Förstå & Förändra Med erfarenhet och oberoende erbjuder vi analyser och strategiskt stöd där vi delar våra kunders engagemang för utveckling

Transkript

1 Förstå & Förändra Med erfarenhet och oberoende erbjuder vi analyser och strategiskt stöd där vi delar våra kunders engagemang för utveckling

2 Atlantbanan Utmaningar och möjligheter i ett globalt och regionalt perspektiv, Bollnäs, 13 november 2015 Göran Hallin

3 Jämtland, Västernorrland, Gävleborg Öppnar möjligheter till nya transportvägar Vi börjar väl med det globala Vi är lite i utkanten EU:s handel med Asien har ökat snabbt de senaste decennierna. Den viktigaste delen i ökningen svarar Kina för. Där har exporten ökat med 350 procent mellan 2002 och 2012 och importen ungefär lika mycket.

4 Skapar nya möjligheter till öst-västliga transporter i flera olika korridorer. I flera olika projekt har man sett till möjligheterna att knyta samman Asien Ryssland Norden - Atlanten

5 Dessa möjligheter gynnar inte minst Mellersta Norden, som har ett strategiskt läge i att hitta vägen från Ryssland - Atlanten

6 Östersjön är en flaskhals i förhållande till sådana visioner Flera alternativ har prövats viktigt att prioritera (en i taget)

7

8 Samling kring Den breda korridoren?

9 Atlantbanan och Den breda korridoren

10 Tillgänglighet och regionförstoring driver utvecklingen Mängden och kvaliteten på nåbara jobb en alltmer avgörande faktor när vi väljer var vi vill bo en viktig restriktion när vi vill förverkliga våra drömmar både om det perfekta boendet och det ultimata jobbet I den södra delen av landet har antalet lokala arbetsmarknader minskat med 40 procent på 30 år. Detta är ett uttryck för tillgänglighetens ökade betydelse och för de ökade möjligheterna för människor att förverkliga sina drömmar. I norr har vi inte samma möjligheter Men järnvägen är central för att ta tillvarata de möjligheter som finns skapa regionala stråk längs Atlantbanan

11 1. Vad betyder tillgängligheten? 2. Skapar utvecklingen i en ort tillbakagång i andra? 3. Vad betyder ökad tillgänglighet i stråket för stråket och för övriga?

12 Tillgängligheten avgörande Vi analyserade vilken betydelse en ökning av tillgängligheten får för olika typer av tätorter. Tillgängligheten påverkar befolkningsutvecklingen positivt överallt Tillgängligheten mätt som antalet arbetsplatser man når inom 45 min betyder mest i de stora kommunernas mindre orter och minst i de mindre kommunernas mindre orter. Tillgängligheten betyder mera i de mindre kommunernas huvudorter än i de störres Tillgängligheten i de mindre orterna förklaras helt eller delvis av utvecklingen i deras huvudorter. I de mindre orterna i mindre kommuner förklaras hela utvecklingen av huvudorten. En enhets ökad tillgänglighet skapar en befolkningstillväxt om x enheter

13 Det här är inget nollsummespel En vanlig föreställning är att en positiv befolkningsutveckling i en ort leder till sjunkande befolkning i andra orter (näraliggande). Vad betyder 100 personers befolkningsökning i kommunernas huvudorter för övriga tätorter i kommunerna. Ort B Ort A I de större kommunerna (jämförbara med Östersund) betyder det att övriga orter växer med 60 personer. I de mindre kommunerna (jämförbara med övriga kommuner i Jämtland) betyder det att övriga orter växer med 10 personer. Det viktigaste är dock att det inte är ett nollsummespel tillväxten i en ort påverkar tillväxten i övriga positivt. Östersund Åre 1 0,6 Orrviken 1 0,1 Hallen

14 Ökad tillgänglighet gynnar alla Förbättrad tillgänglighet i stråket Ger effekter på befolkningsutveckling: De flesta fortsätter växa, som ett resultat av den goda tillgänglighet de redan har Den ytterligare tillgängligheten betyder mest utanför själva stråket, följt av övriga tätorter (ej huvudorterna) i stråket och först därefter stråkets huvudorter Det viktiga är: Alla i stråkets kommuner gynnas. Ingen förväntas missgynnas.

