Analys av verksamheten vid ROS och UL

Transkript

1 Ch ROS Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rapport (59) Analys av verksamheten vid ROS och UL

2 samhällsskydd och beredskap Rapport 2 (59) Innehållsförteckning. Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdraget Arbetets genomförande Denna rapport Utgångspunkter för översynen Analys av viktiga delar Inledning Det systematiska lärandet och förmågan till samlad syntes Myndighetens tillsynsuppdrag MSB:s ansvarsområden och den breda ansvarsrollen inom samhällsskydd och beredskap Stöd till kommunerna Civilt försvar Utvecklad förmåga att genomföra övergripande utvärderingar Samhällets informationssäkerhet Det redaktionella arbetet med webbplatser Effektivitet i beredning och beslutsfattande Ledningsgruppen Principer för en samlad avdelning Förslag till organisation för en ny avdelning Inledning Avdelningsledning Avdelningsledningens stöd Funktion för nationell risk- och förmågebedömning Funktion för tillsynsverksamhet Enhet för kunskaps- och informationsförsörjning Bakgrund Överväganden Enhetens uppgifter Enhet för planering och samhällsviktig verksamhet Bakgrund Överväganden Enhetens uppgifter Enhet för samhällets och den enskildes säkerhet Bakgrund Överväganden Enhetens uppgifter... 38

3 samhällsskydd och beredskap Rapport 3 (59) Enhet för farliga ämnen Bakgrund Överväganden Enhetens uppgifter Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet Ledning av avdelningen Resurser och ekonomi Inledning Verksamheter som kan överföras till andra avdelningar Riskbedömning Förslag till fortsatt arbete Bilaga Nuläge Instruktion m.m Nuvarande verksamhet vid ROS Enheten för den enskildes säkerhet Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Enheten för farliga ämnen Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet Nuvarande verksamhet vid UL Enheten för strategisk analys Enheten för inriktning och planering Enheten för inriktning av forskning Tillsynsenheten Enheten för lärande av olyckor och kriser... 59

4 samhällsskydd och beredskap Rapport 4 (59) Sammanfattning Chefen för UL bedömer att kan skapas synergier genom att samordna verksamhet och utnyttja kompetens effektivare med en samlad avdelning för den verksamhet som bedrivs inom ROS och UL. Detta tillsammans med förändrade ambitionsnivåer inom ett antal områden och med fokus på uppdraget enligt instruktionen och gällande inriktning för verksamheten bör kunna skapa en besparing på ca 0 mnkr. I rapporten redovisas det uppdrag som generaldirektören lämnade den 2 december 204 som innebär att bl.a. analysera om arbetet kan samordnas på ett mera effektivt sätt och hur arbetet bör organiseras, inklusive att pröva om verksamheten kan inordnas i en avdelning. Analysen ska också identifiera eventuella frågor som istället bör samordnas med andra delar i myndigheten och föreslå hur de i så fall bör organiseras, samt bedöma vilka ekonomiska besparingar som förslaget innebär på årsbasis. Förslaget innebär att det skapas en organsation med fyra större enheter samt en verksamhet. Dessutom skapas ett ledningsstöd, en funktion för nationell risk- och förmågebedömning samt en funktion för tillsyn. Förslaget utgår från följande principer som identifierats i analysen: det bör finnas ett ansvar för samlade bilder av tillståndet inom samhällsskydd och beredskap, det bör finnas ett ansvar för att utveckla förmågan att använda den kunskap och information som finns, mer samlat och strukturerat, det bör finnas ett ansvar för att hålla samman arbetet inom främst krisberedskapsområdet, det bör finnas ett ansvar för att hålla samman förebyggande arbete, det bör finnas ett ansvar för att hålla samman arbetet med farliga ämnen, arbetet med tillsyn bör stärkas och myndighetens samlade kompetens bör användas i tillsynen, samt att Verksamheten för arbetet med informationssäkerhet nyligen setts över och därför behålls oförändrad. I rapporten analyseras ett antal viktiga områden där ambitionsnivåer och synergier beskrivs. Vidare identifieras några mindre verksamheter som bör prövas för överflyttning till andra avdelningar. I arbetet har ledningsgruppen och arbetstagarorganisationerna på avdelningarna deltagit. Om beslut fattas i linje med förslagen bör genomförandet inledas med att chefer för de nya enheterna och chefer eller

5 samhällsskydd och beredskap Rapport 5 (59) verksamhetsansvariga för funktionerna utses. Dessa bör sedan arbeta med att fördjupa och konkretisera förslagen så att en bemanningsprocess kan genomföras. Parallellt bör övergripande processer och arbetssätt samt former för styrning och ledning definieras. 2. Inledning 2. Bakgrund Ett syfte med uppdraget är att skapa synergier och genom att samordna verksamhet utnyttja kompetensen på ett bättre sätt. Dessutom har myndighetsledningen bedömt att MSB kommer att få minskat anslag från Uppdraget I beslut () har generaldirektören uppdragit åt chefen för UL att genomföra analyser av verksamheten vid ROS och UL. I arbetet ska ingå att - kartlägga hur arbetet bedrivs idag, - analysera om arbetet kan samordnas på ett mera effektivt sätt och hur arbetet bör organiseras, inklusive att pröva om verksamheten kan inordnas i en avdelning, - identifiera eventuella frågor som istället bör samordnas med andra delar i myndigheten och föreslå hur de i så fall bör organiseras, samt - bedöma vilka ekonomiska besparingar som förslaget innebär på årsbasis. Uppdraget har av chefen för avdelningen utvärdering och lärande (UL) tolkats som att det i första hand handlar om att pröva om verksamheten inom avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete (ROS) och UL kan organiseras i en samlad avdelning samt hur detta kan genomföras. 2.3 Arbetets genomförande Arbetet har, under ledning av chefen för UL, genomförts av en arbetsgrupp med representanter för ledningsstöden vid ROS och UL. Arbetsgruppen har bestått av Åsa Lundegård, Magnus Dyberg-Ek och Lars Ekberg. Konsulten Niklas Ekman, Vergenta har deltagit i arbetet. Verksamhets- och enhetscheferna och ledningsstöden har deltagit genom workshops och dialoger. Dialoger har även förts med ATO som också har deltagit vid en workshop och

6 samhällsskydd och beredskap Rapport 6 (59) informerats kontinuerligt under arbetet utöver de möten som framgår av nedanstående bild. Arbetet har i huvudsak genomförts enligt med nedanstående schema och tidplan. I arbetet har möten med VS-HR och lokalprojektet genomförts för informationsutbyte. Parallellt med detta uppdrag har chefen UL på uppdrag av generaldirektören, uppdragit åt en utredare vid ROS-LEDN att se över hur MSB tolkar sina tillsynuppdrag och hur samverkan inom ROS och UL kan utvecklas mellan tillsynsverksamhet och annan verksamhet. I uppdraget har bl.a. ingått att lämna förslag på hur MSB med hänsyn till respektive lagstiftningsområde och med beaktande av regeringens skrivelse (Skr. 2009/0:79) om tillsyn ska tolka tilldelade tillsynuppdrag. Resultatet av uppdraget har redovisats (dnr ) och har inarbetats i denna rapport. Arbetet har genomförts under relativt kort tid, varför det har varit nödvändigt att fokusera analyser och utredningar på de områden och frågor som är av störst vikt att finna en bra lösning för inom en samlad avdelning. Det har också varit viktigt att utnyttja redan genomfört arbete och tidigare utredningar, som grund för analyser och slutsatser. Arbetet har fokuserat på organisationens struktur och verksamhetens indelning inom en samlad avdelning, men det är viktigt att poängtera att ett flertal andra parametrar spelar in för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Att analysera och ge förslag på exempelvis arbetssätt och processer samt former för styrning och ledning har inte ingått i uppdraget. Istället har utgångspunkten varit att försöka skapa en logisk och tydlig organisationsstruktur som kan skapa förutsättningar för ett väl fungerande system som helhet. 2.4 Denna rapport En övergripande beskrivning av nuvarande organisation och verksamhet redovisas i bilaga. Rapporten belyser ett antal väsentliga frågor som har påverkan på hur en samlad avdelning för verksamheterna inom ROS och UL skulle kunna samordnas och organiseras samt beskriver ett förslag på hur en samlad avdelning kan organiseras.

7 samhällsskydd och beredskap Rapport 7 (59) Rapporten beskriver övergripande ett förslag på organisation för en samlad avdelning men går inte på djupet i alla frågor som kan vara aktuella i ett översynsarbete. Detta är ett arbete för fortsatt eventuellt genomförande av förslaget. 3. Utgångspunkter för översynen Verksamheten vid ROS och UL tar sin utgångspunkt i förordningen (2008:002) med instruktion för MSB och arbetsordningen. Annat som styr verksamheten är bl.a. regleringsbrev för myndigheten, regeringens budgetpropositioner samt olika författningar och direktiv som t.ex. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och krisberedskapsförordningen (2006:942). Vidare är EU- och internationella frågor viktiga ingångsvärden som ska ingå i arbetet. Generaldirektörens inriktning för verksamheten och anvisningar för verksamhetsplaneringen är centrala utgångspunkter. I uppdraget ingår att se över om t.ex. verksamheter kan föras ihop för att bl.a. utnyttja kompetens bättre och för att effektivisera verksamhet. Den verksamhet som bedrivs inom ROS och UL håller hög kvalitet och arbetet inom avdelningarna bidrar i hög grad till att arbetet med samhällsskydd och beredskap utvecklas och stärks. Det finns dock utmaningar, där en är minskade anslag, som gör att det finns behov att se över om och hur verksamhet kan genomföras med minskad ekonomisk ram. Chefen för UL har pekat på följande frågor som viktiga att beakta i arbetet med att pröva en ny organisation för en samlad avdelning: Utveckla arbetet med och resultatet ifrån NRFB och samlad bedömning, som kan utgöra underlag för inriktning och utveckling för samhällsskydd och beredskap. Utveckla förmågan att genomföra övergripande utvärderingar. Utveckla arbetet med civilt försvar. Utveckla tillsynsarbetet med fokus på inriktning och styrning av arbetet och hur organisationens övriga kompetens kan nyttjas i större utsträckning än idag. Stabil och hållbar kompetensförsörjning håll ihop och samla kompetens för att minska sårbarhet samt öka effektiviteten och flexibilitet. I de workshops som genomförts och där verksamhets- och enhetschefer, ledningsstöden och ATO representanter från ROS och UL deltagit samt vid dialoger har några områden identifierats som särskilt bör beaktas i översynen:

8 samhällsskydd och beredskap Rapport 8 (59) Hur skapas tillräcklig kapacitet för analysarbete och hur kan arbetet med den nationella risk- och förmågebedömningen stärkas så att den, på sikt i hela hotskalan, blir styrande och vägledande för arbetet inom avdelningen, myndigheten och samhällskydd och beredskap i sin helhet. Hur ska olika tillsynsuppdrag tolkas och hur kan arbetet med myndighetens tillsynsuppgifter stärkas. Hur kan samverkan effektiviseras och utvecklas och hur kan sakkunskap för tillsynsuppdragen bäst användas samt hur kan erfarenheter från tillsynsverksamheten på ett effektivt sätt tas tillvara. Hur kan arbetet med de särskilda ansvarsområden som myndigheten har enligt instruktionen anpassas till arbetet med den breda ansvarsrollen. Hur kan verksamheten utformas för att skapa ett utifrån och in perspektiv. Hur kan stödet till länsstyrelserna och därmed till kommunerna samordnas och utvecklas inom samhällskydd och beredskap. Det finns tendenser till att uppgifter successivt tillkommer. På sikt är det ohållbart, hur kan möjligheter skapas för att avgränsa verksamheten. Hur kan en samlad avdelning bättre bidra till en effektiv ledning och styrning och till att beredning av ärenden och beslut kan ske så effektivt som möjligt. Flera enheter och funktioner är involverade i många frågor. Hur kan en tydlig fördelning av ansvar skapas för att bättre bidra till effektivitet och leveransfokus. I denna rapport kommer inte alla dessa frågor att lösas men avsikten är att det förslag som lämnas ger förutsättningar för att hantera frågorna på ett bättre sätt än idag. Sammantaget har de redovisade utgångspunkterna lett fram till att några områden har analyserats djupare. Dessa redovisas i avsnitt Analys av viktiga delar 4. Inledning Detta kapitel behandlar övergripande den analys som genomförts av ett antal områden. Kapitlet syftar till att ge en bild av de resonemang och överväganden som legat till grund för utformningen av förslaget. De områden som behandlas är utvalda för att de under arbetets gång har visat sig vara väsentliga att belysa

9 samhällsskydd och beredskap Rapport 9 (59) för att åstadkomma en väl grundad utformning av en framtida avdelning. Arbetet har som helhet också behandlat och analyserat andra frågor, där dessa till del belyses inom ramen för kapitel 6 i rapporten. 4.2 Det systematiska lärandet och förmågan till samlad syntes Samtliga aktörer behöver utveckla sitt systematiska lärande, i det löpande arbetet och med anledning av ny kunskap, större händelser och övningar. Aktörerna behöver också förbättra förmågan att omsätta ny kunskap i konkreta förbättringar. Att lära handlar om att ta till sig ny kunskap, dra nytta av den och utvecklas. Det finns behov av ett mer systematiskt lärande i arbetet med samhällsskydd och beredskap. Lärandet har både en individuell dimension och en organisatorisk samhällelig dimension. Lärandet kan ses som en del av ett löpande kvalitetsarbete. Men det kan också behövas särskilda satsningar för att säkerställa att individens och samhällets förmåga utvecklas med utgångspunkt i nya kunskaper. Några exempel är lärandet av inträffade händelser, lärandet av övningar, lärandet av andra där det kan vara både goda och dåliga exempel, användning av utvärderingar, studier, forskningsresultat och statistik, samt integrering av ny kunskap i utbildningar. Inför bildandet av MSB var ett av målen med en förbättrad styrning och uppföljning inom samhällets krisberedskap att förstärka och utveckla denna så att regeringen fick ett tydligt beslutsunderlag och en samlad bedömning av samhällets förmåga att motstå och hantera kriser (prop. 2007/08:92). Myndigheten har årligen i regleringsbrev fått i uppdrag att redovisa en nationell bedömning av samhällets förmågor, risker, sårbarheter samt identifierade och genomförda åtgärder avseende krisberedskapen. Bedömningen har främst grundats på de statliga myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser. Sedan 20 har uppdraget kompletterats med scenarioanalyser enligt EU-kommissionens riktlinjer för riskbedömning. Arbetet har kallats nationell risk- och förmågebedömning (NRFB). Syftet med nationell risk- och förmågebedömning är att identifiera och analysera risker, sårbarheter och brister i samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och därmed vara ett strategiskt underlag för att inrikta och utveckla samhällsskydd och beredskap. En framtida ambition för att säkerställa en helhet är att pröva möjligheten att inkludera hela hotskalan, dvs. även arbetet med skydd mot olyckor och civilt försvar. Inom myndigheten pågår ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa en sammanhållen process för nationell risk- och förmågebedömning. För att

10 samhällsskydd och beredskap Rapport 0 (59) uppnå detta krävs att processen utöver risk- och sårbarhetsanalyser och scenarioanalyser även omfattar andra ingångsvärden, t.ex. sammanställningar och slutsatser från utvärderingar, övningar och inträffade händelser. Processen har olika återkommande leveranser varav de största är de återkommande regleringsbrevsuppdragen; en nationell bedömning av samhällets förmågor, risker, sårbarheter samt identifierade och genomförda åtgärder inom krisberedskapen. Underlagen ska kunna användas för att inrikta samhällsskydd och beredskap och för att inrikta bl.a. övningar, utvärderingar och anslag 2:4 krisberedskap. Öppna delar av underlaget tillgängliggörs för aktörer som arbetar med samhällsskydd och beredskap och ska även kunna användas av kommuner, statliga myndigheter och privata aktörer för att inrikta och prioritera krisberedskapsåtgärder. Bedömingen är att i en utvecklad NRFB process behöver den slutliga syntesen hållas samman och även fredas från ad hoc frågor. Verksamhetens karaktär talar för att den bör få en central roll inom myndigheten för att få den styrande inverkan som efterfrågas. 4.3 Myndighetens tillsynsuppdrag Redovisning av tillsynsuppdraget Myndighetens tillsynsuppdrag har setts över i särskild ordning. Förslaget innebär en renodling av tillsynsenhetens (härefter tillsynsfunktionens) arbetsuppgifter så att de innefattar: att ansvara för de tillsynsuppgifter som ankommer på den centrala tillsynsmyndigheten enligt 5 kap. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), att utöva tillsyn enligt 5 kap. förordningen (2003:779) om skydd mot olyckor (FSO) över samordningen av den statliga räddningstjänstens olika grenar, att utöva tillsyn enligt 5 kap 2 FSO, att ansvara för de tillsynsuppgifter som ankommer på den centrala tillsynsmyndigheten enligt 2 förordningen (999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), att ge tillsynsvägledning enligt 3 kap. 8 miljötillsynsförordningen (20:3) till de operativa myndigheter som avses i 83 förordningen (203:39) om utvinningsavfall, att utöva tillsyn av SOS Alarm AB:s alarmeringsavtal, samt

