Grön Flagg-rapport Västanvindens förskola 31 jan 2017

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Västanvndens förskola 31 jan 2017

2 I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V arbetar med Grön Flagg råd/samlngar där v läser en saga för barnen, pratar med barnen om hur man ska sortera skräp naturen där barnen får tydlga blder på glas, metall osv. V har bland annat haft en grön flagg samlng med barnen och pratat om krgslekar, hur v skulle lösa det. Barnen fck berätta hur de upplevde lekarna och sa att de bland gjorde lla sg på rktgt. V bestämde gemensamt att de lekarna skulle v låta bl, nformerade även föräldrarna om beslutet. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Lvsstl & hälsa - lugn lärande mljö med fokus på samspel, kamratskap och relatoner. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I förra rapporten berättade v om vårt arbete att slå hop två avdelnngar tll en. Det var ett stort arbete och det gck rätt bra bland men sen har v bytt personal och det har knakat med organsatonen. V behövde ta ett nytt beslut. Hösten 2015 var v tllbaka tll två avdelnngar gen, en småbarn 1-3 och en avdelnng för äldre barn 3-5 år. V har arbetat ytterlgare med lärmljöerna, gjort ännu mer rum rummen utfrån lärande (Lpfö-98/10). Med temaarbete utfrån grön flagg har v fått tll arbetet med mndre grupper. Barnen är delaktga och väljer efter ntresse, reflekterar och delger varandra sn nyvunna kunskap. I och med att barnen har fått mer tllgång tll lärmljöer och att v utmanar dem så är det mndre konflkter. Relatonerna och kamratskapen fnns där, kanske också för det arbete v la ner förut den stora omorgansatonen. På samlngarna har v läst och pratat krng kompsböckerna och böcker från barnkonventonen. Det är gvande samtal där olka dlemman dskuteras och barnen får komma med egna tankar och funderngar hur de ska lösa dlemman. V har även haft storsamlng och uppdaterat kompshjärtat. Barnens egna ord och tankar är vktga. V kompletterade hjärtat med: Fråga en komps om den vll vara med och leka. Svara när någon frågar. Vara försktg med våra saker. Säga snälla saker tll varandra. V har dalog med barnen bestämt oss för att här på förskolan leker v nte krg och zombes. Leken går ofta överstyr och barnen gör lla sg. Flera av barnen berättade och höll med om att de gör lla sg när de leker den sortens lekar. V har efter denna reflekton även ändrat våra lek/lärmljöer för att ge andra lekalternatv. Det har gått några veckor nu och v märker verklgen skllnad på leken, det är ett bättre lekklmat. Färre som gör sg lla sen de slutade med krg och Zombelekar. Förärdrana har också blvt nvolverade beslutet och ställer upp tll 100%, det fnns gator där barnen bor där de också bestämt att de lekarna ska upphöra. Sen är det naturlgtvs en balansgång, barnen behöver också bearbeta upplevelser. Men v tror på det här att det är vktgt att man är en bra komps. Lek med leksaksdjur, lego och blar kan också användas som bearbetnng. På yngrebarnsavdelnngen har v skolat n 7 nya barn tll gruppen. Det har vart en gruppnskolnng med 4 barn och sedan ett åt gången. Inskolnngen har vart krävande och v har arbetat hårt för att ge varje nskolnng det den behöver och även hnna ge de redan nskolade sna vanlga rutner och bemötande. Det har tagt sn td att få lugnt gruppen och v har arbetat målmedvetet för att bygga tllt tll oss pedagoger, samt tdgt bygga goda förtroendefulla relatoner med föräldrar. Att ständgt fnnas där för barnen alla stuatoner för att skapa gemenskap mellan gamla och nya barn, uppmana de äldre och nvanda barnen att hjälpa de nya n gruppen och skapa trygghet med fasta rutner. V delar upp barnen mndre grupper, antngen efter ntresse eller behov vlket gör att det blr lugnare mljö för flera

3 barn. V arbetar mycket med språk och kommunkaton både verbalt och med kroppsspråk och även med tecken som stöd. Vktgt att barnen får uttrycka sg olka stuatoner och bl respekterade för det. (Se FNs barnkonventon. ) Självständghetstränng ngår alla stuatoner allt efter förmåga och mognad. Mycket td läggs på fr lek såhär början så att v kan se vad det är barnen ntresserar sg för och är nyfkna på att forska vdare om. Då kan v pedagoger utveckla deras ntressen vd våra planerngar för avdelnngen. Just nu arbetar v mycket med självkännedom och kroppsuppfattnng, t ex sång och danslekar med kroppsuppfattnng och rörelse, benämna kroppsdelar, benämna och tllåta känslor. V talar om olkheter namn/ föräldrars namn, hur v bor och olkheter vad v föredrar att äta matstuatonerna som några av många exempel. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Kretslopp Kretslopp - Återvnnng, återbruk a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har tagt ut våra återvnnngskärl tll en mer öppen och central plats förskolan. Märkt upp bättre med lappar som v fck av "återvnnngscentralen" Personalen har funderat och samtalat mycket om projekt veckans fxare, vad ska fxas? Vem är ansvarg? Hur gör v det vktgt för barnen och får dem delaktga? En personal ansvarg hela veckan, två fxare per vecka, de dukar, Går med komposthnkarna tll vår komposttunna, går med de fulla återvnnngskärlen tll skolans egen återvnnngscentral. Att ge barnen td att fundera hur många barn ska äta, vlka bestck behövs mm det är ett vktgt pedagogskt arbete som nte får påskyndas eller fuskas bort. Vart lägger v plastkorkarna? mm. V har nu arbetat n veckans fxare så att det är en del vardagen. Alla barn har nuläget vart veckans fxare mnst tre gånger var. Teknk snckarrum har fått ännu mer "skräp" -materal som görs om tll nya saker. V åker på studebesök med våra äldsta barn tll Ulvbergets återvnnngscentral, de har med sg lte "skräp" hemfrån. Sedan vsar en personal Mats barnen hur de ska återvnna materalet. Otrolgt ntressant och lärorkt. En förälder berättade kort efter studebesöket att hon vart på återvnnngscentralen och hennes barn hade vsat/rättat henne vart hon skulle lägga alla saker hon hade med sg. V har skvat tomat och lagt ner jorden, det har växt upp nya tomatplantor som v har skolat om gamla mjölkkartonger. Sätt ut dem rabatten och det har kommt många tomater. Barnen har vart delaktga hela processen. Exempel är när flera barn de hade skvat och planterat små krukor och resultatet frågasättes. Varför växte det först upp "Barn Blås" kruka och varför kom det många plantskott allas krukor utom "Barn röds"? I "Barn röds" kruka kom det bara upp en planta. När v planterade om tomaterna så tttade v noga på hur det såg ut under jorden. V upptäckte tllsammans att "Barn Blå" hade bara lte jord över sn tomatskva jämförelse med de andra. Och "Barn röd" hade tagt toppen på en tomat och vänt sknnsdan upp, vlket v tllsammans förstod att det var svårt för fröna att trycka sg genom sknnet för att bl en ny tomatplanta, det var bara ett frö som orkade genom. Det som först kändes som en besvkelse för "Barn röd" (att det nte växte bra hennes kruka) blev tll en spännande upptäckt och kunskap. V har tttat och undersökt komposten. V

5 har grävt upp lte jord och lagt på en brcka. Barnen har undersökt och letat vad som fnns där, de har httat maskar, nsekter och många klsterlappar. Hur kan de vara jorden, har v sett klsterlapparna förut? Tll slut har de sett sambandet klsterlapparna från frukten och att lapparna blr kvar, de blr nte jord. Det är många gånger v kkar ner komposten och ser hur maskarna gör stt jobb, det blr många samtal om komposten vad som händer och de ser med egna ögon att det blvt jord av fruktskalen. Barnen har också tagt jord från komposten och fyllt på våra pallkragar. Med de yngre barnen källsorterar v och går tll mljöstatonen på området med våra fyllda kärl. fruktskalen läggs en kompostlåda som barnen med förtjusnng tömmer komposten och då vll de gärna se maskarna också som ska äta "maten". V påmnner barnen om att vara rädda om dom saker v har så v kan leka med dem länge. I den mån v kan försöker v vuxna laga saker som är sönder bland barnen så de ser att det går att ta vara på även det som är lte trasgt. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Konsumton Konsumton - Teknk - rörelseenerg a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Hösten 2016 ser v ett ntresse hos barnen som är lek med kulor en gammal blbana, de stoppar kulorna och låter dem fara väg med fart. V vll utveckla deras ntresse och se vad v kan utmana dem förståelsen för teknk vardagen och konstrukton med hjälp av ntresset för kulor. V personalgruppen branstormade krng ämnet och tänkte ut vlka läroplansmål v kunde få n temat. Sedan gjorde v upp en grovplanerng, därefter ntervjuade v barnen med frågorna: * hur kan en boll/kula rulla? * kan en boll/kulrulla uppåt? * kan en boll/kula rulla på olka underlag, som vatten, snö, matta? * Vad skulle du vlja göra med en boll/kula? * om du fck göra en boll/kulbana, hur skulle den se ut? Utfrån ntervjusvaren jobbade/jobbar v smågrupper. Experment med olka sorts kulor vatten, vlka sjunker och vlka flyter och funderngar över varför. Ett barn berättade efteråt att: Ja bollar kan rulla vatten men nte kulorna. Kulorna sjunkte ner på botten. De sjönk för de var så små. Bollarna flöt för de var stora. Innebandy bollen kunde bara rulla en lten stund, sen sjönk den. Den sjönk för de var hål den. Vattnen rullade n bollen. Vad skulle du vlja göra med boll/kula? Resulterade många svar att sparka kasta boll m.m. V går tll gymnastksalen och leker olka sorts lekar med bollar och spelar basket, avslutar med rulla bollen en stor fallskärm. V provar göra kulbanor efter barnens rtnngar. Barnen har samarbetat och konstruerat kulbanor. De tre första barnen fck börja med att ttta på en flm från nternet. Myran gör en kulbana med sna kompsar Tna och verktygslådan. Det blev en bra start, de hade en gemensam utgångspunkt. Sen letade de materal tll kulbanan, provade om kulan kunde rulla genom rör och slangar. De konstruerade en bana och satte upp den på dokumentatonsväggen. Kompsarna var snabba att prova om den fungerade. De tyckte att kulan åkte så fort. Nästa grupp fck fundera på hur de skulle göra när kulan rullade för fort. De hade en dé om att sänka röret så att rullade kulan saktare. De letade materal och började med banan. De vlle också att det skulle vara en kant på kulbanan så att kulan nte skulle rulla ut. De mätte och konstruerade en sorts hylla. Sen fck de ttta på nspratonsflmen och de vlle ha en räls tll kulan. De rullade kulan och konstaterade att de behövde ett stopp för kulan så att den kunde ledas tll

7 rälsen. Nästa gäng tttade på dokumentatonsväggen och blev nsprerade av de andra kulbanorna. De satte gång att konstruera sn bana, de hade en dé om att börja banan med en pnne upp, där röret skulle stta fast. De mxtrade också mycket med lutnngar och stopp för att få kulan dt de vlle. Barnen har gjort egna labyrntspel gamla skokartongs-lock. Det är mycket teknk för att se vart kulan kan rulla och var de ska sätta stopp. Från början sätter de bara fast väggar men efter en lte stund och när de provar kulan upptäcker de hur de ska sätta stopp med väggar och var kulan kan få komma fram. Barnen har spelat labyrntspel IPad. Det är samma där, de är väldgt osäkra från början hur de ska kunna få kulan framåt labyrnterna, men efter en stunds provande så förstår de grejen och httar fram labyrnterna. Barnen har gjort en saga om en kulas äventyr - sedan gjort en flm om kulans äventyr Pad. V har köpt en kulbana som kan byggas upp av kuber och rälsar. De tttar tllsammans med en pedagog på rtnngar och bygger upp banorna. V ser att de har fått en blck för hur de ska med hjälp av teknkkunskaperna göra för att få kulan att rulla dt den ska, det vänds och vrds på klossar tlls kulorna åker dt de vll. Fantastskt! De yngre barnen är ständgt upptagna med att upptäcka lutande plan på alla vs. V har en smal hylla fastsatt på väggen som lutar och där fnns alltd någon som släpper en bl, lten = går fort, eller stor = går sakta eller ramlar av, testar klossar, bollar och mjukdjur med olka resultat. Rutschkanan är också ett testobjekt där det går att ta sg ner på olka sätt och svårast är att stå på fötterna men då krävs strumpor, utan strumpor går det att gå uppför och sprnga nerför. Härlgt! Bollar har v många olka och barnen upptäcker rull, kast och studs och den runda formen som är skön att hålla. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? Barnen har påverkat genom att v utfrån vad v sett barnen ntresserat sg för har gjort valet av tema för de äldre barnen. V hade en lärmljö med många magneter och kulor samt en gammal träblbana. De satte en kaplastav längst upp på blbanan och bakom den samlade de många kulor, sen tog de bort kaplastaven och kulorna strömmade fram blbanan. Den här leken sysselsatte många barn både flckor och pojkar och alla åldrar. Så där började v vårt tema och genom ntervjufrågorna så fck v reda på mer om vad barnen tänkte på och v erbjöd dem sedan att utforska olka kulprojekt. Återvnnngen har verklgen blvt medveten hos alla genom att v varje vecka har veckans fxare, v väljer ut två barn men v frågar dem alltd om de vll och respekterar ett nej, de kan vara med en annan vecka. För det mesta är det ett rungande jaa det är mn tur att vara veckans fxare. Genom att läsa kompsböckerna/barnkonventonsböckerna för barnen och dskutera dem sedan så får alla göra sn röst hörd eller höra hur de andra resonerar. Det är också ett sätt att påverka vårt sätt att arbeta förskolan. V reflekterar mycket med barnen och har nu även gjort en utvärderng av kulprojektet där barnen fått säga vad de tycker om projektet och vad de lärt sg. V har även frågat om det är något mer de vll göra projektet och några barn har uttryckt att de nte hunnt göra en kulbana eller labyrnt. V ska se tll att de får göra det nnan v avslutar projektet helt. De yngre barnen ges stor frhet att htta det som ntresserar dem just då och valen av aktvteter sker oftast korta ntervaller. V fnns med som medlekare och medforskare och fnns som teknsk "support" och kan ge tps och utmanngar när barnen vll lära sg och prova olka saker som ntresserar. V arbetar med mycket turtagnng alla stuatoner. Respektera att någon annan uttrycker sg just nu, vänta på sn tur att få hjälp, låta andra också ta plats och få uttrycka sn vlja. Även där fnns lka/olka-tanken samt lka värde. V förändrar lekmljöerna utefter barnens lekbehov och användnng av olka materal och mljöer. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande.

9 Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, förståelse för att alla männskor har lka värde oberoende av socal bakgrund och oavsett kön, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, sexuell läggnng eller funktonsnedsättnng, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse för skrftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunkatva funktoner, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar sn förmåga att använda matematk för att undersöka, reflektera över och pröva olka lösnngar av egna och andras problemställnngar, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förmåga att ursklja teknk vardagen och utforska hur enkel teknk fungerar, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sn kulturella denttet och sn förmåga att kommuncera såväl på svenska som på stt modersmål. c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar

10 Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Samarbete med kommunen (t.ex. bblotek) Studebesök Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som nte har Grön Flagg Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? V frågade barnen vad de tyckte om att vara veckans fxare, rolgt. Det var tummen upp för allt duka, hämta matvagnen, gå med komposten och med allt skräp tll återvnnngen. Det var ändå bäst med att ta kulor, den som är veckans fxare får ta en kula för var dag som går på vårt årshjul. I samband med att grön flagg frade 20 år så hade v fest, v frågade även vad grön flagg är? Här kommer några svar; -Inte slänga skräp naturen, Barr och Pnne räddar världen, nte slåss. -Sortera skräp, rädda om djur och vargar. Snäll mot kompsar, nte slåss, nte bta. -Man ska nte slänga skräp naturen, att nte göra lla nån, man får nte slänga böcker naturen. -Man ska nte skräpa ner, vara rädda om varandra. Man kan rädda världen som barr och pnne, ge bort saker stället för att slänga. -Vara rädda om varandra, nte skräpa ner, nte slänga leksaker man kan ge dom tll någon annan, sortera skräpet. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V upplever att Grön Flagg har hjälpt oss att fnna en röd tråd med vårt arbete. V väver n alla btar Grön flagg det blr kttet som pekar ut rktnngen med vårt arbete. Med läroplanen som grund och vår kunskap så blr det en bra verksamhet. Alla blr delaktga både barn, personal och föräldrar. Rolgt att teknk har fått ett uppsvng, v hade t.o.m teknk med olka experment under december månad vår kalender. En förälder som har läst vår rapport nnan v har skckat n den reflekterade följande: "Det här måste ju vara ett hjälpmedel för personalen att kunna tydlggöra för föräldrar varför, vad och hur arbetet med olka utvecklngsområden bedrvs på förskolan med barnens nflytande. Det n skrvt rapporten känner jag gen, jag har ju hört och läst veckobrev hur n arbetat." Jaa! V kan bara ncka nstämmande, vad kul att höra och Grön flagg arbetet är verklgen ett hjälpmedel. b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V vll fortsätta att använda grön flagg, v ser fram emot att arbeta fram nästa handlngsplan. Många tankar surrar redan om vlka områden som behöver utvecklas som kan bl vårt nästa utvecklngsområde.