BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Etapplandskapsplan 2 för Nyland
|
|
- Elias Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Etapplandskapsplan 2 för Nyland Nylands förbund 2014, uppdaterat 2016
2 Översättning: Cajsa Rudbacka-Lax Layout: Anni Levonen Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2014, uppdaterat 2016 Uudenmaan liitto Nylands förbund Esterinportti 2 B Helsinki Estersporten 2 B Helsingfors Finland puh. tfn (09) toimisto@uudenmaanliitto.fi
3 Etapplandskapsplan 2 för Nyland Beteckningar och bestämmelser Fastställd av miljöministeriet Högsta förvaltningsdomstolens beslut Nylands förbund
4 Beteckningarna och bestämmelserna i etapplandskapsplan 2 för Nyland ersätter beteckningarna och bestämmelserna i de landskapsplaner som gäller i Nyland. För varje beteckning nämns skilt beteckningens förhållande till de gällande landskapsplanerna. 4
5 Utvecklingsrekommendationer och planeringsbestämmelser som gäller hela planområdet Utvecklingsrekommendationerna och planeringsbestämmelserna ersätter de utvecklingsrekommendationer som gäller hela planområdet i de gällande landskapsplanerna för Nyland. Utvecklingsrekommendation för bosättning Åretruntbosättning ska i första hand styras till landskapsplanens områden för tätortsfunktioner, med tyngdpunkt på de områden som ska förtätas. Bosättning som riktar sig till områden utanför tätortsfunktionerna ska planmässigt styras till byar. Vidsträckta områdeshelheter, som har utvecklats till bostadsområden med stort invånarantal men funktionellt förblivit ensidiga, utvecklas genom att deras funktionella struktur görs mångsidigare. Som utvecklingsmetoder används vid sidan av planering av markanvändningen stadspolitiska åtgärder varmed man från fall till fall förbättrar områdenas sociala och ekonomiska tillstånd och/eller närmiljöns tillstånd. Områdets samhällsstruktur förenhetligas med hjälp av åtgärder som stöder en bibehållen och bättre servicenivå, åtgärder som främjar uppkomsten av nya arbetsplatser samt genom att utveckla lokalcentra. Vid planeringen av nya områden undviker man att det uppstår vidsträckta områdeshelheter som är reserverade enbart för boende. Planeringsbestämmelse för vita områden i Helsingforsregionen Ett område för vilket inget särskilt användningsändamål har anvisats på landskapsplanekartan är i första hand avsett att användas för jord- och skogsbruk och binäringar som stöder det. Bostads- och arbetsplatsbyggande som riktar sig till området ska styras till områden för tätortsfunktioner och byar. I den mera detaljerade planeringen kan för området anvisas även annan markanvändning vars verkningar är av lokal betydelse. I den mera detaljerade planeringen ska landskapets och kulturmiljöns särdrag samt åker-, skogsoch andra naturområden av betydelse för jord- och skogsbruket, ekologin eller rekreationen utredas och beaktas och det ska undvikas att de splittras i onödan. Helsingforsregionen omfattar Borgnäs, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis. Utvecklingsrekommendation för vita områden utanför Helsingforsregionen Ett område för vilket inget särskilt användningsändamål har anvisats på landskapsplanekartan är i första hand avsett att användas för jord- och skogsbruk och binäringar som stöder det. Bostads- och arbetsplatsbyggande som riktar sig till området ska styras till områden för tätortsfunktioner och byar. I den mera detaljerade planeringen kan för området anvisas även annan markanvändning vars verkningar är av lokal betydelse. I den mera detaljerade planeringen ska landskapets och kulturmiljöns särdrag samt åker-, skogsoch andra naturområden av betydelse för jord- och skogsbruket, ekologin eller rekreationen utredas och beaktas och det ska undvikas att de splittras i onödan. Kommunerna utanför Helsingforsregionen är Askola, Borgå, Hangö, Högfors, Ingå, Lappträsk, Lojo, Lovisa, Mörskom, Pukkila, Raseborg och Sjundeå. Planeringsbestämmelse som gäller hela området Den undre gränsen för storleken på en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse är 2000 m2-vy, om utredningar inte visar något annat och om det inte bestäms något annat i dessa planeringsbestämmelser. 5
6 När en linje- eller objektsbeteckning är placerad ovanpå en områdesreserveringsbeteckning, tillämpas även planeringsbestämmelserna för områdesreserveringsbeteckningen i fråga om linje- eller objektsbeteckningen. Beteckning Förklaring Beskrivning Planeringsbestämmelse Område för tätortsfunktioner Med beteckningen anges byggnadsområden som förutsätter detaljerad planering och som reserveras för boende, service- och arbetsplats- samt andra tätortsfunktioner. Beteckningen innefattar trafikleder samt hamn-, service-, depå-, terminal-, bangårdsoch andra motsvarande områden som behövs för trafiken, friluftsleder, cykel- och gångleder, lokalcentra, områden för samhällsteknisk försörjning, andra specialområden, lokala skyddsområden samt rekreations- och parkområden inom tätorterna. Beteckningen Område för tätortsfunktioner hindrar inte att användningsändamålet för områden som används för jord- och skogsbruk vid behov bibehålls. Beskrivningen och planeringsbestämmelsen som gäller område för tätortsfunktioner ersätter den beskrivning och den planeringsbestämmelse som gäller område för tätortsfunktioner i de gällande landskapsplanena för Nyland. Området planeras som ett område för boende, arbetsplatsfunktioner som passar ihop med sin omgivning samt för service och funktioner i anslutning därtill. I den mera detaljerade planeringen av området ska särskild uppmärksamhet fästas vid förenhetligande av samhällsstrukturen. Nybyggnader och annan markanvändning ska genom planering anpassas till sin omgivning på ett sätt som stärker tätortens särdrag och tryggar miljö- och naturvärden samt beaktar områdets kulturhistoriska och landskapsliga särdrag. I den mera detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen. I planeringen av områdets användning ska det ses till att byggande eller annan användning varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till områdesreserveringen eller som ligger i närheten av området, och inte heller sådana buller- eller andra störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura I den mera detaljerade planeringen av området ska man genom placeringen av funktioner och tillräckigt effektiv områdesanvändning främja en samhällsstruktur som stöder cyklande, gångtrafik och kollektivtrafik. I den mera detaljerade planeringen bör tillgången till daglig service, tillräckliga frilufts- och rekreationsmöjligheter samt cykel- och gångförbindelser till regionala rekreationsområden tryggas. I den mera detaljerade planeringen ska även verksamhetsbetingelserna för lokalcentra tryggas och vikt fästas vid att det finns tillräckliga möjligheter för dagligvaruhandeln att inleda närbutiksverksamhet. De undre gränserna för storleken på stora detaljhandelsenheter av regional betydelse är följande: Den undre gränsen för storleken på sådan detaljhandel som med hänsyn till affärens art av grundad anledning kan förläggas också utanför centrumområden, såsom bil-, järn-, möbel-, trädgårds- och lantbrukshandel, är i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla m 2 -vy, i Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Mänt- 6
7 sälä, Nurmijärvi, Borgå, Raseborg, Sibbo, Tusby och Vichtis m 2 -vy, i Askola, Hangö, Ingå, Högfors, Lovisa, Borgnäs och Sjundeå m 2 -vy och i Lappträsk, Mörskom och Pukkila 2000 m 2 -vy, om utredningar inte visar något annat. I fråga om övrig specialvaruhandel är den undre gränsen för storleken i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla m 2 -vy, i Askola, Hangö, Hyvinge, Ingå, Träskända, Högfors, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Borgå, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Tusby och Vichtis 5000 m 2 -vy och i Lappträsk, Mörskom och Pukkila 2000 m 2- vy, om utredningar inte visar något annat. I fråga om dagligvaruhandeln är den undre gränsen för storleken i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla 5000 m 2 -vy och i övriga kommuner i Nyland 2000 m 2 -vy, om utredningar inte visar något annat. Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. I den mera detaljerade planeringen ska obebyggda stränder reserveras för allmän rekreation, ifall inte något särskilt behov förutsätter att området anvisas för annat bruk. I den mera detaljerade planeringen ska det anges hur friluftsleder som utmärkts på landskapsplanekartan fortsätter på området för tätortsfunktioner. I kommunens general- och detaljplanläggning ska man utgående från regionala behovsutredningar beakta och trygga tillräckliga depåområden för kollektivtrafikens depåer. När annan markanvändning planeras på områden för existerande depåer ska det säkerställas att ersättande depåkapacitet har förverkligats innan verksamheten vid den existerande depån upphör. Område som ska förtätas Beteckningen är en utvecklingsprincipbeteckning. Med beteckningen anges områden för tätorts- och centrumfunktioner som ska förtätas och som stöder sig på ett hållbart trafiksystem. Området ska planeras som ett område som stöder sig på kollektiv-, gång- och cykeltrafik och som ska bebyggas effektivare än det övriga området i den aktuella tätorten. När samhällsstrukturen förtätas ska uppmärksamhet fästas särskilt vid områdets särdrag och kulturmiljö, livsmiljöns kvalitet, att det ekologiska nätverket fungerar samt att det finns tillräckligt med närrekreationsområden. 7
