en förstudie och en fladdermusinventering (se flik 10). Inventeringen visar att de planerade utvidgningsområdena samt närliggande delar av naturreservatet hyser en artrik fladdermusfauna. Totalt registrerades 13 arter inom utvidgningsområdena samt i södra Knivsås Borelunds naturreservat. Fem av arterna, dammfladdermus, fransfladdermus, mindre brunfladdermus, barbastell och sydfladdermus, finns på den nationella rödlistan (ArtDatabanken 2015). Två av arterna, dammfladdermus och barbastell, är dessutom listade i direktivets bilaga 2, för vilka det skall inrättas särskilda bevarandeområden (Natura 2000). Det höga antalet fladdermusarter placerar området bland de artrikaste i Skåne. Av de tretton arterna var vattenfladdermus, dvärgpipistrell och barbastell de överlägset vanligaste i området med 122, 599 respektive 305 registreringar. Inga yngelplatser noterades inom området för planerad verksamhet (se förstudie). Däremot noterades hålträd i södra delen av naturreservatet. Fransfladdermus noterades vid parkeringen vid naturreservatet, samt i östra delen av planerat verksamhetsområde. Det kan inte uteslutas att arten ynglar inom antingen naturreservatet eller utvidgningsområdena. Detsamma gäller även för trollpipistrell och barbastell. Tabell Resultat av inventeringarna av fladdermusfaunan den 23 och 24 maj För exakt placering av autoboxarna, se figur 6 i fladdermusinventeringen, under flik 10. Förklaringar: Mdau = vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Mdas = dammfladdermus (Myotis dasycneme), Mmb = mustaschfladdermus/ taigafladdermus (Myotis mystacinus)/(m. brandtii), Mnat = fransfladdermus (Myotis nattereri), Nlei = mindre brunfladdermus (Nyctalus leisleri), Nnoc = större brunfladdermus (Nyctalus noctula), Vmur = gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Eser = sydfladdermus (Eptesicus serotinus),pnat = trollpipistrell (Pipistrellus nathusii), Ppyg = dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), Bbar = barbastell (Barbastella barbastellus) och Paur = brunlångöra (Plecotus auritus). Röd markering indikerar en rödlistad art. Grön rad indikerar autoboxar inom naturreservat Knivsås Borelund. Gul rad indikerar utsatta autoboxar i norra delen av planerat verksamhetsområde, och orange rad autoboxar i östra delen av planerat verksamhetsområde. Siffran i kolumnen visar på antalet registreringar för respektive art. Datum Box Mdau Mdas Mmb Mnat Nlei Nnoc Vmur Enil Eser Pnat Ppyg Bbar Paur D11 41 D D31 16 D41 33 D51 3 D D D D D D42 D Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 37

38 Inom Högebjärs naturreservat, på 55 respektive 40 m avstånd från planerat verksamhetsområde, finns två dammar med förekomst av groddjuren ätlig groda, vanlig padda, samt större och mindre vattensalamander. Ytterligare en damm med större och mindre vattensalamander finns strax öster om naturreservatet, ca 100 m från planerat verksamhetsområde. Inga förekomster av groddjur, eller lämpliga groddjursmiljöer har noterats inom planerat verksamhetsområde. Den genomförda svampinventeringen noterade 10-talet arter vaxskivlingar i fäladsmarken inom planerat brytområde (se Bilaga 1 under flik 8). Även enstaka fingersvampar och rödskivlingar noterades. En art var rödlistad som nära hotad, i övrigt var det vanligt förekommande arter för betesmarker. Svampinventeringen kunde också visa att Högebjärs naturreservat har en ängssvampsflora av nationellt intresse, med flera rödlistade arter. För en beskrivning av övriga artförekomster i de omgivande skyddade områdena, se under kapitel Inom planerat verksamhetsområde har noterats ett antal fågelarter som är upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1. De flesta rör förbiflygande eller sträckande arter som trana, blå kärrhök, brun kärrhök, havsörn och kungsörn. Vissa arter har födosökt vid täkten vid något tillfälle, som pilgrimsfalk (noterad 2014) och röd glada (noterad flera år). Törnskata har noterats i västra delen av området under våren 2018, och omgivande fäladsmarker utgör dessutom lämpliga biotoper för arten. Ett par berguv häckar regelbundet i bergtäkten, exakt position utgör skyddsklassade uppgifter. Berguven har dock haft lyckade häckningar på senare år, trots pågående verksamheter i närheten. Berguv är rödlistad som sårbar (VU). En rödlistad och hotad fågelart, gulsparv (VU), har anträffats inom planerat bryt- och verksamhetsområde under inventeringen, i fäladsområdet i norr (område DalbyNVI_01 i Figur 6.4.4). Två par noterades under häckningssäsong, varav en individ hade mat i näbben. Artskyddsförordning (2007:845) Inom planerat brytområde förekommer växtarten backsippa i den rest av fäladsmark som finns i norra delen av planerad verksamhet. Totalt bedöms populationen bestå av ca 100 plantor inom en relativt begränsad yta. De aktuella exemplaren kommer att förstöras när brytning utförs. Bedömningen avseende påverkan och behov av dispens redogörs för i avsnitt 7.7. I samma avsnitt redogörs för påverkan på övriga arter som listas i artskyddsförordningens bilaga 1, bland annat fladdermöss och groddjur. 6.5 KULTURMILJÖ Enligt RAÄ (Riksantikvarieämbetet) finns inom tillståndsgivet brytområdet två fossila åkermarker dokumenterad i öst, se figur Enligt beskrivningen som ges av RAÄ är de fossila åkermarkerna sentida. Bonderup 52 är ca 380 x m (N-S), bestående av 13 röjningsrösen och ca 12 stenmurar. Bonderup 49 är ca 270 x 240 m (Ö-V), bestående av 18 röjningsrösen och 6 stenmurar. Inom tillståndsgivet brytområdet finns även rösen och block dokumenterade (Bonderup 50, Bonderup 51, och Bonderup 2:1), se figur Tillståndsgivet brytområde är redan avbanat eller utbrutet. De dokumenterade kulturvärdena finns således inte längre kvar. Inom utökat verksamhetsområde förekommer enligt RAÄ inga ytterligare kulturlämningar Dalby bergtäkt

39 Figur Dokumenterade kulturlämningar enligt RAÄ. Röd text avser de sentida fossila åkermarkerna. ( Lantmäteriet) 6.6 PLANFÖRHÅLLANDEN OCH PROGRAM Det finns inga detaljplaner som berör vare sig täktområdet eller närliggande områden (Lunds kommun). För området kring Dalby och den planerade täkten antogs en översiktsplan (ÖP) av kommunstyrelsen i Lunds kommun i oktober Arbetet med en ny ÖP för Lund påbörjades I ÖP:n påpekas att miljöbalken inte bara innebär en rätt att utvinna viktiga mineraler, utan även en skyldighet att hushålla med dem Sten- och grustillgångar är av stort intresse för regionen då tillgångarna i sydvästra Skåne är små. Kommunen beskriver i ÖP ett antal ställningstaganden som gäller för täkter i kommunen däribland: 1. Kommunen ska noga pröva markanvändning som påtagligt kan försvåra utvinningen av sten och grus i befintliga täkter. 2. Kommunen förespråkar utnyttjande av befintliga täkter framför etablering av nya med hänsyn till den påverkan på omgivningen varje täkt har. 3. För att minimera intrånget i landskapet skall fortsatt utvinning i första hand ske på djupet. 4. Med hänsyn till långsiktig hushållning med materialet är det viktigt att reglera brytningstakten. 5. Kommunen ska, fortsatt, verka för att en grushushållningsplan utarbetas för hela Skåne, där man även beaktar möjligheterna till utvinning i övriga delar av Sydsverige. Denna plan ska även omfatta övergång till andra transportsystem såsom till exempel järnvägs- och sjötransporter, samt utredning av lämpliga lägen för omlastningsterminaler. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 39

40 ÖP:n visar kartor på hur förändrad och reglerad markanvändning skall se ut. Lunds kommuns Naturvårdsprogram, antaget av kommunfullmäktige i mars 2013, berör området precis öster om den planerade verksamheten. Täkten bedöms inte strida mot översiktsplanen. 6.7 MILJÖMÅL Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. De sexton nationella miljökvalitetsmålen har i varje län även anpassats och preciserats i form av regionala mål. Länsstyrelserna har ansvaret för att regionalt anpassa, precisera och konkretisera alla miljökvalitetsmål förutom miljömålet Levande skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för var sitt län. De har i och med det också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regionala miljömålen och det regionala miljömålsarbetet. I samverkan med andra myndigheter ska länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ta initiativ till och föreslå åtgärder för att nå målen. Enskilda kommuner har ansvaret att se till att miljömålen uppfylls på lokal nivå. Kommunerna har i olika omfattning formulerat sina lokala miljömål. Nedan lämnas en redovisning av de miljökvalitetsmål som antas vara berörda av den planerade verksamheten. Tabell Nationella miljökvalitetsmål relaterade till den ansökta verksamheten. Ingen övergödning Nationellt miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Precisering av miljökvalitetsmålet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser. Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). Så berör aktuell verksamhet Transporterna ger upphov till utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Rester av sprängmedel som når recipienten har en övergödande effekt. Levande sjöar och vattendrag Nationellt miljökvalitetsmål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska Dalby bergtäkt

41 och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas Precisering av miljökvalitetsmålet Regeringen har fastställt elva preciseringar enligt följande varav några av dessa är aktuella att beröras av täktverksamheten. 1) God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 2) Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. 3) Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet 4) Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. 5) Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur 6) Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer 7) Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag. 8) Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. 9) Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. 10) Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. 11) Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Så berör aktuell verksamhet Verksamheten påverkar lokalt hydrogeologin i området kring täktverksamheten och förändrar flödet, genom avbaning och pumpning av grundvatten. I verksamheten sker sprängning. Vid dessa sprängningar kan odetonerat sprängämne i form av kväve följa med ytvatten till recipient, den beräknade mängden kväve som går ut till recipient förväntas bli så liten att den hamnar inom den naturliga variationen. Vilket gör att verksamheten inte påverkar miljömålets möjlighet att uppnås. I verksamheten kan det också uppstå läckage från arbetsmaskiner, om ett läckage når recipient kan detta påverka vissa delar i miljömålet. Då pumpgropen blir en lågpunkt för inläckande grundvatten och övrigt ytvatten kan ett läckage samlas upp och förhindras från att nå recipient. Med en fungerande egenkontroll kring utsläpp av vatten bedöms inte verksamheten påverka miljömålets möjlighet att uppnås. Frisk luft Nationellt miljökvalitetsmål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas Precisering av miljökvalitetsmålet Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 41

42 Så berör aktuell verksamhet Arbetsmaskiner och transporter samt asfalttillverkningen ger upphov till utsläpp av svaveldioxid, kväveoxid och VOC. Arbetsmaskiner och transporterna ger upphov till utsläpp av kväveoxider vilka bidrar till bildningen av marknära ozon. Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljökvalitetsmål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Precisering av miljökvalitetsmålet Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m., Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk och kvantitativ status. Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Så berör aktuell verksamhet Brytning kommer att ske under grundvattenytan och inläckande grundvatten kommer att samlas upp och ledas bort. Därmed kommer det att ske en sänkning av grundvattenytan inom och omkring brytningsområdet. Ett rikt växt- och djurliv Nationellt miljökvalitetsmål Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Precisering av miljökvalitetsmålet Regeringen har fastställt åtta preciseringar av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv: Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter Dalby bergtäkt

43 Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Så berör aktuell verksamhet Täktverksamheten kommer att ta en relativt liten areal oexploaterad mark i anspråk men utvidgningen sker även på djupet. Täktverksamheten ger upphov till en biotop som möjliggör en livsmiljö för nya arter i området, t.ex. klipphyllor som kan utgöra häckningsplats för t.ex. berguv, lodrätta klippväggar erbjuder livsmiljö för olika mossor och lavar. Verksamhetsområdet hyser låga naturvärden. Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Precisering av miljökvalitetsmålet Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppm koldioxidekvivalenter). Så berör aktuell verksamhet Transporter till och från anläggningen, samt arbetsmaskiner inom täkten bidrar med utsläpp av växthusgaser. God bebyggd miljö Nationellt miljökvalitetsmål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Precisering av miljökvalitetsmålet Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 43

44 En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Så berör aktuell verksamhet Verksamheten levererar bergmaterial lämpligt för byggande av konstruktioner och infrastruktur. Genom att den planerade verksamheten omfattar bergtäkt bidrar verksamheten till att möjliggöra att andelen leveranser av naturgrus fortsatt minskar i försörjningsområdet. Fortsatt verksamhet i redan etablerat täktområde bidrar för regionen till att begränsa att i anspråkstagande av ny opåverkad natur sker, vilket en nyetablering innebär. Verksamheten bedöms kunna bidra till att miljömålet uppnås då bergmaterialet är av god kvalité och inte har höga radonhalter. 6.8 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer, MKN, är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken Avsikten med normerna är att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnå miljökvalitetsmålen och att genomföra EG-direktiv. Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Normvärden finns för bland annat timmar, dygn och år. En miljökvalitetsnorm anses vara överträdd om minst ett av dessa normvärden överskrids. Vid tillståndsgivning enligt miljöbalken ska säkerställas att tillståndet inte medverkar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: Dalby bergtäkt