15 Slutsatser! Det finns flera perspektiv på infrastruktur och kommunikation det är viktigt att hålla alla i huvudet samtidigt Man behöver bestämma sig och prioritera Ingen missgynmas

16 Våra tjänster Jämställdhet & Bemötande Nya kvantitativa analyser Samhälls- & regional ekonomi Omvärldsanalys Verksamhetsrevision Processutvärdering Regionala stråk och samband Fokusgrupper, persona A B Utvärdering Målformulering Program- och projektdesign

17 20+ års erfarenhet 20+ medarbetare 30+ experter och forskare i nätverk projekt per år kontor ramavtal med offentliga kunder

18 STOCKHOLM Katarinavägen Stockholm Malmö Umeå Östersund Baltzarsgatan 18 Kungsgatan 49 Akademigatan 3

19 Näringsliv & innovation Tillväxtverket & Vinnova Utvärdering av programmet Ungas innovationskraft Länsstyrelsen Stockholm Erfarenheter från nedläggningen Astra Zeneca i Södertälje Vinnova Utvärdering av programmet Vinnväxt Tillväxtanalys Analys av små och medelstora företags internationalisering REGLAB Utveckling av regionalt innovationsindex Nordiska Ministerrådet Utvärdering av programmet för Kulturella och kreativa näringar

20 Lokal & regional utveckling Tillväxtverket Förhandsutvärdering gränsöverskridande samarbetsprogrammen Sveriges Kommuner och Landsting Analys av lokalt och regionalt inflytande i förberedelserna för nya EU-program Tillväxtverket Regionala piloter för jämställd regional tillväxt Region Jämtland Härjedalen Stråkanalys för Åre - Östersund Eksjö kommun Omvärldsanalys för hållbar utveckling och tillväxt Nordiska Ministerrådet Analys av gränsregionala samarbetsprogrammet

21 Arbetsmarknad & integration Växjö kommun Lärande utvärdering och strategiskt stöd projekt mot ungdomsarbetslöshet Svenska ESF-rådet Utvärdering av jämställdhet och tillgänglighet i Socialfonden Tillväxtverket Regionala piloter för jämställd regional tillväxt Arbetsförmedlingen Utvärdering av projektet Nationell Matchning Nordiska Ministerrådet Analys av näringslivets insatser mot ungdomsarbetslösheten Migrationsverket Utvärdering av Flykting- och Återvändandefonden

22 Planering & hållbar stadsutveckling Region Uppsala Regional dynamik och tillväxt i Uppsala - Mälardalen Keolis Kundanalys Landstinget Stockholm Samhällsekonomisk analys av investeringar Roslagsbanan Göteborgs stad Utvärdering av Klotter- och Graffitiprojekt Mittnordenkommittén Analys av tvärgående transportinfrastruktur i Norden Tillväxtanalys Analys av en tillväxtinriktad fysisk planering

23 Energi & miljö Miljö och Energidepartementet Utvärdering av Energimyndighetens forskningsanslag Energimyndigheten Analys av forsknings- och innovationsmiljöer kring Vindkraft Nordiska ministerrådet Kartläggning av demoanläggningar inom Green Growth Västra Götalandsregionen Utvärdering av Passivhuscentrum Västra Götalandsregionen Utvärdering av programmen för Solel och Energieffektiva byggnader Svensk Fjärrvärme Utvärdering och måluppfyllelseanalys

