KARLSKOGA-DEGERFORS KOMMUNER

Transkript

1 1 Kommun/organisation/projekt: Karlskoga-Degerfors Kommuner Datum: Uppgiftslämnare: Martina Augustsson, projektledare Projektledare: Martina Augustsson Projektägare: Jan Strid, Skolchef Kontaktuppgifter: Martina Augustsson, Projektledare Tel: , e-post: #jagmed- unga till utbildning och arbete KARLSKOGA-DEGERFORS KOMMUNER

2 2 Förord Inom Östra Mellansverige (ÖMS) finns en betydande andel unga kvinnor och män som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. De unga som lämnar studierna i förtid utan avlagd examina riskerar ohälsa och får det svårare att nå en varaktig anknytning till arbetsmarknaden. Avbrott från gymnasieskolan inom ÖMS-regionen innebär utmaningar och föranleder insatser för att stötta unga vuxna för ett återinträde i utbildning eller arbete. För att ta ett samlat grepp om den här utmaningen har fem län/regioner i Östra Mellansverige gått samman i en gemensam satsning för att motverka studieavhopp och studiemisslyckanden. Satsningen ska också bidra till att unga kan återgå till studier eller praktik/arbete. Projektet ska även medverka till att unga kvinnors och mäns uppfattningar om studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. Det samlade greppet ryms inom projektet #jagmed unga till utbildning och arbete. Projektet pågår 1 september december Slutrapporten handlar om ett av de 30 lokala projekten som ingår i #jagmed.

3 3 Innehåll Sammanfattning... 4 Projektidé, mål och förväntat resultat... 6 Arbetssätt... 7 Uppföljning och utvärdering Projektets resultat Kommunikation, spridning och påverkansarbete Leverans Användande av resultat Kommentarer och tips Bilagor: Bilaga 1, Handlinsplan för KAA i Karlskoga-Degerfors kommuner Bilaga 2, Kontaktbrev Bilaga 3, Kartläggningsunderlag KAA

4 4 Sammanfattning I Karlskoga-Degerfors kommuner har det övergripande syftet med projektet varit att bygga en permanent organisation för kommunernas aktivitetsansvar, KAA 1. Projektets huvudsakliga idé har varit att utveckla och pröva arbetssätt och metoder för att komma i kontakt med och motivera ungdomar mellan år, som inte går på eller fullföljer gymnasiet, att påbörja eller återuppta en utbildning. Projektet har bestått av en projektledare på 75% och en projektmedarbetare på 25%, båda anställda på skolförvaltningen i Karlskoga kommun 2. Projektledaren har arbetat med att utveckla KAA både på organisations- och individnivå och har rapporterat direkt till förvaltningschefen för gymnasieutbildningen. Projektmedarbetaren har haft sin arbetsplats i den lokala samverkansplattformen Coachingteamet på FINSAM, där projektmedarbetaren haft ett särskilt ansvar för gruppen unga mellan år. Under ett års tid fanns även en projektmedarbetare från Folkhälsoförvaltningen i projektet på ca 15%. Folkhälsovetaren bidrog som processtöd i projektet samt stöttade Coachingteamets personal i aktiviteter kring hälsoperspektivet. Lagen om kommunernas aktivitetsansvar infördes den 1 januari 2015 och medförde ett utökat ansvar för kommunerna att arbeta åtgärdande med målgruppen unga utanför gymnasieskolan. Utgångsläget lokalt i våra kommuner på hösten 2015 när projektet startade var att det saknades kunskap på individnivå liksom verksamhet där motiverande insatser kunde erbjudas. Projektet identifierade redan i november 2015 behovet av ett IT-system i syfte att kunna arbeta systematiskt och rättssäkert gällande kontakt och registrering. I mars 2016 fick projektledaren tillgång till IT-verktyget i elevdatabasen Procapita, där registrering, insatser och åtgärder dokumenteras i ett slutet system. Systemet stödjer kommunen idag i att kunna skicka statistik till SCB två gånger om året samt säkerställer att kommunen fortlöpande under året kontaktar och arbetar med ungdomarna i KAA. Projektet har upprättat en handlingsplan som beskriver flödet i KAA och där rutiner för kontakt, uppsökande arbete samt samverkan finns beskrivet. Genom den lokala myndighetssamverkan i Mottagningsteamet/Coachingteamet på FINSAM 3 har projektet utvecklat och prövat arbetssätt för kontakt, kartläggning och erbjudande om lämplig insats. Ungdomen har haft en individuell planering där ungdomens egna behov av stöd formulerats. 1 Kommunernas AktivitetsAnsvar förkortas fortsättningsvis i rapporten som KAA 2 Gymnasieförvaltningen i Karlskoga-Degerfors Kommuner blev en del av Skolförvaltningen i Karlskoga kommun from I samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga samverkar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Örebro Läns Landsting(Psykiatrin), socialförvaltningen och skolförvaltningen i Karlskoga kommun och socialförvaltningen i Degerfors kommun

5 5 Projektet har kommit i kontakt med ungdomar i KAA via företrädesvis telefon och genom samverkansmöten med externa aktörer som socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och gymnasieskolor i andra kommuner. Projektet har även arbetat med elever som avslutats på kommunens egen gymnasieskola och har genom överlämningsmöten fått en första kontakt. I några få fall har projektet kommit i kontakt med ungdomarna via brev eller mail. Ungdomarna har i samtliga fall erbjudits ett första samtal inom två veckor för kartläggning av situation i Mottagningsteamet, där projektledaren arbetar på resterande 25% av sin tjänst. Resultat: 60 ungdomar har registrerats som deltagare i projektet, 25 kvinnor och 35 män. Samtliga har haft Coachingteamet som insats. Utöver det har projektet arbetat med ytterligare 20 deltagare, 9 kvinnor och 11 män, i coachande insatser. De ungdomarna har inte registrets som deltagare i projektet, eftersom aktiviteterna har varit enstaka vägledningssamtal, stöd vidare genom t.ex. studiebesök på Folkhögskola eller ett gymnasieprogram, samt samverkansmöten med myndigheter som gått in med insatser. Av pojkarna har 59% gått vidare till studier och arbete, 11% har fått stöd till annan myndighet, 26% är kvar i insatser på Coachingteamet. En pojke har avbrutit sitt deltagande. Av flickorna har 47% gått vidare till studier och arbete, 35% har fått stöd till annan myndighet, 18% är kvar i insatser på Coachingteamet. Ingen har avbrutit sitt deltagande. Projektet har indirekt haft kontakt med över 400 ungdomar, som av olika orsaker registrerats in i KAA under perioden april 2016-augusti Framgångfaktorer: - Individcentrerat arbetssätt - Lösningsfokuserat arbetssätt - Myndighetssamverkan genom Mottagningsteamet/Coachingteamet - Uthållighet (tid, tålamod, håll i) - Inge hopp