45 olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2001:527) olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) omgivningsbuller (SFS 2004:675) En redovisning av aktuella miljökvalitetsnormer och den planerade verksamhetens eventuella påverkan på de samma, redovisas nedan under vatten respektive luft i avsnitt DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA Den som bedriver en verksamhet är skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. Bolagets uppfyllande av hänsynsreglerna redovisas i ansökan RIKSINTRESSEN Ansökt verksamhet ligger inom (eller tangerar) fyra riksintressen: Riksintresse för ämnen och material för landets materialförsörjning, Önneslövsfyndigheten. Riksintresse för naturvård, N 86 Hardeberga Södra Sandby Dalby Krankesjön. Riksintresse för friluftsliv, FM 13 Romeleåsen med Skrylleområdet. Riksintresse för kulturmiljövård, M:K82 Björnstorp Veberöd (tangerar det förslagna brytningsområdet). Riksintresse för ämnen och material för landets materialförsörjning, Önneslövsfyndigheten SGU har beslutat att Önneslövsfyndigheten i Lunds kommun utgör sådant område i Skåne län som är av riksintresse (3 kap. 7 miljöbalken) avseende ämnen och material för landets materialförsörjning. Nuvarande verksamhetsområde och även föreslaget nytt brytningsområde ingår i detta riksintresse, se figur kap 7 Miljöbalken. Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa.områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 45

46 Figur Grått område visar område som ingår i riksintresse för bergmaterial. Källa: SGU, Geodataportalen, Riksintresse för naturvård, N 86 Hardeberga Södra Sandby Dalby Krankesjön Större delen av ansökt verksamhetsområde ligger inom riksintresse för naturvård, Hardeberga- S Sandby- Dalby- Krankesjöområdet och riksintresse för friluftsliv, Romelåsen med Skrylleområdet, se figur Figur Riksintresse för naturvård (grön streckning) Dalby bergtäkt

47 Riksintresse för friluftsliv, FM 13 Romeleåsen med Skrylleområdet Huvudkriterier för utpekandet är Område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljö. Område med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Figur Riksintresse för friluftsliv (blågrön streckning). Riksintresse för kulturmiljövård, M:K82 Björnstorp Veberöd Riksintresse för kulturmiljövård (3 kap. 6 miljöbalken) tangerar nytt brytningsområde. Riksintresset heter Björnstorp-Veberöd. Riksintresset är utpekat utifrån motiveringen Kuperat odlingslandskap vid Romelåsen med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, sätesgården Björnstorp från senmedeltiden med omgivande slottslandskap samt medeltida kyrkor. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 47

48 Figur Riksintresse för kulturmiljövård (gul streckning) OMRÅDESSKYDD I anslutning till och omkring verksamhetsområdet finns områden vilka skyddas enligt 7 kap. miljöbalken, Figur Mot norr, på andra sidan Veberödsvägen, finns naturreservat Knivsås Borelund samt Natura 2000-området Knivsås. Verksamhetsområdet gränsar mot naturreservatet Högebjär i söder. Naturreservat Högebjär Vid Högebjär finns en rest av de vidsträckta och artrika enefäladsmarker som förr var vanliga på Romelåsen. Enefäladen är en typ av buskbevuxen betesmark som skötts på samma sätt under lång tid vilket skapat en artrik och örtrik vegetation. Betet gör att växter som inte är lika bra på att konkurrera med andra arter lättare kan trivas. Inom reservatet har inventeringar dokumenterat drygt 17 kärlväxter vilka utgör så kallade indikatorarter för betesmarker med lång hävdkontinuitet. Exempel för förekommande arter är de rödlistade arterna jordtistel (NT), granspira (NT), kustgentiana (EN), backsippa (VU) och slåttergubbe (VU). Fridlysta arter utgörs av Sankt Pers nycklar, ängsnycklar och backsippa. Högebjär har vid undersökningar visat sig ha en rik fjärilsfauna, med över 40 noterade arter. Två sällsynta fjärilsarter som har setts i området är den svartfläckiga blåvingen och hedpärlemorfjärilen vilka vid inventeringstillfället hade starka populationer inom reservatet. Den svampinventering som genomförts av WSP under 2017 (se Flik 8) har dessutom dokumenterat ett stort antal arter av vaxskivlingar, en grupp ängssvampar, inom naturreservatet. Totalt hittades 17 arter vaxskivlingar inom Högebjär, efter ganska översiktliga fältbesök. Utav dessa var fyra arter rödlistade: scharlakansröd vaxskivling, praktvaxskivling, lutvaxskivling och sepiavaxskivling. Det höga artantalet gör Högebjär till en nationellt viktig lokal för ängssvamp Dalby bergtäkt

49 Reservatet har sitt formella utpekande genom ett beslut 2006 och har även en beslutad skötselplan. Syftet med naturreservatet är att bevara, utveckla och återskapa fäladsmark, bevara och utveckla de entomologiska värdena inom området samt tillgodose allmänhetens intresse för att uppleva områdets natur samt informera besökarna om områdets naturmiljö. Syftet ska nås genom en skötsel som grundas på den traditionella markanvändningen, dvs årligt bete med återkommande röjningar av buskar. Naturreservat Knivsås Borelund Naturreservatet ligger strax öster om Dalby och har fått sin särprägel genom de rullstensåsar som löper genom reservatet. Här kan man vandra uppe på åsryggen genom en gles bokskog och ut på betesmarker med lång kontinuitet av hävd. I bokskogarna har man låtit mäktiga högstubbar vara kvar vilket är bra för en mångfald insekter och fåglar som hackspettar. I öster finns en fäladsmark med artrik flora. Orkidéerna Sankt Pers nycklar, majnycklar och Jungfru Marie nycklar ska finnas i området. I reservatets södra delar ligger ett stenbrott där man 1893 började bryta en rödaktig gnejs som sedan användes som makadam till järnvägarna i trakten. År 1958 lades stenbrottet ner och täkten vattenfylldes. Sjön kallas Lovénsjön, och är ett populärt utflyktsmål för bad och fiske. Reservatet har sitt formella utpekande genom ett beslut 1994 (uppdaterades 2018) och har även en beslutad skötselplan. Syftet med naturreservatet är att bevara det märkliga åslandskapet som har höga geovetenskapliga värden. Syftet är också att bevara områdets kulturhistoriska och naturhistoriska värden samt dess betydelse för friluftslivet. Delar av naturreservatet är utpekat som Natura 2000-område, se nedan. Natura 2000-område Knivsås (SE ) Området finns strax nordost om täkten, och omfattar en getryggsformad rullstensås med omkringliggande marker. Åsen är bevuxen med bokskog i väster och består av fäladsmark i öster. Vegetationen på fäladsmarken utgörs av en gräsrik hed med enbuskar. Den unika geologin i området och det välbevarade äldre odlingslandskapet gör att Knivsåsen har stora geovetenskapliga, naturvetenskapliga och kulturhistoriska värden. Syftet med området är att upprätthålla nedan uppräknade (Tabell och Figur ) naturtyper i gynnsam bevarandestatus inom den kontinentala regionen. Enligt områdets bevarandeplan från 2005 är de största riskerna för områdets naturtyper följande: avverkning av grova träd och bortplockning av död ved upphörd hävd i betesmark, igenväxning, gödsling, användande av avmaskningsmedel med likartad miljöpåverkan som avermectin förändring av hydrologin i eller utanför området övergödning eller annan förorening av grund- och ytvatten gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar bebyggelse, vägar, anläggningar och annan markexploatering och markanvändningsförändring i angränsande områden. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 49

50 Tabell Förekommande naturtyper inom Natura 2000-område Knivsås (SE ) med angivna arealer. Figur Natura 2000-område Knivsås (SE ) med förekommande naturtyper. ( Lantmäteriet KRINGLIGGANDE BEBYGGELSE Närmaste bostadshus ligger öster om täkten, ungefär 125 m från gränsen till planerat verksamhetsområde och ca 200 m från planerat brytningsområde. Väster om täkten ligger närmaste bostadshus ca 250 m från planerat verksamhetsområdet. Huset är lokaliserat inom Dalby bergtäkt

51 en del av ett industriområde. Figur visar östra samt västra bostadshusens placering i förhållande till brytområdet. Dalby ligger ca 1000 m väster om täkten och är den närmast belägna större bebyggelsen. Figur Streckade blå linjer markerar 500 m avstånd från gränsen till planerat verksamhetsområdet. Röd fyrkan visar närmaste bostad öster och väster om verksamhetsområdet. ( Lantmäteriet) 7 MILJÖKONSEKVENSER 7.1 INVERKAN PÅ GRUNDVATTENNIVÅER Påverkan och konsekvenser Grundvattenbortledningen i och med ansökt verksamhet kan teoretiskt sett medföra risk för påverkan på privata brunnar, Lovénsjön, sättningar och grundvattenkvalitet. De förutsägbara konsekvenserna presenteras i Swecos rapport (bilaga B2) och sammanfattas nedan. Av Swecos rapport framgår att det finns ca 21 privata brunnar inom beräknat influensområde, se figur Sweco har gjort bedömningen att nivåpåverkan i bergborrade brunnar kan bli betydande i samband med att täkten utvidgas och att avståndet till bergtäkten samt lokala hydrauliska förhållanden vid brunnen är avgörande för hur stor påverkan blir. Sweco bedömer att möjlig avsänkning kan uppgå till ca 20 m i den närmaste brunnen för att sedan klinga av med avståndet till bergtäkten. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 51

52 Figur Identifierade privata brunnar inom praktiskt influensområde inkl beräknad avsänkning. Saxad från Swecos rapport (bilaga B2). I Swecos rapport står att Utförd grundvattenmodellering indikerar att grundvattennivån i berggrundsmagasinet under Lovénsjön kan komma att påverkas av planerad täktutvidgning med upp till 2-3 meter. Större delen av Lovénsjön ligger dock utanför beräknat praktiskt influensområde (0,3 m). Den hydrauliska kontakten mellan sjön och bergrundmagasinet förväntas vara god varför man inte kan utesluta en påverkan av vattennivån även i Lovensjön. Nivåpåverkan i Lovénsjön kommer dock att vara mindre än största påverkan i berggrundsmagasinet under sjön. Nivåpåverkan i sjön bedöms kunna uppgå till någon meter. Det är dock inte säkert att sjön kommer att påverkas av planerad täktutvidgning. Mot bakgrund av att jordarten i området består av lerig sandig siltig morän, bedömer Sweco att bergtäktens utvidgning inte riskerar att orsaka några problem med sättningar. Sweco bedömer att utvidgning av bergtäkten inte på något sätt förväntas att påverka grundvattenkvaliteten i omgivande jord- och berglager. Resultatet av en vattenanalys som nyligen gjorts visar ett för området typiskt neutralt grundvatten med förhöjda järn- och manganhalter, lättfällt järn och en måttlig hårdhet. När täkten är fullt utbruten kommer inläckaget av vatten (yt- och grundvatten) uppgå till ca l/s. Tiden det tar att fylla upp bergtäkten upp till underkant för pall 3 (+34 m.ö.h.) har beräknats till ca 15 år. Detta inflöde kommer att minska succesivt till följd av att grundvattentillrinningen avtar i takt med att tryckskillnaden mellan vattennivån i bergtäkten och omgivande naturlig grundvattennivå minskar. Att fylla upp bergtäkten till pall 2 (+54 m.ö.h.) tar ca 30 år och för pall 1 (+74 m.ö.h.) tar det ca 50 år Dalby bergtäkt

53 7.1.2 Skyddsåtgärder Genom att fortsatt mäta grundvattennivåer i de närliggande brunnarna säkerställer bolaget att ingen påverkan på grundvattennivåerna sker utan bolagets kännedom. Kontrollen kommer att ske inom ramen för bolagets kontrollprogram. Bolaget åtar sig även genom villkor att om det uppstår akut vattenbrist i en enskild vattentäkt inom det redovisade influensområdet kommer bolaget att omgående efter anmodan anordna provisoriskt tillhandahållande av vatten (med undantag av vatten för bevattning) till dess vattenförsörjningen kan ordnas permanent Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade verksamheten inte kommer till stånd och ingen ytterligare påverkan på brunnar och Lovénsjön uppkommer. Området efterbehandlas och pumpning av vatten upphör vilket leder till att täktsjön börjar inställa sig från och med år Bedömning Den planerade grundvattenbortledningen bedöms vid maximal bortledning kunna påverka grundvattennivån inom beräknade influensområden med den största påverkan närmast brytningsområdet. 21 privata brunnar finns identifierade inom beräknat influensområde. Avsänkning i privat brunn bedöms som mest uppgå till ca 20 m i närmaste brunnen för att klinga av med avståndet till bergtäkten. Kontinuerlig kontroll av brunnar kommer att ske och vid vattenbrist kommer bolaget att tillhandahålla vatten. Nivåpåverkan i Lovénsjön bedöms kunna uppgå till någon meter. 7.2 UTSLÄPP TILL VATTEN Påverkan och konsekvenser Täktverksamheten kan ge upphov till ökat flöde i diken, övergödning och föroreningar i Källingabäcken och Höje å. Även grundvattnet under täkten kan påverkas. Påverkan och konsekvenser är beräknade för Källingabäcken och Höje å, den sistnämnda dels för utsläpp till södra diket (DÖ) men också för totala utsläppet, det vill säga inklusive transporten från täktområdet via västra diket (DV1) och Källingabäcken. Flöde Den sammanlagda maximala, årliga bortledningen av ytvatten och grundvatten från bergtäkten för förnyat tillstånd uppgår till i storleksordningen 66 l/s ( m 3 /år). Tas hänsyn till en framtida förhöjd årsnederbörd blir motsvarande värde omkring 70 l/s ( m 3 /år). Dessa beräknade värden utgör maximala värden för extremår med mycket hög nederbörd samtidigt med stort tidsberoende grundvatteninläckage till följd av snabb genombrytning av vattenförande zoner. För en normalsituation blir årlig bortledning betydligt mindre, i storleksordningen l/s ( m 3 /år). För vattenbortledningen släpps i dagsläget ca 65 % av flödet till det södra diket som rinner mot Höje å och ca 35 % av flödet till det västra diket, som avvattnas mot Källingabäcken innan utflöde i Höje å. Det är troligt att fördelningen kvarstår även med utökad verksamhet. Medelflödet i Höje å strax uppströms Källingabäckens inflöde är enligt SMHI vattenweb 1,25 m 3 /s, vilket ger en årlig vattenvolym på drygt 39 miljoner m % av maximala Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 53