8 Reservområde för tätortsfunktioner eller arbetsplatsområden Område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik Utvecklingsområde för stationstrakt som stöder sig på spårtrafik Beteckningen är en utvecklingsprincipbeteckning. Med beteckningen anges områden för tätortsfunktioner eller arbetsplatsområden som förverkligas på lång sikt. Med beteckningen anges områden för tätortsfunktioner som stöder sig på nya spårtrafikstationer. Beteckningen är en utvecklingsprincipbeteckning. Med beteckningen anges områden som stöder sig på nya spårtrafikstationer och som förverkligas på lång sikt, i huvudsak efter den planeringsperiod som landskapsplanen omfattar. I den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet i huvudsak förläggas mot slutet av den planeringsperiod som landskapsplanen omfattar. Kommunen definierar den ändamålsenliga tidpunkten för förverkligandet av området i förhållande till de andra tillgängliga områdena för tätortsfunktioner i tätorten eller kommunens delområde i fråga och beträffande arbetsplatser i förhållande till kommunens andra tillgängliga områden för arbetsplatsfunktioner. För området gäller förutom planeringsbestämmelsen för område för tätortsfunktioner dessutom följande planeringsbestämmelse: I kommunens planläggning ska markanvändningen i området planeras och dimensioneras så att spårtrafikens verksamhetsbetingelser gynnas. Den nya stationens noggrannare placering bestäms i den mera detaljerade planeringen. Planeringen av markanvändningen i området och av den nya spårtrafikförbindelsen och stationen ska kopplas ihop. I den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet av området kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya spårtrafikförbindelsen och stationen. Före den mera detaljerade planeringen av området ska markanvändningen i området avgöras vid landskapsplanläggningen. På området bör inte planeras sådan områdesanvändning som förhindrar eller är till avsevärd olägenhet för områdets framtida användning som utvecklingsområde för stationstrakt som stöder sig på spårtrafik. By Med objektsbeteckningen anges byar av betydelse på landskapsnivå, till vilka styrs bostads- och arbetsplatsbyggande av betydande omfattning. Byarna enligt beteckningen utgör en central del av bynätverket i landskapet med tanke på regionstrukturen. Byns läge och omfattning bestäms i den mera detaljerade planeringen. I den mera detaljerade planeringen är målet tätare bebyggelse än i det omgivande glesbygdsområdet. När byn planeras ska ordnandet av trafik och vattentjänster samt ekologiska förbindelser och kulturhistoriska och landskapliga särdrag beaktas. Beskrivningen och planeringsbestämmelsen som gäller by ersätter den beskrivning och den planeringsbestämmelse som gäller by i den gällande landskapsplanen för Nyland. 8
9 Område för service Med objektsbeteckningen anvisas objekt för social- och hälsovårdsservice samt annan motsvarande service utanför tätorterna. Beskrivningen av område för service ersätter beskrivningen av område för service i den gällande landskapsplanen för Nyland. Området är i första hand reserverat för social- och hälsovårdens behov, annan motsvarande service av offentlig karaktär samt funktioner som stöder dessa. I planeringen av områdets användning ska det ses till att byggande eller annan användning varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till områdesreserveringen eller som ligger i närheten av området, och inte heller sådana buller- eller andra störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Område för centrumfunktioner Rikscentrum Område för centrumfunktioner Regioncentrum Med områdesreserveringsbeteckningen anges rikscentrum och området för service-, förvaltnings-, och andra funktioner på riksnivå och därtill hörande trafikområden och parker i Helsingfors huvudcentrum. Området kan omfatta även boende. Med objektsbeteckningen anvisas det ungefärliga läget för områden för regioncentrumorienterade service-, förvaltnings- och andra funktioner. Området kan omfatta även boende samt nödvändiga trafikområden och parker. Objektsbeteckningarna för centrumfunktioner innefattar delvis eller helt kulturhistoriska områden eller objekt. Dessa planeringsbestämmelser gäller rikscentrum, region- och kommuncentra samt huvudstadsregionens områdescentra. Placeringen och omfattningen av områden för centrumfunktioner som angetts med objektsbeteckningen ska definieras i den mera detaljerade planläggningen så att områdena bildar en funktionellt enhetlig helhet med tyngdpunkten på centrumorienterade funktioner. I den mera detaljerade planeringen av området för centrumfunktioner ska uppmärksamhet fästas vid stadsbilden, trivseln, särprägeln samt fungerande gång- och cykelförbindelser och parkerings-, servicetrafik- och kollektivtrafikarrangemang. I planeringen ska tillräckliga områden anvisas för omstigningsplatser och anslutningsparkering för kollektivtrafiken. I den mera detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen. I den mera detaljerade planeringen ska man beakta kulturhistoriska och landskapliga särdrag samt trygga bevarandet av betydande landskapsoch kulturvärden även på områden och vid objekt som delvis eller helt blir under objektsbeteckningen för centrumfunktioner. De objekt som ingår i inventeringarna Kulturhistoriska miljöer av riksintresse (RKY 1993) och Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) räknas upp i slutet av denna handling. I planeringen av områden för centrumfunktioner ska det ses till att användning och förverkligande av centrumområdet inte orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten och vattennaturen i havsvikar på ett Natura 2000-område som gränsar till centrum eller ligger i dess närhet som avsevärt försämrar de naturvärden som ligger till grund för att området har tagits med eller är avsett att tas med i nätverket Natura
10 Område för centrumfunktioner Kommuncentrum / Områdescentrum i huvudstadsregionen Med objektsbeteckningen anvisas det ungefärliga läget för områden för centrumorienterade service-, förvaltnings- och andra funktioner i kommuncentra och huvudstadsregionens områdescentra. Området kan omfatta även boende samt nödvändiga trafikområden och parker. Objektsbeteckningarna för centrumfunktioner innefattar delvis eller helt kulturhistoriska områden eller objekt. På alla områden för centrumfunktioner kan placeras stora detaljhandelsenheter av regional betydelse. När området planeras ska man förbereda sig på ett tillräckligt serviceutbud. Storleken på stora detaljhandelsenheter ska dimensioneras så att de passar ihop med sin omgivning. I den mera detaljerade planläggningen ska de dimensioneras och deras förverkligande tidsplaneras så att de inte har några betydande skadliga konsekvenser för de kommersiella tjänsterna i andra centrumområden och så att det ses till att handelns servicenät utvecklas på ett balanserat sätt. Förverkligandet av stora enheter ska tidsmässigt kopplas ihop med förverkligandet av omgivande tätortsfunktioner. Våningsytan av stora detaljhandelsenheter i rikscentrum, i områdescentra i huvudstadsregionen (Grankulla, Mattby-Olars, Alberga, Hagalund, Esbo centrum, Esboviken, Myrbacka, Backas, Dickursby, Håkansböle, Björkby, Korso, Kivistö, Gamlas, Malm, Östra centrum och Hertonäs) samt i regioncentra (Hyvinge, Lojo, Ekenäs och Borgå) samt i kommuncentra (Kervo, Träskända, Skavaböle, Kyrkslätt, Klövskog, Lovisa, Nummela, Mäntsälä och Söderkulla) maximidimensioneras inte i landskapsplanen. Den sammanlagda våningsytan av stora detaljhandelsenheter som placeras på området för centrumfunktioner i Karis i Raseborg och Nickby i Sibbo, Hangö, Högfors och Nurmijärvi kyrkby får vara högst m 2 -vy i respektive centralort. Den sammanlagda våningsytan av stora detaljhandelsenheter som placeras på andra områden för centrumfunktioner får vara högst m 2 -vy i respektive centralort. Stor detaljhandelsenhet av regional betydelse Med objektsbeteckningen anges placeringsobjekt för stora detaljhandelsenheter av regional betydelse utanför områdena för centrumfunktioner. De utvecklas för sådan handel som kräver mycket utrymme, som inte konkurrerar med handel i centrum och som kunderna vanligtvis besöker sällan. På ett område som beteckningen utvisar kan i den mera detaljerade planeringen anvisas sådan detaljhandel av regional betydelse som med hänsyn till affärens art av grundad anledning också kan förläggas utanför centrumområden, såsom bil-, järn-, möbel-, trädgårds- och lantbrukshandel. Nya stora dagligvaruhandelsenheter av regional betydelse får anvisas enbart norr om Esbo centrum, i korsningen av Ring III och Åboleden (Gloms i Esbo), där dagligvaruhandel får anvisas på högst m 2 -vy, i vilket ingår maximidimensioneringen av den stora detaljhandelsenheten i Gloms. Beskrivningen och planeringsbestämmelsen som gäller stora detaljhandelsenheter av regional betydelse ersätter den beskrivning och den planeringsbestämmelse som gäller stora enheter i den gällande landskapsplanen för Nyland Maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter anges i en tabell som finns i slutet av landskapsplanens planeringsbestämmelser. Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. 10