6 6 Projektidé, mål och förväntat resultat I den här rapporten redovisas det utvecklingsarbete som gjorts inom den gemensamma gymnasieorganisationen i Karlskoga och Degerfors kommuner. Huvudman för KAA är gymnasienämnden för Karlskoga-Degerfors kommuner. I utvecklingsarbetet har medverkande aktörer i myndighetssamverkan på FINSAM deltagit, vår egen gymnasieskola samt grundskolan. Projektdeltagarna har varit inskrivna i Coachingteamet och haft en individuell plan. Syftet med projektet var att: Bygga en permanent organisation för Kommunernas aktivitetsansvar. Projektet ska utveckla och pröva arbetssätt och metoder för att komma i kontakt med och motivera ungdomar, mellan år som inte går på eller fullföljer gymnasiet, att påbörja eller återuppta en utbildning. Övergripande mål: Individnivå: Ökad kännedom om aktuell sysselsättning för alla unga kvinnor och män i ålder 16 till 20 år som ingår i det kommunala aktivitetsansvaret Alla ungdomar i målgruppen kartläggs och erbjuds individuella insatser Alla ungdomar i behov av motiverande förstegsinsatser erbjuds stöd i Coachingteamet De motiverande insatserna bidrar till att ungdomen gjort stegförflyttningar mot arbete och studier Projektet verkar särskilt för att unga män som deltar i Coachingteamet återupptar sina studier Projektet verkar särskilt för att unga kvinnor och män med funktionsnedsättning som deltar i Coachingteamet återupptar sina studier eller etablerar sig på arbetsmarknaden Organisationsnivå: Handlingsplan för KAA är framtagen, godkänd och används under 2017 Strukturnivå: Handlingsplan för KAA är framtagen, godkänd och används under 2017 Samverkan mellan KAA och Mottagnings- och Coachingteamet fungerar enligt rutinen i handlingsplanen Utifrån att vi är ett ESF-projekt och arbetar med en målgrupp som hamnat i en utanförskapssituation har det varit viktigt för oss att synliggöra de horisontella principerna genom att i de insatser som erbjudits ungdomarna ha ett anti-diskriminerande, tillgänglighets och

7 7 jämställdhetsperspektiv. I projektet har vi haft en mycket hög andel ungdomar med olika typer av funktionsvariation och vi visste att vi skulle ha fler pojkar än flickor i projektet, eftersom pojkar i högre grad avbryter gymnasiet. Pojkar som presterar generellt sett sämre i skolan, elever med dolda funktionsnedsättningar som inte upptäcks och därmed inte får det stöd de har rätt till eller att specialpedagogiska resurser inte sätts in i tid är kunskap och forskning som finns. Trots det består ojämlikheten som ett sorts normaltillstånd. Projektet kommer därför kunna synliggöra denna ojämlikhet och att gymnasieskolan inte fungerar inkluderande för alla. Att arbeta ur ett jämställdhets, tillgänglighets- och likabehandlingsperspektiv har i vårt projekt inneburit att vi tex i kartläggningssamtalet ställer frågor och för en dialog om individuella behov i form av anpassningar och bemötande. Vår utgångspunkt i kartläggning, som vid planering av aktiviteter, ha präglats av att varken kön, sexuell läggning eller funktionsnedsättning ska behöva stå i vägen för lika möjligheter att delta i och utföra aktiviteterna. Projektet har aktivt utgått från ett individcentrerat arbetssätt där det är den unga människan som ska göra stegförflyttningar mot arbete och studier. Vår roll har varit att lyssna in, vara nyfikna och ha ett normkritiskt förhållningssätt. Uppföljning kring hur väl projektet lyckas att arbeta inkluderande har skett genom veckovisa coachsamtal mellan coach och ungdom samt att projektmedarbetare tillsammans med Coachingteamet deltagit i kompetensutvecklingsinsatser på temat jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Syfte och mål har under projekttiden fått avgränsats och under våren 2017 gjordes ett tillägg till den ursprungliga projektplanen där resultat och effektmål tydliggjordes och blev färre till antalet. De delar i den ursprungliga projektplanen som handlade om att förebygga skolavbrott på vår egen gymnasieskola har vi fått tagit bort och lagt över ett större ansvar på skolan att arbeta med närvarofrämjande insatser, eftersom det totala antalet unga i KAA visade sig vara större än vad projektet hade resurser till. Arbetssätt Projektledaren har under projektets gång fungerat både som projektledare och samordnare för KAA i en och samma tjänst. Projektledaren har drivit projektet med hjälp av en projektmedarbetare, som har sin arbetsplats och tillhörighet i Coachingteamet. Coachingteamet har bidragit med personal till projektet och fungerat som coacher till deltagande ungdomar. I Coachingteamet har ungdomarna haft en individuell planering med fokus på stegförflyttningar mot arbete eller studier.

8 8 Handlingsplan för KAA Arbetsgången inom KAA började prövas redan en vecka efter projektstart genom att Möckelngymnasiet bokade tid med projektledaren i syfte att skriva ut elever och överlämna till KAA. Det gjordes även ett försök att skriva över ungdomarna direkt till projektmedarbetaren, eftersom man uppfattade ungdomscoachen som en resursökning för ungdomar med långvarig problematisk skolfrånvaro. Här fick vi tidigt skapa en överlämningsrutin, eftersom projektmedarbetaren var knuten till Coachingteamet och insatsen är tillgänglig först efter besök och samtal i Mottagninsteamet. Projektledaren är på den resterande delen av sin tjänst knuten till Mottagningsteamet, vilket innebär att det finns en ständig representant från KAA (skolförvaltningen) i den lokala myndighetssamverkan. Överlämningsmöten blev en av många aktiviteter i den handlingsplan som projektledaren skrev och skapade under Handlingsplanen för KAA antogs i gymnasienämnden i november 2016 och fungerar som en bas för arbetet i KAA. I handlingsplanen finns även arbetsgången för återgång till studier på gymnasiet, uppföljningar med SYV på gymnasieskola kring elever med studiebevis samt samverkan i Mottagningsteamet/Coachingteamet beskrivet. I handlingsplanen beskrivs framför allt rutiner och arbetssätt för den i projektet utvecklade rollen KAA-samordnare när det kommer till att säkerställa registrering, kontakt och dokumentation, enligt skolverkets modell för det löpande arbetet i KAA. Fig. 1: Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar löper under hela året. 4 4 Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar Skolverkets allmänna råd med kommentarer, s. 13