11 samhällsskydd och beredskap Rapport (59) att ställa samman och utvärdera resultatet av MSB:s tillsyn ur ett helhetsperspektiv. Tillsynsfunktionen bör fortsättningsvis lämna råd och stöd i rollen som central tillsynsmyndighet enligt LSO och Sevesolagen. Ifråga om tillsynsvägledning enligt 3 kap. 8 miljötillsynsförordningen ska enheten lämna det stöd som uppgiften kräver. Följande tillsynsuppgifter bör enligt förslaget föras över till sakenheter: tillsyn enligt 2 lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor (LBE), marknadskontroll enligt 22 LBE, uppgiften att som samordnande tillsynsmyndighet enligt 23 LBE lämna stöd till de tillsynsmyndigheter som omfattas av bestämmelserna, register över säkerhetsrådgivare, tillsyn enligt 0 förordningen (2006:3) om transport av farligt gods av säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag, transportabla tryckbärande anordningar, transportskydd samt utbildning och examination av förare av transporter av farligt gods på väg och i terräng, samordning enligt 0 förordningen om transport av farligt gods av tillsynsmyndigheternas verksamhet samt uppgiften att bistå med teknisk sakkunskap till de myndigheter som utövar tillsyn över transporter på land, samt tillsyn enligt 0 förordningen om transport av farligt gods över utbildning och examination vid gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning i samråd med Statens skolinspektion. För lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreslås att tillsynsfunktionen ska ansvara för de uppgifter som ankommer på den centrala tillsynsmyndigheten. Ansvaret för tillsynen av länsstyrelserna ska ligga kvar hos tillsynsenheten för att få ett samlat tillsynsansvar för LSO. I syfte att renodla verksamhet och samordna kompetens bör de stödjande uppgifter som inte har direkt koppling till ansvaret som central tillsynsmyndighet föras till sakenheterna. Tillsyn av länsstyrelsen innefattar kontroll av att länsstyrelsen har en planering för att överta ansvaret för räddningstjänsten vid omfattande räddningsinsatser. Länsstyrelsens beredskap i händelse av kärnenergiolycka ingår också i MSB:s tillsyn. Tillsynsfunktionen bör enligt förslaget svara för tillsynen medan sakkompetens bör finnas hos enheten för samverkan och ledning respektive enheten för räddningstjänst inom avdelningen för utveckling av beredskap.

12 samhällsskydd och beredskap Rapport 2 (59) Enligt lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) ska, med vissa undantag, den myndighet som prövar frågor om tillstånd inom sitt verksamhetsområde utöva tillsyn. MSB och kommunen prövar tillstånd enligt lagen. Marknadskontroll är tillsyn som avser kontroll av att varor som släppts ut på marknaden uppfyller säkerhetskrav som gäller inom EU:s inre marknad. MSB ska utöva marknadskontroll över brandfarliga och explosiva varors egenskaper, utsläppande och tillhandahållande på marknaden, samt sådana produkter som används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor och för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter. Prövning av tillstånd innebär att bedöma om sökanden uppfyller de materiella krav som ställs för tillståndet. Om tillståndshavaren uppfyller kraven i tillståndet prövas vid tillsyn. För att få en effektiv och samlad tillämpning bör enligt förslaget, sakenheten ha ansvar både för tillståndsgivning och för tillsyn av tillståndsinnehavet. Rättssäkerheten kan säkerställas genom den handläggningsordning som slagits fast i förvaltningslagen (986:223) samt möjligheten att få ett beslut om till exempel återkallelse av ett tillstånd prövat i förvaltningsdomstol. Genom att hålla samman tillstånds- och tillsynsuppgifterna på en enhet får enheten en direkt återkoppling av tillståndshavarnas regelefterlevnad och information om författningarna är funktionella och rimliga. Enheten föreslås även få uppdraget att samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och att bistå tillsynsmyndigheterna i deras arbete med tillsyn. För att få en helhet av sakområdet föreslås även att ansvaret för marknadskontroll placeras på enheten. Av 0 förordningen (2006:3) om transport av farligt gods (FFG) framgår att MSB svarar för tillsynen över säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag, transportabla tryckbärande anordningar, transportskydd samt utbildning och examination av förare av transporter av farligt gods på väg och i terräng. MSB ska vidare samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och bistå med teknisk sakkunskap till de myndigheter som utövar tillsyn över transporter på land. För att få ett en samlad syn inom området lagen om transport av farligt gods är förslaget att en enhet har ansvar för hela området. Tillsynen blir då bl.a. ett sätt att återföra kunskap till verksamheten. Även arbetet med att samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och att bistå med teknisk sakkunskap bör enligt förslaget föras till sakenheten. MSB är central tillsynsmyndighet för lagen (999:38) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) och ska lämna tillsynsvägledning. Länsstyrelsen och kommunen är operativa tillsynsmyndigheter. I ett pågående lagstiftningsarbete för att genomföra Seveso III-direktivet i svensk lagstiftning föreslås att bl.a. MSB:s tillsynsvägledning ska fördjupas och att myndigheten t.ex. tar ett större ansvar för att utbilda Sevesohandläggare och för att utveckla myndighetsgemensamma metodstöd för Sevesotillsynen. För att få en effektiv och samordnad verksamhet inom området är förslaget att uppgiften som central tillsynsmyndighet och uppgiften att lämna

13 samhällsskydd och beredskap Rapport 3 (59) tillsynsvägledning bör finnas på tillsynsfunktionen. Vägledning handlar i stor utsträckning om uppföljnings- och utvärderingsmetoder samt val av tillsynsmetodik. Genom att hålla samman arbetsuppgifter som innefattar vägledning bör samordning kunna ske. De förslag som lämnats om hur MSB ska tolka tilldelade tillsynsuppdrag ska beaktas och vara en grund för arbetet med analys av verksamheten inom ROS och UL. I det fallet MSB får tillkommande uppdrag inom tillsynsområdet, t.ex. inom informationssäkerhetsområdet, kan de principer som redovisats tillämpas. Arbetsgruppens bedömning Denna rapport innehåller några avvikelser från det som redovisats i tillsynsuppdraget. Uppgifterna att utöva tillsyn över att länsstyrelserna har en planering för att överta ansvaret för kommunal räddningstjänst vid omfattande räddningsinsatser samt tillsynen över länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering i händelse av kärnenergiolycka bör, med samma motiv som gäller inom LBE och LFG-områdena, överföras till enheten för samverkan och ledning respektive enheten för räddningstjänst inom Avdelningen för utveckling av beredskap. Tillsynsfunktionen bör lämna stöd i tillsynen och ges tillgång till underlag för uppgiften att bl.a. följa upp och utvärdera tillsynen. Tillsynen inom de områden som MSB har tillsynsansvar bör stärkas. Det bör bl.a. ske genom att tillsynsfunktionen får ansvar för att styra, inrikta, följa upp och utvärdera tillsynen inom MSB:s ansvarsområden. För att ge funktionen förutsättningar att genomföra detta, bör ansvaret för samordning enligt 0 förordningen om transport av farligt gods av tillsynsmyndigheternas verksamhet läggas på tillsynsfunktionen. Uppgiften att bistå med teknisk sakkunskap till de myndigheter som utövar tillsyn över transporter på land bör dock ligga på sakenheten. Enligt 23 i LBE ska MSB samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och hjälpa dem i deras arbete med tillsynen enligt denna lag. Ett motiv till denna samordning är enligt förarbeten att det angeläget att expertmyndigheten, MSB, bistår övriga tillsynsmyndigheter med den sakkunskap, råd och vägledning som tillsynsmyndigheterna kan behöva i det enskilda fallet. Vidare att samordningen har sin grund i att MSB som tillsynsmyndighet bör kunna samordna sin egen tillsynsverksamhet med de andra tillsynsmyndigheterna för att kunna ha en helhetssyn och ett samlat grepp över samordningen av tillsynsverksamheten. Mot den bakgrunden är bedömningen att uppgifterna att samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet bör ligga på sakenheten. Sakenheten bör dock förse tillsynsfunktionen med de uppgifter som behövs för att tillsynsfunktionen ska kunna följa upp och utvärdera tillsynen inom området.

14 samhällsskydd och beredskap Rapport 4 (59) MSB:s ansvarsområden och den breda ansvarsrollen inom samhällsskydd och beredskap MSB har ett komplext uppdrag som inrymmer flera dimensioner: Från vardagsolyckor till katastrofer och krig Före, under och efter en olycka eller kris Expertroll och samordningsroll Alla dessa dimensioner måste arbetet förhålla sig till. De ger olika utmaningar i skapandet av en hållbar organisation över tiden som också ger förutsättningar för intern samordning av frågorna som myndigheten har att hantera. En utmaning i uppdraget för MSB är formuleringen enligt i instruktionen att MSB har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. En möjlig tolkning av detta skulle kunna vara att MSB ska arbeta med allt det som ingen annan gör inom området skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. En mer korrekt tolkning är att MSB i sitt arbete inom skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar inte ska göra det som någon annan redan har uppgift att göra eller inkräkta på någon annans ansvarsområde. En samlad bedömning är att myndigheten mer tydligt måste fokusera på det som är grunduppdraget och välja bort verksamhet som andra aktörer ansvarar för eller delvis har ansvar för. Bedömningen är att det finns svårigheter att hålla samman verksamhet som präglas av en expertroll med verksamhet som präglas av en samordningsroll. Det finns olika förutsättningar i arbetet, ofta olika språkbruk och förståelse för varandra. Samtidigt finns en styrka i att inom den samlade verksamheten ha förmåga att både se helheter men också att ha djup kompetens som kanske nationell expert inom ett visst område. En utmaning för MSB generellt är att flera enheter ofta har ansvar för samma typ av frågor från lite olika perspektiv, t.ex. före-under-efter. Det innebär att det krävs omfattande samverkan och intern beredning för att skapa en gemensam syn i olika frågor. Det bör prövas om inte ansvaret kan tydliggöras inom åtminstone några viktiga områdena som berör ROS och UL i hög grad. Exempel på områden som kan behöva hållas samman är: Arbetet med processer som påverkar systemet i stort. Exempelvis arbetet med anslag 2:4 Krisberedskap, arbete med risk- och sårbarhetsanalyser, arbetet med planering för höjd beredskap samt genomförandet av handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet.

15 samhällsskydd och beredskap Rapport 5 (59) Arbetet med Sverige åtagande enligt Hyogo Framework for action /Sendai Framework for Disaster Risk Reduction samt att samordna det nationella arbetet genom nationell plattform för arbete med naturolyckor och dess kopplingar till krisberedskapsarbetet. För att stärka förmågan till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och bidra till att effektmålet uppnås arbetar MSB med att uppfylla intentionerna i handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet. För att handlingsplanen ska få genomslag har MSB en pådrivande, stödjande och samordnande roll i förhållande till samhällsviktig verksamhet inom ett flertal samhällssektorer. MSB ska stödja och utveckla arbetet i de samverkansområden som framgår av krisberedskapsförordningen, för att åstadkomma en övergripande planering av åtgärder som bör vidtas mot sådana sårbarheter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga. Arbetet ska även omfatta planering inför höjd beredskap. Arbetet med civilt försvar och inte minst stödet till Försvarsmakten kommer att öka i omfattning. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i det som görs inom krisberedskapen och vara en integrerad del i att stärka krisberedskapen. MSB kommer att behöva utveckla arbetet och stödet till aktörerna inte minst inom ramen för arbetet i samverkansområdena. En ökad förmåga för höjd beredskap tar sin utgångspunkt i krisberedskapen och stärker förmågan över hela hotskalan. Sammanfattningsvis finns ett antal punkter där dessa verksamheter kopplar samman med varandra och där det finns tydliga synergier. Det handlar om att stärka samhällets funktionalitet, att arbetet utgår från ett brett arbete mot samhällssektorer som kan vara klustrade på olika sätt. För att skapa förmåga hos aktörerna kan resurser behöva tillföras genom anslag 2:4. En närmare koppling mellan finansiering och utveckling av förmåga för skydd av samhällsviktig verksamhet och civilt försvar bör ge mer samlad effekt. Ett mer samlat arbete inom dessa områden kan också innebära större möjligheter att fokusera på gemensamma prioriteringar och i ökad utsträckning upplevas som samordnade av andra aktörer. MSB har i uppdrag av regeringen att vara nationell kontaktpunkt för Sverige åtagande i Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action (från den 9 mars 205 Sendai Framework for Disaster Risk Reduction ) samt att samordna det nationella arbetet genom nationell plattform för arbete med naturolyckor. I enlighet med ramverket stödjer MSB även andra länders arbete med katastrofriskreducering genom den internationella insatsverksamhet som bedrivs på SI. Den nationella plattformen är ett myndighetsnätverk som består av 22 myndigheter och organisationer. Det finns likheter i syfte och roll för

16 samhällsskydd och beredskap Rapport 6 (59) plattformen och samverkansområdena och det finns därför anledning att se över möjligheterna till samordning mellan dessa två nätverksformer. I den översyn av samverkansområdena som kommer att göras de kommande åren, är det rimligt att andra nätverk för samverkan beaktas. Plattformens arbete är främst fokuserat på samverkan och kunskapsutbyte samt förebyggande och riskreducerande arbete och har avgränsats till den indelning i geologiska, hydrometeorlogiska och biologiska naturhändelser som används inom FN. Exempel på aktuella naturhändelser för Sverige är jordskred, översvämning, storm, extrem nederbörd, värmebölja, extrem kyla, smittsamma djur- och växtsjukdomar m.fl. Flera av dessa händelser berörs även inom andra processer och nätverk som MSB arbetar med. Det gäller bland annat arbetet i samverkansområdena, arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet samt nationell risk- och förmågebedömning. Bedömningen är att det breda katastrofriskreducerande arbetet som pågår inom ramen för Sendai Framework for Disaster Risk Reduction skulle behöva knytas närmare de breda processer som idag finns inom krisberedskapsarbetet inklusive arbete i samverkansområdena. 4.5 Stöd till kommunerna Utgångspunkten för MSB:s arbete är att stödet till kommunerna inom alla områden bör kanaliseras genom länsstyrelserna. Det är viktigt att ansvarsprincipen efterlevs så långt som möjligt även om detta innebär att en aktör inte gör det som ankommer på denna. I så fall bör det istället anmälas till uppdragsgivaren för att åstadkomma en förändring. MSB ska inte ta över någon annan aktörs ansvar vare sig i skedet före, under eller efter en händelse. Även om utgångspunkten är att stödet till kommunerna bör kanaliseras genom länsstyrelserna krävs det sannolikt en övergångsperiod innan detta är tillfullo genomfört. Under en sådan period bör stöd till kommunerna utformas i samverkan med länsstyrelserna. En överenskommelse har den 7 maj 204 (MSB ) träffats mellan MSB och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kommunernas krisberedskap. En krisberedskap som också lägger en grund för kommunernas uppgifter inom det civila försvaret. Överenskommelsen ger en precisering av mål och ersättning för kommunernas uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). I samverkan ska MSB och SKL utforma mer detaljerade anvisningar om hur ersättningen får användas och hur uppföljningen ska genomföras. Lagen om skydd mot olyckor innehåller bestämmelser om förebyggande åtgärder mot brand där t.ex. brandskyddstillsyn, sotning och brandskyddskontroll ingår. Lagen syftar också till att kommunerna ska utveckla ett brett och samordnat arbete till skydd mot andra olyckor än brand.

