Samråd ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1, mål nr M

Transkript

1 Kommunstyrelsen 1 (10) Mark- och miljödomstolen Samråd ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten på fastigheterna Önneslöv 38:3, 42:1 samt 44:1, mål nr M Lunds kommun har beretts tillfälle att yttra sig över AB Sydstens ansökan samt miljökonsekvensbeskrivning. Lunds kommun har följande att anföra: Lunds kommun övergripande ställningstaganden Lunds kommuns ställningstaganden i bergstäktsfrågan görs i översiktsplanen. I Lunds kommuns översiktsplan, antagen i kommunfullmäktige framgår bland annat att: Lunds kommun intar en restriktiv hållning till utvidgning och öppnande av nya täkter. Kommunen förespråkar utnyttjande av befintliga täkter med hänsyn till den påverkan på omgivningen varje täkt har. För att minimera intrånget i landskapet skall fortsatt utvinning i första hand ske på djupet. Kommunen ska, fortsatt, verka för att en grushushållningsplan utarbetas för hela Skåne, där man även beaktar möjligheterna till utvinning i övriga delar av Sydsverige. Denna plan ska även omfatta övergång till andra transportsystem såsom till exempel järnvägs- och sjötransporter, samt utreda lämpliga lägen för omlastningsterminaler. Kommunen tar även ställning i täktfrågan i LundaEko II, Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling, antagen i kommunfullmäktige Där framgår att: Lunds kommun ska verka för att täktverksamhet inte etableras eller utvidgas inom kommunen om det hotar de områden som utpekats som värdefull natur i Lunds kommuns Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 41 Stortorget kommunkontoret@lund.se Lund

2 2 (10) grönstruktur- och naturvårdsprogram eller i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Motstående intressen Det finns starka motstående intressen i täktfrågan. Inom kommunen finns bergmaterial av stort intresse, men brytningen av berget har en påverkan på natur- och friluftsintressen, landskapsbild samt på omgivningen i form av buller, vibrationer, damning och störning från trafik. Behov av bergmaterial I ansökan finns en behovsutredning (bilaga C) med en komplettering (bilaga 3). Dessa beskriver att i Skånes samtliga bergtäkter är den totala årliga tillståndsgivna mängden berg cirka 12,2 miljoner ton berg/år. Det normala är att täkterna ligger på ca 70 % av maximalt tillåtet uttag. De fyra täkterna på Romeleåsen i Lunds kommun (Dalby, Hardeberga, Skrylle, Veberöd) har tillsammans tillstånd om 4,4 miljoner ton berg/år. Normalproduktionen för dessa fyra täkter är 3,2 miljoner ton/år tillsammans. Tillsammans står de för ca 40 % av ballastproduktionen i Skåne. Dalbytäkten, med en normalproduktion på 1,5 miljoner ton berg/år, uppskattas täcka cirka 50 % av behovet av bergmaterial i MalmöLund-området. Det innebär att normalproduktionen för de fyra täkterna på Romelseåsen motsvarar behovet i MalmöLund-området. I bilaga 3 bedömer Sydsten möjligheterna att ta bergmaterial från andra källor. En bedömning görs att det inte är realistiskt att ersätta Dalbytäkten med material från andra täkter i Skåne. Även möjligheterna med återvunnet material samt import sjövägen tas upp i bilagan. Enligt ansökan bedöms behovet av bergmaterial i framtiden öka då MalmöLund-området är en väldigt expansiv region med utbyggnad av järnvägar, vägar, hamnar, ESS och nya stadsdelar. Sydsten hänvisar bland annat till Region Skånes befolkningsprognos som sträcker sig till 2026 samt till en rapport från SGU som visar på att mängden ballast kommer att öka med % fram till 2025 jämfört med perioden Ett fortsatt behov av bergmaterial finns även efter 2025 men om detta görs ingen bedömning i ansökan. Naturvärden, friluftsliv och landskapsbild Mot behovet av bergmaterial står de värden för natur, friluftsliv och landskapsbild som går förlorade vid en ytmässig expansion av täktverksamheten.

