Reviderad version Upprättad av: Kim Svitzer Granskad av: Mats Waern. Klicka här för att ange text.

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten samt tillstånd enligt 7 kap 28a m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. Samrådet omfattar även Seveso Reviderad version Upprättad av: Kim Svitzer Granskad av: Mats Waern Klicka här för att ange text.

2 SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om tillstånd för bergtäkt,bortledande av grundvatten samt tillstånd enligt 7 kap 28a m.m. på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1 i Lunds kommun, Skåne län. Samrådet omfattar även SEVESO KUND AB Sydsten Stenyxegatan Malmö Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor KONSULT WSP Sverige AB Box Jönköping Besök: Östra Storgatan 67 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Kim Svitzer, WSP Sverige AB Tfn: E-post: kim.svitzer@wspgroup.se Peter Weywadt, AB Sydsten Tfn: E-post: Peter.Weywadt@sydsten.se 2 (31)

3 Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor INNEHÅLL 1 INLEDNING OCH BAKGRUND ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FÖRUTSÄTTNINGAR DELOMRÅDEN ALTERNATIVA UTFORMNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING PLANFÖRHÅLLANDEN KRINGBOENDE FRILUFTSLIV NATURMILJÖ KULTURMILJÖ RIKSINTRESSEN NATURA 2000-OMRÅDE KNIVSÅS (SE ) VATTEN VERKSAMHETSBESKRIVNING AVGRÄNSNING OCH OMFATTNING BERGTÄKT VATTENVERKSAMHET MASKINPARK ELDRIFT, BRÄNSLE- OCH KEMIKALIEHANTERING BYGGNADER ARBETSTIDER TRANSPORTER VERKSAMHET VILKEN OMFATTAS AV SEVESO-REGELVERKET AVFALL EFTERBEHANDLING FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN BULLER DAMNING VIBRATIONER OCH LUFTSTÖTVÅGOR YT- OCH GRUNDVATTEN NATURMILJÖ KOMPENSATIONSÅTGÄRDER LANDSKAPSBILD LOKALISERING OCH ALTERNATIV NOLLALTERNATIV ALTERNATIV FÖRSLAG TILL AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) FÖRSLAG TILL INNEHÅLLS-FÖRTECKNING I MKB (31)

4 10 SAMRÅD OCH TIDPLAN Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Anmälan Seveso Sydsten, Handlingsprogram Seveso Sydsten Riskbedömning Seveso Sydsten PM Utvärdering av laktester på sedimenterat material PM HYDRO - GEOHYDROLOGI DALBY BERGTÄKT Rapport Ekologgruppen, Kontroll av vegetation och uttorkning vid Knivåsen Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor (31)

5 1 INLEDNING OCH BAKGRUND AB Sydsten (bolaget) är en av sydsveriges största leverantörer av bergmaterial- och betongprodukter. I dagsläget bedrivs täkt av berg m.m. vid anläggningen i Dalby. Nuvarande tillstånd gäller till och med Då Sydsten ser ett fortsatt behov av ballastprodukter i regionen är avsikten att ansöka om ett förnyat täkttillstånd inom fastigheterna Önneslöv 38:3 och 44:1. Tillstånd till fortsatt verksamhet i täkten kommer att sökas enligt 9 kap miljöbalken. För utpumpning och bortledning av grundvatten kommer tillstånd att sökas enligt 11 kap. miljöbalken. Den planerade verksamheten skulle under vissa omständigheter kunna påverka det närliggande Natura 2000-området. Hur stor påverkan går emellertid inte att med säkerhet att fastslå i nuläget utan kommer att vara föremål för de utredningar bolaget avser att göra i samband med tillståndsansökan. För det fall utredningarna skulle visa att det finns en risk för påtaglig påverkan på Natura 2000-området avser bolaget att även ansöka om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Föreliggande samrådsunderlag har upprättats enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Eftersom den planerade täktverksamheten antas medföra en betydande miljöpåverkan, kommer samråd även att genomföras med övriga som kan antas bli berörda; dvs privatpersoner, statliga myndigheter, kommuner och organisationer, enligt 3 förordning (1998:905). Då den planerade verksamheten utgör en s.k. Seveso-verksamhet ska samråd även ske enligt 6 kap. 4a miljöbalken. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare AB Sydsten Adress Stenyxegatan Malmö Organisationsnummer Kontaktperson Peter Weywadt Tfn: E-post: Peter.Weywadt@sydsten.se Bolaget avser att söka om en tillståndstid på 25 år med ett totaluttag på 45 miljoner ton berg, 2 miljoner ton morän samt möjlighet för hantering av 4 miljoner ton externt entreprenadberg. Hanteringen av entreprenadberg uppstår vid olika entreprenader såsom vägbygge, etc. Entreprenadberg utgör en produkt vilket framgår av Nacka tingsrätts dom i mål om Förbifarten, M sid Hanteringen av entreprenadberg faller inom övrig krossning och sortering och omfattas av huvudtillståndet kod Entreprenadberg utgör således ingen särskild avfallskod. Tillstånd för täktverksamhet m.m. avses att sökas enligt 9 kap. miljöbalken och den planerade verksamheten bedöms omfatta följande verksamhetskoder enligt miljöprövningsförordningen (2016:1188): 5 (31)