11 Placeringen och omfattningen av stora detaljhandelsenheter som angetts med objektsbeteckning ska definieras i den mera detaljerade planläggningen så att de bildar en tillräckligt omfattande funktionell helhet. En stor detaljhandelsenhet av regional betydelse får inte förverkligas innan omgivande områden för tätortsfunktioner eller arbetsplatsområden förverkligas. Dessutom ska det ses till att tjänsterna i mån av möjlighet kan nås med till fots, med cykel eller med kollektivtrafik samt att möjligheterna främjas att utveckla ett sådant servicenät där avstånden för uträttande av ärenden är skäliga och att de skadliga konsekvenserna av trafiken är så ringa som möjligt. Arbetsplatsområde Med beteckningen anges betydande arbetsplatsområden utanför områden för tätortsfunktioner. Området reserveras i första hand för arbetsplatsbyggande. I den mera detaljerade planeringen ska ingen betydande ny bosättning anvisas till området. Ny bebyggelse och annan markanvändning ska anpassas till omgivningen på ett sätt som tryggar miljö- och naturvärdena samt beaktar områdets kulturhistoriska och landskapliga särdrag. I den mera detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen. De undre gränserna för stora detaljhandelsenheter av regional betydelse är följande: Den undre gränsen för sådan detaljhandel som med hänsyn till affärens art av grundad anledning kan förläggas också utanför centrumområden, såsom bil-, järn-, möbel-, trädgårds- och lantbruksaffärer, är i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla m 2 -vy, i Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgå, Raseborg, Sibbo, Tusby och Vichtis m 2 -vy och i Askola, Hangö, Ingå, Högfors, Lovisa, Borgnäs och Sjundeå 5000 m 2 -vy och i Lappträsk, Mörskom och Pukkila 2000 m 2 -vy, om utredningar inte särskilt visar något annat. Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. 11
12 Industriområde Med beteckningen anges separata industriarbetsplatsområden som är belägna utanför den övriga samhällsstrukturen. Områdena anvisas för sådana funktioner som på grund av verksamhetens karaktär, miljökonsekvenser eller någon annan orsak inte kan vara belägna i omedelbar närhet av bosättning. Planeringsbestämmelsen som gäller industriområde ersätter den planeringsbestämmelse som gäller industriområde i den gällande landskapsplanen för Nyland. Området reserveras för byggande av industriarbetsplatser. På området kan i den mera detaljerade planeringen på grundval av närmare utredningar anvisas industrianläggningar med betydande miljökonsekvenser och/eller anläggningar som hanterar farliga kemikalier. Betydande miljöolägenheter ska förhindras med tekniska lösningar och/eller genom att tillräckliga skyddsområden anvisas. Till den del det på området lagras och/eller tillverkas bränsle eller andra farliga ämnen, ska de miljörisker som lagringen orsakar beaktas vid planeringen av området och dess närmiljö. I den mera detaljerade planeringen ska man beakta områdets kulturhistoriska och landskapliga särdrag. I den mera detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen. I planeringen av områdets användning ska det ses till att byggande eller annan användning varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till områdesreserveringen eller som ligger i närheten av området, och inte heller sådana buller- eller andra störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Rekreationsområde Med beteckningen anges områden avsedda för allmän rekreation och friluftsliv. Beteckningen omfattar matarleder och motsvarande förbindelsevägar som redan finns på rekreationsområdena och som är nödvändiga för att förenhetliga samhällsstrukturen. med stöd av MBL 33 1 mom. Området reserveras för allmän rekreation och friluftsliv. I den mera detaljerade planeringen av området ska man trygga förutsättningarna att använda området för rekreation, områdets tillgänglighet, en tillräcklig service- och utrustningsnivå samt miljövärdena och visa hur de friluftsleder som utmärkts på landskapsplanekartan fortsätter på rekreationsområdet. I planeringen av rekreationsområden ska uppmärksamhet fästas vid områdenas egenskaper som en del av det ekologiska nätverket samt deras betydelse för naturens mångfald. På ett rekreationsområde kan man i den mera detaljerade planeringen anvisa lokala leder samt anläggningar och konstruktioner för den samhällstekniska försörjningen som på grundval av en konsekvensbedömning är nödvändiga för att förenhetliga samhällsstrukturen. I planeringen av nödvändiga leder ska man trygga en så obehindrad och säker fortsättning som möjligt på rekreationsförbindelserna. 12
13 Behov av grönförbindelse Med beteckningen anges grönförbindelser och områden som hör till nätverket av rekreationsområden och det ekologiska nätverket. I den mera detaljerade planeringen ska man se till att en förbindelse som angetts med beteckningen bibehålls eller förverkligas på ett sätt som tryggar rekreations- och friluftsmöjligheterna, områdets landskapsvärden, bevarandet av värdefulla naturobjekt samt olika arters möjligheter att röra sig. Vid dimensioneringen av en grönförbindelse ska uppmärksamhet fästas vid förbindelsens betydelse som en del av det ekologiska nätverket samt vid en samordning av regionala och lokala rekreationsbehov, så att existerande obebyggda områden som reserverats eller som lämpar sig för rekreation i mån av möjlighet reserveras för rekreation i den mera detaljerade planläggningen. Naturskyddsområde Med beteckningen anges områden som skyddats eller som är avsedda att skyddas med stöd av naturvårdslagen. Det är fråga om nationalparker, naturreservat och andra naturskyddsområden. Som skyddsområden har också anvisats områden som hör till skyddsprogrammen samt områden som hör till programmet Natura 2000 till den del som det i samband med besluten har framförts att områdena ska förverkligas med stöd av naturvårdslagen. med stöd av MBL 33 1 mom. På områden som anvisats som skyddsområden får inte planeras åtgärder som äventyrar eller försämrar de natur- och miljövärden, på grund av vilka området har bildats till naturskyddsområde eller målet är att inrätta ett sådant. I den mera detaljerade planeringen av området ska anges hur friluftsleder som utmärkts på landskapsplanekartan fortsätter. EP Försvarsmaktens område Med beteckningen anges garnisons-, övnings- och motsvarande områden som är i försvarsmaktens permanenta bruk och där möjligheterna att röra sig kan vara begränsade av säkerhets- o.d. skäl. Beskrivningen och planeringsbestämmelsen ersätter den beskrivning och planeringsbestämmelse som gäller EP-områden i den gällande landskapsplanen för Nyland. Området reserveras för försvarsmaktens bruk. Om områden i Sandhamn i Helsingfors och Dragsvik i Raseborg som är i nära anslutning till områden för tätortsfunktioner frigörs från försvarsmaktens användning, reserveras de frigjorda delarna som område för tätortsfunktioner. I enlighet med miljöministeriets beslut om fastställande av etapplandskapsplan 2 för Nyland ( ) förblir beskrivningen till planbeteckningen EP som ingår i landskapsplanen för Nyland i kraft på Regementsparkens område i Tusby: Med beteckningen anges sådana garnisons-, övnings- och motsvarande områden som är i försvarsmaktens permanenta bruk och dit allmänheten har begränsat tillträde. I enlighet med miljöministeriets beslut om fastställande av etapplandskapsplan 2 för Nyland ( ) förblir beskrivningen till planbeteckningen EP som ingår i landskapsplanen för Nyland i kraft på Regementsparkens område i Tusby: Området reserveras för försvarsmaktens bruk. Om områden i Sandhamn i Helsingfors, Dragsvik i Ekenäs och Skavaböle (Hyrylä) i Tusby som är i nära anslutning till områden för tätortsfunktioner frigörs från försvarsmaktens användning, reserveras de frigjorda delarna som område för tätortsfunktioner. 13