3 3 (10) Naturvärden Bergtäkten vid Önneslöv är belägen inom området Dalby fälad på Romeleåsen. Romeleåsen har sannolikt under tusentals år nyttjats som extensiv betesmark, där människor också hämtat ved och virke. Hur trädklädda markerna har varit har varierat, men kontinuerligt har varit betet samt att markerna i mycket liten grad har gödslats eller plöjts upp. Dessa förutsättningar har skapat ett vidsträckt landskap med en mycket rik flora och fauna knuten till sig. Som mest utbredda var Romeleåsens enefälader omkring Då täckte de öppna, hedartade fäladsmarkerna cirka 40 % av åsens yta. Till följd av ökad uppodling och skogsplantering minskade arealen fäladsmark och i början på 1900-talet var den totala andelen på hela Romeleåsen endast omkring 10 %. Idag bedöms endast maximalt 4 % (också siffran 1 % förekommer) av hela Romeleåsen ha kvar naturliga betesmarker och dessa ligger främst i området mellan Skrylle och Romeleklint. Dalby fälad ligger inom område av riksintresse för naturvård, N86 Hardeberga-Södra Sandby-Dalby-Krankesjön. Bergtäkten befinner sig inom en av riksintressets uttalade värdekärnor, det representativa odlingslandskapet Önneslöv-Dalby-Måryd. Denna värdekärna, och specifikt det område som utgörs av Dalby fälad och Önneslövs fälad (söder om väg 11) tillsammans utgör idag ett av de värdefullaste fäladslandskapen i landet. De olika fäladsresterna ligger tillräckligt nära varandra för att olika växter och djur ska kunna sprida sig mellan delområdena. Området där täkten är lokaliserad ligger i det enda kvarvarande landskapsavsnitt på Romeleåsen med relativt sammanhängande fäladsmark. Ingen annanstans finns således lika goda möjligheter att bevara den biologiska mångfalden knuten till fäladsmiljöer som i detta område. Lunds kommun har länge arbetat med att skydda och restaurera fäladsmarker. De fäladsrester som idag finns kvar måste betraktas som synnerligen skyddsvärda. Friluftsliv Området för ansökan ligger delvis inom riksintresse för friluftsliv (FM 13 Romeleåsen med Skrylleområdet). I beskrivningen av riksintressets värden nämns ett landskap som är varierat med fäladsmarker och vidsträckta ädellövsskogsområden. Det område som främst skulle påverkas av en utökad täktverksamhet är Knivsåsens naturreservat som skulle utsättas för ökat buller. Detta kommer dock begränsas med hjälp av föreslagen bullervall, men ansökan ger ändå utrymme för buller upp till 45 db(a) dagtid, vilket överskrider rekommenderade riktvärden för buller i friluftsområde.

4 4 (10) Lovénska sjön, mer känt som Dalby stenbrott, är ett av kommunens allra mest populära utflyktsmål. Övervakning av vattennivån i sjön bör ske kontinuerligt och bestämda gränsvärden bör fastställas, som om de riskerar att överskridas, ställer krav på att verksamhetsutövaren ska vidta åtgärder. Om återföring av vatten blir aktuellt, ska detta utföras på ett sätt som inte stör sjöns naturmässiga och estetiska värden. Bifogade hydrogeologiska undersökningar och modelleringar avser endast huvudalternativet i ansökan. Kompletterande hydrogeologiska modelleringar bör utföras också för de andra alternativen. Särskilt bör påverkan på Lovénska sjön utredas. Länshållning av stenbrottet kommer att generera stora mängder vatten. Verksamhetsutövaren måste visa att det finns tillräcklig kapacitet för att leda bort allt detta vatten, utan att de mottagande dikningsföretagen ger en sämre dränerande funktion på de åkrar som de annars avvattnar. Landskapsbild En utökad täktverksamhet skulle även påtagligt påverka landskapsbilden. Det gäller inte bara själva täktområdet, utan även de bullervallar som krävs för denna verksamhet. Det som nu utgörs av ett varierat naturlandskap skulle ersättas av verksamhetsområde för bergtäkt och anlagda bullervallar. Tillsammans med befintliga bullervallar skulle de tillkommande vallarna utgöra en kontinuerlig bullervall som sträcker sig näst intill 2 km. Med en föreslagen höjd på 8 m blir detta ett omfattande ingrepp i landskapsbilden. Utveckling av Dalby tätort I Lunds kommuns översiktsplan ges Dalby möjlighet att växa i öster och sydöst i Galgabacken respektive Påskagänget. Förvaltningarna bedömer att utbyggnaden fram till 2040 inte påverkas av eller påverkar täktverksamheten. I översiktsplanen pekas ett verksamhetsområde ut direkt väster om Dalbytäkten. Det bör innehålla verksamheter som är lämpliga att samlokalisera med täkten. På längre sikt ger översiktsplanen Dalby möjlighet att växa ytterligare åt sydost. Ett ställningstagande i översiktsplanen är dock att kommunen ska noga pröva markanvändning som påtagligt kan försvåra utvinningen av sten och grus i befintliga täkter.