17 samhällsskydd och beredskap Rapport 7 (59) En fråga är vilket stöd MSB ska lämna till kommunernas arbete med kommunala handlingsprogram för att dessa ska nå syftet att vara styrande och inriktande för kommunernas arbete med skydd mot olyckor. För ROS och UL handlar det om program för den förebyggande verksamheten och stödet bör vara metodstöd, t ex vägledningar. Det gäller för övrigt merparten av stödet inom området lagen om skydd mot olyckor att det bör vara i form av metodstöd, information och vägledningar. När det t.ex. gäller kommunernas tillsyn över brandskyddet och kommunernas arbete med brandskyddskontroll bör stödet riktas mot kunskap att göra brandtekniska bedömningar och avvägningar. I lagen om skydd mot olyckor finns också bestämmelser om farlig verksamhet. Det är länsstyrelsen som har att besluta om en verksamhetet är farlig verksamhet. Här behövs bl. a. allmänna råd från MSB. Vidare finns bestämmelser i lagen om att när en räddningsinsats är avslutat ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Resultatet av olycksundersökningar bör i första hand hanteras av UB, däremot behöver den föreslagna avdelningen bidra med metodkunskap för arbetet. Inom området lagen om brandfarliga och explosiva varor har inte länsstyrelsen någon författningsmässig uppgift. MSB prövar frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor i vissa fall. Merparten av tillståndsärende i fråga om brandfarliga varor prövas av kommunen. Kommunen prövar också vissa frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor och har också tillsynsuppgifter. Det stöd som lämnas bör i första hand vara t.ex. vägledningar och information. I de försök som ha gjorts att samordna stödet till länsstyrelserna och kommunerna i enskilda frågor har det snarast stupat på att alltför många tycker sig ha del i den enskilda frågan och det har blivit övermäktigt att hantera. Enskilda enheter har kontakter med kommunerna var för sig i frågor som kommunerna upplever har samband. Bedömningen är att stödet bör samordnas när det bedöms vara rationellt och kostnadseffektivt. Bedömningen är också att samordningen bör underlättas av att verksamhet samlas i färre enheter. Stödet till kommunernas arbete med handlingsprogram för förebyggande verksamhet och andra uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor föreslås samlas inom en enhet. Det bör innebära effektivitetsvinster och att kompetensen för frågorna kan utnyttjas bättre samt att MSB kan uppträda mer samlat. Bedömningen är att det blir enklare att samordna stödet mellan färre organisationsenheter i en ny avdelning och att det bör innebära att kommunerna kan uppleva stödet som mera samlat samtidigt som onödigt arbete inom MSB kan undvikas. En fråga är om det går att samordna stödet till kommunerna inom skydd mot olyckor med det stöd som lämnas för krisberedskap och civilt försvar. Det

18 samhällsskydd och beredskap Rapport 8 (59) fungerar inom vissa områden och sämre inom andra områden. Det måste prövas i varje enskilt fall. Utgångspunkten bör vara att samordning av stödet så långt möjligt sker över hela hotskalan. En samlad avdelning med större enheter och tydliga ansvarsområden bör innebära att det blir enklare att avgöra hur stöd inom olika områden kan samordnas. 4.6 Civilt försvar Ett viktigt utvecklingsområde inom samhällsskydd och beredskap är arbetet med planering inför höjd beredskap (civilt försvar). Uppgiften berör hela MSB och kommer att innebära att perspektivet höjd beredskap ska vara en naturlig del i det vi redan gör inom skydd mot olyckor och krisberedskap med tyngdpunkt på krisberedskap. Vilken inriktning i stort, vilka ambitioner och vilka närmare anvisningar som kommer att styra verksamheten bör bli tydligare i samband med att regeringen presenterar en försvarspolitisk proposition i april i år. Från det som är känt och genom de underlag som MSB lämnat till regeringen inför kommande proposition går det att utläsa att stödet till det militära försvaret är viktigt att utveckla. Det måste dock göras inom ramen för gällande mål för civilt försvar. En ny samlad avdelning behöver kunna arbeta med frågor som rör normgivning, samordning med Försvarsmakten, stöd till aktörerna, stöd till enskilda samt bedömning av samhällets förmåga kopplat till civilt försvar. Avdelningen behöver vidare kunna skapa ny kunskap och sprida denna till aktörerna samt finansiera åtgärder för en ökad beredskap. Frågor som rör planering inför höjd beredskap kommer att behöva hanteras på flera enheter inom avdelningen och samordning behövs. En viktig grundförutsättning är att öka personalens medvetenhet kring säkerhetsskydd och en god informationssäkerhet vid en ny samlad avdelning. Bedömningen är att arbetet med civilt försvar behöver utvecklas och bli en angelägenhet för hela myndigheten. Förmågan att stödja Försvarsmakten i enlighet med målet för civilt försvar är prioriterad. 4.7 Utvecklad förmåga att genomföra övergripande utvärderingar MSB ska såväl områdesvis som på en övergripande samhällsnivå följa upp och utvärdera krisberedskapen. Utvärdering är att systematiskt och transparent bedöma dels hanteringen av inträffade olyckor och kriser, dels genomförande och resultat av åtgärder för att stärka samhällets skydd och beredskap mot olyckor och kriser. UL har ett särskilt ansvar för att initiera och genomföra utvärderingar som kan beröra hela MSB:s verksamhetsområde eller som är av strategisk betydelse eller av särskilt intresse för området samhällsskydd och beredskap.

19 samhällsskydd och beredskap Rapport 9 (59) Valet av utvärderingsarbete bör i första hand utgå från ett övergripande perspektiv på behov av kunskap inom samhällsskydd och beredskap. Det kan handla om att genomföra utvärderingar utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv, men också om utvärderingar inom specifika verksamheter och områden. Den föreslagna utvecklingen av procesen för den nationella risk- och förmågebedömningen kommer att vara ett stöd i valet av utvärderingsarbete. Bedömningen är att MSB än mer bör stärka förmågan att genomföra övergripande utvärderingar vilket också ligger i linje med regeringens intentioner i propositionen 2007/08:92 Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, inför bildandet av MSB. 4.8 Samhällets informationssäkerhet Utvecklingen av informationsteknologi skapar nationella och globala utmaningar och nya möjligheter. Utvecklingen utmanar många traditionella idéer och har medfört nya former av interaktion mellan människor. Men förändringarna gör även att samhället blir mer sårbart och skapar därigenom stora säkerhetsutmaningar. Försvarsberedningen framhåller i sin rapport från 203, Vägval i en globaliserad värld (Ds 203:33), att sårbarheterna som uppstår i dagens globala it-system är, och inom överskådlig tid kommer att vara, en av de mest komplexa frågorna. Försvarsberedningen betonar i sin rapport från 204 Försvaret av Sverige (Ds 204:20) att det finns ett fortsatt behov av att se på möjligheterna att fortsatt stärka it-robustheten i samhället och analysera behovet av att utveckla cyberförmågor. I den rapport som Riksrevisonen lämnat (RiR 204:23) blir bilden än tydligare av de utmaningar som samhället står inför. Den allt mer oförutsägbara och komplexa utvecklingen förstärker behovet av en väl fungerande och allsidig analys av omvärldsutvecklingen. Eftersom området utvecklas kraftigt har ROS nyligen skapat en verksamhet med enheter för att skapa förutsättningar för den utveckling som kan förutses. Inom verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet finns verksamhet som är förebyggande, förberedande, hanterande och lärande. Att hålla samman verksamheten i alla dimensioner är ett undantag inom nuvarande organisation. Det innebär särskilda utmaningar i samordningen av verksamheten med övriga delar av MSB. Inom informationssäkerhetsområdet har nyligen lämnats ett betänkande. I betänkandet föreslås att MSB ges utökade uppgifter. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Om MSB får utökade uppgifter som också innebär att verksamheten ökar i omfattning bör detta leda till en fördjupad organisatorisk analys. Verksamhetsöversynen kommer med anledning av ovanstående inte att ytterligare analysera eller pröva verksamheten inom informations-

20 samhällsskydd och beredskap Rapport 20 (59) säkerhetsområdet. Däremot är det angeläget att samordningen med övriga delar av MSB utvecklas och ökar. I detta ingår att informationssäkerhetsfrågorna är naturliga delar i viktiga processer som RSA-processen och arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet m.m. Detta blir en fråga för en eventuellt ny avdelning att beakta i det fortsatta arbetet. 4.9 Det redaktionella arbetet med webbplatser MSB har en mängd kanaler för kommunikation. På ROS finns bl. a. DinSäkerhet.se och Säkerhetspolitik.se. Dessa webbplatser bör kunna ses i ett större sammanhang där möjligheter till nya arbetssätt och samordning av det redaktionella arbetet ökar genom att det samlas organisatoriskt. Detta förhållningssätts beskrivs också i den nyligen genomförda utredningen vid VS- KOMM, Förutsättningarna för MSB:s kommunikationsverksamhet, som föreslår att inriktningen för myndighetens kanaler bör vara att samla mer av den redaktionella produktionen. Det skulle innebära en ökad flexibilitet och ett mindre personberoende än i dagens flera, mindre redaktioner. Sannolikt skulle även ekonomiska medel frigöras. 4.0 Effektivitet i beredning och beslutsfattande Den nuvarande organisationsformen inom avdelningarna innebär att flera enheter och funktioner är involverade i många frågor. Det upplevs vara svårt att driva frågor framåt eftersom så många behöver involveras från lite olika perspektiv. Vidare saknas en tillräcklig tydlig fördelning av ansvar och uppgifter och det finns inte alltid en tydlig ägare av frågorna som ska hanteras. Detta leder till en ineffektivitet i arbetets bedrivande och det är svårt att åstadkomma fokus på leveranser i arbetet. Mycket av tiden går åt till att samverka med andra och till att säkerställa att olika enheter är involverade i arbetet. Detta upplevs bli extra tydligt i beredning och beslutsfattande, när flera enheter och funktioner behöver involveras. Det finns också inom organisationen synpunkter på att processerna som sådana är omständliga och tröga. Sammanfattningsvis upplevs berednings- och beslutsprocesser som tröga och ineffektiva och att det är viktigt att i en ny organisation försöka tydliggöra ansvar, fördelning av uppgifter, ägarskap och processer så att arbetet i större utsträckning kan fokusera på leverans och det som ska åstadkommas.

21 samhällsskydd och beredskap Rapport 2 (59) Ledningsgruppen Ledningsgruppen bör vara ett forum för diskussion kring viktiga och strategiska verksamhetsfrågor, med en grupp som tar ett gemensamt ansvar för det samlade resultatet som avdelningen ska åstadkomma. Perspektivet ROS/UL och MSB bör vara ett givet inslag i ledningsgruppens arbete. Nuvarande medlemmar i de båda avdelningarnas ledningsgrupper beskriver att det är utmanande att leva upp till detta och att verksamhets- och enhetscheferna i större utsträckning vill känna sig involverade i diskussioner om avdelningsgemensamma viktiga verksamhetsfrågor En viktig fråga är att i en samlad avdelning säkerställa förutsättningar för detta och att skapa ett gemensamt intresse och ansvarstagande för avdelningens utveckling, där cheferna tillsammans med ledningsstödet bidrar. Det skapar en god förankring i utveckling och inriktning av avdelningen och det bidrar till att såväl chefer som medarbetare bedriver verksamheten utgående från ett helhetsperspektiv. 5. Principer för en samlad avdelning Utifrån uppdraget, inriktningen från cul och analysen av den insamlade informationen har ett antal principer definierats, som har legat till grund för utformningen av förslaget på organisation för en samlad avdelning. I första hand har fokus varit att hitta en logisk indelning av verksamheten som samtidigt omhändertar de huvudsakliga utmaningar som är identifierade. En möjlighet till tydlighet i gränsdragningar mellan enheter för att såväl internt som externt skapa en ökad tydlighet i vilka frågor som hanteras var har i detta varit centralt. På det sättet kan verksamheten samordnas enklare och medarbetarna ges bättre förutsättningar att lösa sina uppgifter. Möjligheten att, mer än idag, skapa förutsättningar för att chefer och medarbetare kan ta ett större ansvar för att utveckla specifika delar av avdelningens leveranser och uppgifter har också varit centralt. Vidare har det varit viktigt att samla kompetens och arbetsuppgifter av likartad karaktär, för att på det sättet skapa ett större sammanhang i arbetet och skapa möjligheter för effektivare nyttjande av resurser och kompetens. Genom det större sammanhanget av kompetens och uppgifter skapas bättre möjlighet för olika delar av verksamheten att värdera arbete och leveranser mot varandra och det skapas möjligheter till prioritering av arbetet. En annan viktig aspekt i utformningen av organisationen har varit att finna en lösning som innebär att avdelningen och verksamheten kan ledas, styras och följas upp på ett ändamålsenligt sätt, med en effektiv ledningsgrupp, ett ledningsstöd och en chefstäthet som är rimlig.

22 samhällsskydd och beredskap Rapport 22 (59) Konkret innebär dessa principer att vi har utformat en lösning för organisationen som utgår från att: det bör finnas ett ansvar för samlade bilder av tillståndet inom samhällsskydd och beredskap, det bör finnas ett ansvar för att utveckla förmågan att använda den kunskap och information som finns, mer samlat och strukturerat, det bör finnas ett ansvar för att hålla samman arbetet inom främst krisberedskapsområdet, det bör finnas ett ansvar för att hålla samman förebyggande arbete, det bör finnas ett ansvar för att hålla samman arbetet med farliga ämnen, arbetet med tillsyn bör stärkas och myndighetens samlade kompetens bör användas i tillsynen, samt att verksamheten för arbetet med informationssäkerhet har nyligen setts över och därför behålls oförändrad. Bedömningen är att färre och större enheter bidrar till att förbättra förutsättningarna för verksamhetens bedrivande inklusive ledning och samordning. Om antalet enheter i det fortsatta arbetet av något skäl skulle minskas ytterligare bör det istället övervägas om avdelningen kan organiseras i verksamheter. 6. Förslag till organisation för en ny avdelning 6. Inledning MSB:s verksamhetsidé är att myndigheten utvecklar, tillsammans med andra, individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Vi arbetar genom kunskapsuppbyggnad, stöd, utbildning, övning, reglering, tillsyn och eget operativt arbete i nära samverkan med kommuner, landsting, myndigheter, företag och organisationer för att uppnå ökad trygghet och säkerhet på alla samhällsnivåer från lokalt till globalt. Samhällsskydd och beredskap handlar om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. I den övergripande inriktningen för samhällsskydd och beredskap visualiseras beståndsdelarna inom dessa verksamheter samlat. Kärnan i beskrivningen är behovet att skydda vissa värden (det som ska skyddas) mot oönskade händelser (det som hotar). Förmågan som ska skapas handlar om att förebygga det som riskerar att inträffa och att hantera

23 samhällsskydd och beredskap Rapport 23 (59) konsekvenserna av det som inträffar. En mängd olika aktörer är ansvariga för att bygga och bära upp en sådan förmåga. Utvecklingen går att påverka med olika slags styrinstrument. MSB:s organisation utgår på en högre nivå från tankarna om en process som innehåller delarna före under och efter en händelse. I skedet efter en händelse finns arbetet med att utvärdera och lära och i detta ligger också att resultatet av dessa delar blir viktiga ingångsvärden (inriktande) för det förebyggande och hanterande arbetet. Att lära handlar om att införliva ny kunskap, dra nytta av den och utvecklas. Olyckor, kriser och krig bör i första hand förebyggas. De förebyggande åtgärderna behöver dock kompletteras med en förmåga att hantera. I det förebyggande ligger fokus på att reducera risker och sårbarheter så att eventuella påfrestningar inte ger upphov till skadeverkningar. Ambitionen är att sannolikheten för eller frekvensen av olyckor, kriser och krig ska minska. Det hanterande arbetet tar vid där det förebyggande inte är tillämpligt eller inte räcker till, t.ex. de fall där det bedöms kosta för mycket att förebygga, eller där det inte är tydligt hur händelsen kan förebyggas. Stegen kan ses om en logisk cyklisk process som består av delarna utvärdera och lära för att skapa ny kunskap (inriktning), förmåga att genomföra förebyggande och risk- och sårbarhetsreducerade åtgärder och förmåga att hantera samhällsstörningar genom förberedelser och operativt agerande samt förmåga till återställning. Det finns därför på en nivå, logiska kopplingar med att hålla samman arbetet för att utvärdera och lära för att skapa ny kunskap (inriktning) med förmåga att genomföra förebyggande och risk- och sårbarhetsreducerade åtgärder. På en annan nivå är arbetet med att utvärdera och lära för att skapa ny kunskap (inriktning) lika viktiga ingångsvärden för den hanterande verksamheten. En samlad avdelning för verksamhet som omfattar dels att utvärdera och lära för att skapa ny kunskap dels förmåga att genomföra förebyggande och riskoch sårbarhetsreducerade åtgärder måste skapa organisatoriska förutsättningar för att också stödja den hanterande verksamheten. Dessutom måste en ny samlad avdelning ha ett fokus på de externa aktörernas behov avvägt med uppdragsgivarens styrning och inriktning. Namnet på en ny samlad avdelning för verksamheten som omfattar dels att utvärdera och lära för att skapa ny kunskap dels förmåga att genomföra förebyggande och risk- och sårbarhetsreducerade åtgärder bör vara så kort som möjligt men ändå ge en bild av vad verksamheten omfattar i sin hela bredd. All verksamhet kan inte synas i ett kort namn. Dessutom bör namnet uppfattas som nytt och utan starka kopplingar till tidigare namn på avdelningarna. Ett möjligt namn är Avdelningen för kunskap och säkerhet, KS.