54 vattenbortledningen från täkten via södra diket ( m 3 inklusive förhöjd årsnederbörd) utgör ca 4 % av medelvattenflödet i Höje å, bortledning under ett normalår utgör drygt 2 % av flödet. Då medelhögvattenflödet i Höje å vid samma mätpunkt är nära fyra gånger högre (5,8 m 3 /s) än medelvattenflödet kan vattenbortledningen från täkten antas ge flöden som ligger inom den naturliga variationen. Det ökade flödet har därmed marginell påverkan på hydromorfologiska parametrar i Höje å och påverkar inte uppfyllandet av beslutade miljökvalitetsnormer. Medelvattenflödet i Källingabäcken är enligt SMHI vattenweb 0,22 m 3 /s, vilket ger en årlig vattenvolym på drygt 6,9 miljoner m % av maximala vattenbortledningen från täkten via västra diket ( m 3 inklusive förhöjd årsnederbörd) utgör drygt 10 % av medelvattenflödet, bortledningen under ett normalår utgör drygt 7 % av flödet. Då medelhögvattenflödet i Källingabäcken är nära sju gånger högre (1,5 m 3 /s) än medelflödet kan vattenbortledningen från täkten antas ge vattenflöden som ligger inom den naturliga variationen och har därmed marginell påverkan på hydromorfologiska parametrar i Källingabäcken. Totala flödesökningen i Höje å (utsläpp både direkt till Höje å samt det som tillflödar via Källingabäcken), innebär vid maximal vattenbortledning från täktverksamheten (inklusive förhöjd årsnederbörd) en ökning på ca 5 %, vid normalår 3 % jämfört med medelvattenflödet i Höje å. Medelhögvattenflödet i Höje å efter tillflödet från Källingabäcken är drygt 7 m 3 /s, vilket är 5 gånger så högt som medelflödet. Därmed kan en flödesökning på maximalt 5 % inte antas påverka hydromorfologiska parametrar i Höje å eller uppfyllandet av miljökvalitetsnormer. Då vattnet passerar sedimentationsdammar inom verksamhetsområdet och dikessystem innan det når Källingabäcken och Höje å utjämnas flödesvariationerna, vilket innebär mindre fysisk påverkan på recipienterna. Kväve Små rester av odetonerat sprängmedel uppkommer vid sprängningar i täkter. Dessa rester ger upphov till kväveföroreningar. Av den totala kvävemängden som finns kvar i materialupplaget följer en del med materialet när det levereras ut från anläggningen och en del lakas ut via nederbörd. Materialupplagen ligger främst inom brytningsområdet och allt avrinnande vatten därifrån leds till sedimentationsdammarna. Nedan beräkningar utgår från att allt kväve transporteras till Höje å respektive Källingabäcken, vilket är ett värsta fall-scenario då en del av kvävet i praktiken kommer att sedimentera, tas upp av växtligheten samt omvandlas till kvävgas (N2) vid transporten och i sedimentationsdammar. Endast kväve som inte fastläggs eller omvandlas kommer att bidra till övergödning av sjöar och vattendrag. För sötvatten är det främst fosfor som är den betydelsefulla parametern för övergödningsproblem, stora kvävemängder ger främst problem i havsmiljöer. Inom ramen för nuvarande verksamhet analyseras utgående vatten med avseende på totalkvävehalter både vid östra (DÖ) och västra diket (DV1) fyra gånger per år, se tabell Dalby bergtäkt

55 Figur Karta som ungefärlig position för provtagning av vatten. Halterna i utgående vatten från verksamhetsområdet (medel 0,8 mg/l) är lägre än totalkvävehalterna uppmätta i Höje å (medel för 2016 är 3 mg/l) samt Källingabäcken (medel för 2016 är 3,8 mg/l). Då den bortpumpade vattenvolymen ökar succesivt med en större verksamhetsyta antas inte halterna i utgående vatten förändras när verksamheten utökas, dock blir kvävemängderna större då det är en större volym utsläppsvatten. Mängden totalkväve kan beräknas med hjälp av årsmedelhalten i utgående vatten (DÖ och DV1) tillsammans med totala årsvolymen utgående vatten. För åren blir mängden kväveutsläpp från verksamheten i medel ca 500 kg/år. Den årliga produktionen beräknas som maximalt öka ca 1,5 gånger (högt räknat) jämfört med nuvarande verksamhet (medelökning jämfört med produktionen för ), och behovet av sprängämne kan förväntas öka linjärt. Det innebär att restmängderna av odetonerat kväve också kan förväntas maximalt öka 1,5 gånger, vilket ger 1,5 gånger större mängd kväve i utgående vatten, oaktat att en del av kvävet fastläggs eller omvandlas till kvävgas i sedimentationsdammar och interna dikessystem. Om allt kväve (utan retention) från täkten transporteras till en punkt i Höje å strax efter Källingabäckens tillflöde, antingen via södra diket (DÖ) eller Källingabäcken (DV1), blir ökningen ca 250 kg till totalt 750 kg, se tabell Det innebär en betydelselös ökning jämfört med nuvarande kvävetransport i Höje å på över 140 ton/år. Då ökningen inte påverkar vattenkvaliteten i Höje å påverkas inte heller status eller uppfyllande av miljökvalitetsnormer i närmsta havsvattenförekomst, Lommabukten. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 55

56 Tabell Uppmätta totalkvävehalter i utgående vatten från nuvarande verksamhet, flöde för utgående vatten samt beräkning av nuvarande kvävemängd och framtida kvävemängder till Höje å. * ger ett medel på ca 750 kg För beräkning av mängden kväve som släpps till Källingabäcken antas att 35 % av flödet från verksamhetsområdet pumpas ut via västra diket, DV1. Nuvarande kvävemängd (500 kg, medel ) i utgående vatten via DV1 till Källingabäcken blir då ca 175 kg. En ökning med 1,5 gånger större verksamhet beräknas ge ett tillskott på nära 90 kg till totalt 260 kg/år till Källingabäcken. Ökningen utgör mindre än 0,5 % av totala kvävetransporten vid Källingabäckens utlopp i Höje å och påverkar därmed inte vattenkvaliteten i vattendraget. Kväveläckaget från täktverksamheten kan jämföras med kväveläckage från brukad åkermark. En rapport från Naturvårdsverket anger att läckaget från åkermark i aktuell geografisk zon (1a) är omkring 35 kg per hektar och år (Naturvårdsverket 2008). Om brytområdet på 75 ha istället var åkermark skulle det årliga utläckaget av kväve bli drygt 8,5 ton kväve. Åkermark inom området har alltså ett betydligt större kväveläckage än den planerade bergtäkten sett till ytan. Utifrån studier av utgående vatten från bergtäkter föreligger ungefär 5 % av den totala kvävehalten som ammonium. Ammonium kan omvandlas till ammoniak, framför allt vid höga ph och temperaturer. Ammoniak är giftigt för vattenlevande organismer och ingår därmed i HVMFS 2013:19 som ett särskilt förorenande ämne. Bedömningsgrunderna för sötvatten är en maxårsmedelhalt på 1 µg/l och ett maxvärde på 6,8 µg/l. Utifrån utgående medelkvävehalt på 0,8 mg/l och som högsta halt 1,5 mg/l, blir schablonberäkningen av ammoniumhalterna på 0,04 mg/l till 0,08 mg/l. Ammoniumhalterna räknas om till ammoniakhalten med hjälp av formel i HVMFS 2013:19, ph antas till 7, temperatur till 10 0C. Täkten bidrar då med ammoniakhalter på omkring 0,07-0,15 µg/l i årsmedelhalt, vilket innebär god status både på årsmedelhalt och som maxvärde Dalby bergtäkt

57 Suspenderat material Det finmaterial som finns naturligt i t.ex. avbaningsmassor och det som finns i materialet som produceras i täktverksamheten kan vid utsläpp i vatten ge en negativ påverkan på bland annat fisk i form av t.ex. grumling och sedimentering på fiskrom. Det mesta av finmaterialet sedimenterar i sedimentationsbassängen och påverkar därmed inte vattenkvaliteten i diken, Källingabäcken eller Höje å. Metaller och andra föroreningar Då tillrinnande yt- och grundvatten inom brytningsområdet leds bort genom pumpning skapas en gradient vilken innebär att grundvatten dras in mot det planerade brytningsområdet. Risken för att föroreningar från verksamheten sprids in i grundvattnet via sprickor är därmed i stort sett obefintlig. Eventuellt spill kommer istället att följa med ytvattnet. Om det når recipienten kan vattenkvalitén påverkas negativt och skada såväl djurlivet i vattnet som bottenlevande organismer samt växter och representanter för den högre faunan. Med sedimenteringsdammar och mellanliggande diken finns det stora möjligheter att hejda och åtgärda ett eventuellt utsläpp innan det når recipienten. Under 2016 analyserades vatten i pumpgropen längst nere i brottet, i utjämningsmagasinet Östra Brottet samt vatten som kommer från sedimentationsbassängen för att undersöka innehållet av metaller (inklusive bland annat koppar, zink, krom, arsenik, kadmium, bly och nickel). Analyserna omfattade tre prover från varje provtagningsplats och proverna togs ut i april, maj och juni. Uppmätta halter av metaller var lägre än gällande gränsvärde och bedömningsgrunder för vattenförekomster, vilket innebär att det inte finns risk för påverkan på status i Källingabäcken och Höje å Skyddsåtgärder Kväve och föroreningar Allt ytvatten och bortpumpat grundvatten inom verksamhetsområdet leds mot utjämningsmagasin som också fungerar som sedimenteringsdammar. Befintlig sedimentationsdamm som tar hand om borttvättat filler från stenmjölstvätten planeras att på sikt ersättas av en ny sedimentationsbassäng. Brytområdet har i dagsläget en storlek på m 2. Detta innebär att det finns cirka m 2 täktbotten i täkten. Täktbottnen består av ett cirka en meter tjockt lager bergkross ovan på berget, vilket i dagligt tal benämns som Syltan. Denna Sylta har en hålrumsandel på cirka 30% och har därmed möjlighet att magasinera cirka m 3 vatten, i runda slängar cirka 25% av den årligt utpumpade volymen. Därtill kommer fördröjningsmagasinen och sedimentationsdammen. Uppehållstiden för vattnet i täkten är därför lång. En del av kväve hinner avgå till luften, sedimentera och tas upp den växtlighet som finns i täkten innan det leds ut från täkten. De två fördröjningsmagasinen Västra respektive Östra Brottet är flera meter djupa och det finns endast sparsamt med vegetation i strandkanterna. Det vatten som leds ut västerut mot Källingabäcken består av dagvatten från den västra delen av täktområdet. Det förekommer inga sprängningar inom avrinningsområdet till fördröjningsmagasinet som benämns som Västra Brottet i figur Vatten som leds ut söderut från fördröjningsmagasinet Östra Brottet består till övervägande del av vatten från brytområdet. Figur visar att vattnet efter Östra Brottet passerar den så kallade kräftdammen samt damm 1 och damm 2, norr respektive söder om väg 11. I kräftdammen och damm 1 finns det vegetation som tar upp kväve. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 57

58 Provtagningspunkten för utgående vatten från Östra brottet ligger strax innan vattnet kommer till kräftdammen. Figur Vattnets väg inom täkten samt dess utflöden. Skulle ett läckage av en förorening, t.ex. drivmedel, ske inom täkten kommer föroreningen inte kunna spridas vidare i grundvattnet då vattnet läcker in till täkten och inte ut från denna. Grundvattnet läcker in och rör sig mot pumpgropen och pumpas sedan vidare mot nuvarande sedimenteringsdammar och diken. Detta ger både tid och möjlighet att hantera en eventuell olycka i täkten innan vattnet släpps ut mot recipient. Kemiska produkter, inklusive dieselolja, kommer att förvaras på ett sådant sätt att det vid ett eventuellt utsläpp inte kan nå grund- eller ytvatten. Absorptionsmedel, spillberedskap, kommer att finnas lätt tillgängligt för att användas vid ett eventuellt spill för att på så vis förhindra spridning till ytvatten Uppfyllande av miljökvalitetsnormer Den utökade täktverksamheten bedöms inte påverka biologiska, fysisk-kemikaliska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i varken Källingabäcken eller Höje å. Inga föroreningar bedöms kunna spridas till nedströms vattenrecipienter eller till grundvattnet. Det innebär en opåverkad ekologisk och kemisk status i Källingabäcken och Höje å, och den utökade verksamheten påverkar därmed inte uppfyllandet av beslutade miljökvalitetsnormer för Höje å Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade utökningen av verksamheten inte kommer till stånd. Miljökonsekvenser som ett resultat av ökad bortledning av tillrinnande yt- och grundvatten kommer då inte att uppstå Bedömning Beräkningar av flödesökningar, kväveutsläpp, övriga utsläpp och de analyser av metaller som utförts i nuvarande sedimenteringsdamm visar att den utökade verksamheten inte antas Dalby bergtäkt