5 5 (10) Ianspråkstagande av fäladsmark Bolaget ansöker nu bland annat om att utvidga täkten till att omfatta ett område bestående av fäladsmark och tidigare åkermark, norr om dagens brytområde. I bolagets naturvärdesinventering och MKB beskrivs området som igenvuxet och utan större värden. Endast en förhållandevis liten del, ca 0,4 ha, bedöms ha högt naturvärde i inventeringen. I området med högt naturvärde finns en tydlig rest av hävdgynnad flora med flera rödlistade arter bland annat backsippa (fridlyst) och backtimjan, vilken värdväxt för den starkt hotade dagfjärilen svartfläckig blåvinge som är känd från närområdet (Högebjärs naturreservat). Kommunen delar inte miljökonsekvensbeskrivningens slutsats att fäladsmarken saknar betydelse ur ett naturvårdsperspektiv och invänder mot sättet som bolaget hanterar frågan på. I bilaga B till mark- och miljööverdomstolens dom 2006:49 (verksamhetens nuvarande tillstånd) är den nu sökta utvidgningsytan i norr utpekad som fäladsmark som ska bevaras (centrala värdekärnan) och planerad fäladsmark (tidigare åkermark, öster och väster om värdekärnan). I domen framkommer tydligt att kompensationsåtgärderna, att bevara och utveckla fäladsmark, och särskilt det faktum att bolaget ålades att tillskapa ytterligare yta av naturtypen, var bärande för domstolens slutsats att verksamheten inte skulle anses utgöra påtaglig skada på riksintresset för naturvård. Bland annat följande framkommer ur domen: Genom att arealen fäladsmark således kommer att öka vid ett bifall till ansökan anser Miljööverdomstolen att brytning inom delområde 2 inte heller kommer att medföra en påtaglig skada på detta intresse och därigenom inte heller på naturvårds- och friluftsintressena. 4 kap. 1 miljöbalken utgör således inte hinder mot en utvidgning av täktområdet och genom att skadan på naturvårds- och friluftsintressena inte är att anse som påtaglig vid prövning enligt 3 kap. 6 miljöbalken blir det inte aktuellt att göra en avvägning enligt 3 kap. 10 miljöbalken. Att nu ta den mark i anspråk som undantogs som kompensationsåtgärd i förra domen anser kommunen strider mot såväl nuvarande doms intentioner och villkor som mot grundläggande principer för ekologisk kompensation. Kommunen anser att det är en brist i miljökonsekvensbeskrivningen att konsekvenserna av att ta tidigare avsatt kompensationsmark i anspråk helt har utelämnats ur analysen.

6 6 (10) Ställningstagande motstående intressen Kommunen anser vidare att ett ytterligare ianspråktagande av fäladsmark inte kan ske utan att bevarandet av biologisk mångfald i naturtypen försvåras givet de stora förluster av naturtypen som gjorts under och 1900-talen. Kommunen anser utifrån detta att inget ianspråktagande av fäladsmark inom det i riksintresset utpekade kärnområdet kan göras utan att det innebär påtaglig skada på riksintresset för naturvård (N 86). Vidare anser kommunen att det beskrivna behovet av bergmaterial inte tillräckligt motiverar den ytmässiga expansion av täktverksamheten som ansökan omfattar, och därmed förordas en vidare täktverksamhet enligt alternativ 4, att enbart gå på djupet inom dagens tillståndsgivna område. Särskilt motsätter sig kommunen ett intrång i fäladen i norr med tanke på de irreversibla skador på nationellt intressanta naturvärden som det innebär. En hushållning med bergmaterial för den lokala regionens behov samt ett högt utnyttjande av de givna täkttillstånden i Skåne, bör vara inriktningen för materialförsörjningen i regionen de närmsta decennierna. Bolaget bör tydligt åläggas att sköta och utveckla den norra fäladsmarken och kringliggande ytor i enlighet med intentionerna i nuvarande tillstånd. Detta utgör kompensation för tidigare, redan genomfört intrång. Villkor och kompensationsåtgärder m.m. Kompensationsåtgärder Eventuellt tillstånd till nya intrång i naturmiljöer samt påverkan på hotade och skyddade arter bör förenas med villkor om ytterligare kompensationsåtgärder som då ska syfta till att kompensera, företrädesvis med additionalitet, denna påverkan. Hur omfattande dessa kompensationsåtgärder bör vara avgörs av vilket intrång som ska kompenseras. Åtgärderna för kompensation för påverkan på större vattensalamander måste tydligt regleras i domen så att det inte föreligger oklarheter kring vilka av de i kompletteringssvaret föreslagna åtgärderna som ska genomföras och när de ska vara klara. Detsamma gäller övriga kompensationsåtgärder som föreslås. Samtliga kompensationsåtgärder måste också tydligt förenas med lämpliga skötselvillkor så att syftet med kompensationen säkerställs över tid. Vad gäller att hitta lämplig mark för kompensation har Lunds kommuns tekniska förvaltning tidigare föreslagit sådan och är fortsatt beredd att vara behjälplig i ett sådant arbete.