24 samhällsskydd och beredskap Rapport 24 (59) Avdelningsledning Avdelningen bör ledas av en avdelningschef. Det bör finnas ett ledningsstöd. Vidare har det bedömts att arbetet med myndighetens nationella risk- och förmågebedömning och arbetet med myndighetens tillsyn bör stärkas, ges tydliga roller och rätt förutsättningar att lösa uppgifterna. Skäl till att dessa uppgifter bör placeras under avdelningschefen är bl.a. att uppgifterna är myndighetsövergripande och har särskild betydelse för utvecklingen av samhällsskydd och beredskap Avdelningsledningens stöd Under avdelningschefen bör finnas ett stöd. Stödets uppgift är att bistå avdelningschefen i arbetet med inriktning, styrning, prioritering, planering och uppföljning av verksamhet. Vidare är stödets uppgift att svara för utredningsuppdrag, samordna EU- och internationella frågor, strategisk kommunikation, samordning av övergripande frågor samt övrigt stöd till avdelningen. Stödet bör på en övergripande nivå samordna verksamheten inom avdelningen. I det ingår att svara för avdelningens planerings- och uppföljningsprocess samt budget och prognosarbete. Stödet bistår avdelningen i den strategiska styrningen och kommunikationen. Vidare svarar stödet för samordningen av avdelningens EU- och internationella arbete. Stödet bör hålla i utredningar som är av verksamhetsövergripande karaktär och som berör avdelningen eller är avdelningsövergripande. Ledningsstödet bör svara för planeringen av ledningsgruppens möten. Resurser Inom ledningsstödet bör finnas kompetens inom följande områden: Avdelningsadministration Verksamhetssamordning Ekonomi Kommunikation Dessutom bör det finnas utredare med bred allmän kompetens inom avdelningens arbetsområde, juridisk kompetens samt erfarenhet från EU och internationellt arbete. En av de som ingår i stödet kan vara verksamhetsansvarig alternativt chef.

25 samhällsskydd och beredskap Rapport 25 (59) Funktion för nationell risk- och förmågebedömning Det bör skapas en funktion för nationell risk- och förmågebedömning. Syftet med nationell risk- och förmågebedömning är att identifiera och analysera risker, sårbarheter och brister i samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och därmed vara ett strategiskt underlag för att inrikta och utveckla samhällsskydd och beredskap. Funktionen bör ansvara för att hålla samman processen med den nationella risk- och förmågebedömningen samt de samlade bilder och rapporter som lämnas. De samlade bilder som tas fram ska kunna svara på frågor av typen hur beredskapen i landet ser ut och vilken förmåga som finns. Underlaget till arbetet ska innefatta analyser av RSA:er och scenarioanalyser men även omfatta flera andra ingångsvärden, t.ex. sammanställningar och slutsatser från utvärderingar, övningar och inträffade händelser. En stor del av underlaget för analysen kommer att produceras och sammanställas vid enheten för kunskaps- och informationsförsörjning (se kapitel 6.3). En viktig framtida ambition för att säkerställa en helhet är att pröva möjligheten att inkludera hela hotskalan, dvs. även arbetet med skydd mot olyckor och civilt försvar. Funktionen bör också förvalta den övergripande inriktningen för samhällsskydd och beredskap och vara beredd att stödja myndighetsledningen med underlag för inriktningsarbete. Att inrikta vilka scenarier för scenarioanalyser som ska tas fram vid enheten för kunskaps- och informationsförsörjning bör vara en uppgift för funktionen. Funktionen är en myndighetsgemensam resurs och resultatet från arbetet bör användas brett inom myndigheten och stödja utvecklingen inom samhällsskydd och beredskap. Verksamheten ska utvecklas och stärkas. För att tydliggöra den viktiga rollen bör en separat funktion därför skapas och resurserna öka något. Resurser Inom funktionen för den nationella risk- och förmågebedömningen bör finnas kompetens inom områdena: Projektledning Analysmetodik Analys En av de som ingår i funktionen kan vara verksamhetsansvarig alternativt chef Funktion för tillsynsverksamhet Tillsynen inom de områden som MSB har tillsynsansvar bör stärkas. Det bör bl.a. ske genom att tillsynsfunktionen får ansvar för att styra, inrikta, följa upp och utvärdera tillsynen inom MSB:s ansvarsområden samt genom att

26 samhällsskydd och beredskap Rapport 26 (59) kompetens för såväl den materiella granskningen inom tillsynen som tillsynskompetensen inom myndigheten tas tillvara och utvecklas. Funktionen bör svara för de uppgifter som ankommer på MSB som central tillsynsmyndighet enligt lagen om skydd mot olyckor och Sevesolagen samt vissa särskilda tillsynsuppgifter som ankommer på MSB bl. a. enligt författningarna om skydd mot olyckor. Begreppet central tillsynsmyndighet är inte definierat. Uppgiften bör tolkas som att en central tillsynsmyndighet har de befogenheter som tillsynsmyndigheter har enligt aktuell författning. Vidare att en central tillsynsmyndighet bör ha uppsikt över hur tillsynen tillämpas och genomförs, vilket kan ske genom uppföljningar och utvärderingar av den tillsyn som genomförs inom lagstiftningsområdet. En central tillsynsmyndighet bör också uppmärksamma uppdragsgivaren i de fall det finns oklarheter i bestämmelserna om tillsyn. Mot den bakgrunden bör funktionen i rollen som central tillsynsmyndighet svara för tillsynsärenden som riktar sig direkt mot den enskilde i de fall MSB finner anledning att agera i ett sådant ärende. Funktionen bör ansvara för den tillsynsvägledning som ankommer på myndigheten enligt Sevesolagen och författningar inom miljöområdet. Vidare bör funktionen svara för stöd till enheterna i tillsynsfrågor. Det stöd som funktionen bör lämna är frågor som hör samman med tillsynen, t.ex. tillsynsplanering och dokumentation. Inom området skydd mot olyckor bör funktionen lämna vägledning till länsstyrelserna i tillsynsfrågor, t.ex. planering, urval och frekvenser av tillsyn. I rena sakfrågor bör stödet lämnas av sakenheterna. Arbetet förutsätter en nära samverkan mellan funktionen och sakenheterna. Funktionen bör ansvara för att utvärdera och bedöma effekter och utfall av tillsyn som genomförs av MSB och av andra myndigheter inom de lagstiftningar där MSB är central tillsynsmyndighet och lagstiftning där myndigheten har uppgifter att samordna tillsynen. Själva inhämtningen och sammanställningen av underlag från andra tillsynsmyndigheters tillsyn bör samordnas mellan tillsynsfunktionen och sakenheterna. Resultatet av utvärderingarna bör ligga till grund för att i samverkan med berörd sakenhet planera, styra och inrikta tillsyn. Tillsynsfunktionen bör också, med stöd i de utvärderingar som genomförs, kunna vägleda andra tillsynsmyndigheter inom MSB:s ansvarsområden i tillsynsfrågor som t.ex. inventering av tillsynobjekt, tillsynsplanering och liknande. Stöd i tillsynsmetodik bör inte MSB lämna då tillsynsuppgifter snarast är huvuduppgifter för länsstyrelsen och frågor som den enskilda länsstyrelsen bör kunna hantera själv. Något liknande stöd från MSB som slutligt riktar sig till kommunen bör heller inte lämnas. Funktionen bör: ansvara för de tillsynsuppgifter som ankommer på den centrala tillsynsmyndigheten enligt 5 kap. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO),

27 samhällsskydd och beredskap Rapport 27 (59) utöva tillsyn enligt 5 kap. förordningen (2003:779) om skydd mot olyckor (FSO) över samordningen av den statliga räddningstjänstens olika grenar, ansvara för de tillsynsuppgifter som ankommer MSB som central tillsynsmyndighet enligt 2 förordningen (999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). I fråga om normgivning bör funktionen svara för sådan normgivning som är direkt relaterad till tillsyn, t.ex. föreskrifter om skyldighet för länsstyrelse om att lämna information som behövs för att MSB ska kunna utöva sitt ansvar, ge tillsynsvägledning enligt 3 kap. 8 miljötillsynsförordningen (20:3) till de operativa myndigheter som avses i 83 förordningen (203:39) om utvinningsavfall, utöva tillsyn av statens alarmeringsavtal med SOS Alarm AB, samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet för de myndigheter som utövar transport av farligt gods på land enligt 0 förordningen (2006:3) om transport av farligt gods, samt utifrån ett helhetsperspektiv sammanställa och utvärdera resultatet av MSB:s tillsyn och den tillsyn som genomförs inom de områden där MSB är central tillsynsmyndighet eller har i uppgift att samordna tillsynen. Genom att funktionen bör analysera sammanställningar av tillsyn som genomförs av MSB och av andra myndigheter inom de lagstiftningsområden där MSB har uppgifter som central tillsynsmyndighet eller uppgifter att samordna tillsynen bidrar funktionen till att styra och inrikta arbetet inom samhällskydd och beredskap. Funktionen är en myndighetsgemensam resurs och resultatet från arbetet bör användas brett inom myndigheten och stödja utvecklingen inom samhällsskydd och beredskap. Resurser Inom funktionen bör finnas kompetens inom följande områden: förvaltningsrätt, tillsynsmetodik, kompetens inom de lagstiftningsområden som myndigheten har uppgifter inom, samt kompetens inom uppföljning och utvärdering En av de som ingår i funktionen kan vara verksamhetsansvarig alternativt chef.

28 samhällsskydd och beredskap Rapport 28 (59) Enhet för kunskaps- och informationsförsörjning 6.3. Bakgrund MSB är en kunskapsmyndighet och hanterar stora mängder kvalitativ och kvantitativ data. Insamling och analys görs på flera håll inom myndigheten inte minst inom nuvarande avdelningar ROS och UL. Kunskapsstyrning är ett av tre styrinstrument som MSB förfogar över. De andra två är regelstyrning och ekonomisk styrning. Den huvudsakliga styrningen och påverkan på andra aktörer som används är kunskapsstyrning, dvs. att få någon att göra något för att den själv ser att det är rätt eller nödvändigt. En förutsättning för att kunna styra är att det finns välgrundade beslutsunderlag i form av fakta, statistik, forsknings- och studieresultat samt värderingar och bedömningar i t.ex. genomförda risk- och sårbarhetsanalyser. Enligt instruktionen ska MSB i samverkan med myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och företag identifiera och analysera sådana sårbarheter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga. MSB ska också såväl områdesvis som på en övergripande samhällsnivå följa upp och utvärdera krisberedskapen och bedöma om vidtagna åtgärder fått önskad effekt. Vidare ska MSB kunna göra en samlad bedömning av olycksutvecklingen och det säkerhetsarbete som är kopplat till denna. MSB ska se till att erfarenheter tas till vara från inträffade olyckor och kriser. Till stöd för detta ska myndigheten tillhandahålla tvärsektoriella och samlade bilder och bedömningar samt utveckla kompetens och metodik inom området som tillgodoser nationella, regionala och lokala behov. Slutligen ska MSB beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och utvecklingsarbete för skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Överväganden Världen förändras och blir alltmer komplex. Det behövs ny kunskap för att kunna hantera de risker som finns och de nya risker och sårbarheter som uppstår. Idag finns ingen verksamhet som har den samlade bilden över olyckor och kriser även om arbetet har utvecklats åt detta håll de senaste åren. Bedömningen är också att den kunskap som finns, inte i tillräcklig omfattning används av aktörerna många agerar på samma sätt som alltid. Det som behöver utvecklas vidare är bättre beslut baserade på samlade bilder av risker, sårbarheter, olyckor och kriser och en kultur där vi lär av misstag och framgångar i det som inträffat samt där vi ständigt omprövar befintliga föreställningar. Bedömningen är att det behövs en samlad verksamhet för att systematiskt samla kunskap och relevant information för samlade bilder men också för att försörja en samlad bedömning och det inriktande arbetet för samhällsskydd och beredskap. Samlade bilder och samlad bedömning utgör beslutsunderlag för uppdragsgivare, berörda aktörer samt MSB.

29 samhällsskydd och beredskap Rapport 29 (59) För att kontinuerligt utveckla arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver alla aktörer ha en uppfattning inte bara om dagens utmaningar, hot och risker, utan även om morgondagens. MSB:s arbete med långsiktig strategisk analys är ett stöd i det arbetet. Detta är en av de tio inriktningar som MSB beslutat om i den övergripande inriktningen för samhällsskydd och beredskap. Arbetet inom samhällsskydd och beredskap behöver fortsätta att utvecklas, inom ramen för en ständigt föränderlig värld. Bedömningen är att det saknas en samlad syn kring vilken data som behöver samlas in eller vilka analyser som behöver göras för att kunna hantera ett visst sakområde inom MSB. Informationen som skulle kunna sammanställas till statistik är lagrad i olika databaser och, i alltför många fall, i dokument på V:. En effektiv informationsförsörjning av statistisk data och data för erfarenhetsåterföring som stimulerar lärande och analys syftar till en systematisering och utveckling av hur informationen hanteras genom hela processen. Från en behovsstyrd och kvalitetssäkrad insamling till strukturerad lagring som möjliggör kvalificerade analyser och synteser samt utdata av hög kvalitet presenterad utifrån användarnas behov. MSB upprätthåller ett antal databaser med information från inträffade händelser, med fokus på området skydd mot olyckor. Myndigheten har egna insamlingar av såväl statistik från samtliga kommunala räddningsinsatser, omkomna i bränder, erfarenheter från kommunernas olycksundersökningar som från allvarliga olyckor och naturolyckor. Utöver detta finns bland annat tillgång till personskadestatistik från andra myndigheter och årsuppföljningar enligt LSO och LEH. Mätningar av individers uppfattningar om säkerhet och trygghet, egna säkerhetsåtgärder mm. genomförs med jämna mellanrum och allmänhetens syn på krisberedskaps- och försvarsfrågor mäts årligen i undersökningen Opinioner. Bedömningen är att MSB skulle behöva en mer systematisk och effektiv process för informationsförsörjning med utgångspunkt i det arbete som huvudsakligen bedrivs idag. För MSB är utvärdering att systematiskt och transparent bedöma dels hanteringen av inträffade olyckor och kriser, dels genomförande och resultat av åtgärder för att stärka samhällets skydd och beredskap. UL har idag ett särskilt ansvar för att initiera och genomföra utvärderingar som kan beröra hela MSB:s verksamhetsområde, som är av strategisk betydelse eller av särskilt intresse för samhällsskydd och beredskap. Valet av utvärderingsobjekt bör i första hand utgå från ett övergripande perspektiv på myndighetens och samhällets behov av kunskap. Det kan handla om att genomföra utvärderingar utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv, men också om utvärderingar inom specifika verksamheter och områden, som inte har genomförts av någon annan enhet inom MSB. Bedömningen är att MSB bör utveckla och stärka förmågan att såväl områdesvis som på en övergripande samhällsnivå utvärdera krisberedskapen samt att genomföra övergripande utvärderingar.