6 4 kap (B) Tillståndsplikt B och verksamhetskod gäller för täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. 4 kap (C) Anmälningsplikt C och verksamhetskod gäller för anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. 29 kap (B) Tillståndsplikt B och verksamhetskod gäller för att deponera icke-farligt avfall. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 18, 19, 20 eller 21. Förordning (2016:1188). Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor kap (C) Anmälningsplikt C och verksamhetskod gäller för att återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa. Förordning (2016:1188). Tillstånd för bortledande av grundvatten kommer att sökas enligt 11 kap. miljöbalken. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Malmö-Lund är en attraktiv och expansiv region, vilket har en direkt påverkan på Sydsten. Bergtäkten i Dalby står idag för 50 % av allt bergmaterial som levereras till regionen. Det innebär att när regionen växer så ökar efterfrågan på Sydstens bergmaterial. Det finns inga tecken på att denna expansion kommer att avta, snarare tvärtom. Befolkningsprognoserna pekar på en fortsatt ökad befolkning i regionen, vilket innebär 6 (31)

7 att fler bostäder behöver byggas. Detta medför i sin tur även en utbyggnad av infrastrukturen där anläggande av vägar, järnvägar, hamnar etc. generar stort behov av bergmaterial. Bolaget ser idag ett behov av ett maximalt tillåtet årligt uttag på runt 2,3 miljoner ton berg och morän. Utvidgningen av bergtäkten är möjlig åt tre olika håll. I figur 1 redovisas de olika delområdena som är aktuella för utvidgning av bergtäkten. 3.1 Delområden Eftersom Sydsten påverkar trakten med sin verksamhet, vill man naturligtvis ta hänsyn till de boendes och andra berördas synpunkter i samband med denna samrådsprocess. Företaget har därför identifierat och analyserat tre olika alternativ till utvidgning, vilka listas nedan. Dessa olika delområden berörs av olika skyddsvärden men hyser också olika typ av bergkvaliteter. Det ska noteras att bolaget inte är i behov av alla tre delområden, men i detta skede av samrådet utreds alla tre områden och beroende på utredningarnas resultat samt resultatet av samrådet kommer ansökan att slutligen innehålla ett eller två av dessa delområden. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Nedan redovisas bergets kvalité för de olika delområdena: 1. Delområde 1 är den så kallade enefäladen i norr. Berget överlagras av 3-4 meter morän. Berget består här av en blandning av granit/gnejs och diabas och har en mycket hög kvalité. Materialet bedöms lämpligt för bl.a. vägbyggnad, betong- och asfaltproduktion. 2. Delområde 2 angränsar bergtäkten i öster. Berget består av en blandning av granit/gnejs och diabas. Materialet bedöms lämpligt för bl.a. vägbyggnad, betong- och asfaltproduktion. Berget överlagras av 2-4 meter moränlager. Moränen är stenig/blockig och är lämplig för utfyllnad inom områden med krav på hög bärighet som t.ex. hamnar. 3. Delområde 3 inbegriper Högebjär naturreservat. Berget har skiftande kvalité av både lämpligt berg och mindre lämpligt berg. I västra delen av området finns det berg som ej har brutits på grund av sämre kvalité. I östra delen av området finns berg av bättre kvalitet som är lämplig sig för bl.a vägbyggnad. De överlagrande jordlagren är av skiftande kvalitet och varierar mellan en ren lera och på sina ställen blockrik morän. Jordlagret har en mäktighet på mellan 2 och 10 meter. En del av avbaningen, det vill säga de avlägsnade jordmassorna ovanpå berget bedöms användbara för anläggningsändamål. Delområde 3 är det sämsta delområdet ur kvalitetssynpunkt. SGU och Naturvårdsverket har förklarat området vid bergtäkten i Dalby som ett område av riksintresse avseende ämnen och material för landets materialförsörjning. Riksintresset är detaljavgränsat geografiskt. De tre föreslagna alternativa utvidgningsområdena ligger inom riksintresset. 7 (31)

8 Figur 1. Visar de olika delområdena som är aktuella för utvidgningen av bergtäkten. 3.2 Alternativa utformningar Nedan redovisas olika förslag på alternativ för utvidgning av bergtäkten Alternativ 1 (Huvudalternativ) Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Figur 2. Svart streckning är verksamhetsområde. Gul streckning visar föreslaget nytt brytningsområde alternativ 1,vilket enbart inkluderar området i öst samt fäladen i norr. 8 (31)

9 3.2.2 Alternativ 2 Figur 3. Röd streckning visar föreslaget nytt brytningsområde alternativ 2, vilket inkluderar området i öst men ej Högebjär naturreservat i söder eller enefäladen i norr. Svart streckning utgör verksamhetsområde Alternativ 3 Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Figur 4. Svart streckning är verksamhetsområde. Grön streckning visar föreslaget nytt brytningsområde alternativ 3,vilket inkluderar fäladen i norr, del av granskogen i öst samt Högebjär naturreservat i söder. 9 (31)