14 EP/u Försvarsmaktens område, vars sekundära användningsändamål är rekreation, turism och/eller utbildning Med beteckningen anges försvarsmaktens områden, vilkas sekundära användningsändamål är rekreation, turism och/eller utbildning. Området reserveras för försvarsmaktens bruk. Ifall området frigörs från försvarsmaktens användning, reserveras det för rekreation, turism och/ eller utbildning. I den mera detaljerade planeringen ska bevarandet av kulturmiljö- och naturvärden beaktas. Beskrivningen och planeringsbestämmelsen som gäller försvarsmaktens EP/u-område ersätter den beskrivning och den planeringsbestämmelse som gäller försvarsmaktens EP/u-område i den gällande landskapsplanens för Nyland. Motorled Planeringsbestämmelsen som gäller motorled ersätter den planeringsbestämmelse som gäller motorled i den gällande landskapsplanen för Nyland. Riksväg / stamväg Med beteckningen anges motorvägar och motortrafikleder samt motorgator. med stöd av MBL 33 1 mom. Med beteckningen anges riks- och stamvägar samt gator som ansluter sig till dem. med stöd av MBL 33 1 mom. En vägförbindelse som utmärkts på landskapsplanekartan kan i den mera detaljerade planeringen på tillräckliga grunder ges en tekniskt eller funktionellt lägre klass. I vägplaneringen ska regionala frilufts-, rekreationsoch grönförbindelsebehov, naturskyddet, kulturmiljön, landskapet, skyddet av grund- och ytvatten samt olika arters möjligheter att röra sig beaktas. När en väg, led eller anslutning planeras ska det ses till att den varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana buller- eller andra störningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till trafikleden eller som ligger i närheten av den som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Planeringsbestämmelsen som gäller riksväg / stamväg ersätter den planeringsbestämmelse som gäller riksväg /stamväg i den gällande landskapsplanen för Nyland. Regional väg Med beteckningen anges regionala vägar och gator som ansluter sig till dem. med stöd av MBL 33 1 mom. Planeringsbestämmelsen som gäller regional väg ersätter den planeringsbestämmelse som gäller regional väg i den gällande landskapsplanen för Nyland 14
15 Förbindelseväg Med beteckningen anges förbindelsevägar och gator som ansluter sig till dem, vilka förbinder områden för tätortsfunktioner och byar med vägnät av högre klass. med stöd av MBL 33 1 mom. Planeringsbestämmelsen som gäller förbindelseväg ersätter den planeringsbestämmelse som gäl- Merkintään liittyy MRL 33 :n 1. momentin nojalla rakentamisrajoitus. ler förbindelseväg i den gällande landskapsplanen för Nyland. Planskild anslutning Med beteckningen anges de planskilda anslutningar som förbinder vägar och gator som anges i landskapsplanen. med stöd av MBL 33 1 mom. Planeringsbestämmelsen som gäller planskild anslutning ersätter den planeringsbestämmelse som gäller planskild anslutning i den gällande landskapsplanen för Nyland. Huvudbana Förbindelsebana Med beteckningen anges huvudbanorna. med stöd av MBL 33 1 mom. Planeringsbestämmelsen som gäller huvudbana ersätter den planeringsbestämmelse som gäller huvudbana i den gällande landskapsplanen för Nyland. Med beteckningen anges förbindelsebanorna. med stöd av MBL 33 1 mom. Planeringsbestämmelsen som gäller förbindelsebana ersätter den planeringsbestämmelse som gäller förbindelsebana i den gällande landskapsplanen för Nyland. I banplaneringen ska regionala frilufts-, rekreationsoch grönförbindelsebehov, naturskyddet, kulturmiljö- och landskapsvärden, skyddet av grund- och ytvatten samt olika arters möjligheter att röra sig beaktas. I banplaneringen ska det ses till att trafikleden varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana buller- eller andra störningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till trafikleden eller som ligger i närheten av den som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med eller är avsett att tas med i nätverket Natura I banplaneringen ska regionala frilufts-, rekreationsoch grönförbindelsebehov, naturskyddet, kulturmiljö- och landskapsvärden, skyddet av grund- och ytvatten samt olika arters möjligheter att röra sig beaktas. 15
16 Trafiktunnel Med beteckningen anges en tunnelsträcka på vägen eller banan. med stöd av MBL 33 1 mom. Tunnelbeteckningen anger en sådan tunnelsträcka på en trafikled som är nödvändig för samhällsstrukturen i regionen, naturmiljön, möjligheterna till friluftsliv och olika arters möjligheter att röra sig obehindrat. I den mera detaljerade planeringen ska natur-, kulturmiljö- och landskapsvärden samt skyddet av grund- och ytvatten beaktas. Beskrivningen och planeringsbestämmelsen som gäller trafiktunnel ersätter den beskrivning och den planeringsbestämmelse som gäller trafiktunnel i den gällande landskapsplanen för Nyland. I planeringen av trafiktunneln ska det ses till att byggandet eller användningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på trafiktunnelns sträckning eller i närheten av den, och inte heller andra sådana störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Trafiktunnel, riktgivande sträckning Med beteckningen anges ett riktgivande tunnelavsnitt på vägen eller banan. Till beteckningen hänför sig inte bygginskränkning enligt MBL 33 1 mom. Tunnelbeteckningen anger den riktgivande placeringen av en tunnelsträcka på en trafikled. Tunnelns exakta placering definieras i den mera detaljerade planeringen. I den mera detaljerade planeringen ska natur-, kulturmiljö- och landskapsvärden samt skyddet av grund- och ytvatten beaktas. I planeringen av trafiktunneln ska det ses till att byggandet eller användningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på trafiktunnelns sträckning eller i närheten av den, och inte heller andra sådana störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura
17 Trafikled betecknad med streckad linje anger en alternativ lösning eller riktgivande sträckning Med beteckningen anges alternativa sträckningar för trafikleder när det finns flera användbara sträckningsalternativ i landskapsplanen. Med beteckningen för riktgivande sträckning anges en trafikled när dess exakta placering inte är avgjord. Planeringsbestämmelsen som gäller trafikled betecknad med en streckad linje ersätter den planeringsbestämmelse som gäller trafikled betecknad med streckad linje i den gällande landskapsplanen för Nyland. I väg- och banplaneringen ska regionala frilufts-, rekreations- och grönförbindelsebehov, naturskyddet, kulturmiljön, landskapet, skyddet av grundoch ytvatten samt olika arters möjligheter att röra sig beaktas. I väg- och banplaneringen ska det ses till att trafikleden varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för grundvattnet, vattenföringen, vattennaturen, vattenområdenas bottenförhållanden, buller- eller andra störningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till trafikleden eller som ligger i närheten av den som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Behov av trafikförbindelse Med beteckningen anges behov av trafikförbindelser samt behov av att utveckla trafikförbindelserna mellan Helsingfors och Tallinn inklusive färj-, spår- och helikopterförbindelser. Följande förbindelser ska i första hand planeras som kollektivtrafikförbindelser: från Helsingfors centrum till Degerö från Söderkulla i Sibbo mot Borgå från Stensvik i Esbo mot Kyrkslätt från Klövskog i Nurmijärvi till Rajamäki Omstigningsplats för kollektivtrafiken Med objektsbeteckningen anges den ungefärliga placeringen för omstigningsplatser för kollektivtrafiken av regional betydelse utanför områdena för centrumfunktioner. I den mera detaljerade planeringen ska på området reserveras smidiga rutter för kollektivtrafik och tillräckliga områden för omstigningshållplatser där man smidigt kan byta mellan olika kollektivtrafikformer och -linjer. Anslutningsparkeringsplats Med objektsbeteckningen anges den ungefärliga placeringen för anslutningsparkeringsområden av regional betydelse utanför områdena för centrumfunktioner. I den mera detaljerade planeringen ska på området reserveras tillräckligt med utrymme för anslutningsparkering samt korta och smidiga förbindelser ordnas från anslutningsparkeringsområdet till hållplatser och mellan hållplatspar. Tvärgående kollektivtrafikförbindelse i huvudstadsregionen Beteckningen är en utvecklingsprincipbeteckning. Med beteckningen anges de viktigaste tvärgående kollektivtrafikförbindelserna i huvudstadsregionen. Förbindelsen kan förverkligas som antingen spåreller bussförbindelse. Förbindelsernas noggrannare placering definieras i den mera detaljerade planeringen så att de stärker den nätverksliknande strukturen i huvudstadsregionen. Förbindelsen ska planeras så att den ansluter till kollektivtrafiken inom och till huvudstadsregionen på omstigningsplatser inom kollektivtrafiken. Friluftsled Med beteckningen anges friluftsleder av betydelse på landskapsnivå och regional nivå utanför områdena för tätortsfunktioner, naturskyddsområdena och rekreationsområdena. Beteckningen är riktgivande och sträckningen anger i första hand I den mera detaljerade planeringen ska man trygga förutsättningarna för att förverkliga friluftslederna som ett fungerande system av rutter på landskapsnivå och regional nivå. I den mera detaljerade ruttplaneringen ska man sträva efter att utnyttja möjligheterna att använda 17