9 9 Aktiviteten Registrera information sker i IT-systemet Procapita KAA och startar med att projektledaren gör en s.k. bearbetning en gång i veckan. Det innebär att KAA-programmet körs mot folkbokföringsregistret, KIR, och mot elevdatabasen där skolplacerade ungdomar finns. När en ungdom kommer in i KAA-registret så behöver KAA-samordnaren utreda om detta är en ungdom som ska registreras eller inte. Det innebär att samordnaren behöver säkerställa att ungdomen inte läser en utbildning på gymnasienivå eller har slutfört gymnasiet med examensbevis. Under projekttiden har vi lyckats gå från manuell hantering av KAA-statistiken till ett IT-baserat arbetssätt. Den stora utmaningen med att arbeta i IT-systemet har varit att säkerställa att alla studerande ungdomar faktiskt är placerade i Procapita, något som fortfarande sker manuellt, genom att projektledaren lägger in elev för elev. Vid höstterminsstarten handlar det t.ex. om att i databasen placera drygt 200 ungdomar som studerar på externa skolor, vilket är ett tidskrävande arbete. Vi är i grund och botten beroende av att vårt system är sammanlänkat med andra kommuners för att nå full effekt samt att systemen pratar med varandra. Den här typen av regionala IT-system finns, men dock inte i vår region. Inom aktiviteten komma i kontakt med har många olika arbetssätt prövats och använts i projektet. Arbetssätten kombineras med varandra och varje ärende har sin unika arbetsgång. Det kan tyckas vara en enkel insats att ringa upp en ungdom, men saknas telefonnummer eller att ungdomen inte svarar krävs en kreativ verktygslåda för att nå målet. För att kunna ringa eller sms:a en ungdom används främst hitta.se, eniro.se eller ratsit.se som källa. På dessa sajter framgår t.ex. information om ungdomen är sammanboende med någon. Saknas telefonnummer till personen/personerna på folkbokföringsadressen blir nästa steg att hitta andra kontaktvägar. Arbetssätt som prövats är att kontakta skoladministratörerna på tidigare grundskola som kan ha kontaktuppgifter till föräldrar eller syskon. Skoladministratörerna kontaktas även då det i folkbokföringen framgår att det finns yngre syskon i familjen och går de på våra skolor finns det kontaktuppgifter att få därigenom. Projektet har även tagit hjälp av kommunens mottagningsenhet för nyanlända i syfte att samverka och snabbt kunna hjälpa till med erbjudande om utbildningsplats, kontaktat genom att skicka brev, göra en förfrågan på UHR om examenstyp, kontakta gymnasieantagningen i respektive kommuner eller län för att ta reda på vilken skola ungdomen antagits till eller avbrutit sin utbildning ifrån. En annan viktig kontaktväg är den genom samverkan. När exempelvis en nyinflyttad ungdom med ofullständiga gymnasiestudier anmäler sig på försörjningsstöd eller på Arbetsförmedlingen så kontaktas KAA-samordnaren genom samverkan i Mottagningsteamet. För att säkerställa att en sådan rutin följs så finns samverkan internt och externt beskriven i handlingsplanen där en

10 10 aktivitet är att samordnaren kontinuerligt en gång om året besöker externa samarbetspartners och informerar om KAA och anmälan till Mottagningsteamet. Under projekttiden har en viktig del varit att täppa igen alla luckor där ungdomar från åk 9 kan falla igenom. Här har en samverkan och uppföljningsrutin skapats med grundskolornas SYV där vi i samband med gymnasievalet går igenom att samtliga elever sökt och att de som inte sökt, exempelvis pga av att de är i insatser inom socialtjänsten, lämnas över till KAA-samordnaren eller till biträdande rektor på Introduktionsprogrammet. Projektet har även genomfört en hel del hembesök när vi inte fått kontakt genom telefon, brev eller samverkan. När projektledaren fått kontakt så erbjuds samtliga ungdomar ett första samtal i Mottagningsteamet där den unges situation utreds gällande arbete och studier och där ett samtycke för att upphäva sekretess görs. Efter samtalet lämnas en rekommendation om lämplig åtgärd och det blir ett gemensamt beslut, med ungdomen i centrum, om en insats som för ungdomen framåt. De insatser som prövats och erbjudits är Coachingteamet, Arbetsförmedlingens program, socialtjänstens arbetsmarknadsinsatser eller behandlingsprogram och Introduktionsprogram på gymnasiet. Dokumentation har skett i form av enklare kartläggningsunderlag som förvaras i fysiskt arkiv samt i elevdatabasen Procapita, KAA-modulen. I projektet har vi valt att synliggöra och lägga informationen om KAA och #jagmed på kommunernas hemsidor. Inga broschyrer eller informationslappar har producerats. Detta är ett medvetet val i projektet, eftersom det både är svårt och kostsamt att hålla tryckt material uppdaterat med anledning av t.ex. personalförändringar eller förändringar i verksamhetsutbudet. En hemsida är alltid uppdaterad med den senaste informationen och är lätt att söka fram när behov uppstår. I projektet har vi själva använt kommunernas hemsidor i mycket hög grad, i syfte att hitta rätt kontaktuppgifter till studie-yrkesvägledare, rektorer eller skoladministratörer och för att få svar på frågor som examenstyp, följa upp närvaro eller få ett överlämnande. Samverkan Arbetssättet i projektet har präglats av kraften i att arbeta med individen i centrum, att samverka, tänka lösningsfokuserat för att komma över de hinder som av olika anledningar tornat upp sig för en ung människa i början av sitt framtida arbetsliv. En ungdom som avbryter gymnasiet har ofta ett omfattande behov av stödinsatser men insatserna är ofta inte samordnade och det är oklart vilken myndighet som har ansvaret. I projektet har vi tagit på oss att vara ungdomens samordnare och stötta efter behov. Nyckeln har varit att stötta i myndighetskontakter, tät