10 3.2.4 Alternativ 4 brytning inom befintligt brytområde Om brytning sker ner till 8 pallars djup, med en pallhöjd på 18 meter finns det teoretiskt ganska så stora mängder berg att tillgå inom befintligt brytområde. Täkten kommer i så fall att bli cirka 144 meter djup. Nedfartsvägar kommer att ta mycket plats i anspråk och den praktiskt uttagbara mängden berg blir i storleksordningen 60% av det bedömda behovet. En djup täkt på en begränsad yta kommer att innebära ett stort behov av energikrävande transporter av berg i vertikalled. Alternativet kommer att innebära avsevärt försämrade ekonomiska möjligheter för driften av täkten. Brytning inom befintlig brytgräns ses således inte som ett realistiskt alternativ. 4 OMRÅDESBESKRIVNING Bergtäkten ligger ca 1 km öster om Dalby samhälle i ett öppet jordbrukslandskap. Norröver breder ett mer småbrutet skogslandskap ut sig, se figur 5. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Figur 5. Täkten är lokaliserad öster om Dalby, ungefärlig position markerad med röd ring i kartan. (Eniro.se) Området närmast omkring täkten består av skog i öster men i söder och norr är det mer öppet mot jordbrukslandskapet. Västerut finns mer samlad bebyggelse. 4.1 Planförhållanden För området kring Dalby och den planerade täkten antogs en översiktsplan (ÖP) av kommunstyrelsen i Lunds kommun i juni Arbetet med en ny ÖP för Lund påbörjades I ÖP påpekas att Miljöbalken inte bara innebär en rätt att utvinna viktiga mineraler, utan även en skyldighet att hushålla med dem. 10 (31)

11 Sten- och grustillgångar är av stort intresse för regionen då tillgångarna i sydvästra Skåne är små. Ofta uppstår konflikter mellan olika intressen i samhället, som exempel är Dalbytäkten av riksintresse för både bergmaterial och för friluftsliv. Kommunen beskriver i ÖP ett antal ställningstaganden som gäller för täkter i kommunen däribland: 1. Kommunen ska noga pröva markanvändning som påtagligt kan försvåra utvinningen av sten och grus i befintliga täkter. 2. Kommunen förespråkar utnyttjande av befintliga täkter framför etablering av nya med hänsyn till den påverkan på omgivningen varje täkt har. 3. För att minimera intrånget i landskapet skall fortsatt utvinning i första hand ske på djupet. 4. Med hänsyn till långsiktig hushållning med materialet är det viktigt att reglera brytningstakten. 5. Kommunen ska, fortsatt, verka för att en grushushållningsplan utarbetas för hela Skåne, där man även beaktar möjligheterna till utvinning i övriga delar av Sydsverige. Denna plan ska även omfatta övergång till andra transportsystem såsom till exempel järnvägs- och sjötransporter, samt utredning av lämpliga lägen för omlastningsterminaler. Översiktsplanen visar kartor på hur förändrad och reglerad markanvändning skall se ut. Lunds kommuns Naturvårdsprogram, antaget av kommunfullmäktige i mars 2013, berör området precis öster om den planerade verksamheten. Det finns inga detaljplaner som berör vare sig täktområdet eller närliggande områden (Lunds kommun). Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Kringboende Närmaste bostadshus ligger öster om täkten, ungefär 200 m från gränsen till planerat verksamhetsområde och brytningsområde, se figur 6. Väster om täkten ligger närmaste bostadshus ca 200 m från verksamhetsområdet. Huset är lokaliserat inom en del av industriområdet. Figur 7 och 8 visar östra samt västra bostadshusens placering tydligare i förhållande till brytområdet. Dalby ligger ca 1000 m väster om täkten och är den närmast belägna större bebyggelsen. 11 (31)

12 Figur 6. Streckade blå linjer markerar 500 respektive 1000 m avstånd från gränsen till verksamhetsområdet. Röd pil visar närmaste bostad öster om området samt blå pil visar närmast bostad väster om täkten. Källa: Fastighetskartan, Metria Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Figur 7. Streckade blå linjer markerar 500 respektive 1000 m avstånd från gränsen till verksamhetsområdet. Blå pil visar närmaste bostad väster om brytningsområdet 12 (31)

13 Figur 8. Streckade blå linjer markerar 500 respektive 1000 m avstånd från gränsen till verksamhetsområdet. Röd pil visar närmaste bostadshus öster. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Friluftsliv Riksintresseområdet präglas av Sveriges sydligaste horst Romeleåsen. Landskapet är varierat med fäladsmarker och vidsträckta ädellövsskogsområden. Skrylleområdet som är ett av de största rekreationsområdena i sydvästra Skåne och besöks av mer än en halv miljon människor varje år. Skogsområdena i Måryds naturreservat utgör kärnan i området men även åker och betesmark förekommer. Skåneleden går igenom området och sammanbinder områdets norra och södra delar. I området finns det även en mängd stigar och skogsbilvägar som möjliggör strövande och cykling i området. Inget av dessa delar kommer att beröras av täktens utvidgning. Riksintressena för friluftsliv överlappar täkten. Blå streckningen visar riksintresse för friluftsliv, Romeleåsen med Skrylleområdet, som går genom täktens verksamhetsområde samt lila rutnät visar Riksintresset för rörligt friluftsliv, Sjö- och ålandskapet vid Romelåsen i Skåne. Detta område ligger utanför verksamhetsområdet, se figur (31)