59 påverka ekologisk och kemisk status i Källingabäcken och Höje å. Uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna i Höje å påverkas inte. 7.3 UTSLÄPP TILL LUFT Påverkan och konsekvenser Den planerade verksamheten kommer att påverka luften genom avgasutsläpp från den mobila maskinparken, interna transporter inom verksamhetsområdet och genom trafik till och från området. De skadliga föroreningarna från fordon och maskinparken består huvudsakligen av koldioxid (CO2), kväveoxider (NOx), kolväten (THC), partiklar (PM10), kolmonoxid (CO) och svaveloxider (SOx). Konsekvenserna av utsläppen är bl.a. att kolväten i samverkan med kväveoxider i atmosfären bildar marknära ozon, som kan ge skador på skog och gröda. Många kolväten är också skadliga för människors hälsa. Kväveoxider och svavel bidrar till försurningen av mark, skog och akvatiska ekosystem. Kväveoxiderna har också en gödslingseffekt på skog och mark. Den ökande halten av koldioxid bidrar därutöver till att förstärka den naturliga växthuseffekten. Luften påverkas även av damning från krossning, siktning och sortering av material samt via vindpåverkan på arbets- och transportytor samt upplag under torrperioder. Damning inom täkten kommer främst att vara ett arbetsmiljöproblem. Det något grövre dammet kommer att orsaka neddamning av mark och vegetation inom maximalt någon eller några hundra meter från täkten enligt resultat i en rapport från MinBaS II. Detta gäller dock främst den sydvästra delen av verksamhetsområdet, där kross- och sorteringslinjen är etablerad Skyddsåtgärder Avgasutsläpp Bolaget kommer att ha en väl underhållen maskinpark som fortlöpande förbättras. När maskinparken uppdateras beaktar bolaget kravet om att bästa möjliga teknik ska användas, vilket bidrar till att begränsa utsläppen av avgaser. Krossanläggningen och övriga fasta anläggningar drivs i sin helhet via elnätet. Hela den mobila maskinparken, inklusive dieselgeneratorer, drivs med dieselolja av miljöklass 1. Bekämpning av damning Av totalt nio krossar är sex installerade i byggnader och försedda med dammavskiljare. Dammet samlas in i en tät container och används i möjligaste mån som inblandning i specialprodukter där hög fillerhalt behövs. De övriga tre krossarna är placerade utomhus och är damningstätade. För dammbekämpning av transport- och upplagsytor används vatten från östra brottet. Vid stenmjölsupplag bekämpas damning genom bevattning från sprinkleranläggning. Trafikytor bevattnas och sopas med sopmaskin vid behov. Saltning tillgrips endast vid extrema vädersituationer och undviks så långt möjligt av miljöskäl. Dammbekämpning vid mobila krossenheter inom brytområdet sker med hjälp av vatten. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 59

60 7.3.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Eftersom efterfrågan på bergmaterial i regionen är fortsatt stor kommer sannolikt antalet lastbilstransporter att öka någon annanstans i regionen och därmed även utsläppen till luft. Om täkten inte fortsätter kommer det inte att ske någon damning till den närmaste omgivning till följd av verksamheten Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns angivna för tillåtna högsta halter av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft (SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen). Den planerade verksamheten medför genom arbetsmaskiner och transporter utsläpp som berör miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar och i viss mån även normerna för svaveldioxid. Verksamheten bedöms inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids. Tillskotten av avgasutsläpp från ansökt verksamhet bedöms i sammanhanget vara så små att miljökvalitetsnormsaspekten inte är aktuell. Bedömningen har gjorts med utgångspunkt från det ringa antalet transporter i området relaterat till trafiksituationen vid ett nollalternativ samt utifrån verksamhetens lokalisering, utmed en hårt trafikerad väg, samt den därmed sammanhängande luftkvaliteten Bedömning Den planerade verksamhetens bidrag till luftföroreningar bedöms i sammanhanget som mycket liten. Verksamhetens luftutsläpp bedöms inte heller påverka människors hälsa på lokal nivå. Verksamheten bedöms vidare inte medverka till att miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids. Risk för påverkan av damningen från verksamheten bedöms överlag bli liten. 7.4 TRANSPORTER Påverkan och konsekvenser Den tunga trafiken innebär en olycksrisk och kan därutöver upplevas som störande med avseende på buller och damning. Utsläpp till luft, avgaser och damning, behandlas ovan och buller från trafiken redovisas i avsnitt 7.5. All lastbilstrafik leds ut söder om fabriksområdet via våganläggning till Riksväg 11 (Rv 11). Rv 11 har en uppmätt dygnstrafikering om fordon (2014 års mätning) i höjd med Sydstens bergtäkt i Dalby. I mätningarna utmed Rv 11 ingår troligtvis befintliga täkttransporter från och till Sydstens täkt. Vid normalproduktion sker ca 380 fordonsrörelser per dygn till och från Rv 11, vid maximal produktion kan antalet uppgå till 650 täkttransporter/fordonsrörelser per dygn. Vid utfarten på Rv 11 går ca 5-10 % österut medan % går västerut mot Malmö/Lund. Ingen trafik går norrut, genom Dalby samhälle. Den ungefärliga fördelningen av transportrörelserna illustreras i figur Dalby bergtäkt

61 Figur Beräknat antal transportrörelser fördelat på de olika aktuella transportvägarna. Trafikverket har efterfrågat en beräkning av antalet transporter avseende dagens verksamhet jämfört med ansökt verksamhet. Under de senaste fem åren har maximal årsproduktion legat på ca 1,8 miljoner ton och normalproduktion legat på ca 1,5 miljoner ton. Beräknad maxproduktion inom ramen för ansökan uppgår till 2,3 miljoner ton och medelår beräknas vara ca 1,7 miljoner ton. Vid kommande maxår kan således antalet trafikrörelser öka med 13 % och för medelår gäller en ökning på 9 % Skyddsåtgärder Transportvägar inom området ska hålla en så god standard att olycksrisken minimeras. Hastighet inom verksamhetsområdet avseende trafikering av lastbilar, dumpers och bergtruckar begränsas till 40 km/h Nollalternativ Nollalternativet innebär att verksamheten vid täkten upphör när den tillståndgivna mängd material brutits och levererats och att täktområdet efterbehandlas. In- och uttransporterna till täkten kommer därmed i princip att upphöra. För att möta behovet av krossat bergmaterial kommer produktionen att öka vid andra bergtäkter i regionen alternativt kommer en ny bergtäkt behöva anläggas, vilket bl.a. medför att de tunga transporterna till och från dessa anläggningar ökar Bedömning Vägnätet är en viktig fråga vid lokalisering av bergtäkter. Vägnätet ska kunna tåla trafiken till och från täkten både med avseende på kapacitet, det vill säga antal fordon per dygn samt även med avseende på vägens bärighet. Täktens lokalisering med utfart direkt till Rv 11 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 61

62 innebär att trafiken från täkten går direkt ut på en högklassig väg och inte passerar något samhälle eller någon tätort. Andelen fordon från täktområdet vid normalproduktion motsvarar knappt 3 % av all trafik på Rv 11. Inga bostadshus finns i direkt anslutning till transportvägen mellan täkten och Rv BULLER På uppdrag av bolaget har ÅF Ljud och Vibrationer utfört mätningar och beräkningar av buller från brytnings- och transportverksamhet vid bergtäkten i Dalby till närmaste bostäder och Natura 2000 område omkring befintligt och planerat brytningsområde, bilaga B Påverkan och konsekvenser Buller definieras som allt ljud som inte är önskvärt. För att beskriva buller används ljudnivå, vilken mäts i decibel (dba). Decibel är ett logaritmiskt begrepp, vilket innebär att addition från lika starka ljudkällor ökar ljudnivån med 3 dba. De vanligaste ljudmiljöer som människor vistas i ligger mellan dba. 0 dba motsvarar det lägsta uppfattbara ljudet för en människa. Vad som betraktas som buller varierar starkt mellan olika personer och även med tiden på dygnet. En skillnad i bullernivå på 2-3 dba ger en knappt hörbar förändring, medan 8-10 dba upplevs som en fördubbling, alternativt halvering av ljudnivån. Ljudnivån avtar med 6 dba per avståndsfördubbling. Ljudnivåer kan beskrivas som ekvivalenta (LAeq) eller maximalt momentana (LAmax). Med ekvivalent ljudnivå avses den genomsnittliga ljudnivån under en viss tidsperiod medan den maximala momentana ljudnivån är den högsta uppmätta ljudnivån under samma tidsperiod. De begränsningsvärden för buller som enligt nuvarande praxis bedöms tillämpbara för täkter framgår av Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller (rapport 6538, april 2015). Värdena gäller för bl.a. bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap, Tabell Natura 2000-området Knivsås har i detta projekt bedömts som ett område där riktvärden för friluftsområden skall uppfyllas. Människor söker sig till friluftsområden och andra rekreationsområden för att bland annat komma bort från samhällsbullret. Ljudnivåerna behöver vara låga för att ge den kvalitet som eftersöks, Tabell Tabell Naturvårdsverkets riktvärden gällande industribuller samt riktvärden för friluftsområde. Utomhusriktvärden för industribuller, ekvivalent ljudnivå i db(a) Områdesanvän dning Ekvivalent ljudnivå i db(a) Dag kl Bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler Natura 2000området Knivsås Dalby bergtäkt Natt kl Kväll kl lör-, söndag kl helgdag kl

63 I följande bullerberäkningar skapas situationer där stationära och mobila verksamheter inkluderande avbaning, borrning, skutknackning, för- och efterkrossning, sortering, lastning, interna och externa transporter kombineras. I samtliga beräknade situationer har det antagits att samtliga verksamheter pågår samtidigt för att beskriva ett ur bullersynpunkt värsta fallscenario för respektive brytskede (värsta timme enligt Naturvårdsverkets vägledning, rapport 6538). Buller från asfaltsverket, som inte ingår i prövningen, har tagits med i alla beräkningar. Beräkningarna av buller från täktverksamheten är baserade på en gemensam nordisk modell för beräkning av externt industribuller. Utredningen bygger på närfältsmätningar på aktuella maskiner som används. Beräkningar av buller från verksamheten har delats in i sex olika beräkningsfall utifrån hur långt brytningen fortskridit. Beräkningarnas indata grundas på uppgifter om verksamhetens maskinutrustningar och brytningsplan. Följande beräkningsfall har utförts: Beräkningsfall 1 Skede 1, borrplats (+99 m.ö.h.) i NO. Beräkningsfall 2 Skede 2, borrplats (+90 m.ö.h.) i SO. Beräkningsfall 3 Skede 3, borrplats (+82 m.ö.h.) i S. Beräkningsfall 4 Skede 4, borrplats (+99 m.ö.h.) i N. Beräkningsfall 5 Skede 5, borrplats (+93 m.ö.h.) i O. Beräkningsfall 6 Skede 6, borrplats (+75 m.ö.h.) i NO. Antagna maskinplaceringar per brytskede redovisas i bullerutredningen. Beräkningarna avser ett s.k. medvindsfall, d.v.s. vindriktning från källa till mottagare. Detta innebär att modellen är restriktivt ansatt och inte kommer att underskatta bullerpåverkan från verksamheten. Förväntade ljudnivåer beräknas för totalt 9 stycken bostadsfastigheter omkring täktområdet samt till 4 stycken beräkningspunkter i Knivsås Natura 2000-område, se figur och bullerutredning figur 9. För den planerade täktverksamheten har täkttransporter fram till anslutningspunkt vid riksväg 11 räknats som industribuller där antalet transporter dimensionerats av maximal produktion dvs. 650 fordonsrörelser/dygn. Buller från täkttransporter ute på det allmänna vägnätet efter anslutningspunkt vid Rv 11 har inte beaktats då andelen fordon inte har bedömts vara betydande. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 63

64 Figur Karta som visar beräkningspunkter kring Dalby bergtäkt. Resultat utredning Resultatet av beräkningarna redovisas som den högsta ekvivalenta ljudtrycksnivån i dba som kan uppstå vid närmaste bostäder vid verksamhet, med ovan angivna bullerkällor i drift samtidigt. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer kvällstid innehåller riktvärdet 45 dba vid bostäder och 35 dba i Natura 2000 området Knivsås för samtliga beräkningsfall. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer dagtid överstiger eller tangerar riktvärdet 50 dba vid bostäder och 40 dba i Natura 2000 området Knivsås i beräkningsfall 1, 2, 4 och 5, se tabell 4 bullerutredning. Borrning ger det största bidraget i samtliga fall av överskridande/tangering. Överskridandet är som högst i Beräkningsfall 1 med upp till 7 dba över riktvärdet 40 dba i Natura 2000-området Knivsås. Vid tillämpning av bullerdämpad borrigg och bullervall (8 m hög) innehålls dock Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden, se tabell Dalby bergtäkt

65 Tabell Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i dba vid bostäder från 6 st. brytskeden inom bergtäkten, inklusive bullerdämpande åtgärder. Maximal produktion, dagtid Skyddsåtgärder Beräkningar har visat att på grund av det korta avståndet mellan brytområdet och beräkningspunkter, framför allt Natura 2000-området i Knivsås, kommer den högt belägna borrningen ge ett bullerbidrag som kräver bullerdämpande åtgärder. Analys av beräkningarna visar att både en bullerdämpad borrigg kombinerat med en högre sammanhängande bullervall direkt utanför brytområdet i norr och öster behövs för att ge möjlighet att innehålla bullerkrav i omgivningen. Åtgärderna som rekommenderas i bullerutredningen är bullerdämpad borrigg kombinerat med en bullervall (8 meter hög). Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 65