11 11 uppföljning genom det coachande samtalet och hitta en sysselsättning som fungerar som parallellspår till pågående vård eller behandling. Ingen av oss projektanställda eller coacherna i Coachingteamet har t.ex. utbildning i motiverande samtal, men det är en kompetens som på ett kvalitativt och kvantitativt plan kan göra stor skillnad för ungdomar som får det svårt inom skolan på olika sätt. Trots att det så har projektet och Coachingteamet tillsammans lyckats hitta en väg vidare igen för så många som 80 ungdomar. Den metod som bäst symboliserar arbetssättet i projektet är de framgångsfaktorer som Plug In projektet 5 identifierat och prövat. I rollen som projektledare visar jag alltid en bild på Plug Ins framgångsfaktor i samband med föreläsningar eller informationer internt som externt. Jag visar den som ett exempel på hur en skola kan arbeta och som en förklaring till varför unga människor hamnar i utanförskap. Bristen på flexibilitet, samverkan, uppföljning och bra bemötande leder till att ungdomar avbryter gymnasiet. Projektet hade redan från början en ingång till den myndighetssamverkan som finns lokalt i Karlskoga-Degerfors i FINSAMs regi på Mottagningsteamet/Coachingteanet. I Mottagningsteamet arbetar fem myndigheter tillsammans enligt principen en väg in. Individen kontaktar Mottagningsteamet genom en egenanmälan och skriver på ett samtycke för 5 är en digital plattform där kunskap som är central för personer som arbetar med att motverka studieavbrott samlas

12 12 informationsutbyte mellan myndigheterna i syfte att kunna lämna en samlad rekommendation om en väg framåt gällande arbete och studier. För projektet innebar det att projektledaren snabbt kunde dra nytta av den samverkansplattform som gemensamt hjälptes åt att på ett tidigt stadium identifiera en ungdom i utanförskap. Vi lärde oss fort att ungdomen fanns ofta någonstans, på någon myndighet. Det var få som var s.k. hemmasittare. De fanns inom försörjningsstödet, kunde ha varit inskrivna ett tag på Arbetsförmedlingen men avslutats, och inom vården. Flera arbetade och en del med anställningsstöd via Arbetsförmedlingen. För att komma i kontakt med ungdomar som fanns hos andra myndigheter genomförde projektledaren informationsaktiviteter och föreläsningar om KAA och hänvisade till Mottagningsteamet där KAA-samordnaren (projektledaren) har 25% av sin tjänst i syfte att samverka och kunna erbjuda studie- och arbetsförberedande insatser. Coachingteamet Coachingteamet är i grunden en arbets- och studieförberedande insats, där fokus ligger på individens stegförflyttningar för att återfå funktion och kunna tillgodogöra sig ordinarie myndigheters verksamhet, tex studera på en gymnasieskola, vara aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen eller påbörja en arbetsträning inom ordinarie samverkan på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Utgångsläget för de flesta av våra deltagande ungdomar när de började i Coachingteamet var avbrutna och avslutade myndighetskontakter och inget stöd framåt till nästa instans där de kunde studera, praktisera eller komma vidare mot en etablering på arbetsmarknaden. Därför räknas t.ex. en övergång till Arbetsförmedlingen som ett lyckat resultat, eftersom det innebär att tiden i Coachingteamet har rustat ungdomen att kunna tillgodogöra sig insatser inom ordinarie verksamhet och ökat anställningsbarheten. I Coachingteamet har varje ungdom haft sin egen planering. Beroende på vilket trappsteg den unge befinner sig på skapas aktiviteter och en planering som ska fungera motiverande. Personalen i Coachingteamet har skapat aktiviteter utifrån att vara lyhörda för behov. Ungdomarna har erbjudits en variation av gruppaktiviteter som att delta i frukostträffar, träna på gym, bowla, simma, delta i utflykter till naturområden där grillning och social samvaro stått på schemat. Syftet har varit att stärka självförtroendet, hitta tillbaka till rutiner och på sikt få en bättre hälsa. I Coachingteamet växte under projekttiden växte ett studiespår fram, eftersom den unga målgruppen primärt skulle motiveras tillbaka till studier. Ungdomarna erbjöds studier hos studiecoach, som arbetade nära jobb- och ungdomssamordnaren på Vuxnas Lärande och Folkhögskolan. Studierna kunde vara förberedande studier för att klarar en prövning eller

13 13 körkortsstudier. Projektmedarbetaren och Coacherna har planerat och genomfört studiebesök på arbetsplatser och folkhögskolor med ungdomarna samt erbjudit information om vuxenutbildningens utbud. Ungdomarna har även haft möjlighet att delta på föreläsningar om psykisk ohälsa och hälsofrämjande kost. Våra ungdomar deltog också i Riksmaten ungdoms undersökningsgrupp som riktade sig till ungdomar utanför gymnasieskolan. Under projekttiden har deltagande ungdomar haft studiemedel och busskort, genom att de varit inskrivna i en KAA klass på Introduktionsprogrammet. Kraven som ställts har varit att ungdomen följer den överenskomna planeringen. Inget krav om minsta antalet timmar har ställts, eftersom det är ungdomens behov av stegförflyttning som varit i fokus. Coachingteamet har i de coachande samtalen använt sig av trappan för att sätta mål och delmål. Praktik och vägledning Utbildning/arbete Arbetsträning Försteg Arbetsträningsplatser i trygg miljö, tex på AME eller sociala företag med * Coachande samtal handledning * Hälsofrämjande aktiviteter * Studiebesök på olika arbetsplatser och utbildningar * Praktikplats på den reguljära arbetsmarknaden * Studie- och yrkesvägledning * Prova på studier i form av Studiemotiverande Folkhögskolekurs och/eller studiespåret på Coachingteamet *Studier- Gymnasieskola, folkhögskola eller Vux *Arbete- med och utan anställningsstöd Uppföljning och avstämning mot målen genom coachande samtal Fig 2: Trappan, FINSAMs modell för stegförflyttningar och coachning Horisontella principerna Utifrån samtal med deltagande ungdomar i projektet vet vi att en mycket stor andel av ungdomarna har en funktionsnedsättning. Detta gäller främst de unga männen i projektet som till slut hoppat av eller blir utskrivna från gymnasiet efter en lång period av hög frånvaro. Vi har även mött ungdomar som inte fått tillräckligt stöd i samband med att de kommit ut som homoeller bisexuella, vilket lett till psykisk ohälsa med hög frånvaroproblematik som följd.