14 Figur 9. Riksintresse för rörligt friluftsliv (lila rutnät) och riksintresse för friluftsliv (blå streckning). Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Naturmiljö Delområde 3 innefattar stor del av Högebjär naturreservat och precis norr om verksamhetsområdet gränsar täkten till Knivsås-Borelund naturreservat. Naturreservaten består till största delen av de värdefulla naturmiljöerna betes- och odlingslandskap och har som syfte att bland annat bevara den biologiska mångfalden för kärlväxter. Ungefär 1 km sydost om verksamhetsområdet vid Norra Ugglarp ligger två stycken utpekade nyckelbiotoper. Dessa områden berörs inte av täktens utvidgning. 14 (31)

15 Figur 10. Naturreservat (brun streckning). Källa: Fastighetskartan, Metria. Den östra delen av täkten ingår i Länsstyrelsens naturvårdsprogram, Terrängformer (gamla M-län) se figur 11. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Figur 11. Lila streckning visar området som ingår i Länsstyrelsens naturvårdsprogram Terrängformer (gamla M-län). 15 (31)

16 4.5 Kulturmiljö Kulturlämningar finns i och omkring området. De två polygonerna inom föreslaget nytt brytområde är registrerat som fossil åker. Punktobjekten är olika typer av rösen. Objekten är idag helt utbrutna och finns således inte kvar. Figur 12. Kartan visar kulturlämningar i form av punkt-, linje- och polygonobjekt (lila markeringar). Källa: Riksantikvarieämbetet. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Riksintressen Nuvarande verksamhetsområde och även föreslaget nytt brytningsområde ingår i riksintresset för bergmaterial, se figur (31)

17 Figur 13. Grått område visar område som ingår i riksintresse för bergmaterial. Källa: SGU, Geodataportalen, Alla alternativa delområden ligger inom riksintresse för naturvård, Hardeberga- S Sandby- Dalby- Krankesjöområdet, se figur 14. Riksintresse för kulturmiljövård gränsar till föreslaget nytt brytningsområde. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor (31)

18 Figur 14. Riksintresse för kulturmiljövård (grön streckning) och riksintresse för naturvård (brun streckning). 4.7 Natura 2000-område Knivsås (SE ) Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Norr om täkten, ca 90 m från föreslaget brytområde och 10 m från föreslaget verksamhetsområde finns Natura 2000-området Knivsås (Figur 15). Knivsås karakteriseras av markerade rullstenssåsar (s k getryggsåsar) bevuxna med omväxlande örtrik bokskog på sydlänta sluttningar och fattigare bokskog på norrsluttningarna. Övriga delar består av gamla fäladsmarker med både torr- och fukthedsvegetation. Merparten av områdets fäladsmarker är opåverkade av gödselmedel och har en lång beteskontinuitet vilket skapat förutsättningar för en artrik flora och fauna. Söder om åsen finns ett gammalt vattenfyllt stenbrott. Områdets naturtyper samt bedömd bevarandestatus vid basinventeringen syns i Tabell 1. Stagg-gräsmarker, 6230, är en prioriterad naturtyp inom EU. Tabell 1. Knivsås naturtyper med arealer och bevarandestatus. Kod Namn Areal naturtyp med bevarandestatus Fullgod Icke fullgod 4030 Torra hedar 2, Enbuskmarker 1,2 2, Stagg-gräsmarker 0,33 18 (31)

19 6410 Fuktängar 0, Öppna mossar och kärr 0, Hällmarkstorräng 0, Näringsfattig bokskog 2, Näringsrik bokskog 6, Näringsrik ekskog 0,48 Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Figur 15. Natura 2000-område enligt habitatdirektivet (blå streckning). 4.8 Vatten Sweco har utfört en hydrogeologisk utredning med anledning av planerad utvidgning, se bilaga 5. I denna framgår beräknat påverkansområde till följd av bortledande av grundvatten. Enligt SGU:s dataregister Brunnsarkivet finns det registrerade brunnar, för både dricksvatten och energiproduktion i närheten av täkten, se Figur 16. I västra delen av verksamhetsområdet finns en dricksvattenbrunn med osäkert läge men med position mitt emot finsilo, användning för industri (62 m totaldjup). Öster om täkten finns en vattenbrunn, användning enskild vattentäkt; hushåll, fritidshus, mindre lantbruk (fel i läge <100 m). Norr om fäladen finns en brunn med brunnsanvändning större lantbruksvattentäkt och en med industrivatten. Närmare Dalby samhälle finns flertalet energibrunnar. Söder och väster om verksamhetsområdet ligger dikningsföretag, se figur (31)

20 Figur 16. Dricksvattenbrunnar (gröna och lila droppar) och energibrunnar (gröna fyrkanter). Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Figur 17. Område inom strandskydd visar rödstreckad linje. Dikningsföretag står för dikningsföretag som digitaliserats från Länsstyrelsens vattenarkiv efter Båtnadsområde visar båtnadsområde som digitaliserats från Länsstyrelsens vattenarkiv efter Källa: Länsstyrelsen Skåne 20 (31)