7 7 (10) Utredningarna visar att vattennivån i Lovénsjön kan komma att sänkas med 1 meter. Kommunen anser att bolaget skall åläggas att vidta kompensationsåtgärder om vattennivån i Lovénsjön inte kan bibehållas t.ex. genom återpumpning. Påverkan på naturreservatet Knivsås-Borelund och Natura området Knivsås-Borelund Bolaget har justerat föreslaget villkor 5 i punkt 2.19 i kompletteringshandlingen på så sätt att regleringen av buller från verksamheten skall följa Naturvårdsverkets riktlinjer avseende 40 db(a) dagtid i naturreservatet Knivsås-Borelund och Natura området Knivsås-Borelund. Kommunen anser att bullervillkoret skall justeras i enlighet med bolagets åtagande. Domstolen bör också överväga om bullervillkoret skall kompletteras i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer med ett krav på buller nattetid på 35 db(a), bolaget har i aktbilaga 5 visat att de klarar detta. Med anledning av att Knivsåsens naturreservat är ett populärt utflyktsmål för friluftslivet förordas att bullret begränsas till 40 db(a) även lördagar då många människor besöker området. För att informera besökare och eventuellt öka acceptansen för tillkommande buller i Knivsåsens naturreservat förordas att en skylt sätts upp i anslutning till parkeringsplatser som berättar om vad det är som bullrar, varför det är nödvändigt samt när det bullrar och således vilka tider som är bullerfria. Det finns en risk för påverkan på naturvärdena inom området till följd av den omfattande grundvattenavsänkningen från täktverksamheten. Bolaget bör åläggas att övervaka påverkan på vegetationen inom Natura2000-området Knivsås-Borelund. Om övervakningen indikerar en påverkan på vegetationen måste adekvata åtgärder vidtas i tid för att kunna häva denna skada. Minimerad påverkan på landskapsbilden För att minska påverkan på landskapsbilden förordas att fäladsmarken i norr ej tas i anspråk. I det fallet bör bullervallen ej utföras i anslutning till denna markyta, dock under förutsättning att rekommenderade bullernivåer kan hållas. Eventuellt tillstånd till intrång i norr krävs att bullervallen utformas med stor omsorg och hänsyn till intilliggande naturmiljöer. För att undvika att vallen upplevs som en flera kilometer lång massiv mur eller befästning är det nödvändigt att den ges en varierad utformning med olika karaktärer. Samtidigt krävs här en funktion för att ge plats för värdefulla naturtyper att utvecklas. För att säkerställa en god utformning i kombination med ekologisk funktion och

8 8 (10) bullerreducerande effekt förordas att utformning görs, i samråd med kommunen, av en landskapsarkitekt i samarbete med en ekolog och en bullerexpert (eller motsvarande kompetenser). Materiallager som är upplagda mer än tillfälligt, bör placeras och anläggas så att de i största möjliga mån inte syns från väg 11. Haltkriterier vid mottagande av externa massor för anläggningsändamål Kommunen anser att användandet av avfall i det aktuella området i princip inte skall öka föroreningen av det aktuella området. WSP har använt flödet i Höje å 2,5 m 3 /s i sina beräkningar av haltkriterierna, ån ligger 4 km ifrån det södra utloppet och 7 km från det västra. Förvaltningarna anser att om platsspecifika riktvärden skall användas så skall inte flödet i Höje å användas utan istället ska flödet i det aktuella dikes-/bäcksystemen med tillhörande småsjöar användas. I beräkningarna och i efterbehandlingsplanen anges att bullervallarna skall vara kvar, vilket kommunen inte anser. Antingen skall vallarna transporteras bort eller schackas ut och anpassas till landskapsbilden. Följaktligen måste också massornas som tillförs bullervallen bedömas utifrån att de skall användas på annan plats eller annat sett. Kommunens grundinställning är att när verksamheten avslutas skall området inte ha föroreningar som innebär att förändringar i markanvändningen efter täktens avslutning kräver saneringar. De platsspecifika riktvärdena som bolaget har räknat fram har inte tagit hänsyn till eventuell kommande förändringar av markanvändningen. Enligt 27 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller att anmälningspliktiga verksamheter som avser återvinning eller bortskaffande av avfall och verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd, ska myndigheten förelägga om försiktighetsmått eller förbud. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska innehålla uppgifter om: 1. typer och mängder av avfall som får behandlas, 2. metoder för att behandla avfall som får användas, 3. tekniska krav och eventuella övriga krav som är relevanta för platsen ifråga, 4. skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs med hänsyn till verksamheten, den plats som verksamheten bedrivs på och andra omständigheter, 5. åtgärder som behövs för att övervaka och kontrollera verksamheten, och