14 14 Vi har därför i projektet särskilt verkat för att erbjuda aktiviteter som bryter mot könsstereotypa mönster eller normer när vi genomför studiebesök, letar efter praktikplatser och att i studie- och yrkesvägledning som i arbetsmarknadsinformation visa på den variation av utbildningsinriktningar och yrken som finns. Vi har fångat upp unga män som varit nyfikna på den kvinnodominerade vården och genom praktik gett dem möjlighet att prova på branschen och vi har stöttat unga HBTQ personer att hitta en utbildningsväg där man hör till och känner sig inkluderad. Projektledare och projektmedarbetare har tillsammans med Cochingteamets personal deltagit i kompetensutvecklingsinsatser för att främja ett inkluderande förhållningssätt. Vi har deltagit på föreläsningar med Vuxenpsykiatrin om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i syfte att öka tillgängligheten i aktiviteterna som erbjuds och för att öka närvaron och möjligheten till stegförflyttningar i den individuella planeringen. Projektledaren har under våren 2018 genomgått HBTQ certifiering tillsammans med skolpsykologer och skolsköterskor i Karlskoga kommun. Projektanställda har även tillsammans med Coachingteamet genomfört en heldags workshop kring psykisk ohälsa under ledning av MUCF. Den efterföljande diskussionen fördes ur ett tillgänglighetsperspektiv i syfte att främja deltagande på lika villkor. Projektledaren har lyft projektets utvecklingsarbete i nämnd som i förvaltningsledningen för att berätta att det går att arbeta med den här spretiga gruppen unga, men kanske på ett annat sätt. Flera av dem har mötts av en gymnasieskola som uttrycker begränsningar i resurser och insatser, allt är prövat och inget fungerar. I samtliga fall har det handlat om att vända långvarig frånvaro till stegvis närvaro. Då krävs det kunskap om orsakerna till frånvaron. I vårt projekt lyfter merparten av ungdomarna en eller flera av de orsaker som inte minst Temagruppen Unga i arbetslivet utförligt beskrivit i en rapport, där 379 ungdomar intervjuas om sina skolavhopp 6. I vårt projekt berättar ungdomar om mobbing eller socialt utanförskap, brist på pedagogiskt stöd efter långvarig frånvaro pga missbruk eller sjukdom, vuxna som gett upp, fel programval, dåliga hemförhållanden och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte fungerar i en traditionell skolmiljö. Projektet synliggör i allra högsta grad den ojämlika situation som råder samt bidrar till diskussionen om att identifiera utvecklingsområden i vår egen verksamhet som i kommunen i stort, i syfte att öka tillgängligheten och erbjuda en inkluderande skola. 6 Temagruppen Unga i arbetslivet, 10 orsaker till avhopp 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet, s.6-8

15 15 Uppföljning och utvärdering Alla ungdomar som inte är inskrivna på en utbildning motsvarande gymnasiala studier, ska enligt skollagen registreras i kommunernas aktivitetsansvar. Registrets funktion är att löpande säkerställa att kommunen identifierat berörda ungdomar, så att de kan erbjudas stöd. Uppgifterna ska rapporteras till SCB två gånger/år. Under 2016 köptes ett IT-system in, en modul till elevdatabasen som efter åtta månaders inkörningsperiod till slut kunde ge oss en mer rättvisande kunskap samt statistik om målgruppen unga utanför gymnasieskolan. Varje ungdom i KAA följs upp på individnivå genom systemet, kontakter och insatser registreras i systemet. De data som finns i systemet går att filtrera och sortera så att projektledaren kan göra sammanställningar om antal, sysselsättning, i åtgärd och kontakter. Projektledaren har under projekttiden försökt påverka systemleverantören att skapa kolumner för hemkommun och kön, men utan framgång. För att få fram statistik som är uppdelad på flickor och pojkar samt hemkommun, har projektledaren suttit och räknat för hand. Ett omodernt, tidskrävande och rättsosäkert arbetssätt som behöver utvecklas i samarbete med systemleverantören framöver. Projektet använde även inledningsvis in och utskrivningsenkäterna från #jagmed centralt, men tappade rutinen för det med tiden. Vi lyckades bara få 13 ungdomar att registrera sig och besvara inskrivningsenkäten. I resultatsammanställningen från vårt vetenskapliga stöd i #jagmed uppger 100% att de var positiva till den första kontakten medprojektet. Den här typen av uppföljning är i grunden viktig och projektet kommer fortsättningsvis tillsammans med FINSAM titta vidare på hur vi i vår gemensamma samverkan i Coachingteamet kan använda enkäter för att få syn på kvalitetsfrågor och förbättringsområden och samtidigt stärka deltagarinflytandet. I projektet har projektledaren skapat ett eget exceldokument för att kunna följa upp ungdomarnas stegförflyttningar och samtidigt sköta rapporteringen till SCB och ESF. Projektledare och projektmedarbetare har träffats en gång i månaden och följt upp samtliga ungdomar inskrivna i insatsen Coachingteamet. Vi har vid de tillfällena gått igenom antalet deltagartimmar, innehållet i aktiviteterna samt haft en dialog om nästa steg. Vi lyfter då även eventuella nyheter i form av nya utbildningar eller projekt som kan vara tillgängliga för ungdomarna. Den typen av underlag och uppföljning, att på månadsbasis gå igenom varje ungdom och blicka framåt kommer att fortsätta. Det fyller en viktig kvalitetsfunktion i KAA, att samordnaren faktiskt har en djupare förstålse för var individen befinner sig i relation till målen. Projektet har följt upp samtliga ungdomar genom könsuppdelad statistik och redovisat för nämnden samt i projektet antalet pojkar och flickor i coachande insatser. Projektledaren har också i nämnd redovisat statistiken efter åldersgrupp, i syfte att lyfta blicken mot att många mycket unga, exempelvis åringar fanns i KAA. Uppföljning har även skett kommunvis,

16 16 vilket har varit intressant, eftersom organisationen kring sociala insatser ser olika ut för Degerfors respektive Karlskoga kommun. Projektets resultat 60 ungdomar har rapporterats som deltagare i projektet till SCB, 25 flickor och 35 pojkar. 20 ungdomar, 9 flickor och 11 pojkar, har projektet utöver det arbetat med i nära coachande insatser, men inte kunnat fullfölja kraven för närvarorapporteringen i projektet. De registrerades inte som deltagare pga. att en del hann projektmedarbetarna börja arbeta med samt avsluta innan genomförandefasen var i gång och en del arbetade vi med i en kort intensiv insats t.ex. att vi ordnade med ett studiebesök, ett inskrivningssamtal på Arbetsförmedlingen eller förmedlade kontakt med gymnasieskolan. Att fler inte har kunnat rapporteras som deltagare har både med kravet på underskrift att göra, men också att flera av ungdomarna snabbt gick vidare till ett jobb eller hoppade på studier igen och vi fick ingen möjlighet att få en underskrift eller skriva en fullständig närvarorapport. Resultat avseende 80 ungdomar i projektaktiviteter: Av pojkarna har 59% gått vidare till studier och arbete, 11% har fått stöd till annan myndighet, 26% är kvar i insatser på Coachingteamet. 1 pojke har avbrutit sitt deltagande. Av flickorna har 47% gått vidare till studier och arbete, 35% har fått stöd till annan myndighet, 18% är kvar i insatser på Coachingteamet. Ingen har avbrutit sitt deltagande. Projektet har indirekt haft kontakt med över 400 ungdomar, som av olika orsaker registrerats in i KAA under perioden april 2016-augusti I nedanstående avsnitt redovisas resultaten av projektet i förhållande till uppsatta mål: Individmål 1. Ökad kännedom om aktuell sysselsättning för alla unga kvinnor och män i ålder 16 till 20 år som ingår i det kommunala aktivitetsansvaret Utgångsläget när projektet startade var att ansvarig nämnd och förvaltning inte visste hur många unga som fanns i KAA. Det saknades kunskap, på individnivå, vad ungdomarna som inte gick på gymnasiet sysselsatte sig med. Det fanns ingen som på ett systematiskt vis arbetade med frågan. Projektledaren fick tidigt en siffra från skoladministrationen på Möckelngymnasiet att de var ca 70 st. Ganska snabbt när IT-systemet hade köpts in på våren 2016 och började testköras blev det tydligt för projektledaren och ansvarig nämnd att det rörde sig om fler är ca 70 ungdomar. Utfallet i Procapita KAA landade på ca ungdomar som skulle kontaktas, kartläggas och

