Sammanställning av de gällande landskapsplanerna för Nyland 2017 BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER. Nylands förbund

Transkript

1 Nylands förbund Sammanställning av de gällande landskapsplanerna för Nyland 2017 BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER

2 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Helsinki-Uusimaa Regional Council Esterinportti 2 B Helsinki Finland toimisto@uudenmaanliitto.fi uudenmaanliitto.fi

3 I den här publikationen har samlats de landskapsbeteckningar jämte beskrivningar och planeringsbestämmelser som gäller på Nylands område I den sista kolumnen i tabellen nedan finns en plankod som anger i vilken eller vilka planer beteckningen har använts. Beteckningen och dess beskrivning och planeringsbestämmelser anges i den här publikationen i samma format som då de senast har fastställts eller trätt i kraft genom landskapsstyrelsens beslut. I slutet av publikationen presenteras beteckningarna som berör Östersundoms landskapsplaneområde. Landskapsplan för Nyland Godkänd av landskapsfullmäktige Fastställd av miljöministeriet Etapplandskapsplan 1. för Nyland Godkänd av landskapsfullmäktige Fastställd av miljöministeriet vmk Etapplandskapsplan 2 för Nyland Godkänd av landskapsfullmäktige Fastställd av miljöministeriet Etapplandskapsplan 3 för Nyland Godkänd av landskapsfullmäktige Fastställd av miljöministeriet vmk Landskapsplan för Östra Nyland Godkänd av landskapsfullmäktige Fastställd av miljöministeriet Etapplandskapsplan 4 för Nyland Godkänd av landskapsfullmäktige Behandlingen av besvär som anförts över landskapsfullmäktiges beslut pågår vid Helsingfors förvaltningsdomstol. Landskapsstyrelsen beslutade att landskapsplanen träder i kraft innan den har vunnit laga kraft. 1

4 Instruktioner för läsaren: I landskapsplaner för Nyland används områdesreserverings-, objekts- och linjebeteckningar samt egenskapsbeteckningar och utvecklingsprincipbeteckningar. Med områdesreserveringsbeteckningar anges områdenas huvudsakliga användning och de utesluter varandra så att två olika områdesreserveringsbeteckningar inte kan gälla på ett och samma område. Rekreationsområde är till exempel en områdesreserveringsbeteckning. Objektsbeteckningar, som är jämförbara med områdesreserveringar, används för att ange områden som är små i förhållande till planens skala eller när det är ändamålsenligt att först i den mer detaljerade planeringen bestämma den noggrannare områdesavgränsningen. Objektsbeteckningar används till exempel för hamnområden. Om en objektsbeteckning är placerad på en områdesreserveringsbeteckning, berörs den också av planeringsbestämmelserna för områdesreserveringsbeteckningen. Med linjebeteckningar anges till exempel trafikförbindelser och samhällstekniska nätverk. Egenskapsbeteckningar används för att ange sådana särskilda egenskaper av betydelse åtminstone på landskapsnivå hos delområden som man vill bevara eller som ställer specialvillkor som måste beaktas när områdesreserveringen planeras. En egenskapsbeteckning används bland annat för att ange byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY). En egenskapsbeteckning kan förekomma tillsammans med andra planbeteckningar så att de överlappar varandra. En områdesreserveringsbeteckning anger den huvudsakliga markanvändningen men i den mer detaljerade planeringen måste även egenskapsbeteckningarna och planeringsbestämmelserna gällande dem beaktas. Med utvecklingsprincipbeteckningarna och de bestämmelser som hänför sig till dem anges i första hand områden och förbindelser som är av betydelse för den eftersträvade utvecklingen i landskapet, men som det på grund av landskapsplanens noggrannhetsgrad eller någon annan motsvarande orsak inte är ändamålsenligt att ange som en klart inriktad områdesreservering eller linjebeteckning på kartan. En utvecklingsprincipbeteckning kan förekomma tillsammans med en områdesreserveringsbeteckning och en egenskapsbeteckning så att de överlappar varandra. Utvecklingsprincipbeteckningar är bland annat utvecklingsprincipbeteckningen för område som ska förtätas. 2

5 Utvecklingsrekommendation för bosättning Åretruntbosättning ska i första hand styras till landskapsplanens områden för tätortsfunktioner, med tyngdpunkt på de områden som ska förtätas. Bosättning som riktar sig till områden utanför tätortsfunktioner ska planmässigt styras till byar. Vidsträckta områdeshelheter som har utvecklats till bostadsområden med stort invånarantal men som funktionellt förblivit ensidiga, utvecklas genom att deras funktionella struktur görs mångsidigare. Som utvecklingsmetoder används vid sidan av planering av markanvändningen stadspolitiska åtgärder varmed man från fall till fall förbättrar områdenas sociala och ekonomiska tillstånd och/eller närmiljöns tillstånd. Områdets samhällsstruktur förenhetligas med hjälp av åtgärder som stöder en bibehållen och bättre servicenivå, åtgärder som främjar uppkomsten av nya arbetsplatser samt genom att utveckla lokalcentrumen. Vid planeringen av nya områden undviker man att det uppstår vidsträckta områdeshelheter som är reserverade enbart för boende. Planeringsbestämmelse för vita områden i Helsingforsregionen Ett område för vilket inget särskilt användningsändamål har anvisats på landskapsplanekartan är i första hand avsett att användas för jord- och skogsbruk och binäringar som stöder det. Bostads- och arbetsplatsbyggande som riktar sig till området ska styras till områden för tätortsfunktioner och byar. I den mer detaljerade planeringen kan för området anvisas även annan markanvändning vars verkningar är av lokal betydelse. I den mer detaljerade planeringen ska landskapets och kulturmiljöns särdrag samt åker-, skogs- och andra naturområden av betydelse för jord- och skogsbruket, ekologin eller rekreationen utredas och beaktas och det ska undvikas att de splittras i onödan. Helsingforsregionen omfattar Borgnäs, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis. Utvecklingsrekommendation för vita områden utanför Helsingforsregionen Ett område för vilket inget särskilt användningsändamål har anvisats på landskapsplanekartan är i första hand avsett att användas för jord- och skogsbruk och binäringar som stöder det. Bostads- och arbetsplatsbyggande som riktar sig till området ska styras till områden för tätortsfunktioner och byar. I den mer detaljerade planeringen kan för området anvisas även annan markanvändning vars verkningar är av lokal betydelse. I den mer detaljerade planeringen ska landskapets och kulturmiljöns särdrag samt åker-, skogs- och andra naturområden av betydelse för jord- och skogsbruket, ekologin eller rekreationen utredas och beaktas och det ska undvikas att de splittras i onödan. Kommunerna utanför Helsingforsregionen är Askola, Borgå, Hangö, Högfors, Ingå, Lappträsk, Lojo, Lovisa, Mörskom, Pukkila, Raseborg och Sjundeå. 3

6 Planeringsbestämmelse som gäller hela området Den undre gränsen för storleken på en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse är m 2 -vy, om utredningar inte visar något annat och om det inte bestäms något annat i dessa planeringsbestämmelser. I den mer detaljerade planeringen ska de senaste uppgifterna över fasta fornlämningar i Museiverkets fornlämningsregister granskas samt behovet av arkeologiska utredningar utvärderas. Planeringsrekommendation som gäller hela området Det är möjligt att planera vindkraftsområden på lokal nivå utanför landskapsplanens vindkraftsområden. Det förutsätter att landskapsplanens centrala mål inte äventyras. Vid planeringen ska man ta i beaktande vindkraftsområdenas konsekvenser för miljön, i synnerhet konsekvenserna för landskapet, kulturmiljön, naturen och livsmiljön samt begränsningarna som trafiken medför. Vid planeringen av ett vindkraftsområde ska försvarsmakten höras. 4

7 Beteckning och Förklaring Beskrivning Planeringsbestämmelse Plankod Område för tätortsfunktioner byggnadsområden som förutsätter detaljerad planering och som reserveras för boende, serviceoch arbetsplats- samt andra tätortsfunktioner. Beteckningen innefattar trafikleder samt hamn-, service-, depå-, terminal-, bangårds- och andra motsvarande områden som behövs för trafiken, friluftsleder, cykel- och gångleder, lokalcentra, områden för samhällsteknisk försörjning, andra specialområden, lokala skyddsområden samt rekreationsoch parkområden inom tätorterna. Beteckningen Område för tätortsfunktioner hindrar inte att användningsändamålet för områden som används för jordoch skogsbruk vid behov bibehålls. Området planeras som ett område för boende, arbetsplatsfunktioner som passar ihop med sin omgivning samt för service och funktioner i anslutning därtill. I den mera detaljerade planeringen av området ska särskild uppmärksamhet fästas vid förenhetligande av samhällsstrukturen. Nybyggande och annan markanvändning ska genom planering anpassas till sin omgivning på ett sätt som stärker tätortens särdrag och tryggar miljö- och naturvärden samt beaktar områdets kulturhistoriska och landskapsliga särdrag. I den mera detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen. I planeringen av områdets användning ska det ses till att byggande eller annan användning varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till områdesreserveringen eller som ligger i närheten av området, och inte heller sådana buller- eller andra störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura vmk,, I den mera detaljerade planeringen av området ska man genom placeringen av funktioner och tillräckligt effektiv områdesanvändning främja en samhällsstruktur som stöder cyklande, gångtrafik och kollektivtrafik. I den mera detaljerade planeringen bör tillgången till daglig service, tillräckliga frilufts- och rekreationsmöjligheter samt cykeloch gångförbindelser till regionala rekreationsområden tryggas. I den mera detaljerade planeringen ska även verksamhetsbetingelserna för lokalcentra tryggas och vikt fästas vid att det finns tillräckliga möjligheter för dagligvaruhandeln att inleda närbutiksverksamhet. De undre gränserna för storleken på stora detaljhandelsenheter av regional betydelse är följande: Den undre gränsen för storleken på sådan detaljhandel som med hänsyn till affärens art av grundad anledning kan förläggas också utanför centrumområden, såsom bil-, järn-, möbel-, trädgårds- och lantbrukshandel, är i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla m 2 -vy, i Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgå, Raseborg, Sibbo, Tusby och Vichtis m 2 -vy, i Askola, Hangö, Ingå, Högfors, Lovisa, Borgnäs och Sjundeå m 2 -vy och i Lappträsk, Mörskom och Pukkila m 2 - vy, om utredningar inte visar något annat. I fråga om övrig specialvaruhandel är den undre gränsen för storleken i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla m 2 -vy, i Askola, Hangö, Hyvinge, Ingå, Träskända, Högfors, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Borgå, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Tusby och Vichtis m 2 -vy och i Lappträsk, Mörskom och Pukkila m 2 -vy, om utredningar inte visar något annat. I fråga om dagligvaruhandeln är den undre gränsen för storleken i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla m 2 - vy och i övriga kommuner i Nyland m 2 -vy, om utredningar inte visar något annat. Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. 5