30 samhällsskydd och beredskap Rapport 30 (59) Forskningsbaserad kunskap är ett av MSB:s strategiskt viktiga medel för en effektiv kunskapsförsörjning för samhällsskydd och beredskap. Det är en förutsättning för att kunna möta framtidens hot, risker och utmaningar och för att skapa ett mer resilient och säkert samhälle. För att säkerställa att det bedrivs relevant forskning inom samhällsskydd och beredskap har MSB i uppdrag att inrikta, beställa och kvalitetssäkra forskning. Myndigheten ska också kommunicera forskningsresultaten med de målgrupper som bäst behöver dem. Bedömningen är att forskning men också studier, som är kortsiktiga ( år) kunskapsunderlag, fortsatt är viktigt för att kunna utveckla samhällsskydd och beredskap. Det finns bestämmelser i lagen om skydd mot olyckor att när en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Resultatet av olycksundersökningar bör i första hand hanteras av UB, däremot behöver enheten bidra med metodkunskap för arbetet. Sammanfattningsvis är bedömningen att det finns synergier och fördelar med att samla verksamheter som syftar till kunskaps- och informationsförsörjning inom samhällsskydd och beredskap. Den samlade verksamheten bör stödja det breda perspektivet inom hela myndighetens område som grundtanke. I detta sammanhang är det av vikt att även informationssäkerhet ingår som en del i verksamheten som berörs i ovanstående Enhetens uppgifter Det bör bildas en enhet som ska arbeta med kunskaps- och informationsförsörjning inom samhällsskydd och beredskap. Enheten ska arbeta inom skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Enheten bör: Arbeta med strategisk analys, främst långsiktig strategisk analys. Genomföra övergripande utvärderingar inom samhällsskydd och beredskap. Utvärderingarna kan genomföras i egen regi, tillsammans med andra myndigheter eller med stöd av externa utförare. Uppgiften behöver stärkas och utvecklas. Beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och studier för samhällsskydd och beredskap. Ansvara för en samlad statistik- och informationsförsörjning inom MSB för att kunna tillhandahålla tvärsektoriella och samlade bilder och bedömningar. I detta ingår att utveckla kompetens och metodik inom området som tillgodoser nationella, regionala och lokala behov. Förutsättningar ska finnas för att kunna utses till officiell statistikmyndighet om så beslutas. I arbetet med en samlad statistikoch informationsförsörjning ingår att ansvara för att det finns system

31 samhällsskydd och beredskap Rapport 3 (59) för att inhämta och presentera rapporteringar av genomförda risk- och sårbarhetsanalyser vid myndigheterna som underlag för fortsatt analys. Ha förmåga att genomföra analyser inom samhällsskydd och beredskap främst genom att hålla samman sådant arbete. En del av arbetet innefattar försörjningsanalyser för krisberedskap och höjd beredskap. Ytterligare en del kan vara att utveckla nya resultatmål inom krisberedskapen. Genomföra scenarieutveckling för scenarioanalys. Arbetet innebär att hålla samman ett sådant arbete. Utgångspunkten för arbetet är den inriktning som ges av Funktionen för nationell risk- och förmågebedömning. Arbeta med metodstöd för lärande av olyckor och kriser samt svara för MSB:s kontakter med Statens haverikommission. 6.4 Enhet för planering och samhällsviktig verksamhet 6.4. Bakgrund MSB ska bl.a. utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser och vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder, arbeta med samordning mellan berörda aktörer i samhället för att förebygga och hantera olyckor och kriser, bidra till att minska konsekvenser av olyckor och kriser samt följa upp och utvärdera samhällets krisberedskapsarbete. Myndigheten ska vidare tillsammans med de ansvariga myndigheterna genomföra en övergripande planering av åtgärder som bör vidtas. MSB ska värdera, sammanställa och rapportera resultatet av arbetet till regeringen Överväganden Verksamhet som handlar om att genomföra planering, finansiera och utveckla förmåga, övergripande metodutveckling och hålla samman övergripande samverkansstrukturer finns både inom ROS och UL. I något fall har redan överföring av verksamhet skett mellan avdelningarna. Bedömningen är att det finns synergier med att hålla samman denna typ av verksamhet med fokus på krisberedskap och planering inför höjd beredskap. Verksamheten bör ta sin utgångspunkt i de samlade bilder och den kunskapsoch informationsförsörjning som etableras samlat inom avdelningen och som förädlas vidare genom en process för nationella risk- och förmågebedömning. I den sistnämnda delen kommer också underlag för konkret inriktning att produceras.

32 samhällsskydd och beredskap Rapport 32 (59) För att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap ska planeringen bedrivas i samverkansområden. MSB ska stödja och utveckla arbetet i samverkansområdena samt värdera, sammanställa och rapportera resultatet av arbetet till regeringen. En viktig del i arbetet för de beredskaps/bevakningsansvariga myndigheterna som ingår i samverkansområdena är att påbörja och genomföra planering inför höjd beredskap. MSB har också till regeringen föreslagit att myndigheten ska få ett tydligt ansvar att se till att planering inför höjd beredskap bedrivs samordnat i enlighet med regeringens anvisningar. Samtidigt pågår ett omfattande arbete med att genomföra handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet med utgångspunkt i elva samhällssektorer. Detta arbete omfattar både offentliga och privata aktörer. Arbetet med att knyta samman detta arbete med arbetet inom samverkansområdena pågår och bedömningen är att detta blir effektivare om verksamheterna hålls samman. Berörda aktörer behöver också arbeta med att omsätta förslagen till resultatmål i den konkreta beredskapsplaneringen. Detta arbete behöver hållas samman med övrigt arbetet som bedrivs i samverkansområdena eller inom ramen för skyddet av samhällsviktig verksamhet. För att genomföra konkreta beredskapsåtgärder och utveckla samverkan mellan aktörerna och inte minst de myndigheter som ingår i samverkansområdena finns anslaget 2:4 Krisberedskap. MSB ansvarar för att inrikta, fördela och betala ut medel från anslaget samt att följa upp och utvärdera genomförda projekt. Dessutom ansvarar MSB för att administrera och följa upp ersättning till kommuner och landsting för deras uppgifter enligt LEH. Det konkreta beredskapsarbete som aktörerna genomför tar sin utgångspunkt i förmågan att analysera risker- och sårbarheter. MSB föreskriver, ger metodstöd, ger ut vägledningar samt tar fram indikatorer som stöd för aktörernas arbete både på myndighetsnivå och för kommuner och landsting. Bedömningen är att det finns synergier med att hålla samman ett sådant metodutvecklingsarbete med ovanstående arbete kring samverksområdena och det ansvar som MSB har för ersättningar för kommuners och landstings åtgärder. En viktig del i MSB:s arbete inom samhällets krisberedskap är att stödja och utveckla samhällets systematiska säkerhets- och krishanteringsarbete särskilt i fråga om metodstöd till risk- och sårbarhetsanalyser, kontinuitetshantering och kritiska beroenden enligt krisberedskapsförordningen och lagen om extraordinära händelser. I detta ingår att ansvara för normgivning om risk- och sårbarhetsanalyser samt att återkoppla, utveckla, förvalta och styra redovisningen av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. MSB har i uppdrag av regeringen att vara nationell kontaktpunkt för Sverige åtagande i Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action /Sendai Framework for Disaster Risk Reduction samt att samordna det nationella arbetet genom nationell plattform för arbete med naturolyckor. MSB

33 samhällsskydd och beredskap Rapport 33 (59) stöder även andra länders arbete med katastrofriskreducering genom den internationella insatsverksamhet som bedrivs på SI. Nationellt är MSB sammanhållande för den nationella plattformen genom ett myndighetsnätverk som består av 22 myndigheter och organisationer. Det finns likheter i syfte och roll för plattformen och samverkansområdena. I den översyn av samverkansområdena som kommer att göras de kommande åren, är det rimligt att andra nätverk för samverkan beaktas. Bedömningen är att det breda katastrofriskreducerande arbetet som pågår inom Hyogo Framework for Action /Sendai Framework for Disaster Risk Reduction skulle behöva knytas närmare de breda processer som idag finns inom krisberedskapsarbetet. En annan uppgift för enheten är att stödja de frivilliga försvarsorganisationernas arbete med att höja krisberedskapen i samhället, bland annat genom att inrikta, fördela och följa upp uppdragsersättning, samt administrera organisationsstöd enligt 5 förordningen (994:525) om frivillig försvarsverksamhet. MSB stödjer också ideella organisationer med uppdragsersättning för att öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor, allvarliga händelser och kriser Enhetens uppgifter Det bör bildas en enhet som ska arbeta med skydd av samhällsviktig verksamhet, planering och förmågeutveckling inom samhällsskydd och beredskap. Enheten ska arbeta huvudsakligen inom krisberedskap och civilt försvar. Enheten bör: Arbeta med utveckling och stöd till samverkansområdena för krisberedskap och höjd beredskap. I detta ingår att vara sammanhållande inom MSB för den övergripande försvarsplaneringen tillsammans med Försvarsmakten och utveckla stödet till samverkansområdena i frågor som rör civilt försvar. Vidare ingår arbetet med att implementera och stödja arbetet med resultatmål hos berörda aktörer. Arbeta med skydd av samhällsviktig verksamhet och vara sammanhållande för genomförandet av handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet. I detta ingår att ansvara för myndighetens uppgifter att vara Sveriges kontaktpunkt för skydd av europeisk kritisk infrastruktur enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/4/EG. Vara ansvarig för uppdraget att vara nationell kontaktpunkt för Sveriges åtagande enligt Sendai Framework for Disaster Risk Reduction (tidigare Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action ). Vidare ingår att ansvara för den nationella plattformen för arbete med naturolyckor.

34 samhällsskydd och beredskap Rapport 34 (59) Stödja och utveckla samhällets systematiska säkerhets- och krishanteringsarbete som kontinuitetshantering och kritiska beroenden. Ansvara för metodstöd, metodutveckling samt återkoppling av risk- och sårbarhetsanalyser. Ansvara för att inrikta, fördela och betala ut medel från anslag 2:4 Krisberedskap samt att följa upp och utvärdera genomförda projekt. Vidare bör enheten ansvara för att administrera och följa upp ersättning till kommuner och landsting för deras uppgifter enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ha ett sammanhållande och övergripande ansvar inom MSB för kommunöverenskommelsen och motsvarande för landstingen samt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Detsamma gäller förvaltningen av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt förordningen (994:525) om frivillig försvarsverksamhet. Ha ett samhållande ansvar för utvecklingen av indikatorer inom samhällets krisberedskap. Arbeta med att stödja de frivilliga försvarsorganisationernas arbete med att höja krisberedskapen i samhället, bland annat genom att inrikta, fördela och följa upp uppdragsersättning, samt administrera organisationsstöd enligt 5 förordningen (994:525) om frivillig försvarsverksamhet. Enheten bör också ansvara för att stödja ideella organisationer med uppdragsersättning för att öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor, allvarliga händelser och kriser. Arbeta med rymdvädersamordning. 6.5 Enhet för samhällets och den enskildes säkerhet 6.5. Bakgrund Enligt instruktionen har MSB ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Det innebär att om en annan myndighet har författningsreglerat ansvar för en uppgift något område, t.ex. i fråga om statlig räddningstjänst, är det den myndigheten som har ansvar för dessa frågor. Skrivningen i instruktionen bör, som också framgått tidigare, inte tolkas så att om det finns en gråzon inom området så är det MSB som har ansvaret. Det bör

35 samhällsskydd och beredskap Rapport 35 (59) i stället, om det bedöms nödvändigt, anmälas till uppdragsgivaren om en sådan gråzon upptäcks. Enligt instruktionen ska myndigheten bl.a. vara pådrivande i arbetet med förebyggande och risk- och sårbarhetsreducerande åtgärder. Vidare ska myndigheten, i enlighet med de föreskrifter som gäller för området skydd mot olyckor, bl.a. samordna och utveckla verksamheten när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. MSB ska också samordna arbetet för barns och ungas säkerhet när det gäller att motverka olycksfall som leder till personskador. Myndigheten ska vidare verka för att förebyggande åtgärder mot naturolyckor vidtas. Det här är uppgifter som till stor del samlas inom enheten. Kommunen ska upprätta ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten. Programmet ska redovisa de mål för verksamheten som kommunen ställer upp för att uppfylla i lagen angivna nationella mål. Programmet ska redovisa den förebyggande verksamheten som syftar till skydd mot brand, t.ex. tillsyns- och sotningsverksamheten. Det finns inga begränsningar i vad kommunen härutöver kan redovisa. Det handlar snarare om ambitionsnivå. För att kunna planera för säkerhetsarbetet måste kommunen skapa sig en bild av de risker för olyckor som finns i kommunen. I första hand handlar det om risker som kan leda till räddningsinsatser men inget hindrar att bilden och programmet också innefattar andra risker. Inom MSB har det funnits svårigheter att samordna arbetet inom den brandoch olycksförebyggande verksamheten. Särskilt tydligt har det märkts i arbetet med att samordna stödet till arbetet med kommunala handlingsprogram för den förebyggande verksamheten. Arbetet med den brandförebyggande verksamheten har utvecklats under senare tid. Tidigare var inriktning huvudsakligen mot den verksamhet som kommunerna bedriver genom tillsyn och brandskyddskontroll. Arbetet med den nationella strategin för att stärka den enskildes brandskydd har inneburit ett bredare arbetssätt där den enskilde sätts i fokus på ett tydligare sätt. Inom den övriga olycksförebyggande verksamheten t.ex. stöd till kommunernas breda säkerhetsarbete har det inte varit samma utveckling. Genom att den enskilda människan sätts i centrum för arbetet med krisberedskap tydliggörs att det är värnandet om den enskilde individens och befolkningens hälsa och säkerhet som ska prioriteras. Dessutom tydliggörs att grunden i arbetet med krisberedskapen ytterst också bygger på enskilda människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga (prop. 203/4:44 Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling). Avvägningen mellan det allmännas ansvar och enskilda människors ansvar baseras på grunden att den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom. Först när den enskilde inte klarar detta längre kan det bli ett åtagande eller en skyldighet för det allmänna att ingripa. Ett ingripande av det allmänna bör ske när det framstår som rimligt att det allmänna bör ansvara för de åtgärder som behövs för att avvärja eller begränsa en skada (prop. 2003/04:9).

36 samhällsskydd och beredskap Rapport 36 (59) I en inledande fas av en krissituation måste resurserna i första hand riktas till de mest sårbara och utsatta grupperna och de personer som har störst behov av samhällets insatser. MSB har i ett regeringsuppdrag redovisat hur en samlad och återkommande informationssatsning till allmänheten kan genomföras för att förbättra kunskapen hos den enskilde om ansvar och möjligheter vid en kris. MSB har redovisat att informationsinsatser med syfte att stärka den enskildes förmåga bör ske i samverkan med berörda aktörer. Kommuner, landsting, myndigheter, trossamfund, branschorganisationer, frivilligorganisationer, skolor och företag bör engageras genom olika målgruppsanpassade aktiviteter. Regeringen har i prop. 203/4:44 delat MSB:s bedömning och framhållit att det finns behov av ytterligare informationsinsatser som t.ex. kan handla om information om att människor som inte har ett omedelbart hjälpbehov då en allvarlig händelse eller kris inträffar bör ha en beredskap för att klara sin egen försörjning och säkerhet. Med en god beredskap hos enskilda människor kan samhället, då en allvarlig händelse eller kris inträffar inrikta räddningsinsatserna på att undsätta människor som saknar förutsättningar för att sörja för sin egen säkerhet och som befinner sig i nöd Överväganden Genom att samla arbetet med stöd till arbetet med handlingsprogram hos en enhet bör ökad effektivitet erhållas. Synergier kan tas tillvara och gemensamma arbetssätt tillämpas. Det bör också innebära effektivitetsvinster genom att arbetet internt kan samordnas lättare. En samordning bör också innebära att verksamheten kan fokuseras bättre och att insatser kan riktas bättre. En samlad verksamhet bör även bidra till att avgränsningar av arbetet kan göras på ett tydligare sätt. En stor del av den vägledning som lämnas till länsstyrelserna inom området skydd mot olyckor är avsedd att stärka länsstyrelsernas roll i att vägleda och stödja kommunerna i arbetet med skydd mot olyckor samt att utöva tillsyn över kommunerna. MSB behöver skapa sig en bild av, och dra erfarenheter från länsstyrelsernas tillsyn över kommunerna. Enheten bör bistå tillsynsfunktionen i arbetet med att göra sammanställningar över länsstyrelsernas tillsyn. En del av de uppgifter som idag utförs av tillsynenheten bör utföras av enheten. Det handlar om kunskapsuppbyggnad av länsstyrelsens personal för att öka deras förmåga att göra bedömningar och även att stödja kommunerna i det brand- och olycksförebyggande arbetet. I fråga om kunskapsuppbyggnad och förmåga hos länsstyrelsen att göra bedömningar inom räddningstjänstområdet bör detta ankomma på enheten för räddningstjänst inom Avdelningen för utveckling av beredskap MSB:s arbete med bl.a. stödja länsstyrelserna i arbetet med att besluta om farlig verksamhet kommer att minska i och med att det nu finns ett förslag om att s.k. Sevesoanläggningar utan särskilt beslut ska vara farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Bedömningen är att arbetet med

37 samhällsskydd och beredskap Rapport 37 (59) bestämmelserna om farlig verksamhet inom skydd mot olyckor bör placeras på enheten för att så långt möjligt hålla samman myndighetens uppgifter inom skydd mot olyckor. Frågor om samhällets behov av att arbeta med risker och åtgärder kopplat till ett förändrat klimat och naturolyckor är angeläget och här har MSB en roll. Det finns flera myndigheter som har ansvar för att förebygga och förbereda för att undvika oönskade konsekvenser av naturolyckor. Dessa ingår i den naturolycksplattform där MSB ansvarar för samordningen. Kommunen bör ha bäst förutsättningar att på lokal nivå arbeta med skyddet mot naturolyckor, då det bör vara kommunen som har bäst kännedom om de risker som finns. När det gäller arbetet med att anpassa verksamheten inom samhällskydd och beredskap till ett förändrat klimat är det en uppgift som ankommer på alla aktörer inom samhällsskydd och beredskap och inom MSB måste detta synsätt genomsyra hela verksamheten. Enligt instruktionen ska MSB verka för att förebyggande åtgärder mot naturolyckor vidtas och MSB behöver värdera vilka uppgifter myndigheten bör genomföra inom området utgående från den inriktning som instruktion och myndighetens inriktning lämnar. Bedömningen är att arbetet med åtgärder mot naturolyckor och anpassning av verksamhet till ett förändrat klimat bör samordnas med annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet. Kommunen behöver stöd för sitt olycks- och skadeförebyggande arbete, ett stöd som MSB lämnar inom ramen för uppdraget att vara pådrivande i arbetet med förebyggande och risk- och sårbarhetsreducerande åtgärder. Stödet kan bestå i metodstöd som handböcker, vägledningar, exempelsamlingar och statistik. Bedömningen är att detta arbete så långt möjligt bör samlas på denna enhet. Arbetet med den enskildes säkerhet behöver fortsatt utvecklas. Det handlar dels om att låta kommuner och länsstyrelserna ta sitt ansvar inom området dels om att bredda verksamheten så att den enskilde uppmärksammas om sitt ansvar och samhällets förmåga inom krisberedskap och vid höjd beredskap. Detta kan påverka omfattningen av verksamheten inom skydd mot olyckor som kan behöva minska något. Inom vissa områden bör ambitionen prövas och om fokus kan förändras genom att istället som pådrivande stimulera andra att ta ett större ansvar. Ett annat exempel är ambitionsnivån för statistik och analys inom personskadeområdet. Bedömningen är att ambitionsnivåerna för några områden bör sänkas med utgångspunkt i uppdrag och gällande inriktning. Genom att samla arbetet med olycksförebyggande verksamhet i en enhet bör arbetet med att stärka enskildas ansvarstagande utvecklas och effektiviseras. Det finns en förväntan på MSB från aktörerna att myndigheten ska arbeta med frågor som rör social oro och våldsbejakande extremism. När det gäller social oro har länsstyrelserna påtalat behovet av någon som håller samman arbetet. MSB har en roll inom området men det behöver klaras ut hur denna bör se ut och vilken ambitionsnivån bör vara.