66 7.5.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade utökningen inte kommer till stånd och därmed att verksamhetsanknutet buller upphör när täkten är färdigbruten och efterbehandlad Bedömning Utförda beräkningar avser ett värsta fall-scenario med både maximalt antal transporter samt att alla källor är i drift samtidigt och att det föreligger medvindsförhållanden från alla bullerkällor mot samtliga beräkningspunkter (bostäder och natura 2000-område). Med rekommenderade åtgärder är de beräknade bullernivåerna vid närliggande bostadshus under Naturvårdsverkets riktvärden, samt närliggande Natura 2000-område inom riktvärden för friluftsområde. Bedömningen är därmed att den planerade verksamheten kan bedrivas utan överskridande av de nivåer vilka bolaget föreslagit som villkor. 7.6 VIBRATIONER OCH LUFTSTÖTVÅG På uppdrag av bolaget har Metron Miljökonsult AB upprättat en riskanalys (bilaga B4) i syfte att identifiera problemområden vid sprängning i avsikt att redovisa en plan för bergtäktsverksamheten, så att sprängning kan utföras utan risk för skador eller driftstörningar på omgivande bebyggelse. Inventeringen baseras på en okulär syn på plats, med hänsyn taget till markslag och byggnadskonstruktion, och omfattar byggnader, anläggningar och installationer Påverkan och konsekvenser Vibrationer Markvibrationer är seismiska rörelser i marken som t.ex. kan orsakas av sprängning i berg då en del av den energi som utlöses går ut i alla riktningar från laddningen i form av seismiska vågor med olika frekvenser (Olofsson, 1999). Energin i vågorna avtar med avståndet från sprängladdningen och vågorna med högst frekvens dämpas snabbast. Vågor med höga frekvenser dominerar således på korta avstånd medan de med låga frekvenser dominerar på längre avstånd. Markvibrationernas storlek beror på: Mängden samverkande laddning Inspänning Bergets egenskaper Avstånd till sprängplatsen Ovanpåliggande jordmassors egenskaper Varaktigheten av en produktionssprängning är mellan 0,1 s till 1 s. Vibrationerna från sprängningar kan upplevas som obehagliga för närboende och därmed orsaka störningar. Hur olika människor upplever vibrationer beror i hög grad på psykologiska faktorer (MinBaS II). Praxis för sprängningar vid bergtäkter är att komfortvärdet 4 mm/s ska innehållas vid bostäder. Vid beräkning av utbredning av vibrationsnivåer vid produktionssprängningarna antas följande salvdata: Pallhöjd: meter Dalby bergtäkt

67 Håldiameter: 140 mm Hålsättning: 6 x 6 m Hållutning: Q samverkande kg Salvstorlek: fm3 Sambandet mellan samverkande laddning (Qs), avstånd (R) och uppmätt vibration (V) har tagits fram genom regressionsanalys med ledning av sprängningar och tidigare uppmätta vibrationsnivåer i täkten. Regressionsanalysen ger att markens dämpningsgrad (K-faktorn) är god runt täkten med en K-faktor på storleksordningen Tabell Prognos av vibrationsnivåer vid K-faktor 1700 Vid sprängning i täktens södra, östra och norra del, dvs mot fastigheter Lund Önneslöv 37:2, 38:3, 11:6, 24:5 och Lund Dalby 26:32, måste den samverkande laddningen succesivt minskas för att innehålla ett begränsningsvärde på 4 mm/s. Luftstötvåg Luftstötsvågor är tryckvågor som breder ut sig i luften från en detonerande laddning. Trycket beror på laddningens storlek och graden av inneslutning. Frekvensen på luftstötsvågor varierar och ligger vanligen mellan 0,1 Hz och 200 Hz. I spektret över 20 Hz är stötvågorna hörbara och uppfattas som ljud medan stötvågor under 20 Hz är ohörbara. Trycket av en luftstötvåg mäts vanligen i pascal (Pa). Luftstötvågens utbredning och intensitet kan från ett sprängtillfälle till ett annat uppvisa stora variationer beroende på en rad olika faktorer. Nedan redovisas de parametrar som har störst inverkan: Väderleksförhållanden - Vindstyrka - Vindriktning - Temperaturinversion - Molnbas Topografiska förhållanden - Laddningstekniska faktorer - Samverkande laddning - Sprängämnets inneslutningsfaktor - Utslagsriktning Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 67

68 Luftstötvågor från sprängningar kan orsaka störningar för närboende t.ex. genom att fönsterrutor skallrar. Som regel uppfattas luftstötvågor på 100 Pa frifält (motsvarar 200 Pa reflektionstryck) som påtagligt störande (Miljösamverkan Västra Götaland, 2011). Som jämförelse kan nämnas att en storm kan ge upphov till luftstötvågor motsvarande Pa och att ett åskväder kan ge upphov till luftstötvågor motsvarande Pa. Risk för skador på byggnader uppkommer normalt först vid luftstötvågor på 250 Pa (motsvarande 500 Pa reflektionstryck). Luftstötvågens nivå får i anslutning till byggnad ej överstiga 500 Pa reflektionstryck enligt Svensk Standard SS För en generell bedömning av luftstötvågens utbredning som ett värsta fall används formeln: P reflektion = 14x10 4 ( 3 (Q/150)/R) Tabell Prognos av luftstötvåg Med den samverkande laddning som anges under punkt 3.2 kan ett begränsningsvärde på 200 Pa reflektionstryck (100 Pa frifält) vid ett värsta fall-scenario överstigas inom närliggande fastigheter. Sannolikheten för detta är dock klart begränsad med hänsyn till begränsningar av samverkande laddning till följd av vibrationer och att kritiska salvor skjuts i en lägre nivå. Av dessa anledningar bedöms den samverkande laddningen ej behöva reduceras ytterligare Skyddsåtgärder Entreprenören ska upprätta sprängplan för samtliga sprängarbeten. Sprängplanen ska innehålla uppgifter om försättning, avstånd mellan borrhål, typ av laddning, tändplan, samverkande laddning, salvans läge i plan, avstånd till byggnader/rörledningar, kontrollpunkter för mätning av markvibration och luftstötvåg, uppgifter om utrymningsområdet, posters placering etc. Samtliga sprängningar kommer att dokumenteras i en sprängjournal. Här kommer att anges bl.a. datum och klockslag för sprängsalvan, laddningsmängder, antal hål samt försättning, hålavstånd och håldjup. Sprängjournalerna kan sedan användas för att planera och förbättra kommande sprängningar för att på så vis minska vibrationer. Detta kan bl.a. åstadkommas genom lägre pallhöjd eller flera delladdningar, vilket dock medför en ökning av antal sprängningstillfällen. Överdriven försiktighet vid laddningen kan få till följd att sprängsalvorna går trögt, eller att de bara delvis kastar ut, vilket i sin tur kan medföra högre vibrationsnivåer. Salvor med dåligt framlyft innebär även en säkerhetsrisk i form av ökad bakåtbrytning, ojämn pallkant och faror vid rensning av kvarstående berg. Sprängningsarbetena kommer att planeras och anpassas för att omgivningspåverkan ska bli så liten som möjligt Nollalternativ Nollalternativet innebär att det inte kommer att bedrivas någon täktverksamhet på platsen när verksamheten är avslutad vilket gör och att markvibrationer samt luftstötvågor inte kommer att uppkomma fortsättningsvis Dalby bergtäkt

69 7.6.4 Bedömning Om sprängningsarbetena planeras och genomförs på sådant sätt som rekommenderas i riskanalysen, bedöms föreslagna villkor enligt nedan kunna innehållas för samtliga kringliggande bostadsfastigheter. Markvibrationer definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled från sprängning får vid närliggande bostads- eller fritidshus inte överstiga 4 mm/s vid mer än 10 % av mättillfällena per år och då högst 6 mm/s. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard SS Luftstötsvåg till följd av sprängningar får vid bostads- och fritidshus inte överstiga 100 Pa mätt som frifältsvärde vid 90 procent av sprängningarna och får inte överskrida 150 Pa. Mätning ska ske i enlighet med Svensk standard SS Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram. 7.7 NATURMILJÖ Påverkan och konsekvenser Naturvärden inom brytningsområdet Den planerade verksamheten kommer att medföra ett ianspråktagande av tidigare oexploaterade områden med odlingslandskap och fäladsmark i norr samt löv- och barrskog i öster. Delar av skogen i öst kommer successivt avverkas varvid denna biotop kommer reduceras i storlek. Delar av skogsområdet är ett lövskogsområde med påtagligt naturvärde. Ungefär halva ytan av påtagligt naturvärde kommer att tas i anspråk av brytområdet. För resterande del gäller att en betydande del kommer att tas i anspråk för anläggande av bullervallar. Kvarvarande del med naturvärde kommer att vara för liten för att kunna ha livskraftiga populationer av de mer krävande arterna. I princip innebär detta att området i princip utplånas tillsammans med dess naturvärden. I och med områdets begränsande storlek, relativt begränsade naturvärden samt att biotopen är vanlig i regionen bedöms konsekvensen av förlusten som liten. Odlingslandskapet i norr har generellt låga naturvärden, förutom en ca 1 ha stor fäladsmark som är under igenväxning. En mindre yta av fäladsmarken har högt naturvärde, och resterande delar påtagligt naturvärde. Dessa naturvärden kommer att försvinna i och med exploateringen av täkten. Även stenmurar med visst naturvärde kring fäladsmarken kommer att försvinna. Dessa stenmurar är biotopskyddade och för att ta bort dem krävs dispens (se särskilt avsnitt nedan). Inom fäladsmarken finns rödlistade arter som backsippa, backtimjan, gulsparv samt praktvaxskivling. Backsippa är fridlyst enligt 8 i artskyddsförordningen (se särskilt avsnitt nedan). I närliggande områden, bland annat i naturreservaten Högebjär, Knivsås-Borelund, Dalby fälad no 5 och Rökepipan, finns stora områden med fäladsmark kvar med goda förekomster av bland annat backsippa och backtimjan (se Figur 6.4.2). Detta innebär att aktuell fälad inte är särskilt unik i området, och ur ett naturvårds- och metapopulationsperspektiv bedöms inte fäladsmarken vara av någon större betydelse för bevarandet av fäladsmark och dess arter i regionen. Konsekvensen av förlusten av fäladsmarken bedöms därför som liten. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 69

70 Naturvärden utanför brytområdet, men inom täktens påverkansområde Påverkan på naturvärden utanför brytområdet är inte lika uppenbar som inom brytområdet och påverkas av t.ex. eventuella förändringar av grund- och ytvatten, damning, buller och liknande störning pga. maskiner och mänsklig aktivitet. Inga naturvärden kopplade till vatten bedöms påverkas av planerad verksamhet. Det vatten som avleds från täkten berör inga utpekade limniska naturvärden, se även kapitel 7.2. Damning kan påverka omgivande natur genom att t.ex. störa klyvöppningarnas funktion på växter och försämrad fotosyntes genom beläggning. Mossor och lavar saknar det vaxskikt som kärlväxter normalt är utrustade med och har därför en snabbare in- och uttransport av vatten och andra ämnen över sitt ytskikt. Dessa skillnader gör att mossor och lavar generellt är betydligt känsligare för både damm och luftburna föroreningar. När det gäller damm verkar detta vara särskilt uttalat för mossor som ackumulerar damm lättare än lavar. Även insekter kan störas av omfattande damning. Den utförda naturvärdesinventeringen dokumenterade påverkan av damning i skogsområdet i täktens östra del. Dammet berörde västra delen av skogsmarken på ett påtagligt sätt. I fäladsmarken och i Högebjärs naturreservat dokumenterades ingen påtaglig påverkan av damning. Detta indikerar att problemet inte är särskilt omfattande kring befintlig verksamhet, utan berör främst vissa delar. Eftersom kross- och sorteringsverk, vilket är den mest dammalstrande delen av verksamheten, är placerade i sydvästra delen av täkten på avstånd från många naturvärden, begränsas påverkan. Sammantaget bedöms påverkan på naturvärden genom damning som liten i sammanhanget. Störning i form av mänsklig aktivitet och närvaro påverkar främst fåglar och däggdjur. Störning kan i vissa fall leda till minskad reproduktion eftersom i övrigt attraktiva revir inte besätts eller överges under häckning. För fåglar har genomförda studier dokumenterat att de första mätbara effekterna på miljökvaliteten i livsmiljön uppstod vid bullernivåer på db(aeq) i naturområdet (Helldin, 2013). Enligt bullerberäkningar kommer majoriteten av omgivande naturområden att utsättas för buller under 45 db(aeq) i de flesta beräkningsfall. Undantaget är för Högebjär i de beräkningsfall när det borras eller lastas på högre +höjd nära södra gränsen (beräkningsfall 1, 2 och 5), vilket är under begränsade tidsperioder. Delar av Högebjär utsätts då periodvis för bullernivåer på db(aeq) under dagtid. Påverkan av buller på fauna bedöms sammantaget som liten. Riksintresse naturvård Det planerade verksamhetsområdet berör ett riksintresse för naturvård, N 86 Hardeberga S Sandby Dalby Krankesjöområdet. Av 3 kap. miljöbalken framgår att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Riksintresseområdet är mycket stort till ytan och berör större delen av landskapen mellan Lund, Södra Sandby, Dalby och Krankesjön, inklusive en hel del odlad mark. Av Naturvårdsverkets registerblad över riksintresset framgår att områdets kärnvärden (riksvärden) utgörs av geovetenskap, sedimentär berggrundsstratigrafi, - ås, odlingslandskap med ängs- och naturbetesmarker, sjö (e.g. Krankesjön), rikt topogent kärr (e.g. Sularpskärret) samt flora och fauna. Det aktuella området för planerad verksamhet ligger inom en av riksintressets uttalade värdekärnor, inom det representativa odlingslandskapet Önneslöv Dalby Måryd. (se kapitel 6.10). För riksvärdena naturbetesmarker, flora och fauna är däremot inte Dalby bergtäkt