21 5 VERKSAMHETSBESKRIVNING 5.1 Avgränsning och omfattning Den planerade huvudalternativet kommer att ske dels genom brytning av 5 pallar á 18 meter inom områdets östra del och dels genom brytning av ytterligare en pall inom befintligt brytningsområde d.v.s. totalt 6 pallar á 18 meter. Ungefär 45 miljoner ton berg bedöms kunna brytas totalt. Brytningen kommer att ske ner till nivå - 4 m i den östra delen och till - 24 m i den västra delen. Årsproduktionen beräknas normalt uppgå till ca 1,5 miljoner ton men för att kunna möta tillfälliga toppar i efterfrågan avser bolaget att ansöka om tillstånd för en maximalt tillåten årsproduktion om 2,3 miljoner ton. Överlagrande jordlager kommer att avbanas och användas till efterbehandling eller försäljas, massorna består till största delen av morän. Schaktmassor kommer även tas in för anläggningsändamål, t.ex. för bullervallar runt täkten Bolaget avser att ansöka om en tillståndstid om 25 år och ett totalt uttag på 45 miljoner ton berg, 2 miljoner ton morän samt möjlighet att hantera 4 miljoner ton extern entreprenadberg Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Bergtäkt Täktverksamheten kommer att bedrivas på ett för branschen traditionellt sätt. De ingående momenten i verksamheten är: - Avbaning - Borrning - Sprängning - Knackning - Lastning och interna transporter - Förkrossning - Efterkrossning - Finkrossning - Sortering - Uttransport - Mottagning och bearbetning av externa massor och entreprenadberg Krossning och siktning/sortering kommer i huvudsak att ske i fast anläggning. Krossning och siktning/sortering kommer även att ske med mobil utrustning, huvudsakligen inom brytningsområdet. Upplag kommer att finnas både inom och utanför brytningsområdet. 21 (31)

22 5.3 Vattenverksamhet Enligt definition i 11 kap. 2 miljöbalken är bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för det vattenverksamhet. För den nuvarande verksamheten finns tillstånd till vattenbortledning. Enligt 9 och 12 i samma kapitel är sådan verksamhet inte tillståndspliktig om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Vattenverksamhet, enligt vad som beskrivits ovan, innebär att bolaget kommer att avsänka grundvattennivån successivt allteftersom verksamheten etablerar sig på djupare nivåer i inom brytningsområdet. I praktiken kommer det att anläggas en pumpgrop någon meter under produktionsytan till vilken även avrinnande ytvatten kommer att ledas. Vattnet pumpas sedan upp ur täkten och leds till anläggningens sedimentationsdamm. Därifrån släpps det ut i Källingebäcken och vidare till Höje å som får det största flödet. Det är bolagets avsikt att, utöver tillstånd enligt 9 kap miljöbalken, även ansöka om tillstånd för det utökade bortledande av grundvatten som kan aktualiseras enligt 11 kap i samma balk. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Maskinpark För den planerade verksamheten krävs maskinutrustning i form av: - Borrmaskin för losshållning av berget - Krossanläggning i form av förkross, efterkross och finkross - Sikt-/sorteringsanläggning - Transportband - Hjullastare för lastarbeten - Bergtruckar eller dumprar för interna transporter av material - Grävmaskin för bl.a. matning, undanbärning, lastning av material och i samband med avbaningsarbeten 5.5 Eldrift, bränsle- och kemikaliehantering Den fasta kross- och sorteringsanläggningen drivs med el. I täkten förkommande mobila Kross- och siktanläggningar drivs idag med diesel eller dieselelektrisk drift. All diesel som används kommer vara av miljöklass 1. All dieselolja kommer att förvaras i godkända ADR-tankar. Övriga kemikalier som används för t.ex. service av maskinparken kommer att förvaras i låsbara invallade utrymmen. El används till platskontor och personalutrymmen. 22 (31)

23 5.6 Byggnader Inom verksamhetsområdet finns byggnader med bl.a. personalutrymmen och kontor. 5.7 Arbetstider Täktverksamheten kommer normalt att bedrivas helgfri måndag till fredag mellan kl Utlastning samt delar av tillverkningsprocessen kommer även att ske mellan kl I händelse av t.ex. halkbekämpning, olyckor etc. kommer utlastning av material även att kunna bli aktuell under övrig tid. 5.8 Transporter Transporter från täktområdet kommer att gå på befintlig utfart och vidare ut på väg 11. Merparten av täkttransporter går västerut mot Malmö/Lund men en del transporter går även norröver. Vid den antagna normalproduktionen sker cirka transporter per år över 220 arbetsdagar och ungefär 380 trafikrörelser (in- och uttransport) per dag. I tillståndsansökan 2004 beskrevs transporterna vid maximalproduktion, det vill säga 2,3 miljoner ton per år. Vid full produktion bedöms cirka lastbilar per år över 220 arbetsdagar. Detta innebär cirka 600 trafikrörelser per dag. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Verksamhet vilken omfattas av Sevesoregelverket Brytning av berg sker genom sprängning. I varje sprängsalva lösgörs ca ton berg. Täktverksamheten i Dalby kommer att innefatta en användning av ca 7-20 ton sprängmedel per sprängtillfälle. Inför sprängningen borras hål i berget. Produkter för sprängning är i huvudsak pumpbara och levereras med lastbil till sprängplatsen strax före laddning, dvs. inga sprängmedel förvaras på anläggningen. I fordonet förvaras produkterna i åtskilda behållare som var för sig inte utgör ett funktionellt sprängmedel. Inom området förvaras explosiva ämnen i form av pellets (ANFO) samt boostrar och tändanordningar i speciellt avsedda förvaringscontainrar. Inför sprängning placeras en s.k. patronerad laddning (fast sprängmedel) i botten av spränghålen. Därefter blandas produkterna från fordonet ner i spränghålen tillsammans med ett förgasningsmedel som efter ca 10 min känsliggjort blandningen till ett sprängmedel. När alla hål fyllts och apterats sprängs salvan. Sydsten planerar om ett normalt årligt uttag om 1,5 miljoner ton bergmaterial. Därmed kommer sprängning under ett normalår, beroende på hur stor mängd berg som losshålls vid varje sprängning, att ske vid ca tillfällen fördelade över hela året. De risker som i huvudsak bedöms kunna uppstå i samband med verksamheten är främst: 23 (31)