17 17 erbjudas en insats som förde dem framåt. Fyra fullstora gymnasieklasser med ungdomar, som kunde befinna sig precis var som helst! Flera som befann sig i registret hade aldrig börjat på gymnasieskolan, det fanns ingen kunskap om deras behov och situation. Flera hade skrivits ut och avslutats från gymnasiet utan att det har funnits en mottagare utanför skolan. Projektledaren har sedan IT systemet kom på plats kontaktat ungdomarna i registret allt eftersom de kommit in, men inte lyckats följa upp i tillräcklig omfattning dem som inte svarade på kontaktförsöken. Projektledarens och projektmedarbetarens tid har gått till dem som projektet ändå lyckades komma i kontakt med och började jobba med i coachande insatser. Det går inte att få ett rättvisande underlag för 2016, eftersom vårt IT-system Procapita KAA inte kunde driftas fullt ut under Vi hade under 2016 stora problem med många felregistrerade ungdomar innan vi lärde oss hur KAA modulen fungerade mot elevdatabasen. En stor del av arbetstiden under 2016 gick åt att lära sig hur systemet fungerade och föra dialog med leverantören Tieto om de felaktigheter som vi användare stötte på när vi arbetade i modulen. För 2017 och 2018 finns ett statistiskt säkrare underlag och som dessutom är kontrollerat mot SCB:s statistik kring ungdomar i och utanför gymnasiet. I KAA statistiken rapporteras ungdomar som inte går på gymnasiet och elever inskrivna på introduktionsprogrammet. Eleverna på introduktionsprogram har projektledaren arbetat med på ett administrativt plan i systemet och det har sammantaget rört sig om ca 300 ungdomar årligen. Resultaten gällande dem som blev kvar i KAA och som behövde kontaktas och erbjudas åtgärder blev för 2017 och 2018 enligt nedan: 2017 Antal i KAA (IM exkluderat) 142 Känd sysselsättning 125 Okänd sysselsättning (30/6) Antal i KAA (IM exkluderat) 153 Känd sysselsättning 144 Okänd sysselsättning 9 2. Alla ungdomar i målgruppen kartläggs och erbjuds individuella insatser Detta mål har vi inte kunna nå fullt ut under projekttiden, av den enkla anledningen att personalresurserna har varit för små i relation till målgruppens storlek.

18 18 En viktig kunskap att ha med sig är att ungdomarna som befinner sig i KAA har många och svåra misslyckande med sig, där varken generella eller riktade insatser har fungerat. 1,25% resurs räcker inte till för en så stor grupp ungdomar med omfattande behov. En KAA-samordnare kan endast fungera som en lots eller slussfunktion till olika utförarverksamheter som t.ex. Möckelngymnasiet/Vuxnas Lärande, Coachingteamet, Arbetsförmedlingen osv, när målgruppen i KAA är så stor som den är i Karlskoga-Degerfors. Utifrån detta projekts resultat saknas en ändamålsenlig resurstilldelning för att kunna erbjuda ungdomar insatser som vi enligt lag är skyldiga att göra Av ungdomar inom gruppen känd sysselsättning är 125 ungdomar kartlagda 31 är kartlagda inom ramen för Mottagningsteamet 94 är kartlagda av andra myndigheter och då har projektledaren f.a haft rollen som samordningsansvarig med helhetsperspektiv. KAA ansvaret har då inneburit att inhämta information och följa upp insatsen på annan myndighet. Andra aktörer som kartlagt ungdomens situation är t.ex. Möckelngymnasiet, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten (försörjningsstöd, barn&unga eller vuxenteamet), Vuxnas Lärande, Folkhögskolan, Vuxenpsykiatrin I gruppen ungdomar okänd sysselsättning är det 17 ungdomar som inte är kartlagda och att hemkommunen har kännedom om det Av ungdomar inom gruppen känd sysselsättning är 144 ungdomar kartlagda 45 är kartlagda inom ramen för Mottagningsteamet 99 är kartlagda av andra myndigheter och då har projektledaren f.a haft rollen som samordningsansvarig med helhetsperspektiv. KAA ansvaret har då inneburit att inhämta information och följa upp insatsen på annan myndighet. Andra aktörer som kartlagt ungdomens situation är t.ex. Möckelngymnasiet, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten (försörjningsstöd, barn&unga eller vuxenteamet), Vuxnas Lärande, Folkhögskolan, Vuxenpsykiatrin I gruppen ungdomar okänd sysselsättning är det 9 ungdomar som inte är kartlagda och att hemkommunen har kännedom om det kap. 9 skollagen (2010:800)