8 I den mera detaljerade planeringen ska obebyggda stränder reserveras för allmän rekreation, ifall inte något särskilt behov förutsätter att området anvisas för annat bruk. I den mera detaljerade planeringen ska det anges hur friluftsleder som utmärkts på landskapsplanekartan fortsätter på området för tätortsfunktioner. I den mer detaljerade planeringen av området ska man trygga och ta i beaktande tillräckliga depåområden som krävs för att utveckla spår- och kollektivtrafiken. När annan markanvändning planeras på områden för existerande depåer ska det säkerställas att ersättande depåkapacitet har förverkligats innan verksamheten vid den existerande depån upphör. Område som ska förtätas Beteckningen är en utvecklingsprincipbeteckning. områden för tätorts- och centrumfunktioner som ska förtätas och som stöder sig på ett hållbart trafiksystem. Området ska planeras som ett område som stöder sig på kollektiv-, gång- och cykeltrafik och som ska bebyggas effektivare än det övriga området i den aktuella tätorten. När samhällsstrukturen förtätas ska uppmärksamhet fästas särskilt vid områdets särdrag och kulturmiljö, livsmiljöns kvalitet, att det ekologiska nätverket fungerar samt att det finns tillräckligt med närrekreationsområden., Reservområde för tätortsfunktioner eller arbetsplatsområden Beteckningen är en utvecklingsprincipbeteckning. områden för tätortsfunktioner eller arbetsplatsområden som förverkligas på lång sikt. I den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet i huvudsak förläggas mot slutet av den planeringsperiod som landskapsplanen omfattar. Kommunen definierar den ändamålsenliga tidpunkten för förverkligandet av området i förhållande till de andra tillgängliga områdena för tätortsfunktioner i tätorten eller kommunens delområde i fråga och beträffande arbetsplatser i förhållande till kommunens andra tillgängliga områden för arbetsplatsfunktioner. Område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik områden för tätortsfunktioner som stöder sig på nya spårtrafikstationer. För området gäller förutom planeringsbestämmelsen för område för tätortsfunktioner dessutom följande planeringsbestämmelse: I kommunens planläggning ska markanvändningen på området planeras och dimensioneras så att spårtrafikens verksamhetsbetingelser gynnas. Den nya stationens noggrannare placering bestäms i den mera detaljerade planeringen. Planeringen av en ny spårtrafikförbindelse och station ska kopplas samman med markanvändningen på området. I den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet av området kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya spårtrafikförbindelsen och stationen., Planeringen av en ny station vid en befintlig spårtrafikförbindelse ska kopplas samman med markanvändningen på området. I den mer detaljerade planeringen ska förverkligandet av området kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya stationen. Utvecklingsområde för stationstrakt som stöder sig på spårtrafik Beteckningen är en utvecklingsprincipbeteckning. områden som stöder sig på nya spårtrafikstationer och som förverkligas på lång sikt, i huvudsak efter den planeringsperiod som landskapsplanen omfattar. Före den mera detaljerade planeringen av området ska markanvändningen i området avgöras vid landskapsplanläggningen. På området bör inte planeras sådan områdesanvändning som förhindrar eller är till avsevärd olägenhet för områdets framtida användning som utvecklingsområde för stationstrakt som stöder sig på spårtrafik. By Med objektsbeteckningen anges byar av betydelse på landskapsnivå, till vilka styrs bostads- och arbetsplatsbyggande av betydande omfattning. Byarna enligt beteckningen utgör en central del av bynätverket i Byns läge och omfattning bestäms i den mera detaljerade planeringen. I den mera detaljerade planeringen är målet tätare bebyggelse än i det omgivande glesbygdsområdet. När byn planeras ska ordnandet av trafik och vattentjänster samt ekologiska förbindelser och kulturhistoriska och landskapliga särdrag beaktas. 6

9 landskapet med tanke på regionstrukturen. Område för service Med objektsbeteckningen anvisas objekt för social- och hälsovårdsservice samt annan motsvarande service utanför tätorterna. Området är i första hand reserverat för social- och hälsovårdens behov, annan motsvarande service av offentlig karaktär samt funktioner som stöder dessa. I planeringen av områdets användning ska det ses till att byggande eller annan användning varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till områdesreserveringen eller som ligger i närheten av området, och inte heller sådana buller- eller andra störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Område för service Med beteckningen anvisas områden och objekt för offentlig service och förvaltning som är av betydelse på landskapsnivå och av regionalt intresse och vilka ligger utanför samhällstrukturen. Området har i första hand reserverats för social- och hälsovårdens behov samt för motsvarande service av offentlig natur. Vid den mera detaljerade planeringen bör man fästa uppmärksamhet vid bevarandet av kulturmiljön. Område för centrumfunktioner Rikscentrum Område för centrumfunktioner Regioncentrum Med områdesreserveringsbeteckningen anges rikscentrum och området för service-, förvaltnings-, och andra funktioner på riksnivå och därtill hörande trafikområden och parker i Helsingfors huvudcentrum. Området kan omfatta även boende. Med objektsbeteckningen anvisas det ungefärliga läget för områden för regioncentrumorienterade service-, förvaltnings- och andra funktioner. Området kan omfatta även boende samt nödvändiga trafikområden och parker. Dessa planeringsbestämmelser gäller rikscentrum, region- och kommuncentra samt huvudstadsregionens områdescentra. Placeringen och omfattningen av områden för centrumfunktioner som angetts med objektsbeteckningen ska definieras i den mera detaljerade planläggningen så att områdena bildar en funktionellt enhetlig helhet med tyngdpunkten på centrumorienterade funktioner. I den mera detaljerade planeringen av området för centrumfunktioner ska uppmärksamhet fästas vid stadsbilden, trivseln, särprägeln samt fungerande gång- och cykelförbindelser och parkerings-, servicetrafik- och kollektivtrafikarrangemang. I planeringen ska tillräckliga områden anvisas för omstigningsplatser och anslutningsparkering för kollektivtrafiken. I den mera detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen. Område för centrumfunktioner Kommuncentrum/ Områdescentrum i huvudstadsregionen Objektsbeteckningarna för centrumfunktioner innefattar delvis eller helt kulturhistoriska områden eller objekt. Med objektsbeteckningen anvisas det ungefärliga läget för områden för centrumorienterade service-, förvaltnings- och andra funktioner i kommuncentra och huvudstadsregionens områdescentra. Området kan omfatta även boende samt nödvändiga trafikområden och parker. I den mera detaljerade planeringen ska man beakta kulturhistoriska och landskapliga särdrag samt trygga bevarandet av betydande landskaps- och kulturvärden även på områden och vid objekt som delvis eller helt blir under objektsbeteckningen för centrumfunktioner. De objekt som ingår i inventeringarna Kulturhistoriska miljöer av riksintresse (RKY 1993) och Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) räknas upp i slutet av denna handling. I planeringen av områden för centrumfunktioner ska det ses till att användning och förverkligande av centrumområdet inte orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten och vattennaturen i havsvikar på ett Natura 2000-område som gränsar till centrum eller ligger i dess närhet som avsevärt försämrar de naturvärden som ligger till grund för att området har tagits med eller är avsett att tas med i nätverket Natura Objektsbeteckningarna för centrumfunktioner innefattar delvis eller helt kulturhistoriska områden eller objekt. På alla områden för centrumfunktioner kan placeras stora detaljhandelsenheter av regional betydelse. När området planeras ska man förbereda sig på ett tillräckligt serviceutbud. Storleken på stora detaljhandelsenheter ska dimensioneras så att de passar ihop med sin omgivning. I den mera detaljerade planläggningen ska de dimensioneras och deras förverkligande tidsplaneras så att de inte har några betydande skadliga konsekvenser för de kommersiella tjänsterna i andra centrumområden och så att det ses till att handelns servicenät utvecklas på ett balanserat sätt. Förverkligandet av stora enheter ska tidsmässigt kopplas ihop med förverkligandet av omgivande tätortsfunktioner. 7

10 Våningsytan av stora detaljhandelsenheter i rikscentrum, i områdescentra i huvudstadsregionen (Grankulla, Mattby-Olars, Alberga, Hagalund, Esbo centrum, Esboviken, Myrbacka, Backas, Dickursby, Håkansböle, Björkby, Korso, Kivistö, Gamlas, Malm, Östra centrum och Hertonäs) samt i regioncentra (Hyvinge, Lojo, Ekenäs och Borgå) samt i kommuncentra (Kervo, Träskända, Skavaböle, Kyrkslätt, Klövskog, Lovisa, Nummela, Mäntsälä och Söderkulla) maximidimensioneras inte i landskapsplanen. Den sammanlagda våningsytan av stora detaljhandelsenheter som placeras på området för centrumfunktioner i Karis i Raseborg och Nickby i Sibbo, Hangö, Högfors och Nurmijärvi kyrkby får vara högst m 2 -vy i respektive centralort. Den sammanlagda våningsytan av stora detaljhandelsenheter som placeras på andra områden för centrumfunktioner får vara högst m 2 -vy i respektive centralort. Stor detaljhandelsenhet av regional betydelse Med objektsbeteckningen anges placeringsobjekt för stora detaljhandelsenheter av regional betydelse utanför områdena för centrumfunktioner. De utvecklas för sådan handel som kräver mycket utrymme, som inte konkurrerar med handel i centrum och som kunderna vanligtvis besöker sällan. På ett område som beteckningen utvisar kan i den mera detaljerade planeringen anvisas sådan detaljhandel av regional betydelse som med hänsyn till affärens art av grundad anledning också kan förläggas utanför centrumområden, såsom bil-, järn-, möbel-, trädgårds- och lantbrukshandel. Nya stora dagligvaruhandelsenheter av regional betydelse får anvisas enbart norr om Esbo centrum, i korsningen av Ring III och Åboleden (Gloms i Esbo), där dagligvaruhandel får anvisas på högst m 2 -vy, i vilket ingår maximidimensioneringen av den stora detaljhandelsenheten i Gloms. Maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter anges i en tabell som finns i slutet av landskapsplanens planeringsbestämmelser. Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. Placeringen och omfattningen av stora detaljhandelsenheter som angetts med objektsbeteckning ska definieras i den mera detaljerade planläggningen så att de bildar en tillräckligt omfattande funktionell helhet. En stor detaljhandelsenhet av regional betydelse får inte förverkligas innan omgivande områden för tätortsfunktioner eller arbetsplatsområden förverkligas. Dessutom ska det ses till att tjänsterna i mån av möjlighet kan nås med till fots, med cykel eller med kollektivtrafik samt att möjligheterna främjas att utveckla ett sådant servicenät där avstånden för uträttande av ärenden är skäliga och att de skadliga konsekvenserna av trafiken är så ringa som möjligt. Arbetsplatsområde betydande arbetsplatsområden utanför områden för tätortsfunktioner. Området reserveras i första hand för arbetsplatsbyggande. I den mera detaljerade planeringen ska ingen betydande ny bosättning anvisas till området. Ny bebyggelse och annan markanvändning ska anpassas till omgivningen på ett sätt som tryggar miljö- och naturvärdena samt beaktar områdets kulturhistoriska och landskapliga särdrag. I den mera detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen. De undre gränserna för stora detaljhandelsenheter av regional betydelse är följande: Den undre gränsen för sådan detaljhandel som med hänsyn till affärens art av grundad anledning kan förläggas också utanför centrumområden, såsom bil-, järn-, möbel-, trädgårdsoch lantbruksaffärer, är i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla m 2 -vy, i Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgå, Raseborg, Sibbo, Tusby och Vichtis m 2 -vy och i Askola, Hangö, Ingå, Högfors, Lovisa, Borgnäs och Sjundeå m 2 -vy och i Lappträsk, Mörskom och Pukkila m 2 -vy, om utredningar inte särskilt visar något annat. 8

11 Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. Logistikområde omfattande, sammanhängande områden för logistik och logistikintensiv industri. inte bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. Området planeras för logistikcenter och logistikintensiv industri samt för funktioner som stöder dem. I den mer detaljerade planeringen bör på området inte anvisas bosättning eller annan verksamhet som inte lämpar sig på området. På området ska planeras omfattande, sammanhängande områden för förverkligandet av stora logistikcenter. Nybyggande och annan markanvändning ska anpassas till sin omgivning på ett sätt som tryggar miljö- och naturvärdena samt beaktar områdets kulturhistoriska och landskapliga särdrag. I den mer detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen. Vid planeringen av områdets användning ska det ses till att byggandet eller användningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till områdesreserveringen eller ligger i närheten av den, och inte heller buller- eller andra störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Industriområde separata industriarbetsplatsområden som är belägna utanför den övriga samhällsstrukturen. Områden anvisas för sådana funktioner som på grund av verksamhetens karaktär, miljökonsekvenser eller någon annan orsak inte kan vara belägna i omedelbar närhet av bosättning. Området reserveras för byggande av industriarbetsplatser. På området kan i den mera detaljerade planeringen på grundval av närmare utredningar anvisas industrianläggningar med betydande miljökonsekvenser och/eller anläggningar som hanterar farliga kemikalier. Betydande miljöolägenheter skall förhindras med tekniska lösningar och/eller genom att tillräckliga skyddsområden anvisas. Till den del det på området lagras och/eller tillverkas bränsle eller andra farliga ämnen, ska de miljörisker som lagringen orsakar beaktas vid planeringen av området och dess närmiljö. Nybyggande och annan markanvändning ska anpassas till sin omgivning på ett sätt som tryggar miljö- och naturvärden samt beaktar områdets kulturhistoriska och landskapliga särdrag. I den mera detaljerade planeringen ska man beakta områdets kulturhistoriska och landskapliga särdrag. I den mera detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen., I planeringen av områdets användning ska det ses till att byggande eller annan användning varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till områdesreserveringen eller som ligger i närheten av området, och inte heller sådana buller- eller andra störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Industri- och lagerområde där en betydande anläggning för produktion eller lagring av farliga kemikalier finns / får placeras Med beteckningen anvisas områden där betydande anläggningar för produktion eller lagring av farliga kemikalier får placeras. Här avses huvudsakligen sådana anläggningar som omfattas av EUdirektivet om förhindrandet av storolyckor som förorsakas av farliga ämnen (det s.k. Seveso IIdirektivet). Avsikten är att verksamheten på området förverkligas på basis av en mera detaljerad planering vid vilken man beaktar säkerhetskraven för området. På området tillåts inte bosättning, fritidsbosättning och inte allmänna rekreationsområden. På området tillåts inte heller möteslokaler och områden avsedda för allmänheten, skolor, vårdinrättningar eller inkvarteringsrörelser. På området tillåts betydande anläggningar som producerar eller lagrar farliga kemikalier samt industrianläggningar som passar in i helheten. Placering av ny verksamhet till området eller betydande utvidgning får inte förorsaka en utvidgning av skyddszonerna (sv1 och sv2). Dessutom bör eventuella konsekvenser med tanke på storolyckor undersökas. De miljörisker som förorsakas av de 9

12 bränslen som lagras, behandlas eller produceras på området eller andra farliga ämnen bör beaktas i den mera detaljerade planeringen av den närmaste omgivningen. Vid planeringen av område för industri- och lagerområde där en betydande anläggning för produktion eller lagring av farliga kemikalier finns/får placeras ska det ses till att användningen av industriområdet inte har sådan skadlig inverkan på myrområdets vattenbalans och vattenkvalitet, havsvikarnas vattenkvalitet och vattennaturen inom Natura 2000-områden som gränsar till industriområdet eller ligger i närheten av det, att det betydligt försämrar de naturvärden på grund av vilkas skydd området införlivats i Natura 2000-nätverket. Rekreationsområde områden avsedda för allmän rekreation och friluftsliv. Beteckningen omfattar lokala leder som redan finns på rekreationsområdena och som är nödvändiga för att förenhetliga samhällsstrukturen. bygginskränkning enligt MBL 33 1 mom. i MBL. Området reserveras för allmän rekreation och friluftsliv. I den mer detaljerade planeringen av området ska man trygga förutsättningarna att använda området för rekreation, områdets tillgänglighet, en tillräcklig service- och utrustningsnivå samt miljövärdena och visa hur de friluftsleder som utmärkts på landskapsplanekartan fortsätter på rekreationsområdet. Vid planeringen av rekreationsområden skall uppmärksamhet fästas vid områdenas egenskaper som en del av det ekologiska nätverket samt deras betydelse för naturens mångfald. På ett rekreationsområde kan man i den mer detaljerade planeringen anvisa lokala leder samt anläggningar och konstruktioner för den samhällstekniska försörjningen som på grundval av en konsekvensbedömning är nödvändiga för att förenhetliga samhällsstrukturen. I planeringen av nödvändiga leder skall man trygga en så obehindrad och säker fortsättning som möjligt på rekreationsförbindelserna. Behov av grönförbindelse grönförbindelser och -områden som hör till nätverket av rekreationsområden och det ekologiska nätverket. I den mera detaljerade planeringen ska man se till att en förbindelse som angetts med beteckningen bibehålls eller förverkligas på ett sätt som tryggar rekreations- och friluftsmöjligheterna, områdets landskapsvärden, bevarandet av värdefulla naturobjekt samt olika arters möjligheter att röra sig. 1.vmk,, inte bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. Vid dimensioneringen av en grönförbindelse skall uppmärksamhet fästas vid förbindelsens betydelse som en del av det ekologiska nätverket samt vid samordningen av regionala och lokala rekreationsbehov, så att existerande obebyggda områden som reserverats eller som lämpar sig för rekreation i mån av möjlighet reserveras för rekreation i den mer detaljerade planläggningen. Naturskyddsområde områden som skyddats eller som är avsedda att skyddas med stöd av naturvårdslagen. Det är fråga om nationalparker, naturparker och andra naturskyddsområden. Som skyddsområden har också anvisats områden som hör till skyddsprogrammen samt områden som hör till programmet Natura 2000 till den del som det i samband med besluten har framförts att områdena skall förverkligas med stöd av naturvårdslagen. På områden som anvisats som skyddsområden får inte planeras åtgärder som äventyrar eller försämrar de natur- och miljövärden, på grund av vilka området har bildats till naturskyddsområde eller målet är att inrätta ett sådant. I den mer detaljerade planeringen av området ska anges hur friluftsleder som utmärkts på landskapsplanekartan fortsätter. På ett område som innehas av en myndighet kan myndigheten även på andra grunder än naturvårdslagen fatta beslut för att trygga skyddet av området. bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. 10

13 Skogsbruksdominerat område som är vidsträckt, sammanhängande och betydande för det ekologiska nätverket vidsträckta och sammanhängande skogsområden som huvudsakligen används för skogsbruk och som är av betydelse för landskapets ekologiska nätverk. Förutom för det huvudsakliga ändamålet används områdena även för andra ändamål, t.ex. jordbruk, byggande av glesbygdskaraktär och semesterboende. Skötseln och användningen av skogarna i området grundar sig på skogslagens bestämmelser. Vid planeringen av området skall skogsbrukets och andra landsbygdsnäringars verksamhets- och utvecklingsförutsättningar tryggas. Man skall trygga att området förblir sammanhängande genom att undvika att området splittras av annan markanvändning så att det uppstår framkomlighetshinder med omfattande, permanenta eller långvariga verkningar i förhållande till områdets storlek. I den mera detaljerade planeringen kan utgående från konsekvensbedömning på ett MLY-område anvisas lokala leder och anordningar och konstruktioner för samhällsteknisk försörjning som är nödvändiga för att förenhetliga samhällsstrukturen. Vid planeringen av nödvändiga leder skall en så obehindrad och säker fortsättning som möjligt på de ekologiska förbindelserna tryggas. 1.vmk, Specialområde Med beteckningen anvisas områden som har ett bestämt särskilt användningsändamål och där möjligheterna att röra sig eventuellt är begränsade. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för områdena. Specialområde för samhällsteknisk försörjning Med beteckningen anvisas anläggningar eller konstruktioner för samhällsteknisk försörjning eller energiförsörjning. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för områdena och objekten. Vid planeringen av området och vid förverkligandet av verksamheten ska betydande miljöstörningar förhindras med tekniska lösningar eller tillräckliga skyddsområden. Område för samhällsteknisk försörjning Med beteckningen anvisas områden för anläggningar som betjänar den samhällstekniska försörjningen, i synnerhet vattentjänsterna. Betydande miljöolägenheter skall förhindras med tekniska lösningar och/eller genom att tillräckliga skyddsområden anvisas. Området för anläggningen definieras närmare i den mera detaljerade planeringen. Område för samhällsteknisk försörjning Med beteckningen anvisas ett område för Blombackens avloppsreningsverk i Esbo. Det reningsverksområde som anvisats med objektbeteckningen definieras närmare i den mera detaljerade planeringen. Betydande miljöolägenheter ska förhindras med tekniska lösningar och/eller genom att tillräckliga skyddsområden anvisas. Planeringen får inte försämra det omgivande områdets naturvärden. Planeringen ska trygga användningen av det omgivande området för rekreation, det ekologiska nätverket och friluftsledernas kontinuitet samt deras förbindelser även utanför området. Reningsverket bör planeras så att det uppkommer så få konstruktioner som möjligt som fungerar som rörelsehinder. 3.vmk Sträckningen för direktbanan Esbo-Salo och förutsättningarna att bygga banan ska tryggas i planeringen. Dessutom ska det beaktas att trafikarrangemangen på reningsverksområdet kan knytas ihop med det omgivande trafiknätet. Område för energiförsörjning anläggningar eller konstruktioner som betjänar energiförsörjningen. Till områdesreserveringsbeteckningen hänför sig bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. För områden som angetts med objektsbeteckning definieras områdets exakta placering och omfattning i den mera detaljerade planeringen. Området reserveras för energiförsörjningens behov. Betydande miljöolägenheter ska förhindras med tekniska lösningar och/eller genom att tillräckliga skyddsområden anvisas. Om området på Hanaholmen i Helsingfors slutar att användas som kraftverksområde, reserveras det som område för tätortsfunktioner. På området kvarstår reserveringen för en stor transformatorstation oberoende av om kraftverket eventuellt flyttas. 1.vmk, 11

14 Område eller ogjekt för energiförsörjning Med beteckningen anvisas andra anläggningar eller konstruktioner för energiförsörjningen än kärnkraftverk. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för området. Vid planeringen av området och vid ibruktagandet av det ska betydande miljöstörningar förhindras med tekniska lösningar och tillräckliga skyddsområden. I verksamheten på området bör man beakta säkerhetskraven för området. På området får man inte placera kärnkraftverk. Område för energiförsörjning, på vilket man får placera kärnkraftverk Med beteckningen anvisas område för energiförsörjning, på vilket man får placera kärnkraftverk. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för området. Vid planeringen av området och vid ibruktagandet av det ska betydande miljöstörningar förhindras med tekniska lösningar och tillräckliga skyddsområden. I verksamheten på området bör man beakta säkerhetskraven för området. Före området förverkligas bör utreda konsekvenserna av ibruktagandet av området för energiförsörjning och begränsningar i anslutning till en eventuell skyddszon och annan verksamhet. Område för avfallshantering Med beteckningen anvisas anläggningar, konstruktioner och områden för mottagning, behandling och slutdeponering av avfall. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för området. På område för avfallshantering kan man slutdeponera avfall. Vid den mera detaljerade planläggningen kan på avfallshanteringsområdet anvisas företags- och industriverksamhet för återvinning, utnyttjande och förädling av avfallsråvaror. Användningen av område för avfallshantering bör planeras så att en eventuell stenbrytningsverksamhet tidsmässigt och områdesmässigt sammanjämkas med avfallshanteringsverksamheten. Område för avfallshantering områden som reserverats för mottagning, hantering och/eller slutdeponering av avfall. Till områdesreserveringsbeteckningen hänför sig bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. För område som angetts med objektsbeteckning definieras områdets exakta placering och omfattning i den mera detaljerade planeringen. Området reserveras för avfallshanteringens behov. För att minska miljöolägenheterna skall ett tillräckligt skyddsområde tryggas vid planeringen av området. På området eller i dess omedelbara närhet kan i den mera detaljerade planeringen anvisas företags- och industriverksamhet som ansluter sig till utnyttjande av avfallsmaterial eller som annars lämpar sig för området. Områdets användning skall planeras så att på områden där det med egenskapsbeteckning har angetts att det finns stenmaterialstillgångar som är av betydelse för stenmaterialsproduktionen i landskapet samordnas eventuell täktverksamhet tids- och områdesmässigt med avfallshanteringsfunktionerna. 1.vmk På ett EJ1-område där det med objektsbeteckning har angetts att även ett område för avfallshantering och energiförsörjning EJ/EN placeras skall möjligheterna att förverkliga området för avfallshantering och energiförsörjning EJ/EN tryggas i den mera detaljerade planeringen. Område för avfallshantering, vars verksamhet som avstjälpningsplats för samhällsavfall har upphört stängda avstjälpningsplatser för samhällsavfall där annan avfallshanteringsverksamhet kan fortsätta. Sådana funktioner är t.ex. omlastnings- och återvinningsstationer samt företags- och industriverksamhet i anslutning till utnyttjande av avfallsmaterial. I den mera detaljerade planeringen kan området reserveras som ett område för samhällsteknisk försörjning där avfallshanteringsfunktioner samt företagsverksamhet som ansluter sig till utnyttjande av avfallsmaterial eller som annars lämpar sig för området kan placeras. Området får dock inte anvisas som slutdeponeringsområde för samhällsavfall. 1.vmk Område reserverat för slutdeponering av överskottsjord områden som reserveras för hantering, lagring och slutdeponering av sprängsten och ren överskottsjord. Till områdesreserveringsbeteckningen hänför sig bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. Området reserveras för hantering, lagring och slutdeponering av sprängsten och ren överskottsjord. För att minska miljöolägenheterna skall ett tillräckligt skyddsområde tryggas vid planeringen av området. På området eller i dess omedelbara närhet kan i den mera detaljerade planeringen anvisas företagsverksamhet som ansluter sig till utnyttjande av dessa material eller som annars lämpar sig för området. 1.vmk För område som angetts med objektsbeteckning definieras Områdets användning skall planeras så att på områden där det med egenskapsbeteckning har angetts att det finns 12

15 områdets exakta placering och omfattning i den mera detaljerade planeringen. stenmaterialstillgångar som är av betydelse för stenmaterialsproduktionen i landskapet samordnas funktionerna tids- och områdesmässigt. På ett EJ3-område där det med objektsbeteckning har angetts att även ett område för avfallshantering EJ1 placeras skall möjligheterna att förverkliga området för avfallshantering EJ1 tryggas i den mera detaljerade planeringen. Område reserverat för slutdeponering av överskotsjord och som efter användningen reserveras för rekreation och friluftsliv områdes om reserveras för hantering, lagring och slutdeponering av sprängsten och ren överskottsjord. Efter att verksamheten upphört iståndsätts områdena så att de betjänar rekreationens och friluftslivets behov. För område som angetts med objektsbeteckning definieras områdets exakta placering och omfattning i den mera detaljerade planeringen. Området reserveras för hantering, lagring och slutdeponering av sprängsten och ren överskottsjord. Efter att verksamheten upphört reserveras området för rekreation och friluftsliv, vilket skall beaktas i planeringen av området och fyllnadsverksamheten. 1.vmk Område för avfallshantering och energiförsörjning alternativa förläggningsplatser för anläggningar som betjänar energiförsörjningen och avfallshanteringen. En eller flera av anläggningarna kan förverkligas. I den mera detaljerade planeringen kan området reserveras för ett kraftverk som använder avfallsbränsle. I den mera detaljerade planeringen kan på området placeras även andra avfallshanterings- och/eller energiförsörjningsfunktioner, men inte en slutdeponeringsplats för avfall med undantag för Käringmossen i Esbo. 1.vmk Med beteckningen har angetts Långmossebergen i Vanda, Stensböle i Helsingfors, Gerknäs i Lojo samt Käringmossen och Juvamalmen i Esbo. Försvarsmaktens område garnisons-, övnings- och motsvarande områden som är i försvarsmaktens permanenta bruk och där möjligheterna att röra sig kan vara begränsade av säkerhets- o.d. skäl. I enlighet med miljöministeriets beslut om fastställande av etapplandskapsplan 2 för Nyland ( ) förblir beskrivningen till planbeteckningen EP som ingår i landskapsplanen för Nyland i kraft på Regementsparkens område i Tusby: sådana garnisons-, övnings- och motsvarande områden som är i försvarsmaktens permanenta bruk och dit allmänheten har begränsat tillträde. Området reserveras för försvarsmaktens bruk. Om områden i Sandhamn i Helsingfors och Dragsvik i Raseborg som är i nära anslutning till områden för tätortsfunktioner frigörs från försvarsmaktens användning, reserveras de frigjorda delarna som område för tätortsfunktioner. I enlighet med miljöministeriets beslut om fastställande av etapplandskapsplan 2 för Nyland ( ) förblir beskrivningen till planbeteckningen EP som ingår i landskapsplanen för Nyland i kraft på Regementsparkens område i Tusby: Området reserveras för försvarsmaktens bruk. Om områden i Sandhamn i Helsingfors, Dragsvik i Ekenäs och Skavaböle (Hyrylä) i Tusby som är i nära anslutning till områden för tätortsfunktioner frigörs från försvarsmaktens användning, reserveras de frigjorda delarna som område för tätortsfunktioner. Försvarsmaktens område Med beteckningen anvisas sådana områden som permanent används av försvarsmakten och till vilka allmänhetens tillträde är begränsad. Området reserveras för försvarsmakten. 13

16 Försvarsmaktens område, vars sekundära användningsändamål är rekreation, turism och/eller utbildning försvarsmaktens områden, vilkas sekundära användningsändamål är rekreation, turism och/eller utbildning. Området reserveras för försvarsmaktens bruk. Ifall området frigörs från försvarsmaktens användning, reserveras det för rekreation, turism och/eller utbildning. I den mera detaljerade planeringen ska bevarandet av kulturmiljöoch naturvärden beaktas. Naturskyddsområde i försvarsmaktens bruk ett område i Hindsby i Sibbo och ett område i Syndalen i Hangö som hör till naturskyddsområden och som används av försvarsmakten och till vilka allmänhetens tillträde är begränsat. Området är primärt ett naturskyddsområde på vilket man bör beakta de behov som försvarsmakten har på området. Specialområde, vars användningsändamål är avsett att definieras i den mera detaljerade planläggningen specialområden i Kulmakorpi som gränsar till Käringmossens avstjälpningsplats i Esbo och i Lavango som gränsar till flygfältsområdet i Vanda. För områdena kan planeras flera olika specialfunktioner som passar ihop med den omgivande markanvändningen. Området reserveras för specialanvändning. Vid planeringen av området skall uppmärksamhet fästas vid att de funktioner som placeras på området passar ihop med den omgivande markanvändningen. Område eller objekt för skjutbana Med beteckningen anvisas skjutbanor av intresse för landskapet eller av regionalt intresse. Vid planeringen av området bör man beakta de krav som de olika skjutgrenarna ställer på området. Vid planeringen av området och vid förverkligandet bör man förhindra betydande miljöstörningar genom tekniska lösningar och/eller tillräckliga skyddszoner. På områdena bör man fästa speciell uppmärksamhet på skyddet av grundvattnet. Vid planeringen av område för skjutbana bör man beakta områdets naturvärden och bevarandet av kulturmiljöns särdrag. Skjutbana skjutbanor som är av betydelse på landskapsnivå eller som utvecklas till sådana. I den mera detaljerade planeringen kan på området anges en skjutbana av betydelse på landskapsnivå. I den mera detaljerade planeringen skall det buller som skjutbanan orsakar i sin omgivning utredas och beaktas. 1.vmk Betydande miljöolägenheter skall förhindras med tekniska lösningar och/eller genom att tillräckliga skyddsområden anvisas. Motorsportbana motorsportbanor som är av betydelse på landskapsnivå eller som utvecklas till sådana. I den mera detaljerade planeringen kan på området anges en motorsportbana av betydelse på landskapsnivå. I den mera detaljerade planeringen skall det buller som motorsportbanan orsakar i sin omgivning utredas och beaktas. 1.vmk Betydande miljöolägenheter skall förhindras med tekniska lösningar och/eller genom att tillräckliga skyddsområden anvisas. Täktområde för stenmaterial Med beteckningen anvisas områden för täkt av ås och stenmaterial. Täkten av ås- och stenmaterial grundar sig på bestämmelserna i marktäktslagen. (EO) När täktverksamheten på området planeras ska speciell uppmärksamhet fästas vid grundvattenskydd, iståndsättandet av området, anvisandet av tillräckliga skyddsområden till den närmaste bebyggelsen, fungerande trafikförbindelser för den tunga trafiken samt att man använder så bra tekniska och andra tillvägagångssätt som möjligt för att minska verksamhetens skadliga inverkan på miljön. 14

17 Område med betydande stenmaterialstillgångar områden där det finns grus-, sand- eller bergmaterialstillgångar som är av betydelse för landskapets stenmaterialsförsörjning. Avgränsningarna av områdena är ungefärliga och de preciseras när täktförutsättningarna bedöms på det sätt som marktäktslagen förutsätter. När markanvändningen i området planeras skall uppmärksamhet fästas vid att förutsättningarna för stenmaterialstäkt bibehålls. När stenmaterialstäkten planeras och genomförs skall områdets egentliga användningsändamål, som angetts i landskapsplanen eller i en annan plan med rättsverkningar, beaktas. 1.vmk Trafikområde områden för hamnverksamhet, flygverksamhet och annan luftfart som är av betydelse på internationell nivå samt övrig verksamhet i anslutning därtill. På Helsingfors-Vanda flygplats är den undre gränsen för storleken på stora detaljhandelsenheter av regional betydelse följande: - Den undre gränsen för övrig specialvaruhandel är m 2 -vy, om utredningar inte visar något annat. - Den undre gränsen för dagligvaruhandel är m 2 -vy, om utredningar inte visar något annat. bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. Hamn områden för hamnfunktioner av betydelse på nationell och landskapsnivå samt övrig verksamhet i anslutning därtill. Hamnområdets exakta placering och omfattning definieras i den mer detaljerade planeringen. inte bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. Gästhamn gästhamnar utanför huvudstadsregionen som redan finns eller som skall utvecklas och som är av betydelse för utvecklingen av nätverken för båtlivet i landskapet. Gästhamnsområdets exakta placering och omfattning definieras i den mera detaljerade planeringen. Småbåtshamn Med beteckningen anvisas småbåtshamnar och områden som ingår i nätverk för båttrafik och är av intresse på riksnivå och landskapsnivå samt av regionalt intresse. Området reserveras för småbåtstrafikens behov samt för allmän rekreation. Vid planeringen av området bör man trygga småbåtstrafikens behov, områdets nåbarhet samt miljövärdena. Flygplats eller flygfält flygplatser och flygfält med små områdesbehov. Flygplats- eller flygfältsområdes exakta placering och omfattning definieras i den mer detaljerade planeringen. Användningen av området ska planeras så att verksamheten orsakar så små miljöolägenheter som möjligt. inte bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. 15

18 Motorled Riksväg / stamväg Regional väg motorvägar och motortrafikleder samt motorgator. bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. riks- och stamvägar samt gator som ansluter sig till dem. bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. regionala vägar och gator som anslutar sig till dem. bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. En vägförbindelse som utmärkts på landskapsplanekartan kan i den mer detaljerade planeringen på tillräckliga grunder ges en tekniskt eller funktionellt lägre klass. I vägplaneringen ska regionala frilufts-, rekreations och grönförbindelsebehov, naturskyddet, kulturmiljön, landskapet, skyddet av grund- och ytvatten samt olika arters möjligheter att röra sig beaktas. När en väg, led eller anslutning planeras ska det ses till att den varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana buller- eller andra störningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till trafikleden eller som ligger i närheten av den som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura 2000., Förbindelseväg förbindelsevägar och gator som ansluter sig till dem, vilka förbinder områden för tätortsfunktioner och byar med vägnät av högre klass. bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. Planskild anslutning de planskilda anslutningar som förbinder vägar och gator som anges i landskapsplanen. bygginskränkning med stöd av MBL 33 mom. Huvudbana huvudbanorna. bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. I banplaneringen ska regionala frilufts-, rekreations- och grönförbindelsebehov, naturskyddet, kulturmiljö- och landskapsvärden, skyddet av grund- och ytvatten samt olika arters möjligheter att röra sig beaktas. I banplaneringen ska det ses till att trafikleden varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana buller- eller andra störningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till trafikleden eller som ligger i närheten av den som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med eller är avsett att tas med i nätverket Natura Förbindelsebana förbindelsebanor. bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. I banplaneringen ska regionala frilufts-, rekreations- och grönförbindelsebehov, naturskyddet, kulturmiljö- och landskapsvärden, skyddet av grund- och ytvatten samt olika arters möjligheter att röra sig beaktas. Bana för regional trafik banor för regional persontrafik och regionala metrospår. bygginskränkning med stöd av mom MBL. I banplaneringen skall regionala frilufts-, rekreations- och grönförbindelsebehov, naturskyddet, kulturmiljön, skyddet av grundvatten samt olika arters möjligheter att röra sig beaktas. 16

19 Trafiktunnel en tunnelsträcka på vägen eller banan. bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. Tunnelbeteckningen anger en sådan tunnelsträcka på en trafikled som är nödvändig för samhällsstrukturen i regionen, naturmiljön, möjligheterna till friluftsliv och olika arters möjligheter att röra sig obehindrat. I den mera detaljerade planeringen ska natur-, kulturmiljö- och landskapsvärden samt skyddet av grund- och ytvatten beaktas. I planeringen av trafiktunneln ska det ses till att byggandet eller användningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på trafiktunnelns sträckning eller i närheten av den, och inte heller andra sådana störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Trafiktunnel, riktgivande sträckning ett riktgivande tunnelavsnitt på en väg eller bana. inte bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. Tunnelbeteckningen anger den riktgivande placeringen av en tunnelsträcka på en trafikled. Tunnelns exakta placering definieras i den mer detaljerade planeringen. I den mer detaljerade planeringen ska natur-, kulturmiljö- och landskapsvärden samt skyddet av grund- och ytvatten beaktas. I planeringen av trafiktunneln ska det ses till att byggandet eller användningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på trafiktunnelns sträckning eller i närheten av den, och inte heller andra sådana störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura 2000., Trafikled betecknad med streckad linje anger en alternativ eller riktgivande sträckning alternativa sträckningar för trafikleder när det finns flera användbara sträckningsalternativ i landskapsplanen. Med beteckningen för riktgivande sträckning anges en trafikled när dess exakta placering inte är avgjord. inte bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. I väg- och banplaneringen ska regionala frilufts-, rekreations- och grönförbindelsebehov, naturskyddet, kulturmiljön, skyddet av grund- och ytvatten samt olika arters möjligheter att röra sig beaktas. I väg- och banplaneringen ska det ses till att trafikleden varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt orsakar sådana skadliga verkningar för grundvattnet, vattenföringen, vattennaturen, vattenområdenas bottenförhållanden, buller- eller andra störningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till trafikleden eller som ligger i närheten av den som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura 2000., Behov av trafikförbindelse behov av trafikförbindelser samt behov av att utveckla trafikförbindelserna mellan Helsingfors och Tallinn inklusive färj-, spår- och helikopterförbindelser. Följande förbindelser ska i första hand planeras som kollektivtrafikförbindelser: från Helsingfors centrum till Degerö från Söderkulla i Sibbo mot Borgå från Stensvik i Esbo mot Kyrkslätt från Klövskog i Nurmijärvi till Rajamäki Omstigningsplats för kollektivtrafiken Med objektsbeteckningen anges den ungefärliga placeringen för omstigningsplatser för kollektivtrafiken av regional betydelse utanför områdena för centrumfunktioner. I den mera detaljerade planeringen ska på området reserveras smidiga rutter för kollektivtrafik och tillräckliga områden för omstigningshållplatser där man smidigt kan byta mellan olika kollektivtrafikformer och -linjer. 17

20 Anslutningsparkeringsplats Med objektsbeteckningen anges den ungefärliga placeringen för anslutningsparkeringsområden av regional betydelse utanför områdena för centrumfunktioner. I den mera detaljerade planeringen ska på området reserveras tillräckligt med utrymme för anslutningsparkering samt korta och smidiga förbindelser ordnas från anslutningsparkeringsområdet till hållplatser och mellan hållplatspar. Tvärgående kollektivtrafikförbindelse i huvudstadsregionen Beteckningen är en utvecklingsprincipbeteckning. de viktigaste tvärgående kollektivtrafikförbindelserna i huvudstadsregionen. Förbindelsen kan förverkligas som antingen spår- eller bussförbindelse. Förbindelsernas noggrannare placering definieras i den mera detaljerade planeringen så att de stärker den nätverksliknande strukturen i huvudstadsregionen. Förbindelsen ska planeras så att den ansluter till kollektivtrafiken inom och till huvudstadsregionen på omstigningsplatser inom kollektivtrafiken. Fartygsled de mest betydande fartygslederna på internationell, nationell och landskapsnivå. bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. Småbåtsled basfarleder för båttrafik av regional betydelse. bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL Friluftsled friluftsleder av betydelse på landskapsnivå och regional nivå utanför områdena för tätortsfunktioner, naturskyddsområdena och rekreationsområdena. Beteckningen är riktgivande och sträckningen anger i första hand behovet av en förbindelse. I den mer detaljerade planeringen ska man trygga förutsättningarna för att förverkliga friluftslederna som ett fungerande system av rutter på landskapsnivå och regional nivå. I den mera detaljerade ruttplaneringen skall man sträva efter att utnyttja möjligheterna att använda befintliga vägar och stigar. I tätorter och på rekreationsområden skall friluftslederna dras utmed leder för friluftsliv och lätt trafik inom områdena., 400 kv kraftledning 400 kv kraftledning, riktgivande sträckning kraftledningar för 400 kv. bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. Med en streckad linje anges riktgivande sträckningar för kraftledningar för 400 kv. I planeringen av sträckningarna för kraftledningar och likströmskablar ska det ses till att sträckningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana negativa verkningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på sträckningen eller i närheten av denna som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att område har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura vmk 110 kv kraftledning kraftledningar för 110 kv. bygginskränkning med stöd av 33 1 mom. MBL. 18

21 110 kv kraftledning riktgivande streckning Med en streckad linje anges riktgivande sträckningar för kraftledningar för 110 kv. inte bygginskränkning enligt MBL 33 1 mom. 1.vmk, Estlink 1 det ungefärliga läget för likströmskabeln Estlink 1. bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. Estlink 2 det ungefärliga läget för likströmskabeln Estlink 2. bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. 110 kv kraftledning eller betydande undervattenskabel, behov av förbindelse Med beteckningen för behov av förbindelse anges sådana behov av förbindelse för kraftledningar för 110 kv eller betydande undervattenskablar beträffande vilka det inte är möjligt att ange en riktgivande eller alternativ sträckning. Råvattentunnel Päijänne-tunneln samt andra råvattentunnlar. Till beteckningen hänför sigbygginskränkning med stöd av 33 i mom. MBL. I tunnelns omedelbara närhet skall vid planeringen av områdesanvändningen och åtgärder beaktas att tunneln eller vattenkvaliteten inte får äventyras. Vattenledning Med beteckningen anvisas Lovisanejdens vatten Ab:s huvudvattenledning vilken är av intresse på landskapsnivå och av regionalt intresse. Bygginskränkning enligt MBL 33 hänför sig till beteckningen. I vattenledningens omedelbara närhet bör man vid planeringen av markanvändningen och åtgärder se till att man inte äventyrar vattenledningen eller vattenkvaliteten på något sätt. Avloppstunnel Med beteckningen anvisas den avloppstunnel som hör till mellersta Nylands havsavloppssystem samt utloppstunnlarna från huvudstadsregionens avloppsreningsverk. bygginskränkning med stöd av 33 1 mom. MBL. Avloppsledning betydande regionala avloppsledningar. I planeringen av en avloppsledning ska det ses till att byggandet eller användningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket 19

22 bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. och som ligger på avloppsledningens sträckning eller i närheten av den, och inte heller andra sådana störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Transportavlopp Med beteckningen anvisas transportavlopp. Bygginskränkning enligt MBL 33 hänför sig till beteckningen. Riktgivande sträckning för avloppsledning. Med en streckad linje anges riktgivande sträckningar för betydande regionala avloppsledningar. inte bygginskränkning enligt MBL 33 1 mom. I planeringen av en avloppsledning ska det ses till att byggandet eller användningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på avloppsledningens sträckning eller i närheten av den, och inte heller andra sådana störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Riktgivande sträckning för avloppsledning Med en streckad linje anges riktgivande sträckningar för betydande regionala avloppsledningar. När en avloppsledning och reservutloppsförbindelser planeras ska betydande olägenheter som orsakas naturvärdena och miljön förhindras med tekniska lösningar. När en avloppsledning och reservutloppsförbindelser planeras ska det ses till att byggandet eller användningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana skadliga verkningar för vattenkvaliteten, vattenmängden, vattenbalansen, vattenvegetationen eller vattenområdets bottenförhållanden på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på avloppsledningens sträckning, reservutloppsförbindelserna eller i närheten av dem, och inte heller andra sådana störningar som avsevärt försämrar de naturvärden hos området har tagits med eller är avsett att tas med i nätverket Natura vmk Förbindelsebehov för fjärrvärmeledning Med beteckningen anvisas förbindelsebehovet ör fjärrvärmeledningen från Sköldvik till Nordsjö. Naturgashuvudledning Riktgivande sträckning för naturgashuvudledning Medbeteckningen anges naturgasledningar med högt tryck (över 40 bar) bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. riktgivande sträckning för naturgasledningar med högt tryck (över 40 bar). inte bygginskränkningen enligt 33 1 mom. i MBL. Vid planeringen av områdesanvändningen skall föreskrifterna om skyddsavstånd för naturgasrörsystem beaktas. I planeringen av sträckningarna för naturgashuvudledning skall det ses till att sträckningen varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana negativa verkningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som ligger på sträckningen eller i närheten av den som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura vmk, Behov av förbindelse för naturgashuvudledning Med beteckningen anvisas förbindelsebehovet för en naturgasledning till Sköldvik industriområde. För förbindelsen för en ny naturgasledning ska i första hand utredas möjligheten att dra gasledningen parallellt med den ledning som går från Sköldvik till ventilstationen i Mårtensby i Sibbo. Naturgasledningens sträckning och byggandet av ledningen definieras i den mer detaljerade planeringen. 20

23 Riktgivande sträckning för oljehuvudledning en riktgivande sträckning för en oljehuvudledning. I områdesplaneringen ska den riktgivande sträckningen av oljehuvudledning beaktas. Område lämpligt för produktion av vindkraft Med egenskapsbeteckningen anges områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion och är betydelsefulla på landskapsnivå. Med ett område som lämpar sig för vindkraftsproduktion på landskapsnivå avses ett område där det är möjligt att placera minst 10 vindkraftsenheter. inte bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. Vindkraftsområdenas placering och omfattning samt förutsättningarna att förverkliga dem utreds och definieras i den mer detaljerade planeringen. Vid den mer detaljerade planeringen ska man tag i beaktande vindkraftsområdenas konsekvenser för miljön, i synnerhet konsekvenserna för landskapet, kulturmiljön, naturtyperna, arterna och livsmiljön, begränsningarna som trafiken medför samt samkonsekvenserna tillsammans med andra vindkraftsprojekt. Vid den mer detaljerade planeringen av ett vindkraftsområde och vid avgörande om antalet vindkraftsenheter som ska förläggas till området ska områdets läge och betydelse som häcknings-, födooch viloplats samt genomflyttningsområde för fåglar beaktas. Då användningen av området planeras och antalet vindkraftverk som förläggs till området avgörs ska det ses till att byggandet eller annan användning varken ensam eller granskad tillsammans med andra projekt och planer orsakar sådana störningar på ett område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet föreslagit för nätverket och som gränsar till områdesreserveringen eller som ligger i närheten av den som avsevärt försämrar de naturvärden hos området vilkas skydd ligger till grund för att området har tagits med i eller är avsett att tas med i nätverket Natura Särskild uppmärksamhet ska fästas vid sådana naturvärden som grundar sig på ett Naturaområdes betydelse som fåglarnas häcknings-, födo- och viloplats. I planeringen ska bevarandet av landskaps- och kulturmiljövärden på riksnivå tryggas. Vid planeringen av området ska försvarsmakten höras. Vid planeringen av området ska försvarsmaktens verksamhetsförutsättningar tryggas och uppmärksamhet särskilt fästas vid begränsningar som tryggandet av försvarsmaktens radaranläggningar och radioförbindelser medför. För vattenförsörjning viktigt ytvattensområde ytvattensområden med värdefulla egenskaper som kan vara eller som är viktiga för samhällenas vattenförsörjning. I den mera detaljerade planeringen skall vattenvårdsaspekterna beaktas så att vattenområdets användning för vattenförsörjning inte äventyras. Grundvattenområde grundvattenområden med värdefulla egenskaper som kan vara eller som är viktiga för samhällenas vattenförsörjning. De åtgärder som berör området skall planeras så att de inte permanent minskar grundvattnet eller försämrar dess kvalitet. Flygbullerområde 1 det bullerområde för Helsingfors Vanda flygstation fär bullernivån L DEN är dba. På området får inte i den mera detaljerade planeringen anvisas ny verksamhet som är känslig för störande buller. Det är möjligt att bevara och komplettera den bosättning och annan verksamhet som är känslig för störande buller som redan finns på området. Flybullerområde 2 det bullerområde för Helsingfors Vanda flygstation där bullernivån L DEN är över 60 dba. På området bör i den mera detaljerade planeringen inte anvisas bostadsbyggande eller byggande av sjukhus o.dyl. anläggningar eller placering av andra sådana funktioner som är känsliga för bullerolägenheter. 21

24 Försvarsmaktens bullerområde (L Aeq 7-22 över 55dB) Med egenskapsbeteckningen anges de bullerområden som följer av försvarsmaktens skjutövningar och där bullernivån L Aeq 7-22) är över 55 db. I den mera detaljerade planeringen ska de olägenheter som orsakas av skjutbullret minskas genom funktionernas placering och byggnadernas konstruktion på områden utanför de områden som är i försvarsmaktens besittning. I planeringen och användningen av områden som är i försvarsmaktens besittning ska man försöka minska olägenheterna för bosättningen och för andra bullerkänsliga funktioner på bullerområdet utanför försvarsmaktens område. Konsulteringszonen i Sköldvik Med beteckningen anvisas en konsulteringszon runt produktionsanläggningar och lagerområden där man behandlar och förvarar kemikalier. Behovet av zonen grundar sig på Seveso II -direktivet. Inom konsulteringszonen tillåts inte nya tätorter. På området tillåts jord- och skogsbruk. Då man planerar placerandet av verksamheter innanför zonen bör man begära utlåtande av räddningsväsendet och vid behov utlåtande av Säkerhetsteknikcentralen (TUKES). I landskapet Östra Nyland finns det anläggningar och lager som berörs av Seveso II direktivet på Sköldvik industriområde samt på hamnområdet i Valkom. Skyddszon 1 i Sköldvik Med beteckningen anvisas en inre zon kring produktionsanläggningar som behandlar och lagrar farliga kemikalier samt lagerområden. Zonen grundar sig på skyddsavstånd som definieras skilt från fall till fall. Inom skyddszonen tillåts inte ny bebyggelse, och den befintliga bebyggelsen för inte kompletteras eller utvidgas. På området tillåts inte heller ny fritidsbebyggelse eller allmänna rekreationsområden. Inom zonen tillåts inte möteslokaler och områden för allmänheten, skolor, vårdinrättningar och inte inkvartering för allmänheten. På området tillåts annan industri och lagring, som passar in i helheten och som endast i ringa mån har kundbetjäning. Skyddszon 2 i Sköldvik Med beteckningen anvisas en yttre skyddszon kring produktionsanläggningar som behandlar och lagrar farliga kemikalier. Zonen grundar sig på skyddsavstånd som definieras skilt från fall till fall. Inom skyddszonen tillåts inte ny bebyggelse, ny fritidsbebyggelse eller allmänna rekreationsområden. Inom zonen tillåts inte heller skolor, vårdinrättningar och inte inkvarteringsrörelser eller offentlig service, affärer eller samlingslokaler, i vilka det finns eller vilka besöks av en stor mängd besökare. Inom skyddszonen tillåts industri, kontor samt idkande av jord- och skogsbruk. Skyddszon för kärnkraftverken Med beteckningen anvisas en skyddszon för kärnkraftverken. Vid planeringen av verksamhet och förverkligandet av den inom skyddszonen ska man iaktta det som konstateras i Strålsäkerhetscentralens direktiv (YVL 1.10). Innan åtgärder vidtas skall myndigheterna, speciellt strålsäkerhetscentralen (STUK) beredas möjlighet att ge utlåtande. Skyddszon för skjutbana skyddszonerna för skjutbanor som är betydande på landskapsnivå eller regional nivå. En skyddszon anvisas kring skjutbanan på grund av buller och andra miljöolägenheter. Byggnadsverksamheten på området ska basera sig på en mera detaljerad planering. I arrangemangen på området ska speciell uppmärksamhet fästas vid miljöskyddet. Skyddszon för område för avfallshantering skyddszonerna för avfallshanteringsområden. Runt området för avfallshantering anvisas en ca 500 meter bred skyddszon (ej) för att förhindra de miljöolägenheter som verksamheten eventuellt förorsakar och för att trygga en ostörd verksamhet för avfallshanteringen. Vid avfallshanteringen och i de övriga arrangemangen på området skall speciell uppmärksamhet fästas vid miljöskyddet. Byggnadsverksamheten på området skall basera sig på en mera detaljerad planering. 22

25 Område som hör till eller föreslagits höra till nätverket Natura 2000 Med egenskapsbeteckningen anges områden som hör till programmet Natura 2000 enligt statsrådets beslut samt statsrådets förslag till komplettering av programmet. Mark- och vattenområden anges med rasterbeteckning och åar med linjebeteckning. Med stöd av naturvårdslagen får på området eller i dess närhet inte planeras åtgärder som avsevärt försämrar de naturvärden enligt fågeldirektivet eller habitatdirektivet på grund av vilka området har tagits med i programmet.. Byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009) Med egenskapsbeteckningen anges områden, vägar och objekt som hör till den byggda kulturmiljön av riksintresse (RKY 2009). På områden där användningsändamålet har angetts med en områdesreserveringsbeteckning bestämmer beteckningen den primära markanvändningsformen. Vid användningen av områdena måste säkerställas att naturarvet och kulturmiljöerna av riksintresse bevarar sitt värde. I den mer detaljerade planeringen av området ska den i landskapsplanen åsyftade, ändamålsenliga markanvändningen samt områdets landskaps- och kulturmiljövärden bedömas och samordnas. Nationellt värdefullt landskapsområde (statsrådets beslut 1995) Med egenskapsbeteckningen anges nationellt värdefulla landskapsområden och landskapssevärdheter på landsbygden. På områden där användningsändamålet har angetts med en områdesreserveringsbeteckning bestämmer beteckningen den primära markanvändningsformen. Vid användningen av områdena måste säkerställas att naturarvet och kulturmiljöerna av riksintresse bevarar sitt värde. I den mera detaljerade planeringen av området ska den i landskapsplanen åsyftade, ändamålsenliga markanvändningen samt områdets landskaps- och kulturvärdena bedömas och samordnas. Kulturmiljö av intresse på landskapsnivå Med egenskapsbeteckningen anges kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå som är viktiga med tanke på kulturmiljön och som omfattar både landskapsområden och byggda kulturmiljöer. På områden där användningsändamålet har angetts med en områdesreserveringsbeteckning bestämmer beteckningen den primära markanvändningsformen. I den mer detaljerade planeringen samt vid byggandet och användningen ska man ta hänsyn till värnandet om värdefulla kulturmiljöer på landskapsnivå. Då kulturmiljön utvecklas ska dess värden tas i beaktande och samordnas med den i landskapsplanen åsyftade, ändamålsenliga markanvändningen. Värdefull ås eller annan värdefull geologisk formation De geologiska formationer som angetts med egenskapsbeteckningen är förknippade med betydande landskapliga och naturvetenskapliga värden. nationellt värdefulla åsområden som ingår i åsskyddsprogrammet, värdefulla åsområden i fastställda regionplaner, Områdesanvändningen skall planeras så att en vacker landskapsbild inte fördärvas, betydande skönhetsvärden hos naturen eller speciella naturförekomster förstörs eller naturförhållandena genomgår betydande eller omfattande skadliga förändringar på det sätt som avses i marktäktslagen. Vid den mer detaljerade planeringen skall den i landskapsplanen åsyftade, markanvändningen och de geologiska värdena bedömas och samordnas., 23

26 bergslandskapsområden som är värdefulla både på riks- och landskapsnivå, moränbildningar som är värdefulla på landskapsnivå samt vindochstrandavlagringar. På områden där användningsändamålet har angetts med en områdesreserveringsbeteckning, bestämmer beteckningen den primära markanvändningsformen. inte bygginskränkning enligt 33 1 mom. i MBL. Objekt som ingår i UNESCO:s världsarvslista Beteckningen har använts för att ange Sveaborg, som är infört (objekt nr 583) i Världsarvslistan enligt Unescos konvention från 1972 om skydd av världens kulturoch naturarv. Området och dess närmaste omgivning skall planeras så att världsarvsobjektets byggnadshistoriska, kulturhistoriska och landskapliga värden bevaras och förstärks. Objekt som ingår i UNESCO:s världsarvslista Med beteckningen har man anvisat den del av Struves triangelkedja av mätpunkter som är belägen på Tornikallio i Lappträsk och år 2005 togs med i världsarvslistan som upprätthålls av FN:s kultur- och vetenskapsorganisation UNESCO. Området och dess närmaste omgivning bör planeras så att världsarvsobjektets byggnadshistoriska och kulturhistoriska värden samt landskapsvärden bevaras och förstärks. Område för nationalstadspark Med egenskapsbeteckningen anges i enlighet med 68 och 69 i markanvändnings- och bygglagen nationalstadsparker som inrättats genom beslut av Miljöministeriet. Riksomfattande landskapsvårdsområde Med egenskapsbeteckningen anges i enlighet med 32 i naturvårdslagen Skärlandets landskapsvårdsområde av riksintresse som inrättats genom beslut av Miljöministeriet. Avgränsning av huvudstadsregionens kust- och skärgårdszon. Med beteckningen anvisas huvudstadsregionens skärgård och kustområden. De öar som har speciellt stor betydelse som rekreationsområden har angetts med en separat beteckning för rekreationsområde. Sammanhängande och tillräckligt stora obebyggda markområden innanför avgränsningen som är lämpliga för rekreation reserveras i den mer detaljerade planeringen för rekreation, om inte något annat har angetts med en separat områdesreserveringsbeteckning. I den mer detaljerade planeringen skall man innanför avgränsningen utreda och beakta viktiga fågelområden. På områden innanför avgränsningen kan utöver den huvudsakliga användningen enligt planbeteckningen placeras bebyggelse som passar ihop med sin omgivning och kompletterar den nuvarande bosättning samt byggande som är nödvändigt med tanke på turismen. I den mer detaljerade planeringen av området skall man beakta kultur- och naturlandskapets värden samt bevarandet av värdefulla naturförhållanden, förbättrandet av miljöns tillstånd och främjandet av vattenvården samt rekreationsbehoven. 24

27 Gräns mellan skärgårdszoner Gränslinjen åtskiljer landskapsgeografiska zoner i havsstrandsområdet, vilkas planeringsbestämmelser baserar sig på områdenas speciella karaktär och särdrag. Fastlandets strandzon och inre skärgården Den norra gränsen för zonen utgörs av fastlandssidans kant av strandzonen, som sträcker sig från strandlinjen inåt landet. Zonen är avsedd att planeras som ett område med alla funktioner och alla typer av markanvändning. I den mera detaljerade planeringen av området skall man beakta kultur- och naturlandskapets värden samt bevarandet av värdefulla naturförhållanden, förbättrandet av miljöns tillstånd och främjandet av vattenvården samt rekreationsbehoven. I samband med den mera detaljerade planeringen skall man utreda och beakta viktiga fågelområden. Yttre skärgården Zonen är avsedd att planeras som ett område för i första hand skärgårdsnäringar och till lämpliga delar för fritidsbebyggelse, där nybyggandet är småskaligt och beaktar landskapets särdrag. I den mera detaljerade planeringen av området skall man beakta rekreationsbehoven, bevarandet av kultur- och naturlandskapets värden samt målen för naturvården, förbättrandet av miljöns tillstånd och främjandet av vattenvården. I samband med den mera detaljerade planeringen skall man utreda och beakta viktiga fågelområden. Havszonen Zonen är avsedd att planeras som ett område där byggverksamheten är ringa. På området får planeras byggande som behövs för att bedriva jord- och skogsbruk och fiskeri, byggande för försvarets, gränsbevakningens, sjöfartens och nationalparkernas behov, byggande där det är fråga om renovering eller mindre utvidgning av ett befintligt bostadshus och uppförande av en ekonomibyggnad på samma gårdsområde som ett befintligt bostadshus, samt annat motsvarande byggande. Dessutom får i tillämpliga delar planeras byggande som är nödvändigt för utvecklande av skärgårdsnäringarna och turismen, om man på basis av utredningar visar att byggandet kan anpassas till landskapets särdrag och värnandet om naturförhållandena. I den mera detaljerade planeringen av området skall man beakta rekreationsbehoven, bevarandet av kultur- och naturlandskapets värden samt målen för naturvården, förbättrandet av miljöns tillstånd och främjandet av vattenvården. I samband med den mera detaljerade planeringen skall viktiga fågelområden utredas och beaktas. Kommungräns Gräns för landskapsplaneområdet 25

28 Maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter av regional betydelse I maximidimensioneringen ingår det existerande och det nya affärsutrymmet. I maximidimensioneringen ingår också affärsutrymme av lokal betydelse. Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse m 2 -vy m 2 -vy m 2 -vy m 2 -vy m 2 -vy m 2 -vy m 2 -vy m 2 -vy Hyvinge, Riksväg 25 Esbo, Torvknuten Esbo, Knektbro Esbo, Kullobron Hyvinge, Sveitsinportaali Vanda, Rosendal Vanda, Varistorna Petikko Esbo, Glom, var av dagligvaruhandel på högst m 2 -vy Loviisas västra del Nurmijärvi, Mäyränkallio Lojo, Tynnimalm Helsingfors, Skomarböle Borgå, Kungsporten Esbo, Finno Nurmijärvi, Ilvesvuori Vichtis, Huhmari Lojo, Lempola Vanda, Portparken Helsingfors, Kasåker Raseborg, Karis sydvästra del Raseborg, Horsbäck Keravanportti Träskändas södra anslutning Helsingfors, Kånala Kyrkslätt, Ingvalsporten Borgå, Östermalm Mäntsälänportti Tusby, Skavaböles södra del Tusby, Focus Vanda, Björkhagen Vanda, Petas 26

29 Beteckningar och bestämmelser på Östersundoms landskapsplaneområde Landskapsfullmäktige godkände etapplandskapsplan 2 för Nyland utan Östersundomområdet. Samtidigt upphävdes på Östersundomområdet tre planbeteckningar (Heli-banan, triangelspåret från hamnbanan i Nordsjö till Heli-banan och utvecklingszonen kring Ring III. De övriga gällande landskapsplanebeteckningarna förblev i kraft på Östersundomområdet I den sista kolumnen i tabellen nedan finns en plankod som anger i vilken eller vilka planer beteckningen har använts. Landskapsplan för Nyland Godkänd av landskapsfullmäktige Fastställd av miljöministeriet Etapplandskapsplan 1. för Nyland Godkänd av landskapsfullmäktige Fastställd av miljöministeriet vmk Landskapsplan för Östra Nyland Godkänd av landskapsfullmäktige Fastställd av miljöministeriet Etappregionplaner för Östra Nyland och Landskapsplan 2000 iusk, mk