24 - Läckage av produkter vid transport och hantering inför laddning och de effekter detta kan få vid t.ex. springning till vatten. - Personskada i samband med sprängarbeten. Det finns inga ytterligare Seveso-anläggningar i området kring täkten. En mer utförlig beskrivning av risker, inom verksamheten och från omgivningen, och säkerhetsåtgärder redovisas i bilaga 3. Bolaget har även skickat in reviderad anmälan till länsstyrelsen , se bilaga 1. Detta kommer också att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som biläggs den kommande ansökan Avfall Inom täktområdet uppkommer endast små mängder hushållsavfall. Dessa sorteras och hämtas av det kommunala avfallsbolaget. Farligt avfall som uppkommer inom verksamheten är framförallt när maskiner servas. I samband med detta uppstår bl.a. och spillolja vilket förvaras i särskild upprättad miljöcontainer innan den avhämtas. Övriga kemikalier som kommer att utnyttjas i verksamheten är hydrauloljor, smörjoljor, motorolja, smörjfetter o. dyl. Dessa förvaras i bolagets verkstad. Årligen uppstår cirka ton så kallat filler från tvättning av stenmjöl. Stenmjölet tvättas för att kunna användas till asfalt- och betongtillverkning. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Deponi Inom verksamhetsområdet är det sedimenteringsdammen som kommer att utgöras som deponi för inert material. Materialet kommer från tvättning av stenmjöl som används till asfalt- och betongtillverkning. Materialet i dammen klassas som inert med avfallskod (EWC ) och utgörs av ett finkornigt och minerogent material. Angående kod så är det denna typ av massor som man avser för anläggningsändamål om det skulle behövas för exempelvis bullervall runt täkten. I bilaga 4 återfinns en utvärdering av laktester på det sedimenterade materialet Efterbehandling När täkten är färdigbruten är avsikten att skapa en täktsjö genom att utpumpningen av vatten avslutas och den naturliga grundvattenytan återställs. Den blivande sjöns vattenyta kan göras tillgänglig genom att det anläggs en strand längs en del av sjön. Övriga delar av verksamhetsområdet kommer att återföras till skogsmark. Detta kommer att bli aktuellt först när täktverksamheten avslutas. Detaljerna i gestaltningen och markanvändningen runt sjön kommer att redovisas i den efterbehandlingsplan vilken kommer att biläggas den tekniska beskrivningen i bolagets ansökan. 24 (31)

25 6 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 6.1 Buller Buller uppkommer främst vid borrning, knackning, krossning och vid asfaltsproduktionen, men även sortering, lastning och transporter förorsakar buller. Sprängningarna orsakar ett kortvarigt men relativt kraftigt buller. Bolaget kommer inom ramen för arbetet med den planerade ansökan låta utföra en bullerutredning för att kartlägga bullerspridningen från verksamheten inklusive transporter. Utredningen kommer att visa bullerpåverkan vid närliggande bostäder samt friluftsområden och Natura 2000-område Knivsås. 6.2 Damning Dammkällor är framför allt krossanläggningar, siktar och transporter. Damning kommer främst att motverkas genom bevattning av körytor och upplag men även salt kommer att användas för att motverka damning. I dagsläget sker saltning för att bekämpa damm 4-5 gånger per år. Uppskattningsvis förbrukas 20 ton kalciumklorid per år. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Vibrationer och luftstötvågor I samband med sprängning uppkommer markvibrationer och luftstötvågor som sprids till omgivningen. Beroende på varierande förutsättningar avseende bergkvalité, utslagsriktning, läge, förekomst av sprickor, väderförhållanden m.m. varierar också storleken på vibrationerna till viss del från en sprängning till en annan. Med en väl anpassad sprängplan och rätt orienterade brytningsriktningar bedöms vibrationerna eller luftstötsvågor från sprängningar inte medföra någon risk för skador på byggnader. Bolaget kommer att låta utföra en utredning av verksamhetens upphov av vibrationer och luftstötsvågor. 6.4 Yt- och grundvatten Verksamheten medför att ytvatten inom verksamhetsområdet kan komma att innehålla förhöjda halter av främst kväve och partiklar (suspenderat material). Kvävet kommer från små rester av odetonerat sprängämne. Ytvattnet inom täkten kan även förorenas av rester av petroleumprodukter. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att förhindra spridning av dessa föroreningar. Vattenverksamheten innebär att grundvattnet inom täktområdet kommer att avsänkas och ledas bort. För att beskriva en eventuell effekt av detta på t.ex. privata brunnar och övriga intressen kommer en hydrogeologisk utredning att utföras. 25 (31)