19 19 3. Alla ungdomar i behov av motiverande förstegsinsatser erbjuds stöd i Coachingteamet Alla ungdomar där projektet deltagit vid överlämningsmöten har en träff med Mottagningsteamet erbjudits i syfte att motivera och slussa vidare till Coachingteamet. Pga av otillräckliga personalresurser har vi inte kunnat följa upp de ungdomar som varit tveksamma och som hade behövt en tätare kontakt genom att vi ringde kontinuerligt och försökte få till en träff för att stötta framåt. Projektet nådde inte 17 ungdomar under 2017 och 15 ungdomar fram till augusti Utöver det finns det i KAA en relativt stor grupp unga med mycket låg aktivitetsgrad eller ingen sysselsättning alls. Under 2017 saknade 8 ungdomar sysselsättning och 2018 är det 15 ungdomar som befinner sig i en situation där de inte deltar i motiverande eller förberedande insatser mot arbete eller studier. En orsak till att antalet ökat under 2018 är att Coachingteamet i perioder varit fullt eller att KAA-samordnaren inte bjudits in vid utskrivningstillfället, vilket resulterat i att ungdomen inte fångats upp. Idag har kommunen kännedom om vilka ungdomarna är, men saknar ändamålsenliga resurser att arbeta med alla ungdomar. 4. De motiverande insatserna bidrar till att ungdomen gjort stegförflyttningar mot arbete och studier 34 flickor har gjort stegförflyttningar mot: Coachingteamet 6 18% Coachingteamet/KAA -> arbete 7 21% Coachingteamet/KAA -> studier 9 26% Coachingteamet/KAA -> annan myndighet 12 35% 46 pojkar har gjort stegförflyttningar mot: Coachingteamet 12 26% Coachingteamet/KAA -> arbete 10 22% Coachingteamet/KAA -> studier 17 37% Coachingteamet/KAA -> annan myndighet 5 11% Insys 1 Ansys 1 4% 5. Projektet verkar särskilt för att unga män som deltar i Coachingteamet återupptar sina studier I projektet har 37% av pojkarna återgått till studier. Fler har gjort en övergång till studier en annan avslutsorsak. Att så många som 22% också etablerat sig i ett arbete som de fortfarande är

20 20 kvar i efter projektets slut ger ett sammantaget resultat om 59% som gjort en övergång till arbete och studier. Pojkarna har i högre utsträckning etablerat sig mot arbete och studier än flickorna. Vi kan med glädje konstatera att vi lyckades nå detta mål med stor marginal och inledningsvis trodde jag inte att vi skulle ha ett så positivt utfall mot studier och arbete. Tack vare samverkan och att vi har varit många som hjälpts åt att hittat kreativa lösningar på svåra problem har varit de viktigaste framgångsfaktorerna. 6. Projektet verkar särskilt för att unga kvinnor och män med funktionsnedsättning som deltar i Coachingteamet återupptar sina studier eller etablerar sig på arbetsmarknaden Vi har i kartläggningen noterat diagnos och beskrivningar av funktionsnedsättningar i syfte att få en helhetsbild kring aktörer och insatser som finns kring ungdomen. Vi har inte fört register på funktionsvariationen. Projektet har riktat in sig på särskilt nå fram till gruppen unga med funktionsnedsättning utifrån kunskap om att de utgör en riskgrupp när det kommer till skolavbrott. Projektmedarbetarna har jobbat uppsökande för att få en första kontakt genom hembesök en och flera gånger, haft ett nära samarbete med föräldrar i syfte att skapa allians och dialog samt erbjudit mötesplatser som är okonventionella, t.ex. på café eller under hundpromenaden. Merparten av de deltagande ungdomarna i vårt projekt har en funktionsnedsättning. Projektledaren har i kartläggningssamtalen bara träffat en pojke som inte blivit diagnosticerad eller utredd, men där anpassningar i lärmiljön varit omfattande, och som blivit hemmasittande efter grundskolan. Detta innebär att projektet lyckats få 59% av pojkarna och 47% flickorna i projektet att göra en övergång mot arbete eller studier. Resten finns kvar i coachande aktiviteter eller har fortsatt stöd via en myndighet. Ingen av ungdomarna i projektet står idag utan ett myndighetsstöd. Vi känner oss stolta över att vi lyckades fånga upp så många som 80 ungdomar och förhindrade att de inte ramlade mellan stolarna. Organisationsmål 1. Handlingsplan för KAA är framtagen, godkänd och används under 2017 Ja. Strukturmål 1. Handlingsplan för KAA är framtagen, godkänd och används under 2017 Ja. 2. Samverkan mellan KAA och Mottagnings- och Coachingteamet fungerar enligt rutinen i handlingsplanen Samverkan mellan KAA och Finsamteamen fungerar i den bemärkelsen att rutin och arbetsgång gällande hur ett ärende kommer till Mottagningsteamet och sedan slussas vidare till

21 21 Coachingteamet följs. Coachingteamet har burit mycket av de insatser som kunnat erbjudas, vilket i praktiken innebär att personalresurser från främst kommunernas AME i allra högsta grad bidragit med personal till gruppen i KAA. Under det första projektåret utgjorde målgruppen i KAA upp till 40% av deltagarantalet i Coachingteamet. Samtidigt var inte riktigt lokaler och personalens kompetens anpassade för insatser till den unga målgruppen, som behövde både studiestöd och träna på att studera. Det löste förbundschefen på Finsam och projektledaren med att ansöka om utökade medel för att kunna anställa en studiecoach. Coachingteamet har under projekttiden anpassat sina insatser efter målgruppens behov och projektledaren har kontinuerligt träffat coacherna i syfte att följa upp insatserna och ge råd om nästa steg. Slutsatser och reflektioner över resultatet: Vi kan med glädje konstatera att vi under projekttiden lyckats ro i land ovanstående utvecklingsområden. Det finns idag strukturer för ungdomsflödena inom KAA, vi utvärderar på grupp- och individnivå inom förvaltningen och redovisar kontinuerligt för nämnden statistik fyra gånger/år uppdelad på kön, ålder, kommun och vilket program avbrotten sker från. Som projektledare har jag gång på gång slagits av kraften i samverkan, att arbeta i team och vikten av samsyn när det kommer till hur vi ser och bemöter den unga människan. Att kunna lyssna, inge hopp, att hålla i och hålla ut och ha tålamod har varit viktiga kvalitéer i personligheten hos personalen som jobbar med den här målgruppen. Att sedan kunna omsätta det i en professionalitet, när förhållningssätt blir arbetssätt, är en mycket viktig del av förklaringen till att så många unga människor fått en ny chans och hittat nya vägar i livet. Projektet har kunnat visa på att det går att ta omtag, skapa en andra chansen känsla hos ungdomen, men för det krävs att det finns personal som både kan och vill jobba med den här gruppen av unga människor. Projektet har lyckats väl med att få fler pojkar att återvända till studier och arbete. I projektet har 46 pojkar fångats upp och 34 flickor. Något överraskande blev ändå resultatet för flickornas återetablering mot arbete och studier. Pojkarna nådde upp till 59% och flickorna till 47%. Flickorna gjorde i mycket högre grad en övergång till annan myndighet, i våra flickors fall till socialtjänstens olika stödfunktioner. En förklaring till det är att flickorna initierades också i mycket högre grad av socialtjänsten att komma i kontakt med KAA och projektet medan pojkarna kontaktade oss på egen hand eller så hittade vi pojkarna. Projektet har haft en mycket stor andel INDIREKTA deltagare. I KAA registret rör sig under ett år ca 150 ungdomar. Eftersom många av ungdomarna har en planering och är i åtgärd via en annan aktör, har projektledaren endast kort träffat dem i samband med ett samverkansmöte på socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, habiliteringen eller psykiatrin. En del har projektledaren bara kommit i kontakt med via anhöriga, vänner eller via ett kort telefonsamtal.