18 behovet av en förbindelse. befintliga vägar och stigar. I tätorter och på rekreationsområden ska friluftslederna dras utmed leder för friluftsliv och lätt trafik inom områdena. z 400 kv kraftledning z 110 kv kraftledning Med beteckningen anges kraftledningar för 400 kv. Till beteckningen hänför sig bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. Med beteckningen anges kraftledningar för 110 kv. Till beteckningen hänför sig bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. I planeringen av sträckningarna för kraftledningar och likströmskablar ska det ses till att sträckningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana negativa verkningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på sträckningen eller i närheten av denna som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att område har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura z 110 kv kraftledning riktgivande sträckning Med en streckad linje anges riktgivande sträckningar för kraftledningar för 110 kv. Till beteckningen hänför sig inte bygginskränkning enligt MBL 33 1 mom. Beskrivningen av 110 kv kraftledning riktgivande sträckning ersätter den beskrivning som gäller 110 kv riktgivande sträckning i den gällande landskapsplanen för Nyland. e1 Estlink 1 Med beteckningen anges det ungefärliga läget för likströmskabeln Estlink 1. med stöd av MBL 33 1 mom. e2 Estlink 2 Med beteckningen anges det ungefärliga läget för likströmskabeln Estlink 2. med stöd av MBL 33 1 mom. z 110 kv kraftledning eller betydande undervattenskabel, behov av förbindelse Med beteckningen för behov av förbindelse anges sådana behov av förbindelse för kraftledningar för 110 kv eller betydande undervattenskablar beträffande vilka det inte är möjligt att ange en riktgivande eller alternativ sträckning. 18
19 EN EN Område för energiförsörjning Med beteckningen anges anläggningar eller konstruktioner som betjänar energiförsörjningen. Till områdesreserveringsbeteckningen hänför sig bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. För områden som angetts med objektsbeteckning definieras områdets exakta placering och omfattning i den mera detaljerade planeringen. Området reserveras för energiförsörjningens behov. Betydande miljöolägenheter ska förhindras med tekniska lösningar och/eller genom att tillräckliga skyddsområden anvisas. Om området på Hanaholmen i Helsingfors slutar att användas som kraftverksområde, reserveras det som område för tätortsfunktioner. På området kvarstår reserveringen för en stor transformatorstation oberoende av om kraftverket eventuellt flyttas. Planeringsbestämmelsen som gäller område för energiförsörjning ersätter den planeringsbestämmelse som gäller område för energiförsörjning i den gällande landskapsplanen för Nyland. sv Avloppsledning sv Riktgivande sträckning för avloppsledning Med beteckningen anges betydande regionala avloppsledningar. med stöd av MBL 33 1 mom. Beskrivningen som gäller avloppsledning ersätter den beskrivning som gäller avloppsledning i den gällande landskapsplanen för Nyland. Med en streckad linje anges riktgivande sträckningar för betydande regionala avloppsledningar. Till beteckningen hänför sig inte bygginskränkning enligt MBL 33 1 mom. I planeringen av en avloppsledning ska det ses till att byggandet eller användningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på avloppsledningens sträckning eller i närheten av den, och inte heller andra sådana störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Beskrivningen som gäller riktgivande sträckning för avloppsledning ersätter den beskrivning som gäller riktgivande sträckning för avloppsledning i den gällande landskapsplanen för Nyland. k Naturgashuvudledning Med beteckningen anges naturgasledningar med högt tryck (över 40 bar). med stöd av MBL 33 1 mom. Vid planeringen av områdesanvändningen ska föreskrifterna om skyddsavstånd för naturgasrörsystem beaktas. I planeringen av sträckningarna för naturgashuvudledning ska det ses till att sträckningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana negativa verkningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på sträckningen eller i närheten av den som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura
20 Flygbullerområde M (L Aeq 7-22 över 55dB) Med egenskapsbeteckningen anges det bullerområde för Malms flygfält i Helsingfors där bullernivån (L Aeq 7-22) är över 55 db. På området ska flygbullret beaktas i den mera detaljerade planeringen av funktioners placering och byggnaders konstruktion tills verksamheten på Malms flygfält upphör. Försvarsmaktens bullerområde (L Aeq 7-22 över 55dB) Med egenskapsbeteckningen anges de bullerområden som följer av försvarsmaktens skjutövningar och där bullernivån (L Aeq 7-22) är över 55 db. I den mera detaljerade planeringen ska de olägenheter som orsakas av skjutbullret minskas genom funktionernas placering och byggnadernas konstruktion på områden utanför de områden som är i försvarsmaktens besittning. I planeringen och användningen av områden som är i försvarsmaktens besittning ska man försöka minska olägenheterna för bosättningen och för andra bullerkänsliga funktioner på bullerområdet utanför försvarsmaktens område. Område som hör till eller föreslagits höra till nätverket Natura 2000 Med egenskapsbeteckningen anges områden som hör till programmet Natura 2000 enligt statsrådets beslut samt statsrådets förslag till komplettering av programmet. Mark- och vattenområden anges med rasterbeteckning och åar med linjebeteckning. Med stöd av naturvårdslagen får på området eller i dess närhet inte planeras åtgärder som avsevärt försämrar de naturvärden enligt fågeldirektivet eller habitatdirektivet på grund av vilka området har tagits med i programmet. 20
21 Område, väg eller objekt av riksintresse som är viktigt med tanke på kulturmiljön (RKY 2009) Med egenskapsbeteckningen anges områden, vägar och objekt av riksintresse som är viktiga med tanke på kulturmiljön (RKY 2009 ). På områden där användningsändamålet har angetts med en områdesreserveringsbeteckning bestämmer beteckningen den primära markanvändningsformen. I den mera detaljerade planeringen av området ska värnandet om kulturmiljöns särdrag, dess helhet och identitet beaktas och bevarandet av betydande landskaps- och kulturvärden tryggas. I den mera detaljerade planeringen ska den i landskapsplanen åsyftade markanvändningen och landskaps- och kulturvärdena bedömas och samordnas. Bevarandet av landskaps- och kulturvärden ska tryggas även på områden och objekt som delvis eller helt hamnar under en objektsbeteckning för område för centrumfunktioner (förteckning i slutet av denna handling). Värdefull ås eller annan värdefull geologisk formation De geologiska formationer som angetts med egenskapsbeteckningen är förknippade med betydande landskapliga och naturvetenskapliga värden. Med beteckningen anges nationellt värdefulla åsområden som ingår i åsskyddsprogrammet, värdefulla åsområden i fastställda regionplaner, bergslandskapsområden som är värdefulla på både riks- och landskapsnivå samt moränbildningar som är värdefulla på landskapsnivå. På områden där användningsändamålet har angetts med en områdesreserveringsbeteckning bestämmer beteckningen den primära markanvändningsformen. Områdesanvändningen ska planeras så att en vacker landskapsbild inte fördärvas, betydande skönhetsvärden hos naturen eller speciella naturförekomster förstörs eller naturförhållandena genomgår betydande eller omfattande skadliga förändringar på det sätt som avses i marktäktslagen. I den mera detaljerade planeringen ska den i landskapsplanen åsyftade markanvändningen och de geologiska värdena bedömas och samordnas. Kommungräns Gräns för landskapsplaneområdet På plankartan anvisas inga nya trafikområden. Endast i planeringsbestämmelsen i den gällande landskapsplanen för Nyland görs följande ändring: Trafikområde Med beteckningen anges områden för flygverksamhet och hamnverksamhet. med stöd av MBL 33 1 mom. Användningen av Hangö flygfältsområde ska planeras så att bullernivån (LAeq 7-22) på bostadsområden och därmed jämförbara områden i omgivningen är högst 55 db samt på områden som kan användas för fritidsbebyggelse högst 45 db. Planeringsbestämmelsen som gäller för trafikområde ersätter den planeringsbestämmelse som gäller för trafikområde i den gällande landskapsplanen för Nyland. 21
22 Maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter av regional betydelse I maximidimensioneringen ingår det existerande och det nya affärsutrymmet. I maximidimensioneringen ingår också affärsutrymme av lokal betydelse. Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse k-m k-m k-m k-m k-m k-m k-m k-m 2 Hyvinge, Riksväg 25 Esbo, Torvknuten Esbo, Knektbro Esbo, Kullobron Hyvinge, Sveitsinportaali Vanda, Rosendal Vanda, Varistorna- Petikko Esbo, Glom, varav dagligvaruhandel på högst m 2 -vy Lovisas västra del Nurmijärvi, Mäyränkallio Lojo, Tynnismalm Helsingfors, Skomakarböle Borgå, Kungsporten Esbo, Finno Nurmijärvi, Ilvesvuori Vichtis, Huhmari Lojo, Lempola Vanda, Portparken Helsingfors, Kasåker Raseborg, Karis sydvästra del Raseborg, Horsbäck Keravanportti Träskändas södra anslutning Helsingfors, Kånala Kyrkslätt, Ingvalsporten Borgå, Östermalm Mäntsälänportti Tusby, Skavaböles södra del Tusby, Focus Vanda, Björkhagen Vanda, Petas 22