26 6.5 Naturmiljö De naturmiljöer som finns inom det oexploaterade området i östra delen av brytningsområdet kommer att försvinna i och med att täkten successivt utökas. Detta område utgörs i huvudsak av planterad granskog med inslag av buskar och slyvegetation. WSP har på uppdrag av bolaget under våren 2016 gjort en naturvärdesinventering över de olika områdena. Inventeringen kommer att bifogas ansökan i vilken värdefulla miljöer inom och i anslutning till verksamhetsområdet kommer att redovisas. Fältinventeringen som har genomförts kommer att kompletteras under Vid uppföljande inventering kommer bl.a. dagfjärilar att inventeras. Övriga oexploaterade delar inom verksamhetsområdet kommer att påverkas av t.ex. anläggning av täktvägar och vallar. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Natura 2000-område Knivsås (SE ) Bergtäktens påverkan på vegetation på redan idag väldränerade markpartier bedöms enligt Swecos utredning (se bilaga 5) som försumbar. Bergtäktens påverkan på fuktigare vegetationstyper i nära anslutning till Lovénsjön bedöms som tydlig, medan det på längre avstånd från Lovénsjön bedöms som ringa. I den undersökning som presenterats av Ekologgruppen (se bilaga 5); noteras dock att det till Lovensjön närliggande Natura 2000-området 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silkatsubstrat ligger tydligt ovanför aktuell vattennivå i Lovensjön; samtidigt som inga vissningstendenser observerats; inte heller identifieras några tendenser till onormal uttorkning. Naturskyddade områden (Natura 2000 och Naturreservat) invid Lovénsjön har inte visat negativ påverkan vid undersökningar år Trots utförda observationer kan det enligt Swecos utredning inte uteslutas att vegetation i dessa partier påverkas av utvidgning och fördjupning av befintlig bergtäkt. De naturtyper som bedöms som känsliga för en grundvattensänkning är fuktängarna (6410), stagg-gräsmarkerna (6230) och öppna mossen (7140), se figur 18. Pågående utredningar får visa om och hur stor eventuell påverkan riskerar att bli på Natura 2000-habitaten. Som grund till bedömningen tillämpas en delrapport1 från vattenmyndigheten tillsamman med områdets bevarandeplan och vägledningar för naturtyperna. 1 Werner, K., och Collinder, P., 2011, Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper inom nätverket Natura Vattenmyndighetens delrapport. 26 (31)

27 Figur 18. Knivsås Natura 2000-område (SE ) med förekommande naturtyper. De naturtyper som bedöms vara känsliga för förändrade grundvattennivåer är inringade med röd linje. Även påverkan från damning på naturtyper och arter behöver bedömas. Damning brukar dock ha en mer lokal påverkan, och erfarenhetsmässigt bedöms inte damning få några konsekvenser för området. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Övriga prövningar enl. 7 kap. miljöbalken Om bolaget väljer att gå vidare med alternativ 3 innebär det att en ansökan om att upphäva naturreservat Högebjär enligt 7 kap. 7 miljöbalken kommer krävas. Ett beslut enligt 7 kap 4-6 kan endast upphävas om det finns synnerliga skäl samt om intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning. Inom naturreservatet har svartfläckig blåvinge tidigare påträffats, som är fridlyst enligt 4 i artskyddsförordningen. Om arten fortfarande finns inom området, och verksamheten innebär en påverkan på artens bevarandestatus, innebär det att en dispens enligt 14 artskyddsförordningen behöver sökas. Inom naturreservatet finns även orkidéerna Sankt Pers nycklar och ängsnycklar, backsippa och sannolikt gullviva som alla är fridlysta enligt 8 eller 9 i artskyddsförordningen. Backsippa finns även i norra delen av det föreslagna brytområdet. Om verksamheten innebär en påverkan på någon av dessa arters bevarandestatus, innebär det att en dispens enligt 15 artskyddsförordningen behöver sökas. Inom naturreservatet finns flertalet stengärden som omfattas av det generella biotopskyddet, 7 kap. 11 miljöbalken. Alternativ 1 och 3 innebär att en dispens för att ta bort dessa stengärden kommer att behöva sökas. Alternativ 1 berör en fäladsmark i norra delen av brytområdet där det finns backsippa, fridlyst enligt 8 i artskyddsförordningen. 27 (31)