71 naturbetesmarkerna där täkten ligger inräknade, där omnämns Önneslövs fälader och Dalby Knivsås i värdeomdömet, dock inte Högebjär. Området för planerad verksamhet berör endast rester av forna fäladsmarker, och inga odlingslandskap med aktiv hävd eller aktiva gårdar. Större delen av planerad verksamhet är belägen i områden med begränsade naturvärden, undantaget den mindre ytan fäladsmark i norr. Mot bakgrund av detta så är bedömningen att verksamheten inte kan anses skada området av riksintresse för naturvård på ett påtagligt sätt. Natura 2000-område Knivsås De effekter som skulle kunna få en påverkan på Natura 2000-området är indirekta effekter från grundvattensänkning, buller och damning. Vad gäller grundvatten så har den hydrogeologiska utredningen visat att det praktiska influensområdet i berg når in i södra delarna av Natura 2000-området. Influensområdet berör delar av naturtypen näringsfattig bokskog (9110) i södra delen av getryggsformationen, södra delen av naturtypen näringsrik bokskog (9130) samt hela naturtypen näringsrik ekskog (9160). Vattennivån i Lovénsjön kan komma att påverkas, men Lovénsjön utgör ingen naturtyp enligt Natura Enligt den hydrogeologiska utredningen kommer nivåpåverkan ske främst i bergrundsmagasinet och fortplantningen till överlagrande jordlager blir liten. Grund- och markvattenförhållanden i jordlagren bestäms således i första hand av nederbördens storlek/variation och inte av var grundvattennivån ligger i det underliggande berggrundsmagasinet. Bedömningen är därför att endast en mycket begränsad del av nivåpåverkan i berg fortplantas till jordlagren, sannolikt betydligt mindre än den naturliga årstidsvariationen för området. Därmed bedöms inte grundvattensänkningen i berg kunna få någon påverkan på vegetationen inom Natura 2000-området. De naturtyper inom Natura 2000-området som bedöms som känsliga för förändrad hydrologi är fuktängarna (6410), stagg-gräsmarkerna (6230) och öppna mossen (7140). Dessa naturtyper ligger utanför influensområdet för grundvattensänkningen. Övriga bok- och ekskogar samt hedar och torra gräsmarker är naturtyper som normalt växer där det är avstånd till underliggande grundvattenyta, och därmed utgör de inte grundvattenberoende ekosystem. Näringsrik ekskog kan vara känslig för ändrad hydrologi om den är belägen i en lågpunkt med hög grundvattenyta. Vid Knivsås finns ekskogen på en mindre sydsluttning vid getryggens västra del. Som grund för ovanstående bedömning tillämpas en delrapport från vattenmyndigheten (Werner och Collinder, 2011) tillsamman med områdets bevarandeplan och vägledningar för naturtyperna. För de skogliga naturtyperna är det den interna skogliga dynamiken, främst skoglig kontinuitet och fri utveckling, som är viktigast för bevarandet. Naturskyddade områden invid Lovénsjön som är hydrologiskt känsliga (staggsilikatgräsmarker, fuktängar, kärr och rikkärr) har undersökts i fält av Ekologgruppen i juni 2015 och juni 2018 (se flik 9). Syftet var att bedöma om det finns tendenser till uttorkning inom naturtyperna. Undersökningarna initierades efter att vattenytan i Lovénsjön gradvis sjönk under perioden , som mest 2,8 m under uppsatt 0-nivå. Ekologgruppens slutsats vid båda tillfällena var att inga negativa effekter på Knivsåsens fuktigare naturtyper kunde märkas eller härledas till lägre vattennivåer i Lovénsjön. Inga vissningstendenser observerades, och inte heller identifierades några tendenser till onormal uttorkning. Detta trots att bland annat fuktängen och kärret ligger topografiskt lägre än Lovénsjön. Vad gäller buller visar bullerutredningen att Natura 2000-området kommer få bullernivåer på under 40 dba. Dessa bullernivåer anses inte ge någon negativ påverkan på naturmiljöer. Därmed kommer påverkan från buller bli obetydlig. Detsamma gäller damning, se tidigare Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 71

72 resonemang i detta kapitel. Bullervallen samt en sparad ridå med vegetation mot Natura området kommer att fånga upp eventuell damning från täkten. Bedömningen är att den negativa påverkan på Natura 2000-området från planerad verksamhet blir obetydlig. I närområdet finns inga andra kända verksamheter som bedöms kunna ha en negativ påverkan på Natura 2000-området. Därmed bedöms det inte finns någon risk för kumulativa negativa effekter. Sammantaget bedöms det inte finnas en risk för betydande påverkan på miljön inom Natura 2000-området. Arter Vid inventeringen noterades ett antal arter, bland annat fågel-, svamp- och växtarter inom områden för planerad verksamhet. I Artdatabanken återfanns också ett antal rapporterade fågelarter. Då dessa arter är vanligt förekommande anses dessa inte beröras negativt utan bör kunna hittas i andra biotoper och boplatser i områdets närhet. Gulsparv observerades i fäladsmarken och är idag klassad som sårbar, (VU) enligt rödlistan, då den har minskat i antal. Arten är dock fortfarande vanligt förekommande i Sverige. Gulsparven bevarandestatus på lokal, regional eller nationell nivå bedöms trots detta inte påverkas negativt av planerad verksamhet. Detta då området den observerades i är så pass litet att det i sig inte utgör någon viktig kärnlokal på lokal nivå för arten. Berguv har häckat regelbundet i bergtäkten från ca Arten är relativt tålig för störning från brytning av berg, och har kunnat samexistera med täktens verksamhet under lång tid. I den framtida brytningen kommer bolaget att försöka tillskapa flera avsatser med tillräckliga ytor för häckning. Detta kommer att göras inom alla brytfronter i syd- och sydvästvända lägen, där det praktiskt sett är möjligt. Bolaget har också för avsikt att inte bryta den nu aktuella boplatsen i det fall berguv fortfarande använder denna boplats. Sammantaget innebär detta att det blir en liten positiv konsekvens för berguv i och med den planerade verksamheten. Fridlysta arter Söder om planerad verksamhet finns tre småvatten där groddjur fortplantar sig (se Figur 4 i naturvärdesinventeringen). De groddjur som noterats där är vanlig padda, ätlig groda, mindre vattensalamander och större vattensalamander. Småvattnen ligger redan idag inom influensområdet för grundvattensänkning i berg, se hydrogeologiska utredningen under flik 5. Enligt utredningen kommer nivåpåverkan främst ske i bergrundsmagasinet och fortplantningen till överlagrande jordlager blir liten. Bedömningen är därför att endast en mycket begränsad del av nivåpåverkan i berg fortplantas till jordlagren, sannolikt betydligt mindre än den naturliga årstidsvariationen för området. De två småvatten som finns i Högebjärs naturreservat kommer dock ligga så pass nära brytgränsen (55 m respektive 62 m ifrån) att man inte helt kan utesluta dränering av grundvatten direkt från jordlagren. Således finns en risk att grundvattensänkningen påverkar dessa småvattens vattenhållande förmåga, och därför också groddjurens möjlighet att genomföra sin lek där. Allmänt gäller dock att i områden där det samlas vatten naturligt är jordlagren täta (vattnet rinner inte bort) och därmed mindre känsliga för förändringar av grundvattennivå. Vilket också gör det svårt att bedöma den slutgiltiga påverkan på småvattnen i detta fall. Det tredje småvattnet är större och ligger på ett större avstånd från brytområdet (190 m) och bedöms inte påverkas eftersom ingen direkt dränering av jordlager kan ske här. Vad gäller vilo-, födosöks- och övervintringsplatser för groddjuren så bedöms närområdet inom naturreservatet vara viktigast. Naturbetesmarker med inslag av lövskog är normalt sett bra områden för groddjur. Naturvärdesinventeringen dokumenterade inga lämpliga groddjursmiljöer inom området för planerad verksamhet. Främst på grund av en Dalby bergtäkt

73 avsaknad av strukturer som groddjur gillar, bland annat död ved, fuktområden och stensamlingar. Det kan dock inte uteslutas att groddjuren kan förekomma i områdena. Sammantaget går det inte att utesluta att det blir en negativ påverkan på förekommande groddjursarter. Främst genom en möjlig habitatförsämring i de småvatten där de genomför sin lek. Förekommande arter har alla en gynnsam bevarandestatus på nationell, regional och lokal nivå idag. Alla fem groddjur har enstaka förekomster på andra sidan väg 11, i Önneslövs och Norra Ugglarps fälader. Vägen utgör dock en barriär mellan populationerna. Större vattensalamander, som är den ovanligaste av arterna, har flera populationer i omgivande landskap, både norr och söder om täkten. I ett värsta scenario kommer det bli en negativ påverkan på den lokala bevarandestatusen för alla fem groddjursarter. Ett hundratal plantor av backsippa finns i fäladsmarken inom planerat brytområde. Backsippa är rödlistad som sårbar (VU) på grund av att dess habitat, främst hävdade torra gräsmarker, vuxit igen. Arten är också rödlistad globalt som nära hotad (NT). Arten har därför ingen gynnsam bevarandestatus på nationell nivå. Regionalt är arten fortfarande vanlig, särskilt i odlingslandskapen på Romelåsen och i västra Vomb. Lokalt så finns flera starka populationer av arten, bland annat dokumenterade Skånes Floraväkteri under 2010 drygt plantor på Högebjär. Den lokala och regionala bevarandestatusen bedöms därför vara god. Förlusten av delpopulationen vid norra delen av brytområdet kommer inte att påverka bevarandestatusen negativt på någon skala. Den planerade verksamheter kommer att ta i anspråk naturmiljöer där flertalet fladdermöss födosöker, se kapitel 6.4 ovan samt fladdermusinventeringen under flik 10. Alla tretton noterade arter hade någon registrering inom området för planerad verksamhet. För majoriteten av arterna berörs endast deras jaktområde. Minst registrerade ljud fast flest antal arter registrerades vid fäladen i norr. Antalet registreringar ökade närmare Knivsåsen, och absolut flest registreringar noterades inom naturreservatet. Vanligaste arter var trollpipitrell, barbastell och vattenfladdermus. Det kan inte uteslutas att yngellokal för fransfladdermus, trollpipistrell eller barbastell kan finnas inom naturreservatet eller inom områden för planerad verksamhet. Det är dock svårt att påvisa yngellokaler, särskilt för barbastell. Många arter jagar också över mycket stora områden vilket gör att hemvisten kan vara på helt annat håll. Arternas bevarandestatus i kontinental region är dålig för barbastell, dammfladdermus, fransfladdermus, sydfladdermus, mindre brunfladdermus och gråskimrig fladdermus. Trollpipistrell har en otillräcklig bevarandestatus. För övriga arter är bevarandestatusen god. Förlusten av naturmiljöerna innebär en minskad areal jaktbiotop för fladdermössen. Dock är omgivande landskapet mycket rikt på liknande miljöer, vilket syns i figur och Omgivande landskap är utgör en värdetrakt för dessa miljöer och tidigare studier över större områden har visat på lika rik fladdermusfauna (Malmqvist, 2016). Bedömningen blir därför att bevarandestatusen för alla tretton fladdermusarter inte påverkas negativt. Som kompensation för förlusten av jaktbiotoper så kommer de bullervallar som skall skapas att utformas för att gynna fågel och fladdermöss. Sammantaget blir konsekvensen på fladdermöss liten. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 73

74 Figur Sammanställning över bevarandestatusen hos fladdermöss i Sverige i olika biogeografiska regioner. Grön färg indikerar gynnsam, gul otillfredsställande och gul dålig bevarandestatus. Plus indikerar en positiv trend och ett minus en negativ trend. Från rapporten Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013 (Wenche, 2014) Skyddsåtgärder Rivning av stenmur/stenrösen kommer att ske under sommartid för att undvika att döda eventuella djur som vilar i stenmuren vintertid. Under sommartid bedöms fauna hinna flytta på sig i samband med rivning. I yttre gränsen av verksamhetsområdet, utanför den bullervall som kommer att anläggas, sparas eventuell uppvuxen vegetation. I öst och sydöst kommer sparad skog att erbjuda naturligt bullerskydd och avskärmning för bostäder och naturmiljöer. Dessutom kommer träden att skärma av den förhärskande västliga vinden, reducera damning, och erbjuda brynmiljöer i lä där både fågel och fladdermöss kan jaga. Fladdermusinventeringen har påvisat värdet av dessa skyddade brynmiljöer (se förstudie under flik 10). Sparad skog i Dalby bergtäkt

75 sydöst, nära småvattnet med groddjur, reducerar också de negativa effekterna på groddjursmiljöerna. Kompensationsåtgärder Vid efterbehandlingen av täkten kommer nya biotoper skapas i form av klippbranter och strandzoner. Även under själva driftstiden kommer täkten erbjuda lämpliga biotoper för vissa arter t.ex. berguv. Sten från stenmurar som rivs vid fäladsmarken eller i skogsmarken läggs upp i stensträngar och stenrösen ovanpå bullervallarna i områdets nordöstra, östra, och sydöstra delar (kompensationsåtgärd för borttagande av biotopskyddad stenmur). Där kan de bidra till ökade spridningsmöjligheter för organismer mellan Knivsås och Högebjär. Stensträngar och högar skapar också övervintringsplatser, viloplatser samt boplatser för fauna. Särskilt fokus läggs på att skapa stenrösen vid gränsen mot Högebjär. Dessa rösen utformas så att de kan fungera som övervintringslokaler för groddjur. Huvudstammar av avverkade grova lövträd läggs upp invid kvarvarande lövskogsområde, företrädesvis i gränsen mot Högebjärs naturreservat där de kan komma till nytta som gömslen och födosöksplatser för t.ex. groddjur, fåglar och insekter. Även en så kallad faunadepå av grenar och stamdelar läggs upp i sydöstra delen. Bullervallarna som anläggs i norra och östra delen stödsås med en ängsfröblandning av svenskt ursprung, exempelvis fröblandning 6701 (Normaläng) från VegTech. Avbaningsmassor från fäladsmarken läggs ovanpå bullervallarna, i ett tunt lager ovanpå andra magra massor (sandig morän etc). Förhoppningsvis gör det att de mindre krävande arterna kan etablera sig på bullervallarna. Det finns även en liten möjlighet att enskilda backsippor kan etablera sig. Bullervallarna sköts genom en extensiv hävd, där ytorna slås maskinellt var 2 3 år. Buskar och enstaka lövträd tillåts etablera sig. Målbilden är att bullervallarna har en ängsflora med blommande örter vilket gynnar insektslivet. Detta i sin tur gör att dessa ytor kommer kunna erbjuda födosöksmiljöer får fågel och fladdermöss Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga nya områden kommer att exploateras och att täkten efterbehandlas enligt gällande plan. Förutom de nya naturmiljöer som skapas kommer de redan befintliga miljöerna bevaras i sin helhet och inga naturvärden kommer att förstöras Bedömning Brytning av berg av jungfrulig mark innebär alltid att en typ av biotop ändras till en annan biotop. I detta fall kommer skogsmark och odlingslandskap att ersättas av karg klippig biotop. Det utökade brytningsområdet innebär delvis borttagande av objekt med påtagligt till högt naturvärde och en påverkan på rödlistade och fridlysta arter. Konsekvensen för respektive miljö eller art är bedömd som obetydlig till liten, se ovan. Dock så sker påverkan på ett antal rödlistade eller fridlysta arter, flera med nationellt sett ogynnsam bevarandestatus. Dessutom sker en påverkan på en naturmiljö som bedömts ha högt naturvärde. Den sammanvägda konsekvensen på naturmiljön bedöms därför som helhet bli måttlig i jämförelse med nollalternativet sett ur kort, medellångt och långt perspektiv. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 75