23 Förteckning över objekt och områden som ingår i inventeringen Kulturhistoriska miljöer av riksintresse (RKY 1993) och som helt eller delvis hamnar under beteckningar för områden för centrumfunktioner. Objekten och områdena ska beaktas i planeringen i enlighet med planeringsbestämmelserna för såväl områden för centrumfunktioner som kulturmiljöer. RKY 1993 objekt Träskända järnvägsstation Dickursby gamla järnvägsstation Osuusliike Auras hus, Nummela Degerby fästning Träskända Vanda Vichtis Lovisa RKY 1993 områden Trähuskvarteren i Hangö centrum och magasinen i Östra hamnen Miljön i Ingå kyrkby Karis järnvägsstation med omgivning Sjundeå järnvägsstation och stationstrakt Gamla stan (Barckens udde) I, II och IV stadsdelarna Ekenäs hamn och industrikvarteren vid stranden Seminarieområdet Ekenäs järnvägsstation och Formanshagens bostadsområde Högfors kyrka och klockstapel Hyvinge stationstrakt Hyvinge yllefabriks område Hyvinge sanatorium Villa Wulff Kervo järnvägsstation Skavaböle garnisonsområde Mariefors gamla industri- och sjukhusområde Esplanadparken och byggnadsbeståndet i centrum Garnisonsområdet Gamla Borgå Borgå empirecentrum och stadslandskapet vid åstranden Hangö Ingå Raseborg Sjundeå Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Högfors Hyvinge Hyvinge Hyvinge Grankulla Kervo Tusby Tusby Lovisa Lovisa Borgå Borgå 23
BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Etapplandskapsplan 2 för Nyland, Östersundomområdet
BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Etapplandskapsplan 2 för Nyland, Östersundomområdet Planförslag Nylands förbund 2017 1 Framlagt 27.11.2017-3.1.2018 2 Instruktioner för läsaren I etapplandskapsplan 2 för
BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Etapplandskapsplan 4 för Nyland. Nylands förbund 2017
BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Etapplandskapsplan 4 för Nyland Nylands förbund 2017 Godkänd av landskapsfullmäktige 24.5.2017 Instruktioner för läsaren: I etapplandskapsplan 4 för Nyland används områdesreserverings-,
ETAPPLANDSKAPSPLAN 1 FÖR NYLAND BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER
ETAPPLANDSKAPSPLAN 1 FÖR NYLAND Nylands förbund I samband med fastställandet av denna etapplandskapsplan 1 för Nyland föreslås att avfallshanteringslösningen samt beteckningen för behov av förbindelse
Sammanställning av de gällande landskapsplanerna för Nyland 2017 BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER. Nylands förbund
Nylands förbund 1.12.2017 Sammanställning av de gällande landskapsplanerna för Nyland 2017 BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Uudenmaan liitto // Nylands förbund Helsinki-Uusimaa Regional Council Esterinportti
ETAPPLANDSKAPSPLAN 3 FÖR NYLAND
Lf 3/2011 Ärende nr. Bilaga 1 ETAPPLANDSKAPSPLAN 3 FÖR NYLAND Blombackens avloppsreningsverk PLANKARTA BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER BETECKNING SOM FÖRESLÅS BLI UPPHÄVD I LANDSKAPSPLANEN FÖR NYLAND BETECKNINGAR
Etapplandskapsplan 2 för Nyland. Planförslag. Landskapsplanen. revidering
Etapplandskapsplan 2 för Nyland Planförslag Landskapsplanen planen revidering Planeringsområdet omfattar 28 kommuner Etapplandskapsplan 2 för Nyland är den första landskapsplanen som omfattar de 28 kommunerna
Nylandsplanen 2050 Västra Nylands etapplandskapsplan: Förslag BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER. På remiss Dokument med rättsverkningar
På remiss 21.3 24.5.2019 Dokument med rättsverkningar Nylandsplanen 2050 Västra Nylands etapplandskapsplan: Förslag BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER INNEHÅLL Instruktioner för läsaren... 3 PLANERINGSBESTÄMMELSER
Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen
Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen 9.4.2014 Oskari Orenius\Per-Stefan Nyholm Nylands förbund En lagstadgad samkommun som enligt statsrådets beslut har 26 medlemskommuner
Beredningsmaterial till Nylandsplanen 2050: STRUKTURPLAN FÖR NYLAND, UTKAST PLANKARTA OCH BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER. Framlagt
Uudellemaalle pitää olla myös helppo tulla jok Suomea - - ja maailmaltakin. Beredningsmaterial till Nylandsplanen 2050: STRUKTURPLAN FÖR NYLAND, UTKAST PLANKARTA OCH BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Framlagt
Nylandsplanen 2050: utkast BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER. Framlagt På remiss
Framlagt 8.10 9.11.2018 På remiss 8.10 30.11.2018 Nylandsplanen 2050: utkast BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER INNEHÅLL Instruktioner för läsaren... 3 Allmänna planeringsbestämmelser... 5 Tillväxt på hållbara
AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN
2014 AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN 2014 2019 Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2014 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council // Helsinki-Uusimaa
DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet
DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak
ETAPPLANDSKAPSPLAN 4 FÖR NYLAND
ETAPPLANDSKAPSPLAN 4 FÖR NYLAND Planförslag 2016 Rekreationsområde Behov av grönförbindelse Grundvattens område Skogsbruksdominerat område, som är vidsträckt, sammanhängande och betydande för det ekologiska
PROGRAM FÖR DELTA- GANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV KVARTER 109 LOVISA STAD ARBETE NR
PROGRAM FÖR DELTA- GANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV KVARTER 109 LOVISA STAD ARBETE NR 1510029561 14.10.2016 WWW.RAMBOLL.FI 1 Referens: 1510029561 LOVISA STAD Detaljplaneändring för
LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?
LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera
AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019
2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council
HELSINGFORS- REGIONEN 2050
HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.
LANDSKAPSPLANEN FÖR ÖSTRA NYLAND BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER
LANDSKAPSPLANEN FÖR ÖSTRA NYLAND BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Fastställd 15.2.2010 Pärmbild: Sondby, Vessölandet / Seppo Mäkinen Område för tätortsfunktioner Med beteckningen anvisas områden för boende,
landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland
landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland 2 Etapplandskapsplan 2 för Nyland omfattar ett område med 26 kommuner. Som metropollandskap är Nyland exceptionellt bland
Ändring av Bennäs detaljplan, kvarter 13. Planbeskrivning Plankod:
Ändring av Bennäs detaljplan, kvarter 13 Planbeskrivning Plankod: 599401201609 Innehållsförteckning: 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 3 1.1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 3 1.2 PLANOMRÅDETS LÄGE...
NYLANDS FÖRBUND PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM.
NYLANDS FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. PUSSLAR IHOP HELHETER. FÖRBUND ISBN 978-952-448-384-1 (inb.) ISBN 978-952-448-385-8 (pdf) Översättning: Susan Neiro och Patricia Karlsson
förbund PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM.
Nylands FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. PUSSLAR IHOP HELHETER. förbund ISBN 978-952-448-384-1 (inb.) ISBN 978-952-448-385-8 (pdf) Översättning: Susan Neiro och Patricia Karlsson
VIDSTRÄCKTA, SAMMANHÄNGANDE SKOGSOMRÅDEN SOM EN DEL AV DET EKOLOGISKA NÄTVERKET I NYLAND
Etapplaneutredningar November 2006 Sammandrag Tuula Palaste-Eerola VIDSTRÄCKTA, SAMMANHÄNGANDE SKOGSOMRÅDEN SOM EN DEL AV DET EKOLOGISKA NÄTVERKET I NYLAND Det ekologiska nätverket består av naturens kärnområden
BORGÅ STAD 1 (6) Stadsplaneringen Delgeneralplanen för Onas skärgård. Mål 28.2.2008
BORGÅ STAD 1 (6) 1 MÅL 1.1 Definition av planeringsuppdraget och syftet med delgeneralplanen Enligt markanvändnings- och bygglagen skall kommunen se till att en generalplan utarbetas och hålls aktuell
Ändring av Lövö delgeneralplan (Täppo 43:0) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y5
Ändring av Lövö delgeneralplan (Täppo 43:0) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994092016Y5 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 4 3. PLANERINGSSITUATION...
BESLUT. DNr 4.10.2013. Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE
BESLUT Givet efter anslag 4.10.2013 DNr YM4/5222/2012 ÄRENDE Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE PLANENS INNEHÅLL UTLÅTANDEN Österbottens förbunds landskapsfullmäktiges
Sysselsättningsöversikt, februari 2014
UTSIKTER FEBRUARI NTM-CENTRALEN I NYLAND Ytterligare information: Jouni Nupponen 0295 021 117 Tuunia Keränen 0295 020 914 Sysselsättningsöversikt, februari Får publiceras 25.3. kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten
NYLANDS FÖRBUND PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. TALAR FÖR DEM. FÖR ÄRENDEN VIDARE.