28 Om verksamheten innebär en påverkan på artens bevarandestatus, innebär det att en dispens enligt 15 artskyddsförordningen behöver sökas. Inom fäladsmarken i norr finns ett par stengärdsgårdar vilket eventuellt innebär att en dispens för att ta bort dessa stengärden kommer att behöva sökas. För alternativ 2 krävs, enligt nuvarande kunskapsunderlag, inga övriga prövningar enligt 7 kap. miljöbalken. 6.6 Kompensationsåtgärder Beslut om upphävande eller dispens får enligt bestämmelserna i 7 kap. 7 miljöbalken meddelas endast om intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning på naturreservatet eller på något annat område. Förslagsvis skulle intrånget beroende på vilket alternativ som blir aktuellt kunna vara att flytta stenmurar/rösen till strategiskt viktiga platser inom området för att kunna bibehålla spridningsvägar, övervintringsplatser samt boplatser för de organismgrupper som är knutna hit. Huruvida det är en risk för påverkan på bevarandestatus för de olika fridlysta samt rödlistade arterna, kommer det att vara avgörande för omfattningen för den ekologiska kompensationen. Exempelvis skulle det kunna bli aktuellt att skapa eller restaurera habitat utanför verksamhetsområdet. Detta kommer i så fall att göras tillsammans med ekologisk kompetens. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Återföring av vatten till Lovensjön Bolaget ska under en tid av fem år från det att tillståndet vunnit laga kraft, utreda möjliga och rimliga åtgärder för att begränsa och kompensera för eventuellt vattenbortfall i Lovénsjön omfattande möjligheter till att begränsa läckage till bergtäkten, att på konstgjord väg återföra vatten till Lovénsjön eller vidta andra åtgärder som skulle kunna minska eller avhjälpa skadan av bortledningen av grundvatten från bergtäkten. Under prövotiden ska Bolaget månadsvis kontrollera vattennivån i Lovénsjön och i grundvattenrör 02 mellan täkten och sjön och bedöma eventuella förändringar. Resultaten ska fortlöpande redovisas till tillsynsmyndigheten. Efter prövotidens utgång ska Bolaget redovisa förslag på åtgärder som kan företas och Bolagets förslag till villkor. 6.7 Landskapsbild All täktverksamhet innebär en påverkan på landskapsbilden, såväl under själva brytningen som efter avslutad verksamhet. Insyn i täkten är möjlig från brytningsområdets omedelbara närhet. I övrigt hindrar skogen runt täkten samt befintliga vallar samt de topografiska förhållandena insyn från det omgivande landskapet. 28 (31)

29 När täkten är färdigbruten kommer området att efterbehandlas. Avsikten är att skapa en täktsjö när grundvattennivån återställs. Runt delar av stränderna kommer det att finnas branta klippartier. Sjöns vattenyta kommer att kunna bli tillgänglig för allmänheten genom flackare partier ner mot sjön. Detaljerna i gestaltningen och markanvändningen runt sjön kommer att redovisas i efterbehandlingsplanen. 7 LOKALISERING OCH ALTERNATIV Bolagets förslag till alternativa lokaliseringar till planerad verksamhet utgår ifrån att täktverksamhet i området kommer att fortsätta. 7.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ett nytt tillstånd för bergtäkten i Dalby inte meddelas och att verksamheten fortsätter att bedrivas inom det nuvarande tillståndet till dess utgång Därefter efterbehandlas täkten och verksamheten avslutas. Behovet av ballastmaterial i regionen får tillgodoses från befintliga och nya täkter. Eftersom Dalbytäkten står för 50 % av ballastmaterialet i regionen är det ofrånkomligt att nya täkter måste etableras på jungfrulig mark för att det inte ska uppkomma en kraftig materialbrist i området. Med tanke på att regionen är tätbebyggd och det endast finns ett fåtal platser som är möjliga för en bergtäktsetablering är det mycket svårt att hitta lämpliga platser för nyetableringar av täkter i sydvästra Skåne. Därför föreligger det även en uppenbar risk för längre transportavstånd för material om Dalby täkten avslutas med större miljöpåverkan och koldioxidutsläpp som följd. Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att ett nytt utvidgat tillstånd meddelas enligt bolagets förslag och att fortsatt brytning kan ske i Dalby i tillräcklig omfattning för att täcka regionens behov. 8 FÖRSLAG TILL AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) Bolaget föreslår att MKB:n avgränsas till att innefatta konsekvenser avseende: - inverkan på grundvattennivåer - påverkan på mark - utsläpp till vatten - transporter och utsläpp till luft - buller - vibrationer och luftstötvåg - naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv 29 (31)

30 - Natura 2000-områden - inverkan på landskapsbilden - risk och säkerhet - resursförbrukning - avfallshantering 9 FÖRSLAG TILL INNEHÅLLS- FÖRTECKNING I MKB Den MKB som ska upprättas i ärendet föreslås innehålla följande rubriker: Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor Icke teknisk sammanfattning 1 INLEDNING 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 TILLSTÅNDSPLIKT OCH SAMRÅD 4 VERKSAMHETENS OMFATTNING 5 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 6 ADMINISTRATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR 7 ALTERNATIV 8 MILJÖKONSEKVENSER 9 MILJÖKVALITETSNORMER 10 FÖRSLAG PÅ KONTROLL AV VERKSAMHETEN 11 SAMLAD BEDÖMNING 12 REFERENSER 10 SAMRÅD OCH TIDPLAN Samrådsprocessen kommer att ske under våren, sommaren och hösten Sökanden avser sedan att lämna in ansökan under vintern Följande myndigheter och instanser kommer bolaget att samråda med: SGU Lunds Botaniska förening 30 (31)

31 Skånes ornitologiska förening Trafikverket Lunds naturskyddsförening Naturvårdsverket Försvarsmakten Lunds kommun, kommunstyrelsen, miljökontoret HAV Dikningsföretag Vattenråd Närboende Länsstyrelsen Skåne MSB Räddningstjänsten Syd (Lund) Files\Content.Outlook\9K5O54X2\ Dalby_reviderad Nya kartor (31)