24 Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig nord-sydlig orientering. Transportmöjligheterna på tvärs är mer begränsade. Detta är en utmaning som de nordliga regionerna gemensamt har försökt tackla i ett antal initiativ och projekt. Sedan nästan 20 år har aktörerna drivit frågan om förbättrade öst-västliga transporter bl.a. i NECL. Delvis parallellt har man i samverkan mellan bl.a. Umeå, Vasa, Västerbotten och Österbotten sedan några år tillbaka intensivt drivit projektet The Midway Alignment of the Botnian Corridor. Detta innebär att det i Mellersta Norden finns två delvis överlappande delvis konkurrerande förslag på utvecklingen av de öst-västliga förbindelserna i mellersta norden. Huvudfrågan inför Kontigos uppdrag har varit - Kan vi etablera en gemensam bredare korridor i den här delen av Norden?

25 Kontigos uppdrag Utgångspunkter för uppdraget Utgå från en mittnordisk korridor från Atlanten mot Ryssland, med perspektiv på Kina Utgå från konkreta sträckningar inom korridoren där investeringsbehoven pekas ut Omfatta gods- och persontrafik och trafikslagen tåg, bil, båt och flyg, med prioritering på tåg och båt Uppdragets syfte och innehåll Identifiera investeringsbehoven längs korridoren Identifiera och beskriva relevanta politiska processer på regional, nationell och EU-nivå, med tidsplan Ge förslag på gemensamma politiska aktiviteter som stärker den mittnordiska transportkorridorens konkurrensfördelar Utveckla projektbudget och projektplan Resultera i ett s k Concept Paper som i sin tur ska bilda underlag för en projektansökan inom Östersjöprogrammet.

26 Det stora perspektivet Utgångspunkten för uppdraget är som nämnts det stora perspektivet, dvs. att utveckla infrastrukturen och transporterna för att knyta samman de nordiska länderna öst-västlig riktning och härigenom skapa en väl fungerande länk mellan Atlanten och Ryssland. EU:s handel med Asien har ökat snabbt de senaste decennierna. Den viktigaste delen i ökningen svarar Kina för. Där har exporten ökat med 350 procent mellan 2002 och 2012 och importen ungefär lika mycket.

27 NECL och Midway Alignment - nyckelfrågor Analysen av investeringsbehoven bör ses i ljuset av de två projekten tillsammans. Hur kan olika parter Mittnordenkommittén, Kvarkenrådet och Midt Skandia - arbeta närmare tillsammans?

28 Nya frågor! Vilket är behovet av en ny gränsövergång mot Ryssland? Bör vi fokusera en överfart över Östersjön? Ett eller flera öst-västliga stråk mot Atlanten och Atlanthamnarna? Hur knyter vi samman den nord-sydliga och den öst-västliga korridoren i Sverige? Några av de tidigare frågorna finns förstås kvar

29 Gränsövergångar i sydöstra Finland Idag finns flera gränsövergångar mellan sydöstra Finland och Karelska näset. Utvecklingen i trafiken under senare år ger i nuläget ingen anledning att befara kapacitetsproblem i en nära framtid. Behövs ytterligare en gränsövergång nu? Kanske bör fokus istället riktas på de tvärgående förbindelserna genom Finland liksom förverkligandet av de i NECL föreslagna investeringarna i intermodal omlastningskapacitet? Denna fråga måste förstås ses både i ett kortare och ett längre perspektiv. Ett huvudmotiv för utvecklingen av de öst-västliga stråken i Mellersta Norden är fortsatt utvecklingen av trafiken förbi den finsk-ryska gränsen.

30 Tre kompletterande stråk

31 NECL I och II Sundsvall Kaskö Utrett förutsättningarna och kostnaderna för ett förbättrat infrastruktur- och transportstråk mellan Atlanten och den finskryska gränsen. Ett pågående arbete sedan mitten 1990-talet Två projekt tre utmaningar: 1. Elektrifieringen av Meråkersbanan 2. Pålitliga förbindelser över Östersjön 3. Fler gränsövergångar mellan Finland och Ryssland, (Parikkala Syväoro.)