NYLANDS FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. PUSSLAR IHOP HELHETER. FÖRBUND ISBN 978-952-448-332-2 (trycksak) ISBN 978-952-448-333-9 (pdf) Text: Viestintä Ässä / Sirkka-Liisa Salmela
Samrådsrapport
Metropolområdets förhandsutredning preliminära alternativen - kommunindelningsutredningsområdena och alternativen till metropolförvaltningen Samrådsrapport 11.1.2013 Utredarna Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin,
Paluumuuttajien työllistyminen ja palvelut BESKRIVNING. Selvitystyön raportti. Etapplandskapsplan 2 för Nyland
Paluumuuttajien työllistyminen ja palvelut BESKRIVNING Selvitystyön raportti Etapplandskapsplan 2 för Nyland Nylands förbunds publikationer A 35-2014 BESKRIVNING ETAPPLANDSKAPSPLAN 2 FÖR NYLAND Fastställd
Sibbo. Kommunrapport
Sibbo Kommunrapport Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen av samarbetet mellan
Miljöministeriets förordning
UTKAST Miljöministeriets förordning om naturskyddsområden i landskapet Nyland I enlighet med miljöministeriets beslut föreskrivs med stöd av 17 och 17 a i naturvårdslagen (1096/1996), sådana de lyder i
5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132
Ändring av Kållby delgeneralplan (Granlund ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y1
Ändring av Kållby delgeneralplan (Granlund 599-407-9-112) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994072018Y1 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...
Sändlista Kommunerna, planläggningsväsendet och byggnadstillsynen Landskapsförbunden Regionala miljöcentraler Landskapsmuseerna
2/2 Sändlista Kommunerna, planläggningsväsendet och byggnadstillsynen Landskapsförbunden Regionala miljöcentraler Landskapsmuseerna För kännedom Kommunikationsministeriet Jord- och skogsbruksministeriet
Ändring av Kyrkoby detaljplan, lättrafikled på Sandåkers. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:
Ändring av Kyrkoby detaljplan, lättrafikled på Sandåkers Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599406201611 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...
Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y2
Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård 599-412-6-46) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994122018Y2 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...
Ändring av Forsby delgeneralplan (Dalkärr 12:25) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y1
Ändring av Forsby delgeneralplan (Dalkärr 12:25) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994032017Y1 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 4 3.
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten 16.8.2016 HELSINGFORSVÄGEN 10 Ak 220 ÄNDRING AV DETALJPLANEN Stadsdel 3, kvarter 400, tomt 5 samt gatu- och parkområden PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är
DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?
Planläggningsöversikt
Planläggningsöversikt 2018 2019 20.9.2018 Innehåll PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2018 2019... 2 LANDSKAPSPLANLÄGGNING... 2 AKTUELLA LANDSKAPSPLANER... 2 NYLANDSPLANEN 2050... 2 PLANEN FÖR ÖSTERSUNDOMOMRÅDET...
KORSNÄS KOMMUN PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT
1 KORSNÄS KOMMUN PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2016 2 Innehållsförteckning: INLEDNING 3 PLANLÄGGNINGSNIVÅER.... 3 LANDSKAPSPLANEN.... 3 GENERALPLANERNA... 4 STRANDGENERALPLANEN... 4 DETALJPLANERNA 4 KORSNÄS KOMMUNS
Ingås markanvändningsstrategi Utkast
Ingås markanvändningsstrategi 2035 Utkast 16.2.2011 Innehållsförteckning 1 Markanvändningsstrategins roll i kommunens strategiarbete... 4 2 Markanvändningsstrategin i förhållande till landskapsplan...
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB)
Mhs 8/2010 Asia nro 123 ETAPPLANDSKAPSPLAN 3 FÖR NYLAND Blombackens avloppsreningsverk PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) Landskapsstyrelsen 27.9.2010 Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu
Helsingfors stad Protokoll 18/ (5) Stadsfullmäktige Stj/
Helsingfors stad Protokoll 18/2012 1 (5) 366 Ändring av grundavtalet för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HEL 2012-013867 T 00 01 06 Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens
INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT
INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT 2015 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT Enligt markanvändnings- och bygglagen ska kommunen minst en gång om året upprätta en översikt över de planärenden som är anhängiga eller som
Kommunrapport Borgå. Företagarna i Finland
Kommunrapport Borgå Företagarna i Finland Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen
Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:
Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599406201611 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER
Detaljplan för Ingåport
INGÅ KOMMUN Detaljplan för Ingåport, reviderad 29.1.2018 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY. P26600 och bedömning I (I) Maria Auranen Innehållsförteckning 1 Vad är ett program för deltagande?... 1 2 Planeringsområdet...
Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää
Stadsfullmäktige 136 10.12.2014 Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää Stadsplaneringsnämnden 19.8.2014 115 1) Bakgrund Via centralförvaltningen har en försäljning av ett frilufts- och strövområde
Ändring av del av strandgeneralplan för Överlappfors sjöar (Dal 5:50) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y6
Ändring av del av strandgeneralplan för Överlappfors sjöar (Dal 5:50) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994162016Y6 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
1 Lovisa stad Tekniska centralen Planläggnings- och arkitektbyrån ÄNDRING AV DETALJPLAN, STADSDEL 8, GRÅBERG, NYA INDUSTRIOMRÅDET, KVARTEREN 818 OCH 819 SAMT GRÖNOMRÅDET OCH LÄTTRAFIKLEDEN SOM GRÄNSAR
ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK I EGENTLIGA FINLAND PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER / 1:A FÖRSLAGET
ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK I EGENTLIGA FINLAND PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER / 1:A FÖRSLAGET VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL
Ändring av sydvästra Ytteresse delgeneralplan (Forsbacka 20:64 och Ragnvald 20:61)
Ändring av sydvästra Ytteresse delgeneralplan (Forsbacka 20:64 och Ragnvald 20:61) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994142016Y3 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER
Ändring av Nederpurmo delgeneralplan, flyttning av byggrätt (Sexmans ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y4
Ändring av Nederpurmo delgeneralplan, flyttning av byggrätt (Sexmans 599-417-4-10) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994172016Y4 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER
Ändring av Edsevö detaljplan Edsevö trafikområde. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:
Ändring av Edsevö detaljplan Edsevö trafikområde Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599402201608 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 4 3.
BILAGA TILL ZONPLANERING
BILAGA TILL ZONPLANERING Sida 26 Dimensioneringsgrunder på s.k. torrmark Beteckningar - 200 m strandområde: Strandområden dimensioneras enligt stamfastighetsprincipen. Bygglov på strandområden beräknas
Detaljplan för Ingåport
INGÅ KOMMUN Detaljplan för Ingåport FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY. P26600 och bedömning I (I) Maria Auranen Innehållsförteckning 1 Vad är ett program för deltagande?... 1 2 Planeringsområdet... 1 3
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten 16.8.2016 EKKULLAOMRÅDET Ak 222 ÄNDRING AV DETALJPLANEN Stadsdel 7, kvarter 1053 samt rekreations-, trafik- och gatuområden (Klappträskvägen 1) PROGRAM FÖR DELTAGANDE
FÖR ÅLAND GEMENSAMMA PLANBETECKNINGAR GENERALPLAN. beteckning textförklaring tidigare förklaring. Våningshusdominerat bostadsområde.
FÖR ÅLAND GEMENSAMMA PLANBETECKNINGAR GENERALPLAN kod färg/ utseende beteckning textförklaring tidigare förklaring 1 A Område för offentlig service och förvaltning. (A=allmän) 2 HF Område för handel, förvaltning
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering Tiina Tihlman, Miljöministeriet FINLAND SeaGIS slutkonferens 25-26.8.2014 VASA Europarlamentets och rådets direktiv om uprättandet
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
1 Lovisa stad Tekniska centralen Planläggnings- och arkitektbyrån ÄNDRING AV DETALJPLAN, STADSDEL 13, RÄFSBY, DEL AV KVARTER 1303, DEL AV MICKOSVÄGENS GATUOMRÅDE, SKYDDSGRÖNOMRÅDEN SAMT GRÖNOMRÅDEN SOM
Att lämna uppgifter om obebyggda byggplatser
1/7 Bemyndigande Datum 20 a i fastighetsskattelagen (654/1992) 25.10.2016 Giltighet tills vidare Ersätter normen A6/200/2014 Diarienummer A34/200/2016 Mottagare Kommuner Att lämna uppgifter om obebyggda
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.
KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.
Ändring av Lövö delgeneralplan, (Täppo 43:0) Planbeskrivning Plankod: Y5
Ändring av Lövö delgeneralplan, (Täppo 43:0) Planbeskrivning Plankod: 5994092016Y5 2 Innehållsförteckning: 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.2 PLANOMRÅDETS LÄGE...
Ändring av strandgeneralplanen för Överlappfors sjöar (Dal ) Planbeskrivning Plankod: Y6
Ändring av strandgeneralplanen för Överlappfors sjöar (Dal 599-416-5-50) Planbeskrivning Plankod: 5994162016Y6 2 Innehållsförteckning: 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER...
Ändring av Sandsund detaljplan, en del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg. Planbeskrivning Plankod:
Ändring av Sandsund detaljplan, en del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg Planbeskrivning Plankod: 599406201611 2 Innehållsförteckning: 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 3 1.1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER...
ÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN
BORGÅ BILAGA 17 ÖSTRA MENSAS STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN DETALJPLAN FÖR DELAR AV BYARNA HAIKO OCH SVARTSÅ Förslag II var framlagt 19.3-22.4.2014
ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK I EGENTLIGA FINLAND PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER / FÖRSLAGET
ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK I EGENTLIGA FINLAND PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER / FÖRSLAGET VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL
180 Smedsby Kvarter 281
180 Smedsby Kvarter 281 Ändring av detaljplan i kvarter 281 samt till kvarteret angränsande vägoch rekreationsområde. Planläggningsavdelningen 16.5.2013 Planen godkänd av samhällsbyggnadsnämnden _..201_
Ändring av del av Lepplax strandgeneralplan (Vikman 12:137) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y3
Ändring av del av Lepplax strandgeneralplan (Vikman 12:137) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994082015Y3 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...
Österbottens förbund. Helhetsbedömning av konsekvenserna av Österbottens landskapsplan. Godkänd av landskapsfullmäktige 29.9.2008
Helhetsbedömning av konsekvenserna av Österbottens landskapsplan Godkänd av landskapsfullmäktige 29.9.2008 SUUNNITTELUKESKUS OY 2 SUUNNITTELUKESKUS OY 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR KONSEKVENSBEDÖMNINGEN...
Ändring av Esse strandgeneralplan, flyttning av byggplats (Snellmans 7:249 och Snellman 7:245)
Ändring av Esse strandgeneralplan, flyttning av byggplats (Snellmans 7:249 och Snellman 7:245) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994072016Y2 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET...
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten 7.6.2016 EN DEL AV KVARTER 92 samt gatu- och rekreationsområden Ak 218 ÄNDRING AV DETALJPLANEN 7:e stadsdelen, en del av kvarter 92 samt gatu- och rekreationsområden
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 )
INGÅ KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR BARÖSUND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 ) Planområde Planområdet omfattar Barösunds bycentrum med omnejd på Orslandet. Planområdet är avgränsat med rött.
Ändring av Kållby detaljplan, kv och samt grönområde. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:
Ändring av Kållby detaljplan, kv. 210-211 och 221-229 samt grönområde Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599407201606 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH
Nu fattas besluten om framtidens områdesanvändning
FEBRUARI/2009 Nu fattas besluten om framtidens områdesanvändning Reviderade riksomfattande mål för områdesanvändningen 2 PLUGI PENTTI HOKKANEN En hållbar områdesanvändning är i allas intresse Klimatförändringen
Malax kommun DETALJPLANEÄNDRING FÖR S MARKETS HANDELSENHET KVARTER 151. Program för deltagande och bedömning 16.5.
Malax kommun DETALJPLANEÄNDRING FÖR S MARKETS HANDELSENHET KVARTER 151 Program för deltagande och bedömning 16.5.2015 MALAX KOMMUN 1 I programmet för deltagande och bedömning (PDB), som utarbetas som en
Kolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde
Pöyry Finland Oy Väinönkatu 1 B FI-40100 Jyväskylä Finland Hemort Vanda, Finland FO-nummer 0625905-6 DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV Planförslag 15.2.2013 Sida 1 (7) Sammandrag av planbeskrivningen
Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi. Kommuner
Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi Kommuner INRIKESMINISTERIETS PUBLIKATIONER 4/2007 INRIKESMINISTERIET PRESENTATIONSBLAD
STATSRÅDETS BESLUT OM REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN. Utfärdat efter anslag i Helsingfors den 13 november 2008
STATSRÅDETS BESLUT OM REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Utfärdat efter anslag i Helsingfors den 13 november 2008 Genom detta beslut reviderar statsrådet sitt beslut av den 30
Strategiska linjer i Östra Nylands landskapsplan 2040 Östra Nyland utvecklas till en ekoregion, lågkolintensivare trafik och boende samt miljöskydd
Utgångspunkter Beaktandet av kommunens tillväxtmål (35 000 nya invånare fram till år 2025) ställer planeringen av grön- och rekreationsområdena inför stora utmaningar: Viktiga grönförbindelser bevaras
Utvidgning av Kållby industriområde detaljplan. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:
Utvidgning av Kållby industriområde detaljplan Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599599404201606 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 4 3.
I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8
Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1
Centrum, båthamn PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
INGÅ KOMMUN 31.1.2012 DETALJPLANEÄNDRING Centrum, båthamn PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1. Allmänt Enligt 63 markanvändnings- och bygglagen ska ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt
Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren samt gatu-, rekreations- och specialområden
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING BILAGA _ BORGÅ Ölstens norra STADSDELEN 31 Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren 3218 3221 samt gatu-, rekreations- och specialområden Ändringen av detaljplanen gäller
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
HANGÖ STAD 1 PDB PLANENS NAMN UTGÅNGSPUNKTER PLANOMRÅDE Programmet för deltagande och bedömning (PDB) är en plan över förfarandet vid deltagande och växelverkan samt för hur planens konsekvenser skall
Ändring av Sandsund detaljplan, kv. 47 och 50. Planbeskrivning Plankod:
Ändring av Sandsund detaljplan, kv. 47 och 50 Planbeskrivning Plankod: 599406201501 2 Innehållsförteckning: 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.2 PLANOMRÅDETS
Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.
Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar
INGÅ, ÄNGÖ STRANDDETALJPLAN
1 LANTMÄTARE ÖHMAN Sten Öhman Sunnanvägen 7 10900 Hangö 044-2530464 sten.ohman@netsten.fi 22.9.2016 INGÅ, ÄNGÖ STRANDDETALJPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1. Planeringsområde och -situation Området
KORSHOLMS KOMMUN ÄNDRING AV STRANDDETALJPLAN PÅ HEMLANDSSKATAN FÖR KVARTER 6. Program för deltagande och bedömning
KORSHOLMS KOMMUN ÄNDRING AV STRANDDETALJPLAN PÅ HEMLANDSSKATAN FÖR KVARTER 6 23.5.2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVSIKTEN MED ETT DELTAGANDE OCH BEDÖMNINGSPROGRAM... 1 2 PLANEOMRÅDET... 1 3 INITIATIV OCH
PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING. Lantmätare Ab Öhman
PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING Lantmätare Ab Öhman BEHANDLINGSSKEDEN Meddelande om inledande av planläggning kungjorts i Pargas Kungörelser 29.1.2015
BORGÅ HEMBYGDSSAMLING OCH NYLANDS LANDSKAPSMATERIAL. Beståndspolitik
BORGÅ HEMBYGDSSAMLING OCH NYLANDS LANDSKAPSMATERIAL Beståndspolitik Borgå stadsbibliotek Nylands landskapsbibliotek 18.3.2015 Borgå stadsbibliotek Nylands landskapsbibliotek BORGÅ HEMBYGDSSAMLING OCH NYLANDS
Nylands förbund utvecklar metropollandskapet
Nylands förbund utvecklar metropollandskapet Vi blickar in i framtiden Nylands förbund är en framtidsmakare, som för samman kommunerna och landskapets övriga aktörer i samarbetssyfte. Vi är en strategisk
ALLMÄNT OM PLANERINGEN AV SKÄRGÅRDSOMRÅDET
Sibbo kommun Avdelning för teknik och miljö/ markanvändningsenheten PB 7 04131 SIBBO Ärende: Utlåtande gällande utkastet till delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo kommun. Hänvisning: Begäran
PARGAS STAD, UTÖ DELGENERALPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (Markanvändnings- och bygglag 63 )
PARGAS STAD, UTÖ DELGENERALPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (Markanvändnings- och bygglag 63 ) 18.6.2007, 18.2.2008, 19.4.2008, 22.10.2008, 6.4.2011, 17.6.2015 1. INLEDNING Programmet för deltagande
Esbo stad Protokoll 11. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.01.2017 Sida 1 / 1 5248/2016 10.02.02 Stadsstyrelsen 8 9.1.2017 11 Godkännande av delgeneralplanen Kera, område nr 132700 Beredning och upplysningar: Ville Ahvikko, tfn 043 825 3907 Heini
HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena
1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, HAIKO HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena Detaljplan för
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvidgning av Seitseminen nationalpark PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen syftar till att Seitseminen nationalpark, som inrättades
LOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN
LANTMÄTARE AB ÖHMAN Sten Öhman Sunnanvägen 7 10900 Hangö 044-2530464 sten.ohman@netsten.fi 12.11.2012; korrigerat 15.1.2015 LOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1. Planeringsområde