38 samhällsskydd och beredskap Rapport 38 (59) Enheten bör också verka för att skapa en sammanhållen information om skydd mot olyckor, krisberedskap och totalförsvar samt om säkerhetspolitik Enhetens uppgifter Det bör bildas enhet som ska arbeta med samhällets och den enskildes säkerhet inom samhällsskydd och beredskap. Enheten ska arbeta huvudsakligen inom skydd mot olyckor och krisberedskap. Enheten bör: Arbeta med normgivning inom den brandförebyggande verksamheten samt att genom stöd verka för utveckling av samhällets arbete för ökad brandsäkerhet. Frågor om sotning och förebyggande åtgärder mot skogsbrand ingår i dessa uppgifter. Arbeta med stöd och kompetensuppbyggnad för länsstyrelsens personal för deras uppgifter att utöva tillsyn över och stödja kommunernas verksamhet inom det brand- och olycksförebyggande arbetet och i arbetet med handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Här ingår farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Lämna bidrag till kommunernas arbete med åtgärder för att förebygga naturolyckor som ras och skred enligt anslag 2.2. Arbeta med naturolyckor och anpassningen av arbetet inom skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar till ett förändrat klimat. Enheten bör bidra i arbetet med naturolycksplattformen. Genomföra översiktliga karteringar. Svara för uppgiften att vara behörig myndighet för frågor enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker och ska ansvara för rapportering till Europeiska gemenskapens kommission enligt artikel 5 i direktivet. Samordnaarbetet för barns och ungas säkerhet. Vara pådrivande i arbetet med förebyggande åtgärder inom området skydd mot olyckor och krisberedskap, t.ex. vidta åtgärder som stimulerar kommuner och myndigheter att arbeta med åtgärder som ökar säkerheten för den enskilde. Bidra till att öka den enskilda individens kunskap om säkerhet och beredskap. Samverkan bör ske med enheten för planering och samhällsviktig verksamhet.

39 samhällsskydd och beredskap Rapport 39 (59) Verka för att skapa en sammanhållen information om skydd mot olyckor, krisberedskap och totalförsvar samt om säkerhetspolitik. 6.6 Enhet för farliga ämnen 6.6. Bakgrund Nuvarande enhet har i huvudsak uppgifter enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, lagen om transport av farligt gods, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso) och förordningen om utvinningsavfall. Inom områdena svarar enheten för normgivning och andra myndighetsuppgifter, som t.ex. tillstånd samt stöd och utveckling av samhällets förebyggande arbete. Enheten handlägger också yttrande m.m. vid säkerhetsprövningar i samband med tillstånd enligt miljöbalken, hantering av allvarliga olyckor vid riskanläggningar enligt förordningen om utvinningsavfall samt svarar enheten för uppgifter som hör samman med bestämmelserna om farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Frågor om skydd mot brott och terrorism hanteras när det har samband till enhetens verksamhet. Enheten lämnar stöd till Transportstyrelsen i kemifrågor inom området transport av farligt gods och bistår Kemikalieinspektionen i frågor om kemiska produkters fysikaliska faror. Myndighetsuppgifter inom lagen om brandfarliga och explosiva varor som omfattar brandfarliga varor hanteras av ROS-BRAND. Myndighetsuppgifter inom tillsyns- och marknadskontrollområdet enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, lagen om transport av farligt gods, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) samt förordningen om utvinningsavfall svarar UL-TILLS för. Syftet med lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om aktsamhets-, utrednings, kompetens-, föreståndare-, anordnings- förpacknings-, godkännande-, informations- och överlåtelsekrav. Förordningen om brandfarliga och explosiva varor innehåller bestämmelser om bl.a. godkännande av explosiva varor och krav vid hantering, överföring och import. Vidare finns bestämmelser om tillstånd, handläggning av tillståndsärenden, tillståndsinnehavarens skyldigheter samt marknadskontroll. Inom LBE har MSB bemyndiganden att meddela föreskrifter. Syftet med lagen (999:38) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, (Sevesolagen) är att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och att begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön. MSB har bemyndiganden att meddela föreskrifter enligt Sevesolagen.

40 samhällsskydd och beredskap Rapport 40 (59) Förordningen (203:39) om utvinningsavfall innehåller bestämmelser om försiktighetsmått för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa skadliga effekter på människors hälsa och miljön som kan uppkomma till följd av hantering av avfall från industri som utvinner ämnen och material genom att bryta eller på annat sätt ta dem från jordskorpan eller som bearbetar eller på annat sätt hanterar utvunnet material. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om att vid en riskanläggning, ska det finnas en strategi för att förebygga allvarliga olyckor, ett säkerhetsledningssystem för genomförande av strategin samt en intern beredskapsplan. Syftet med lagen (2006:263) om transport av farligt gods är att förebygga, hindra och begränsa att transporter av farligt gods eller att obehörigt förfarande med godset orsakar olyckor på liv, hälsa, miljö eller egendom. Lagen innehåller bl.a. definitioner, tillämpningsområde, tillsyn och ingripandemöjligheter, samt straffansvar. Enligt förordningen (2006:3) om transport av farligt gods är MSB transportmyndighet för transporter på land. Förordningen innehåller vidare bestämmelser om undantag, ansökningsärenden, behöriga myndigheter och behöriga organ, tillsyn, säkerhetsrådgivare, rapporteringsskyldigheter och bemyndiganden. Den som bedriver en verksamhet som omfattas av lagen ska ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Säkerhetsrådgivarens uppgift är att, under verksamhetsledningens ansvar, verka för att skador i samband med transporter förebyggs. I lagen finns också regler om transportskydd som innebär att vid transport av farligt gods ska åtgärder vidtas för att minimera riskerna för stöld av godset och sabotage av transporterna Överväganden Enheten för farliga ämnen bör fortsatt svara för myndighetens normgivning och andra myndighetsuppgifter samt stöd och utveckling av samhällets förebyggande arbete inom områdena hantering av explosiva varor och brandreaktiva varor enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Uppgifterna bör kompletteras med brandfarliga varor för att få en samlad hantering av uppgifterna enligt LBE inom en enhet. Detta bedöms bidra till en effektivare hantering inom myndigheten där medarbetarnas kompetens utnyttjas bättre. Enheten bör vidare svara för myndighetens normgivningsuppgifter samt stöd och utveckling inom områdena lagen om transport av farligt gods och Sevesolagen. Vissa normgivningsuppgifter bör dock tillsynsfunktionen svara för, t.ex. föreskrifter om rapportering. Enheten bör hantera frågor om skydd mot brott och terrorism när det har samband med verksamheten. Vidare bör enheten fortsatt lämna stöd till Transportstyrelsen i kemifrågor inom området transport av farligt gods och bistå Kemikalieinspektionen i frågor om kemiska produkters fysikaliska faror. Uppgiften att svara för yttrande m.m. vid säkerhetsprövningar i samband med tillstånd enligt miljöbalken och frågor om säkerhet i fysisk planering bör hanteras av enheten.

41 samhällsskydd och beredskap Rapport 4 (59) Prövning av tillstånd ställer krav på att bedöma om sökanden uppfyller de materiella krav som ställs för tillståndet. För att bedöma om tillståndshavaren uppfyller kraven i tillståndet finns behov av samma sakkunskap. För att få en effektiv och samlad tillämpning bör därför enheten ha ansvar både för tillståndsgivning och för tillsyn av tillståndsinnehavet. Bedömningen är att genom att hålla samman tillstånds- och tillsynsuppgifterna erhålls direkt återkoppling av tillståndshavarnas regelefterlevnad och information om författningarna är funktionella och rimliga. Uppdraget att samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och att bistå tillsynsmyndigheterna i deras arbete med tillsyn bör läggas på enheten. Enheten bör bistå tillsynsfunktionen med sammanställningar av tillsyn för uppgiften att bl.a. följa upp och utvärdera tillsynen. För att få en helhet av sakområdet bör även ansvaret för marknadskontroll placeras på enheten. Detta innebär bl.a. att kunskap inom området bör föras till enheten. Genom att samla arbetet på enheten bör det skapas förutsättningar att följa utvecklingen inom olika tillståndspliktiga verksamheter. För att få ett en samlad syn inom området lagen om transport av farligt gods föreslås att enheten, med ett undantag, får ansvar för området. Utöver de uppgifter som enheten svarar för nu bör enheten också svara merparten av de tillsynsuppgifter som ankommer på myndigheten. Det vill säga kontroll av utbildningsanordnare eller examinator, kontroll av att säkerhetsrådgivare genomgått prov och har ett giltigt intyg bör göras av enheten, kontroll av transportskydd samt kontroll av transportabla tryckbärande anordningar. Arbetet med att samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet inom området bör ligga hos tillsynsfunktionen medan uppgiften att bistå tillsynsmyndigheter inom området transport av farligt gods på land med teknisk sakkunskap bör vara en uppgift för enheten Enhetens uppgifter Det bör bildas enhet som ska arbeta med farliga ämnen inom samhällsskydd och beredskap. Enheten ska arbeta huvudsakligen inom skydd mot olyckor och krisberedskap. Enheten bör: Arbeta med normgivning, stöd och vägledningar enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), lagen om transport av farligt gods (LFG) och Sevesolagen. Arbetet ska bidra till att förmågan att hantera farliga ämnen ökar hos aktörerna. Enheten bör delta i nationellt och internationellt arbete inom arbetsområdet bl.a. arbete som syftar till ökad sprängämnessäkerhet. Arbeta med prövning av tillstånd, godkännande och dispenser enligt LBE och LFG.

42 samhällsskydd och beredskap Rapport 42 (59) Arbeta med tillsyn enligt 2 LBE och marknadskontroll enligt 22 LBE. Enheten bör även svara uppgiften att som samordnande tillsynsmyndighet enligt 23 LBE lämna stöd till de tillsynsmyndigheter som omfattas av bestämmelserna. Arbeta med tillsyn enligt 0 förordningen (2006:3) om transport av farligt gods av säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag, transportabla tryckbärande anordningar, transportskydd samt utbildning och examination av förare av transporter av farligt gods på väg och i terräng. I fråga om tillsyn över utbildning och examination vid gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning ska enheten ha samråd med Statens skolinspektion. Enheten bör vidare svara för ett register över säkerhetsrådgivare samt uppgiften enligt 0 förordningen om transport av farligt gods att bistå med teknisk sakkunskap till de myndigheter som utövar tillsyn över transporter på land, Svara för den nationella databasen för olycksrapportering. Svara för arbetet med säkerhetsprövningar i samband med tillstånd enligt miljöbalken samt för frågor som ankommer på myndigheten om säkerhet i fysisk planering. Lämna stöd till Transportstyrelsen i kemifrågor kopplat till farligt gods och bistå Kemikalieinspektionen i frågor om kemiska produkters fysikaliska faror. 6.7 Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet Verksamheten kvarstår i nuvarande organisationsform och omfattning. Se även kapitel Ledning av avdelningen Exakta former för ledning av avdelningens verksamhet behöver utvecklas i det fortsatta arbetet. Förslaget baserar sig bland annat på följande. Ledningsgruppen är ett forum för samverkan och samordning där principiella och strategiska frågor inom planering, genomförande och uppföljning av verksamhet samt ekonomi behandlas. I ledningsgruppen bör i första hand ingå avdelningschef, chef eller verksamhetsansvarig för ledningsstödet, verksamhetschef samt enhetschefer för de fyra enheterna i förslaget. Vid behov adjungeras cheferna/verksamhetsansvariga för NRFB- och tillsynsfunktionen. Med en mindre ledningsgrupp skapas förutsättningar för bra dialoger om viktiga verksamhetsfrågor där samtliga i ledningsgruppen ges möjlighet att

43 samhällsskydd och beredskap Rapport 43 (59) vara tillräckligt insatta i alla angelägenheter för avdelningen. Det ger i sin tur en helhetsbild av verksamheten som grund för beslutsfattande och prioritering inom avdelningen, verksamhet och enheter. Enhetschefer bör i första hand ha en ledande roll för verksamheten, där experterna i sakområdena finns inom enheterna. Generell verksamhetskunskap är en självklar förutsättning för chefsrollen, men expertkunskapen bör vara sekundär i förhållande till förmågan att leda och utveckla personal och verksamhet. Biträdande chefer föreslås inom samtliga större enheter, där deras roll bör se lite olika ut beroende på verksamhetens karaktär. Även verksamhetsansvariga kan komma att bli aktuella inom någon eller några enheter. Detta behöver prövas i det fortsatta arbetet. 7. Resurser och ekonomi 7. Inledning I uppdraget ingår att redovisa de ekonomiska besparingar som förslaget innebär. Med anledning av de besparingar som myndigheten bedöms stå inför har inriktningen preciserats till att det förslag som lämnas bör ge möjlighet till en årlig besparing om 0 mnkr. Genom att samla kompetenser i större enheter bör dubbelarbete minska och effekten inom vissa områden öka. Vidare ökar möjligheterna till ett mer flexibelt resurs- och kompetensutnyttjande. Bedömningen är att förslaget innebär att det totala behovet av resurser minskas. Enbart dessa åtgärder bedöms dock inte bidra till en besparing på 0 mnkr årligen. Däremot finns det möjligheter till förändringar i ambitionen och fokusering kring uppdraget inom vissa områden. Totalt bedöms detta ge en besparing i linje med inriktningen. Förslaget innebär att den nya avdelningen kommer att bestå av ca tjänster. Detta innebär totalt sett en bedömd personalminskning motsvarande 0-5 tjänster. Det är en uppskattning utifrån föreslagna uppgifter för respektive enhet och funktion. Baserat på en genomsnittlig lön på ROS och UL ger det en besparing på ca 0 mnkr. Beroende på hur personalförändringen genomförs kan anslagsbehovet för 205 öka något i förhållande till tilldelad ram. Hur omställningen ska ske finns ingen detaljerad plan för idag. Det påverkas av övriga pågående utredningar inom myndigheten som ligger till grund för GD:s beslut. Samtidigt är det viktigt att poängtera att föreliggande förslag i sig skapar förutsättningar för de besparingar som är möjliga att åstadkomma. Det

44 samhällsskydd och beredskap Rapport 44 (59) fortsatta detaljeringsarbetet och genomförandet behöver bedrivas på ett sådant sätt att besparingarna möjliggörs. 7.2 Verksamheter som kan överföras till andra avdelningar Myndighetens kommunikation till intressenterna bedöms kunna förbättras genom att ansvaret för, arbetet med och kompetensen kring de olika webbplatser och kanaler som idag används, samlas inom myndigheten. Förslaget är att det redaktionella arbete som sker inom ROS avseende webbplatser bör föras över till annan avdelning och i det sammanhanget bör det övervägas om ett samlat grepp bör tas kring det redaktionella arbetet av MSB:s webbplatser och hur insamling och produktion av informationen ska ske. Uppgiften att lämna ersättning till kommuner enligt 7 kap LSO har normalt anknytning till genomförande av räddningsinsatser och innehåller rättsliga aspekter. Förslaget är att uppgiften förs över till UB alternativt VS. Tillsynsuppgifter av länsstyrelsernas planer och program för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka samt planering för övertagande av ansvaret för kommunal räddningstjänst vid omfattande räddningsinsatser bör flyttas till UB. Regeringskansliet önskar få rapporter om flöden i vattendrag. Höga flöden i vattendrag är ingen förebyggandefråga, det handlar snarare om att följa utvecklingen av flödessituationer och vidta förberedande eller operativa åtgärder, t.ex. för MSB att ha beredskap för att stödja med förstärkningsresurser. Det bör därför prövas om uppgiften bör flyttas till SI. 8. Riskbedömning Riskbedömning med anledning av lämnat förslag på ändring i verksamhet (AFS 200:, Systematiskt arbetsmiljöarbete). Planerad förändring Chefen för UL redovisar i ett uppdrag från GD förslag på hur verksamheterna vid avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete och avdelningen för utvärdering och lärande kan läggas samman i en avdelning. Samtliga medarbetare vid ROS och UL berörs med undantag för personal vid verksamheten på ROS-ICS. Personalen finns i Stockholm och Karlstad.