22 22 Spännvidden mellan att delta i samverkansmöte kring en ungdom till att faktiskt arbeta med ungdomen i nära coachande roll är funktioner som skapats under projekttiden i form av samordnare och ungdomscoach och som idag är permanenta tjänster inom skolförvaltningen. Projektet har på ett kvalitativt plan bidragit till att gymnasienämnden och verksamhetschefer efterfrågar statistik som visar hur det ser ut avseende skolavbrott och frånvaro. Arbetet med att implementera projektresultaten är igång när det gäller att skapa resursförstärkning inom coachande förhållningssätt eller förstärkt mentorskap. Mäta och analysera avvikelser som t.ex. skolmisslyckanden och skolavbrott, öka kunskapen om de skolrelaterade orsakerna för att kunna se samband och kunna dra lokala slutsatser och därigenom skapa ny kunskap om våra egna skolavbrott är viktiga framtidsfrågor. Verksamhetschefen för gymnasiet har äskat medel i nämnden för att kunna starta upp en sådan verksamhet, men i dagsläget vet vi inte vad det blir för beslut. Som projektledare ser jag en risk med att frågan om unga utanför gymnasieskolan tappas bort om inte nämnd och skolledning efterfrågar skolavbrottsstatistik och kontinuerligt analyserar orsakerna till avbrotten ur ett organisationsperspektiv. Frågan om ungdomar utanför gymnasiet måste in i skolans och kommunens systematiska kvalitetsarbete. På kommunal nivå innebär det att det måste finnas en samsyn, politiskt som på tjänstemannanivå, att ungdomar utanför gymnasiet är våra gemensamma ungdomar och då måste flera förvaltningar få i uppdrag att arbeta mot gemensamma mål. Kommunikation, spridning och påverkansarbete Projektledaren har genomfört aktiviteter riktade mot interna och externa aktörer kring målgruppen i KAA i syfte att informera och sprida kunskap om projektet och KAA. Detta har skett genom föreläsningar, informations- och dialogmöten om #jagmed och KAA på Arbetsförmedlingen, socialtjänsten försörjningsstöd i Karlskoga och Degerfors, på elevhälsomöten på Möckelngymnasiet i Karlskoga och Degerfors. Jag har också varit hos arbetslaget på IM på Möckelngymnasiet i Karlskoga och hos elevhälsan på samtliga grundskolor i Karlskoga. I projektets slutskede, under våren 2018, påbörjades kontakter med externa skolor och projektet har besökt gymnasieskolan i Kristinehamn och två friskolor i Örebro, där jag träffat elevhälsan och informerat om KAA och #jagmed. Till min glädje deltog elevhälsan från båda de friskolorna i Örebro på vår spridningskonferens i maj Vidare har föreläsningar om den forskning och evidens som finns kring skolavbrott och hur skolan kan arbeta förebyggande genomförts på en elevhälsoträff på Möckelngymnasiet. Projektledaren har även presenterat KAA och projektet i samverkansnätverket Västra länsdelen mot droger.

23 23 Projektledaren har även tillsammans elevhälsans verksamhetschef genomfört en halvdagskonferens dit elevhälsa och rektorer på grundskolan och gymnasiet var inbjudna. Vi lyssnade på Peter Friberg från Magelungen och temat var: Att vända hemmavaro till närvaro. KAA deltar även i den lokala DUA- samverkan kontinuerligt och har i det nätverket kunnat sprida projektets resultat och i praktisk handling samarbeta kring ungdomarna i KAA. Tillsammans med projektägaren för vårt projekt deltog jag på ett av Länsledningsgruppens möten där vi fick möjlighet att presentera vårt lokala projekt. Vi deltog också i en SIQ-konferens för skolledare i Örebro under 2017 samt i vår lokala #jagmed- spridningskonferens under Under hela projekttiden har #jagmed haft en hög prioritet i gymnasienämnden, vilket inneburit att projektledaren fyra gånger/år har informerat nämnden om projektet och dess resultat i relation till målen. Temat på genomgångarna har varierat men det har handlat om att varit att redovisa antalet unga i KAA, antalet unga i coachande insatser på Coachingteamet, samt lyfta frågor kring vikten av att efterfråga kunskap och statistik kring frånvaro och skolavbrott. Budskapet har varit att KAA egentligen inte borde finnas utan organisationen måste analysera orsakerna till att KAA existrerar, för att kunna åtgärda och hitta lösningar. Projektledaren har också lyft fram de deltagande ungdomarnas stegförflyttningar och beskrivit vilka framgångsfaktorer projektet identifierat inom ramen för den samverkan vi har i Mottagningsetamet/Coachingteamet. Karlskoga Tidning har vid två tillfällen intervjuat projektledaren där vi haft tillfälle att berätta om projektet och de resultat vi uppnått. Vi har tagit emot studiebesök från KAA- verksamheter i våra grannkommuner samt från andra kommuner i ÖMS-regionen som liksom vi samverkar inom ramen för samordningsbundet och som varit nyfikna på vårt upplägg med Mottagningsteam/Coachingteam samt det IT-system vi använder. Leverans Det vi hade planerat att genomföra har vi i stora drag gjort, men omfattningen på projektet har varit långt mycket större än vad vi haft projektresurser till. Vi har varit en person som på heltid haft hand om hela KAA arbetet samtidigt som vi har utvecklat KAA i projektform och en person som arbetat 25% som coach. Utan samverkan i Mottagningsteamet/Coachingteamet hade det varit svår för vår lilla projektorganisation att nå ut till över 400 indirekta deltagare, d.v.s. ungdomar inskrivna i KAA, och klara av att coacha totalt 80 ungdomar framåt i livet. Vi har ordnat praktikplatser till ungdomarna, haft motiverande och coachande samtal, hämtat och följt med unga till beroendecentrum eller till vuxenpsykiatrin. Stöttat i myndighetskontakter i stort som smått. Projektet har varit tydligt med att vår förvaltning måste ha en egen verksamhet som fångar upp utskrivna elever och där man arbetar utifrån individens behov. Om det sker