76 7.8 KULTURMILJÖ Påverkan och konsekvenser De registrerade kulturlämningarna inom tillståndsgivet brytområde finns inte längre kvar. Inga kulturvärden finns dokumenterade i det utökade verksamhetsområdet. Grunderna för det tangerande riksintresset för kulturmiljövård (se kap 6.10 ovan) bedöms inte påverkas av ansökt verksamhet Skyddsåtgärder Eftersom den planerade verksamheten inte berör några kulturhistoriska lämningar behöver bolaget inte vidta särskilda skyddsåtgärder Nollalternativ Nollalternativet innebär att verksamheten inte kommer fortsätta efter att gällande tillstånd går ut. Kulturmiljön kommer inte att påverkas negativt av att verksamheten upphör Bedömning Den planerade täktverksamheten kommer inte innebära att ytterligare kulturvärden och fornlämningar grävs bort. 7.9 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Påverkan och konsekvenser Det ansökta verksamhetsområdet ligger delvis inom område av riksintresse för friluftsliv (FM 13 Romeleåsen med Skrylleområdet). I beskrivningen av riksintressets värden nämns ett landskap som är varierat med fäladsmarker och vidsträckta ädellövsskogsområden. Delområden som nämns är Skrylleområdet (friluftsliv och naturum), strövområde i Knivsåsens naturreservat, Häckeberga gods och Skåneleden. Av de värden som beskrivs skulle friluftslivet i Knivsåsens naturreservat kunna påverkas negativt genom buller från ansökt täktverksamhet Skyddsåtgärder Bolaget vidtar skyddsåtgärder i form av bullervallar och bullerdämpad borrigg för att minska bullerpåverkan på närområdet. Dessa åtgärder medför en beräknad ljudnivå (worst case) under 40 dba, som är riktvärdet för friluftsområden, i den del av reservatet som ligger i direkt anslutning till riksvägen. Det är dock en marginell del av naturreservatet som berörs av beräknat buller från täkten. Vid tiden för efterbehandlingen kommer ytterligare en täktsjö att skapas som kan innebära nya möjligheter för rekreation och friluftsliv Nollalternativ Nollalternativet innebär att bolagets planerade täktverksamhet inte kommer till stånd och att det efter att gällande tillstånd gått ut inte kommer förekomma något täktbuller i området Dalby bergtäkt

77 7.9.4 Bedömning Den ansökta verksamheten bedöms medföra påverkan på friluftslivet genom buller från verksamheten, dock påverkan som är acceptabel enligt Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Detta gäller främst för den allmänhet som uppehåller sig i nära anslutning till verksamhetsområdet. Vid tiden för efterbehandlingen kommer en täktsjö att skapas som innebär nya möjligheter för rekreation och friluftsliv LANDSKAPSBILD Påverkan och konsekvenser All täktverksamhet innebär en påverkan på landskapsbilden, såväl under själva brytningen som efter avslutad verksamhet. Insyn i täkten är möjlig från brytningsområdets omedelbara närhet. I övrigt hindrar skogen runt täkten samt befintliga vallar samt de topografiska förhållandena insyn Skyddsåtgärder När täkten är färdigbruten kommer området att efterbehandlas. Avsikten är att skapa en täktsjö när grundvattennivån återställs inom brytningsområdet. De framtida vattenytorna avses bli tillgängliga från en strandzon som omväxlande kommer att bestå av brantare bergskärningar och mjuka stränder. Detaljerna i gestaltningen och markanvändningen runt sjön redovisas i efterbehandlingsplanen, bilaga A Nollalternativ För den befintliga bergtäkten innebär nollalternativet ingen större skillnad eftersom dagens täktverksamhet redan har påverkat landskapsbilden. För den planerade utökningen innebär nollalternativet att detta område förblir naturmark Bedömning Den planerade verksamheten bedöms medföra en lokal påverkan på landskapet, inom området för planerad bergtäkt och dess direkta närhet. Detta kan upplevas negativt av personer som vistas i täktens direkta närhet. Området i sin helhet är dock idag påverkat av befintlig verksamhet RESURSFÖRBRUKNING Påverkan och konsekvenser Enligt 3 kap. 1 miljöbalken skall mark- och vattenområden användas till det de är bäst lämpade för. Användning som ger en god hushållning med naturresurser skall ges företräde vid planeringen av ett område. Täkten är vällokaliserad med mycket kort transportavstånd till huvudavsättningsområdet vilket ger stora transportfördelar. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 77

78 Området har sedan tidigare utnyttjats till täktverksamhet. Utöver det område där nyexploatering kommer att ske kommer delar av brytningen ske inom redan befintligt brytningsområde. Detta minskar behovet att ta ytterligare ny mark i anspråk Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Behovet av material i regionen måste då täckas av en produktionsökning i redan befintliga täkter, alternativt av en etablering av täktverksamhet i ett annat läge i regionen. Detta kommer att leda till ökade transportavstånd Bedömning Vid en jämförelse med etablering av täktverksamhet på rubricerade fastigheter, i enlighet med bolagets ansökan, får nollalternativet enligt bolagets bedömning negativa konsekvenser för hushållningen med naturresurser AVFALLSHANTERING Påverkan och konsekvenser Verksamheten kommer att ge upphov till olika typer av avfall. Bolaget arbetar med att minska avfallsmängderna och återvinna det avfall som uppkommer. Allt hanteras varsamt för längre livslängd och förbrukningen av produkterna är sparsam Skyddsåtgärder I sin pågående verksamhet, arbetar bolaget med att så långt som möjligt minska avfallsmängderna. Innan en entreprenör anlitas för transport av avfall förvissar sig Bolaget om att entreprenören har tillstånd för att ta emot avfallet och transporterna det. Allt farligt avfall samlas i specialbehållare Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade verksamheten inte kommer till stånd och därmed också att något verksamhetsanknutet avfall inte uppkommer Bedömning Avfall som uppkommer i den egna verksamheten kommer att hanteras helt enligt gällande krav. Konsekvensen med avseende på avfall bedöms bli obefintlig RISK OCH SÄKERHET Påverkan och konsekvenser Olyckor och haverier kan få stora konsekvenser men är dock ovanliga. Haverier på maskiner skulle kunna medföra utsläpp av petroleumprodukter med eventuell förorening av mark och grundvatten medan ras och fall kan leda till såväl personskador som materiella skador Dalby bergtäkt

79 Stenkast vid sprängning är bergstycken som kastas ut från den övriga salvan. De är dock oftast inte särskilt stora. Konsekvenserna av stenkast kan orsaka allvarliga personskador och materiella skador. Obehöriga ska inte vistas inom täktområdet då det alltid kan föreligga risk för att någon trillar över kanten och med fallskador som följd. Sevesoverksamheten redovisas i separat kapitel nedan Skyddsåtgärder I den verksamhet som bedrivs av bolaget finns rutiner för att fortlöpande identifiera olycksrisker och för att kunna reagera i händelse av olyckor och nödsituationer. Utbildning sker enligt en utbildningsplan för verksamhetens personal. Kontroll av eventuella underentreprenörers utbildningsnivå sker också. Rutiner samt säkerhetsdatablad för samtliga oljor och kemiska produkter finns samlade och tillgängliga vid platskontoret. Låsbar bom/grind finns längs infartsvägen för att förhindra olovlig vistelse inom täktområdet. Inför varje sprängning ronderas området kring täkten. En signal avges för att uppmärksamma den allmänhet som eventuellt befinner sig i närheten på kommande sprängning. Bolaget planerar att upprätta ett system för att informera kringboende om tidpunkten för planerade sprängningar genom mail och/eller sms. Genom följande särskilda åtgärder förhindras personskador på grund av stenkast. Bergytan där sprängning ska ske kommer att rengöras från lösa stenar. Ett större område spärras av i samband med sprängning och personal ser till att ingen allmänhet befinner sig inom riskområdet. Sprängningen sker alltid inåt i täkten och slungas sten iväg når den bara inom täktområdet där allmänheten inte får vistas. Okulär besiktning sker alltid av bergvägg innan laddning för att upptäcka avvikande bergpartier. De planerade vallarna norr och öster om täkten kommer att förhindra att människor tar sig in på täktområdet. I söder utgör Högebjärs naturreservat samt väg 11 en barriär. I täktområdets sydvästra del finns idag stängsel och i även sydöst kan det bli aktuellt med stängsling för att förhindra att människor tar sig runt bullervallen. Nära pallkanterna sätts skut/stenblock ut för att tydligt markera pallkanten SEVESO Förutsättningar Bolaget har låtit genomföra en riskbedömning för verksamheten avseende människors hälsa och miljö med fokus på allvarliga kemikalieolyckor. Omgivningsfaktorer Verksamheten är lokaliserad ca 3 km sydöst om Dalby centrum. De verksamheter som är belägna i närheten av anläggningen är inte av arten att de medför påtagliga risker för närområdet. I övrigt är riksväg 11 enligt Lunds kommuns översiktsplan (ÖP2010) rekommenderad led för farligt gods. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 79

80 Andra möjliga yttre riskfaktorer som identifierats är klimatförändringar i form av stormar och översvämningar. Vidare kan riskfaktorer tillkomma med en förändrad stadsplanering i närområdet. I ÖP2010 är området väst om Akka Frakts verksamhet planlagt för bostadsområde inom år. Samma sak gäller för området norr om väg 956, nordväst om verksamhetsområdet. Ny översiktsplan planeras vara färdigställd Påverkan och konsekvenser Farliga ämnen Vid bergtäkten förekommer ämnen klassificerade som explosiva i sådan omfattning att verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). De explosiva ämnen som förekommer är ANFO och sprängkapslar men även explosiva ämnen i borrhål. Borrhålen är inför sprängning laddade med bulkemulsion som har explosiva egenskaper först i samband med injekteringen i borrhålen. I tabell nedan redovisas en beräkning enligt Sevesolagen. Av denna framgår att kvoten överstiger 1 för den lägre kravnivån men understiger 1 för den högre kravnivån. Verksamheter som utgör Sevesoverksamhet på den lägre kravnivån ska upprätta ett handlingsprogram, bilaga B9. Tabell Maximalt förekommande mängder av ämnen med fysikaliska faror. * Mängden är under 2 % men lagerhållning sker invid sprängämneslager, i separat container. ** Boosterladdningen består av en plastbelagd cylindrisk kropp av en gjuten TNT / Hexogen formulering eller TNT / HMX formulering med en integrerad sprängkapselladdning tillverkad av Pentaerytritoltetranitrat eller Pentaerytritoltetranitrat / Tetryl. Maximalt förekommen mängd vid ett och samma tillfälle kommer inte att förändras med ansökt verksamhet. Riskbedömning WSP genomförde på uppdrag av bolaget i februari 2016 en riskbedömning med fokus på stora olyckor till följd av okontrollerade händelseförlopp. I riskbedömningen identifierades sju scenarier som bedömdes utgöra allvarliga kemikalieolyckor. Tre av dessa scenarier kopplar direkt till sprängämnesfabriken och dess lagerhållning och bedöms därav inte längre relevanta. Under april/maj 2017 harr riskbedömningen reviderats bland annat utifrån ansökt verksamhet. Riskbedömningen återfinns i sin helhet i bilaga B10. Fyra scenarion bedöms fortfarande som relevanta för verksamheten: Olycka vid transport av ANFO inom området Dalby bergtäkt

81 Olycka vid lagring av sprängämne. Olycka vid transport av råvara till bulkemulsion inom området. Olycka vid sprängning. Samtliga scenarier bedömdes ha låg sannolikhet och att inga allvarliga konsekvenser riskerar att uppstå utanför bolagets verksamhetsområde. Explosionsscenarierna bedöms inte uppstå momentant och den konservativa konsekvensuppskattningen baseras på att personer inom konsekvensområdet inte blir informerade eller varnade om olycka och därmed inte hinner utrymma. Scenariernas varaktighet har bedömts till flera timmar i samtliga fall. Flera av scenarierna kan ta flera timmar innan den slutgiltiga konsekvensen med avseende på liv och hälsa uppstår, och efterföljande konsekvenser för miljön vid släckning kan pågå under flera timmar. Avstånden till de natur-, kultur- och friluftsvärden som finns inom områden utanför verksamhetsområdet bedöms följaktligen även fortsättningsvis vara tillräckliga för att kunna upprätthålla en hög säkerhet för de som vistas inom dessa områden. Även om riksintresseområde för både naturvård och friluftsliv sträcker sin inom verksamhetsområdet är detta inhägnat och inget friluftsliv kan bedrivas här. Skyddsåtgärder Boalget har vidtagit ett flertal åtgärder för att minska risken för allvarlig kemikalieolycka. Skyddsåtgärder finns både i form av befintliga åtgärder, barriärer men även beredskap. För att komplettera de åtgärder som redan är vidtagna inom verksamheten, för att utgöra barriärer för att förhindra en allvarlig kemikalieolycka och begränsa effekterna av en om den ändå skulle inträffa, föreslås i riskbedömningen ytterligare åtgärder. Kompletterande åtgärder avser också ytterligare beredskap vid olycka. De befintliga åtgärder som finns är bland annat: Vid infarten till verksamhetsområdet, vid vågen, finns en vakt som är bemannad under kontorstid. Utanför kontorstid är grinden stängd. Verksamhetens olika delar är delvis separerade från varandra vilket innebär ett inneboende skydd mot brand, explosion och spridning av giftiga gaser. Separationen är en följd av befintliga konsekvensutredningar som underlag till tillståndsansökan enligt SÄIFS 1998:4. Avstånden kompletteras av naturliga avskärmningar och konstruerade vallar för skydd mot explosion. Förråden är konstruerade för lagring av sprängämnen och är inköpta i färdigt skick. Förråden är gjorda av betongväggar, vilket gör att påkörning inte bedöms kunna orsaka olycka. Förråden är försedda med åskledare och skyltar med rökförbud är anslagna. Vaktbolag genomför rondering en gång per natt med avseende på inbrottsrisk. Sprängämnesförråden är utrustade med pulversläckare. Inom området finns flera avrinningsdammar till vilka dagvatten inom området rinner. Den västra dammen är försedd med automatisk pump som startar vid viss nivå. Dammen kan även användas som uppsamling för släckvatten vid olycka. Den norra dammen inom området har ingen automatisk pump, och någon sådan behöver således inte beaktas i händelse av olycka Hastighetsbegränsningen inom området är 40 km/h. Förråden för lagring av sprängämnen är Ex-klassade. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 81