32 The Midway Alignment of the Bothnian Corridor Sedan 2012 driver Kvarkenrådet projektet Mid Way Alignment of the Bothnian Corridor, tillsammans med flera lokala och regionala parter, bl.a. Umeå kommun och Vasa stad. Umeå Vasa Fokus ligger på färjeförbindelsen en trafik bedrivs sen 2012 i gemensamt bolag ägt av kommunerna. Kommunerna har också bildat ett gemensamt hamnbolag för Vasa och Umeå hamnar Man driver också utvecklingen av terminaler och anslutningar gemensamt i bolag eller i projekt

33 Börja med en Östersjööverfart! Vi har en färja på plats, flera steg har tagits mot förbättrad kapacitet i den förbindelsen Kanske bör vi tillsammans stödja den existerande förbindelsen tills vidare, med fokus på en långsiktig hållbarhet i den redan etablerade förbindelsen Detta motsäger förstås inte utbyggnad av hamnkapaciteten i Sundsvallsområdet, liksom heller inte behovet av en bättre intermodal kapacitet i Sundsvall. Detta stärker också fokus på den bottniska korridoren och dess felande länkar!

34 Två stråk genom Sverige Två olika Atlanthamnar Mo i Rana E 12 Trondheimsfjorden E 14/Mittbanan

35 Vilka är investeringsbehoven? Ryska gränsen Östersjön flera flaskhalsar identifierade, relativt stora investeringar Ny färja Stor investering Svenska Östersjökusten Uppgradering Sundsvall Härnösand Kopplingen Öst-väst/Nord-syd Strategiska avgöranden och stora investeringsbehov i både järnväg och väg Tvärgående förbindelserna genom Sverige flera stora behov, få med i nationella planer Stjördal Gränsen Beslut om elektrifiering, men fortsatt stora behov kring

36 Flygförbindelser saknas Idag saknas i princip trafik i korridorens riktning Undantagen från detta är t.ex. Direktflygs subventionerade trafik mellan Östersund och Umeå/Luleå Trafik har tidigare drivits bl.a. mellan Östersund och Trondheim och mellan Skellefteå och Kronoby. Utöver detta finns också flygtrafik mellan flera av de norska flygplatserna i korridoren. Tveklöst finns en efterfrågan, bl.a. från näringslivet på effektiva tvärgående flygförbindelser. Denna har dock hittills inte visat sig vara så stark att den kan bära kommersiell tvärgående flygtrafik uthålligt över tid. Efterfrågan på flygtrafik inom korridoren kan förklaras av följande faktorer: Trondheim Vaernes Förekomsten av viktigare näringslivskopplingar Förekomsten av internationella hubbar Förekomsten av ett omfattande personutbyte Viktigare destinationer inom besöksnäringen Dessa frågor bör bilda utgångspunkt för fortsatta diskussioner om hur man kan få en tvärregional flygtrafik på plats på sikt

37 Vägen framåt För att fortsätta arbetet mot en bred öst-västlig transportkorridor behövs långsiktighet, smart strategisk tänkande och samordning under många år framöver. Därför ser vi behovet av en långsiktigt organiserad samverkan i den bredare geografin. Skapa en hållbar samverkansstruktur mellan de tre gränskommittéerna och deras medlemmar och med ett bredare spektrum av finska regioner. Ett huvudsyfte är att få en permanent samverkansstruktur på plats som kan stärka korridoren i relation till TEN-T-status och till regionala och nationella planer Vi föreslår i det omedelbara perspektivet att detta arbete inleds med två parallella projektansökningar till två gränsregionala samarbetsprogram Sverige- Norgeprogrammet och Botnia-Atlanticaprogrammet. Kontigo föreslår att målet för en ny gemensam samverkan är att etablera en permanent och inte projektberoende plattform inom ramen för vad som kallas EGTC och som skulle omfatta det orangefärgade området på våra kartbilder. EGTC European Grouping of Territorial Cooperation

38 Mo i Rana E 12 Förstå & Förändra Trondheimsfjorden E 14/Mittbanan