45 samhällsskydd och beredskap Rapport 45 (59) Bedömda risker. Stora enheter kan göra att arbetsmiljön försämras och möjligheten att hålla ihop enhetens arbete försvåras. Risken bedöms inte som allvarlig, bland annat utifrån att de större enheterna föreslås ha biträdande chefer. 2. Besparingen på 0 mnkr kommer medföra att vissa verksamheter inte kommer att genomföras i samma omfattning som idag, Det finns risk att myndighetens målgrupper upplever ett försämrat stöd från myndigheten. Om förslaget genomförs innebär det minskning med 0-5 tjänster. I förhållande till nuläget bedöms inte risken som allvarlig och bör inte påverka målgrupperna i alltför stor utsträckning. 3. Enheterna kommer att ha medarbetare i Stockholm och Karlstad, det finns risk för att det blir svårt att styra och leda en sådan verksamhet. Risk finns att medarbetarna upplever enheten splittrad och samverkan försvåras. Risk finns också att det blir en obalans i antalet medarbetare inom en enhet på orterna. Delade enheter finns redan idag i MSB där olika åtgärder och hjälpmedel finns för att överbrygga nackdelarna med delade enheter. Risken bedöms inte som allvarlig. 4. Beroende på hur besparingen om 0 mnkr kommer att genomföras finns risk för övertalighet och då tillkommer de risker som hör till en sådan förändring. Eftersom rapporten är ett förslag och att det i nuläget är oklart vilket beslut GD kommer att fatta beskrivs inte risken närmare här. Åtgärder Stora enheter bör ha biträdande enhetschefer. Chefer bör tillsättas så snart som möjligt. Medarbetarna ska ha god kunskap om de tekniska hjälpmedel som finns för resfria möten. Information om detta behöver ges så snart som möjligt efter enheternas bildande. Cheferna vid enheterna med verksamhet på båda orterna kommer att behöva resa för att vara närvarande i verksamheten. Om beslut fattas enligt förslaget behöver en mer detaljerad riskanalys genomföras. 9. Förslag till fortsatt arbete Det redovisade förslaget beskriver på en övergripande nivå hur en samlad avdelning för verksamheten vid ROS och UL kan organiseras. Om GD fattar beslut i linje med förslaget kommer det fortsatta arbetet att kräva detaljering av

46 samhällsskydd och beredskap Rapport 46 (59) respektive enhet och den verksamhet som där ska bedrivas. Förslaget på övergripande struktur och logik för avdelningens organisation föreslås vara styrande i det fortsatta arbetet, men uppgifter och ansvarsområden kan komma att flyttas och antalet medarbetare per enhet kan komma att ändras när detaljutformningen utvecklas. Detaljplaneringen av det fortsatta arbetet föreslås påbörjas direkt efter att detta uppdrag är slutfört, så att arbetet kan starta upp om GD fattar beslut enligt förslaget. En genomförandeorganisation bör skapas för att leda och koordinera det fortsatta arbetet. Att avsätta resurser för och bedriva det arbetet strukturerat skapar möjligheter till förankring och samverkan och det bör leda till en bättre och än mer förankrad organisationslösning. Att definiera arbetssätt och processer, samt former för styrning och ledningen är en viktig del i arbetet. De som ska ansvara för och leda verksamheten har viktiga roller i arbetet och bör ingå i genomförandeorganisationen. Följande övergripande upplägg föreslås, som grund för den fortsatta detaljplaneringen av arbetet: I steg ett bör chefer i den nya organisationen utses I steg två bör de utsedda cheferna detaljera sina respektive verksamheter Parallellt bör övergripande processer och arbetssätt samt former för styrning och ledning definieras för den nya avdelningen. Detta bör ske i nära samverkan med detaljeringen av respektive verksamhet I ett tredje skede bör bemanning av den nya organisationen ske. Därefter sker praktisk planering och genomförande av övergången i ny organisation. Genomförandet kommer behöva ledas och koordineras av resurser som ges möjlighet att fokusera på det arbete som krävs för att åstadkomma en framgångsrik övergång. Avdelningschefen behöver utse ett antal medarbetare som ges förutsättningar för att leda, koordinera och arbeta med övergången, tillsammans med nya utsedda chefer. Det fortsatta arbetet med detaljering av förslaget, tillsättning av tjänster och övergång till ny organisation bör bedrivas i högt tempo för att minska osäkerheter och oro i organisationen. Detta utan att kvalitet och förankring prioriteras ned. Senaste / 206 förväntas den nya organisationen träda ikraft. Exakt tidplan kommer att utformas i ett senare skede, beroende på bland annat GD:s beslut och möjligheter att avsätta resurser för arbetet. Om beslut fattas i enlighet med förslaget är det angeläget att en uppföljning sker. Därför är förslaget att en uppföljning genomförs efter ca 8 månader.

47 samhällsskydd och beredskap Rapport 47 (59) Bilaga 0. Nuläge I bilagan redovisas en faktabaserad bild av, för ROS och UL:s verksamheter, relevanta delar i förordningen (2008:002) med instruktion för MSB. Instruktionen ligger till grund för arbetsordningen som i sin tur är grund för en översiktlig kartläggning och nulägesbeskrivning av verksamheterna vid ROS och UL. Tillgängliga resurser redovisas på en övergripande nivå. Redovisningen är inte heltäckande utan tar sikte på delar i instruktionen som direkt berör ROS och UL. 0. Instruktion m.m. I det följande redovisas en faktabaserad bild av relevanta delar i instruktionen för MSB. Enligt i instruktionen har MSB ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. MSB ska bl.a. utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser och vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder, arbeta med samordning mellan berörda aktörer i samhället för att förebygga och hantera olyckor och kriser, bidra till att minska konsekvenser av olyckor och kriser samt följa upp och utvärdera samhällets krisberedskapsarbete. Förebyggande och förberedande arbete Här framgår av 2 att MSB i samverkan med myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och företag ska identifiera och analysera sådana sårbarheter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga. Myndigheten ska tillsammans med de ansvariga myndigheterna genomföra en övergripande planering av åtgärder som bör vidtas. MSB ska värdera, sammanställa och rapportera resultatet av arbetet till regeringen. Vidare ska MSB enligt 3 bl.a., i enlighet med de föreskrifter som gäller för området skydd mot olyckor, samordna och utveckla verksamheten när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. MSB ska också samordna arbetet för barns och ungas säkerhet, när det gäller att motverka olycksfall som leder till personskador. Myndigheten ska enligt 3 också verka för att förebyggande åtgärder mot naturolyckor vidtas. Av 4 framgår att MSB ska utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser där farliga ämnen ingår. I enlighet med de föreskrifter som gäller för varje område har MSB ansvar för uppgifter inom bl.a. områdena brandfarliga och explosiva varor, transporter på land av

48 samhällsskydd och beredskap Rapport 48 (59) farligt gods samt för åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Samordning och stöd vid olyckor och kriser Av 7 framgår bl.a. att MSB ska ha förmågan att bistå Regeringskansliet med underlag och information i samband med allvarliga olyckor och kriser. Uppföljning, utvärdering och lärande Att MSB såväl områdesvis som på en övergripande samhällsnivå ska följa upp och utvärdera krisberedskapen och bedöma om vidtagna åtgärder fått önskad effekt följer av 0. Vidare ska MSB kunna göra en samlad bedömning av olycksutvecklingen och det säkerhetsarbete som är kopplat till denna. MSB ska enligt till att erfarenheter tas till vara från inträffade olyckor och kriser. Till stöd för detta ska myndigheten tillhandahålla tvärsektoriella och samlade bilder och bedömningar samt utveckla kompetens och metodik inom området som tillgodoser nationella, regionala och lokala behov. Informationssäkerhet Av a framgår att MSB ska stödja och samordna arbetet med samhällets informationssäkerhet samt analysera och bedöma omvärldsutvecklingen inom området. I detta ingår att lämna råd och stöd i fråga om förebyggande arbete till andra statliga myndigheter, kommuner och landsting samt företag och organisationer. MSB ska även rapportera till regeringen om förhållanden på informationssäkerhetsområdet som kan leda till behov av åtgärder inom olika nivåer och områden i samhället. Inom området svarar vidare MSB för att Sverige har en nationell funktion med uppgift att stödja samhället i arbetet med att förebygga och hantera IT-incidenter. I detta arbete ska MSB agera skyndsamt vid inträffade IT-incidenter genom att sprida information samt vid behov arbeta med samordning av åtgärder och medverka i arbete som krävs för att avhjälpa eller lindra effekter av det inträffade, samverka med myndigheter med särskilda uppgifter inom informationssäkerhetsområdet och vara Sveriges kontaktpunkt gentemot motsvarande funktioner i andra länder samt utveckla samarbetet och informationsutbytet med dessa. Forskning och utveckling Av 2 framgår att MSB ska beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och utvecklingsarbete för skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Civilt försvar MSB ska enligt 3 företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser om inte något annat följer av särskilda föreskrifter. Myndigheten ska vidare se till att nödvändiga åtgärder vidtas inom befolkningsskyddet. Särskilda uppgifter

49 samhällsskydd och beredskap Rapport 49 (59) Under rubriken framgår bl.a. av 5 att MSB tillsammans med andra berörda aktörer ska verka för att skapa en sammanhållen information om skydd mot olyckor, krisberedskap och totalförsvar samt om säkerhetspolitik och att MSB ska stödja medieföretagens beredskapsplanering. Vidare att MSB ska stärka samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser genom samverkan med organisationer med uppgifter inom krisberedskapsområdet. Av 7 a följer att MSB ska vara Sveriges kontaktpunkt för skydd av europeisk kritisk infrastruktur enligt artikel 0. i rådets direktiv 2008/4/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna. Vidare av 7 b framgår att MSB ska vara behörig myndighet för frågor enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker och ska ansvara för rapportering till Europeiska gemenskapens kommission enligt artikel 5 i direktivet. Av 8 a framgår att MSB ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. MSB ska här rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Regleringsbrev 205 I regleringsbrevet avseende MSB för budgetåret 205 finns återrapporteringskrav som är återkommande. Bland annat om att MSB ska redovisa hur myndigheten använt medlen från anslag :0 Klimatanpassning och vilka effekter insatserna fått. Vidare finns ett återrapporteringskrav att MSB ska redovisa arbetsläget avseende utvecklingen av det civila försvaret. Under avsnitt 2 Organisationsstyrning i regleringsbrevet framgår bl.a. att MSB ska vara nationell kontaktpunkt för Sveriges åtagande i Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for action Vidare att MSB ska samordna det nationella arbetet genom nationell plattform för arbete med naturolyckor. Några av de uppdrag som har lämnats till MSB berör särskilt ROS och UL Bland annat ska MSB utöva tillsyn och kontroll av att åtagandena i statens alarmeringsavtal avseende 2-tjänsten uppfylls. Vidare ska MSB i arbetet med 205 års risk- och sårbarhetsanalyser särskilt beakta och analysera informationssäkerheten i de delar av verksamheten och i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna utföra sitt arbete. I detta arbete ska även informationssäkerheten inom myndighetens ansvarsområde beaktas och analyseras. MSB ska redovisa en bedömning av informationssäkerheten samt vidtagna åtgärder. Redovisningen ska vara en del av den sammanställning som görs i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser enligt 9 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. MSB ska också i samverkan med berörda aktörer redovisa en nationell bedömning av samhällets förmågor, risker, sårbarheter samt identifierade och genomförda åtgärder avseende krisberedskapen. I bedömningen ska även

50 samhällsskydd och beredskap Rapport 50 (59) informationssäkerhet beaktas. MSB ska vidare i samverkan med berörda aktörer redovisa en riskbedömning på nationell nivå. Riskbedömningen ska kunna utgöra underlag för Sveriges rapportering till Europeiska kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 33/203/EU artikel 6 a. Till MSB lämnas också ett uppdrag att i samverkan med Sveriges kommuner och landsting genomföra en undersökning av hur Sveriges kommuner arbetar med informationssäkerhet, i detta ska länsstyrelsernas roll beaktas. Ett sista uppdrag som särskilt berör ROS och UL är att MSB ska redovisa en uppföljning av de åtgärder som berörda myndigheter, kommuner, landsting, och frivilliga försvarsorganisationer har vidtagit under 204 och som finansierats av anslag 2:4 Krisberedskap. Myndigheten ska även, efter samråd med berörda myndigheter, redovisa ett förslag till övergripande inriktning hur fördelningen av anslaget 2:4 Krisberedskap ska prioriteras under Nuvarande verksamhet vid ROS ROS ska vara pådrivande i samhällets arbete med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder och verka för att antalet olyckor och kriser samt effekterna av dessa minimeras genom att berörda aktörer vidtar förebyggande samt risk- och sårbarhetsreducerande åtgärder. I enlighet med de föreskrifter som gäller för området skydd mot olyckor ska ROS samordna och utveckla verksamheten när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Avdelningen ska ansvara för myndighetsuppgifter inom den lagstiftning som gäller för områdena transport av farligt gods, hantering av brandfarliga och explosiva varor, förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor, förebyggande åtgärder mot brand, förebyggande åtgärder mot översvämningar, skydd av kritisk infrastruktur, risk- och sårbarhetsanalyser samt samhälletsinformations- och cybersäkerhet. Avdelningen ska utveckla och förmedla kunskap samt stödja berörda aktörer, så att förebyggande samt risk- och sårbarhetsreducerande åtgärder stimuleras och vidtas. Organisation Avdelningen delas in i enheten för den enskildes säkerhet, enheten för brandskydd och brandfarlig vara, enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet, enheten för farliga ämnen samt verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet. Enheterna leds av enhetschefer och vid enheterna för skydd av samhällsviktig verksamhet och farliga ämnen finns biträdande enhetschefer. Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet delas in i enheten för systematiskt informationssäkerhetsarbete, enheten för cybersäkerhet och skydd av kritisk informationsinfrastruktur och enheten för operativ cybersäkerhet och it-incidenthantering. Verksamheten leds av en verksamhetschef och enheterna av enhetschefer. Vid enheten för

51 samhällsskydd och beredskap Rapport 5 (59) operativ cybersäkerhet och it-incidenthantering finns två biträdande enhetschefer. Avdelningen leds av en avdelningschef. Ledningsstödet omfattar fem personer Enheten för den enskildes säkerhet Enhetens huvudsakliga uppgift är att, tillsammans med berörda aktörer, verka för att samordna och utveckla information om samhällsskydd och beredskap samt om säkerhetspolitik och totalförsvar. Verksamheten ska bland annat bidra till att öka den enskilda individens kunskap om säkerhet och beredskap. I uppgiften ingår att samordna arbetet för barns och ungas säkerhet när det gäller att motverka olycksfall som leder till personskador. Vid enheten bedrivs arbete med skadeprevention, bl.a. frågor om äldresäkerhet. Enheten ansvarar för webbportalen Dinsäkerhet.se samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar inklusive webbportalen Säkerhetspolitik.se. Enheten ska stödja kommunerna i deras arbete med att utveckla ett brett tvärsektoriellt arbete för skydd mot olyckor. I detta ingår att lämna stöd till utvecklingen av de kommunala handlingsprogrammen för förebyggande verksamhet. Vid enheten arbetar 4 personer. Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter) Enhetschef: () Webb: (3) Barnsäkerhet: (2) Äldresäkerhet: () Handlingsprogram: () Skola, Säkerhetspolitik och totalförsvar: (3) Trossamfund och arbetet med att utveckla den enskildes förmåga: () Krisberedskap, civilt försvar mm: (2) Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Enhetens huvudsakliga uppgift är att ansvara för myndighetens normgivning och andra myndighetsuppgifter inom området samt stöd och utveckling av samhällets arbete för ökad brandsäkerhet, däri ingår att förvalta och utveckla den nationella strategin för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. I uppgiften ingår att arbeta för att öka brandskyddet enligt lagen om skydd mot olyckor samt att arbeta med frågor om brandfarliga varor enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Enheten ska också bland annat lämna stöd till kommunernas arbete med handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Vid enheten arbetar 3 personer. Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter) Enhetschef: ()