82 Därutöver finns även en information till allmänheten upprättad och publicerad på Räddningstjänstens webbplats. De kompletterande åtgärder som föreslagits i riskbedömningen är följande: För de olika scenarierna har ett antal kompletteringar av befintliga rutiner samt behov av nya identifierats, vilket ska genomföras för att minska risken för olycka och för att verksamheten ska ha tillräcklig beredskap vid olycka. Framtagande av insatsplan i samarbete med räddningstjänsten. Upprätta evakueringsplatser med beaktande av scenarierna. Släckvattenutredning för att försäkra sig om att verksamheten kan ta hand om de släckvattenmängder som kan förväntas vid en dimensionerande brand. Etablera kontakt med saneringsföretag för eventuell sanering med avseende på förorenat släckvatten kan behövas efter olycka, och som förebyggande arbete för att undersöka vilken kapacitet som finns. Transporter av ANFO och råvara till bulkemulsion kan förekomma på vägen mellan kontor och matsal, vilket är de byggnader med flest personer i inom verksamheten. Om en olycka inträffar där finns således flest personer inom konsekvensområdet. I vissa fall kan denna transportväg inte undvikas på grund av begränsad framkomlighet, men den södra transportvägen runt täkten ska användas i största möjliga mån. Fortsatta möte och diskussioner med Räddningstjänsten Syd för att följa upp hur verksamhetens beredskap kompletterar samhällets. Beredskapsorganisationen och rutiner bör övas regelbundet. Ett lämpligt intervall är en gång per år. Övningar bör genomföras tillsammans och i samråd med kommunen och andra berörda aktörer. De rekommenderade åtgärderna är genomförda. Gällande släckvatten har ett kortare resonemang tagits fram, se avsnitt Släckvattenhantering nedan. Figur Transportvägar för ANFO inom verksamhetsområdet Dalby bergtäkt

83 Släckvattenhantering I händelse av en brand kommer släckvatten att uppstå. Det förekommer idag endast ett sprängämnesförråd vid verksamheten och förrådet ligger inte i anslutning till eller i närheten av några dagvattenbrunnar och det är cirka 120 meter till dammen vid östra brottet. Släckvattnet kommer i händelse av brand att gå till de lågpunkter som finns inom området. Marken vid förrådet lutar mot brottet och vid en brand kommer släckvatten kunna kontaminera mark där släckvatten samlats men även rinna ner i brottet. Kontaminerad jord kan grävas bort och vid händelse att släckvatten når dammen vid östra brottet kan vattnet samlas i denna. De farliga ämnen som finns i brandvattnet innehåller bl.a mineraloljor. Mineraloljor är ej lösliga i vatten och kan tränga ned i jorden och förorena grundvattnet. Mineraloljor är giftiga för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Om släckvatten når dammen kan pumpen i dammen stängas av och mineraloljan kan fångas upp och omhändertas. Dammen är över m2 och har ett djup om cirka 3 meter. Vid normal drift finns det utrymme tillgängligt i dammen för omhändertagande av släckvatten. En höjning av vattenmängden (tillfört släckvatten) med 0,5 meter i dammen motsvarar en volym om cirka m3. Ett eventuellt släckvatten kan på så sätt omhändertas och hindras att det når mark eller vatten utanför verksamhetsområdet. I närheten av de lokaler som förr användes för tillverkning av sprängämne samt lagring av ammoniumnitrat finns dagvattenbrunnar. Därför togs frågan om släckvattenutredning upp i riskanalysen. Tillverkningen av sprängmedel samt lagringen av ammoniumnitrat är avvecklad, varför frågan om en separat släckvattenutredning ej längre är aktuell Bedömning Dalbytäkten utgör redan idag en Sevesoverksamhet på den lägre kravnivån och bolaget har ett systematiskt och dokumenterat sätt att arbeta med risk- och säkerhetsfrågor. I verksamheten finns specifika instruktioner för sprängning, transport av sprängämne m.m.. Dessa är framtagna för att arbetet ska utföras på ett säkert sätt. Fortlöpande tillsyn utförs genom daglig närvaro i området där alla har en skyldighet att anmäla alla brister. Utöver detta genomförs en systematisk fortlöpande tillsyn. Bolaget har även infört begränsad hastighet inom området för att minska risken för olyckshändelse. Det föreligger en riskbild vid den ansökta verksamheten som kopplar till sprängning och dess transporter. Explosiva ämnen förekommer vid verksamheten men även ämnen som har explosiva egenskaper först i samband med injekteringen i borrhålen, det vill säga under en begränsad tid. Med hänsyn taget till bolagets systematiska riskreducerande arbete och de riskförebyggande åtgärder som vidtagits enligt ovan bedöms risknivån acceptabel samt att inga allvarliga konsekvenser bedömts uppstå utanför täktens verksamhetsområde. Maximalt förekommen mängd farliga ämnen i ansökt verksamhet kommer inte att förändras jämfört med i dagsläget och riskbilden bedöms inte förändras. Ansökt verksamhet bedöms utifrån planerade skyddsåtgärder inte förhindra att det nationella miljömålet god bebyggd miljö uppfylls. Sammantaget bedöms ansökt verksamhet med de åtgärder som verksamheten vidtagit och det löpande arbete som utförs inom risk och säkerhet medföra en acceptabel risknivå för människors hälsa och miljön i jämförelse med nollalternativet sett ur kort, medellångt och långt perspektiv. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 83

84 7.15 ENERGIEFFEKTIVISERING Bolaget har identifierat två större möjligheter till energieffektivisering av anläggningen i Dalby: Begränsa lokalanvändningen. Verksamheten är idag utspridd och genom att koncentrera personalutrymmen och verkstadslokaler till färre byggnader kan behovet av uppvärmda lokaler minskas. Detta är en åtgärd som sker succesivt eftersom det behövs investeras i nya lokaler samt att en del äldre lokaler behöver avetableras/rivas. Minska de interna transporterna inom täktområdet. Genom en mer optimal placering av krossarna kan transportsträckan från nybrutet berg till inlastningen i krossanläggningen minskas, vilket skulle innebära en minskning av transportarbetet inom täktområdet med cirka 20%. Även denna åtgärd kommer att ske succesivt eftersom den innebär omfattande ombyggnader samt nyinvesteringar. Utöver dessa två punkter så kommer övriga succesiva ny- och reinvesteringar i ny energieffektivare produktionsutrustning och maskinpark innebära ett minskat energibehov. 8 FÖRSLAG TILL KONTROLL AV VERKSAMHETEN I enlighet med förslag till villkor, avser bolaget att inom sex månader från det att beslut om tillstånd vunnit laga kraft, inlämna ett förslag till ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. Nedan redovisas exempel på omfattning av kontroll och åtgärder som kan komma att vidtas: Omedelbart innan sprängning kommer det ske en översyn av riskområdet för att kontrollera att ingen finns i området. I övrigt ska Arbetsmiljöverkets föreskrifter vid sprängning följas. Vid varje sprängning ska upprättas en sprängjournal. Buller-, vibrations- och luftstötmätningar kommer att ske i fastställda mätpunkter och intervall enligt det kontrollprogram som ska upprättas för verksamheten. Stoftmätning utförs en gång per år. Utpumpat vatten kommer att mätas med flödesmätare. Avsänkning av grundvattenytan kommer att kontrolleras genom observation i befintliga brunnar enligt det förslag till kontroll av verksamheten som ska upprättas. Miljöprovtagning kommer att ske på utgående vatten i två punkter (söder och väster) med avseende på bland annat suspenderade ämnen, totalkväve och oljeindex. Krav på åtgärder enligt tillståndsvillkor kommer att följas upp kontinuerligt och dokumenteras. I enlighet med gällande krav, upprättas årliga miljörapporter för verksamheten. Miljörapporterna skickas till tillsynsmyndigheten via SMP Dalby bergtäkt

85 8.1 KONTROLL AV INKOMMANDE MASSOR Krav på massor Massor som tas emot för anläggningsändamål (bullervall) ska uppfylla de haltkriterier som framgår av bilaga B8. Om ingen misstanke finns om att dessa haltkriterier överskrids eller att jorden är förorenad på annat sätt får massor bestående av jord och sten tas emot utan provtagning. En avfallsdeklaration ska i förtid lämnas till bolaget. Leverantören ska i deklarationen redovisa innehåll (mängd och karaktär) och ursprung. Analysresultat från genomförd markundersökning eller provtagning kommer att krävas vid inleverans av massor som kommer från tidigare bebyggda eller utfyllda områden. Varje inkommande lass besiktigas okulärt vid införseln av personal på plats. Vid infartskontrollen kontrolleras att materialet inte: har avvikande färg eller lukt innehåller synliga främmande föremål har några synliga eller förnimbara förekomster av petroleumprodukt. på något annat vis avviker från vad som kan antas vara normalt Vid misstanke om att det inkommande materialet är eller kan vara förorenat kommer lastbilen att avvisas Dokumentation Alla resultat av utförda kontroller ska dokumenteras som en del av bolagets egenkontroll. Dokumentationen, som även kommer att redovisas i den årliga miljörapporten, omfattar: 9 Mängden inkörda massor, massornas ursprung och hur stor mängd som körts från respektive plats. Avfallsdeklarationer/fraktsedlar analysresultat. Dokumentation från utförd mottagningskontroll. för inkommande massor samt tillhörande SAMLAD BEDÖMNING En bergtäktverksamhet innebär alltid en viss grad av negativ påverkan i form av t ex buller, transporter, grundvattenbortledning etc. Denna typ av påverkan uppstår oavsett var en täktverksamhet är lokaliserad. Dalbyalternativet innebär en relativt liten grad av sådan påverkan. Bolaget har visat att behovet av bergmaterial från Dalbytäkten är uppenbart. Verksamheten bedöms inte försvåra uppfyllandet av miljökvalitetsnormer och miljömål. Verksamheten utifrån ett sevesoperspektiv bedöms medföra en acceptabel risknivå för människors hälsa och miljön i jämförelse med nollalternativet. Vid en jämförelse med nollalternativet, vilket kommer att kräva att behovet av bergmaterial i regionen måste täckas av en produktionsökning i befintliga täkter i regionen eller av en Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 85

86 nyetablering av täktverksamhet långt från avsättningsområdet, bedömer bolaget att planerad täktverksamhet på rubricerade fastigheter är det bästa alternativet. Sammantaget bedöms ansökt verksamhet, inklusive föreslagna åtgärder, medföra en acceptabel risk för påverkan för människors hälsa och miljön i jämförelse med nollalternativet sett ur kort, medellångt och långt perspektiv. Sammantaget har bolaget, genom utredningar och förslag på skyddsåtgärder, visat att ansökt verksamhet är förenlig med Miljöbalkens bestämmelser Dalby bergtäkt

87 10 REFERENSER Artportalen, Hemsida - Fahlstedt, T. (2002). Sydsten AB, recipientutredning avseende dagbrottet i Dalby. Jordbruksverket. Dnr /02. Helldin, J-O, 2013, Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II slutrapport, CBM:s skriftserie 74, Centrum för biologisk mångfald. Länsstyrelserna, Hemsida - Länsstyrelsernas GIStjänster. Länsstyrelsen i Skåne, 2018, REMISS Handlingsplan för grön infrastruktur Insatsområden för grön infrastruktur Aktuell period: Daterad Länsstyrelsen Skåne, Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter. 2014:9. Malmqvist, A Önneslövs och Dalby fälader Inventering av arter och förslag till utvecklingsplan. På uppdrag åt Lunds kommun. Naturcentrum Miljömålsportalen, Hemsida MinBaS II, Undersökning av eventuella täktverksamhet, Rapport nr 3.1a-4. effekter på vegetation av damning från MinBaS II, Vibrationer och luftstötvåg, Delprojekt 3.1.a3. Olofsson, S. O., 1999, Modern Sprängteknik. Riksantikvarieämbetet, Hemsida - Fornsök. Sjölund, Gustaf; Kväveläckage från sprängstensmassor, 1997, Luleå Tekniska Universitet. Skogsstyrelsens databas Skogens Pärlor, Hemsida Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Hemsida Sveriges Geologiska Brunnsarkivet. Undersökning SGU, Hemsida Kartgeneratorn, Sveriges Geologiska undersökning SGU, Grus, sand och krossberg 2015 Periodiska publikationer 2016:3. Vatteninformationssystem Sverige, Hemsida Werner, K., och Collinder, P., 2011, Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper inom nätverket Natura Vattenmyndighetens delrapport. Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. 87

88 VI ÄR WSP WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Dalby bergtäkt WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare.