Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2019

Transkript

1 Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2019 Statsrådets allmänna sammanträde

2 2(6) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2019 Planens målsättningar Målet för utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande är att säkerställa en stark och horisontell kunskapsbas som stöder det samhälleliga beslutsfattandet. Med hjälp av planen riktas utrednings- och forskningsverksamheten in på de fokusområden som regeringen har valt och som är väsentliga för regeringens och ministeriernas verksamhet. Planen skapar en grund för systematisk och omfattande användning av utrednings- och forskningsinformation i statsrådets och ministeriernas beslutsfattande samt stärker kunskapsbasen för regeringens och ministeriernas beslutsfattande, en kunskapsbaserad verksamhetspolitik och en strategisk helhetssyn. Planen innefattar utrednings- och forskningsteman inklusive kostnadsförslag och anger fördelningen av det berednings- och styrningsansvar som hör till ärendet. Temana har en klar koppling till informationsbehovet och frågorna i anslutning till regeringens beslutsfattande. Innehållet i och verkställandet av utrednings- och forskningsplanen samt ansvarsfördelningen Planen omfattar fokusområden och teman inklusive kostnadsförslag för den forsknings- och utredningsverksamhet som genomförs med anslag under statsrådets kanslis moment , Statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet (10,5 miljoner euro, reservationsanslag 3 år), samt fördelningen av det berednings- och styrningsansvar som hör till ärendet. Anslagets användningssyfte definieras i motiveringen till momentet. Informationsbehoven i planen har identifierats vid ministerierna. Också öppen, webbaserad samutveckling har tillämpats. I planen reserveras 2,3 miljoner euro för de direkta informationsbehoven hos den nya regering som tar vid efter riksdagsvalet våren 2019.

3 FOKUSOMRÅDE 1. VÄLBEFINNANDE, JÄMLIKHET OCH DELAKTIGHET 1.1 Främjandet av social välfärd och strukturerna för främjandet inom landskaps- och vårdreformen 1.2 Familjer i den tekniska omvälvningen De förändringar digitaliseringen innebär för barns, ungas och familjers vardag och mänskliga relationer 1.3 Nuläget för barns växelvisa boende och dess konsekvenser för service- och förmånssystemet 3(6), UKM JM, FM, UKM 1.4 Det civila samhällets nuläge och framtid JM SRK, UKM, 1.5 Diskrimineringslagens funktionalitet JM,, 1.6 Utvärdering av det mångprofessionella samarbetets effekter inom tjänster UKM, som främjar sysselsättningen av unga 1.7 Gymnasiers högskole- och arbetslivssamarbete UKM 1.8 Sunda lokaler-projektets informationsbehov som fastställs senare SRK FM, UKM, , 1.9 Identifieringen av personer med sektorsövergripande servicebehov, servicestigarna för personer i arbetsför ålder och de ekonomiska konsekvenserna av stöd för arbetsförmågan, FM A B A: Hur hittar man de kunder som behöver många olika tjänster? B: Samordning av social- och hälsovårdstjänsterna, tillväxttjänsterna och rehabiliteringstjänsterna för personer i arbetsför ålder samt processernas funktionalitet 1.10 Barnbudgetering FM 1.11 Föräldraledigheter och familjernas val FM FOKUSOMRÅDE 2. MILJÖ, NATURRESURSER OCH REN TEKNIK 2.1 Finansiering av ersättningar för miljöskador i insolvenssituationer Bästa praxis och jämförelse 2.2 Helhetsbedömning av Finlands strategi för den biologiska mångfalden och dess åtgärdsprogram JM, FM, UM, JSM, KM, 2.3 Den samiska kulturens anpassning till klimatförändringen SRK, JM, UKM, JSM, 2.4 Utvärdering av kostnadseffektiviteten hos utsläppsminskande åtgärder SRK, FM, JSM, KM, 2.5 Lägesbilden i fråga om ekonomisk vinning av miljöbrott JM, IM Direktivet om förnybar energi (RED II) Egenproduktion av el, energigemenskaper och tillståndsförfaranden samt utvidgning av systemet med ursprungsgarantier A: Egenproduktion av el, energigemenskaper och tillståndsförfaranden B: Utvidgning av systemet med ursprungsgarantier 2.7 Det mest kostnadseffektiva sättet att bekämpa invasiva främmande arter av nationell betydelse SRK, JSM, A B JSM KM,

4 2.8 Gamla skogsdikningsområdens belastning på vattendragen JSM 2.9 Incitamenten för återvinning av vatten JSM (6) 2.10 Verksamhetsmodeller för kulturellt och socialt hållbar turism i kulturmiljöer 2.11 En hälsosam matmiljö för barn Politikåtgärder och förvaltningsövergripande förhållningssätt UKM JSM,, JSM UKM, FOKUSOMRÅDE 3. ETT HÅLLBART KONKURRENSKRAFTIGT FINLAND 3.1 Effekterna av stöd till passagerarfartyg FM KM, Uppdatering av aktiebolagslagen JM SRK, Förtydligande av borgenärsskyddet i fråga om aktiebolag och lindrande av JM skyddsförfarandena 3.4 EU-handelsavtalens ekonomiska konsekvenser för Finland UM SRK, 3.5 Regleringens konsekvenser för innovationsverksamhet och marknadens utveckling JM, FM, UKM, JSM, KM,, Värdet på Finlands nationella geoinformationsmaterial och undersökning av mineralklustrets konkurrenskraft och effekter FM, 3.7 Bedömning av konsekvenserna av skattestöd till diesel FM KM, Energiskattestöd och kostnadseffektiv försörjningstrygghet FM Strukturell konkurrenskraft FM SRK, FOKUSOMRÅDE 4. NATIONELL OCH GLOBAL SÄKERHET 4.1 Indikatorer för korruption som lämpar sig för Finland samt datainsamling JM IM, FM, 4.2 Minskningen av sinnesundersökningar samt psykiatrisk vård av våldsbrottslingar JM IM, Sanktioner som ett led i EU:s yttre åtgärder UM FSM Risken för terrorism och åtgärder mot terrorism i Finlands och EU:s utrikesoch säkerhetspolitik UM IM Hatretorik som syftar till att påverka beslutsfattandet i samhället IM JM, UKM, 4.6 Landskapens och kommunernas säkerhetsplanering och beredskap IM FSM, JSM,, Konsekvensbedömning med tanke på den nationella säkerheten FSM SRK Ryssland - Strategisk kommunikation FSM SRK, UM 4.9 Nya tekniska möjligheter för utnyttjande av rymden FSM UM,,

5 5(6) FOKUSOMRÅDE 5. HÅLLBAR REGION- OCH STADSUTVECKLING 5.1 Bedömning av trafikprojekts konsekvenser för arbetsmarknaden KM FM, 5.2 Ett strategiskt och integrerande grepp i den hållbara stadsutvecklingen, 5.3 Förnyad planering av trafiken och markanvändningen FM, KM, 5.4 Investeringsbehoven och nyttorna i fråga om optisk fiber i Finland KM JSM, En verksamhetsmodell för nätverkssamarbete mellan olika områden FM, JSM,, FOKUSOMRÅDE 6. PROGRESSIV OCH HÅLLBAR OFFENTLIG FÖRVALTNING 6.1 Informationsbehov som gäller genomförandet av landskaps- och vårdreformen (fastställs senare) ANSVAR IGT MINISTE RIUM FM UKM,, Effektbasering som styrinstrument för anordnare FM Helhetsbilden av och framtiden för nationell prognostisering SRK UM, FSM,, ANSVARI GT MINISTE RIUM 7.1 TOIMI-projektets informationsbehov som fastställs senare SRK,, 7.2 Ekonomiska rådets informationsbehov som fastställs senare SRK Informationsbehov som gäller produktivitetsfrågor (fastställs senare) FM Informationsbehov som fastställs senare SRK Sammanlagt Principerna för öppen ansökan Utrednings- och forskningsprojekten i enlighet med statsrådets utrednings- och forskningsplan väljs genom öppen ansökan och enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Vid upphandlingen behandlas potentiella leverantörer jämlikt i enlighet med principerna om god förvaltning. Ansökningsförfarandets gång Statsrådets kansli beslutar om innehållet i ansökningsannonserna. Statsrådets kansli publicerar ett meddelande om ansökningsannonsen i annonstidningar om vilka beslutas särskilt samt svarar för översättningen och publiceringen av annonserna i sin webbtjänst.

6 De ansvariga ministerierna ansvarar tillsammans med de medverkande ministerierna för den innehållsmässiga bedömningen av ansökningarna och lägger fram ett förslag för statsrådets kansli om valet av utrednings- och forskningsverksamhet. Urvalskriterierna för projekten är relevans, effekt, användbarhet, kvalitet och genomförbarhet samt kommunikation och informationshantering. Statsrådets kansli fattar beslut om upphandlingarna av utrednings- och forskningsverksamheten och ingår projektavtal med de aktörer som har huvudansvar för projektet. 6(6) Uppföljning och styrning av genomförandet av projekten Arbetsgruppen som samordnar statsrådets forsknings-, framsyns- och utvärderingsverksamhet (TEA-arbetsgruppen) är gemensam beställargrupp för ministerierna och följer upp genomförandet av målen för utrednings- och forskningsplanen. Statsrådets kansli tillsätter en styrgrupp för varje projekt eller projekthelhet inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, sköter betalningarna till projektet och följer årligen upp användningen av anslaget och årsverkena. Styrgruppen följer hur projektet framskrider och främjar utnyttjandet av dess resultat samt lägger fram förslag om utbetalning av kostnader i enlighet med projektets framskridande för statsrådets kansli. En företrädare för det ansvariga ministeriet är ordförande för styrgruppen. Ordförandena för styrgrupperna informerar regelbundet de medlemmar från sitt ministerium som i TEA-arbetsgruppen ansvarar för helhetsuppföljningen av utrednings- och forskningsplanen om hur projektet framskrider och ger dem allt material som är väsentligt med tanke på uppföljningen av projektet. De ansvariga ministerierna och den som genomför projektet ser tillsammans till att utnyttjandet av den information som projektet ger upphov till främjas. Slutrapporterna publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Statsrådets kansli meddelar vid behov ministerierna närmare föreskrifter och anvisningar om verkställandet av utrednings- och forskningsplanen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Understatssekreterare Timo Lankinen