52 samhällsskydd och beredskap Rapport 52 (59) Brandskydd: (4) Sotning: (2) Brandfarlig vara: (6) (ytterligare en tjänst är vakant) Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Enhetens huvudsakliga uppgifter är att stödja och utveckla samhällets förmåga att förebygga och vidta sårbarhetsreducerande åtgärder för skydd av kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet och att arbeta med att verka för att mildra effekterna av naturolyckor. Vidare att stödja arbetet med säkerhet i fysisk planering samt, i bred samverkan inom myndigheten, att anpassa arbetet inom skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar till ett förändrat klimat. I uppgifterna ingår bland annat frågor om skydd av samhällsviktig verksamhet, skydd av kritisk infrastruktur, skydd mot naturhändelser med negativa konsekvenser som översvämning, skogsbrand, ras och skred. Enheten har ansvar för att stödja och utveckla samhällets systematiska säkerhets- och krishanteringsarbete särskilt i fråga om metodstöd till risk- och sårbarhetsanalyser, kontinuitetshantering och kritiska beroenden enligt krisberedskapsförordningen och lagen om extraordinära händelser. I detta ingår att ansvara för normgivning om risk- och sårbarhetsanalyser samt att återkoppla, utveckla, förvalta och styra redovisningen av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Enheten ska, enligt uppdrag i regleringsbrevet, ansvara för att vara nationell kontaktpunkt för Sveriges åtagande i Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for action och samordna det nationella arbetet enligt FN-ramverket Hyogo Framework for Action genom en nationell plattform för arbete med naturolyckor. Enheten ska också ansvara för myndighetens uppgifter att vara Sveriges kontaktpunkt för skydd av europeisk kritisk infrastruktur enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/4/EG. Enheten svarar också för uppgiften att vara behörig myndighet för frågor enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker och ska ansvara för normgivning inom området samt för rapportering till Europeiska gemenskapens kommission enligt artikel 5 i direktivet. Vid enheten arbetar 23 personer. Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter) Enhetschef och biträdande enhetschef: (2) Skydd av samhällsviktig verksamhet nationellt och internationellt (8) Risk- och sårbarhetsanalyser (5) (ytterligare en tjänst är vakant) Förebyggande åtgärder mot naturolyckor, inklusive klimatanpassning och säkerhet i fysisk planering (8) (varav en projektanställd och ytterligare två tjänster inom säkerhet i fysisk planering och klimatanpassning är vakanta)

53 samhällsskydd och beredskap Rapport 53 (59) Enheten för farliga ämnen Enhetens huvudsakliga uppgifter är att ansvara för myndighetens normgivning och andra myndighetsuppgifter inom området samt stöd och utveckling av samhällets förebyggande arbete inom området farliga ämnen. Verksamheten omfattar transport av farligt gods på väg och järnväg, uppgifter enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, säkerhetsprövningar i samband med tillstånd enligt miljöbalken, hantering av allvarliga olyckor vid riskanläggningar enligt förordningen om utvinningsavfall, hantering av explosiva varor och brandreaktiva varor enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor samt farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Enheten arbetar även med frågor om skydd mot brott och terrorism när detta har koppling till enhetens verksamhet. Enhetens kemister stödjer Transportstyrelsen i kemifrågor kopplat till farligt gods och bistår Kemikalieinspektionen när det gäller kemiska produkters fysikaliska faror. Enheten ansvarar för myndighetens uppgifter som nationell kontaktpunkt och behörig myndighet enligt FN:s konvention om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, samt representerar myndigheten inom FN överenskommelsen om transport av farligt gods. Vidare är enheten myndighetens representant i ett antal EU-kommittéer exempelvis EU:s ständiga kommitté för sprängämnessäkerhet. Vid enheten arbetar 32 personer. Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter) Enhetschef och biträdande enhetschef: (2) Transport av farligt gods: (8) + (3) på avgifter (ej anslag 2:7) Explosiva varor: (9) Seveso: () Miljöbalken: (7) Security: () Samordning: () Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet ansvarar för att stödja och samordna arbetet med samhällets informationssäkerhet samt att analysera och bedöma omvärldsutvecklingen på området. Verksamheten ska inom sitt område lämna råd och stöd i förebyggande arbete till andra statliga myndigheter, kommuner och landsting samt företag och organisationer. Verksamheten svarar för normgivning inom området. Vidare ansvarar verksamheten för Sveriges nationella funktion för stöd till samhället i arbetet med att hantera och förebygga it-incidenter. Verksamheten ansvarar för att i detta arbete agera skyndsamt vid inträffade it-incidenter

54 samhällsskydd och beredskap Rapport 54 (59) genom att sprida information samt att vid behov arbeta med samordning av åtgärder och medverka i arbete som krävs för att avhjälpa eller lindra effekter av det inträffade. Verksamheten ansvarar för att i detta arbete samverka med andra myndigheter inom informationssäkerhetsområdet och för att vara kontaktpunkt gentemot motsvarande funktioner i andra länder samt utveckla samarbetet och informationsutbytet med dessa. Verksamheten ansvarar för att stödja medieföretagens beredskapsplanering. Inom MSB ska verksamheten se till att informationssäkerhetsarbetet sker på ett samordnat sätt. Verksamheten administrerar webbplatserna informationssakerhet.se samt cert.se Vid verksamheten finns en verksamhetschef. Enheten för systematiskt informationssäkerhetsarbete Enheten för systematiskt informationssäkerhetsarbete ska lämna råd och stöd avseende förebyggande arbete inom området till andra statliga myndigheter, kommuner och landsting samt företag och organisationer. I detta ligger ett ansvar för medvetandehöjande åtgärder inom området. Enheten ska lämna råd och stöd till statliga myndigheter, kommuner och landsting i arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser på området informationssäkerhet. Enheten ansvarar för webbplatsen Informationssäkerhet.se. Enheten ansvarar för att analysera och bedöma omvärldsutvecklingen inom sitt område och att efter beslut ingå i verksamhetsövergripande analysarbete. Personal från enheten ska även ingå i Nationell operativ samverkansfunktion för informations- och cybersäkerhet (NOS) vid enheten för operativ cybersäkerhet och it-incidenthantering. Enheten för cybersäkerhet och skydd av kritisk informationsinfrastruktur Enheten för cybersäkerhet och skydd av kritisk informationsinfrastruktur ska lämna råd och stöd till tekniskt förebyggande arbete inom området, med fokus på kritisk informationsinfrastruktur, till andra statliga myndigheter, kommuner och landsting samt företag och organisationer. Enheten ansvarar för myndighetens arbete med säkra kryptografiska funktioner för det civila samhället och för arbetet med myndighetens uppdrag vad avser eter- och medieberedskap. Enheten leder och samordnar arbetet med informationssäkerheten i myndighetens externa kommunikationstjänster för ledning och samverkan så att den externa kravställningen tillgodoses. Enheten ansvarar vidare för att analysera och bedöma omvärldsutvecklingen inom sitt område och att efter beslut ingå i verksamhetsövergripande analysarbete. Personal från enheten ska ingå i Nationell operativ samverkansfunktion för informations- och cybersäkerhet (NOS). Enheten för operativ cybersäkerhet och it-incidenthantering Enheten för operativa cybersäkerhetsfrågor och it-incidenthantering upprätthåller Nationell operativ samverkansfunktion för informations- och cybersäkerhet (NOS). Som en del i arbetet med att stödja samhället med att

55 samhällsskydd och beredskap Rapport 55 (59) hantera och förebygga it-incidenter ska enheten upprätthålla funktionen CERT-SE, som är Sveriges del av det internationella nätverket av Computer Emergency Response Teams (CERT). Enheten ska vara den operativa kontaktpunkten gentemot motsvarande funktioner i andra länder. Enheten ska säkerställa att verksamheten Samhällets informations- och cybersäkerhet i sin helhet kan agera skyndsamt vid inträffade it-incidenter genom att sprida information samt vid behov samordna åtgärder och medverka i arbete som krävs för att avhjälpa eller lindra effekter av det inträffade. Enheten har ett ansvar för att operativt stödja arbetet med it-säkerheten i de av myndighetens externa lednings- och stödsystem som kräver detta. Enheten ansvarar för webbplatsen cert.se. Enheten ansvarar även för att analysera och bedöma omvärldsutvecklingen inom sitt område. I detta ingår löpande omvärldsbevakning, att producera och delge anpassad information till relevanta aktörer, samt att efter beslut ingå i verksamhetsövergripande analysarbete. Vid enheten finns två ställföreträdande chefer, en med ansvar för NOS och en med ansvar för CERT-SE. Vid verksamheten arbetar 39 personer. Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter): Ledning och styrning av verksamheten: (2) Systematiskt informationssäkerhetsarbete: (9) Skydd av cybersäkerhet och kritisk informationsinfrastruktur: (7) Operativa cybersäkerhetsfrågor och it-incidenthantering: (7) Övergripande analysarbete: (2) Medie- och eterberedskap: (2) 0.3 Nuvarande verksamhet vid UL I intern samverkan samt i samverkan med myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och företag ska UL ansvara för att sådana sårbarheter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga identifieras. I samverkan med ansvariga myndigheter deltar UL i arbetet med att genomföra en övergripande planering av åtgärder som bör vidtas, till exempel genom att inrikta och fördela medel från krisberedskapsanslaget. Avdelningen ansvarar för att värdera, sammanställa och rapportera resultatet av arbetet till regeringen. Avdelningen ska se till att erfarenheter tas tillvara från inträffade olyckor och kriser. Som stöd för detta ska UL ta fram och tillhandahålla tvärsektoriella och samlade bilder och bedömningar samt utveckla kompetens och metodik inom området som tillgodoser nationella, regionala och lokala behov. Såväl områdesvis som på en övergripande samhällsnivå ska UL följa upp och utvärdera krisberedskapen och bedöma om vidtagna åtgärder fått önskad

56 samhällsskydd och beredskap Rapport 56 (59) effekt. Vidare ingår att göra en samlad bedömning av olycksutvecklingen i samhället och det säkerhetsarbete som är kopplat till denna. UL ska arbeta med samordning över sektorsgränser och ansvarsområden, till exempel genom att lämna stöd till samverkansområdena och frivilliga organisationer samt ta fram förslag till mål och handlingsplaner för samhällsskydd och beredskap. Avdelningen ska svara för de myndighetsuppgifter inom tillsynsområdet som ankommer på myndigheten enligt de lagstiftningar som myndigheten har uppgifter inom. Slutligen ska avdelningen beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och visst utvecklingsarbete för samhällsskydd och beredskap. Organisation Avdelningen delas in i enheten för strategisk analys, enheten för inriktning och planering, enheten för inriktning av forskning, tillsynsenheten samt enheten för lärande av olyckor och kriser. Varje enhet leds av en enhetschef. Avdelningen leds av en avdelningschef. Det finns ett ledningsstöd som omfattar fyra personer Enheten för strategisk analys Enhetens huvudsakliga uppgifter är att ansvara för att genomföra och utveckla arbetet med långsiktig strategisk analys för samhällsskydd och beredskap samt genomföra och utveckla en nationell risk- och förmågebedömning som bidrar till att skapa förståelse för allvarliga risker och kan utgöra strategiskt underlag för att utveckla och inrikta samhällsskydd och beredskap. Genom detta arbete ansvarar enheten för att på en övergripande nivå identifiera och analysera sådana sårbarheter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga. Enheten bidrar till arbetet med att såväl områdesvis som på en övergripande samhällsnivå följa upp och utvärdera krisberedskapen och bedöma om vidtagna åtgärder fått önskad effekt. Enheten ska företräda MSB i frågor som rör försvars- och beredskapsplanering gentemot Försvarsmakten. Enheten ska i övrigt verka för kunskapsutveckling och förmågeutveckling inom civilt försvar. Vid enheten arbetar 6 personer Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter) Enhetschef och biträdande enhetschef: (2) Långsiktig strategisk analys: (4) Nationell risk- och förmågebedömning: (4) Försvarsplanering/civilt försvar: (3) Utveckling av resultatmål: (2) Avdelningsadministratör ()

57 samhällsskydd och beredskap Rapport 57 (59) Enheten för inriktning och planering Enhetens huvudsakliga uppgifter är att stödja och utveckla arbetet i de samverkansområden som framgår av krisberedskapsförordningen, för att åstadkomma en övergripande planering av åtgärder som bör vidtas mot sådana sårbarheter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga. Enheten ansvarar för att värdera, sammanställa och rapportera resultatet av arbetet inom samverkansområdena till regeringen. Enheten deltar i arbetet med att utveckla samhällsskydd och beredskap, särskilt vad gäller arbetet med planering inför höjd beredskap. Enheten ansvarar för att stödja de frivilliga försvarsorganisationernas arbete med att höja krisberedskapen i samhället, bland annat genom att inrikta, fördela och följa upp uppdragsersättning, samt administrera organisationsstöd enligt 5 förordningen (994:525) om frivillig försvarsverksamhet. Enheten stödjer också ideella organisationer med uppdragsersättning för att öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor, allvarliga händelser och kriser. Vidare ansvarar enheten för att utifrån identifierade behov inrikta, fördela och betala ut medel från anslag 2:4 Krisberedskap till beredskapsmyndigheterna samt att följa upp och utvärdera genomförda projekt. Enheten ansvarar också för att administrera och följa upp ersättning till kommuner och landsting för deras uppgifter enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Enheten ansvarar för stöd och samordning i rymdväderfrågor. Vid enheten arbetar 6 personer. Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter) Enhetschef: () Samverkansområden: (6) Frivilligorganisationer: (2) Anslag 2:4 Krisberedskap: (5) Kommunikatör: () Försvarsplanering: () Enheten för inriktning av forskning Enheten ska beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och studier för samhällsskydd och beredskap. Enheten ska informera och kommunicera resultaten till berörda målgrupper och aktivt medverka till att resultaten kommer till användning. Enheten ska arbeta utifrån en forskningsstrategi och en årlig forskningsplan. Enheten ska även delta i internationella samarbeten inom området.

58 samhällsskydd och beredskap Rapport 58 (59) Vid enheten arbetar åtta personer. Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter) Enhetschef: () Samordning: (6) kommunikatör: () Tillsynsenheten Enheten ska ansvara för de myndighetsuppgifter inom tillsyns- och marknadskontrollområdet som ankommer på myndigheten enligt de lagstiftningar och EU förordningar som myndigheten har uppgifter inom. De lagstiftningar som berörs är lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor, lagen om transport av farligt gods, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, förordningen om utvinningsavfall samt på marknadskontrollområdet EU-förordning 764/2008/EG om ömsesidigt erkännande, och EU-förordning 765/2008/EG om ackreditering och marknadskontroll, förordning (204:039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn, produktsäkerhetslagen (2004:45), samt de delar av respektive EU-direktiv, för vilka MSB är ansvarig myndighet, som berör marknadskontroll. Inom de områden där kommuner och länsstyrelser svarar för den operativa tillsynen lämnar enheten tillsynsvägledning i form av uppföljning, utvärdering och samordning av den operativa tillsynen samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna. Enheten ska enligt särskilt uppdrag i regleringsbrevet utöva tillsyn och kontroll över att SOS Alarm AB uppfyller åtaganden enligt alarmeringsavtalet med staten. De myndighetsuppgifter enheten ansvarar för omfattar också samordning med andra tillsynsmyndigheter. Enheten ska samordna myndighetens samarbete med Statens haverikommission samt handlägga ärenden om ersättning till kommuner enligt lagen om skydd mot olyckor. Vid enheten arbetar 8 personer. Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter) Enhetschef: () Operativ tillsyn och tillsynsvägledning LSO inklusive ersättningsärenden och tillsyn alarmeringsavtalet: (6) Operativ tillsyn farligt gods: (2) Tillsynsvägledning Seveso: (3) Operativ tillsyn och tillsynsvägledning LBE: (3) Marknadskontroll: (2) Avdelningsadministratör: ()

59 samhällsskydd och beredskap Rapport 59 (59) Enheten för lärande av olyckor och kriser Enhetens ska se till att erfarenheter tas tillvara från inträffade olyckor och kriser samt att utveckla denna erfarenhetsuppföljning. Till stöd för detta ansvarar enheten för att tillhandahålla tvärsektoriella och samlade bilder och bedömningar samt utveckla kompetens och metodik inom området som tillgodoser nationella, regionala och lokala behov. Enheten ska vidare kontinuerligt genomföra samlade bedömningar av olycksutvecklingen och det säkerhetsarbete som är kopplat till denna. I detta ingår att bidra i arbetet med att ta tillvara erfarenheter från kommunernas arbete med handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. Enheten svarar för myndighetens statistikverksamhet. För den verksamheten gäller statistiksekretess och de regler som följer av detta. Enheten ska göra övergripande utvärderingar inom myndighetens ansvarsområde. Vid enheten arbetar 2 personer. Grov indelning i arbetsområden (årsarbetskrafter) Enhetschef: () Informationsförsörjning: (8,5) Utvärdering och analys: (6,5) Metoder för lärande av olyckor och kriser: (5)