9 9 (10) 6. åtgärder som behövs ifråga om avslutning av verksamheten och efterbehandling. Kommunen anser att mark- och miljödomstolen skall reglera ovanstående försiktighetsmått som villkor i den kommande domen. Bolaget åtar sig i skrivelse om komplettering daterad punkt 2.26 att bullervallen som ligger i avrinningsområdet till Högebjärs naturreservat skall byggas upp av massor med låga risker (MRR-massor). Områdets utbredning bör tydligt regleras i villkor i domen. Förtydliganden avseende berörda tillsynsmyndigheter I syfte att undanröja att det uppstår osäkerhet eller missförstånd avseende vilken eller vilka myndigheter som har tillsynsansvar för att kontrollera efterlevnaden av de villkor som följer med tillståndet är det lämpligt att mark- och miljödomstolen fastställer detta i domslutet. Verkställighetsförordnande Kommunen anser att om verkställighetsförordnande ska meddelas i domen ska det begränsas så att endast brytning får ske i det nu tillståndsgivna området till det nu tillståndsgivna djupet. Miljökonsekvensbeskrivningen Kommunen anser att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas. Kommunen delar däremot inte vissa av slutsatserna i dokumentet. Kommunens sammanfattande ställningstagande Kommunen anser att det beskrivna behovet av bergmaterial inte tillräckligt motiverar den ytmässiga expansion av täktverksamheten som ansökan omfattar, och därmed förordas en vidare täktverksamhet enligt alternativ 4, att enbart gå på djupet inom dagens tillståndsgivna område. Särskilt motsätter sig förvaltningarna ett intrång i fäladen i norr med tanke på de irreversibla skador på nationellt intressanta naturvärden som det innebär. Inget ianspråktagande av fäladsmark inom det i riksintresset utpekade kärnområdet kan göras utan att det innebär påtaglig skada på riksintresset för naturvård. Bolagets åtagande gällande flera av de kompensationsåtgärder som de dels föreslår men också dels säger är möjliga är enligt kommunen inte tydligt nog reglerade utan bör regleras genom att tydliga villkor meddelas. I villkoren bör det klargöras när och vad som skall genomföras samt vem som är tillsynsmyndighet för åtgärden. Detta gäller främst följande:

10 10 (10) Skötsel av fäladsmarkerna som bolaget ålades att sköta och skapa i MÖD:s dom 2006:49 bilaga B. Kompensationsåtgärder gällande större vattensalamander Övriga kompensationsåtgärder som förslås tex hyllor för berguvar, vegetation på bullervallar, naturvårdsavtal och mark för kompensationsåtgärder Villkor behöver förtydligas och meddelas i enlighet med vad som anförs ovan och i enlighet med nedan: 1. Bullervillkoret bör förändras i enlighet med vad förvaltningarna anför ovan. 2. Externa massor som tillförs bullervallen och egenkontrollen av dessa bör regleras i villkor i enlighet med ovan 3. Bullervallarnas utformning och massornas föroreningsgrad 4. Vattennivån i Lovénsjön 5. Bullervallen skall inte vara kvar efter det att täkten efterbehandlats. 6. Övervakning av vegetation inom Natura2000-området Knivsås-Borelund ska ingå i verksamhetens kontrollprogram Om verkställighetsförordnande skall meddelas i domen skall det begränsas så att endast brytning får ske i det nu tillståndsgivna området till det nu tillståndsgivna djupet. Vidare behöver mark- och miljödomstolen tydliggöra vilken instans (statlig och/eller kommunal) som är tillsynsmyndighet för respektive villkor. Denna precisering ska även avspeglas i bolagets förslag till kontrollprogram som ska inlämnas till respektive tillsynsmyndighet. För Lunds kommun Philip Sandberg Kommunstyrelsens ordförande